Lavar och luftföroreningar Förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet mellan 1999 och 2004

Transkript

1 Lavar och luftföroreningar Förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet mellan 1999 och 2004 Gällav Pseudevernia furfuracea Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

2 Naturcentrum AB Svante Hultengren, Magdalena Andersson & Andreas Malmqvist 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

3 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Syften... 6 Allmänt om lavar och luftföroreningar... 6 Lavar funktion och levnadssätt... 6 Lavarna är beroende av ren luft... 7 Mekanismer... 7 Ämnen som är giftiga för lavar... 7 Hur visar sig skador på lavar och lavvegetation?... 7 Metodik... 8 Val av provträd... 8 Trädslag och lokala betingelser... 8 Fotodokumentation... 8 Utvärdering av lavdata från fotograferade trädstammar... 9 Känslighetsvärde, K-värde Kvävetal, N-tal Täckningsgrad Resultat och diskussion Känslighetsvärde Kvävetal Täckningsgrad Litteraturförteckning Bilaga Kartor med undersökta träd, medelkänslighetsvärden och medelkvävetal samt förändringar av respektive värde Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

4 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Sammanfattning Lavar är känsliga organismer som kan användas som indikatorer för luftföroreningar. Projektet Lavar och luftkvalitet initierades i västkustområdet av Naturcetrum AB. Göteborg har deltagit i undersökningen sedan På uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg har en återinventering av tidigare inventerade lavträd utförts under vintern 2004/2005. Resultatet jämförs med en inventering av lavfloran i Göteborg från 1999 (Gralén 1999). Syftet är att undersöka eventuella förändringar mellan 1999 och 2004 samt att få en geografisk bild över luftföroreningars spridning och effekter på lavvegetationen. Denna inventering kommer även att utgöra underlag till framtida uppföljningar. Totalt återbesöktes 62 träd från 1999 men flera av dessa var avverkade eller på annat sätt oanvändbara. Det innebar att sammanlagt 46 träd kunde fotograferas och analyseras. De försvunna träden kompletterades dock med andra träd till nästa återinventering. Träden är fördelade på två olika typmiljöer som bedöms vara utsatta för olika grad av föroreningsbelastning, träd i tätorten (staden) och s k referensträd utanför tätorten. Tre olika typer av indikatorvärden har tagits fram: medelkänslighetsvärde, medelkvävetal och täckningsgrad. Medelkänslighetsvärdet speglar luftföroreningarnas giftpåverkan på lavfloran i stort. Det visar förhållandet mellan lavar som är känsliga för luftföroreningar och de som är mer toleranta. Medelkvävetalet visar på inslaget av kvävegynnade lavar och är alltså ett mått på kvävepåverkan. Täckningsgraden beskriver hur stor andel av den undersökta ytan på träden som är bevuxen med lavar och kan ses som ett komplement till medelkänslighetsvärdet. Undersökningen 2004 visar att lavfloran i tätorten är kraftigt påverkad. En jämförelse med andra tätorter i länet visar att Göteborgs tätort har den i särklass mest påverkade lavfloran med generellt mycket låga medelkänslighetsvärden. Den mest utarmade lavfloran finns i Göteborgs mest centrala delar och utmed flera av de hårt trafikerade vägarna. En jämförelse med inventeringen 1999 visar att medelkänslighetsvärdet inte har förändrats nämnvärt vare sig i eller utanför tätorten. Orsaken till de låga medelkänslighetsvärdena i Göteborgs tätort, och att inga förändringar sker, beror med största sannolikhet på trafiken. Referensträdens medelkänslighetsvärde är betydligt högre och indikerar en svagt påverkad lavflora. Medelkvävetalet, som visar inslaget av kvävegynnade lavar, visar en tendens till ökning både i tätorten och på referensträden jämfört med Förändringarna är dock tämligen små och några säkra slutsatser går inte att dra. Kvävepåverkan i tätorten ligger på gränsen mellan måttlig och kraftig medan träden utanför tätorten endast har en svag kvävepåverkan. Däremot syns en mer tydlig minskning av täckningsgraden. Minskningen på tätortsträden ligger dock inom standardfelet men bland referensträden syns mer tydlig försämring. Liknande minskningar har nyligen säkerställts i andra undersökta kommuner i länet och då även i tätorter (Hultengren & Malmqvist 2004). Resultatet är intressant och till viss del oroande. Vi ser inte motsvarande minskning av medelkänslighetsvärdena, något som hade varit förväntat då täckningsgraden minskar. Det kan dock betyda att vi framöver kan komma att se motsvarande sänkning av medelkänslighetsvärdet. Kanske svarar medelkänslighetsvärdet något långsammare på förändringen. Det är framför allt på referensträden (som läser av bakgrundsföroreningar) som vi kan se en minskad täckningsgrad av lavfloran. Försämringen verkar därför beror på en mer storskaligt utbredd påverkan. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

6 Inledning Det är sedan länge känt att många lavar är känsliga för luftföroreningar. Uppträder tydliga skador, om lavar saknas, eller om antalet är mycket lågt, så är detta en allvarlig och negativ miljösignal. Om lavfloran är starkt utarmad så kan detta också signalera att skador eller påverkan kan förväntas även på andra organismer och biologiska system. Den första inventeringen av lavar på träd i Göteborgsområdet, inom projektet Lavar och luftkvalitet, utfördes mellan 1988 och 1993 (Hultengren 1993). I inventeringen ingick totalt ca 340 träd. En återinventering av 55 träd utfördes under 1999 (Gralén 1999). Resultatet visade att det fanns en tydlig kvävepåverkan i hela Göteborgsområdet men att lavfloran hade ökat i täckningsgrad på trädstammarna sedan första inventeringen. Det tydde på en relativt snabb förbättring av lavfloran i takt med minskande halt av luftföroreningar, främst SO x. De senaste åren har halten av SO x varit fortsatt låg, men däremot uppges att NO x har ökat pga ökade transporter ( Liknande återhämtningar av lavfloran har konstaterats i stora delar av det tidigare kraftigt föroreningsdrabbade Sydvästsverige (Hultengren m. fl. 2004). En ny återinventering av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet genomfördes under vintern 2004 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg. Några träd återinventerade under januari 2005 förs också till uppföljningsomgången Fältarbete, bildtolkning, analys av data och rapportering utfördes av Magdalena Andersson, Svante Hultengren, och Andreas Malmqvist, Naturcentrum AB. I undersökningen gjordes en jämförelse med tidigare inventeringsresultat som visar utvecklingen under de senaste fem åren. De träd som återinventerades 2004 analyserades med en ny och mer förfinad metod som innebar att bilderna scannades in med mycket hög upplösning och kvalitet varefter de analyserades på bildskärmen. Med hjälp av den höga upplösningen kan fler lavar artbestämmas och därmed erhålls ett resultat där förändringar är lättare att upptäcka. För att en jämförelse skulle kunna göras med de äldre bilderna scannades även dessa in och analyserades på nytt. Syften att undersöka om lavfloran och luftkvaliteten har förbättrats eller försämrats sedan inventeringen att ge en geografisk bild av luftföroreningars spridning och effekter att utgöra underlag för framtida jämförelser av förändringar i luftkvaliteten Allmänt om lavar och luftföroreningar Lavar funktion och levnadssätt Lavar består av en svampdel (mykobiont) och en eller flera algdelar (fykobionter/fotobionter) som utvecklat ett avancerat och mer eller mindre ömsesidigt utnyttjande av varandras funktioner. Man brukar dela in lavarna, utgående från deras yttre byggnad, i skorplavar, bladlavar respektive busklavar. Skorplavarna kännetecknas av att de växer så tätt tilltryckt mot underlaget att de knappast går att lossa. Bladlavarna är som namnet antyder platta, bladlika och växer mer eller mindre tätt liggande mot underlaget, men går vanligen lätt att ta loss. Busklavarna slutligen, utgör en grupp som varierar starkt i utseende, men har det gemensamt att de har ett mer eller mindre yvigt, förgrenat, busklikt eller hängande växtsätt, och är ofta finflikiga och/eller trådfina. I Sverige finns ca 600 olika buskoch bladlavar och ca olika skorplavar. För världen som helhet känner man till drygt olika lavarter. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Lavarna är beroende av ren luft Luftföroreningarna anses av många vara ett av vår tids största och mest svårlösta problem. Skadorna, både direkta eller indirekta på vegetation, djurliv och människor, uppträder inte bara i stadskärnorna utan också ute i den till synes friska landsbygden. Lavarna har visat sig vara av utomordentligt stort värde vid bedömningar av olika slag. Många av våra ca arter har visat sig ha mycket specifika krav på sin omgivning, och har därmed mycket att berätta om sina respektive växtplatser. Att lavar reagerar negativt på luftföroreningar av olika slag är ett sedan länge välkänt faktum. Redan på 1800-talet gjordes sådana iakttagelser på ett flertal ställen i Västeuropa, bl a Manchester (Grindon 1858), Jardin du Luxembourg, Paris (Nylander 1866) och München (Arnold ). Under den påföljande hundraårsperioden har ett stort antal lav- och luftföroreningsinventeringar och karteringar genomförts. Dessa undersökningar har successivt byggt upp kunskapen om sambandet mellan höga luftföroreningshalter och lavdöd. Mekanismer Det finns många förklaringar till att lavarna är särskilt känsliga. En av förklaringarna står att finna i deras sköra och exklusiva dubbelliv i symbios. En annan förklaring till den stora föroreningskänsligheten är lavarnas passiva upptag av näringsämnen. Den vätska och de ämnen som hamnar på lavens yta (bålen) absorberas relativt ospecifikt. Även giftiga och oönskade ämnen kan tas upp och ackumuleras i lavbålen och när en viss gräns nåtts så dör laven. De olika lavarnas bålform avgör till viss del hur känslig respektive art är. Generellt kan man säga att ju större bålytan är i förhållande till bålvolymen, desto känsligare är laven. Sålunda är utpräglat busklika lavar, som t ex tagellavar Bryoria spp. och skägglavar Usnea spp., känsligare för luftföroreningar än lavar med mer bladlik form. De allra mest tåliga arterna finner man bland skorplavarna. Ämnen som är giftiga för lavar De senaste decennierna har svaveldioxiden pekats ut som huvudorsak till lavdöd. Svaveldioxidhalterna i luften har sjunkit kraftigt sedan 1970-talet och är nu så låga att de inte har någon större negativ inverkan på lavfloran. Utsläpp av kväveoxider från framför allt vägtrafiken har stadigt ökat under samma period. Kulmen nåddes i slutet av 1980-talet och har sedan dess minskat. Höga halter av kväveföreningar i luften ger dock mycket tydliga förändringar av lavfloran. Kväveoxidernas giftighet för lavar vet man ännu inte så mycket om, men är troligen viktig nu när svaveldioxidhalterna minskat kraftigt. Även ozon har visat sig påverka vissa lavar genom att ha en försvagande effekt på algkomponentens fotosyntes. Påverkan av ozon har visat sig hos bl a skrynkellav Parmelia sulcata (Nash & Sigal 1979) och getlav Flavoparmelia caperata (Ross & Nash 1983). Däremot har ozonprov på lunglav inte visat någon påverkan på vare sig fotosyntes eller kvävefixering (Sigal & Johnston 1986). Hur visar sig skador på lavar och lavvegetation? Lavarna eller lavvegetationen indikerar yttre påverkan av luftföroreningar genom: Vitalitetsnedsättning: Visar sig i form av dvärgväxt, deformeringar, ökad mottaglighet för infektioner m m. Fertilitetsnedsättning: Den sexuella förökningen genom sporer från fruktkroppar minskar vid ökad föroreningsbelastning. Arter som normalt sett är rikt fertila påträffas sällan eller aldrig med fruktkroppar i förorenade miljöer. Ett exempel är stadskantlaven Lecanora conizaeoides, som på landsbygden uppträder i en övervägande fertil form. I de allra mest föroreningspåverkade områdena dominerar en steril, sorediös form av laven (Degelius 1986). Substratbyte: Genom att växtsubstratet i vissa förorenade områden under lång tid påverkats av sura ämnen har detta förändrats så att helt andra arter än de för substratet normala påträffas. I starkt för- Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

8 orenade stadsmiljöer har ofta ädellövträden en lavflora som normalt hör hemma på trädslag med sur bark som t ex björk, gran eller tall. Ökad frekvens av svampangrepp av t ex lavdödarsvampen: Under senare år har lavdödarsvampen Athelia arachnoidea blivit allt mer vanlig, och dess karakteristiska vita fläckar/ringar på trädstammarna är kännetecknande för städernas epifytflora. Att svampen kan vara en bidragande orsak till städernas lavöknar är en hypotes som behandlats av Arvidsson (1979). Minskning av artantalet: Många vanliga men känsliga arter försvinner i anslutning till förorenade områden och utsläppskällor, vilket leder till att det totala artantalet minskar. Minskad täckningsgrad: De flesta arter minskar i täckningsgrad i anslutning till förorenade områden och utsläppskällor. Lavdöd: Känsliga arter dör redan i svagt förorenade områden, men i starkt förorenade miljöer försvinner också tåliga lavar. De olika arternas varierande känslighet för föroreningar gör det möjligt att konstruera lavskalor som i relativa mått anger graden av föroreningar. Missfärgning: När lavar skadas av luftföroreningar färgas de först röda och blir därefter vita innan de slutligen faller av sitt växtsubstrat. Det är troligt att de är döda redan när missfärgning kan iakttas. Ökning av tåliga/gynnade arter: Vissa lavar är tåliga eller kanske till och med gynnade av vissa luftburna föroreningar och har således visat sig öka i frekvens i förorenade områden. Ökningen kan möjligen också förklaras genom att konkurrensen med andra arter minskar. Metodik Val av provträd Träden fördelades inom två kategorier med olika föreningsbelastning: tätortsträd och referensträd utanför tätorten. Referensträden användes för att se om eventuella förändringar av lavfloran var specifika för tätorten eller om skillnaden berodde på storskalig, extern påverkan. I första hand inventerades samma träd som ingick i 1999 års undersökning. I ett flertal fall hade dessa träd avverkats, blåst ned eller var oanvändbara på grund av att skruven som markerar fotograferingsytan på trädet hade försvunnit. Det gällde särskilt träden i de mest centrala delarna av Göteborg. I vissa fall där skruven var försvunnen kunde en ny skruv, med hjälp av jämförelse med tidigare fotografier, skruvas i på rätt plats. I övriga fall kompletterades oanvändbara träd med träd från tidigare undersökningar. De valdes med kriteriet att de skulle stå i liknande miljö som de ersatta träden. Dessa träd ingår dock inte i analysen utan utgör resursträd till kommande uppföljningar. Trädslag och lokala betingelser De skillnader i lavflorans sammansättning som finns mellan olika förorenade områden, vad gäller artsammansättning och frekvens, beror med mycket stor sannolikhet på varierande föroreningsbelastning. Olika lavar har också varierande krav på substrat, ljus, fuktighet etc och skillnader i uppträdandet hos olika arter kan därför bero på växtplatsernas olika förutsättningar. För att minimera sådana skillnader är det viktigt att de undersökta träden har så lika ekologiska grundförutsättningar som möjligt. Vid studier av kvävepåverkan är det viktigt att träden har så likartad bark som möjligt. Lavfloran på träd med näringsrik bark är mycket olik den på träd med näringsfattig bark. Samma trädslag har däremot en likartad och ganska förutsägbar lavflora. Detta är av stor betydelse vid upprepade undersökningar grundat på slumpmässiga urval av träd. Så länge inga stora förändringar skett i närheten av de undersökta träden kan vi anta att förutsättningarna är mer eller mindre lika 1999 och Fotodokumentation Vid inventeringstillfället fotograferades provträden. Fotopunkten på trädstammen märktes med en skruv som var utgångspunkt vid båda inventeringstillfällena. Skruven markerar mitten på fotoramens nedre kant. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Fotografierna togs med positiv färgfilm (diafilm). Kameran som användes var av märket Hasselblad med ett 80 mm objektiv och en 16 mm mellanring. På kameran var en 40 x 40 cm ram fastsatt, vilken placerades mot trädstammen vid fotograferingen. Samtliga bilder är fotograferade med blixt. En noggrann beskrivning av fotostativ och utrustning finns i Hultengren & Stenström (1988). De framkallade diabilderna förvaras hos Naturcentrum AB, Stenungsund. Utvärdering av lavdata från fotograferade trädstammar I denna undersökning har en ny metod för analys av bilderna använts. Inför bildtolkningen digitaliserades diabilderna med hjälp av en högprestandardscanner (Flextight Precision). Även de äldre bilderna scannades in och analyserades på nytt för att få en god jämförelse med de nya bilderna. Vid analysen användes bildhanteringsprogrammet CANVAS 9 där 100 cirklar fördelades jämnt över varje bild (Figur 1). Kamerans ram, vilken är synlig i bildens ytterkanter, användes för att kalibrera bildens storlek. Figur 1. Fotografisk metod. Över de inscannade bilderna läggs ett raster med 100 cirklar. Den art som dominerar i cirkeln noteras. När en lav hamnar inom cirkeln räknas det som en träff. Samtliga förekommande arter på bilderna räknades om de med säkerhet kunde artbestämmas. Om flera arter syns i ringen räknas den art som täcker störst areal (dominerar). I några fall noterades lavar som enbart kunde bestämmas till släkte. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

10 Känslighetsvärde, K-värde De olika lavarna har tilldelats ett känslighetsvärde (K-värde) som avspeglar föroreningskänsligen. Känslighetsvärdet anges enligt den skala som tagits fram i samarbete med Naturvårdsverkets miljökontrollprogram, PMK (Hultengren m fl 1992). Poängskalan omfattar K-värden mellan 0 och 9. Ju högre K-värde en art har, desto känsligare är den för luftföroreningar (Tabell 1). K-värde Känslighet 9 mycket känsliga arter känsliga arter 4 3 tåliga arter 2 1 mycket tåliga, eller föroreningsgynnade arter 0 Tabell 1. Tabell över K-värden (känslighetsvärden) för lavar. Ju högre K-värde en art har, desto känsligare är den för luftföroreningar Känslighetsvärden utgör en sorts dödstal för olika lavar. Jämförelser mellan medelkänslighetsvärden för olika områden och trädslag låter sig delvis göras eftersom den ingående artstockens känslighetsvärden bestämmer slutvärdet och de använda känslighetsvärdena är relativt oberoende av trädslaget. Varje träd får ett medelkänslighetsvärde (k/träff) som utgör ett genomsnitt av de träffade lavarnas känslighetsvärde. I känslighetsvärdet tas även hänsyn till de olika arternas frekvens på stammen. Värdet används för att beskriva hur påverkad lavfloran på det aktuella trädet är (Tabell 2). Medelkänslighetsvärde Luftföroreningarnas påverkan på lavfloran >4 Helt opåverkad lavflora >3-3,9 Svagt påverkad lavflora >2-3 Måttligt påverkad lavflora 1-2 Kraftigt påverkad lavflora <1,0 Mycket kraftigt utarmad lavflora Tabell 2. Påverkan på lavfloran i förhållande till medelkänslighetsvärde, k/träff. Kvävetal, N-tal För att beräkna effekter av kväverika luftföroreningar har lavarna tilldelats ett kvävetal, N-tal (se Tabell 3). Indelningen är baserad på uppgifter i Wirth (1995). Andelen kvävegynnade lavar på ett träd beror på såväl barkens näringsvärde (rikbarksträd har högre N-tal än fattigbarksträd) som halten av kväverika föroreningar i luften. På fattigbarksträd, som t ex björk, blir ofta kvävetalet lågt i en opåverkad miljö och högt i en miljö med hög halt kväveföroreningar i luften. Det beror på att lavar som naturligt förekommer på fattigbark har låga kvävekrav. Vid höga halter av kväve i luften koloniseras dock fattigbarksträd av mer kvävegynnade lavar därför att barken eller dess yta berikats med kväve. Kvävetalen på fattigbarksträd avspeglar därför halten kväve i luften. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Kvävetalet på rikbarksträd skiljer sig inte lika mycket mellan förorenad och frisk luft. Det beror på att många rikbarkslavar är kvävegynnade (ex: rosettlavar Physcia spp., dagglavar Physconia spp. och vägglavar Xanthoria spp.). N-tal Kategori 3 mycket kvävegynnad 2,5 tämligen kvävegynnad - mycket kvävegynnad 2 tämligen kvävegynnad 1,5 något kvävegynnad - tämligen kvävegynnad 1 något kvävegynnad 0,5 ej kvävegynnad - något kvävegynnad 0 ej kvävegynnad / kväveskyende Tabell 3. Tabell över N-värden (kvävevärden). Ju högre N-tal, desto mer kvävegynnad. Täckningsgrad Lavflorans täckningsgrad på trädstammarna är ett rent kvantitativt mått och en kompletterande analys till framför allt medelkänslighetsvärdet. Medelkänslighetsvärdet tar inte hänsyn till hur mycket av trädstammen på bilden som lavarna täcker. Det innebär att en uppsättning lavar som ger ett medelkänslighetsvärde på 3,5 på en trädstam får samma värde även om hälften av förekomsterna försvinner, bara förhållandet mellan lavarna är detsamma. Summan av alla räknade arter ger en uppfattning av frekvensen (täckningsgraden) av samtliga eller olika lavar på bilden. Enbart en art kan förekomma i varje ring. Det innebär att summan av alla förekommande arter på en bild inte kan överstiga antalet ringar i bilden (100). Summan är alltså inget absolut ytmått utan ett mått på den relativa frekvens hos enskilda arter eller som ett mått på lavflorans utbredning på bilden generellt. Vi har valt att kalla detta mått för täckningsgrad. I denna undersökning har vi fokuserat på lavflorans täckningsgrad och inte på enskilda arter. Resultat och diskussion Den första inventeringen inom projektet Lavar och luftkvalitet utfördes för Göteborgsområdet under perioden och innefattade ca 340 provträd. Under 1999 återinventerades 55 träd och fem nya träd inom Partille kommun inventerades. Den nu aktuella undersökningen jämför resultatet från återinventeringen 2004 med 1999 års resultat, vilket innebär att vi kan se utvecklingen för den senaste femårsperioden. Målet var att återinventera 50 av de 60 träd som ingick i 1999 års inventering. På grund av att 14 av dessa träd hade avverkats, blåst ner eller på annat sätt var oanvändbara kunde endast 46 träd ingå i jämförelsen. Det var framför allt i de mest centrala delarna av Göteborg som träd hade försvunnit. För att kompensera för de saknade träden fotograferades ytterligare sju träd som kan användas som resursträd vid fortsatta undersökningar. Provträden delades in i två kategorier: tätortsträd och referensträd. Fördelningen inom kategorierna samt trädslag visas i Tabell 4 nedan. Område Antal träd Alm Ask Björk Ek Lind Lönn Tätortsträd Referensträd Totalt Tabell 4. Antal undersökta träd samt trädslagsfördelning i Göteborg Känslighetsvärde En jämförelse mellan 1999 och 2004 antyder en svag ökning av medelkänslighetsvärdena för både tätorts- och referensträd (Figur 2). Förändringen är dock så liten att några säkra slutsatser inte går att dra. Skillnaden mellan tätorts- och referensträd är dock slående. Medelkänslighetsvärdet för tätortsträden ligger strax över 1 och indikerar att lavfloran är kraftigt påverkad (Tabell 2). Särskilt stor påver- Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

12 kan märks på träden längs den kraftigt trafikerade Lundbyleden, mellan Göta Älvbron och Älvsborgsbron (se kartbilagan). Här har majoriteten av provträden en mycket utarmad lavflora. Utmed vägar omgivna av byggnader blir den förorenade luften mer eller mindre stillastående och lavarna exponeras därmed under en längre tid av höga halter föroreningar. Även vid området kring centralstationen och längs de norrgående lederna E6 och E20 har träden en kraftigt till mycket kraftigt påverkad lavflora. I de södra delarna av centrala Göteborg är det mer varierande värden, men i allmänhet kraftig påverkan kring de mer trafikerade lederna. I stadens utkant, i Frölunda och västra delen av Mölndal, finns ett par träd med lägre värden och endast en svagt påverkad lavflora. De tätortsträden med minst utarmad lavflora är träd 282 (medelkänslighetsvärde 3,29) och träd 287 (medelkänslighetsvärde 3,57) i södra delen av Göteborg (se kartbilagan). Referensträdens värde är drygt 3 vilket indikerar en svagt påverkad lavflora. De är geografiskt spridda runt Göteborgs stad, kring Tuve och Säve på norra Hisingen, i trakterna kring Angered i nordöst samt kring Billdal i söder. Samtliga referensträd ligger i eller i anslutning till samhällen med en viss trafik runt omkring och förväntades därför inte vara helt opåverkade. Figur 2. Medelkänslighetsvärden för 1999 och 2004 för träden i Göteborgs tätort (35 träd) samt referensträd på landsbygden utanför Göteborg (11 träd). Staplarna visas med standardfel. En undersökning inom projektet Lavar och luftkvalitet har nyligen gjorts för sex andra kommuner inom länet (Hultengren & Malmqvist, 2004). Det är intressant att jämföra värdena från dessa kommuner med värdena för Göteborg. Trots att referensträden i Göteborg ligger tämligen nära en storstadsmiljö skiljer sig medelkänslighetsvärdena inte så mycket från kommunernas i ovan nämnda undersökning. Referensträden i Göteborg har ett värden på 3,26 medan de tidigare undersökta kommunerna har ett gemensamt medelkänslighetsvärde för referensträden på 3,54. Det innebär att båda referensträdsmiljöerna bedöms ha en svagt påverkad lavflora Medelkänslighetsvärdet för tätortsträden i Göteborg ligger dock betydligt lägre än övriga kommuners (Figur 3). Det innebär att träden i Göteborg är utsatta för en högre halt av luftföroreningar och har en mer utarmad lavflora. Ett flertal av träden har ett värde under 1, något som bara förekommer undantagsvis i andra undersökta kommuners tätorter (b la Hultengren fl 2004, Hultengren och Malmqvist 2004). 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Figur 3. Jämförelse av medelkänslighetsvärdena för Göteborgs tätort med tätorter i sex andra kommuner i Västra Götalands län. Kvävetal Under den senaste femårsperioden har medelkvävetalen för både tätorts- och referensträd ökat något (Figur 4). Skillnaden är dock så pass liten att den ligger inom standardfelet. Medelkvävetalet indikerar en lavflora i tätorten som är på gränsen mellan måttligt och kraftigt kvävegynnad. Referensträdens medelkvävetal är tämligen lågt och indikerar en svag kvävepåverkan. Slutsatsen vi kan dra här är att lavfloran på träden i tätorten har en tydligt högre kvävepåverkan än lavfloran på referensträden, vilket kan förklaras av den högre belastningen av trafik i tätorten. De träd som har högst värde står i de mest centrala och trafikerade delarna av Göteborg. Här står dock flera träd med mycket lågt medelkvävetal. Det kan dock bero på att luftöroreningsbelastningen är så stor att inte ens de kvävegynnade arterna klarar sig. Medelkvävetalen för både tätorten och referensträden skiljer sig inte mycket från andra kommuners. Kvävepåverkan i tätorten är dock något högre än vad som brukar vara fallet i tätorter. Figur 4. Medelkvävetal för 1999 och 2004 för träden i Göteborgs tätort (35 träd) samt referensträd på landsbygden utanför Göteborg (11 träd). Staplarna visas med standardfel. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

14 Täckningsgrad Jämfört med 1999 har täckningsgraden av lavfloran minskat (Figur 5). I tätorten är skillnaden endast marginell och ligger inom standardfelet, men bland referensträden är skillnaden mycket tydlig. Det är intressant eftersom det inte har skett någon motsvarande minskning av medelkänslighetsvärdet, vilket hade varit förväntat. Det kan dock betyda att vi framöver kan komma att se motsvarande sänkning av medelkänslighetsvärdet. Kanske svarar detta värde något långsammare på förändringen. Det är framför allt på referensträden som mäter bakgrundsföroreningarna som vi kan se en minskad täckningsgrad av lavfloran. Försämringen verkar därför beror på en mer storskaligt utbredd påverkan. Liknande resultat påvisades i sex andra kommuner i länet (Hultengren & Malmqvist, 2004). Figur 5. Täckningsgraden 1999 och 2004 för lavfloran på träden i Göteborgs tätort (35 träd) och på referensträden i Göteborgs utkanter (11 träd). Staplarna visas med standardfel. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Litteraturförteckning Arnold, F : Zur Lichenenflora von München München. Arvidsson, L. 1979: Svampangrepp på lavar - en orsak till lavöken. Svensk Bot. Tidskr. 72: Degelius, G. 1986: The Lichenflora of the island of Anholt, Denmark. Acta Reg. Soc. Scient. et Litt. Gothoburg, Bot. 3: Göteborg. Gralén, H. 1999: Lavar och luftföroreningar. Förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet Naturcentrum AB, Stenungsund Grindon, L. H. 1859: The Manchester flora. W. White. London. Hultengren, S. 1993: Lavar och luftföroreningar i Göteborg. En inventering av effekter på trädlevande lavar i göteborgsområdet R 1993:20. Göteborgs stad, Miljö- och Hälsoskydd. Hultengren, S. & Stenström, J. B. 1988: Lavarna och luften i Ulricehamnsområdet. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1988:2. Vänersborg. Hultengren, S. & Stenström, J. 1988: Lavfloran i skogliga observationsytor. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1988:9. Vänersborg. Hultengren, S. Martinsson P-O. & Stenström, J. 1992: Lavar och luftföroreningar. Känslighetsklassning och indexberäkning av epifytiska lavar. Naturvårdsverket Rapport Solna. Hultengren, S. & Malmqvist, A Lavar och luftkvalité en uppföljning av lavfloran på trädstammar i sex kommuner i Västra Götalands län. Naturcentrum AB. Hultengren, S., Gralén, H. & Pleijel, H. 2004: Recovery of the epiphytic lichen flora following air quality improvment in south-west sweden. Water, air and soli pollution 154: Nash, T. H. III & Sigal, L. L. 1979: Gross photosyntetic response of lichens to short term ozone fumigations. The Bryologist 82: Nylander, W. 1866: Les lichens du Jardin du Luxembourg. Bull. Soc. Bot. Fr. 13: Ross, L. J. & Nash, T. H. III 1983: Effect of ozone on gross photosyntetis of lichens. Envir. exp. Bot. 23: Sigal, L. L. & Johnston J. W. Jr 1986: Effects of Acidic rain and ozone on nitrogen fixation and photosyntesis in the lichen Lobaria pulmonaria (L) Hoffm. Env. Exp. Bot. Vol. 26: Wirth, V. 1995: Die Flechten Baden-Württembergs. Teil I II. Ulmer. Stuttgart. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

16 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 BILAGA Bilaga Kartor med undersökta träd, medelkänslighetsvärden och medelkvävetal samt förändringar av respektive värde Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

18 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Lavar och luftföroreningar R 2005:6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

20 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Lavar och luftföroreningar R 2005:6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

22 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Lavar och luftföroreningar R 2005:6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

24 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen