LAVINVENTERING I SÖDRA VÄRMLAND uppföljning. på uppdrag av kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Storfors och Säffle

Transkript

1 LAVINVENTERING I SÖDRA VÄRMLAND uppföljning på uppdrag av kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Storfors och Säffle Ingela Andersson Andreas Andersson Johanna Andersson CAREX Naturkonsult HB 2012

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING LAVAR SOM INDIKATORER PÅ LUFTFÖRORENINGAR MATERIAL OCH METODER Inventeringsområdet Kriterier för provyta och provträd Indikatorarter Variabler Beräkning av resultat RESULTAT OCH DISKUSSION Utbredning av indikatorarterna Föroreningszoner... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3 Förslag till uppföljning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 LITTERATUR... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga Bilaga 2... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 3... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 4... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 5... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 6... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 7... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 8... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas resultatet av en lavinventering i åtta kommuner i södra Värmland. Inventeringen utfördes sommaren 2012 som en uppföljning av tidigare inventeringar. Inventeringarna inleddes 1982 och har därefter utförts vart femte år. Antalet provytor har förändrats något över tiden. År 2012 ingick 40 provytor fördelade över området. Samma metod har använts vid samtliga inventeringstillfällen. Förekomsten av fem indikatorarter med olika känslighet för luftföroreningar har undersökts på gran. Dessutom har för vissa av dessa lavarter riklighet, maximal storlek samt vertikal fördelning noterats. Med ledning av de undersökta parametrarna har området indelats i olika föroreningszoner. Den största påverkan på lavfloran syns, liksom vid de tidigare inventeringstillfällena, runt Karlstad-Skoghall och Grums, där de största utsläppskällorna av svaveldioxid är eller har varit belägna. En viss påverkan syns också runt tätorterna i Kristinehamn och Kil, där ytor lagts nära tätortskärnorna, samt i de östra delarna av Säffle kommun. Utsläppen av svaveldioxid från industrierna i området minskade kraftigt under slutet av 70-talet och början av 80-talet. Därefter har utsläppen fluktuerat något men den övergripande trenden har varit ytterligare nedgång av utsläppen. Sammantaget har utsläppen reducerats mycket påtagligt under den tid som undersökningen pågått. Mellan 1982 och 1987, när utsläppsminskningarna var som störst, skedde en relativt stor förbättring av lavförekomsten i området. Därefter har lavfloran fortsatt att återhämta sig gradvis, vilket kan ses genom att ytterligare förbättringar skett mellan de olika inventeringstillfällena under perioden 1987 till Även den senaste femårsperioden visar på fortsatta förbättringar. Den starkt förorenade zonen, som 2007 fortfarande fanns i de centrala delarna av Karlstad-Skoghall, är nu borta. Gränsen till referenszonen har också flyttat närmre tätorterna i den södra delen av undersökningsområdet. 3

4 1 INLEDNING Länsstyrelsen i Värmlands län lät 1982 utföra en lavinventering i de södra delarna av länet. Syftet med inventeringen var att få en bild av luftföroreningsbelastningen - främst av svaveldioxid - i området. För att kunna konstatera förändringar i föroreningsbilden krävs att uppföljande inventeringar görs. Ett lämpligt intervall mellan uppföljningarna är fem år gick miljö- och hälsoskyddsnämnderna i de sju kommuner som omfattats av länsstyrelsens inventering samman för att låta genomföra en uppföljning. Inventeringen utfördes åter 1992 och År 2002 genomfördes ännu en inventering, till vilken även Kristinehamns kommun anslöt sig, och undersökningen följdes upp igen Den föreliggande inventeringen utgör ytterligare en uppföljning i de åtta kommunerna. I södra Värmland har tre stora svavelemitterande industrier funnits - Skoghallsverken, Gruvöns bruk och AB Svenska Rayon. Deras utsläpp av svaveldioxid framgår av bilaga 1. Utsläppen har minskat kraftigt under den perioden. För att förbättra upplösningen visas utsläppen för perioden 2001 till 2011 i tabeller i bilaga 2 istället för i figuren i bilaga 1. I bilaga 2 ingår alla de utsläppskällor av svavelföreningar som finns i Naturvårdsverkets utsläppsregister (Naturvårdsverket, 2007 och 2012). Svenska Rayon AB har lagts ner och finns därför inte med i bilaga 2. Undersökningen 1982 visade att lavfloran närmast Karlstad-Skoghall och Grums- Älvenäs var starkt påverkad av luftföroreningar. Flera lavarter saknades där helt. En svag påverkan på lavfloran kunde ses på upp till fem mil från de största utsläppskällorna. Situationen hade förbättrats Flera lavarter fanns då på ytorna närmast föroreningskällorna. En svag påverkan på lavfloran kunde ses på upp till tre mil från de största föroreningskällorna. En ytterligare förbättring skedde under perioden , även om den var betydligt mindre än den tidigare. Under perioden 1997 till 2002 skedde en märkbar förbättring på nytt. I inventeringen 1982 ingick 39 provytor. Utöver dessa tillkom 1987 sju nya ytor - tre nära Karlstad tätort, två nära Svenska Rayon samt två nära tätorten i Kil. I 1992-års inventering ingick ytterligare två nya provytor belägna i Säffle kommun och en yta i norra delen av Karlstads kommun byttes mot en ny i den södra delen. Två ytor till 4

5 lades ut 1997 för att ytterligare förtydliga gränsdragningen mellan olika zoner. Totalt inventerades 50 provytor År 2002 glesades nätet ut i Grums och Karlstads kommuner samtidigt som två nya ytor tillkom genom att Kristinehamns kommun anslöt sig till undersökningen. Det totala antalet inventerade ytor år 2002 var 46. I inventeringen 2007 tillkom sex nya ytor nära tätorten i Kristinehamn. En yta i den södra delen av Kristinehamns kommun utgick liksom en yta i den norra delen av Säffle kommun. Totalt inventerades 50 ytor år År 2012 glesades nätet ut i flera kommuner. Det var främst ytor i referenszonen som utgick. En ny yta tillkom i sydvästra delen av Karlstads kommun. Totalt ingick 40 ytor. 5

6 2 LAVAR SOM INDIKATORER PÅ LUFTFÖRORENINGAR Lavar består av en svamp- och en algkomponent som lever i nära förbindelse med varandra. Lavar är extremt anpassade till sina miljöer. Störningar t ex i form av luftföroreningar kan lätt leda till att de försvinner från sin växtplats. Lavar är i hög grad oförmögna att reglera upptaget av ämnen från den omgivande miljön, då de till skillnad från fanerogamer (fröväxter) saknar rötter, kutikula och klyvöppningar. Vatten och gaser upptas över hela lavens yta. Det är framför allt fluor och svaveldioxid som lavarna är känsliga för, men även tungmetaller ger negativa effekter. De skador som luftföroreningar ger på lavar kan indelas i: - Fysiologiska skador t.ex. nedgång i fotosyntesen på grund av förändringar bl.a. i algernas biokemiska komponenter. - Anatomiska skador t.ex. sämre kontakt mellan alg- och svampkomponent och ett ökat antal döda algceller. - Morfologiska skador t.ex. skador på bålen som yttrar sig som förändringar i färg och form samt försämrad tillväxt. En enkel tumregel är att skorplavar som växer tryckta mot underlaget är minst känsliga för luftföroreningar, medan busklavar som likt en buske växer ut ifrån underlaget är mest känsliga. Känsligheten är dock artspecifik och beror av ett flertal olika faktorer t.ex. förmåga att buffra mot försurande föroreningar samt tjockleken hos barken (lavens yttersta skikt). I den föreliggande inventeringen har fem arter med olika känslighet för luftföroreningar undersökts. På nästa sida följer en kort beskrivning av de olika arterna. 6

7 7

8 3 MATERIAL OCH METODER Den metod som använts bygger huvudsakligen på en metod som finns beskriven i Naturvårdsverkets PM nr 1556 (Westman, 1982). Samma metod har använts vid samtliga inventeringar mellan 1982 och Inventeringarna från och med 1997 skiljer sig dock från de tidigare inventeringarna genom att de endast omfattat lavar på gran. Tidigare har även förekomst av Lecidea scalaris samt förekomst, storlek och skador på Hypogymnia physodes undersökts på tallar på ytorna närmast föroreningskällorna. Tallanalysen har varit ett komplement till undersökningen av lavar på gran, då lavförekomsten på gran varit dålig. Eftersom lavförekomsten på gran avsevärt förbättrats sedan 1982 gjordes bedömningen att tallanalysen kunde utgå. Om lavförekomsten på gran i framtiden skulle minska kan tallanalysen återinföras. 3.1 Inventeringsområdet I inventeringen 1982 ingick 39 provytor, orienterade i ett radiärt mönster med centrum i de stora föroreningskällorna. I uppföljningen 1987 inventerades samma ytor samt sju nya ytor, varav fem lades så att en mer exakt avgränsning av de inre föroreningszonerna skulle erhållas. Två ytor lades nära tätorten i Kil för att ge en bild av den lokala påverkan från en mindre tätort. Eftersom gränsen till referenszonen flyttats närmre föroreningskällorna sedan 1982 kunde det perifera nätet glesas ut något vid inventeringen Provyta 72A utgick därför och ersattes av yta 82 i sydöstra delen av Karlstads kommun - i ett område där barrträden uppvisat stora barrförluster (Andersson et al, 1992a). I Säffle kommun lades två provytor till, där avgränsning mot referenszonen inte kunnat göras tidigare. I inventeringen 1997 ingick samtliga 48 ytor som ingått Utöver dessa lades två nya ytor ut. Den ena lades mellan Grums och Älvenäs - mitt emellan två föroreningskällor. Den andra lades i sydvästra delen av Säffle kommun eftersom det även i 1992 års inventering varit svårt att finna avgränsningen mot referenszonen i den delen av området. 8

9

10 År 2002 glesades nätet ut något i Grums och Karlstads kommuner. Fyra ytor i Grums kommun och två ytor i Karlstads kommun utgick. Samtidigt tillkom två ytor i Kristinehamns kommun. År 2007 tillkom sex ytor i Kristinehamns kommun, nära tätorten, samtidigt som yta 88 i den södra delen av kommunen utgick. Yta 15, i norra delen av Säffle kommun, utgick också. År 2012 glesades nätet ut i Kristinehamn, Kil, Säffle och Grums. I Hammarö, Forshaga och Storfors inventerades samtliga ytor som ingått i de tidigare inventeringarna. I Karlstad inventerades 23 ytor - alla tidigare inventerade ytor utom 72A samt en ny yta, nr 95, mittemellan Karlstad och Grums. Av figur 1 framgår provytornas numrering. Provytornas lägen finns markerade på topografiska kartor. Koordinaterna för ytornas centralpunkter har fastställts i fält med hjälp av GPS och dessa finns redovisade i bilaga 3. Ytornas lägen har endast undantagsvis förändrats mellan inventeringstillfällena. Exakt vilka provträd som valts på provytorna kan dock skilja något mellan de olika inventeringstillfällena. I de fall provytor flyttats har det oftast berott på att skogen avverkats på den tidigare ytan. I något enstaka fall berodde det på att skogen blivit så tät, p.g.a. uppväxande sly, att ytan inte längre uppfyllde kriterierna (se tabell 1). När ytor har behövt flyttas har strävan varit att hitta en ny yta så nära som möjligt, vilket ofta har gått att göra inom några hundra meter från den ursprungliga ytan. 3.2 Kriterier för provyta och provträd Lavarnas förekomst och vitalitet är beroende av flera olika faktorer såsom fuktighet, ljus, temperatur och underlagets beskaffenhet. Därför är det viktigt att inverkan på lavarna från dessa ståndortsfaktorer är så lika som möjligt över hela undersökningsområdet. Av tabell 1 och 2 framgår ett antal generella kriterier som i förväg ställts upp för provytor och provträd, för att få en så god standardisering som möjligt. 14

11 Av tabellerna 1 och 2 framgår att man måste ta hänsyn till terrängförhållanden, skogens utseende och trädens egenskaper vid val av provyta och provträd. Dessutom bör skogen utgöra en god miljö för lavarna så att utbredningen av arterna är jämn över hela provytan. I undersökningen valdes träd med god förekomst av lavar till provträd, då vissa träd kan sakna lavar av andra orsaker än effekter av luftföroreningar. Man får då den maximala bilden av lavarnas utbredning trots en påverkan av luftföroreningar. Tabell 1. Generella kriterier för standardisering av beståndets egenskaper och provytans läge i beståndet. A. Beståndet - Minst 4 hektar. - Träden skall vara fullväxta (minst 40 år) men ej överåriga. - Dominans av det träd som skall undersökas (i detta fall gran). - Beståndet ska vara slutet men ej överslutet. För barrträd bör krontäckningen vara 20-60%. B. Provytans läge i beståndet - Minst 50 m, helst 100 m från körväg, skogsbryn, myrmark och bäck. - Minst 100 m, helst 200 m från motorväg, riksväg, sjö och större vattendrag. - Lutning högst 10% och inga större ojämnheter. - Frisk mark, ej torr mark med lavtäcke eller berghällar, ej översilad mark med stora inslag av vitmossa eller sumpfläckar med träden på tuvor. Tabell 2. Generella kriterier för standardisering av provträd. - Ålder: år över brösthöjd. - Grenar: På gran måste det finnas levande grenar så långt ner att de kan nås för undersökningen. - Vitalitet: Ej träd som är döende. - Omgivande vegetation: Ej högre buskar eller grenar från andra träd intill trädet där lavar skall undersökas. På varje provyta på ca 40x40 meter valdes nio träd ut enligt kriterierna för provträd. Träden undersöktes runt om. 15

12 I områden där Bryoria capillaris förekommer sporadiskt bör den sökas på ett större område, 100x100 meter. Man får då nöja sig med de träd där den över huvud taget förekommer. I denna undersökning har B. capillaris endast studerats på fem träd per provyta, då analysen av denna art är förhållandevis tidskrävande. 3.3 Indikatorarter I undersökningen studerades arter som var vanligt förekommande i områdets mindre förorenade delar. Detta gjorde att man kunde få sammanhängande utbredningsbilder av dessa arter. De valda arterna skulle dessutom representera olika känslighet för föroreningar. I tabell 3 redovisas de undersökta arterna och deras känslighet för svaveldioxid (SO 2 ). Tabell 3. De undersökta indikatorarterna och deras känslighet för svaveldioxid (SO ). 2 Art SO 2 -känslighet Bryoria capillaris (grå tagellav) Usnea spp (skägglavar) Pseudevernia furfuracea (gällav) Platismatia glauca (näverlav) Hypogymnia physodes (blåslav) mycket hög hög medel medel ganska låg Inom släktet Bryoria finns andra arter som kan likna Bryoria capillaris. För bestämning av Bryoria capillaris användes därför 10 % KOH-lösning (kaliumhydroxidlösning) som färgas gul av laven. 3.4 Variabler I undersökningen användes ett antal olika variabler. Dessa redovisas nedan. Förekomst: Anger om arten finns på provträdet. Förekomst noteras med 1. Avsaknad av laven noteras med 0. 16

13 Vertikal fördelning: Anger den maximala höjden i trädet som laven är synlig med kikare (7x50), relaterat till trädhöjden (maxhöjd/trädhöjd). 0.1 nedersta grenarna 0.2 högst upp till 1/5 av trädets höjd 0.3 -"- ca 1/3 av trädets höjd 0.4 -"- något mindre än 1/2 av trädets höjd 0.5 -"- hälften av trädets höjd 0.6 -"- något mer än 1/2 av trädets höjd 0.7 -"- ca 1/3 från toppen 0.8 -"- ca 1/5 från toppen 0.9 nära toppen Riklighet: A. Täckning av Platismatia glauca på de nedersta grangrenarna. 0 saknas 1 enstaka exemplar på en eller flera grenar 2 mindre än halva grenens huvudaxel vanligtvis täckt, 3 mer än halva huvudaxeln vanligtvis täckt, men ej som 4 4 heltäckande på de flesta grenar B. Antal exemplar av Pseudevernia furfuracea på de nedersta grangrenarna. 0 saknas 1 enstaka exemplar exemplar exemplar exemplar 5 mer än 20 exemplar 17

14 Storlek: Anger för Usnea spp den maximala längden mätt med en halv centimeters noggrannhet. Bedömningen av de olika variablerna har gjorts på de nedre grangrenarna (bortsett från den vertikala fördelningen). Av tabell 4 framgår vilka variabler som använts för de olika arterna. Tabell 4. De undersökta arterna och de variabler som använts för varje art. För samtliga arter har förekomsten noterats. Art Variabel Provträd Bryoria capillaris vertikal fördelning gran Usnea spp storlek gran Pseudevernia furfuracea riklighet gran Platismatia glauca riklighet gran Hypogymnia physodes vertikal fördelning gran 3.5 Beräkning av resultat För varje provyta räknades ett medelvärde fram av variabelvärdena från de undersökta provträden. Detta gjordes för samtliga arter utom Usnea spp, där medelvärdet endast framräknades från de träd där den förekom. Medelvärdet för den vertikala fördelningen av Bryoria capillaris beräknades för de fem provträd som undersökts per yta. 18

15 För att se om någon statistiskt signifikant skillnad förelåg mellan undersökningsresultaten från de olika åren gjordes statistiska test av Bryoria capillaris vertikala fördelning, maxlängden av Usnea spp samt rikligheten av Pseudevernia furfuracea. Normalt förekommer lavar rikligast på den nedre och övre delen av ett träd (Westman 1982). Av denna anledning kan man inte förvänta sig att den vertikala fördelningen av Bryoria capillaris ska vara normalfördelad. Därför utfördes ett Wilcoxon T-test, som inte förutsätter normalfördelning. Maxlängden av Usnea spp samt rikligheten av Pseudevernia furfuracea har däremot konstaterats vara normalfördelade. Dessa analyserades därför statistiskt med student s t-test. 19

16 4 RESULTAT OCH DISKUSSION 4.1 Utbredning av indikatorarterna Här följer en redovisning av varje indikatorart för sig. Resultaten redovisas i figurerna 2-6 samt i tabellform i bilaga 4-7. Hypogymnia physodes H. physodes har en relativt hög tålighet mot luftföroreningar saknades dock arten på grangrenar vid fyra provytor (se figur 2). En markant förbättring i de direkta närområdena kring föroreningskällorna hade skett till 1987, då laven förekom på grangrenar på samtliga provytor. Vid 1992-års inventering kunde man konstatera att ytterligare förbättringar skett beträffande vertikal fördelning på grangrenar. Förändringarna mellan 1987 och 1992 var dock inte så stora som under den föregående femårsperioden. På tallstammar var lavbålarna av H. physodes på flera ytor skadade och relativt små Storleken på lavbålen på tall hade ökat 1987 samtidigt som skadefrekvensen minskat. Denna utveckling fortsatte ytterligare till 1992 (Andersson et al, 1992b). H. physodes har från 1997 endast inventerats på gran. Den vertikala fördelningen har förbättrats sedan 1992 och 1997 förekom laven högst upp i träden på alla ytor, utom en vid Skoghall. Vid 2002-års inventering förekom arten högst upp i träden på samtliga ytor och samma resultat erhölls även år 2007 och

17 Platismatia glauca År 1982 saknades arten på flera ytor i närområdena kring Grums-Älvenäs och Karlstad-Skoghall (se figur 3). Situationen förbättrades till 1987, men laven saknades fortfarande helt på två ytor nära Skoghall fanns arten i hela undersöknings-området. Ett fåtal ytor visade låg riklighet. Dessa ytor låg nära föroreningskällorna. P. glauca fanns 1997 fortfarande på alla ytor. På flera ytor nära Karlstad-Skoghall hade dock rikligheten minskat. I ytterområdena hade däremot rikligheten av P. glauca ökat på flera ytor och variabelvärdet 3 var lika vanligt som värdet 2, som vid samtliga tre tidigare inventeringstillfällen dominerat. År 2002 hade rikligheten ökat något i jämförelse med 1997 främst på ytorna nära föroreningskällorna. År 2007 kunde en ytterligare förbättring konstateras nära föroreningskällorna, främst på Hammarö. Någon större förändring kunde inte konstateras Runt föroreningskällorna har nu alla ytor minst variabelvärde 2 och i ytterområdena finns en blandning av variabelvärde 2 och 3. Pseudevernia furfuracea Förekomsten av Pseudevernia furfuracea ökade stadigt från 1982 till 1997 (se figur 4) saknades arten på 10 ytor nära Grums-Älvenäs och Karlstad- Skoghall för att 1992 ha ökat så att den fanns på samtliga ytor. Rikligheten av P. furfuracea förbättrades mellan 1992 och 1997 både nära och långt ifrån föroreningskällorna. Förbättringen är säkerställd på 0,1%-nivån med Student s paired-sample t-test. Rikligheten av P. furfuracea vid Skoghall och Grums-Älvenäs var dock fortfarande relativt låg och vittnade om en påverkan av luftföroreningar. År 2002 hade rikligheten av P. furfuracea minskat något. Minskningen hade främst skett på ytor långt från föroreningskällorna. Samtidigt hade rikligheten ökat på flera ytor nära föroreningskällorna. Detta mönster tyder inte på att minskningen skett på grund av påverkan från luftföroreningar, utan snarare på att 21

18 den kunde ha naturliga förklaringar såsom ökad konkurrens från andra lavarter. Minskningen i materialet som helhet mellan 1997 och 2002 är inte statistiskt säkerställd. Ser man över en tioårsperiod var rikligheten i undersökningsområdet som helhet i genomsnitt något högre 2002 än den var År 2007 var medelvärdet av rikligheten hos P. furfuracea högre än Förändringen är säkerställd på 1%-nivån med samma metod som ovan. Mellan 2007 och 2012 minskade rikligheten av P. furfuracea igen. Minskningen var dock mycket liten och resultatet är närmast att betrakta som oförändrat jämfört med Förändringen är inte statistiskt säkerställd. Usnea spp Usnea-arterna utgör den näst mest känsliga gruppen i undersökningen. Förekomsten av Usnea spp har förbättrats mellan undersökningstillfällena (se figur 5 och 8) saknades dessa arter på sju provytor och 1987 saknades de på fyra ytor. Arterna saknades 1992 på två ytor i området - en vid Skoghall och en vid Älvenäs. Vid några ytterligare provpunkter i dessa områden förekom Usnea spp endast på enstaka träd. År 1997 saknades Usnea spp fortfarande på två ytor vid Skoghall samt på en ny yta söder om Älvenäs. En viss förbättring av förekomsten av arterna hade ändå skett sedan På flera av ytorna nära Grums-Älvenäs och Karlstad-Skoghall hade antalet träd med förekomst/provyta ökat. Vid inventeringen 2002 fanns Usnea spp. på samtliga ytor, vilket var en tydlig förbättring i jämförelse med En ytterligare tydlig förbättring av förekomsten hade skett till inventeringstillfället Usnea spp. fanns då på alla ytor och endast på två ytor var förekomsten lägre än på sju träd per yta (se fig. 5f). Maxlängden av Usnea spp har ökat över åren (se figur 5). Arternas ökning i längd är statistiskt säkerställd på minst 0,01%-nivån, med Student s paired-sample t- test, mellan 1982 och 1987, mellan 1987 och 1992 samt mellan 1997 och

19 Mellan 1992 och 1997, mellan 2002 och 2007 samt mellan 2007 och 2012 har inga statistiskt signifikanta förändringar av den genomsnittliga maxlängden skett. Variationen i maxlängd hos Usnea spp inom inventeringsområdet 2012 följer samma mönster som tidigare. Maxlängderna är som regel mindre nära föroreningskällorna än i ytterområdena. Förändringar på enstaka punkter bör tolkas med viss försiktighet, då det inte är exakt samma träd på provytan som undersökts vid de olika tillfällena cm Figur 8. Förändring i medelvärde för maxlängd av Usnea spp. över åren. Medelvärdena baseras på de 25 ytor som ingått vid alla inventerings-tillfällena. Bryoria capillaris Av de undersökta arterna är Bryoria capillaris den mest känsliga. Förekomsten har förbättrats över åren (se figur 6 och 9). När undersökningen påbörjades 1982 saknades arten på tolv ytor. År 2007 förekom arten på samtliga provytor, vilket är en tydlig förbättring, även i jämförelse med resultatet På tre ytor i området Karlstad- Skoghall uppvisade dock arten fortfarande endast enstaka förekomst. Resultatet hade 2012 förbättrats ytterligare och de tre ytor som uppvisade enstaka förekomst 2007 hade nu variabelvärde 0,1. 23

20 Mellan 1982 och 1987 skedde en statistiskt säkerställd förbättring av B. capillaris vertikala fördelning. Någon sådan förändring av materialet i helhet har inte kunnat konstateras mellan 1987 och Nära föroreningskällorna ökade dock den vertikala fördelningen av arten. Inte heller mellan 1992 och 1997 kunde någon statistiskt säkerställd förbättring konstateras i materialet som helhet. Närmast föroreningskällorna kunde dock ytterligare förbättringar i den vertikala fördelningen av B. capillaris ses. En statistisk analys enbart av de ytor som 1992 tillhörde föroreningszon 3-5 (se tabell 5) visade att en förbättring skett, säkerställd på 1%-nivån enligt Wilcoxon T-test. Mellan 1997 och 2002 skedde det en förbättring av B. capillaris vertikala fördelning i hela materialet, som på nytt var så påtaglig att den var statistiskt säkerställd på 1%-nivån enligt Wilcoxon T-test. Även mellan 2002 och 2007 har en förbättring skett i hela materialet som är statistiskt säkerställd på 1%-nivån med samma metod. Mellan 2007 och 2012 har ytterligare förbättring skett, som är säkerställd på 1%-nivån. 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Figur 9. Förändring i medelvärde för vertikal fördelning av Bryoria capillaris över åren. Medelvärdena baseras på de 25 ytor som ingått vid alla inventeringstillfällena. 24

21 25

22 26

23 27

24 Figur 2 a,b,c,d,e,f och g. Vertikal fördelning av Hypogymnes physodes på grangrenar. 28

25 29

26 30

27 31

28 Figur 3 a,b,c,d,e,f och g. Riklighet av Platismatia glauca på grangrenar. 32

29 33

30

31 34

32 35

33 Figur 4 a,b,c,d,e,f och g. Riklighet av Pseudevernia furfuracea på grangrenar. 36

34 37

35 38

36 39

37 Figur 5 a,b,c,d,e,f och g. Förekomst och maxlängd av Usnea spp. på grangrenar. 40

38 41

39 42

40 43

41 44

42 Figur 6 a,b,c,d,e,f. och g Vertikal fördelning av Bryoria capillaris på grangrenar. 45

43 4.2 Föroreningszoner Med ledning av de olika lavvariablerna har det undersökta området indelats i olika föroreningszoner. Vid inventeringarna 1982, 1987 och 1992, då även tallanalys ingick, baserades definitionen av föroreningszonerna på den vertikala fördelningen av Bryoria capillaris på gran i kombination med skador och storlek hos Hypogymnia physodes och förekomst av Lecidea scalaris på tall. De parametrar som användes vid indelningen framgår av tabell 5. Inventeringen 1997 omfattade endast lavar på gran, eftersom situationen mellan åren förbättrats på ett sådant sätt att tallanalysen knappast var meningsfull längre. Det nya upplägget av inventeringen innebar att definitionen av zon 2 och 3 behövde göras om för att anpassas till enbart grananalys. Zonindelningen som användes 1997 (figur 7d) framgår av tabell 6. De nya definitionerna gjordes med strävan att jämförbarheten med den gamla zonindelningen skulle bli så bra som möjligt. En fullständig överensstämmelse går dock inte att få. Avvikelser som uppstått kommenteras nedan. Även 2002, 2007 och 2012 ingick bara inventering av lavar på gran. Zonindelningen, i figur 7e, 7f och 7g, har därför baserats på samma definitioner som 1997, dvs. de som framgår av tabell 6. Figur 7a, 7b och 7c visar föroreningszonernas läge 1982, 1987 respektive Om definitionerna i tabell 6 skulle ha tillämpats för gränsdragningen av de olika zonerna skulle det framför allt ha påverkat bilden för Fler av de ytor som tillhörde zon 3 skulle då ha tillhört zon 2. Även 1987 skulle zon 2 ha funnits kvar på de två ytor som ligger närmast Skoghall. Av figur 7d, e, f och g framgår zonernas läge 1997, 2002, 2007 och 2012, enligt definitionerna i tabell 6. 46

44 Tabell 5. Definition av föroreningzoner i figur 7a,b och c ( ). Luftförorenings- B. capillaris H. physodes L. scalaris grad (zon nr) (grangrenar) (tallstam) (tallstam) vertikal Skador Storlek Förekomst fördelning 1. Mycket starkt (lavtomt) förorenad zon 2. Starkt förorenad <2 cm 1 inre zon 3. Starkt förorenad >2 cm 1 zon 4. Starkt förorenad 0,1-0, yttre zon 5. Svagt förorenad 0,3-0, zon 6. Referenszon >0, Tabell 6. Definition av föroreningzoner i figur 7 d, e och f (1997, 2002 och 2007). Luftföroreningsgrad (zon nr) Definition 1. Mycket starkt Lavtomt förorenad zon 2. Starkt förorenad H. physodes förekommer, de andra inre zon inventerade arterna visar max enstaka förekomst 3. Starkt förorenad P. glauca och/eller P. furfuracea visar zon mer än enstaka förekomst 4. Starkt förorenad Den vertikala fördelningen av B. capillaris yttre zon är 0,1-0,2 5. Svagt förorenad Den vertikala fördelningen av B. capillaris zon är 0,3-0,7 6. Referenszon Den vertikala fördelningen av B. capillaris är >0,7 47

45 48

46 49

47 50

48 Figur 7 a,b,c,d,e,f och g. Föroreningszoner grundade främst på den vertikala fördelningen av Bryoria capillaris på gran, se tabell 5 och 6. 51

49 Lavförekomsten i området har ökat successivt och föroreningszonernas utbredning har därmed gradvis minskat. Stora förändringar skedde mellan 1982 och Mellan 1992 och 1997 skedde ingen förändring beträffande gränsdragningen mot referenszonen, men vissa förändringar skedde nära föroreningskällorna. Vid inventeringarna 2002 och 2007 har förändringar som påverkat gränsdragningen mot referenszonen skett på nytt. Gränsen mot referenszonen har flyttats söderut och har kommit närmare föroreningskällorna. I den sydvästra delen av området har gränsen flyttats österut. Även detta har bidragit till att zon 5 blivit mindre. Nära föroreningskällorna kan också förbättringar konstateras. Mellan 2007 och 2012 har ytterligare förbättringar skett. Främst har gränsen mot referenszonen flyttats söderut och föroreningszon 3 har helt försvunnit. Liksom tidigare sträcker sig båda de starkt förorenade zonerna från sydväst mot nordost. Detta kan ha sin förklaring i att sydvästliga vindar dominerar i området, se bilaga 8. Dessutom sträcker sig Karlstad tätort mot nordost och i Grumsområdet har industri Svenska Rayon legat öster om tätorten. Påverkan på lavfloran är också liksom tidigare större runt Karlstad-Skoghall än runt Grums-Älvenäs. Det kan bero på att Skoghallsverken historiskt släppt ut mer svaveldioxid än Gruvöns bruk och Svenska Rayon tillsammans. Dessutom är befolkningskoncentrationen större i Karlstad-Skoghall. I Grumsområdet har verksamheten vid Svenska Rayon lagts ner. Relativt stora förbättringar kan ses där, även om de kvardröjande effekterna från tidigare verksamhet fortfarande är påtagliga. I Säffle kommun, i sydvästra delen av området, tillkom två nya ytor Ingen av dessa tillhörde referenszonen. Ytterligare en yta placerades i västra delen av Säffle kommun Med hjälp av den nya ytan kunde gränsen till referenszonen i sydväst fastställas. I Kristinehamns kommun tillkom två nya ytor En av dessa tillhörde zon 5. Eftersom nätet var så glest runt den punkten kunde någon tydlig gränsdragning mot referenszonen inte göras. Vid inventeringen 2007 placerades ytterligare sex ytor ut runt tätorten i Kristinehamn och en tydligare 52

50 definition av gränsen mellan de båda zonerna kunde göras med hjälp av dessa ytor. När nya ytor tillkommer kan det av figur 7 framstå som att lavförekomsten försämras i dessa områden, men de nya ytorna hade sannolikt inte visat sig tillhöra referenszonen om provytor funnits där från början. Den påverkan som syns på lavfloran i den sydvästra delen av området är troligen förorsakad en kombination av lokala källor och mer långväga spridning. Närheten till Vänern gör att de sydvästra delarna, innefattande Värmlandsnäs, ligger exponerade för vindar och de luftföroreningar som förs med dessa. Därför kan flera olika industrier ha påverkat lavförekomsten negativt. År 2002 inventerades yta 88, som ligger nära Vänern, men på östra sidan om sjön. Någon motsvarande påverkan på lavfloran kunde inte ses där. Gränsdragningen mellan zon 5 och referenszonen får när det gäller området kring Säffle tätort betraktas som osäker. I Säffle ligger Nordic Paper, som numera är områdets näst största källa av utsläpp av svavelföreningar. Det är troligt att gränsen mot referenszonen egentligen går något längre västerut, men det har inte gått att fastställa eftersom nätet av provytor där är relativt glest. En ytterligare större föroreningskälla i undersökningsområdet är Bäckhammars bruk. I denna undersökning finns dock inga ytor i närområdet runt den industrin. I Kil finns två ytor nära tätorten. En viss förbättring har skett där, men en lokal påverkan på lavfloran kan fortfarande ses. Liknande lokal påverkan av luftföroreningar skulle även kunna förekomma runt fler tätorter i undersökningsområdet, men har inte kunnat bekräftas eftersom ytor saknas i nära anslutning till dessa. Att förändringen av föroreningszonernas utbredning var större än kan förklaras av att utsläppsminskningarna av SO 2 i området varit betydligt kraftigare under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet än senare, se bilaga 1 och bilaga 2. 53

51 4.3 Förslag till uppföljning För att undersöka lavarnas utbredning vid en minskad eller oförändrad föroreningsbelastning bör uppföljningar göras med intervall av ca fem år. En kraftigt ökad föroreningsbelastning kan dock på kort tid ge effekter på lavfloran (Westman, 1982), varför det i sådana lägen är befogat med en ny inventering tidigare. I Säffle kommun är gränsen mellan föroreningszon 5 och referenszonen nu dragen rakt igenom tätorten. Det beror på att det inte finns några ytor nära tätorten och den lokala industrin där. En eller ett par nya ytor närmre tätorten skulle tydligare kunna utvisa den lokala påverkan runt tätorten och industrin där. I Kristinehamn ingick betydligt fler ytor 2007 än Det har gjort att gränsdragningen mellan föroreningszon 5 och referenszonen är osäkrare 2012, vilket har markerats med en streckad linje. För att få en säkrare avgränsning skulle fler av de tidigare inventerade ytorna behöva ingå igen. Kartor över provytornas exakta läge finns att tillgå på miljö- och hälsoskyddskontoret i Karlstads kommun. Av bilaga 3 framgår provytornas läge med koordinater enligt GPS. 54

52 5 LITTERATUR Andersson, I., Johnson, A Lavinventering i södra Värmland - uppföljning. Carex Naturkonsult HB. Andersson, I., Johnson, A. och Gabring, S. 1992b. Lavinventering i södra Värmland - uppföljning. Carex Naturkonsult HB. Andersson, I., Johnson, A Lavinventering i södra Värmland uppföljning. Carex Naturkonsult HB. Andersson, I., Johnson, A Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun. Carex Naturkonsult HB. Andersson, I., Johnson, A Lavinventering i södra Värmland uppföljning. Carex Naturkonsult HB. Andersson, I., Andersson, S Lavinventering i södra Värmland uppföljning. Carex Naturkonsult HB. Billerud AB Gruvöns Bruk Miljöredovisning 2005 Dahlgren, G Systematisk botanik. Liber läromedel, Lund. Hallgren-Larsson, E., Sjöberg, K. och Westling, O Luftföroreningar i mellersta Sverige. IVL B Länsbilaga för Värmlands läns luftvårdsförbund. Hedlund, K Lavar och luftföroreningar i södra Värmland - inventering för kontrollprogram. Länsstyrelsen i Värmlands län, Naturvårdsenheten, Rapport nr 1983:4. Moberg, R. och Holmåsen, I Lavar, en fälthandbok. Rahm och Stenström Interpublishing AB, Stockholm. 55

53 Naturvårdsverket, 2007, Kemikalieutsläppsregistret Naturvårdsverket, 2012a, Utsläpp i siffror, Naturvårdsverket, 2012b, Nordic Paper AS, Environmental Report 2010, Skye, E Lichens and Air Pollution. Acta Phytogeogr. Suec. 52. pp Uppsala. Westman, L Användning av lavar i kontrollprogram för punktkällor som släpper ut svavel, fluor och metall. Statens Naturvårdsverk PM Westman, L Lavars indikatorvärde vid studier av luftföroreningar och skogsskador. Statens Naturvårdsverk Rapport

54 57

55 Bilaga 2 Utsläpp av svavel och svavelföreningar, mätt eller beräknat som svaveldioxid, från de anläggningar inom de åtta kommunerna i undersökningen för vilka det finns uppgifter i Naturvårdsverkets kemikalieutsläppsregister (Naturvårdsverket, 2007). För Gruvöns bruk är uppgifterna dock hämtade från brukets miljöredovisning 2005 (Billerud AB Gruvöns Bruk, 2006) År/Anläggning Skoghalls bruk Gruvöns bruk Karlstad Heden och yttre hamn Bäckhammars bruk Nordic Paper Säffle ,6 20,6 56, , ,6 * 113, ,8 146, ,4 75,2 180, ,8 39,2 51,6 112 * Uppgift saknas Utsläpp av svavel och svavelföreningar, mätt eller beräknat som svaveldioxid, från de anläggningar inom de åtta kommunerna i undersökningen för vilka det finns uppgifter i Naturvårdsverkets kemikalieutsläppsregister (Naturvårdsverket, 2012a). För Bäckhammars bruk är uppgifterna dock hämtade från Nordic Papers miljörapport 2010 (Nordic Paper AS, 2011). År/Anläggning Skoghalls bruk Gruvöns bruk Karlstad Heden och yttre hamn Bäckhammars bruk Nordic Paper Säffle ,8 * 28, ,2 7,7 20,8 45, ,2 9,0 47, ,2 7,9 86,6 41, ,6 11,0 37,2 * 66 * Uppgift saknas Utsläpp av svaveldioxid i hela Värmland, fördelat på typ av utsläppskälla (Naturvårdsverket, 2012b). År Arbetsmaskiner Energiförsörjning Industriprocesser Nationell sjöfart Transporter exkl inkl fiske nationell sjöfart , , ,17 69,09 211, ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,26 897, ,90 38,06 10, ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,47 588,74 691,30 40,06 6, ,43 484,29 522,92 31,80 5, ,38 427,40 567,15 22,51 5, ,43 415,83 476,91 19,19 5, ,33 428,31 370,58 25,99 4,77 58

56 Bilaga 3 Läget för de provytor som över tiden ingått i inventeringen, noterade i fält med hjälp av GPS i formatet hddd mm.mmm. I de fall ytor har behövt flyttas, p.g.a. att skogen har huggits ner på de tidigare ytorna, anges koordinaterna för den yta som inventerats år 2012 i denna tabell. Kommun Provyta Säffle 15 N EO N EO N EO N EO N EO Grums 16 N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO Kil 37 N EO N EO N EO N EO N EO Forshaga 52 N EO N EO N EO Hammarö 55 N EO a N EO N EO a N EO Storfors 74 N EO

57 Bilaga 3 fortsättning Kommun Provyta x-koordinat y-koordinat Kristinehamn 87 N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO Karlstad 35 N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO a N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO N EO

58 Bilaga 4 Medelvärden av Bryoria capillaris vertikala fördelning på gran. Kommun Säffle 15 Provyta Grums Kil Forshaga Hammarö 55 56a 60 60a Storfors 74 Bryoria capillaris vertikal fördelning ,7 0,82 0,84 0,78 0, ,2 0,50 0,48 0,56 0,56 0,50 0, ,38 0,44 0,46 0,40 0, ,68 0,72 0,76 0, ,76 0,82 0,80-0,8 0,78 0,80 0, ,7 0,84 0,82 0,82 0,80 0,82-0,6 0,70 0,68 0, ,8 0,82 0,78 0, ,3 0,58 0,58 0,60 0,62 0,74-0 0,34 0,46 0,64 0,70 0,82 0, ,06 0,24 0,30 0,28 0, ,10 0,20 0,30 0,40 0,40 0,3 0,52 0,40 0, ,8 0,86 0,82 0,80 0,76 0,80-0,7 0,80 0,78 0,82 0,84 0,82-0,8 0,84 0,88 0,84 0,82 0,82-0,9 0,80 0,80 0,78 0,88 0, ,60 0,48 0,62 0,68 0,78 0,84-0,64 0,64 0,70 0,60 0,58 0,48 0,6 0,66 0,72 0,68 0,78 0,80 0,82 0,6 0,82 0,84 0,82 0,78 0,80 0,84 0,7 0,84 0,86 0,84 0,84 0,88 0,90 0 0,34 0,36 0,48 0,62 0,64 0, ,04 0, ,02 0,02 0,10 0 0,08 0,14 0,16 0,30 0,44 0,52 0,9 0,86 0,82 0,78 0,82 0,86 0,84 61

59 Bilaga 4 fortsättning Kommun Kristinehamn 87 Provyta Karlstad a Bryoria capillaris vertikal fördelning ,70 0,70 0, , ,72 0, , , , , ,78-0 0,18 0,36 0,40 0,40 0,36 0, ,06 0,12 0,3 0,48 0,50 0,58 0,56 0,66 0,78 0 0,42 0,50 0,50 0,44 0,52 0,56 0,3 0,58 0,70 0,72 0,82 0,82 0,86 0,2 0,52 0,44 0, , ,02 0,02 0,16 0,24 0 0,06 0,22 0,30 0,42 0,54 0,64 0,6 0,68 0,64 0,62 0,58 0,66 0,78 0,1 0,42 0,32 0,38 0,44 0,54 0,70 0,4 0,68 0,66 0, ,58 0,8 0,74 0,70 0,66 0,74 0,72 0,78 0,1 0,56 0,38 0,40 0,48 0,56 0,56 0,6 0,86 0,82 0,84 0,86 0,84 0,88 0,6 0,74 0,82 0,82 0,82 0,84 0,88 0,9 0, ,12 0,14 0,18 0,26 0,50 0,38-0,54 0,64 0,72 0,70 0,64 0, ,02 0,12-0,28 0,34 0,26 0,32 0,34 0,54-0,46 0,60 0,52 0,50 0,52 0, ,78 0,76 0,80 0,82 0, ,02 0,18 0, ,62 62

60 Bilaga 5 Medelvärden av maxlängd och förekomst av Usnea spp på gran. Variabeln förekomst kan omräknas till antal träd med förekomst/provyta (fig 5) genom att medelvärdena multipliceras med 9. Kommun Säffle 15 Provyta Grums Kil Forshaga Hammarö 55 56a 60 60a Storfors 74 Usnea spp Usnea spp maxlängd förekomst ,2 6,5 9,7 10,9 7, ,9 1,0 1,0 1, ,3 4,9 6,0 6,0 5,7 7,2 7,2 0,9 0,8 0,7 0,9 1,0 1, ,0 5,1 4,8 3,7 4,3-1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,2 9,6 11,6 11, ,0 1,0 1,0 1, ,2 14,3 10, ,0 1,0 1,0-9,9 4,7 6,4 9, ,8 1,0 1, ,2 8,9 10,3 9,7 8,6 11,6-1,0 1,0 1,0 1,0 1,0-3,3 10,7 11,8 9, ,0 1,0 1, ,1 9,6 14, ,9 1,0 1, ,1 5,6 5,2 7,6 7,5 10,2-1,0 0,9 1,0 1,0 1,0-2,1 4,7 8,5 10,2 9,4 8,3 11,6 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0 3,0 6,0 6,3 7,1 5,0 5,8 0,1 0,2 0,7 0,8 1,0 1,0 0 3,5 5,8 6,8 9,1 6,6 8,7 0,1 0,7 1,0 1,0 1,0 1,0 4,7 3,5 6,3 4, ,8 1,0 0, ,5 10,6 11,9 11,5 9,6 9,2-1,0 1,0 1,0 1,0 1,0-7,5 7,8 13,9 14,8 17,4 13,7-1,0 1,0 1,0 1,0 1,0-9,4 8,2 15,4 16,3 12,5 11,8-1,0 1,0 1,0 1,0 1,0-7,3 7,4 9,2 8,9 15,1 14,0-1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,1 4,1 5,8 7,7 6,2 6,1 0,9 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0-3,7 4,8 4,1 5,6 4,2 9,1 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 4,8 7,4 6,2 5,1 8,2 5,2 7,1 0,9 1,0 1,0 1,0 0,8 0,9 5,5 6,4 8,1 6,1 9,4 10,1 9,3 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 6,0 13,3 14,1 12,3 12,8 16,6 10,1 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2,1 6,3 4,9 6,1 8,4 10,2 9,7 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1, ,5 0 2,0 5,0 4,9 0 0,1 0 0,3 0,8 0, ,8 5,0 4, ,2 0,2 0,8 0,5 5,5 6,2 4,2 4,7 5,8 5,3 0,4 0,7 0,7 1,0 1,0 1,0 4,4 5,1 5,4 3,9 6,4 7,2 8,9 0,8 0,9 0,8 1,0 1,0 0,9 63

61 Kommun Provyta Usnea spp Bilaga 5 fortsättning Usnea spp Kristinehamn Karlstad a maxlängd förekomst ,9 5,3 7, ,9 1,0 1, , , ,8 7, ,0 0, , , , , , , , , , ,9-0 4,9 6,5 6,2 6,4 4,9 4,9 0,8 1,0 0,9 1,0 1,0 1, ,5 3,2 5,0 5, ,1 0,3 0,9 0,8 2,8 5,0 6,0 11,3 14,3 14,3 14,4 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 3,1 5,4 5,3 5,2 4,1 4,9 6,5 0,9 1,0 1,0 0,9 1,0 1,0 2,9 4,0 6,6 8,4 9,1 8,8 10,6 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2,9 2,9 7,3 8, ,9 0,8 1,0 1, , ,2 3,5 4,7 6,0 6,4 0 0,2 0,6 0,7 0,8 1,0 0 2,8 4,9 6,3 5,6 6,5 5,5 0,6 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 6,1 8,7 9,8 8,1 8,2 9,8 11,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 3,2 5,6 5,4 6,9 9,2 10,1 6,9 0,9 1,0 1,0 0,9 1,0 0,9 4,0 5,8 5,8 5, ,1 0,9 1,0 0, ,0 6,1 7,9 6,2 7,9 11,6 10,1 7,6 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 3,5 3,9 5,3 4,5 5,8 6,1 7,4 0,9 0,8 1,0 0,9 1,0 1,0 6,8 19,7 14,1 10,6 12,1 12,7 9,3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 6,8 8,3 10,2 11,2 10,3 10,6 9,6 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 5,0 8, , ,3 5,8 6,3 4,3 5,4 7,6 0,3 0,3 0,4 0,7 0,8 0,9-4,9 4,8 7,1 7,6 5,7 6,3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0-1,8 2,7 2,2 2,9 3,3 4,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 0,7-5,6 3,9 4,1 7,8 6,7 6,8 0,8 0,6 0,8 0,8 0,8 0,9-5,8 9,7 5,7 6,2 6,7 8,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,2 7,6 7,7 9,4 8,1-1,0 0,9 1,0 1,0 1, ,5 5,4 6, ,6 0,8 0, , ,0 64

62 Bilaga 6 Medelvärden av riklighet av Platismatia glauca och Pseudevernia furfuracea på gran. Kommun Säffle 15 Provyta Grums Kil Forshaga Hammarö 55 56a 60 60a Storfors 74 Platismatia glauca riklighet Pseudevernia furfuracea riklighet ,8 2,6 2,8 2,1 2, ,6 2,3 2,9 3,2 2, ,9 1,9 1,7 1,8 2,2 2,4 2,4 1,4 1,6 1,8 2,2 2,4 3,2 2, ,3 2,3 2,0 2,0 2, ,1 4,0 3,2 2,6 2, ,6 2,6 2,7 2, ,2 3,6 2,6 2, ,9 2,9 2, ,0 2,2 2,3-2,7 2,6 2,6 2, ,1 2,7 2,9 3, ,2 2,8 2,6 2,7 2,4 2,2-3,8 2,7 3,1 3,2 2,3 1,9-2,1 2,4 2,4 2, ,6 2,9 2,8 3, ,3 2,6 2,6 2, ,3 2,6 3,2 3, ,3 2,7 2,1 2,0 2,3 2,4-1,6 1,8 1,9 2,6 2,4 2,7-0 1,1 1,6 2,0 1,9 1,9 2,1 0,1 0,6 1,6 2,4 2,1 2,0 2,1 0 1,2 1,8 1,8 2,6 1,8 2,1 0 0,6 0,7 1,2 2,0 2,0 2,6 0,2 2,4 2,0 2,2 2,4 2,6 2,6 0 0,8 0,9 0,9 1,9 1,9 1,8 2,3 1,9 2,2 2, ,1 1,4 2,1 2, ,0 2,7 2,6 2,6 2,4 2,6-2,0 2,2 2,3 2,3 2,3 1,9-2,3 2,8 2,7 2,6 2,6 2,7-3,8 2,9 3,7 4,6 1,7 2,4-1,9 2,4 2,7 2,8 2,7 2,7-2,9 3,8 4,1 4,8 2,4 2,8-1,4 2,2 2,4 2,8 3,0 2,4-1,7 1,7 2,9 4,3 3,2 3, ,0 2,0 1,7 1,8 2,0 2,2-0,7 1,2 1,4 1,9 2,1 2,1-2,0 2,1 2,0 2,2 2,4 2,2-1,4 1,9 2,0 2,0 2,4 1,9 1,9 1,8 1,9 1,9 2,3 2,8 2,6 1,6 1,4 1,8 1,7 2,3 1,3 2,1 2,3 2,0 2,1 2,1 2,4 2,6 2,3 1,3 1,3 1,3 2,0 2,6 2,6 2,3 2,3 2,6 2,4 2,4 2,6 2,8 2,8 2,0 2,2 3,1 3,1 2,9 2,9 2,6 0,2 1,9 1,7 1,8 2,6 2,1 2,1 0 1,7 1,8 2,0 2,4 2,4 2, ,7 0,7 1,2 1,6 1, ,3 0,8 1,8 1,8 2, ,2 0,3 1,1 1,8 1, ,1 0,3 1,4 1,1 1,6 0,1 0,4 1,1 0,9 1,0 1,4 1,8 0,3 0,9 1,0 1,3 1,9 1,7 2,2 1,6 2,2 2,1 2,7 2,7 2,4 2,7 3,1 2,6 3,4 3,7 2,4 2,6 2,2 65

63 Kommun Provyta Platismatia glauca Bilaga 6 fortsättning Pseudevernia furfuracea Kristinehamn Karlstad a riklighet riklighet ,9 2,4 2, ,2 3,1 2, , , ,6 2, ,0 3, , , , , , , , , , ,3-0 2,1 1,7 1,9 1,9 2,2 2,1 0 1,4 1,4 1,6 1,9 2,9 3,0 0,2 1,1 0,8 1,3 2,0 1,8 1, ,1 0,6 1,1 2,0 2,0 1,7 2,2 1,9 2,3 2,8 2,8 2,3 1,0 1,8 1,7 1,9 2,3 3,1 2,1 1,3 1,9 2,3 2,6 2,1 1,9 2,0 0,9 2,3 2,3 2,4 2,1 2,0 2,4 1,7 2,1 2,6 2,8 2,8 2,8 3,0 2,8 2,2 3,4 3,9 3,0 2,9 2,6 1,3 2,1 2,1 2, ,6 1,6 3,2 1,8 2, ,1 0 0,7 1,7 1,3 1,4 1,7 1,8 0 0,3 0,2 0,6 1,3 1,8 2,2 0 1,6 2,6 2,3 2,2 2,6 2,6 0 1,8 2,0 2,3 2,9 3,0 2,8 2,6 2,6 2,4 2,1 2,4 2,4 2,6 1,2 1,6 2,3 3,2 2,9 3,6 3,1 2,3 1,2 1,9 1,7 2,0 2,0 2,2 1,3 0,6 2,1 2,2 2,6 2,6 2,6 2,4 2,1 2,1 2, ,3 2,3 1,6 2,6 2, ,4 2,4 1,8 2,1 2,4 2,8 2,8 2,4 2,8 2,8 2,9 3,2 2,6 2,6 3,1 1,8 1,8 2,0 2,1 2,3 2,0 2,1 1,9 2,0 2,3 2,0 2,2 2,2 2,2 1,7 2,0 2,3 2,3 2,4 2,7 2,7 4,2 2,4 3,8 3,7 2,1 2,4 2,1 2,1 2,1 2,3 2,7 2,6 2,6 2,9 2,1 2,7 3,8 3,8 2,3 3,1 2,7 2,1 2, ,2 2, ,3 2,3 2,4 2,3 2,4 2,3-1,6 1,6 1,6 2,7 3,0 2,4-2,3 2,3 2,4 2,6 2,4 2,4-3,0 2,8 3,3 2,3 3,1 3,2-0,9 1,8 1,2 1,6 1,6 1,6-1,6 2,0 2,0 2,1 2,3 2,7-2,1 1,8 1,9 2,4 2,6 2,3-1,2 1,6 2,2 2,7 2,6 2,3-2,1 1,9 1,8 2,3 2,2 2,2-1,1 1,4 2,1 2,4 3,0 3, ,9 2,3 1,9 2,6 2, ,0 3,1 3,2 3,1 2, ,6 1,6 1,7 1, ,0 1,9 1,9 2, , ,2 66

64 Bilaga 7 Vertikal fördelning av Hypogymnia physodes på gran. Kommun Säffle 15 Provyta Grums Kil Forshaga Hammarö 55 56a 60 60a Storfors 74 Hypogymnea physodes vertikal fördelning ,9 0,90 0,90 0,90 0, ,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0, ,90 0,90 0,90 0,90 0, ,90 0,90 0,90 0, ,90 0,90 0,90-0,9 0,90 0,90 0, ,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,9 0,90 0,90 0, ,9 0,90 0,90 0, ,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0 0,81 0,88 0,90 0,90 0,90 0,90 0,8 0,88 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0, ,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0, ,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,8 0,82 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0 0,64 0,66 0,88 0,90 0,90 0,90 0 0,62 0,63 0,78 0,90 0,90 0,90 0,7 0,76 0,84 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 67

65 Bilaga 7 fortsättning Kommun Kristinehamn 87 Provyta Karlstad a Hypogymnea physodes vertikal fördelning ,90 0,90 0, , ,90 0, , , , , ,90-0 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,83 0,88 0,88 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0, ,90 0,8 0,82 0,88 0,90 0,90 0,90 0,90 0,8 0,87 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,8 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0, ,90 0,8 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,8 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,8 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,9 0, ,88 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,88 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90-0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0, ,90 0,90 0,90 0,90 0, ,88 0,90 0,90 0, ,90 68