Alexander G. Bell. Bröderna Wright. Tycho Brahe. James Watt. Wilbur Orville Brittisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alexander G. Bell. Bröderna Wright. Tycho Brahe. James Watt. Wilbur 1867 1912 Orville 1871 1948. Brittisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare"

Transkript

1 1 2 Alexander G. Bell Brittisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare Bell utforskade metoder att göra ljud synliga för döva. Han experimenterade bl.a. med membraner och elektromekaniska anordningar. Bell utnyttjade dessa erfarenheter samt sina kunskaper om människans tal- och hörselorgan till att utveckla en praktiskt fungerande telefon. Bröderna Wright Wilbur Orville Amerikanska flygpionjärer Bröderna Wright genomförde den 17 december 1903 de allra första kontrollerade flygningarna med ett motordrivet flygplan (The Flyer 1) enligt systemet tyngre än luften vid Kitty Hawk i North Carolina. 3 4 James Watt Skotsk instrumentmakare och uppfinnare Watt arbetade med att utveckla och förbättra ångmaskiner. Hans uppfinningar var ett viktigt inslag i den industriella revolutionen, eftersom de gjorde ångmaskinen till en allmänt användbar energikälla. Tycho Brahe Dansk astronom Brahe utarbetade en katalog över omkring tusen stjärnor, iakttog flera kometer och upptäckte den oregelbundenhet i månens rörelse som kallas variationen. Sin främsta insats gjorde han som observatör och genom att han konstruerade en mängd stora astronomiska instrument, de bästa som byggdes innan kikaren uppfanns.

2 5 6 Leonardo da Vinci Italiensk konstnär, arkitekt, uppfinnare och naturforskare Leonardo da Vinci är genom sin mångsidighet en av konst- och vetenskapshistoriens största gestalter. Han konstruerade maskiner och studerade mekanismers olika beståndsdelar (kugg växlar, lager, vev stakar, hissblock, skovelhjul, axlar, drev etc.) och hur de kunde kombineras. Aristoteles f.kr Grekisk filosof och naturforskare Aristoteles är en av de viktigaste figurerna inom västerländsk filosofi och logik. Han skrev även inflytelserika verk inom astronomi, fysik, teologi och många andra ämnen. 7 8 Galileo Galilei Italiensk naturforskare Galileo byggde kikare och upptäckte de fyra stora månar som kretsar kring Jupiter, han såg berg och kratrar på månen och en mängd stjärnor som var osynliga för blotta ögat. Han upptäckte planeten Venus faser och studerade, bl.a. ljusets natur, atomlära, tidvattenteori och jordens rörelse. Pythagoras f.kr Grekisk filosof och matematiker Pythagoras har fått ge namn åt Pythagoras sats, trots att han troligen inte stod för upptäckten. Han tillskrivs den betydelsefulla upptäckten av ett matematiskt förhållande mellan tonens höjd och strängens längd samt tankarna att jorden är klotformad, universum är sfäriskt och himlakropparnas banor är cirklar.

3 9 10 Hippokrates f.kr Grekisk läkare Hippokrates har kallats läkekonstens fader och har gett namn åt de s.k. hippokratiska skrifterna som fick avgörande inflytande på senare läkarvetenskap. I en av hans skrifter utvecklas den klassiska teorin om sjukdom som tillstånd av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna. Arkimedes f.kr Grekisk matematiker, fysiker, ingenjör, uppfinnare, astronom och filosof Arkimedes ryktbarhet under antiken grundade sig främst på en mängd uppfinningar, t.ex. ett mekaniskt planetarium och arkimedesskruven. Han kan även ha spelat en avgörande roll för utvecklandet av tidiga kugghjulsväxlar. Av särskild betydelse är de verk som behandlar area- och volymberäkning Heron fr. Alexandria ca e.kr Grekisk matematiker och fysiker Herons skrifter är vår viktigaste källa rörande antikens tekniska och mekaniska kunnande. De beskriver enkla maskiner och deras användning, kraftomvandling och kraftöverföring. Christopher Polhem Svensk uppfinnare och industriman Polhem kallas den svenska mekanikens fader. Han tog fram Polhemsknuten som är en kardanknut, en koppling som för över rörelse mellan två axeländar som bildar viss vinkel mot varandra. Han konstruerade även Polhemslåset, en sorts hänglås som tillverkades ända in på 1950-talet. Polhem startade den första skolan för ingenjörer i Sverige, Laboratorium mechanicum.

4 13 14 Isaac Newton Engelsk matematiker och naturvetenskapsman Newtons verk sammanfattade och preciserade rön som Galilei, Kepler och många andra hade gjort tidigare. Mest känd är han för sitt arbete med kraftbegrepp, särskilt teorin för gravitationen. Marie Curie Polsk fransk fysiker och kemist Curie var en av sin samtids mest beundrade personligheter. Hon är den enda som har fått nobelpris i både fysik och kemi. Hennes upptäckter inom radioaktivitetens område blev början till förståelsen av atomernas inre byggnad. Hon bidrog också i hög grad till användningen av joniserande strålning inom kemi, biologi och medicin Albert Einstein Tysk-schweizisk-amerikansk fysiker Einstein är en förgrundsgestalt inom 1900-talets fysik. Han fick nobelpriset 1921 för hans förtjänster om den teoretiska fysiken, särskilt för hans upptäckt av lagen för den fotoelektriska effekten. År 1905 publicerade han också sin berömda relation E=mc 2 för sambandet mellan energin E och massan m hos ett föremål med c = ljusets hastighet. Louis Pasteur Fransk kemist och biolog Pasteur var en av sin tids mest berömda naturforskare. Han studerade mikroorganismers roll i jäsnings- och förruttnelseprocesser och som sjukdomsalstrare. Han utarbetade en rad medicinska och industriella tillämpningar som ledde till att mikrobiologi blev en självständig gren av biologin.

5 17 18 Nikola Tesla Serbisk-amerikansk uppfinnare och forskare Tesla upptäckte tidigt grundläggande principer för växelströmstekniken och räknas som en av dess främsta pionjärer. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism. Han demonstrerade trådlös kommunikation (radio) 1893 och var allmänt känd som en av de största elektroingenjörerna som arbetade i Amerika. Wilhelm Röntgen Tysk fysiker Röntgen fick år 1901 det första nobelpriset i fysik, för upptäckten av de egendomliga strålar, som sedermera uppkallats efter honom. Han upptäckte röntgenstrålarna vid studium av elektriska strömmar i evakuerade urladdningsrör. Röntgen studerade strålarnas egenskaper, vilket lade grunden till deras användning inom medicinen Johannes Kepler Tysk astronom Kepler visade att rörelserna inom planetsystemet varken är cirkelformiga eller likformiga, vilket hade varit en självklarhet sedan antiken, och han formulerade två av de tre fundamentala lagar för planetrörelserna. Nicolas Copernicus Polsk astronom Copernicus livsverk var hans teori om universums byggnad och himlakropparnas rörelser. Att det är solen och inte jorden som är universums medelpunkt. Jorden rör sig kring solen på ett år och roterar kring sin axel på ett dygn.

6 21 22 Al-Biruni Iransk historiker och naturvetare Al-Birunis skrifter räknas bland de viktigaste och mest tillförlitliga källorna till den medeltida världens vetande inom fysik, astronomi, matematik, medicin, geografi, historia och filosofi. Inom matematiken ägnade han sig bland annat åt teoretisk och praktisk aritmetik och metoder för att lösa algebraiska ekvationer. Al-Haytham 965 ca 1040 Arabisk filosof och vetenskapsman Känd i västerlandet under namnet Alhazen. Al-Haytham behandlade allt från etik och teologi till naturvetenskap och matematik. Det är främst hans verk om optik som har bevarats. Han undersökte ljusets brytning och reflexion och dess förhållande till ögat. Under 1200 talet översattes delar av hans arbeten till latin och fick därigenom stor betydelse för optikens utveckling under medeltiden och talen Ibn Battuta 1304 ca 1368 Litografi: Hippolyte Leon Benett Al-Battani Arabisk forskningsresande och reseskildrare Ibn Battuta reste under en period på nära trettio år, mellan 1325 och 1353, över nästan hela den kända muslimska världen och bortom den. Hans resor gick sammanlagt över kilometer runt om i värld en, vilket var rekord för hur långt en upptäcktsresan de hade rest under sin livstid. Detta rekord stod sig i ungefär 450 år. I Marocko dikterade han sina memoar er, som publicerades i boken Rihla ( Resan ). Arabisk astronom Känd i västerlandet under namnet Albatanius. Al-Battani är mest känd för sina iakttagelser av solen och för sina bestämningar av dagjämningspunkternas tillbakaskridande. Han beräknade solårets längd till 365 dagar, 5 timmar och 46 minuter, alltså endast några minuter för kort. Han medverkade också till trigonometrins utveckling.

7 25 26 Al-Khwarizmi Persisk matematiker och astronom Känd för att ha gett namn åt algoritm. Han skrev de första egentliga standardverken i aritmetik och ekvationslära. De arabiska originalversion erna av dessa böcker och deras översättningar till latin 300 år senare var mycket viktiga för matematikens utveckling. Han införde de indiska siffrorna 1 9 och 0 samt det decimala positionssystemet. Han beskrev också de grundläggande aritmetiska operation erna med decimala heltal och decimalbråk. Al-Jaziri Arabisk eller kurdisk uppfinnare och ingenjör Al Jazari skrev boken The Book of Knowledgeof Ingenious Mechanical Devices där han beskrev 100 olika mekaniska konstruktioner och hur de fungerade Al-Kindi Arabisk filosof, matematiker, astronom, kemist och musiker Al-Kindi skrev böcker om en lång rad olika ämnen. Bland annat utvecklade han sfärisk geometri som han använde i sitt arbete inom astronomin. Ibn Sina ca Persiskspråkig filosof, läkare och vetenskapsman Känd i västerlandet under namnet Avicenna. Ibn Sina var verksam som livläkare hos en rad härskare, men var ursprungligen självlärd. I sin bok Canon medicinae sammanställde han sin tids medicinska vetande. Hans inflytande var enormt; Canon medicinae användes i Europa under hela medeltiden och trycktes om ännu på 1700-talet för att användas som lärobok.

8 29 30 Abbas Ibn Firnas Uppfinnare, ingenjör, teknolog, kemist, läkare och poet Ibn Firnas levde i Córdoba i Andalusien. Han är mest känd för sina tidiga försök till kontrollerad flygning. Al-Zahrawi Läkare och kirurg Känd i västerlandet under namnet Abulkasim. Han var en av de mest kända läkarna under den islamiska medicinens storhetstid. Al-Zahrawi största bok, al Tasrif, bygger på kunskap från antikens Grekland men vittnar även om hans stora praktisk-kliniska erfarenhet. Det är den första medicinska skriften som har bilder av kirurgiska instrument. Boken användes som lärobok vid många europeiska universitet ända fram till slutet av 1700-talet.

Solen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra

Solen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Solen och andra stjärnor 19 juli 2006 Stefan Larsson Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Aristotle s Perfect Spheres Epicykler Att beskriva planeternas banor med enkla cirklar fungerar

Läs mer

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Flygplanens utveckling Det första uppgifter om ritningar och flygförsök var av Ibn Firnasi det islamska Spanien år 875. I Europa skissade Leonardo Da Vinci på de första

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Tycho Brahe. Om personen Tycho Brahe

Tycho Brahe. Om personen Tycho Brahe Tycho Brahe Om personen Tycho Brahe Tycho Brahe föddes den 14 december 1546 i Knutstorps slott i Skåne, som på den tiden tillhörde Danmark och som nu tillhör Sverige. Han dog den 24 oktober 1601. Han uppfostrades

Läs mer

Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen

Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen Grekernas världsbild Gravitation & Newtons lagar En snabbkurs i klassisk mekanik 3/2-2010 Aristoteles 384 322 f.kr Grekisk filosof Student till Platon Lärare till Alexander den store Porträtt av Aristoteles.

Läs mer

KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION

KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION SIFFERDJÄVULENS PERSPEKTIV JULIUSZ BRZEZINSKI MATEMATISKA VETENSKAPER CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET KOMMUNIKATION FORMELL : YRKESROLL, LÄRARROLL, MED- VERKAN

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.

Läs mer

Redan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor

Redan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor Thomas Lingefjärd & Sture Sjöstedt Heltalspunkter på ellipsen Att undersöka matematiska samband har alltid varit en drivkraft inom matematiska vetenskaper och ibland leder en sådan undersökning fram till

Läs mer

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms) Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla

Läs mer

Antikens universum. Sten Kaijser. Uppsala Universitet

Antikens universum. Sten Kaijser. Uppsala Universitet 162 Antikens universum Sten Kaijser Uppsala Universitet Inledning. Detta specialarbete har fyra syften. Det första är att ge en allmän orientering om antikens och medeltidens världsbild, främst för att

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

H Ä F T E 12 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN

H Ä F T E 12 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN I. E. A. IEA/12S IEA/12T IEA/12K H Ä F T E 12 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN I.E.A. - 3 - FRÄGEFORMULÄR (ST 2) IEA/5 S lea/12 S Naturvetenskapliga ämnen Biologi, Kemi, Fysik, Naturkunskap. l. Läser du detta

Läs mer

1.1 René Descartes Cogito ergo sum - Je pense, donc je suis. - Jag tänker, därmed existerar jag.

1.1 René Descartes Cogito ergo sum - Je pense, donc je suis. - Jag tänker, därmed existerar jag. 1.1 René Descartes 1596-1650 Cogito ergo sum - Je pense, donc je suis. - Jag tänker, därmed existerar jag. Franske René Descartes var en av mången renässans människor som var begåvade och bildade i flera

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator

BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator 3000 f.kr - 1981 Gunnar Holmdahl Några av de första uppfinningarna Noll uppfanns (1900 f.kr) MDCCXI dividerat med LIX = XXIX? 1711 / 59 = 29 I det sumeriska

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Tema Oändligheten Oändligheten - 1

Tema Oändligheten Oändligheten - 1 Tema Oändligheten Människan har alltid funderat över oändligheten. Vem har inte tänkt att om universum inte var oändligt så måste det ha en gräns och vad skulle i så fall finnas på andra sidan. Ett motargument

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6 skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN

H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN I. E. A. lea/5 S IEA/5T lea/5k H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN LE.A. - 3 - FRÅGEFORMULÄR (ST 2) IEA/5 S lea/12 S Naturvetenskapliga ämnen Biologi, Kemi, Fysik, Naturkunskap. l. Läser du detta läsår

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LFY 100: FRÅN BIG BANG TILL NUTID 1, 20 POÄNG From Big Bang to present time 1, introductory level Kursnivå: 1-20 poäng. 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av för lärarutbildning 2002-11-12

Läs mer

Lärarhandledning gymnasiet

Lärarhandledning gymnasiet Lärarhandledning gymnasiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK

FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK DEN HAR SINA RÖTTER I DEN FÖRSTA STORHETSTIDEN AV DEN GREKISKA FILOSOFIEN PÅ 500-TALET FÖRE KRISTUS I EN KULTUR DÄR NATURVETENSKAP

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Trigonometri. Joakim Östlund Patrik Lindegrén 28 oktober 2003

Trigonometri. Joakim Östlund Patrik Lindegrén 28 oktober 2003 Trigonometri Joakim Östlund Patrik Lindegrén 28 oktober 2003 1 Sammanfattning Trigonometrin är en mycket intressant och användbar del av matematiken. Med hjälp av dom samband och relationer som förklaras

Läs mer

SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET

SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET läsåret 2014/2015 VÄLKOMMEN TILL BALTHAZAR! I ett Science Center kommer vetenskapen till liv. Här får nästa generations tekniker, forskare och entreprenörer ett inspirerande

Läs mer

FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS. F 2010 p. 1/19

FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS. F 2010 p. 1/19 FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS F 2010 p. 1/19 F 2010 p. 2/19 F 2010 p. 3/19 II FRÅN GALILEO TILL MAXWELL F 2010 p. 4/19 Förhistoria: Grekerna Thales av Miletos ( 580 ) förutsägelse av en solförmörkelse magneter,

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

ISBN BOKENS TITEL FÖRLAG KURS ÅRSGRUPP Tusen och en text (e-bok) S&S 1-6 G1-G Språkhandboken S&S 1-10 G1-G3

ISBN BOKENS TITEL FÖRLAG KURS ÅRSGRUPP Tusen och en text (e-bok) S&S 1-6 G1-G Språkhandboken S&S 1-10 G1-G3 KOTKA SVENSKA SAMSKOLA LÄROBÖCKER LÄSÅRET 2018-2019 Listan uppdateras En del av de nya böckerna har inte utkommit ännu. Boklistan uppdateras under året så följ med. Om du är osäker så kolla med ämnesläraren

Läs mer

skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9

skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9 skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning - Klassrumskurser

Gymnasial vuxenutbildning - Klassrumskurser Vuxenutbildning på grundskolenivå Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Kemi Matematik Religionskunskap Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk 1 300 poäng Gymnasial

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av

Läs mer

Matematikens historia

Matematikens historia Matematikens historia 1500-1700 Joel Eliasson Dowland, John (1562-1626) What if I never speed Renässansen (1300-1600) Det råder lite olika bud om vilken tid denna epok omfattar. Detta beror på att man

Läs mer

Forskningsmetodik 06 lektion 1

Forskningsmetodik 06 lektion 1 Forskningsmetodik 06 lektion 1 Per Olof Hulth Hulth@physto.se Introduktion Aktuell information om kursen ges på kursens hemsida: http://www.physto.se/~hulth/undervisning/forskningsmetodik/ht06/forskningsmetodik06.html

Läs mer

Innehåll. Förord... 9. livets miljöer... 31. bättre genom... 93. Referenser och vidare läsning... 177 Illustrationer... 181 Register...

Innehåll. Förord... 9. livets miljöer... 31. bättre genom... 93. Referenser och vidare läsning... 177 Illustrationer... 181 Register... Innehåll Förord.... 9 kapitel 1 Vad är astrobiologi?... 13 kapitel 2 Från stjärnstoft till planeter, livets miljöer... 31 kapitel 3 Livets och miljöns ursprung... 49 kapitel 4 Från slem till det sublima....

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Intervju med Stefan, testingenjör på Sony

Intervju med Stefan, testingenjör på Sony s. 10 TALSYSTEMETS Intervju med Stefan, testingenjör på Sony Fråga: Använder du matematik på ditt jobb? Svar: Jag använder matematik när jag testar hur stor brandbredd mobiltelefoner klarar av. Hastigheten

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR 17 juni 2015 Innehåll Färgkoder 2 LIR, Idé- och lärdomshistoria 3 LIR, Litteraturvetenskap 6 LIR, Religionsvetenskap 11 LIR, Scen och medier 14 LIR, Teologi 16 1

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

Från snökaos till kvantkaos

Från snökaos till kvantkaos 020302 Kaosforskning var högsta mode på åttiotalet. Sedan blev det tyst. Men för väderprognoser är kaosmatematiken fortfarande högaktuell, liksom för den nya nanotekniken. Från snökaos till kvantkaos Av

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Innehåll. Förord av Hjalmar Fors... 7. Inledning... 11. världen... 131

Innehåll. Förord av Hjalmar Fors... 7. Inledning... 11. världen... 131 Innehåll Förord av Hjalmar Fors... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Nya världar och gamla världar... 15 kapitel 2 Den sammanlänkade världen.... 37 kapitel 3 Den superlunara världen.... 61 kapitel 4 Den sublunara

Läs mer

Nikolai Tesla och övergången till växelström

Nikolai Tesla och övergången till växelström Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 Välkommen till årets avtalsbesök för åk 5 på Visualiseringscenter C. Under ett besök hos oss bjuder vi in till att lära sig mer om tekniska system; vad de är,

Läs mer

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517 14 Enkla maskiner Enkla maskiner, eller som man ibland säger, enkla mekanismer, hör till de allra tidigaste tekniska uppfinningarna som människan känner till. Kilen Enkla maskiner har varit kända ända

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

skapande skola bild årskurs 7-9

skapande skola bild årskurs 7-9 skapande skola bild årskurs 7-9 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden

Läs mer

Polhem en influencer från förr Mekanikens historia

Polhem en influencer från förr Mekanikens historia Centralt innehåll: Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Polhem en influencer från förr Mekanikens historia Årskurs 4-9 Sverige har en

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Varför talar ingen om Suhrawardi?

Varför talar ingen om Suhrawardi? Om islamisk filosofi i västerländsk idéhistoria Klas Grinell, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria Filosofen Shihab al-din Suhrawardi levde enligt vårt sätt att indela tidens gång under andra

Läs mer

Valkatalog. Årskurs7. Informationsmaterial till elever och föräldrar inför val till Fryxellska skolan lå 2016/2017. Fryxellska skolan 2016-03-15

Valkatalog. Årskurs7. Informationsmaterial till elever och föräldrar inför val till Fryxellska skolan lå 2016/2017. Fryxellska skolan 2016-03-15 Valkatalog Årskurs7 Informationsmaterial till elever och föräldrar inför val till Fryxellska skolan lå 2016/2017 Fryxellska skolan 2016-03-15 1 Fryxellska skolan 2016-03-15 Sunne Till Dig som ska börjar

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt.

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt. Ellipsen 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt. Vi skall stifta bekantskap med, och ganska noga undersöka, den plana kurva som kallas ellips. Man kan närma sig kurvan på olika sätt men vi väljer som

Läs mer

Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap DNR LIU-2009-00464 1(5) Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-01-09 2(5) Huvudområde Matematik

Läs mer