LAVAR OCH LUFTKVALITET I HÄRRYDA KOMMUN 2009

Transkript

1 LAVAR OCH LUFTKVALITET I HÄRRYDA KOUN 2009 Pro Natura Ola Bengtsson Heidi Paltto 2009

2 Innehåll Sammanfattning...3 Summary...5 Bakgrund...7 etoder...7 Resultat och kommentarer...11 Litteratur...18 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Karta över Härryda kommun med provpunkternas geografiska läge Översiktlig sammanställning av K-värden för de olika provpunkterna Noterade lavarter och deras känslighetsvärden samt noterade mossarter Bilaga 4 Inventeringsresultat från gamla provpunkter 2009 Bilaga 5 Inventeringsresultat från nya provpunkter 2009 Bilaga 6 Förändringar av enskilda arter 2

3 Sammanfattning Den epifytiska moss- och lavfloran undersöktes 2008/2009 på ett antal provpunkter i Härryda kommun i syfte att följa effekter av luftburna föroreningar. Sammanlagt inventerades 77 träd. 57 av dessa träd var fördelade på provpunkter som tidigare besökts 1992, 1997 och På var och en av dessa provpunkter undersöktes två eller tre träd. För att förbättra precisionen (både statistiskt och geografiskt) utökades undersökningen 2009 med 20 nya provpunkter, var och en med endast ett träd, spridda över kommunen. De undersökta träden är i första hand ädellövträd och merparten av dessa med så kallad rik bark ask, lönn och alm. Några av träden är träd med så kallad medelrik bark ek och lind. Träden undersöktes från ca 50 cm höjd upp till ca två meters höjd, med avseende på förekommand epifytiska (trädlevande) moss- och lavarter. ed utgångspunkt från artlistorna beräknades sedan medelkänslighetsvärde för varje träd. Ett lågt värde på medelkänslighetsvärde indikerar hög halt av luftburna föroreningar medan ett högt värde indikerar god luftkvalitet. Vid de statistiska analyserna gjordes en multipel linjär regressionsanalys av hur medelkänslighetsvärden från 2009 varierar över kommunen och hur förändringar av medelkänslighetsvärdena mellan 1992 och 2009 varierar över kommunen. Följande resultat erhölls: För 2009 års medelkänslighets(k)värden analyserades effekten av trädets bark (medelrikbark/rikbark), trädets omkrets, avstånd till tätort, avstånd till riksväg 40 och avstånd till flygplats. Inga av variablerna gav ett signifikant samband med hur Kvärdena varierade i kommunen. Detta är en skillnad jämfört med 1992, 1997 och 2002 då ett signifikant samband funnits mellan avstånd till flygplats och K-värde (lägre K-värde ju närmare flygplatsen). Förändringar 1992 och 2009 av K-värdet på ett träd påverkades av avståndet till flygplatsen (K-värdet har ökat nära flygplatsen och minskat längre bort från flygplatsen). Brytpunkt är ca 8,5 km från landningsbana/inflygningsled där ingen förändring skett av K-värde. Ingen annan av de undersökta variablerna (samma som ovan) gav ett signifikant samband. Det totala antalet lavarter per träd har inte ändrats över tiden men det totala antalet mossarter per träd visar en statistiskt signifikant ökning. öjligen kan en stadigt ökande årsnederbörd vara en förklaring till denna ökning. Flera av de lavarter som minskat är blad- och busklavar som föredrar att växa på ett surt underlag. För blåslav Hypogymnia physodes, näverlav Platismatia glauca och glänsande sköldlav elanelia fuliginosa, är minskningen statistiskt signifikant. Andra arter med preferens för surare substrat visar inte en signifikant minskning men möjligen en tendens till minskad förekomst och vitalitet. En kraftig minskning av svavelnedfall över de senaste decennierna verkar vara den rimligaste förklaringen till nedgången men inverkan av kvävenedfall går inte att utesluta. Antalet fynd av lavarter vars algkomponent tillhör släktet Trentepholia har ökat som grupp. En sådan ökning har även märkts i andra delar av Europa och har förklarats med att alger av släktet Trentepholia verkar gynnas av växthuseffekten och ett varmare klimat. Ytterligare tre arter blemlav Phlyctis argena, lönnlav Bacidia rubella och bandmossa etzgeria furcata visar en signifikant ökning. Uppenbar förklaring till denna ökning saknas. 3

4 Arter som är eller har varit rödlistade har noterats på ett begränsat antal träd men situationen för dessa arter är stabil. För två av de tre rödlistade arterna lunglav Lobaria pulmonaria och blek kraterlav Gyalecta flotowii har ingen förändring skett över huvud taget. Den tredje arten, silverlav Parmelia tiliacea har försvunnit från ett par träd och nykoloniserat några andra. Den totala förekomsten på ca 10 träd är dock i stort sett stabil. 4

5 Summary The epiphytic moss and lichen flora was surveyed in 2009 at a number of sample sites in the District of Härryda with the aim of studying the effects of airbourne pollution. In total 77 trees were surveyed. 57 of these trees were distributed across sample sites which were previously surveyed in 1992, 1997 and At each of these sample sites two or three trees were surveyed. To improve the precision (both statistically and geographically) the study was increased in 2009 to include 20 new sample sites, each of which contained only a single tree, spread over the whole district. All of the trees examined were deciduous trees and the majority of these were trees with neutral bark ash, norway maple and elm. Some of the trees have a more acidic bark oak and lime. The trees were surveyed from a height of ca 50 cm up to two metres, with respect to the presence of epiphytic (tree-living) species of mosses and lichens. Using the species list as a base, the average sensitivity to pollution value (referred to as the K value in the Swedish text) were calculated for each tree. Low values for average sensitivity to pollution value indicate high levels of airbourne pollutants, while high levels indicate good air quality. ultiple linear regression analysis was used to analyse how the average sensitivity to pollution value from 2009 varied across the District of Härryda and how the changes in average sensitivity to pollution values between 1992 and 2009 varied across the District. The results were as follows: The variation in average sensitivity to pollution (K) values recorded in 2009 were analysed using the variables bark ph, tree circumference, distance to the nearest town, distance to the main road number 40 and distance to the airport to establish which best explained the distribution pattern. None of the variables showed a significant relationship with the variation in the K values across the District. This is however different when compared with 1992, 1997 and 2002 when there was a significant relationship between the distance from the airport and the K value (lower K-values closer to the aiport). From the analysis of changes in K-values between 1992 and 2009 a significantly significant relationship was seen between the distance to the airport and K value (K-value improves the closer you come to the airport). The cut-off point is ca 8,5 km from the runway/flight path. None of the other variables tested (same as above) showed any statistical significance. The total number of lichen species per tree has not changed over time, but the total number of moss species shows a statistically significant, increase. It is possible that the increase in precipitation could be the explanation for this change. A large proportion of the lichen species which have declined are species which prefer growing on acidic substrates. For the species Hypogymnia physodes, Platismatia glauca and elanelia fuliginosa, the reduction is statistically significant. Other species which also prefer acidic substrates do not show such a significant decline but a possible tendancy towards a reduced incidence and vitality. A substantial reduction in the quantity of sulphur pollution over recent decades seems to be the most reasonable explanation for this decline but the impact of nitrogen pollution cannot be excluded. The group of lichen species with their algal component belonging to the family Trentepholia have increased as a group. This increase has also been observed from other parts of Europe and it has been suggested that this group of species seems to be favoured by global warming. 5

6 An additional three species Phlyctis argena, Bacidia rubella and etzgeria furcata show a significant increase. There is no obvious explanation for this increase. Species which are or have been red-listed have been recorded from a limited number of trees, but the situation for these species is stable. For two of the three red-listed species Lobaria pulmonaria and Gyalecta flotowii there has been no change. The third species, Parmelia tiliacea has disappeared from a couple of trees and newly colonized several others. The total incidence (aproximately 10 trees) is however, quite stable. 6

7 Bakgrund Denna undersökning är en uppföljning av tidigare undersökningar av moss- och lavfloran i Härryda kommun (Appelqvist & Bengtson 1992, Gimdal & Finsberg 1997, Bengtsson med flera 2002). Undersökningen har liksom sina föregångare genomförts på uppdrag dels av Härryda kommun, dels av Göteborg Landvetter Airport. Från kommunens sida var syftet att få en jämförelse mellan luftkvaliteten i tätorternas centrala delar och luftkvaliteten på landsbygden. På Göteborg Landvetter Airport ville man få en bild av flygplatsens eventuella påverkan på omgivningarna. Undersökningen har genomförts av Pro Natura. Fältarbete och rapportsammanställning har genomförts av Ola Bengtsson medan de statistiska analyserna har gjorts av Heidi Paltto. Thomas Helin, Göteborg Landvetter Airport, har framställt karta över provpunkternas geografiska läge. etoder Fältarbete I denna undersökning har vi återbesökt 20 av de 21 provpunkter i Härryda kommun som ingick i de tidigare undersökningarna 1992, 1997 och Av dessa provpunkter hade 11 valts ut i samråd med personal från iljö- och hälsoskyddskontoret i Härryda kommun och 10 i samråd med dåvarande tekniska enheten på Göteborg Landvetter flygplats. En karta över Härryda kommun med provpunkternas läge återfinns i bilaga 1. I 1992 års undersökning hade på varje provpunkt tre träd valts ut; i möjligaste mån äldre, ädla lövträd med rik bark (ask, alm eller lönn). På några provpunkter undersöktes dock ek eller lind, träd med medelrik bark. På en av provpunkterna (Körgrind 34) undersöktes 1992, 1997 och 2002 björk som är ett träd med fattig bark. Fattigbarksträd har ofta en annan artsammansättning och resultaten från dessa träd användes inte vid de statistiska analyserna. Därför utgick denna provpunkt vid 2009 års undersökning. Träden undersöktes från ca 50 cm höjd upp till ca två meters höjd, med avseende på den epifytiska (trädlevande) moss- och lavflorans artsammansättning, utbredning och vitalitet. För varje art angavs frekvens i en tregradig skala där 1 = enstaka exemplar, 2 = måttlig förekomst och 3 = rik förekomst. Vid undersökningstillfällena 1992, 1997 och 2002 togs dessutom ett fotografi på varje trädstam av ett, för trädstammen, representativt avsnitt. Fotoställena markerades med en spik i nederkanten av det fotograferade avsnittet. För varje träd angavs fotoriktning (vilket är lika med det väderstreck det fotograferade avsnittet vetter mot). Detta moment utgick under 2009 års inventering då det visade sig svårt att analysera materialet på ett bra sätt. Däremot togs under 2009 digitala fotografier av de undersökta träden för att underlätta återinventering i framtiden. De statistiska analyserna som gjordes efter inventeringen 2002 indikerade att utfallet av övervakningsinsatserna och styrkan i de statistiska analyserna skulle förbättras om träd valdes mer spritt i kommunen. Därför utökades undersökningen 2009 med 20 träd, främst ask och lönn. Vid urval av nya träd identifierades ett antal regioner i kommunen där nya träd lämpligen skulle väljas för att ge så god geografisk spridning som möjligt. Inom dessa regioner valdes träd ut slumpmässigt med utgångspunkt från den inventering av särskilt värdefulla träd som gjorts i Härryda kommun 2008 (Nevander 2008). I enstaka fall användes också träd som inte klassificerats som särskilt värdefullt. Vid urvalet sattes ett villkor att nytillkomna träd måste växa minst 500 meter från andra träd som ingår i undersökningen för att dessa ska kunna räknas som oberoende lokaler ur ett statistiskt perspektiv. Dessutom undersöktes endast träd med en stamomkrets större än 100 cm för att reducera antalet variabler så mycket som möjligt. 20 av de 21 provpunkterna från 1992, 1997 och 2002 samt de nytillkomna träden inventerades 2008/2009 av Ola Bengtsson. Undersökningen upprepades med samma metod som användes 1992, 1997 och

8 På tre provpunkter kunde, vid återbesöken 2009, ett av de, från tidigare år undersökta, träden inte återfinnas (ölnlycke centrum träd 1, Rävelås träd 2 och Landvetter C träd 3). Till skillnad från tidigare inventeringstillfällen valdes dock inga nya träd ut på dessa lokaler. Nya träd för undersökningen valdes istället ut enligt förfarande beskrivet ovan. ed utgångspunkt i artlistor från fältbesöken beräknades sedan lavkvalitetsindex och medelkänslighetsvärde för varje provpunkt (se nedan samt bilaga 2, 4 och 5). Vid beräkningarna har formler och känslighetsvärden hämtats från Hultengren, artinsson och Stenström Några arter funna i undersökningen i Härryda kommun saknas i den förteckningen. Dessa arter har i vissa fall tilldelats känslighetsvärden (se bilaga 3 för använda känslighetsvärden). Eftersom inventeringsarbetet pågått sedan 1992 har vi valt en konservativ inställning till namnskick av olika arter. Vetenskapliga namn för lavar följer Hallingbäck 1995 och svenska namn följer Nordin med flera För mossor följer både vetenskapliga och svenska namn Hallingbäck Sammanställningsarbete och statistik Nedan följer en kort beskrivning av de beräkningar som gjorts vid bearbetning av insamlade data. Lavkvalitetsindex: n LKI = 1/t Σ(K i x f i ) i=1 K i = respektive arts känslighetsvärde fi = antalet träd där respektive art påträffats t = antalet inventerade träd n = antalet lavarter LKI-värdet säger en hel del om kvalitet och kvantitet hos artstocken på en viss provpunkt. Värdet kan dock vara känsligt för bortfall eller tillkomst av ett litet antal arter. Detta gör att värdet i viss grad är beroende av hur skicklig eller uppmärksam den person är som genomför undersökningen. Därför gjordes vid sammanställningsarbetet inga mer djuplodande analyser av förändringar i LKI. Ett annat värde som kan vara intressant att beräkna är medelkänslighetsvärdet för en provpunkt. edelkänslighetsvärde: n K träd = 1/n Σ (K i ) i=1 K i = respektive arts känslighetsvärde n = antalet lavarter ed denna formel blir K-värdet ett medelvärde av känslighetsvärdena för alla påträffade arter på ett träd. Om värdena för de undersökta träden på en provpunkt divideras med antalet undersökta träd erhålls ett K-värde för provpunkten. ed denna räkneoperation kan man 8

9 reducera den faktor av personberoende som finns kopplat till LKI-värdet. I de statistiska beräkningar som genomförts är det K-värdena som använts. edelkänslighetsvärdena har i vissa arbeten använts för en zonindelning efter hur luftkvaliteten varierar. Så har dock inte skett i detta arbete eftersom nätet av provpunkter är för litet för att detta skall bli meningsfullt. Det kan dock ändå vara intressant att redovisa gränserna för de olika zonerna: Zon 1 (K<1) på grund av lokala luftföroreningar helt eller nästan helt utslagen lavflora Zon 2 (1<K<2) på grund av lokala luftföroreningar starkt utarmad lavflora Zon 3 (2<K<3) på grund av lokala luftföroreningar delvis utarmad lavflora Zon 4 (3<K<4) lavflora som är svagt utarmad, delvis beroende på lokala luftföroreningar Zon 5 (K>4) rik och frisk lavflora som inte är påverkad av lokala luftföroreningar Statistiska analyser ultipel linjär regressionsanalys (eg. en ANCOVA) användes för att testa om 2009 års Kvärde påverkas av trädets omkrets, barktyp på trädet (rikbark/medelrikbark), avståndet från trädet till Landvetters flygplats, avståndet från trädet till närmaste tätort och avståndet från trädet till riksväg 40. Träd nr 1 från lokaler med flera träd togs med i analysen, förutom ölnlycke centrum där träd nr 2 togs med (träd nr 1 föll bort ur inventeringen 2009). Totalt ingick 40 träd i analysen. Alla träden från lokaler med tre inventerade träd togs inte med eftersom analysens p-värden i såfall skulle bli felskattade. Det hade varit möjligt att nyttja varje lokals medelvärde på K i analysen, men då hade inte trädens omkrets kunnat nyttjas i analysen, vilket vi tyckte var ett sämre alternativ då tidigare analyser visat att trädens omkrets påverkar dess K-värde. ultipel linjär regressionsanalys (eg. en ANCOVA) användes också för att testa om förändringen i ett träds K-värde från 1992 till 2009 påverkas av samma faktorer som i analysen ovan. En träd från varje lokal som inventerats både 1992 och 2009 användes i denna analys, vilket är totalt 20 träd. Träd nr 1 från varje lokal togs med i analysen, förutom ölnlycke centrum där träd nr 2 togs med (träd nr 1 föll bort ur inventeringen 2009). En stegvis algoritm användes i regressionsanalyserna för att eliminera oviktiga förklaringsvariabler bland de fem variablerna omkrets, barktyp, avstånd till Landvetters flygplats, avståndet till närmaste tätort och avstånd till riksväg 40. Algoritmen testar olika kombinationer av förklaringsvariabler och väljer den modell som har lägst AIC-värde, som är ett modellpassningsmått. En modell med lågt AIC-värde är en modell med så många meningsfulla variabler som är möjligt med hänsyn taget till att modellens signifikans inte får bli för lågt (vilket är risken när många variabler tas med). Programmet R (The R foundations for statistical computing, 2008) användes för att genomföra regressionsanalyserna. Parvisa korrelationsanalyser gjordes för att testa samvariationen mellan trädets omkrets, avståndet från trädet till Landvetters flygplats, avståndet från trädet till närmaste tätort och avståndet från trädet till riksväg 40. Ett träd från varje lokal ingick i denna analys, eftersom dessa 40 träd användes i den ena av de två ovannämnda regressionsanalyserna. Inga par av dessa variabler var starkt korrelerade till varandra (Spearman r>0,707 vilket motsvara R 2 >0,500) vilket är viktigt för att kunna använda regressionsanalys med alla dessa variabler 9

10 samtidigt. Avståndet till Göteborg-Landvetters flygplats och avståndet till närmaste tätort var dock negativt korrelerade till varandra (Spearman r=-0,554, p<0,001), dvs tätortsnära träd står i genomsnitt långt ifrån Landvetters landningsbana och landsortsträd står i genomnitt relativt nära Landvetters landningsbana. Avståndet till riksväg 40 och avståndet till närmaste tätort var positivt korrelerade till varandra (Spearman r=0,352;p=0,026). Förändringen i antalet fynd av varje art beräknades. För de arter som uppvisade stora förändringar testades förändringen med ett tecken test (Daniel 1995). Analysen gjordes på lokalnivå med maximalt 20 lokaler i analysen. Endast de lokaler med ett ökande antal fynd och de lokaler med ett minskande antal fynd nyttjas i analysen. Samma analys användes för att testa förändringen av antalet fynd av lavar med Trentepohlia-alger. edelantalet lavarter och mossarter per träd 1992 och 2009 beräknades för varje lokal (20 lokaler: baserat på 3 träd per lokal förutom tre lokaler där endast 2 träd inventerats både 1992 och 2009). Tvåsidigt parat permutationstest användes för att testa om förändringen i artantalet skiljer sig mellan åren 1992 och 2009 (SPSS 15.0 för Windows, 2006). 10

11 Resultat och kommentarer Allmänt Luftföroreningssituationen i såväl Härryda kommun som landet i stort har förändrats relativt kraftigt sedan undersökningen startades Särskilt gäller detta nedfallet av svaveldioxid som har en försurande inverkan. Nedanstående bild visar att nedfallet av svaveldioxid 2006/20027 minskat med 80-85% sedan 1991/1992. Figur 1. Svaveldeposition (sulfatsvavel exklusive havssaltets bidrag) i granskog i Sverige under 15 år. Källa IVL, Krondroppsnätet. Denna relativt dramatiska minskning av svavelnedfall har sannolikt bidragit till en betydande del av de förändringar som har kunnat detekteras vad gäller lavflorans sammansättning (se nedan). När det gäller nedfall av luftburet kväve är situationen inte riktigt lika gynnsam. Kväveföroreningar kommer dels från trafik både till lands, till sjöss och i luften men också från jordbruksaktiviteter. Att reducera nedfallet av kväve har visat sig betydligt svårare än att reducera svavelnedfallet. Regelverk för gödselspridning, införande av katalysatorrening för bilar och andra åtgärder har skapat en bättre situation men förändringarna går långsamt. Figur 2 visar nedfall av kväve under de senaste årtiondena. 11

12 Figur 2. Nedfall av nitrat och ammoniumkväve på öppet fält i Sverige.under de senaste årtiondena. Källa: Naturvårdsverket och IVL Svenska iljöinstitutet AB. Den relativt höga belastningen av kväve har haft, och kommer sannolikt även i framtiden att ha, en relativt stor inverkan på våra ekosystem både vad gäller moss- och lavflora på träd, vegetation på marken och olika arters inbördes interaktioner. Den typ av nedfall som diskuterats ovan verkar i en relativt stor skala på landskapsnivå och skapar förändringar som kan ses som ett generellt mönster över större områden. Förutom den storskaliga utsläppssituationen finns ett antal punktkällor vars utsläpp kan få effekter i den lokala skalan. Större vägar, tätorter och en flygplats kan vara exempel på sådana punktkällor. Storleken på utsläpp från punktkällorna kan variera och ibland även vara svåra att mäta. Från Göteborg-Landvetter flygplats rapporteras i stort sett oförändrade utsläpp vad gäller kväve och svavel unde de senaste decenniet (Thomas Helin, muntligen). Punktkällornas inverkan kan vara betydande, främst i den lokala skalan, men som regel är den enskilda punktkällans inverkan på mer storskaliga skeenden begränsad i förhållande till det nedfall som verkar på landskapsnivå. Analys av medelkänslighetsvärden 2009 I analysarbetet efter 2009 års inventering gjordes dels en analys av hur medelkänslighetsvärdena från år 2009 varierar över Härryda kommun och dels en analys av hur förändringar av medelkänslighetsvärden varierar över kommunen års K-värde på ett träd påverkas inte signifikant av någon av de testade variablerna: trädets bark (medelrikbark/rikbark), trädets omkrets, avstånd till tätort, avstånd till riksväg 40 eller avstånd till flygplats. Den bästa förklaringsmodellen till K-värdet var mycket svag och tog med endast avstånd till tätort och dess effekt var inte statistiskt signifikant (linjär regressionsmodell: avstånd till tätort: p = 0,104; n=40 träd, dvs 1 träd vardera från de gamla lokalerna och samtliga nya inventerade träd. Att inga av de undersökta variablerna ger en statistiskt hållbar förklaring till hur de olika trädens medelkänslighetsvärde varierar över kommunen 2009 kan vid ett första påseende förefalla som ett intetsägande resultat. Detta resultat indikerar dock att en förbättring av luftkvaliteten ägt rum närmast flygplatsen eftersom det vid tidigare undersökningar (1992, 1997 och 2002) fanns ett 12

13 statistiskt signifikat samband mellan trädens K-värden och avstånd till Göteborg-Landvetter flygplats (lägre K-värde ju närmare flygplatsen man kommer). Att avstånd till riksväg 40 eller avstånd till närmaste tätort inte faller ut som signifikanta faktorer ska inte tas som intäkt att dessa faktorer inte påverkar lavflorans sammansättning. ed all säkerhet påverkar såväl trafik som aktiviteter inne i tätorterna lavflorans sammansättning. Däremot är dess effekter så lokala att de är svåra att fånga upp med denna typ av undersökning. Vid användande av bioindikatorer måste man acceptera att en rad andra faktorer landskapets utseende, ljustillgång, mellanartskonkurrens, avstånd till andra spridningskällor varifrån olika arter kan vandra in etc. har betydelse på olika sätt. Dessa faktorer är många gånger mycket svåra att mäta eller analysera. Förhoppningsvis har den utvidgning av antalet provpunkter som gjorts 2009 skapat möjligheter för att i framtiden detektera förändringar med lite större precision. Förändring av medelkänslighets(k)värden Totalt sett har medelkänslighetsvärden hos lavsamhällen inte förändrats i kommunen om man jämför 1992 års värden med 2009 års värden (genomsnittligt värde för kommunen som helhet var ,5 och ,6). Översiktlig sammanställning för samtliga provpunkter återfinns i bilaga 2. Att inte en generell ökning av K-värdena kan skönjas kan tyckas något märkligt med tanke på den generella förbättring av luftkvalitet (åtminstone beträffande svavelnedfall) som har ägt rum under de senaste årtiondena. En förklaring kan vara att arter som försvunnit av skäl som diskuteras nedan ännu inte har hunnit ersättas av andra arter med ett högre känslighetsvärde. Om denna förklaring skulle vara korrekt kan man förvänta sig en generell ökning av K-värdet i kommunen i framtiden. Hur fort en sådan förändring sker är däremot svårt att säga. Nedgången för flera av de surhetsälskande arterna visade ett relativt snabbt förlopp men återinvandring eller nykolonisering är sannolikt en betydligt långsammare process. an kan även tänka sig att det relativt höga nedfall av kväve vi fortfarande har ger en negativ inverkan på K-värdena. Lavsamhällen på träd nära flygplatsen har fått högre K-värde 2009 jämfört med 1992, medan lokaler längre bort har fått lägre K-värde (multipel linjär regressionsmodell: avstånd till flygplats: p=0,049). Brytningspunkten ligger vid ca 8,5 km där ingen förändring i K-värde skett. Figur 3 visar förändringen i K-värden för de 20 träd som ingick i analysen. Avstånd till riksväg 40 och trädens omkrets ingick i den multipla linjära regressionsmodellen (förutom avståndet till Göteborg-Landvetters flygplats), men ingen av dessa två förstnämnda var statistiskt signifikanta (avstånd till riksväg 40: p=0,078; trädets omkrets: p = 0,198). Resultatet visar således att det enda signifikanta sambandet som går att se vad gäller förändringar av K-värdet hänger samman med de olika provlokalernas avstånd till landningsbana och inflygningsleder på Göteborg-Landvetter flygplats. Detta kan tolkas så att flygplatsen tidigare haft en negativ inverkan på lavfloran i flygplatsens närhet men att denna inverkan nu är borta. Denna tolkning stärks också av att det under alla tidigare undersökningstillfällen har funnits ett statistiskt samband mellan storleken på K-värdet på undersökta träd och avståndet till flygplatsen. Vid undersökningar 2009 har detta samband försvunnit. En sådan tolkning sätter flygplatsen i fokus för vad som händer och sker med luftkvalitet och lavflora i Härryda kommun. Rimligen spelar flygplatsen inte en så avgörande roll. er storskaliga förändringar av svavel- och kvävenedfall borde rimligen ha större betydelse sett på lavfloran i stort. Däremot kan man nog med fog säga att flygplatsens inverkan i dagsläget 2009 inte är så stor att effekterna från generella, positiva förändringar överskuggas. 13

14 Figur 3. edianförändring i K-värde från 1992 till 2009 för de 20 träd som ingick i analysen (ett positivt tal innebär ökning och ett negativt tal en minskning) i förhållande till avståndet till Göteborg-Landvetter flygplats (enligt regressionsanalys). Den röda, vågräta linjen visar nolllinjen, dvs ingen föränring i K-värde. Lokaler nära flygplatsen har fått en lavflora med fler föroreningskänsliga arter, medan träd långt från flygplatsen har fått en lavflora med fler föroreningståliga arter. De streckade linjerna visar 95 % konfidensintervall uttryckt i kvantiler (ett mått som hör ihop med median). Förändring av vissa arters uppträdande Antal arter per träd Ur ett biodiversitetsperspektiv kan det vara intressant att titta på om det totala antalet arter per undersökt trädstam förändras över tiden. För lavar finns ingen sådan förändring. Artantalet per trädstam är i stort sett konstant. För mossor finns dock en statistiskt signifikant ökning från 4,5 arter per träd 1992 till 5,4 arter per träd Genomsnittlig t antal arter per träd Genomsnittlig t antal arter per träd Genomsnittlig t antal arter per träd Genomsnittlig t antal arter per träd Artgrupp p ossor 4,5 4,7 5,6 5,4 0,002 Lavar 9,3 9,6 9,6 9,4 0,745 Tabell 1. Totalt antal mossor och lavar per träd Anledningen till att antalet arter mossor per träd ökar kan man bara spekulera i. ossor gynnas generellt av ett fuktigt klimat. Under de senaste decennierna (eller kanske till och med det senaste seklet) har årsnederbörden ökat relativt stadigt i Sverige även om somrarna i södra Sverige verkar bli något torrare (Dahlström 2006). Prognoser för framtida klimatförändring förutspår ytterligare ökningar av årsnederbörd. Denna nederbördsökning skulle kunna vara en förklaring till att antalet arter mossor ökar på trädstammarna. 14

15 Blad- och busklavar med preferens för bark med lägre ph Ett antal arter som ingår i undersökningen växer företrädesvis på bark med lägre ph och en sämre buffringsförmåga mot försurande luftföroreningar, särskilt svaveldioxid SO 2. Träd med denna typ av bark är exempelvis ek och lind. Vanliga exempel på sådana arter är blåslav Hypogymnia physodes, slånlav Evernia prunastri, färglav Parmelia saxatilis, glänsande sköldlav elanelia fuliginosa och näverlav Platismatia glauca (Hallingbäck 1995). ånga av dessa arter var vid det första underskningstillfället vanliga också på träd med så kallad rikbark träd vars bark har ett högre ph och som har en bättre förmåga att buffra mot surt nedfall. Sedan 1992 har en stadig nedgång av flera av de surhetsälskande arterna kunnat noteras, framför allt på träd med rikare bark. För blåslav, näverlav och glänsande sköldlav är denna minskning statistiskt signifikant och ganska dramatisk. I bilaga 6 redovisas förändringar för enskilda arter. För slånlav finns ingen statistiskt säkerställd nedgång men man kan ana en tendens till minskning. Även andra arter med preferens för surare substrat exempelvis färglav visar tendens till nedsatt vitalitet även om detta inte kan skönjas i antalet noteringar varje år. Det är rimligt att anta att dessa arter och kanske även andra arter med preferens för surare substrat kan komma att minska ytterligare i framtiden på träd med rikare bark. Värt att notera är att skorplavar som främst trivs på surare substrat, exempelvis porlav Pertusaria pertusa, inte visar någon tendens till minskning. inskning av surhetsälskande arter på rikare substrat har noterats även på andra håll i Europa (Davies med flera 2007, Bates med flera 2001, Aptroot & van Herk 2007). Flera förklaringar är möjliga till denna minskning men det mest sannolika är en relativt kraftig minskning av svaveldioxid-nedfall (Bates 2001). I takt med att nedfall av försurande ämnen minskar tappar de surhetsälskande arterna i konkurrenskraft på substrat med högre buffringsförmåga. inskning av antalet arter på ask, lönn och alm kan därför i detta sammanhang ses som en effekt av en generell förbättring av luftkvaliteten. Att svavelnedfallet verkligen minskat sedan början på 1990-talet har också belagts av rena luftkvalitetsmätningar (se ovan). En alternativ förklaring till att surhetsälskande arter minskar förs fram av van Herk Han visar att merparten av de surhetsälskande arterna också är mycket känslig för kvävenedfall. I en situation där svavelnedfall minskar och kvävenedfall ökar skulle därför ett försvinnande av surhetsälskande arter kunna feltolkas som en förbättring då det i själva verket kanske är en försämring. Kvävenedfallet i Götaland verkar inte ha ökat under de senaste årtiondena enligt ovanstående diagram utan snarare minskat något. Det kan dock inte uteslutas att kvävenedfallet är en faktor av betydelse i sammanhanget. De arter som minskar är också arter med en nordlig utbredning som sannolikt gynnas av ett kallt klimat. Vissa författare för därför fram en ökad uppvärmning av jordklotet som en bidragande faktor till dessa arters tilbakagång (Aptroot & van Herk 2007). Barkens ph förändras i takt med att ett träd åldrar och växer till i grovlek. Askar får exempelvis ofta ett högre bark-ph i takt med ökande grovlek (Davies med flera 2007). För ekar har man dock visat ett motsatt samband med surare bark på grövre träd (Larsen med flera 2007). Därför skulle man kunna tänka sig att en tillbakagång av surhetsälskande lavar på träd med rikare bark skulle kunna bero på en naturlig succession. Om man jämför genomsnittlig stamdiametern för de träd på vilka blåslav, näverlav, slånlav och glänsande sköldlav växte 2009 med de träd på vilka samma arter växte 1992 finner man dock att det inte är någon signifikant skillnad. Nedgången beror därför sannolikt inte av förändringar som har med trädets tillväxt att göra. 15

16 Arter med Trentepohlia-alger Lavar består som bekant av en svampkomponent och en lavkomponent som lever tillsmmans till ömsesidig nytta. I en del skorplavar tillhör algkomponenten släktet Trentepholia en alg som ofta kan kännas igen på sin guloranga färg. Enligt en holländsk undersökning har man funnit att lavar med denna algkomponent verkar gynnas av pågående växthuseffekt (Aptroot &van Herk 2007). På de undersökta träden i Härryda kommun noterades endast ett fåtal sådana arter under de första inventeringstillfällena 1992 och Därefter har både antalet artnoteringar och antalet träd på vilka noteringar gjorts ökat (p < 0,001, tabell 2). Det verkar således som om samma mönster som beskrivs från kontinentala Europa går att se även på våra breddgrader. Någon direkt förklaring till varför arter med Trentepohlia-alger skulle gynnas av ett varmare klimat saknas i nuläget. Däremot verkar det som det är själva algen som reagerar på förändrade omvärldsförhållanden snarare än de olika lavarterna Art antal träd antal träd antal träd antal träd Grå punktlav, Acrocordia gemmata Toffellav, Anisomeridium biforme Fläcklav, Arthonia radiata Rostfläck, Arthonia vinosa Liten skivlav, Buellia punctata Rönnlavar, Buellia sp Liten vaxlav, Dimerella pineti Blek kraterlav, Gyalecta flotowi Klotterlavar, Opegrapha sp Klotterlav, Opegrapha varia Totalt Tabell 2. Lavar med Trentepohlia-alger Övriga arter som visar förändringar Ytterligare tre arter visar en signifikant ökning (se bilaga 6) nämligen blemlav Phlyctis argena, lönnlav Bacidia rubella och bandmossa etzgeria furcata. För dessa arter finns ingen tydlig gemensam nämnare. Bandmossa och blemlav föredrar surare substrat medan lönnlaven verkar trivas bäst på substrat med högre ph (Hallingbäck 1995 och 1996). öjligen har alla dessa arter en relativt bred ekologisk nisch med avseende på substratval. Blemlaven anges som relativt tolerant mot luftburna föroreningar (otiejunaite 2007) och kanske gäller detta även för de båda övriga arterna. öjligen kan man också här misstänka att kvävenedfall kan vara en faktor som spelar in men inga belägg finns för att dessa arter skulle gynnas av en högre kvävenivå. Rödlistade arter Vid undersökningen har ett litet antal arter påträffats som är eller, någon gång under den period undersökningen har pågått, har varit uppförd på den nationella rödlistan (Databanken för hotade arter med flera 1991, Aronsson med flera 1995, Gärdenfors 2000 och Gärdenfors 2005). Dessa arter är: Lunglav Lobaria pulmonaria (uppförd på rödlistan 2005 och placerad i kategori NT) Silverlav Parmeilia tiliacea (uppfördes på rödlistan 1990 i kategori hänsynskrävande (=NT) där den fanns fram till Då bedömdes arten som livskraftig och togs bort från 2005 års rödlista). Blek kraterlav Gyalecta flotowii (uppfördes på rödlistan 1990 i kategorin Sällsynt flyttades den till kategorin hänsynskrävande (=NT). Arten finns fortfarande kvar på 2005 års rödlista, fortfarande i kategori NT). 16

17 I tabell 3 nedan anges antal träd på vilka dessa arter noterats genom åren. Som framgår av tabellen är situationen för de rödlistade lavarna relativt stabil. Lunglaven sitter fortfarande idag 2009 på samma träd som den gjorde 1992 och den bleka kraterlaven ockuperar samma barksprickor idag på det träd där den först noterades Förekomst av silverlav har varierat något genom åren. På vissa träd har den försvunnit men på andra har den tillkommit. Det totala antalet träd med silverlav har dock varit i stort sett konstant. Under inventeringen av nya träd 2009 tillkom ytterligare ett träd med lunglav och ett med silverlav. Dessa ingår dock inte i angivelserna i nedanstående tabell. antal träd frekven frekven s per antal s per antal frekvens antal träd träd träd träd per träd träd frekven s per träd Art Blek kraterlav, Gyalecta flotowi Lunglav, Lobaria pulmonaria Silverlav, Parmelia tiliacea 11 2, ,1 9 2,1 Tabell 3. Rödlistade lavar

18 Litteratur Appelqvist, T. & Bengtson, O. 1992: Lavar och luftkvalitet i Härryda kommun. Stencil. (Finns hos iljö- och hälsoskyddskontoret, Härryda kommun samt Göteborg Landvetter Flygplats). Aptroot, A. & van Herk, C : Further evidence of the effects of global warming on lichens, particularly those with Trentepohlia phycobionts. Environmental pollution 146, Aronsson,., Hallingbäck, T. & attson, J-E. (eds). 1995: Rödlistade växter i Sverige (Swedish Red Data Book of Plants 1995). ArtDatabanken, Uppsala. Bates, J. W., Bell, J. N. B. & assara, A. C., 2001: Loss of Lecanora conizaeoides and other fluctuations of epiphytes on oak in S.E. England over 21 years with declining SO2 concentrations. Atmospheric Environment 35, Bengtsson, O., Olausson, B. & Paltto, H. 2002: Lavar och luftkvalitet I Härryda kommun Stencil. (Finns hos iljö- och hälsoskyddskontoret, Härryda kommun samt Göteborg Landvetter Flygplats). Dahlström, B. 2006: Regnintensitet i Sverige en klimatologisk analys. VA-forsk, Svenskt Vatten AB. VA-fors rapport Databanken för hotade arter & Naturvårdsverket 1991: Hotade växter i Sverige Kärlväxter, mossor, lavar och svampar förteckning och länsvis förekomst. (Sweden s red list on vascular plants, bryophytes, lichens and macrofungi). ISBN Lund. Daniel, W. W. 1995: Biostatistics. A foundation for analysis in health sciences. Sixth ed. Wiley and Sons, New York. Davies, L., Bates, J. W., Bell, J. N. B., James, P. W. & Purvis, O. W. 2007: Diversity and sensitivity of epiphytes to oxides of nitrogen in London. Environmental pollution 146, Gimdal, R. & Finsberg : Lavar och luftkvalitet i Härryda kommun Stencil. (Finns hos iljö- och hälsoskyddskontoret, Härryda kommun samt Göteborg Landvetter Flygplats). Gärdenfors, U. (ed). 2000: Rödlistade arter i Sverige 2000 The 2000 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (ed). 2005: Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. 1995: Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. 1996: Ekologisk katalog över mossor. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hultengren, S., artinsson P.-O. & Stenström, J. 1991: Lavar och luftföroreningar. Känslighetsklassning och indexberäkningar av epifytiska lavar. Naturvårdsverket Rapport Larsen, R. S., Bell, J. N. B., James, P. W., Chimonides, P. J., Rumsey, F. J., Tremper A. & Purvis, O. W. 2007: Lichen and bryophyte distribution on oak in London in relation to air pollution and bark acidity. Environmental pollution 146, otiejunaite, J. 2007: Epiphytic lichen community dynamics in deciduous forests around a phosphorus fertiliser factory in Central Lithuania. Environmental pollution 146, Nevander, E. 2008: Invnetering av skyddsvärda träd i Härryda kommun grova träd, hamlade träd, hålträd och alléer. Härryda kommun. Nordin, A., Thor, G. & Hermansson, J. 2004: Lavar med svenska namn tredje upplagan. Svensk Botanisk Tidskrift 98:6,

19 van Herk, C : Bark ph and susceptibility to toxic air pollutants as independent causes of changes in epiphytic lichen composition in space and time. Lichenologist 33 (5), Webbaserade källor: IVL, Krondroppsnätet: c html Naturvårdsverket: 19

20 Bilaga 1 Karta över Härryda kommun med provpunkternas geografiska läge

21

22 Bilaga 2 Översiktlig sammanställning av K-värden för de olika provpunkterna

23 Provpunkt Trädnr i provpunkt K 1992 K 1997 K 2002 K 2009 Benareby 1 3,4 4,1 3,9 3,6 Benareby 2 3,5 2,5 1,5 2,0 Benareby 3 3,4 3,7 3,5 3,0 Björröd 1 3,7 4,1 3,9 3,7 Björröd 2 3,4 3,6 3,9 3,6 Björröd 3 3,0 3,3 3,4 3,3 Buarås 1 3,0 3,5 3,0 3,6 Buarås 2 3,3 3,4 4,0 3,4 Buarås 3 2,8 3,4 3,5 3,6 Fäxhult 1 4,5 4,5 5,1 5,0 Fäxhult 2 4,3 4,2 3,8 4,2 Fäxhult 3 4,2 3,8 3,7 3,6 Lillhult 1 3,5 3,6 3,8 4,1 Lillhult 2 3,4 3,3 3,3 3,6 Lillhult 3 3,6 3,8 3,8 3,9 Rågdal 1 3,7 3,8 3,5 3,5 Rågdal 2 3,3 3,6 3,6 3,6 Rågdal 3 2,9 3,8 3,5 3,5 Rävelås 1 3,5 3,9 3,6 3,7 Rävelås 4 4,0 3,0 3,3 3,3 Sanserhult 1 3,5 3,5 3,5 3,5 Sanserhult 2 3,3 3,6 3,4 3,5 Sanserhult 3 4,0 3,9 3,6 3,6 Snugga 1 5,1 4,0 3,3 4,3 Snugga 2 3,5 3,9 4,6 3,9 Snugga 3 4,0 4,3 4,7 4,5 Björketorps kyrka vägen 1 4,3 4,2 4,3 4,1 Björketorps kyrka vägen 2 3,6 3,9 3,6 3,6 Björketorps kyrka vägen 3 3,5 3,8 3,5 3,5 Björketorps kyrka åkern 1 4,1 4,2 4,1 3,9 Björketorps kyrka åkern 2 3,8 3,8 3,6 3,7 Björketorps kyrka åkern 3 4,0 3,5 3,5 3,3 Hindås centrum 1 3,5 3,6 3,3 3,3 Hindås centrum 2 2,8 3,3 3,2 3,2 Hindås centrum 3 1,0 1,0 1,0 3,0 Härryda kyrka 1 3,1 3,8 4,0 4,0 Härryda kyrka 2 3,3 3,6 3,6 3,5 Härryda kyrka 3 3,1 3,5 3,5 3,5 Labbera 1 4,0 4,2 4,2 4,1 Labbera 2 2,6 2,8 2,7 3,0

24 Provpunkt Trädnr i provpunkt K 1992 K 1997 K 2002 K 2009 Labbera 3 3,1 3,3 3,3 3,8 Landvetter centrum 1 3,0 3,5 3,4 3,4 Landvetter centrum 2 3,2 3,5 3,0 3,0 Landvetter kyrka 1 3,4 3,6 3,6 4,3 Landvetter kyrka 2 3,8 4,0 4,0 3,9 Landvetter kyrka 3 3,7 3,7 3,5 3,4 ölnlycke centrum 2 3,1 3,6 3,4 3,3 ölnlycke centrum 4 2,8 2,7 2,9 2,9 Råda kyrka 1 3,3 3,3 3,6 3,1 Råda kyrka 2 3,8 3,8 3,5 3,3 Råda kyrka 3 3,5 3,6 3,7 3,6 Stockagärde 1 3,8 4,2 4,6 4,6 Stockagärde 2 5,0 4,6 4,7 4,4 Stockagärde 3 5,5 5,8 5,0 5,0 Å 1 2,8 3,0 2,7 3,3 Å 2 2,7 2,7 2,7 2,7 Å 3 3,0 2,5 2,5 2,0 Hårskerödsväge n HPL 1 4,3 Råda säteri 1 3,5 Landvettersjön P- plats 1 3,4 Långenäs 1 3,3 Hålan 1 3,1 Önneröd 1 3,4 Härkeshult 1 3,8 Skällared 1 3,0 Hasslerås 1 4,0 Bjällås 1 3,5 Rya 1 3,7 Fagerhult 1 3,1 Hällingsjö 1 4,0 Klåddegärde 1 3,4 Lilla Hult 1 3,8 Stenbacka 1 3,8 Takkullen 1 3,6 Klippan 1 4,5 Smedstorp 1 2,7 Habäck 1 3,6 edel 3,5 3,6 3,6 3,6

25 Bilaga 3 Noterade lavarter och deras känslighetsvärden samt noterade mossarter

26 Art K_värde N_värde ossa_lav Acrocordia gemata 5 L Amblystegium serpens Anaptychia ciliaris 6 1 L Anisomeridium biforme 5 L Antitrichia curtipendula Arthonia leucodontis 6 L Arthonia radiata 5 L Arthonia vinosa 5 L Aulacomnium androgynum Bacidia rubella 6 0 L Bacidia sp. 4 L Brachythecium rutabulum Bryoria fuscescens 6 0 L Bryum capillare Bryum flaccidum Buellia cf punctata 2 1,5 L Buellia griseovirens 4 L Buellia sp. 2 L Calicium viride 4 0 L Candelaria concolor 4 3 L Candelaria sp. 4 L Candelariella xanthostigma 3 1 L Cetraria chlorophylla 4 0 L cf.catillaria globulosa L Chaenotheca chrysocephala 3 L Cladonia coccifera 5 L Cladonia coniocraea 2 0 L Cladonia digitata 3 L Cladonia fimbriata 5 L Cladonia floerkeana L Cladonia sp. 3 L Cladonia squamosa 4 L Cliostomum griffithi L Collema flaccidum 7 L Collema sp. L Dicranum cf montanum Dicranum fuscescens Dicranum montanum Dicranum scoparium Dimerella pineti L Evernia prunastri 5 0,5 L Frullania dilatata Frullania tamarisci Gyalecta flotowi 7 L Haematomma ochroleucum 4 L Homalothecium sericeum Hypnum cupressiforme Hypogymnia physodes 2 L Hypogymnia tubulosa 5 L

27 Art K_värde N_värde ossa_lav Isothecium myosuroides Lecanora sp. 3 L Lecanora subfusca coll. 5 0,5 L Lecidea quernea 5 L Lecidea scalaris 2 L Lecidella elaeochroma 4 1 L Lepraria candelaris L Lepraria incana 1 0 L Leptogium lichenoides 6 L Leptogium saturninum 6 L Leptogium teretiusculum 6 L Leucodon sciuroides Lobaria pulmonaria 8 L etzgeria furcata nium cuspidatum Neckera complanata Nephroma parile 7 L Ochrolechia androgyna 7 0 L Ochrolechia pallescens 7 L Opegrapha sp. L Opegrapha varia 6 L Orthotrichum affine Orthotrichum lyellii Orthotrichum obtusifolium Orthotrichum sp. Orthotrichum striatum Ortotrichum affine Parmelia exasperulata 6 L Parmelia glabratula 4 L Parmelia saxatilis 3 0,5 L Parmelia sulcata 3 0,5 L Parmelia tiliacea 4 0,5 L Parmeliella triptophylla 7 L Parmeliopsis ambigua 2 0 L Peltigera canina 7 L Peltigera collina 8 L Peltigera praetextata 6 L Pertusaria amara 4 0 L Pertusaria coccodes 5 L Pertusaria hemisphaerica 6 L Pertusaria leioplaca 5 L Pertusaria pertusa 5 0 L Pertusaria sp. 3 L Phaeophyscia orbicularis 3 1 L Phlyctis argena 4 0,5 L Physcia adscendens 4 2 L Physcia dubia 2 2 L Physcia tenella 3 3,5 L Physconia enteroxantha 3 1,5 L

28 Art K_värde N_värde ossa_lav Physconia grisea 3 L Physconia perisidiosa 4 1,5 L Physconia pulverulacea 4 L Platismatia glauca 4 0 L Pleurococcus viridis (alg) L Pleurosticta acetabulum 5 1,5 L Porella platyphylla Pseudevernia furfuracea 4 0 L Pseudoleskeella nervosa Ptilidium ciliare Ptilidium pulcherrimum Pylaisia polyantha Radula complanata Ramalina farinacea 5 0,5 L Ramalina fastigiata 5 0,5 L Ramalina fraxinea 6 0,5 L Sanionia uncinata Sclerophora nivea 5 L Scoliciosporum chlorococcum 1 L Tetraphis pellucida Tortula papillosa Tortula ruralis Ulota crispa Usnea filipendula 7 L Usnea subfloridana 6 0 L Xanthoria candelaria 3 2,5 L Xanthoria fallax 3 L Xanthoria parietina 3 1,5 L Xanthoria polycarpa 5 1 L Zygodon baumgartneri Phaeophyscia sp. L

29 Bilaga 4 Inventeringsresultat från gamla provpunkter 2009

30 Benareby (2009) Träd 1 Träd 2 Träd 3 Trädslag Lönn Lönn Lönn Omkrets (cm) Fotoriktning OSO ONO SSO ossor förek. förek. förek. Frullania dilatata Hypnum cupressiforme Isothecium myosurioides 2 Leucodon sciuroides etzgeria furcata Orthotrichum affine 2 Orthotrichum lyellii Radula complanata Antal mossarter Lavar för. vit. K för. vit. K för. vit. K Bacidia sp Cladonia coniocrea Lecanora sp Lecanora subfusca coll Lecidella elaeochroma Lepraria incana Pertusaria amara Pertusaria sp Phaeophyscia orbicularis Phlyctis argena Antal arter lavar: Känsligast funna art: Summa K-värden: edelkänslighet: 4,0 2,0 3,2 Lavkvalitetsindex (LKI): 17,7 (1992: 24,0) (1997: 26,7) (2002: 19,7) edelkänslighetsvärde (K): 3,1 (1992: 3,4) (1997: 3,4) (2002: 3,0)

31 Björröd (2009) Träd 1 Träd 2 Träd 3 Trädslag Lönn Lönn Ask Omkrets (cm) Fotoriktning SV N SSV ossor förek. förek. förek. Bryum falccidum 1 Frullania dilatata 1 2 Hypnum cupressiforme Leucodon sciuroides 3 Orthotrichum affine Orthotrichum lyellii 1 Antal mossarter Lavar för. vit. K för. vit. K för. vit. K Bacidia rubella Buellia cf punctata Candelaria concolor Candelariella xanthostigma Cladonia fimbriata Cladonia sp Evernia prunastri Hypogymnia physodes Lecanora sp Lepraria incana Parmelia glabratula Parmelia saxatilis Parmelia sulcata Parmelia tiliacea Pertusaria amara Pertusaria pertusa Phlyctis argena Physcia tenella Physconia pulverulacea Ramalina farinacea Xanthoria polycarpa Antal arter lavar: Känsligast funna art: Summa K-värden: edelkänslighet: 3,7 3,6 3,3 Lavkvalitetsindex (LKI): 43,0 (1992: 33,7) (1997: 46,0) (2002: 51,3) edelkänslighetsvärde (K): 3,5 (1992: 3,2) 1997: 3,5) (2002: 3,6)

32 Buarås (2009) Träd 1 Träd 2 Träd 3 Trädslag Alm Alm Alm Omkrets (cm) Fotoriktning SO SSO SSO ossor förek. förek. förek. Frullania dilatata Hypnum cupressiforme etzgeria furcata 2 2 Orthotrichum affine Orthotrichum lyellii Orthotrichum obtusifolium Orthotrichum striatum 1 Pseudoleskeella nervosa 1 Radula complanata 1 Antal mossarter Lavar för. vit. K för. vit. K för. vit. K Bacidia rubella Candelariella xanthostigma Lecanora sp Lepraria incana Phaeophyscia orbicularis Phlyctis argena Physconia enteroxantha Physconia pulverulacea Pleurococcus viridis (alg) Antal arter lavar: Känsligast funna art: Summa K-värden: edelkänslighet: 3,5 3,4 3,0 Lavkvalitetsindex (LKI): 19,7 (1992: 16,3) (1997: 19,7) (2002: 17,3) edelkänslighetsvärde (K): 3,3 (1992: 2,9) (1997: 3,0) (2002: 3,3)

33 Fäxhult (2009) Träd 1 Träd 2 Träd 3 Trädslag Lönn Lönn Lönn Omkrets (cm) / Fotoriktning NNV SSO VSV ossor förek. förek. förek. Bryum flaccidum 3 Frullania dilatata Hypnum cupressiforme Leucodon sciuroides etzgeria furcata 1 Orthotrichum affine Orthotrichum lyellii Orthotricum obtusifolium 2 Lavar för. vit. K för. vit. K för. vit. K Accrocordia gemmata Bacidia rubella Buellia cf punctata Cladonia fimbriata Evernia prunastri Hypogymnia physodes Lecanora subfusca coll Lepraria incana Lobaria pulmonaria Nephroma parile Parmelia sulcata Parmelia tiliacea Peltigera collina Pertusaria amara Phlyctis argena Physcia tenella Physconia pulverulacea Ramalina farinacea Antal arter lavar: Känsligast funna art: Summa K-värden: edelkänslighet: 5,0 4,2 3,6 Lavkvalitetsindex (LKI): 48,0 (1992: 65,0) (1997: 52,7) (2002: 50,0) edelkänslighetsvärde (K): 4,3 (1992: 4,3) (1997: 4,3) (2002: 4,2)