FÖN. Forskarskolan Östra Norrbotten BETRAKTELSER, LÄRDOMAR OCH SLUTSATSER. Forskarskolan SLUTRAPPORT

Transkript

1 FÖN Östra Norrbotten BETRAKTELSER, LÄRDOMAR OCH SLUTSATSER SLUTRAPPORT 1

2 Producerad av Högskoleförbundet Östra Norrbotten i samarbete med JOB Reklambyrå AB. FOTO Per Pettersson, Lennart Jönsson, Håkan Ahldén, Leif Milling & FÖN:s arkiv. TRYCK Luleå Grafiska AB, maj 2007.

3 innehåll Inledning Forskarstation Östra Norrbotten Samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle Konsten att ge turisterna det de vill ha, och gärna lite till Anna Karin Jonsson Kvist Samverkan inom turismen ökar konkurrenskraften Ossi Päsämaa Nå turister i hela världen med effektiv marknadsföring Elena Kozmine Iliachenko Design utvecklar trävarubranschen Kajsa Ekberg Blåbär är framtiden för nerlagda åkrar i norr Andreas Åkerström Odling kan lösa efterfrågan på abborre Åsa Strand Ett framgångsrikt nätverk för samverkan och utveckling? Annica Sandström, Fil lic i statsvetenskap LTU Att lära sig att lära sig: det svåra samspelet mellan forskning och tillämpning Casten von Otter, Professor Meri-Lappi-institutet och Bottenviksbågens utbildnings- och forskningssamarbete Rauli Svento, Professor Norra Sverige i EU från glesbygd till samarbetspartner Ewa Hedkvist Petersen, f d Europa-parlamentariker Några erfarenheter från FÖN:s egna självutvärderingar Margareta Strömbäck, Håkan Ylinenpää Lärdomar och slutsatser Ewa Hedkvist Petersen, Casten von Otter & Rauli Svento Publikationer Deltagare i projektet Företag Referenser SLUTRAPPORT 3

4 4 SLUTRAPPORT

5 Inledning I januari 2002 invigdes Forskarstation Östra Norrbotten (FÖN) och verksamheten med en kunskapsproduktion kopplad till behov i Östra Norrbotten (Haparanda stad, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner och dess näringsliv) startade. I samband med halvårsskiftet 2007 upphör denna etapp av verksamheten, och det finns anledning att dra lärdomar av de erfarenheter som vunnits till underlag för en diskussion om framtiden. I detta syfte inrättade projektet redan från start en särskild utvärderingsgrupp/advisory board som med stöd av ett pågående doktorandprojekt vid Luleå tekniska universitet och, under en kortare tid, en särskilt projektanställd person som på olika sätt bidragit till dessa lärdomar. Det är dessa lärdomar som sammanfattas i den här skriften. Ambitionen med skriften är inte att prestera en helt igenom gedigen följeforskarprodukt. Idén är i stället att presentera lärdomar och erfarenheter i form av en kompott av allt ifrån personliga tankar och reflektioner, utblickar utanför själva FÖN-projektet, till mer empiriska och forskningsbaserade bidrag. Skriften återspeglar också något av den Triple Helix-filosofi som genomsyrat FÖN redan från start att detta är och har varit en angelägenhet för såväl samhälle/kommuner, näringsliv och de två deltagande universiteten (Luleå tekniska universitet respektive Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå). Rapporten innehåller en bakgrund och korta fakta om Forskarstationens verksamhet under de gångna åren. Därefter fokuseras på det som varit kärnan i FÖN under dessa år, nämligen de sex doktorander från olika fors- kningsämnen som ingått i forskarskolan. Tillsammans står de för en omfattande kunskapsproduktion baserad på behov i regionen. I stället för att presentera resultat låter vi doktoranderna komma till tals med lite mer personliga reflektioner och lärdomar. Doktoranden Annica Sandström, som inom ramen för sitt eget avhandlingsprojekt följt FÖN genom åren, ger många intressanta iakttagelser om hur verksamheten fungerat. Casten von Otter, f d professor vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm och med egen erfarenhet av tidigare liknande projekt i Bergslagen, diskuterar nyttoaspekten av FÖN-liknande projekt. Rauli Svento, professor i nationalekonomi vid Uleåborgs universitet vidgar perspektivet genom en jämförelse med motsvarande initiativ på den finska sidan. Ewa Hedkvist Petersen, f d Europa-parlamentarikern presenterar FÖN i ett ännu bredare sammanhang genom reflektioner om europeiska regioner. Slutligen sammanfattar utvärderingsgruppen lärdomar och slutsatser inför framtiden. Det är vår förhoppning att denna skrift tjänar som ett konstruktivt bidrag till såväl en utvecklad verksamhet i regionen som till andra regioner som har liknande ambitioner. Östra Norrbotten den 28 maj 2007 ROBERT FORSBERG Ordförande HÖN/FÖN MARGARETA STRÖMBÄCK Utbildningschef HÖN/ projektledare FÖN SLUTRAPPORT 5

6 1. Östra Norrbotten består av kommunerna Haparnada, Kalix, Överkalix och Övertorneå. 2. Utvärderingsgruppen. Stående från vänster, Professor Casten von Otter, Professor Rauli Svento och fd Europa-parlamentarikern Ewa Hedkvist Petersen. Sittande från vänster koordinator Professor Håkan Ylinänpää och samordnare/utbildningschef Margareta Strömbäck SLUTRAPPORT

7 Forskarstation Östra Norrbotten Samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle Forskarstation Östra Norrbotten är ett flerårigt samverkans- och utvecklingsprojekt mellan fyra kommuner i Östra Norrbotten (Haparanda stad, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner), Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå samt näringslivet i dessa kommuner. Förberedelse för att få forskning till Östra Norrbotten inleddes redan 1999 på uppdrag av direktionen och i januari 2002 kunde Forskarstation Östra Norrbotten (FÖN) invigas. Forskarstationens kärnverksamhet har utgjorts av en forskarskola med sex doktorander verksamma inom olika av regionen prioriterade områden. Förutom sedvanlig forskarutbildning och doktorandernas egna forskningsprojekt har verksamheten under åren inriktats mot att på olika sätt skapa mötesplatser mellan de olika kategorierna av aktörer som har ingått i projektet. Bakgrund I slutet av förra millenniet bestämde sig den politiska ledningen i fyra kommuner i Östra Norrbotten för att samverka inom högre utbildning och forskning. De gick samman och bildade ett gemensamt kommunalförbund. Kommunalförbundet, som består av Haparanda stad, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner, fick namnet Högskoleförbundet Östra Norrbotten och var formellt igång vid årsskiftet 1998/99. Verksamheten i högskoleförbundet leds av en utbildningschef i nära samverkan med utbildningsledare placerade vid lärcentra i respektive medlemskommun. Anledningen till bildandet av kommunalförbund var att kommunledningarna insåg att kommunerna var och en för sig var för små för att kunna göra sig hörda fullt ut i kontakterna med universitet och högskolor. Genom att gå samman gav det ett större befolkningsunderlag att verka utifrån och därigenom bli betydligt intressantare för universiteten som samarbetspartner inom högre utbildning och forskning. Kommunalförbundets uppgift och uppdrag var redan från början även att initiera forskningsbaserad kunskapsutveckling med utgångspunkt i regionens specifika behov. Med tydlig inspiration från de erfarenheter som vunnits inom Forskarstation Bergslagen (von Otter 2001) beslutade regionen hösten 1999 att i projektform utveckla det som senare blev Forskarstation Östra Norrbotten. Det särskilda kommunalförbundet var också ett sätt för de politiska ledningarna att poängtera betydelsen av att högre utbildning och forskning tillgängliggörs även i mer perifera regioner. Kommunalförbundet är också ett viktigt verktyg för att stärka regionens långsiktiga konkurrenskraft genom den högre utbildning och forskning som utgår från kommunernas behov och som bygger på ett nära samarbete mellan forskning/fou, näringslivet och den offentliga sektorn i regionen - ett Triple Helix-tänkande. Efter att utbildningschefen fått i uppdrag att utveckla ett förslag till det som blev FÖN-projektet gjordes ett besök i Bergslagen septemper Därefter kontaktades Luleå tekniska universitet samt senare Sveriges Lantbruksuniversitet och det konkreta samarbetet tog fart. Ambitionen var att med utgångspunkt i av regionens egna formulerade behov utveckla ny kunskap och nya former för forskning och kunskapsöverföring i samverkan mellan universitet/högskolor, näringsliv samt offentlig sektor i östra Norrbotten och därigenom bidra till att ge såväl regionens företag och befolkning bättre tillgång till akademisk kompetens. Grupper av politiker, utbildningsledare, näringsliv och företagare aktiverades i respektive kommun under ledning och samordning av kommunalförbundets chef och Luleå tekniska universitet. Sex olika forskningsområden med behov av forskningsinsatser ringades in. SLUTRAPPORT 7

8 Forskarstation Östra Norrbotten Samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle Livsmedel: Bärodling (blåbär), fiskodling (abborre) Turism: Kvalitetsutveckling, samverkan mellan turismföretag IT: Internetanvändning i turismföretag Trä: Industriell design Högskoleförbundet Östra Norrbotten (HÖN) grundas Mål 6 medel Gemensam arbetsgrupp HÖN + LTU utvecklar projektidén Beslut om EU-medel Forskarstation Östra Norrbotten invigs (januari) Studieresa Bergslagen Ansökan om EU-medel (Mål 1) inlämnas Rekrytering av doktorander och handledare startar Hösten Våren Hösten Våren Hösten 1998/ Figur 1: Viktiga milstolpar i etableringen av Forskarstation Östra Norrbotten. Av de sex forskningsområden som identifierades som intressanta kunde sedan fyra områden sägas vara representerade i det som så småningom kom att bli forskarskolans inriktning vid FÖN: turism, IT/elektronik, trä samt livsmedel. Med stöd av EU-medel ur Mål 6 genomfördes förarbetet under år 2000 och Forskarstation Östra Norrbotten kunde invigas i januari Därefter har fortsättningen till större delen finansierats med stöd ur regionala fonden i Mål 1 och med medel från Länsstyrelsen i Norrbottens län. Forskarstation Östra Norrbotten har varit ett flerårigt pilotprojekt mellan Högskoleförbundet Östra Norrbotten, berörda universitet samt näringsliv och organisationer i de berörda kommunerna. Forskarstationen har arbetat med en styrgrupp med representanter för de fyra kommunerna (oftast kommunalråden), näringslivet, och berörda universitet. Den verkställande ledningen har utgjorts dels av en samordnare/utbildningschef (Margareta Strömbäck) samt en assistent (Marja-Leena Riekkola) anställda av Högskoleförbundet, dels av en koordinator (professor Håkan Ylinenpää) för forskarutbildningsverksamheten vid forskarskolan. Till dessa ledningsfunktioner har en utvärderingsgrupp med gedigen samlad erfarenhet av olika aspekter av den regionala utvecklingsproblematiken varit kopplad. Gruppen har bestått av tre personer: förutvarande föreståndaren för Forskarstation Bergslagen (professor Casten von Otter), en välmeriterad forskare inom området regional utveckling i Finland (professor Rauli Svento) samt en EU-parlamentariker med god inblick i den regionala utvecklingsproblematiken (EU-parlamentarikern Ewa Hedkvist Petersen). För att löpande följa hur forskarstationens verksamhet utvecklas har denna grupp haft tillgång till ytterligare en doktorand (Annica Sandström) vid Luleå tekniska universitet, avdelningen för Statsvetenskap, Historia och Geografi, som inom ramen för sin egen forskarutbildning följt utvecklingen av och utvärderat hur verksamheten utvecklats. Arbetet ingår som en del i hennes avhandlingsarbete och ingår som empirisk bas i den kommande doktorsavhandlingen. Redan tidigt i processen bestämde sig regionen för att, i samråd med berörda universitet, bedriva kunskapsutveckling genom en egen forskarskola, där doktorander i forskarskolan skulle kopplas till näringslivet i de fyra kommunerna. Ursprungligen talades det om fyra doktorander, en per kommun, men ganska snart hade konceptet utvecklats till att omfatta tolv forskarstuderande. Dessa tolv forskarstuderande avsågs fördela sig jämnt på de sex prioriterade forskningsområdena, det vill säga i form av två doktorander per område ovan. När forskarskolan så småningom startade i januari 8 SLUTRAPPORT

9 Forskarstation Östra Norrbotten Samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle Område Inriktning Universitet Start Turism Samverkan mellan turism- LTU Jan 2002 företag i en nätverksekonomi Kvalitetsutveckling av turism LTU Jan 2002 Turism + IT Internet och E-handel LTU Feb 2002 inom turismnäringen Träproduktion Industriell design i LTU Maj 2002 trämanufakturföretag Livsmedel Utveckling av odling av SLU Okt 2002 abborre i slutna system Domesticering av Vaccin- SLU Nov 2003 iumarter, ämnesinnehåll Tabell 1: Doktorandprojekt inom Forskarstation Östra Norrbotten. FÖN-doktorandernas arbetssituation har liknat vanliga doktoranders det vill säga doktorander på campus med tre viktiga undantag: 1. Doktorandernas forskningsprojekt har definierats och utvecklats i nära samverkan med beställare i den aktuella regionen 2. Forskarutbildningskurser som erbjudits inom den egna forskarskolan har i betydande utsträckning skett i och i nära samverkan med regionen 3. Doktorandernas institutionstjänstgöring, som för normala doktorander vanligtvis innefattar campusbaserad undervisning på grundutbildningsnivå, innefattar i stället arbete i eller för regionen Östra Norrbotten 2002 med finansiering från EUs strukturfonder (Mål 1), näringslivet, de fyra kommunerna och två universitet visade sig dock de anslagna medlen räcka till en forskarskola med (i en första etapp) fem doktorander. I slutet av 2003 tillkom en sjätte doktorand. inom FÖN har därmed bestått av sex doktorander. Dessa har haft en hemvist vid någon forskningsavdelning vid något av de deltagande universiteten, men genom sina projekt arbetat i samverkan med regionen Östra Norrbotten. har organiserat gemensamma forskarutbildningskurser (Regionernas betydelse i Europa, Kultur och historia i östra Norrbotten), vilka genomfördes delvis i internatform med kurstillfällen som alternerade mellan medlemskommunerna - ett sätt att skapa mötesplatser mellan akademisk forskning och näringsliv, myndigheter och organisationer i de fyra kommunerna. Med detta syfte har också populärvetenskapliga föreläsningar och seminarier i de fyra kommunerna arrangerats i anslutning till de ortsförlagda kurstillfällena. Doktorandernas institutionstjänstgöring (vilket normalt upptar 20% av doktorandernas arbetstid) har inom FÖN inneburit olika typer av arbetsuppgifter i eller för regionens räkning. De sammanlagt sex doktorandprojekt som startades med koppling till antigen Luleå tekniska universitet (LTU) eller Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under år 2002 och 2003 framgår av tabell 1. dagsläge och framtid För närvarande pågår diskussioner om Forskarstationens framtid mellan de aktörer som deltagit i projektet, och där utvärderingsgruppens rapport kommer att utgöra ett viktigt beslutsunderlag. Samtidigt förbereds avslutningen av den verksamhet som bedrivits inom denna utvecklingsetapp. Inom forskarskolan innebär det att doktoranderna avlägger doktors- och licentiatexamina. En av doktoranderna, Elena Kozmine Iliachenko, har sålunda disputerat i industriell marknadsföring och avlagt filosofie doktorsexamen i industriell marknadsföring med avhandlingen Electronic service quality (E-SO) in tourism: Development of a scale for the assessment of E-SQ of tourism websites. Elenas handledare har varit professorerna Esmail Salehi-Sangari och Leyland Pitt, Simon Fraser University, Kanada. I dagsläget beräknas ytterligare en av turismdoktoranderna disputera under hösten Ytterligare två doktorander har avlagt licentiatexamen, en femte har passerat denna nivå för att gå direkt mot en doktorsexamen och den sjätte doktoranden är i slutfasen av arbetet med sin licentiatuppsats. SLUTRAPPORT 9

10 Konsten att ge turisterna det de vill ha, och gärna lite till Turistnäringen är en av våra viktiga inkomstkällor, men det gäller att utveckla den väl. Framgången ligger i att förstå vilka behov och förväntningar de potentiella kunderna har och därefter uppfylla och helst överträffa dessa förväntningar. NAMN Anna Karin Jonsson Kvist TITEL Teknologie licentiat FÖDELSEÅR 1975 INSTITUTION/ARBETSPLATS IES, Kvalitets- miljödelning, LTU HANDLEDARE Professor Bengt Klefsjö, LTU, Biträdande handledare Professor Håkan Ylinänpää NUVARANDE SYSSELSÄTTNING Doktorand (föräldraledig) 10 SLUTRAPPORT

11 Anna Karin Jonsson Kvist, Teknologie licentiat. Syftet med mitt avhandlingsarbete har huvudsakligen varit att studera behov och förväntningar hos de turister som besöker oss samt se hur deras behov och förväntningar uppfylls under vistelsen. I förlängningen bidrar det till att göra det möjligt att utforska hur kundtillfredsställelse kan mätas i turismsektorn och därigenom bidrar man till turismsektorns utveckling. Undersökt turistgrupper Jag har i en multipel fallstudie undersökt ett antal olika grupper av italienska och brittiska turister som besöker norra Sverige. De tre fallen är relaterade till olika tidsperspektiv av resan. Det första fallet berör de behov och förväntningar som turisterna har innan besöket. Dessa undersöktes med hjälp av enkäter som delades ut till turisterna före upplevelsen. Det andra fallet är upplevelserna under besöket. Dessa fångades upp med hjälp av intervjuer. Det tredje fallet är relaterat till de intryck och upplevelser som turisterna hade när de var hemma igen. Dessa samlades också in med hjälp av en enkät. Dialog med människor Under arbetets gång så har jag fått möta många olika människor som jag inte skulle ha mött om jag inte hade varit en del av Östra Norrbotten. Det har varit människor från olika delar av samhällslivet varav de flesta inte hade kommit närmare i kontakt med forskarvärlden tidigare. Jag har fått möjlighet att inte bara vara med och föra forskningen lite närmare regionen Östra Norrbotten, utan också att lära mig att föra en dialog om min forskning med människor med väldigt olika bakgrund. Det ställer helt andra krav än att diskutera med dem som är verksamma inom forskarsamhället. Värdefulla kontakter Det har hänt att jag har mött för mig okända människor i regionen vid olika tillfällen. När vi har börjat prata och jag har presenterat mig så har de utbrustit men det är ju du, du är ju en av våra doktorander. Det har känts väldigt roligt att som doktorand få vara knuten till en region och känna att det finns en möjlighet att nå ut med sina resultat, och förhoppningsvis att få bidra till regionens utveckling. Som regionalt knuten doktorand har jag fått värdefulla kontakter inom både forskarvärlden och regionen. Tidvis har jag fått arbeta som en länk mellan dessa två världar. Jag hoppas att jag även i framtiden får fortsätta att odla detta kontaktnät i någon form. SLUTRAPPORT 11

12 Samverkan inom turismen ökar konkurrenskraften I Östra Norrbotten finns många mindre turismföretag som genom samverkan kan öka sin konkurrenskraft och nå ut till en bredare målgrupp. Tillsammans kan företagen erbjuda fler produkter, intressantare paketlösningar och de blir också starkare när det gäller att utveckla resurser och påverka olika organ. Projektet bygger upp ett antal kännetecken som finns i regioner som till förutsättningarna liknar Östra Norrbotten. Dessa kännetecken på problem har tagits fram, eftersom de kan hindra turismföretag från att utvecklas. En enda av dessa faktorer kan hindra företag att nå framgång. Å andra sidan klarar regionen att vända endast en sådan faktor, kan motgång vändas till framgång. De företag jag studerat finns i Norra Minnesota, som är en region med många likheter med Östra Norrbotten både när det gäller geografiskt och kulturellt. NAMN Ossi Pesämaa TITEL Doktorand FÖDELSEÅR 1970 INSTITUTION/ARBETSPLATS IES, Industriell organisation, LTU HANDLEDARE T.f. ämnesföreträdare Torbjörn Nilsson Forskarassistent Joakim Wincent, Professor Sven-Åke Hörte NUVARANDE SYSSELSÄTTNING Doktorand Hindrande faktorer De faktorer som lägger hinder för de små turismföretagen kan vara allmänna attityder som finns i regionen, exempelvis det lönar sig inte, det är ingen idé eller att den lokala marknaden är för svag och gör det svårt för företagen att nå ut till sin närmarknad. Det kan även vara lagar och klimat som hindrar företagen 12 SLUTRAPPORT

13 Ossi Pesämsa, doktorand. Professionell turism Resultaten visar på hur samverkan skapat ett positivt exempel på hur professionell turism kan bedrivas. Modellen ritar om delar av den personliga grammatik, som döljer sig bakom framgångsrik samverkan. Förutom de förväntade hypoteserna finns även andra misspecificerade relationer utanför modellen. Resultaten ger även hopp åt områden som upplever att de har svårt att hitta mekanismer som upplöser upplevda hinder bland företagare. Likaså bidrar avhandlingen till debatten om hur regioner ska definieras. Avhandlingen beräknas kunna vara färdig att försvaras i augusti att utvecklas. Genom samverkan kan samtliga av dessa hindrande faktorer vändas och företagen kan både nå ut längre och erbjuda bättre produkter. Forskningsfrågan utgår ifrån hur framgångsrik samverkan kan byggas i dessa krävande områden. Syftet blir därför att skapa mer kunskap om hur framgångsrik samverkan kan byggas. Företag i Minnesota Teorin i avhandlingen bygger på inbäddade sociala system. Denna teori är en syntes av strategisk, psykologisk och social teori. Den sociala teorin säger att personliga relationer kan öka förtroendet mellan företag. Den psykologiska teorin baseras på hur individers ambitioner är viktiga för relationer mellan företag. Den strategiska litteraturen belyser hur val är viktiga för ett företags framgång. De 254 studerade företagen finns i Norra Minnesota, där de bedriver vildmarksturism i världsklass. Förutsättningarna i Minnesota är en periferi som liknar svenska förhållanden. De har lidit hårt av rationaliseringar från skog-, stål- och gruvindustri. Idag finns där emellertid ett samhälle, Ely, där det endast bor 3500 innevånare, som är framgångsrikt inom turism. Ely växer sommartid till innevånare och tar emot kanot- och vildmarksturister. Vänner för livet Under den här tiden har jag utvecklat mig på det internationella planet. Jag har fått möjlighet att förbättra mig språkligt i både svenska, engelska och finska och jag har också vässat mina argument. Det har varit stimulerande att arbeta akademiskt mot näringen i Östra Norrbotten. Jag har också skapat många nya och spännande kontakter och fått vänner för livet. Tack vare seminarierna har vi doktorander fått möjlighet att lära av varandra. I Minnesota träffade jag människor med rötter i Kalix och andra delar av Sverige. Det är på grund av de många likheterna med vår region som många svenskar har sökt sig till Minnesota. Framtidstro Förhoppningen är att någon tar upp stafettpinnen och fortsätter det arbete som FÖN påbörjat, och som jag tycker kommit en bra bit på väg. Under de fem år som projektet pågått har det hänt jättemycket i Östra Norrbotten. Nu finns ett självförtroende och framtidstro hos de som bor och verkar här, som inte fanns tidigare. Nu finns också nätverk som fungerar bra. Vad och vem som påverkat vad är svårt att säga. Jag tycker alla ska känna sig glada och stolta över den utveckling som skett. SLUTRAPPORT 13

14 Nå turister i hela världen med effektiv marknadsföring Ett effektivt sätt att nå sina kunder runt om i världen är via internet. Men internet är mycket mer än så. Här kan man lägga in olika funktioner som bokningssystem, kundundersökningar och annat som kan vara till nytta för både kunder och företag. NAMN Elena Kozmine Iliachenko TITEL Ph.D. in Industrial Marketing FÖDELSEÅR 1976 INSTITUTION/ARBETSPLATS IES, Avdelningen för industriell marknadsföring och e-handel, LTU HANDLEDARE Professor Esmail Salehi-Sangari, LTU Professor Leyland Pitt, Simon Fraser University i Kanada NUVARANDE SYSSELSÄTTNING Projektanställd vid centrum för turismoch upplevelseproduktion, LTU 14 SLUTRAPPORT

15 Elena Kozmine Iliachenko, Ph.D. in Industrial Marketing. Mitt projekt hade som syfte att utveckla marknadsföringen via internet hos turismföretag i Östra Norrbotten, men också att främja förståelsen för olika moderna marknadsföringstekniker som används för att göra reklam för produkter och tjänster via internet. Modern forskning visar att kvaliteten på webbsidor kan påverka kunderna att köpa, vilket gör det viktigt för företagen att både förstå kundbehoven och sträva efter att tillfredställa dessa behov. Frågor till besökare För att samla data och göra dataanalyser användes kvantitativa metoder. En femmånaders internetbaserad survey användes för datainsamling. Den gick till så att besökare på turistrelaterade webbsidor till företag och organisationer i Norrbotten fick svara på ett antal frågor om deras erfarenheter av att använda turistwebbsidor samt deras åsikter om kvaliteten på webbsidor. Produktiva år Åren som FÖN-doktorand har varit en givande tid som gett många nya kunskaper och erfarenheter. Jag har utvecklats både som person och som forskare och jag har förbättrat mina språkkunskaper. Främst svenska, men också engelska. Det har varit flera resor till kurser och konferenser, många intressanta möten och jag har fått möjlighet att presentera mina forskningsresultat i nya sammanhang. Tack vare konferenser och möten med företag i regionen har jag lärt mig att se saker och ting ur deras synvinkel. Det är ett bra sätt att jobba om man vill ha en praktisk nytta av sitt forskningsprojekt. Jag har även fått chans att förverkliga min dröm att besöka England med hjälp av Hans Werthén-fonden kunde jag åka på ett sex månader långt besök till Leeds University Business School. På en konferens på Island fick jag möjlighet att för första gången smaka valkött. Om jag får möjlighet skulle jag vilja fortsätta att arbeta inom turismforskning i Östra Norrbotten. Det är här det mesta av min kompetens ligger. I mina framtidsplaner ingår också att kanske göra en postdok och jobba som seniorforskare. SLUTRAPPORT 15

16 Design utvecklar trävarubranschen I Norrbotten finns det gott om skog och således också träråvara, men förädlingen av träet sker ofta på annat håll. Genom att själva ta hand om design och produktutveckling kan trämanufakturföretagen i regionen utvecklas och växa och därmed öka sin konkurrenskraft. NAMN Kajsa Ekberg TITEL Teknologie licentiat /Civ.Ingenjör FÖDELSEÅR 1975 INSTITUTION/ARBETSPLATS Avdelningen för industriell design, institutionen för arbetsvetenskap,ltu HANDLEDARE Professor Dennis Pettersson, LTU Biträdande handledare Professor Håkan Ylinenpää, LTU NUVARANDE SYSSELSÄTTNING Ingenjörskonsult på IKG, uppdrag på SAAB Aerostructures, Linköping Små trämanufakturföretag utsätts idag för hård konkurrens och måste hitta nya vägar för att kunna utvecklas vidare. Design utpekas ofta som en stark framgångsfaktor, men designinvesteringar i träbranschen är fortfarande förhållandevis sällsynta. Mitt forskningsprojekt behandlade designprojekt som arbetssätt vid produktutveckling inom trämanufakturindustrin. Syftet var att dokumentera hur små trämanufakturföretag investerar i design och använder professionell designkompetens i sin produktutveckling. De frågor jag studerade var hur produktutvecklingsprocessen utförs i ett designprojekt, jag identifierade framgångsfaktorer/möjligheter och problem som uppstår under projektets gång och jämförde företagsledare och designkonsulters perspektiv på hur man ser på problem och möjligheter i ett designprojekt. 16 SLUTRAPPORT

17 Kajsa Ekberg, Teknologie licentiat/civ.ingenjör. En viktig del i projektet var att söka vägar för att förbättra utvecklingsprocessen och förenkla kommunikation i projekt. Resultatet pekade ut ett antal möjligheter till effektivisering och en ny projektmodell för projektstyrning utvecklades. För att så många företag som möjligt ska få ta del av de resultat jag kommit fram till, finns nu en populärvetenskaplig broschyr gratis att hämta hos FÖN. Broschyren är en liten handbok i designköp. Den riktar sig direkt till företagsledare med konkreta tips och exempel, men är också nyttig läsning för designkonsulter och branschintressenter. Tretton träföretag Projektet genomfördes genom två multipla fallstudier av små trämanufakturföretag i Sverige. I den första studien deltog nio träföretag från Norrbotten och i den andra deltog fyra träföretag lokaliserade i Norrbotten och Småland samt deras designkonsulter. Datainsamlingen i båda studierna gjordes med hjälp av en kombination av semi-strukturerade intervjuer och enkäter för att nå både bred och djup förståelse. Framåt i alla väder Tiden med Forskarstation Östra Norrbotten har gett mig många upplevelser och erfarenheter. Jag har också lärt mig jobba självständigt och strukturerat och att driva framåt i alla väder. Helt enkelt insett att jag klarar så mycket mer än jag trott. Dessutom har jag vidgat mina vyer och blivit öppnare för olika åsikter. Jag har ock- så blivit av med en hel del fördomar om både norrlänningar och stockholmare Visade god design Under den här tiden har det hänt en hel del roligt, intressant och jobbigt. Alla sammankomster och resor med FÖN-gruppen har varit givande. När det gäller mitt projekt och FÖN så har jag ett särskilt minne. Vi höll ett öppet seminarium om trä/design/abborrodling och blåbärsodling i Överkalix under en FÖN-on-tour vecka. Det var mitt på dagen och uppslutningen var väl sisådär, några intresserade släntrade in, och de flesta var mest intresserade av att lyssna. Vi hade planerat ett diskussionsforum snarare än en föreläsning, men deltagarna var ganska tystlåtna ända tills en man från trakten opponerade sig bestämt mot mina åsikter om vad som behövde studeras. Sedan hämtade han in en hel kollektion av egendesignade möbler för att visa på god design. Det blev minst sagt lite hetsigt i möteslokalen när åsikterna gick isär. Inte för att vi enades om något gemensam åsikt i frågan till slut, men så här i efterhand får jag nog tacka mannen för mitt mest lärorika seminarium och ett glatt minne att återkomma till! Tillbaka till trä och design Jag har lämnat både forskningen, träindustrin och design för ett tag och jobbar som konsult med produktionstekniska frågor vid komposittillverkning på SAAB. Det känns otroligt nyttigt att komma tillbaka till tekniken, som är min utbildningsgrund, och dessutom få pröva på arbete i ett stort företag i motsats till de små som jag studerat. När det nu gått över ett år sedan jag avslutade mitt forskningsprojekt börjar jag längta tillbaka till trä och design. Jag känner mig färdig med forskningen, men vill gärna ut och applicera det jag lärt mig i verkligheten bland träföretag eller andra små företag som är sugna på design. SLUTRAPPORT 17

18 Blåbär är framtiden för nerlagda åkrar i norr Det är stor efterfrågan på blåbär både från livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin. Trots att bären finns i skogen är tillgången begränsad, bland annat på grund av att bärplockandet minskar. Ett sätt att möta den ökade efterfrågan är att odla bären under kontrollerade former. Blåbären är framför allt efterfrågade för sitt rika innehåll på antioxidanter som anthocyanin. Det är fyra studier som ligger till grund för min doktorsavhandling. FÖN har finansierat fram till motsvarande till licentiatexamina. Den första studien som kommer att ingå som en del av två i licentiatavhandlingen handlar om hur halten anthocyanidin (den aktiva delen av anthocyanin) i bär förändras beroende på hur mycket näring plantan får, men också beroende på när under säsongen bären mognar. NAMN Andreas Åkerström TITEL Jägmästare med inriktning biologi (MSc In forestry with a minor in biology) FÖDELSEÅR 1977 INSTITUTION/ARBETSPLATS Institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU HANDLEDARE Prefekt Ulla Bång NUVARANDE SYSSELSÄTTNING Doktorand 18 SLUTRAPPORT

19 Andreas Åkerström, Jägmästare. Den andra studien som också den kommer att ingå i licentiatavhandlingen handlar om hur innehållet av socker, kol och kväve förändras beroende på näringstillgång för plantan och beroende på när bären mognar. En möjlighet är också att se vilken påverkan skogsgödslingen har på förhållanden av dessa substanser i blåbär. Studie nummer tre planeras att ingå i en eventuell doktorsavhandling. Denna studie baseras på två försök med kontrollerade miljöförhållanden i så kallade klimatkammare. I första studien ser vi på hur bärens och bladens kemi skiljer sig åt beroende på i vilken temperatur plantorna vuxit. Temperaturregimerna är skapade så att de efterliknar södra respektive norra Sverige under sommarhalvåret. I den andra studien tittar vi på hur bär och blads kemi skiljer sig åt beroende på i vilket ljusklimat plantorna växt. Ljusregimerna är skapade så att de efterliknar södra respektive norra Sverige under sommarhalvåret. Den fjärde och sista studien är en fältstudie där klonade plantor (genetiskt identiska) kommer att planteras ut på tre lokaler i motsvarande norra, mellersta och södra Sverige. Studien kommer att pågå i minst två år och ge svar på om norra Sveriges ljus- och temperaturklimat ger nyttigare bär av blåbär. Många världsuppfattningar Jag kom in senare än de andra doktoranderna i FÖN och har därför inte samlat på mig lika många erfarenheter. Något som jag erfarit är dock att en region består av många olika grupper/ instanser med på många sätt helt olika världsuppfattningar. Detta hinder var till en börjar mycket frustrerande, men när det väl överbryggats var det mycket stimulerande. I mångt och mycket byggde FÖN:s arbete på ett starkt engagemang både för regionen och för den struktur som FÖN representerar. Det gjorde att visioner ofta låg till grund för initiala idéer mer än fakta. Denna drivkraft och positivism är dock just vad som krävs av ledningen i en struktur som FÖN och kanske i ännu större grad Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Möte med Polarica Under projekttiden har jag deltagit i flera stora internationella konferenser och då representerat mig själv och FÖN med vetenskapliga postrar om projektet och regionen. Det finns två minnen som jag för alltid kommer att bära med mig. Det ena är från mitt första besök i regionen och en seminariekväll som FÖN anordnat i en av kommunerna. Efter doktorandernas föredrag var det öppet för diskussion och då ställer sig en man ur publiken upp (tror att han var kommunalpolitiker) och med fast stämma slår fast att Svenska staten systematiskt avbefolkar Norrbotten genom ett snedfördelat bidragssystem. Vi var flera doktorander som blev väldigt upprörda av denna enligt vår mening trångsynta och felaktiga beskrivning av verkligheten. Själv kunde jag som vanligt inte hålla tand för tunga och introducerade mig sålunda i regionen med att skälla ut nämnda politiker så denna försvann innan kaffet. Det andra minnet är från mitt första möte med ledningen för bärföretaget Polarica, som har varit en aktiv samtalspartner under FÖNtiden. Jag imponerades djupt av deras framtidstro och analyser av den framtida marknaden för bärprodukter. Här var ett företag som planerade tio år framåt och som eftersökte faktakunskaper för att ytterligare stärka företaget på sikt. Bra projekt Summa summarum så tror jag mycket på Triple Helix-konceptet och tror att FÖN med några mindre justeringar kommer att bli ett mycket bra projekt även i framtiden. Det finns mycket ad hoc effekter att tjäna på att flera av samhällets instanser samarbetar så länge som man är väl medvetna om varandras förutsättningar, som tidsåtgång, tidsramar, nivå av noggrannhet med mera. SLUTRAPPORT 19

20 Odling kan lösa efterfrågan på abborre Abborren är eftertraktad, framför allt på kontinenten. Genom att odla den under kontrollerade former skulle problemet med ojämn tillgång lösas. Men för att kunna bedriva framgångsrik odling måste det skapas en bra miljö som är så nära fiskarna naturliga miljö som möjligt. NAMN Åsa Strand TITEL MSc i biologi FÖDELSEÅR 1977 INSTITUTION/ARBETSPLATS Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU HANDLEDARE Docent Anders Alanärä Biträdande handledare Professor Carin Magnhagen NUVARANDE SYSSELSÄTTNING Doktorand Syftet med mitt forskningsprojekt är att försöka utvärdera om abborre kan odlas med ekonomisk lönsamhet i recirkulerande system. För att göra detta behövs information om hur abborrens energibehov och tillväxt påverkas av olika faktorer. Genom laboratorieförsök genomförda vid SLU s anläggning i Umeå har jag studerat hur fiskens energibehov och tillväxt påverkas av temperatur och fiskens storlek. Jag har även tittat på hur tillväxten och energibehovet påverkas av vanliga odlingsrutiner som t.ex. rengöring av tråg och skuggor skapade av aktivitet nära trågen, och av olika odlingsförhållanden som trågfärg och ljusintensitet. 20 SLUTRAPPORT

21 Åsa Strand, MSc i biologi. Utifrån det insamlade datat har vi skapat en tillväxtmodell och en energibehovsmodell. Dessa modeller kan användas för att göra produktionsplaner och beräkna foderåtgång under olika förhållanden. Tillväxtmodellen kommer testas mot data insamlat vid en odlingsanläggning i Danmark, och modellerna kommer ingå som en del i en ekonomisk utvärdering av abborrodling som kommer genomföras av kollegor i Norge. I projektet har det även ingått diverse extra studier som till exempel effekt av gruppstorlek på tillväxt och energiutnyttjande och att testa en ny metod för utvärdering av optimal fodersammansättning m.h.a. kapslar som innehåller antingen protein, kolhydrater eller fett. Jag har även tittat på fettlagring och kroppssammansättning hos vild abborre, och hoppas framöver få in samma typ av data även för odlad abborre. Förutom själva forskningen har jag även producerat ett flertal artiklar där jag redovisat mina resultat, och jag både har och har haft givande samarbeten med forskare och odlare från både Sverige, Danmark och Norge. Många resor och uppdrag Tiden med FÖN har inneburit många spännande resor. Jag har varit på konferens i USA och på Island, deltagit i workshops på Irland, i Portugal och i Östersund och varit på studiebesök i Belgien och på Bornholm. Under två år har jag suttit som doktorandrepresentant i universitetsstyrelsen och har deltagit aktivt i fakultetens strategiarbete. Jag har även varit kassör i fakultetens doktorandråd under tre år. Alla dessa aktiviteter har berättigat till prolongering (förlängning i tid) och har inte på något sätt belastat eller bekostats av FÖN, men har bidragit mycket till min personliga utveckling. I början av mitt projekt var kontakten med regionen ganska intensiv, främst genom gemensamma aktiviteter med Kalix naturbruksgymnasium, undervisning, försök och projekt (Billerud). Regionkurserna och FÖN on tour gjorde också att kontakten med regionen var ganska frekvent. På senare tid har samarbetet med regionen varit mer sporadiskt eftersom aktiviteterna i Kalix av olika anledningar inte kunnat genomföras. I stället har jag utvecklat flera andra samarbeten som rör abborrodling med folk i Vilhelmina, på Åland och i Söderköping. Nyttiga erfarenheter Det viktigaste jag lärt mig under FÖNtiden, förutom arbetet inom mitt ämnesområde, är kunskapen om hur arbete bedrivs på olika instanser som universitet, kommuner och näringsliv och hur vitt skilda tanke- och arbetssätten är i de olika instanserna. För att kunna ha givande samarbeten och förståelse för varandras olika arbetsmetoder och mål måste man först bryta ner de förutfattade meningar som finns. En process som kan vara både jobbig och frustrerande, men också givande. Havet tar slut Ett bestående minne av FÖN tiden är när jag första gången åkte med min handledare för att träffa Margareta och Robert på Kalix naturbruksgymnasium. När vi kom fram till Kalix reflekterade jag över att här tar Östersjön slut, och det var inte förrän då jag insåg hur långt norrut regionen faktisk ligger... Ett annat minne är från ett kvällsseminarium på en av regionskurserna där en lestadian högt och ljudligt framförde sina åsikter om att kvinnor ska stå vid spisen och föda barn, vilket fick känslorna hos alla kvinnliga doktorander som kom söderifrån att svalla rejält! Många idéer Sammanfattningsvis har tiden med FÖN varit både spännande och lärorik och jag hoppas att konceptet, med några mindre justeringar, kommer att leva vidare. Alla har mycket att tjäna på det hopkok av idéer som uppstår när man blandar representanter för universitet, näringsliv och samhälle. SLUTRAPPORT 21

22 22 SLUTRAPPORT

23 Ett framgångsrikt nätverk för samverkan och utveckling? Annica Sandström, Fil.lic. i statsvetenskap, LTU. Hur kan forskning om abborrar och blåbär skapa växtkraft i en utsatt region? Många reagerar med förvåning, intresse men också med en viss tveksamhet när Forskarstation Östra Norrbotten (FÖN) kommer på tal. FÖN är en regional forskarskola som startades på initiativ av Östra Norrbotten. De har gjort praktik av retoriken om att forskning och gränsöverskridande nätverk är nyckeln till framgång för en region. Nätverkande är spännande men också svårt. Inte minst när människor från organisationer med vitt skilda logiker möts. Vi har svårt att möta företagarnas krav, de vill ha konkret hjälp med produktutveckling och vår forskning är ju annorlunda, berättar en av de medverkande doktoranderna som ändå ser samhällsrelevansen som sin drivkraft. Synen på statens roll i skapandet av offentlig policy har förändrats påtagligt under de senaste årtiondena. Tilltron till nationella, generaliserade lösningar i vilka staten innehar den centrala uppgiften har avtagit. Istället framhålls det ömsesidiga samspelet mellan olika aktörer, offentliga såväl som privata, i mer eller mindre sammanhållna policynätverk 1. Denna förändring gäller politiken i allmänhet men kanske regionalpolitiken i synnerhet. Idén om att utveckling kan administreras fram har fått ge vika för förvissningen om att utveckling måste ske underifrån. De offentliga aktörernas roll i tillväxtpolitiken handlar därför numera i mångt och mycket om att delta i, och stödja, olika typer av nätverkskonstellationer. Politiken syftar till att skapa förutsättningar för andra aktörers samverkan. Mot bakgrund av glesbygdens problematik och politikens ständiga sökande efter nya verktyg har tilltron till forskningens roll för den regionala utvecklingen ökat. Grundprincipen anknyter till idén om Triple Helix (Etzkowitz and Leydesdorff, 2000; Etzkowitz, 2005), som betonar samverkan mellan universitet, näringsliv och offentliga aktörer. Nätverk, som binder samma dessa tre sektorer, antas vara gynnsamma tillväxtfaktorer. Forskare från olika discipliner har även empiriskt kunnat bekräfta detta samband (se till exempel Lundgren och Ylinenpää, 2000). Därför framställs ofta högre utbildning och forskning som en del av svaret på de problem som politiken möter. Kopplingen mellan forskning, praktik och det omgivande samhället anses vara en avgörande komponent för lokal och regional växtkraft. Parallellt med diskussionen om nätverkens betydelse pågår en annan om universitetens relation till det omgivande samhället. Genom den tredje uppgiften åläggs universitet och högskolor ansvaret att samverka med det omgivande samhället (Högskolelag, 1992:1434, 1kap 2 ). Vidare, så har en alternativ syn på forskningen växt fram vid sidan av den mer traditionellt inomvetenskapliga 2. Det alternativa synsättet är klart problemorienterat och den klara gränsen mellan akademi och praktik saknas. Forskningen bör utgå från praktikens problem och ambitionen är att skapa ett interaktivt samspel med den verklighet som studeras (Gibbons, 1994). En syn som påtagligt avviker från den traditionella synen på vetenskaplig verksamhet. Sammantaget innebär dessa strömningar i samhället att problembaserad forskning i nätverk mellan universitet, näringsliv och politik förespråkas. Förväntningarna på vad dessa nätverk kan åstadkomma är ofta högt ställda. Bakom det övergripande målet om en ökad ekonomisk tillväxt finns tron på att nätverken kan skapa nya innovativa idéer, nya företag och fler arbetstillfällen. Perspektivet rymmer även ett antagande om att det med politikens hjälp går att skapa och styra framväxten av dessa nätverk. Därav de många politiska program vars syfte är att SLUTRAPPORT 23

24 Annica Sandström, Fil.lic. i statsvetenskap, LTU. åstadkomma samverkan mellan de ovan nämnda nyckelaktörerna. Med andra ord, regionalpolitiken av i dag, syftar allt som oftast till att från centralt håll skapa strukturer där utveckling kan ske underifrån, i nätverk mellan akademi, näringsliv och politik. Gränsöverskridande samverkan antas kunna öka förståelsen mellan olika sektorer och mobilisera resurser för att nå gemensamma mål. Forskarstation Östra Norrbotten är en typisk illustration av ett sådant projekt. Initiativet till forskarstationen kom från de medverkande kommunerna och projektet handlar om att skapa nätverk med den problembaserade forskningen i centrum. Målet är att underbygga en gynnsam ekonomisk utveckling och stärka regionens konkurrenskraft. Allt sammantaget gör att FÖN är ett intressant fall att studera, eftersom dess typiska karaktär och utformning kan ge kunskap som är relevant också i ett större sammanhang. Arbetet med FÖN kan generera generella lärdomar om nätverksprocesser och nätverksstyrning 3 i allmänhet. Och i en tid då en betydande del av den offentliga politiken kanaliseras genom nätverk är en ökad kunskap om dessa konstellationer viktig och relevant. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande kapitel är att studera nätverket kring Forskarstation Östra Norrbotten. Den övergripande frågan är huruvida FÖN har resulterat i ett framgångsrikt nätverk för samverkan och utveckling? Framgång beskrivs här utifrån graden av måluppfyllelse. Men denna typ av utvärdering är svår, då det egentliga målet med FÖN, det vill säga att skapa ekonomisk utveckling inte kan undersökas. Dels är tidsramen alldeles för kort, dels skulle det vara i princip omöjligt att klargöra de komplexa orsaksförhållandena som en sådan studie skulle brottas med. Däremot, går det att säga något om vilka typer av nätverk, aktiviteter och processer som har skapats till följd av forskarstationens verksamhet. Det går också att studera de olika aktörernas erfarenheter och synpunkter på det som har varit. Målet att skapa en framgångsrik samverkan mellan de tre sektorerna kan mycket väl utvärderas utifrån om någon samverkan har uppstått och vad denna faktiskt har medfört för de inblandade aktörerna. Följande frågeställningar blir då angelägna att besvara. Vilka aktörer har deltagit i arbetet med att utveckla FÖN, och på vilket sätt har FÖN skapat nätverk och samverkan mellan akademi, näringsliv och politik? Vilka erfarenheter har de deltagande aktörerna av FÖN? Har FÖN motsvarat deras förväntningar och har FÖN bidragit till att de olika aktörernas mål och förväntningar har realiserats? Datainsamling Arbetsprocessen kring FÖN har varit föremål för en pågående utvärdering. Det material som ligger till grund för den kommande analysen omfattar aktiviteterna mellan åren 2002 och Kapitlet bygger på såväl kvalitativ som kvantitativ data. Det baseras på ett 40-tal intervjuer med respondenter från akademi, näringsliv och politik 5 samt på information som har samlats in vid återkommande utvärderingsmöten. Vid sidan av detta bygger kapitlet även på en enkätundersökning, vilken syftade till att samla in data rörande nätverkets struktur. Med begreppet nätverksstruktur avses nätverkets mönster, det vill säga de deltagande aktörerna och mönstret över deras inbördes relationer. Studien har en bottom-up ansats, vilket innebär att aktörerna kring FÖN inte kunde förutsägas eller antas på förhand utan måste identifieras empiriskt (Hjern och Porter, 1997). Detta görs bäst med hjälp av en snöbollsmetod (Miles och Huberman, 1994). Metoden går ut på att nätverkets deltagare pekar ut varandra. Aktörerna kring FÖN identifierades med hjälp av denna metod. Utifrån semistrukturerade intervjuer, som startade med forskarstationens projektledare, nystades nätverket upp genom att de intervjuade berättade om vilka personer de arbetat tillsammans med. Intervjufrågorna handlade om hur forskarstationen initierades, hur mobiliseringen av resurser gick till, hur nödvändiga prioriteringar gjordes samt hur projektet har följts upp och utvärderats under processens gång. Nätverket kring FÖN analyseras även kvantitativt med hjälp av Social Nätverksanalys (SNA). SNA tillhandahåller både konkreta verktyg och teoretiska koncept för att illustrera, analysera och förstå sociala nätverk (Wasserman och Faust, 1994; Scott, 2000). Vanligtvis samlas relationsdata 24 SLUTRAPPORT

25 Annica Sandström, Fil.lic. i statsvetenskap, LTU. in genom enkäter, vilket gjordes även i det här fallet. I enkäten listades alla de namn som omnämnts i samband med intervjuundersökningen och varje respondent ombads markera de personer med vilka de haft regelbundna kontakter % av de tillfrågade besvarade enkäten. Svaren från enkäterna bearbetades sedan med hjälp av UCINET6 och Netdraw, mjukvaruprogram för relationsdata, och resultaten presenteras i form av grafer och mått över nätverkens struktur (Borgatti, Everett och Freeman, 2000; Borgatti, 2002). Sammanfattningsvis, kapitlet bygger på ett brett empiriskt material som har samlats in under en längre tidsperiod. Materialet ger en god information om nätverket kring Forskarstation Östra Norrbotten, både om dess struktur och om den samverkan som ägt rum inom det. Disposition I kommande kapitel beskrivs det nätverk som har mobiliserats till följd av verksamheten kring FÖN. Där besvaras frågan om vilka aktörer som egentligen har deltagit i utvecklingen av verksamheten och på vilket sätt? I därefter följande avsnitt presenteras de deltagande aktörernas erfarenheter av arbetet i FÖN. Fokus ligger här på den upplevda måluppfyllelsen. Vilka initiala mål hade aktörerna med sitt engagemang i FÖN, har dessa mål förändrats under arbetets gång, och har FÖN bidragit till att dessa har realiserats? Avslutningsvis, summeras erfarenheterna och nya frågor väcks. Nätverket bakom Forskarstationen Forskarstationens grundidé bygger på tanken om att samverkan och resursutbyte mellan akademi, näringsliv och den politiskt/administrativa sektorn är viktig för den lokala ekonomiska utvecklingen. Därför är just etableringen av ett sådant nätverk ett viktigt steg på vägen. Utan nätverk ingen samverkan och utan samverkan ingen utveckling. Frågan är om det har bildats något nätverk till följd av aktiviteterna kring FÖN, och i så fall, hur ser det nätverket egentligen ut? Vem har varit med och på vilket sätt har de bidragit till och påverkat arbetsprocessen? Figur 1. Nätverket bakom FÖN I figur 1 presenteras det nätverk som har skapats till följd av verksamheten i Forskarstation Östra Norrbotten. Noderna består av de olika aktörerna och är färgade enligt sektorstillhörighet. De politiskt/administrativa aktörerna är röda (rosa för icke-kommersiella organisationerna), de akademiska är blå och de aktörer som hör hemma inom näringslivet har färgats gröna. Länkarna som binder noderna samman anger att upprepade kontakter, med anknytning till FÖN, har skett emellan dem. Utifrån bilden kan man dra slutsatsen att verksamheten har engagerat och sammanfört ett stort antal aktörer, närmare 125 personer, från samtliga tre nyckelsektorer. Man kan vidare konstatera att nätverket tycks vara väl sammanbundet och väl integrerat, av många och täta kontakter, inte alls fragmenterat eller uppdelat. För att studera nätverkets struktur, det vill säga mönstret över aktörernas samverkan, ytterligare kan en annan bild av nätverket tas fram. I Figur 2 presenteras det nätverk som utkristalliserar sig om endast de starkare länkarna tas med. Noderna i nätverket består här precis som tidigare av de personer som har deltagit i verksamheten, med den skillnaden att endast de ömsesidiga länkarna är med (det vill säga om länken finns där har båda aktörer angett varandra som kommunikationspartners i frågor som rör forskarstationens verksamhet). SLUTRAPPORT 25