UNIVERSALSTÄLLNING. LASTHANDBOKEN Används tillsammans med +8 Monteringsinstruktion

Transkript

1 UNIVERSALSTÄLLNING LASTHANDBOKEN Används tillsammans med +8 Monteringsinstruktion +8 är typkontrollerad i enlighet med AFS 1990:12 med typkontrollintyg nr: L+8SE-051

2 Innehåll Innehållsförteckning Beskrivning Sida Förutsättningar 1 Lastklasser, Tillåtna och Bygghöjder - Allmänt 2 Dimensioneringsförfarande - Checklista 3 Tillåtna laster efter lastklass 4 Tillåtna vertikala kopplaster 4 Lasttyper 5 Lastklasser och tillåtna laster för horisontaler som tvärbalkar 6 Lastklasser och tillåtna laster för horisontaler som längdbalkar 7 Lastklasser och tillåtna laster för konsoler 8 Tillåtna laster för Länkrullehjul 9 Tillåtna laster för Väggfäste stål - ø16 mm krok 9 Tillåtna laster för Galge med hjul 9 Bygghöjder fristående trapptorn med ATR250 och bredd 1,25 m 9 Lastklasser för systeminplankning (+8 krokplank). 10 Rekommenderade lastklasser för träplank 10 Vindrelaterad data från BSV97 12 Förankringar - Allmänt 13 Förankringskrafter - Beräkningsgång 14 Förankringskrafter - Beräkningsbegrepp 16 Förankring - Ointäckt ställning 18 Förankring - Intäckt ställning 20 Beräkningsexempel - Förankring - Ointäckt/Intäckt ställning 22 Beskrivning av ställningsutföranden som redovisas i tabeller 24 för beräkning av bärighet för bottning (marktryck) 26 Tillåtna bygghöjder 2,0 m bomlagshöjd - 4 m förankringsavstånd Bredd Lastklass Sida 0,70 m ,00 m (0,90 m för träplank) ,25 m ,75 m (ej trall) ,75 m trallställning 3-4+ (4+ = murning) 35 2,0 m bomlagshöjd - 2 m förankringsavstånd 1,75 m trallställning 3-4+ (4+ = murning) 36 2,5 m bomlagshöjd - 2,5/5 m förankringsvärde 0,70 m ,00 m (0,90 m för träplank) ,25 m 3 39 Tidigare typgodkända komponenter 40 L+8SE-051

3 Information Förutsättningar för +8 Monterings instruktion, +8 Lasthandbok och +8 produktansvar +8 Monteringsinstruktion, Lasthandbok och produktansvar gäller endast för ställning som enbart innehåller komponenter tillverkade och levererade av PlusEight System AB (samt leveranser före år 2000 från Ernex och Ernström & Co). Komplettering med trall och plank i enlighet med AFS 1990:12 får göras. Mindre komplettering med ställningsrör i enlighet med AFS 1990:12 samt med typkontrollerade ställningskopplingar möter normalt inga hinder. Vid inblandning av andra komponenter gäller varken denna lasthandbok, +8 Monteringsinstruktion eller +8 produktansvar. Denna lasthandbok och +8 Monteringsinstruktion är baserade på typkontrollintyg (se faktarutan insidan bakre omslaget) och redovisade värden är i överensstämmelse med intyget. Typkontrollen innefattar inte intäckt ställning. Typkontrollen förutsätter att arbete utförs endast på ett bomlag åt gången. För ställning som avviker från vad som behandlas i lasthandboken krävs särskild utredning. Rådgör med teknisk service. Medlem i Ställningsleverantörerna i Sverige Ställningsleverantörerna i Sverige verkar för att den svenska marknaden förses med väl ut provade och säkra ställningssystem där materiel från olika leverantörer inte blandas i samma system med de uppenbara risker för person- och sakskada samt de oklara ansvars för hållanden detta medför. 1

4 Lastklasser, Tillåtna och Bygghöjder +8 Universalställning är typkontrollerad för lastklass 2-6 enligt standard samt 4+, den svenska lastklassen för murning. Alla klasser i kombination med mer krävande beräkningsförfaranden där tidigare analytiska metoder i många fall har ersatts av numeriska, datorbaserade beräkningsmetoder har gjort det väsentligt svårare och besvärligare att beräkna ställningar. Till skillnad från vår tidigare monteringsanvisning som lämnade mycket av beräkningsarbetet åt brukaren har vi nu valt att istället göra beräkningar för ett stort antal strukturer och redovisa dessa i form av bygghöjdstabeller. I kombination med den stora flexibilitet som +8 ställningen erbjuder blir de möjliga kombinationerna oändliga. Att redovisa bygghöjder för alla möjliga varianter skulle innebära en lasthandbok i storlek telefonkatalog. Vi har därför valt att visa ett antal vanliga kombinationer och last klasser. För övriga och för andra lastkombinationer t.ex. från väderskyddstak hänvisar vi till vår tekniska service. I de tillåtna bygghöjderna har vi valt att inte redovisa högre höjder än 50 m trots att +8 ställningen, i vissa kombinationer även i de tyngre klasserna, går att bygga väsentligt mycket högre. Orsaken är att på höjder över 50 m bör särskilda utredningar avseende lokala vindförhållanden, bärighet för bottning, för ankringsmöjligheter och krafter, mm göras. Vi hänvisar i dessa fall till vår tekniska service. Förutom bygghöjdtabeller och lastklasser för olika komponenter redovisar vi också ett förenklat förfarande för beräkning av förankringskrafter och för beräkning av bärighet (marktryck). Vår förhoppning är att det tydligare och smidigare förfarandet att dimensionera en ställning kommer att ytterligare öka tryggheten och säkerheten för såväl ställningsbyggare, ställningsbrukare som tredje man. 2

5 Dimensioneringsförfarande - Checklista 1 Är vald ställning i enlighet med förutsättningarna? Är det valda ställningsutförandet med avseende på bredd och lastklass i överenstämmelse med de förutsättningar som gäller d.v.s att det arbete som skall utföras från ställningen kan utföras på ett bra och säkert sätt. 2 Uppfyller de ingående komponenterna vald lastklass? Kontrollera att bommar (tvärbalkar), konsoler, längdbalkar och inplankning uppfyller önskad lastklass vid önskad facklängd (fackbredd för längdbalkar) i respektive Lastklass och tillåtna laster tabell. 3 Räcker bygghöjden? Kontrollera i bygghöjdtabellerna att tillåten bygghöjd räcker. I tabellerna väljer du på fackbredd, facklängd, belastning och eventuella konsoler - faktorer som alla påverkar bygghöjden. Om det inte går att förankra i enlighet med bygghöjdtabellerna så kontakta teknisk service - förank ringarna är mycket viktiga för ställningens stabilitet och styrka. Skulle den tillåtna bygghöjden inte räcka till och du inte kan ändra på några av de nämnda faktorerna så kontakta teknisk service - ofta går de fl esta ställningsvarianter att bygga till önskad höjd genom ett ändrat förankringsmönster (tätare förankring - framförallt i nederdelen av ställningen). 4 Är underlaget OK? Ta fram lasterna för bottning i tabellerna med för beräkning av bärighet för bottning. Kontrollera att underlaget kan bära lasten. 5 Är förankringarna OK? Beräkna förankringskrafterna i enlighet med Förankringskrafter - Beräkningsgång. Går det inte att förankra i enlighet med lasthandboken, kontakta teknisk service. Vad gör jag om det ställningsutförande jag vill bygga inte finns med i tabellerna? I lasthandboken redovisar vi många olika ställningskombina tioner i lastklass 3, 4 och 4+ (murning). För ställningar med andra last klasser t.ex 2, 5 eller 6, eller för ställningsutföranden som inte beskrivs t.ex hängande ställningar, formställningar, etc, kontakta teknisk service. 3

6 Tillåtna laster efter lastklass Tillåtna utbredda laster (1kN = 100 kp) Lastklass 1 *) Lastklass 2 Lastklass 3 Lastklass 4 Lastklass 5 Lastklass 6 0,75 kn/m² 1,50 kn/m² 2,00 kn/m² 3,00 kn/m² 4,50 kn/m² 6,00 kn/m² Murning (Lastklass 4+) innebär att plattformar och de balkar som bär dem skall vara Lastklass 5 medan spirlasten skall motsvara Lastklass 4. Lastfördelning i enlighet med AFS 1990:12. *) Ej i AFS 1990:12. Tillåtna koncentrerade laster över en yta av 0,5 m x 0,5 m Lastklass 1-3 Lastklass 4-6 Tillåtna koncentrerade laster över en yta av 0,2 m x 0,2 m Lastklass 1-6 Tillåtna vertikala kopplaster En lastbärande komponent Max 16 kn 1,50 kn 3,00 kn 1,00 kn Två lastbärande komponenter Min 90 mellan komponenter 12 kn/styck = Max 24 kn MIN 90 Tre lastbärande komponenter Min 90 mellan 2 komponenter 8 kn/styck = Max 24 kn Fyra lastbärande komponenter Min 90 mellan 2 komponenter 6 kn/styck = Max 24 kn MIN 90 MIN 90 (1 kn = 100 kp) 4

7 Lasttyper UL = Utbredd last MPL = Mittpunktslast L 1/3PL = Punktlaster i tredjedelspunkterna L/2 L/2 L/3 L/3 L/3 L ÄPL = Ändpunktslast 5

8 Lastklasser Lastklasser och tillåtna laster för horisontaler och balkar använda som tvärbalkar med last på båda sidor. Som Tvärbalk Lastklass Tillåten last [kn] Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 2,00 1,75 UL MPL* 1/3 PL* Balktyp H ,2 13,6 10,2 H ,9 9,4 7,1 H ,4 7,2 5,4 H ,9 6,5 4,8 HF ,4 9,7 7,3 H ,2 5,1 3,8 HF ,2 9,6 7,2 H ,0 3,0 2,3 HF ,6 6,3 4,7 HB ,0 10,0 7,5 HB175NT ,1 11,6 8,7 *) Värdena gäller när AVS används för lastöverföring till balk. Observera att ovanstående laster kan behöva reduceras beroende på hur många belastade komponenter det sitter i en kopp - se vertikallaster kopp. Tvärbalkar/bommar med last på två sidor FACKLÄNGD FACKBREDD Genombyggd ställning (undertaksställning), där den längsgående inplankningen gör att tvärbalkarna/bommarna får last på två sidor. Jämfört med metoden där varannat fack är vänt 90 blir belastningen på tvärbalkarna/ bommarna dubbelt så hög. 6

9 Lastklasser Lastklasser och tillåtna laster för horisontaler och balkar använda som längdbalkar med last på en sida. Som Längdbalk Lastklass Tillåten last [kn] Fackbredd [m] 3,50 3,00 2,50 2,00 1,75 UL MPL* 1/3 PL* Balktyp H ,9 6,5 4,8 HF ,4 9,7 7,3 H ,2 5,1 3,8 HF ,2 9,6 7,2 HF ,6 6,3 4,7 HB ,0 10,0 7,5 HB175NT ,1 11,6 8,7 HB200NT ,6 9,3 7,0 HB ,6 6,8 5,1 HB250NT ,6 8,8 6,6 HB300NT ,3 7,1 5,4 HB350NT ,1 6,1 4,6 *) Värdena gäller när AVS används för lastöverföring till balk. Fackbredd 1,75 användes för ställning med murartrall (balk för murning skall vara lastklass 5). Observera att ovanstående laster kan behöva reduceras beroende på hur många belastade komponenter det sitter i en kopp - se vertikallaster kopp. Längdbalkar med last på en sida FACKLÄNGD FACKBREDD Genombyggd ställning (undertaksställning), där inplankningen i vartannat fack är vänt 90 vilket innebär att längdbalkarna enbart belastas med last på en sida. Belastningen på längdbalkarna blir därmed hälften så stor som belastningen på tvärbalkar/bommar vid längsgående inplankning. 7

10 Lastklasser Lastklasser och tillåtna laster för konsoler använda som konsoltvärbalkar med last på båda sidor. Som Konsoltvärbalk Lastklass konsol vid bomlag *) Lastklass över/under bomlag Tillåten last [kn] Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 2,00 1,75 3,50 3,00 2,50 2,00 1,75 UL ÄPL Konsoltyp K ,0 - K ,9 2,8 K ,6 2,0 K ,1 2,7 K ,4 2,4 K ,1 2,7 UK45/ ,7 7,4 UK45/50 YH ,8 12,8 UK60/ ,8 4,2 UK60/70 IH ,6 4,5 UK60/70 YH ,6 13,4 UK90/ ,7 2,9 UK90/100 IH ,3 3,9 UK90/100 YH ,5 10,8 UK120/ ,4 2,4 UK120/125 IH ,6 2,2 UK120/125 MH ,2 4,9 UK120/125 YH ,0 8,7 YH är sträva till det yttersta hålet, MH är sträva till det mellersta hålet, IH är sträva till det innersta hålet. ÄPL är den tillåtna ändpunktlasten på en i övrigt obelastad konsol. Ovanstående värden förutsätter att konsolerna är stagade i horisontalplanet antingen med hjälp av +8 systemplank eller med horisontaler och vid behov plandiagonaler. OBS alltid minst en horisontal under lägst sittande konsol. Observera att ovanstående laster kan behöva reduceras beroende på hur många belastade komponenter det sitter i en kopp - se vertikallaster kopp. *) Att det i vissa fall är lägre lastklass i klass 4-6 för konsoler som sitter mitt för bomlaget beror på att den högre delarealasten beräknas över hela konsolplanet i enlighet med Arbetsmiljöverkets direktiv. VIKTIGT - Om Konsolanvändning - VIKTIGT Ovanstående laster anger endast konsolernas lastförmåga. Förutom den nyttolast och last av egenvikt som konsolen ger upp hov till påverkar den också ställningens stabilitet. Lågt sittande konsoler påverkar mer än högt sittande. I Bygghöjdtabellerna har inverkan av konsolerna med avseende på stabilitet beaktats. Förankringar i anslutning till konsoler skall särskilt dimensioneras och kon- 8

11 trolleras och får aldrig vara borttagna vid belastad konsol. Använd aldrig konsoler utan att vara helt på det klara med deras inverkan på ställningen. Felaktigt använda konsoler kan orsaka ställnings kollaps. Vid minsta o säkerhet kontakta teknisk service. Tillåtna laster för Länkrullehjul Beakta vid last beräkning att hela lasten skall kunna bäras utav tre av de fyra hjulen. För dimensionerande last multiplicera med 1,5. Hjultyp Hjultyp Tillåten last kn LH250J 5,0 LH250F 8,0 Tillåtna laster för Väggfäste stålrör - ø16 mm krok Max tillåten drag/tryckkraft 4,0 kn (400 kp). Max tillåten sidokraft på krok 2,0 kn (200 kp). Förutsättningen är att typkontrollerade fasta (vinkel) kopplingar används. För dimensionerande last multiplicera med 1,5. Tillåtna laster för Galge med hjul Max tillåten last: 0,5 kn (50 kg) dynamiskt (motsvarar y1kn på hjulaxeln). Montera alltid en förankring i anslutning till galgens upphängning. Bygghöjder fristående trapptorn med ATR250 - Bredd 1,25 m Förankring vid varje innerspira på var 4:e höjdmeter 2,5 m Facklängd Inplankning KPA KPS KPAP-S KPAP-B Understa trappan vilar på bottenbom (horisontal) Understa trappan vilar på marken utan bottenbom Kombinationer märkta 50 1 kan byggas högre än 50 m - vänligen kontakta teknisk service för ytterligare information Bygghöjd kan ökas med US utskruvad till 545 mm underkant fotplatta till spira. Ovanstående höjdvärden gäller med 4 m spiror utom på topp. Vid användning av kortare spiror gäller följande höjdreduktioner: Facklängd 2,5 m Inplankning KPA KPS KPAP-S KPAP-B 3 meters spiror meters spiror

12 Lastklasser Lastklasser för systeminplankning Krokplank Smala 0,30 m Lastklass Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 2,00 1,75 Planktyp Material KPA Aluminium KPS Stål KPAP-S Aluminium/Plywood Krokplank Mellanbreda 0,45 m Lastklass Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 2,00 1,75 Planktyp Material KPAP-M Aluminium/Plywood Krokplank Breda 0,60 m KPSA-YH Stål/Aluminium Rekommenderade Lastklasser för Träplank Beräkningar enligt SS-EN12811 och EuroCode 5. Förutsättningen för tillämpningen av de följande rekommenderade lastklasserna är att planken är helt felfria, med de dimensioner som ges i tabellerna, av gran och klassade (stämplade) i enlighet med angivna konstruktionsklasser. Förutom krav på hållfasthet finns det två nedböjningskrav, dels ett absolut på L/100 dels ett på 25 mm mellan belastad och obelastad planka (se parat okade plattformar). Under förutsättning att samtliga plank i ett bomlag är ihopkopplade (okade) så att de samverkar fullt ut behöver således det sistnämnda kravet ej uppfyllas och tabell TP1 kan användas. Om bomlaget innehåller enskilda ej Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 3,50 3,00 2,50 Tabell TP1 Hela bomlaget ihopkopplat (okat) okade eller fl era Planktyp Material 2 okade plank 3 okade plank separat okade plattformar på samma 45x195 Gran K x195 Gran K bomlag gäller tabell 48x195 Gran K TP2 på nästa sida. 48x195 Gran K Lastklass Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 2,00 1,75 Planktyp Material KPAP-B Aluminium/Plywood Krokplank för Konsolytterhörn Lastklass Fackbredd [m] 0,70 0,45 0,30 Planktyp Material 10

13 Lastklasser Tabell TP2 Rekommenderade lastklasser för träplank Alla krav uppfyllda Bomlaget EJ helt ihopkopplat (okat) Facklängd [m] 3,00 2,50 2,00 3,50 3,00 2,50 3,50 3,00 2,50 Planktyp Material 1 planka 2 okade plank 3 okade plank 45x195 Gran K x195 Gran K x195 Gran K x195 Gran K Fristående 64,5 m högt väderskydd vid Niagarafallen Under vintern byggdes, i form av ett sex - kantigt vajerstagat +8 torn, vad som anses vara världens högsta fristående väderskydd. 11

14 Vindrelaterad data Vindrelaterad data från BSV97, Snö och vindlast, utgåva 2 * Referensvindhastighet νref i m/s för några kommuner Falun 23 Karlskrona 24 Malmö 26 Piteå 21 Gotland 24 Karlstad 23 Mariestad 24 Skara 24 Göteborg 25 Kiruna Motala 24 Skellefteå 22 Gävle 23 Kristianstad 25 Mönsterås 24 Stenungsund 25 Halmstad 25 Kristinehamn 23 Norrköping 24 Stockholm 24 Helsingborg 26 Lidköping 24 Nyköping 24 Sundsvall 23 Härnösand 22 Linköping 24 Nynäshamn 24 Umeå 22 Jönköping 24 Luleå Oskarshamn 24 Örebro 23 1 ) Se vindhastighetskartan i BKR samt i Bilaga B i BSV97 Karakteristiskt hastighetstryck i kn/m² baserat på νref i m/s 21 m/s 22 m/s 23 m/s ν ref Terrängtyp Terrängtyp Terrängtyp H [m] I II III IV I II III IV I II III IV 50 0,98 0,89 0,76 0,62 1,08 0,97 0,83 0,68 1,18 1,06 0,91 0, ,94 0,84 0,71 0,57 1,04 0,93 0,78 0,62 1,13 1,01 0,85 0, ,89 0,79 0,65 0,51 0,98 0,87 0,72 0,56 1,07 0,95 0,78 0, ,82 0,71 0,57 0,43 0,90 0,78 0,63 0,47 0,99 0,86 0,69 0, ,71 0,595 0,445 0,39 0,78 0,65 0,49 0,42 0,85 0,71 0,53 0,46 ν ref 24 m/s 25 m/s 26 m/s Terrängtyp Terrängtyp Terrängtyp H [m] I II III IV I II III IV I II III IV 50 1,29 1,16 0,99 0,80 1,40 1,26 1,08 0,87 1,51 1,36 1,16 0, ,23 1,10 0,93 0,74 1,34 1,20 1,01 0,80 1,45 1,29 1,09 0, ,17 1,03 0,85 0,66 1,27 1,12 0,92 0,72 1,37 1,21 1,00 0, ,08 0,93 0,75 0,56 1,17 1,01 0,81 0,61 1,26 1,10 0,88 0, ,93 0,78 0,58 0,50 1,01 0,84 0,63 0,55 1,09 0,91 0,68 0,59 Terrängtyp I. Öppen terräng med få eller inga hinder, t.ex. kuster och stränder vid öppet vatten, utpräglat slättlandskap, kalfjäll. II. Öppen terräng med små hinder, t.ex. kuperade slättlandskap med spridda träd och enstaka grupper av byggnader. III. Terräng med stora spridda hinder, t.ex. förortsbebyggelse, mindre tätorter. IV. Tätortsbebyggelse där minst 15% av ytan är bebyggd och där byggnadernas medelhöjd är större än 15 meter. *) För beräkning av vindlaster efter lokala förhållanden behövs BSV97. 12

15 Förankringar Allmänt Förankringar har två huvudsyften, dels att ge stabilitet åt (knäckförstyva) ställningen, dels att hindra ställningen från att stjälpa när den utsätts för framförallt vindpåverkan. De krafter som påverkar knäckförstyvande förankringar är små medan krafter från vind kan bli mycket stora. Vindutsatta förankringar som ej klarar att hålla ställningen på plats kan naturligtvis också orsaka stabilitetsbrott (knäckning) som då kan uppträda långt innan ställningen riskerar att välta. Var förankringarna sitter påverkar också olika - förenklat kan man säga att knäckförstyvande förankringar gör bäst nytta i nedre delen av ställningen medan vindförankringar gör mest nytta i den övre. Medan antalet förankringar och fördelning när det gäller knäckförstyvning är en funktion av ställningens utförande och last är antalet förankringar för att ta hand om vindlast också beroende av geografiska och topografi ska förhållanden liksom av utförandet av objektet som ställningen står vid. Att beräkna vindkrafter på ställningar är ett omfattande arbete som innefattar en uppsjö av projicerade ytor, formfaktorer, koefficienter, etc. Vi har på följande sidor utarbetat ett system där vi beräknat alla generella faktorer och lagt in dessa som värden i tabeller. Det går sedan relativt enkelt att efter att man bestämt de vindhastighetstryck som skall gälla beroende på det geo grafi ska läget och terrängtyp snabbt räkna fram de förankringskrafter som kan uppkomma. Våra beräkningar med avseende på vindpåverkan på ställningen är gjorda efter ställningsstandarden SS-EN Lokala vindrelaterade data fi nns att hämta i Boverkets handbok om snö-och vindlast, BSV 97, utgåva 2. Till sist tänk på: att vinden angriper som mest vid takkanter och runt hörnen där tryckkrafter uppträder på ena sidan kanten (hörnet) och sugkrafter på den andra. att vid intäckta ställningar se till att särskilt de förankringar som sitter vid ändar både uppåt och åt sidorna verkligen kan ta de beräknade lasterna - skulle ett släppa kan det resulterande stora momentet som då uppstår snabbt rycka ur de resterande. att vara uppmärksam på att stenar och fogar i en murad fasad är sämre att fästa i uppe nära taket där vikten från fasaden är låg men där stora förankringskrafter uppstår. 13

16 Förankringskrafter - Beräkningsgång Bestäm hastighetstryck Ta först fram referensvindhastigheten för kommunen* i BSV97, Boverkets handbok om Snö och vindlast, utgåva 2, (ett begränsat antal exempel på värden fi nns i tabellerna på det tidigare uppslaget). Bestäm vilken terrängtyp som gäller. Från bilaga C i BSV 97 ta fram hastighetstrycket för den aktuella höjden. Enklast är att använda ställningens maxhöjd. Vid mycket höga ställ ningar eller speciella förankringsproblem kan det vara nödvändigt att ta fram värden för fl era höjder vilket resulterar i olika förankringskrafter beroende på vilken höjd förankringarna sitter. Topografi ns inverkan på vindhastigheten bör beaktas. Vindhastigheten kan bli mer än 50% större vid toppen än vid foten av en kulle beroende på terrängens lutning. Kontakta teknisk service för hjälp att bestämma vindlasten för ställningar vid byggnader belägna på kullar. *) I vissa kommuner förekommer flera olika referensvindhastigheter - se vindhastighetskartan i BKR, Boverkets konstruktionsregler, samt i bilaga B i BSV 97. Beräkna förankringskrafter Beroende på om ställningen skall vara intäckt eller ej följ beräkningsinstruktionerna under respektive rubrik. De beräknade förankringskrafterna är per väggfäste. Dels är de drag- och tryck krafter tvärs fasaden som vid ointäckta ställ ningar beräknas lika stora medan däremot värdena för tryck och drag vid intäckta ställ ningar kan skilja sig. Dels är de drag- och tryck krafter längs med fasaden. De sistnämnda kraf terna kan inte alltid överföras till fasaden med enkla rörfästen som sitter enbart i innerspiran då ställningskopplingarnas momentupptagande förmåga är begränsade i planet. Alternativa utföranden, är enkla rörfästen som görs mer momentupp tagande antingen genom att de monteras i både inner- och ytterspira eller att de monteras i liggare intill spira (fast koppling). Alternativt kan de fördelas över dubbla vink lade förankringar. Beroende på vinkeln ökar kraften i väggfästet t.ex vid 45 vinkel måste de framräknade lasterna längs med fasaden multipliceras med 1,4 för att få kraften i väggfästet. 14

17 Förankringskrafter - Beräkningsgång Om icke momentupptagande väggfästen, som kan överföra krafter längs med fasaden, användes skall fästen som kan ta upp hela den sammanlagda lasten längs fasaden finnas vid minst var sjätte innerspira. För 2,5 m bomlagshöjd multiplicera förankringskrafter för 2 m bomlagshöjd, 2 m respektive 4 m förankringshöjd, med 1,15 för ointäckt ställning och 1,25 för intäckt och 2,5 m respektive 5 m förankringshöjd. Kontrollera att krafterna kan tas om hand Först gäller det att överföra kraften från ställningen till förankringsdonet (ofta en förankringsögla). Väggfästen skall fästas in i ställningen vid bommarna. De tillåtna lasterna för förankringar med fästanordningar och förankringsdon (öglor) måste minst motsvara de beräknade förankringskrafterna. Max tillåten drag och tryckkraft i ett +8 väggfäste av stålrör med ø16 mm krok och typkontrollerad fast (vinkel) koppling är 4,0 kn. Vid intäckta ställningar (beräkningar enligt SS-EN bilaga A) kan framförallt tryckkrafterna tvärs ställningen (fasaden) överskrida vägg fästets tillåtna lastförmåga och det kan därför bli nödvändigt att kom pletera med tryckstag av rör och koppling. För överföring av krafter längs ställningen (fasaden) beror det på den valda metoden - se tabell nedan. Max tillåten sidolast för olika väggfästekombinationer i kn Avstånd från vägg Vinklade 45 * 2 kopplingar Y+I ** 1 koppling *** 0,3 m 2,86 2,00 0,37 0,6 m 2,86 1,59 0,18 0,9 m 2,86 1,06 0,12 *) motsvarar tillåten last i väggfästet (2,86 x 1,4 = 4 kn). **) 2 kopplingar Y+I är ett genomgående väggfäste fastsatt i både ytter- och innerspira. ***) 1 koppling avser fast koppling till spiran och typkontrollerad enligt AFS 1990:12 specifi ka kopplings krav. Sedan gäller det att de valda förankringsdonen (förankringsöglorna) kan uppta lasten från väggfästet. Kontrollera med leverantören att förankringsöglan klarar lasten i den aktuella väggen. Var speciellt uppmärksam på att förankringskrafter längs fasaden kan introducera stora böjmoment och tvärkrafter i förankringsöglorna. Vid montage kontrollera genom provning på plats att förankringsöglorna klarar de beräknade lasterna. 15

18 Beräkningsbegrepp - Vind tvärs fasaden Ointäckt ställning Yttersta spirparet påverkas ej av formfaktor Vanligt fack (tabell O-T) Exempel på öppningar i fasad som påverkar Formfaktor (O-FF och I-FF) Intäckt ställning ATR (tabell O-T) Stomme Väggar men inga fönster Färdig fasad Öppning 86% (i detta exempel) Öppning 18% (i detta exempel) Tät fasad Olika tabellvärden beroende på om intäckningen är slät eller nät. Med nät avses intäckning typ sommarväv. För nät med stora maskor skall särskild utredning avseende luftgenomsläpplighet och friktion göras. Mellanfack (tabell O-LM) Tillägg för Konsol (tabell I-TKÄ) Ändfack (tabell I-TÄ) 16

19 Beräkningsbegrepp - Vind längs med fasaden Ointäckt ställning Mellanfack (tabell O-LM) Tillägg konsol Mellanfack (tabell O-LKM) Tillägg för Konsol Ändfack (tabell O-LKÄ) Intäckt ställning Tillägg utvändig trappa (tabell O-LTR) Ändfack (tabell O-LÄ) Olika tabellvärden beroende på om intäckningen är slät eller nät. Tillägg för utvändig trappa från tabell Ändfack (tabell I-LÄ) Tillägg för Konsol Ändfack (tabell I-LKÄ) Mellanfack (tabell I-LM) Ändfack (tabell I-LÄ) 17

20 Förankring - Ointäckt ställning Vind tvärs fasaden (vinkelrät mot). Börja med att multiplicera det valda hastighetstrycket* med värde från tabell O-T nedan beroende på förankringsavstånd, facklängd och typ av inplankning. För fack med utvändig trappa använd ATR kolumnen. Värden för beräkning av förankringskrafter tvärs fasaden Tabell O-T 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 ATR 3,50 3,00 2,50 ATR Inplankning KPAP 2,68 2,34 2,02 2,88 1,42 1,24 1,07 1,74 KPA/KPS 2,65 2,31 2,00 2,85 1,41 1,23 1,06 1,72 Träplank 2,90 2,53 2,19 2,92 1,54 1,34 1,15 1,76 Trall 3,12 2,70 2,31 3,05 1,65 1,42 1,22 1,82 Oinplankat 1,36 1,21 1,08 0,68 0,60 0,54 Det erhållna värdet används för ändfackens yttersta spirpar. För alla mellanfack multiplicera sedan det resulterande värdet med formfaktor beroende på hur stora öppningar det finns i fasaden (se tabell O-FF nedan). Det slutliga värdet är kraften i väggfästet tvärs fasaden både som tryck och dragkraft. Formfaktor beroende på hur stora öppningar det finns i fasaden [O-FF] Del av fasaden som är öppen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Formfaktor 1,00 0,92 0,83 0,75 0,67 0,58 0,50 0,42 0,33 0,25 Vind längs med fasaden (parallellt med). Beräkna förankringskrafter för ändfack genom att multiplicera hastighetstrycket med värde i tabell O-LÄ beroende på fackbredd och inplankning. Finns det konsoler på insidan så lägg till dessa genom att multiplicera hastighetstrycket med värde från tabellen O-LKÄ. Gör sedan samma sak för mellanfack i tabellerna O-LM och O-LKM. Finns det konsoler på utsidan högst upp så lägg till dessa genom att multiplicera hastighetstrycket med värden från tabellerna O-LKÄ och O-LKM med 2 m förankringsavstånd och lägg till värdet för de översta förank ringarna. Finns det utvändig trappa så lägg till multiplicerat värde från O-LTR. Om de längsgående förankringskrafterna skall överföras till väggen i minst var sjätte spira, genom dubbla vinklade väggfästen, så addera först antalet förankringskrafter (6) och multiplicera med faktorn för vinkeln på staget (vid 45 är denna 1,4) för att få lasten i det väggfäste som blir dragande (när det blåser längs med fasaden kommer endast ett av de vinklade fästena att bli dragande). *) Se under rubriken Bestäm hastighetstryck i början av kapitlet. 18

21 Förankring - Ointäckt ställning Ändfack - vind längs fasaden. Värden för beräkning av förankringskrafter längs fasaden vid ändfack. Tabell O-LÄ 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Fackbredd [m] 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 Inplankning KPAP 0,73 0,87 1,00 1,23 0,38 0,46 0,52 0,65 KPA/KPS 0,74 0,88 1,01 1,22 0,38 0,46 0,53 0,64 Träplank 0,80 0,92 0,97 1,14 1,42 0,41 0,48 0,50 0,59 0,75 Trall 1,51 0,79 Oinplankad 0,43 0,45 0,46 0,49 0,55 0,21 0,23 0,23 0,25 0,27 Värden för beräkning av tilläggskrafter längs fasaden vid konsoländfack. Tabell O-LKÄ 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Konsol K20/ K30 K40/ UK45 K50/ UK50 UK60/ UK70 Inplankning KPAP 0,19 0,33 0,45 0,55 0,10 0,18 0,24 0,29 KPA/KPS 0,19 0,56 0,10 0,29 Träplank 0,17 0,32 0,49 0,61 0,09 0,17 0,26 0,32 Mellanfack - vind längs fasaden. Värden för beräkning av förankringskrafter längs fasaden vid mellanfack. Tabell O-LM 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Värden för beräkning av tilläggskrafter längs fasaden vid konsolmellanfack. Tabell O-LKM 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd För utvändig trappa, 0,70 m bredd, eller trapptorn, 1,25 m bredd, multiplicera hastighetstrycket med värde från tabell O-LTR och lägg till det framräknade värdet för ändfack eller mellanfack beroende på trappans placering. K20/ K30 K40/ UK45 K50/ UK50 UK60/ UK70 Fackbredd [m] 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 Inplankning KPAP 0,41 0,43 0,45 0,49 0,20 0,22 0,23 0,25 KPA/KPS 0,41 0,44 0,46 0,48 0,21 0,22 0,23 0,24 Träplank 0,45 0,48 0,49 0,54 0,61 0,23 0,24 0,25 0,27 0,30 Trall 0,70 0,35 Oinplankad 0,40 0,42 0,42 0,44 0,48 0,20 0,21 0,21 0,22 0,24 Konsol K20/ K30 K40/ UK45 K50/ UK50 UK60/ UK70 K20/ K30 K40/ UK45 K50/ UK50 UK60/ UK70 Inplankning KPAP 0,03 0,11 0,21 0,16 0,01 0,06 0,10 0,08 KPA/KPS 0,03 0,16 0,01 0,08 Träplank 0,04 0,10 0,24 0,20 0,02 0,05 0,12 0,10 Värden för trappa. Tabell O-LTR Förankr.avst. 4 m 2 m 0,70 1,09 0,54 1,25 1,20 0,60 19

22 Förankring - Intäckt ställning 1) Ändfack - vind tvärs fasaden (vinkelrät mot). Börja med att multiplicera det valda hastighetstrycket 2) med värde från tabell I-TÄ beroende på förankringsavstånd och facklängd. Finns det konsoler på insidan så lägg till dessa genom att multiplicera hastighetstrycket med värde från tabell I-TKÄ. Det erhållna värdet är kraften i i ändfackens vägg fäste. Värden för beräkning av förankringskrafter tvärs fasaden i ändfack. Tabell I-TÄ 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Fackbredd [m] 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 Slät intäckning 3,5 m fack 7,13 7,19 7,22 7,30 7,45 3,57 3,60 3,61 3,65 3,72 3,0 m fack 6,16 6,22 6,25 6,32 6,47 3,08 3,11 3,12 3,16 3,24 2,5 m fack 5,18 5,24 5,27 5,35 5,50 2,59 2,62 2,64 2,67 2,75 Nätintäckning 3) 3,5 m fack 7,74 7,92 8,01 8,24 8,69 3,87 3,96 4,01 4,12 4,34 3,0 m fack 6,77 6,95 7,04 7,26 7,71 3,38 3,47 3,52 3,63 3,86 2,5 m fack 5,79 5,97 6,06 6,29 6,74 2,90 2,99 3,03 3,14 3,37 Värden för beräkning av tilläggskrafter tvärs fasaden i ändfack. Tabell I-TKÄ 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Konsol K20 K30 K40 K45/ UK50 UK70 K20 K30 K40 K45/ UK50 UK70 Slät intäckning 0,16 0,19 0,22 0,23 0,28 0,08 0,09 0,12 0,12 0,14 Nätintäckning 3) 0,47 0,56 0,65 0,69 0,83 0,23 0,28 0,35 0,35 0,41 Mellanfack - vind tvärs fasaden (vinkelrät mot). För mellanfack börja med att multiplicera det valda hastighetstrycket med värde från tabell I-TM beroende på förankringsavstånd och facklängd. Den resulterande kraften gäller som tryckkraft. Är intäckningen byggd runt hela huset gäller den också som dragkraft. Om det inte är byggt runt hela huset så multiplicera den resulterande kraften med värde från tabell I-FF beroende på hur stora öppningar det finns i fasaden. Den erhållna kraften är den dragkraft som kan uppträda på läsidan. Värden för beräkning av förankringskrafter tvärs fasaden i mellanfack. Tabell I-TM 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 3,50 3,00 2,50 13,65 11,70 9,75 6,83 5,85 4,88 Formfaktor beroende på hur stora öppningar det finns i fasaden [I-FF] Del av fasaden som är öppen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Formfaktor 1,00 0,97 0,93 0,90 0,87 0,83 0,70 0,55 0,40 0,25 20

23 Förankring - Intäckt ställning 1) Ändfack - vind längs med fasaden (parallellt med). Beräkna förankringskrafter för ändfack genom att multiplicera hastighetstrycket med värde i tabell I-LÄ beroende bl. a. på typ av intäckning. Finns det konsoler så lägg till dessa genom att multiplicera hastighetstrycket med värde från tabellen I-LKÄ. Värden för beräkning av förankringskrafter längs fasaden i ändfack. Tabell I-LÄ 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Fackbredd [m] 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 0,70 0,90 1,00 1,25 1,75 Slät intäckning 3,5 m fack 3,83 4,49 4,82 5,65 7,31 1,91 2,25 2,41 2,83 3,65 3,0 m fack 3,76 4,43 4,76 5,59 7,24 1,88 2,21 2,38 2,79 3,62 2,5 m fack 3,70 4,36 4,69 5,52 7,18 1,85 2,18 2,35 2,76 3,59 Nätintäckning 3) 3,5 m fack 4,72 5,38 5,71 6,54 8,20 2,36 2,69 2,86 3,27 4,10 3,0 m fack 4,53 5,19 5,52 6,35 8,01 2,26 2,60 2,76 3,18 4,00 2,5 m fack 4,34 5,00 5,33 6,16 7,82 2,17 2,50 2,67 3,08 3,91 Värden för beräkning av tilläggskrafter vid konsolfack. Tabell I-LKÄ 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd K45/ UK50 UK70 K20 K30 K40 K45/ UK50 UK70 0,66 0,99 1,33 1,49 1,99 0,33 0,50 0,75 0,75 0,99 Konsol K20 K30 K40 Mellanfack - vind längs med fasaden (parallellt med). Beräkna sedan förankringskrafterna för mellanfack genom att multiplicera hastighetstrycket med värde i tabell I-LM beroende bl. a. på typ av intäckning. Värden för beräkning av förankringskrafter längs fasaden i mellanfack. Tabell I-LM 4 m förankringsavstånd 2 m förankringsavstånd Facklängd [m] 3,50 3,00 2,50 3,50 3,00 2,50 Slät intäckning 0,89 0,77 0,64 0,45 0,38 0,32 Nätintäckning 3) 2,68 2,30 1,91 1,34 1,15 0,96 Utvändig trappa För utvändig trappa lägg till värde från tabellen I-LÄ. För enbart trappa använd 0,70 m fackbredd, för trapptorn använd 1,25 m fackbredd i båda fallen med facklängden 2,50 m. 1) Typkontrollen innefattar inte intäckt ställning. Beräkningar enligt SS-EN , Bilaga A. 2) Med hastighetstryck avses det karaktäristiska hastighetstrycket. Se under rubriken Bestäm hastighetstryck i början av kapitlet. 3) Nätintäckning - se sidan 16 21

24 Beräkningsexempel - Förankring Specifikation exempelställning: Ställning med bredd 1.25 m med konsol K30, inplankad med KPA och med utvändig trappa i ett mellanfack. Höjd 12 m med max facklängd 3 m och byggd i Göteborgs ytterområde i terrängtyp III på en långsida med tät fasad. Bestäm hastighetstryck: I BSV97 ser vi att Göteborg har referensvindhastigheten 25 m/s. I tabellen för referensvindhastigheten 25 m/s, i bilaga C, ser vi att det karak täristiska hastighetstrycket för terrängtyp III på höjd 12 m är 0,68 kn/m². Ointäckt ställning (alla krafter avser kraft/väggfäste): För tabeller se Förankring - Ointäckt ställning tidigare i kapitlet. Först bestämmer vi förankringskrafterna tvärs fasaden (vinkelrät mot): I tabell O-T för 4 m förankringsavstånd, 3 m facklängd och KPA inplankning får vi värdet 2,31. I tabellen O-FF för helt tät fasad (0% öppning) får vi värdet 0,25. Vi multiplicerar nu dessa värden med hastighetstrycket för att få förankringskraften i varje fäste vinkelrätt mot fasaden. Tvärs fasaden: 0,68 x 2,31 x 0,25 = 0,39 kn För utvändig trappa tar vi värdet ur ATR kolumnen. Utvändig trappa tvärs fasaden: 0,68 x 2,85 x 0,25 = 0,49 kn Sedan bestämmer vi krafterna längs fasaden: Vi börjar med ändfacket. I tabellen O-LÄ för 4 m förankringsavstånd, 1,25 m facklbredd och KPA inplank ning får vi värdet 1,01. I tabellen O-LKÄ för 4 m förankringsavstånd, K30 konsol och KPA inplank ning får vi värdet 0,19 Vi multiplicerar de olika värdena med hastighetstrycket och lägger ihop och får då förankringskraften från ändfacket. Längs fasaden i ändfack: 0,68 x 1,01 + 0,68 x 0,19 = 0,81 kn Vi gör på motsvarande sätt med mellanfack och använder då tabellerna O-LM och O-LKM som ger följande: Längs fasaden i mellanfack: 0,68 x 0,46 + 0,68 x 0,03 = 0,33 kn För trappfacket lägger vi till enligt tabell O-LTR. Längs fasaden i mellantrappfack: 0,33 + 0,68 x 1,09 = 1,07 kn Sammanlagd kraft från ändspirpar + 3 mellanspirpar: 22

25 Beräkningsexempel - Förankring 0, x 0,33 = 1,81 kn tas upp i ett 45 vinklat fäste: 1,81 x 1,4 = 2,54 kn Sammanlagd kraft från 6 mellanspirpar: 6 x 0,33 = 2,00 kn tas upp i ett 45 vinklat fäste: 2,00 x 1,4 = 2,80 kn Väggfäste OK - kontrollera att förankringsöglorna klarar krafterna. Intäckt med slät intäckning (alla krafter avser kraft/väggfäste): För tabeller se Förankring - Intäckt ställning tidigare i kapitlet. Först bestämmer vi förankringskrafterna tvärs fasaden (vinkelrät mot): Vi börjar med ändfacken och i tabell I-TÄ för slät intäckning, 4 m förankrings avstånd och 3 m facklängd får vi värdet 6,32. Multiplicerat med hastighets trycket 0,68 ger det 4,30 kn som är mer än väggfästets tillåtna last och vi ändrar därför förank ringsavståndet till 2 m som då ger: 0,68 x 3,16 = 2,15 kn. Vi lägger sedan till kraften för konsoldelen, 0,68 * 0,09 = 0,06 vilket ger den resulterande kraften 2,21 kn som blir den tryckkraft (på vindsidan) och dragkraft (på läsidan) som belastar ändfackens förankringar. Vi fortsätter med mellanfacken och från tabell I-TM hämtar vi värdet 5,85 som vi multiplicerar med 0,68 och får då 3,98 kn som då är tryckkraften i väggfästet på vindsidan. För dragkraften på läsidan multiplicerar vi värdet med 0,25 från tabell I-FF för tät fasad (0% öppning): 3,99 x 0,25 = 1,00 kn. Sedan bestämmer vi krafterna längs med fasaden (parallellt med). Från tabellen I-LÄ för slät intäckning, 2 m förankringsavstånd, 1,25 m fackbredd och 3 m facklängd hämtar vi värdet 2,79 Från tabellen I-LKÄ och K30 kolumnen hämtar vi värdet 0,50 som tillsammans och multiplicerat med hastighets trycket ger: Längs fasaden i ändfack: 0,68 x 2,79 + 0,68 x 0,50 = 2,24 kn. För mellanfack multiplicerar vi hastighetstrycket med värdet för 2 m förankringsavstånd och 3 m facklängd och får då: Längs fasaden i mellanfack: 0,68 x 0,38 = 0,26 kn. För mellantrappfacket räknar vi ett ändfack med 0,7 m fackbredd och 2,5 m facklängd: Längs fasaden i mellantrappfack: 0,68 x 1,85 = 1,52 kn. Sammanlagd kraft från 6 mellanspirpar: 6 x 0,26 = 1,56 kn tas upp i ett 45 vinklat fäste: 1,56 x 1,4 = 2,18 kn Väggfäste OK - kontrollera att förankringsöglorna klarar krafterna. 23

26 Ställningsutföranden som redovisas i tabeller Sektioner Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K30/K20 insida vid bomlag Konsol UK45/K40 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag För konsoler som ligger på samma plan som bomlaget (mitt för bomlaget) används samma lastklass som för bomlaget. Alternativa utföranden bottenbom Gitterräcke som bottenbom Horisontal som bottenbom Ingen bottenbom 24

27 Ställningsutföranden som redovisas i tabeller Bredd 0,70 m Inplankningsalternativ Bredd 0,90 m Bredd 1,00 m 1 x KPAP-B (bild) alt. 2 x KPAP-S alt. 2 x KPA alt. 2 x KPS alt. 3 x Träplank 8 4 x KPAP-S (bild) alt. 2 x KPAP-B alt. 4 x KPA alt. 4 x KPS alt. 6 x Träplank 8 4 x Träplank 8 4 x KPAP-S + 1 x KPAP-M (bild) alt. 2 x KPAP-B + 1 x KPAP-M alt. 3 x KPAP-M + 1 x KPAP-S alt. 8 x Träplank 8 2 x KPAP-M (bild) 1 x KPAP-B + 1 x KPAP-S alt. 3 x KPAP-S alt. 3 x KPA alt. 3 x KPS Bredd 1,25 m Bredd 1,75 m Bredd 1,75 m Trall L=1,9 m Konsol K30/K20 Konsol UK45/K40 Konsol UK60/UK70 1 x KPAP-S (bild) alt. 1 x KPA alt. 1 x KPS alt. 1 x Träplank 8 (K20) 1 x KPAP-M (bild) alt. 2 x Träplank 8 (K40) 1 x KPAP-B (bild) alt. 2 x KPAP-S alt. 2 x KPA alt. 2 x KPS alt. 3 x Träplank 8 Observera att inte alla inplankningsalternativen finns med i tabellerna. Kontakta teknisk service för ytterligare information. 25

28 för beräkning av bärighet för bottning Dimensionerade laster per spirpar [kn] (inklusive lastkoefficienter) Ställningsbredd 0,70 m Facklängd Av nyttolast 3 4 Ej inplankat 3,5 m Därefter per bomlag Inplankade KPA KPS Träplank Inga konsoler 6,3 9,4 0,74 1,09 1,27 1,64 Konsol UK70 utsida topp 11,0 16,3 0,74 1,09 1,27 1,64 Konsol K20/K30 insida vid bomlag 9,5 14,2 0,74 1,36 1,63 1,94 Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag 12,6 18,9 0,74 1,63 2,00 2,56 Ställningsbredd 1,00 m (0,9 m med träplank) Facklängd Av nyttolast 3 4 Ej inplankat 3,5 m Därefter per bomlag Inplankade KPA KPS Träplank Inga konsoler 9,5 14,2 0,76 1,31 1,60 1,92 Konsol UK70 utsida topp 14,2 21,0 0,76 1,31 1,60 1,92 Konsol K20/K30 insida vid bomlag 12,6 18,9 0,76 1,58 1,97 2,22 Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag 15,8 23,6 0,76 1,86 2,33 2,83 Ställningsbredd 1,25 m Facklängd Av nyttolast 3 4 Ej inplankat 3,5 m Därefter per bomlag Inplankade KPA KPS Träplank Inga konsoler 12,2 18,4 0,77 1,53 1,93 2,48 Konsol UK70 utsida topp 17,0 25,2 0,77 1,53 1,93 2,48 Konsol K20/K30 insida vid bomlag 15,4 23,1 0,77 1,80 2,30 2,78 Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag 18,5 27,8 0,77 2,08 2,67 3,39 Ställningsbredd 1,75 m (Alu/Ply inplankning, trall eller träplank) Facklängd 3,5 m Vid marktrycksberäkningar motsvarar klass 4 klass 4+ för murning, d.v.s samma värden Av nyttolast 3 4 Ej inplankat Därefter per bomlag Inplankade KPAP Trall Träplank Inga konsoler 17,3 26,0 0,88 2,18 3,87 3,10 Konsol UK70 utsida topp 22,1 32,8 0,88 2,18-3,10 Konsol K20/K30 insida vid bomlag 20,5 30,7 0,88 2,44-3,40 Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag 23,6 35,4 0,88 2,72-4,01 Nyttolast plus antal bomlag gånger bomlagslasten ger totallasten. 26

29 för beräkning av bärighet för bottning Exempel: En 12 m hög, 1,25 m bred ställning, fullt inplankad med KPA och med konsol K30 invändigt på alla bomlag i klass 3 med facklängden 3,0 m: 13,2 + 6 x 1,61 = 22,86 kn (2286 kp) dimensionerande last / spirpar. 3,0 m 2,5 m Av nyttolast Därefter per bomlag Av nyttolast Därefter per bomlag 3 4 Ej inplankat Inplankade 3 4 Ej inplankat Inplankade Alu Stål Trä Alu Stål Trä 5,4 8,1 0,69 0,98 1,16 1,51 4,5 6,7 0,63 0,89 1,02 1,32 9,3 14,0 0,69 0,98 1,16 1,51 7,8 11,7 0,63 0,89 1,02 1,32 8,1 12,2 0,69 1,21 1,48 1,79 6,8 10,1 0,63 1,10 1,23 1,56 10,8 16,2 0,69 1,47 1,82 2,37 9,0 13,5 0,63 1,32 1,60 2,06 3,0 m 2,5 m Av nyttolast Därefter per bomlag Av nyttolast Därefter per bomlag 3 4 Ej inplankat Inplankade 3 4 Ej inplankat Inplankade Alu Stål Trä Alu Stål Trä 8,1 12,2 0,71 1,18 1,44 1,77 6,8 10,1 0,66 1,07 1,29 1,54 12,0 17,8 0,71 1,18 1,44 1,77 10,0 14,9 0,66 1,07 1,29 1,54 10,8 16,2 0,71 1,41 1,77 2,04 9,0 13,5 0,66 1,28 1,50 1,78 13,5 20,3 0,71 1,67 2,11 2,62 11,3 16,9 0,66 1,50 1,87 2,28 3,0 m 2,5 m Av nyttolast Därefter per bomlag Av nyttolast Därefter per bomlag 3 4 Ej inplankat Inplankade 3 4 Ej inplankat Inplankade Alu Stål Trä Alu Stål Trä 10,5 15,7 0,71 1,38 1,73 2,29 8,7 13,1 0,67 1,23 1,53 1,97 14,4 21,4 0,71 1,38 1,73 2,29 12,0 17,9 0,67 1,23 1,53 1,97 13,2 19,8 0,71 1,61 2,06 2,57 11,0 16,5 0,67 1,44 1,74 2,20 15,9 23,8 0,71 1,87 2,40 3,14 13,2 19,9 0,67 1,67 2,11 2,70 3,0 m 2,5 m Av nyttolast Därefter per bomlag Av nyttolast Därefter per bomlag 3 4 Ej inplankat Inplankade 3 4 Ej inplankat Inplankade Alu/ply Trall Trä Alu/ply Trall Trä 14,8 22,3 0,82 1,82 3,36 2,87 12,4 18,6 0,77 1,58 2,87 2,47 18,8 28,0 0,82 1,82-2,87 15,6 23,3 0,77 1,58-2,47 17,5 26,3 0,82 2,06-3,14 14,6 21,9 0,77 1,79-2,70 20,2 30,4 0,82 2,31-3,72 16,9 25,3 0,77 2,01-3,20 Finns både oinplankade och inplankade bomlag räknas dessa separat och läggs sedan samman med nyttolasten. 27

30 Bygghöjder Bredd 0,70 m ram- & spirställning Lastklass 3 Förankring vid varje innerspira på var 4:e höjdmeter Inplankning KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank GITTERRÄCKE SOM BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag HORISONTAL SOM BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag INGEN BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag Bygghöjd kan ökas med US utskruvad till 545 mm underkant fotplatta till spira Kombinationer märkta 50 1 kan byggas högre än 50 m. Vänligen kontakta teknsisk service för mer information. Ovanstående höjdvärden gäller med 4 m spiror utom på topp. Vid användning av kortare spiror gäller följande höjdreduktioner: Inplankning KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank 3 meters spiror meters spiror

31 Bygghöjder Bredd 0,70 m ram- & spirställning Lastklass 4 Förankring vid varje innerspira på var 4:e höjdmeter Inplankning KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank GITTERRÄCKE SOM BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag HORISONTAL SOM BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag INGEN BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag Bygghöjd kan ökas med US utskruvad till 545 mm underkant fotplatta till spira Kombinationer märkta 50 1 kan byggas högre än 50 m. Vänligen kontakta teknsisk service för mer information. - 2 = kapacitetsbrist träplank. Ovanstående höjdvärden gäller med 4 m spiror utom på topp. Vid användning av kortare spiror gäller följande höjdreduktioner: Inplankning KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank 3 meters spiror meters spiror

32 Bygghöjder Bredd 1,00 m (0,90 m för träplank) ram- & spirställning Lastklass 3 Förankring vid varje innerspira på var 4:e höjdmeter Inplankning KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank GITTERRÄCKE SOM BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag HORISONTAL SOM BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag INGEN BOTTENBOM: Inga konsoler Konsol UK50 utsida topp Konsol UK70 utsida topp Konsol K20/K30 insida vid bomlag Konsol K40/K45 insida vid bomlag Konsol UK60/UK70 insida vid bomlag Bygghöjd kan ökas med US utskruvad till 545 mm underkant fotplatta till spira Kombinationer märkta 50 1 kan byggas högre än 50 m. Vänligen kontakta teknsisk service för mer information. Ovanstående höjdvärden gäller med 4 m spiror utom på topp. Vid användning av kortare spiror gäller följande höjdreduktioner: Inplankning KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank KPA KPS Träplank 3 meters spiror meters spiror