Trädvårdsplan för naturreservatet Örsbråten, Alingsås kommun

Transkript

1 Trädvårdsplan för naturreservatet Örsbråten, Alingsås kommun Vikki Bengtsson & Ola Bengtsson, december natura.net

2 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Tolkning av resultatet och diskussion Litteraturlista Bilaga 1 (digital bilaga) skötseltabell Bilaga 2 Karta över inventerade träd Bilaga 3 Karta över statusbedömning askskottsjuka Bilaga 4 Karta över antal rödlistade arter per trädstam Bilaga 5 Karta över genomsnittlig andel tjock mossmatta ( helmossa ) per trädstam Bilaga 6 Tabell genomsnittlig täckning av mossa och bark per trädstam 2

3 Introduktion och bakgrund Askarna i Sverige har drabbats av en sjukdom som kallas askskottsjuka, en svampsjukdom som angriper ask i hela dess utbredningsområde i landet. Askskottsjukan (Hymenoscyphus fraxinus) har spridits österifrån och finns nu i stora delar av Europa och har rapporterats i minst 25 länder (se referenser i Pautasso et al, 2013). Ask finns sedan 2010 på den Svenska Rödlistan (Artdatabanken, 2015). Sjukdomen upptäcktes för första gången i Sverige 2001/2002 på Öland (Barklund, 2009). Två år senare hade den orsakat stora skador i hela askens utbredningsområde i Sverige. Sjukdomen är ett stort hot mot Västra Götalands askpopulation. Även om vissa askar har en förstärkt motståndskraft så är inga resistenta träd kända. Askskotten blir rödaktiga eller bruna sedan svampen angripit innerbarken som dött. Fjolårsskottens nya knoppar slår därför inte ut på våren (Kowalski & Holdenrieder, 2009). Angreppen liknar frostskador och sprider sig senare vidare i grenarna och in i stammen, och det kan bildas kräftsår på stammen. Angreppen kan leda till att såväl små plantor som stora träd dör (Pautasso et al, 2013; Gross et al, 2013). Se Bengtsson, 2015 för mer information om uppföljning av skyddsvärda askar i Västra Götaland. Figur 1 Närbild av typiska skador som orsakas av Hymenoscyphus fraxinus från Örsbråten. Viss forskning visar att restaurering av gamla hamlade askar är mer riskfyllt när askskottsjuka finns i området (Eklund, 2009) och andra har sett en del lovande resultat med att kvista angripna träd (Stenlid, 2013). Här finns dock ganska lite underlag och få vetenskapliga rön för hur man ska gå vidare med hamling och restaurering i förhållande till askskottsjuka. År 2015 analyserades asksskottsjukans effekter på hamlade träd i Västra Götalands län, baserat på data från fyra olika uppföljningstillfällen (2009, 2011, 2013, 2015). Träd som inte hamlats var mer drabbade av askskottsjuka än träd som hamlats för mer än 30 år sedan och träd som hamlats för 10 år sedan var dock inte signifikant skillda från ohamlade eller träd som hamlades för 30 år sedan (Bengtsson, 2016). Detta resultat skiljer sig från de tidigare åren (Bengtsson, 2014) vilket gör det svårt att dra konkreta slutsatser avseende hamling och askskottsjuka. 3

4 I samband med framfart och utvecklingen av asksskottsjuka i länet och dess eventuella påverkan på gamla hamlade träd så upphörde hamling i naturreservat Örsbråten, Alingsås kommun, under en period. Diskussion har dock pågått hos Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen om hur man kan hitta ett lämpligt tillvägagångssätt för framtida bevarandearbete och skötsel i naturreservatet. Pro Natura fick i uppdrag att göra en trädvårdsplan för samliga skyddsvärda träd i naturreservat Örsbråten (ca 50 träd). Enligt uppdragsbeskrivning från beställaren skulle arbetet specifikt omfatta följande punkter: Bedömning av åtgärdsbehov och förslag till långsiktig skötsel av varje träd. På alla bedömda träd sattes en bricka med nummer. Kartering av förekommande epifytiska lavar och mossor på varje bedömt träd. Enkel mätning av mosstäcket på stammarna Metod Inventeringen har utförts av Vikki Bengtsson och Ola Bengtsson och fältarbetet gjordes under hösten Vid delar av fältarbetet medverkade även Fredrik Larsson. Skötselbehov och statusbedömning askskottssjuka Metoden som användes för inventering av enskilda träd och skötselbehov är en välbeprövad modell som är särskild anpassad för naturvårdsinriktad skötsel av enskilda, skyddsvärda träd. Metoden ( Specialist Survey Method ) har under lång tid använts i England och sedan 2004 används den även i Sverige (Fay & De Berker 1997, Forbes m. fl. 2004, Bengtsson & Lindholm 2011). Metoden omfattar en så kallad arboricultural viability assessment (Fay & De Berker 1997, Forbes m. fl. 2004). I metoden utvärderas vitalitet, risk för försämrat hälsotillstånd och risk för allvarliga stam eller grenbrott inom en fem till tioårsperiod. Summan av de tre olika utvärderingarna ger en viability score (max 30). Syftet med detta system är att hjälpa till vid prioritering av åtgärder som generellt sätts in för att livslängden på skyddsvärda träd långsiktigt ska kunna ökas. Utöver utvärdering togs även förslag på skötsel fram för varje enskilt träd. Varje enskilt träd inventerades och fotograferades. Vid inventeringen samlades följande information in: Trädslag Skottbildning och var skotten var lokaliserade Förmåga till övervallning Andel levande kronverk jämfört med den ursprungliga kronan (4 gradig skala där 4 >75% kronan, %, %, 1 <25% levande kronverk) Andel av den befintliga kronan som är levande (10 gradig skala) Beskuggning 4 gradig skala, där 4 är helt beskuggat, 3 är beskuggat från en eller två sidor och ovanifrån, 2 är beskuggat från tre eller fyra sidor men ej ovanifrån, 1 är beskuggat från en eller två sidor och ej ovanifrån Notering av skador eller hot 4

5 Vitalitet (10 gradig skala där 0 död, 10 väldigt bra) Risk för försämrat hälsotillstånd (10 gradig skala där 1 väldigt hög, 10 väldigt låg) Risk för allvarliga stam eller grenbrott (10 gradig skala där 1 väldigt hög, 10 väldigt låg) Askskottsjuka bedömdes för alla askar med hjälp av symptom synliga i fält utan hjälp av några provtagningar. Träden bedömdes enligt en femgradig skala (Bengtsson, 2016): 0 helt frisk 1 lätt angripen (ca < 10 % av kronan angripen) 2 angripet (ca % av kronan angripen) 3 svårt angripet (ca > 30 % av kronan angripen) 4 helt död Inventeringen gjordes från marken med kikare som hjälp. Alla observationer var okulära och inga destruktiva verktyg användes. Artinventering Inom uppdraget gjordes också ett eftersök av så kallade naturvårdsarter av lavar och mossor (arter som indikerar förhöjda naturvärden). Tolkning av begreppet naturvårdsarter följer vad som angivits i SIS Vilka arter som noterats framgår av tabeller under resultatredovisningen. Artinventeringen gjordes helt enkelt genom att naturvårdsarter noggrant eftersöktes på varje trädstam mellan marknivå och en höjd på ca 2 meter. På varje stam noterades också på vilken stamsektor NV, NO, SV, SO de aktuella arterna växte. Mätning av mosstäcke på trädstammar Mätning av mosstäcke gjordes med hjälp av måttband på tre nivåer på varje trädstam. Ett måttband fästes på trädstammens nordligaste punkt 50 cm över marken och drogs därefter runt trädstammen moturs (i ordningen stamsektor NV, SV SO, NO) tillbaka till utgångspunkten. Längs måttbandet noterades förekommande mosstäcke i tre olika klasser: heltäckande mossmatta (nedan kallat helmossa ), spridda skott av mossa där också bark är synligt (nedan kallat ( halvmossa ) samt ytor med helt blottad bark. Utöver dessa tre kategorier noterades även naken ved eller hål men dessa två kategorier analyserades inte. Varje gång måttbandet löpte över en brytpunkt mellan någon av dessa kategorier noterades centimetermåttet för denna brytpunkt. Av praktiska skäl tillämpades en minsta noteringsenhet om 5 cm vilket innebar att om exempelvis måttbandet löpte över en yta med avvikande mosstäckning som enbart var 4 cm i längd noterades inte detta. Principen för mätning av mosstäcke följer tillvägagångssätt som använts vid inmätning av förekomst av blottad sand i sanddynsmiljöer (Bengtsson 2010). Mätning genomfördes på samma sätt sedan också på 1 meter respektive 1,5 meter på varje trädstam. Vid analys beräknades sedan hur stor andel av varje inmätt omkrets som bestod av helmossa, halvmossa respektive bark. För varje trädstam beräknades sedan ett genomsnittligt värde på täckningsgrad (uttryckt som procent) baserat på de tre mätningarna. I analysskedet kunde även täckningsgrad av mossa brytas ned till individuell stamsektor då en fjärdedel av varje inmätt omkrets fördes till respektive stamsektor med början på NV via SV, SO och till NO. 5

6 Figur 2 Helmossa (överst th), halvmossa (överst tv) och bark (nederst). Resultat 50 skyddsvärda hamlade träd inventerades varav 29 askar, 19 lönnar, en lind och en alm. Hälsotillståndsangivelse (viability score) Uppgifter om trädens tillstånd (hälsotillståndsangivelse) får man fram genom att bedöma vitalitet, sannolikheten för en gradvis försämring av träden och sannolikheten för att träden skall drabbas av allvarligare stam eller grenbrott. Detta ger även en indikation på var man bör sätta in lämpliga skötselåtgärder. Tillståndet bedöms enligt en skala från 1 till 30 där 30 är det maximalt bästa tillståndet. En angivelse på 12 indikerar att trädet visar en tydlig, nedåtgående hälsotrend medan 10 anger att trädet sannolikt kommer att dö inom en nära framtid. Den genomsnittliga angivelsen för hälsotillstånd för alla träden är 20,72. Den genomsnittliga angivelsen för hälsotillstånd för alla askar är 19,3. Tabell 1 hälsotillståndsangivelse för alla 50 träd Antal träd Träd i dålig kondition 3 Träd där åtgärder kan få störst nytta 19 Träd i god kondition 28 6

7 Askskottssjuka 83% av Örsbråtens hamlade askar är drabbade av askskottsjuka, vilket är en lägre andel än generellt i Västra Götaland där nivån ligger på 90% (Bengtsson, 2016). Fem askar verkar vara helt fria från symptom på askskottssjuka vid inventeringstillfället. Inga träd verkar har dött på grund av askskottssjuka och bara sju träd var svårt angripna. 14 Askskottssjuka Antal träd Friska Lätt angripna Angripna Svårt angripna Dött Figur 3 Askskottssjuka bedömning av de 29 askar som inventerades. Hamling 20 träd har inte hamlats inom de senaste tio åren men resterande 30 träd verkar ha hamlats sedan Nästan alla träd har hamlats på två olika höjder ca 2,5m och sedan vid ca 4m höjd. Fyra askar var så hårt drabbade av askskottssjuka att dessa inte anses lämpligt att hamla. Rödlistade arter Naturvårdsintressanta mossor och lavar totalt 17 arter noterades på samtliga undersökta träd. Flest noteringar gjordes av guldlockmossa Homalothecium sericeum på 48 av de 50 undersökta träden. Även stor ärgmossa Zygodon rupestris, fällmossa Antitrichia curtipendula och grynig filtlav Peltigera collina noterades på relativt många träd (se tabell 2). I kategorin rödlistade arter förekoms endast lavar. Totalt noterades 9 rödlistade lavarter och noteringar gjordes på 20 av de 50 undersökta träden. Av de rödlistade arterna hade grynig filtlav flest noteringar (15 träd) medan almlav Gyalecta ulmi och stiftgelélav Collema furfuraceum noterades på 8 respektive 5 träd. 7

8 Tabell 2 Noterade naturvårdsintressanta arter samt antal träd respektive art noterats på. Art Svenskt namn Rödlistkategori Antal träd Ask Lönn Lind Alm Catapyrenium psoromoides Grå jordlav VU Collema furfuraceum Stiftgelélav Fuscopannaria mediterranea Olivbrun gytterlav NT Gyalecta ulmi Almlav VU Lobaria pulmonaria Lunglav NT Peltigera collina Grynig filtlav NT Rostinia occultata Skorpgelélav NT Sclerophora amabilis Sydlig blekspik EN Sclerophora pallida Gulvit blekspik VU Antitrichia curtipendula Fällmossa Frullania fragilifolia Späd frullania Frullania tamarisci Klippfrullania Homalothecium sericeum Guldlocksmossa Neckera complanata Platt fjädermossa Scytinium lichenoides Traslav Scytinium teretiusculum Dvärgtufs Zygodon rupestris Stor ärgmossa Av de 28 träd på vilka rödlistade lavarter noterades var 17 askar och 11 lönnar. Av de noterade arterna noterades 4 arter enbart på ask nämligen grå jordlav Catapyrenium psoromoides, olivbrun gytterlav Fuscopannaria mediterranea, lunglav Lobaria pulmonaria och gulvit blekspik Sclerophora pallida. Två arter noterades enbart på lönn nämligen sydlig blekspik Sclerophora amabilis och skorpgelélav Rostinia occultata. Tabell 3 Noterade naturvårdsintressanta arter samt antal notering per stamsektor. Art Svenskt namn Rödlistkategori NV NO SV SO Catapyrenium psoromoides Grå jordlav VU Collema furfuraceum Stiftgelélav NT Fuscopannaria mediterranea Olivbrun gytterlav NT Gyalecta ulmi Almlav VU Lobaria pulmonaria Lunglav NT Peltigera collina Grynig filtlav NT Rostinia occultata Skorpgelélav NT Sclerophora amabilis Sydlig blekspik EN Sclerophora pallida Gulvit blekspik VU Antitrichia curtipendula Fällmossa Frullania fragilifolia Späd frullania Frullania tamarisci Klippfrullania Homalothecium sericeum Guldlocksmossa Neckera complanata Platt fjädermossa Scytinium lichenoides Traslav Scytinium teretiusculum Dvärgtufs Zygodon rupestris Stor ärgmossa

9 På varje träd noterades även på vilken stamsektor NV, NO, SV, SO som respektive art växte (tabell 3). Bland de rödlistade arterna gjordes flest noteringar i de båda nordligt vettande stamsektorerna (21 noteringar i NV sektorn och 27 i NO sektorn). I de båda sydliga sektorerna gjordes 12 (SV) respektive 15 (SO) noteringar. Vissa arter såsom lunglav, grynig filtlav, olivbrun gytterlav och sydlig blekspik noterades enbart i de båda nordliga stamsektorerna medan skorpgelélav och grå jordlav enbart noterades i de båda sydliga sektorerna. Skorpgelélav och olivbrun gytterlav hade bara en notering vardera vilket gör att resultatet för dessa ska tolkas mycket försiktigt. Sydlig blekspik väte på två träd alldeles intill en mindre grusväg och växte i de stamsektorer som var vända bort från vägen. Mosstäcke på trädstammarna Mätning av mosstäcke redovisas i tabell 4 och 5. Stammarna av de gamla hamlade träden är i större eller mindre omfattning täckta av mossa men det finns en relativt stor variation. På endast ett av de inventerade träden täcker en tät mossmatta mer än 80 % av stammen. I övrigt är antalet trädstammar med en tät mossmatta relativt jämt fördelat mellan de olika täckningsgradsintervallen. Helt naken bark förekommer också på flertalet av de undersökta träden. Endast 4 av de undersökta träden saknar helt naken bark utan någon form av mosspåväxt. En redovisning av mosstäcke, träd för träd, återfinns i bilaga 6. Om man relaterar mosstäckning till stamsektor visar undersökningen att mosstäcket är som högst i den nordvästra och sydvästra stamsektorn medan de båda östliga sektorerna har en lägre täckningsgrad av mossa och följaktligen högre andel naken bark. Tabell 4 Antal träd med olika genomsnittlig täckningsgrad av Heltäckande mossmatta respektive naken bark. Genomsnittlig täckningsgrad Antal träd Helmossa Antal träd bark 0-20% % % % % 1 1 Tabell 5 Genomsnittlig täckningsgrad av helmossa, halvmossa och bark för respektive stamsektor uttryckt som andel (%). Att sammanlagd täckning inte når upp till 100% beror på att vissa stammar också hade håligheter eller partier med naken ved. Stamsektor Andel helmossa Andel halvmossa Andel bark NV 0,42 0,34 0,21 NO 0,36 0,35 0,29 SV 0,51 0,27 0,19 SO 0,39 0,31 0,28 9

10 Tolkning av resultatet och diskussion Skötsel inklusive hamling Askskottssjuka kommer enligt de flesta forskare att resultera i ca 90% dödlighet bland våra askar. Detta kan i värsta fall betyda att det inte spelar någon roll vilken skötsel vi tillämpar och risken att många av de gamla hamlade askarna i Örsbråten dör inom en snar framtid är ganska stor, oavsett insatta åtgärder. Det finns dock två anledningar att ändå överväga att fortsätta med hamling i alla fall på träd som visade sig inte vara så hårt drabbade av asksjottssjuka. Den ena är att man eventuellt kan skära bort själva askskottsjukesvampen genom att beskära eller hamla om angreppet inte har hunnit så långt in i kronan eller huvudstammen. På det här sättet skulle man eventuellt kunna förlänga livet på de träd man hamlar. Den andra anledningen är att även om resultaten av tidigare undersökningar inte är helt lätta att tolka, så finns det tecken på att hamlade askar mår bättre och visar färre symptom än icke hamlade askar. Örsrbråten hyser en viktigt lav och mossflora och ett av syftena med reservatsbildningen är att bevara det ovanliga och rika lavsamhället. Om hamlingen skulle upphöra finns det en risk att lavfloran påverkas negativ. Bedömningen efter inventeringen av alla skyddsvärda, hamlade träd i Örsbråten är att beskärning eller hamling bör utföras på nästan alla träd, fast utspritt under flera år. Det är alltid lämpligt att sprida skötselinsatser på gamla träd över flera år för att undvika ogynnsamma väderförhållanden och därmed risk för torka m.m. och dessutom av praktiska skäl. För fyra askar bedömdes hamling eller någon form av beskärning som olämpligt eftersom dessa fyra träd nästan inte har något levande lövverk längre ner i kronan. De var dessutom svårt angripna av askskottssjuka och har inte hamlats på ganska länge. Med största sannolikhet skulle dessa träd dö om beskärning utförs. Det finns även tre askar till som är svårt angripna (träd nr. 2175, 2198, 2204) där skötsel ändå föreslås. På träd 2175 har hamling gjorts, men bara delvis och därmed föreslås att resterande del av trädet också hamlas. Trädet står i anslutning till vägen och kan därmed också utsättas för skador från bilar om det inte hamlas regelbundet. Träd 2198 hamlades för ett år sedan och de nya skotten verka svårt angripna i år; hamling föreslås fortsättningsvis under förutsättning att trädet överlever. Träd 2204 är en yngre ask som har toppkapats för ett antal år sedan vilket lett till att det har blivit ihåligt. I det fallet föreslås åtgärd för att kunna se hur trädet svarar utan att stora naturvärden går förlorade. (Se textruta nedan för lite utförligare beskrivning av skötselförslag som är lämpliga för resterande träd som inventerades. Skötselförslag träd för träd redovisas i bilaga 1). 10

11 Trädvårdsplan (se även bilaga 1) Hamling enligt SIS standard (2014) beskrivs som beskärning av hela eller delar av kronan med regelbundna intervall, på ett sådant sätt att nya skott bildas till kommande år. Det är viktigt att följa de specifika skötselrekomendationerna för varje enskilt träd (bilaga 1). Generellt sett kan dessa föras till tre olika tillvägagångssätt vilka har föreslagits beroende på trädets vitalitet, påverkan av askskottsjuka (där det är aktuellt) samt hur länge sedan trädet hamlades sist. 1) Hamling som vanligt, där alla grenar tas bort ned till hamlingspunkten utan att skada den äldre veden i hamlingsknuten. 2) Hamling i två steg där ca hälften av grenarna tas bort vid första tillfället (t.ex. alla grenar över 5cm i diameter) och sedan två år senare tas resterande grenar bort. 3) Hamling som vanligt fast en bit ovanpå den gamla hamlingspunkten (varierar från 10cm till ca 1m). Utöver skötsel av de skyddsvärda träden, rekommenderas även att fortsätta hamla de yngre träd som redan har hamlats tidigare oavsett trädslag. Det är även viktigt att börja med nyhamling av unga träd. I och med den osäkra situationen för ask, rekommenderas även nyplantering av lönn där det finns plats, helst av lokal proveniens. Eventuellt skulle man kunna undersöka möjligheten att flytta lite större träd från andra delar av reservatet eller från närområdet utanför reservatet. Detta för att vinna tid. Resonemang kring de rödlistade arternas hot/behov Örsbråten har en rik förekomst av ovanliga lavar och under inventeringen noterades 9 rödlistade arter. Några av dessa sydlig blekspik, skorpgelélav har såvitt känt inte noterats vid Örsbråten tidigare. Ett par arter som tidigare noterats läderlappslav och bårdlav kunde inte återfinnas vid inventeringen. Läderlappslaven är relativt lik stiftgelélaven och kan, om den var steril, ha förbisetts. Ovanliga mossor och lavar knutna till åldriga träd är som regel hotade av att det finns alltför få åldriga träd i landskapet. Detta generella hot gäller även på lokaler som, liksom Örsbråten, har en god förekomst av åldriga träd. Om åldriga träd, och därmed mängden av arter kopplade till sådana träd, är ovanliga i landskapet försvåras ny eller återinvandring även till goda lokaler. Vid Örsbråten finns dessutom ytterligare ett hot nämligen askskottsjukan. Som nämnts ovan visar en mycket stor förekomst av askarna tecken på att ha drabbats av askskottsjukan. Vi vet i nuläget inte hur sjukdomsförloppet kommer att utvecklas och inte heller vilken effekt hamling kommer att ha på drabbade askar. Det finns dock en överhängande risk att askbeståndet vid Örsbråten kommer att reduceras kraftigt under de närmaste åren/decennierna oavsett insatta skötselåtgärder. Därmed finns självfallet också ett betydande hot mot förekommande rödlistade arter, eller i varje fall en del av dem. Arter som växer på ask kan normalt också överleva på andra rikbarksträd såsom alm och lönn. Alm finns knappt vid Örsbråten och dessutom utgör ju almsjukan ett hot mot de almar som finns. Därmed får hoppet knytas till förekomst av lönn. 11

12 Figur 4 Grå jordlav Catapyrenium psoromoides är en av de mycket ovanliga lavarter som förekommer vid Örsbråten. Arten noterades endast på ask och dess förekomst får därmed anses starkt. Av noterade rödlistade arter finns i dagsläget, som nämnts ovan, några stycken som i Örsbråten enbart växer på ask. Deras existens är naturligtvis betydligt mer hotad än de arter som också eller enbart växer på lönn. Sannolikt kan arter som enbart noterades på ask lika gärna växa på lönn fynd från andra ställen indikerar detta om andra faktorer såsom barkstruktur, mikroklimat etc. är de rätta. Det är därför av yttersta vikt att noga följa situationen hur askskottsjukan utvecklas. Om situationen för de gamla askarna kraftigt förvärras kan man hamna i en situation där transplantering av arter från ask till lönn är enda möjligheten. Om det går att hålla liv i de gamla askarna under en längre period kan vissa arter naturligt sprida sig till förekommande lönnar. Dessa ska därför ses som ett mycket viktigt naturvårdskapital. Plantering av unga lönnar i öppna till halvöppna lägen gärna med ambitionen att hamla dem när de nått lämplig ålder måste därför ses som en mycket viktig och högt prioriterad åtgärd vid Örsbråten. Resonemang kring mosstäcket Det har förts fram vissa misstankar om att ett expanderande mosstäcke kan innebära ett hot mot vissa lavarter. Av de noterade arterna växer i princip alla bladlavarna antingen i mosstäcket eller på bark alldeles intill mossmattor. Exempelvis lunglav och grynig filtlav verkar föredra att växa i mossmattorna, sannolikt på grund av att mossmattorna kan bibehålla fuktighet längre. För dessa arter är därmed inte expanderande mossmattor ett hot (utan kanske en förutsättning). Skorplavar inklusive knappnålslavarna samt små bladlavar verkar föredra att växa 12

13 direkt på barken och blir sannolikt utkonkurrerade av expanderande mossa. För dessa arter skulle expanderande mossmattor potentiellt kunna utgöra ett hot. Av noterade rödlistade skorplavar verkar grå jordlav, gulvit blekspik och skorpgelélav föredra de båda östliga stamsektorerna där täckningsgraden av mossa i genomsnitt är lägre. Möjligen är expanderande mossa därmed ett mindre hot mot dessa arter. Almlaven verkar växa i alla stamsektorerna och kan då i vissa fall bli utkonkurrerad. Vissa bålar på vissa träd ser definitivt ut som om de är under överväxning. Då almlaven också verkar trivas i de östliga stamsektorerna finns förhoppningsvis reträttplatser. Den sydliga blekspiken noterades på två lönnar intill en grusväg där de växte på nordsidan (den sida som vetter bort från vägen). Just dessa lönnar hade en relativt låg täckningsgrad av mossa och i nuläget verkar det inte finnas en överhängande risk att arten blir utkonkurrerad. På sikt kan dock ett sådant hot finnas. Då arten enbart noterades på två träd finns naturligtvis också slumpmässiga risker att den försvinner enbart på grund av att den har få växtplatser. Samma resonemang kan också föras om flera andra arter som växer på enstaka träd. Figur 5 Almlaven Gyalecta ulmi förekommer både på ask och lönn och noterades i samtliga 4 stamsektorer. 13

14 Synpunkter på uppföljning Eftersom det är svårt att förutspå framtiden och utvecklingen av askskottssjuka på Örsbråten, rekomenderas regelbunden uppföljning av trädens hälsa, helst årligen innan hamlingen sker. Detta skulle innebära att det finns möjlighet att ändra eller justera skötseln utifrån det aktuella läget. Det är särskilt viktigt att följa upp hur askarna svarar på hamlingen. Det är även mycket viktigt att försäkra sig om att lönnarna både hamlade och ohamlade bibehåller god vigör och hälsa. Därför bör även äldre lönnar följas upp med samma intervall som askarna. Förekomst av rödlistade eller naturvårdsintressanta arter är också av betydelse att följa upp men kan, så länge situationen för askarna inte försämras radikalt, göras med längre intervall. Här kan kanske 10 års intervall vara lämpligt. Skulle en dramatisk försämring av askpopulationens hälsa uppstå bör dock en ny artinventering göras omgående för att kunna besluta om lämpliga insatser (exempelvis om och i så fall hur transplantering av lavindivid till friska träd lämpligen görs). Förekomst av tjocka mossmattor kan lämpligen följas upp med samma tidsintervall om inga andra indikationer dyker upp som pekar på en allvarligare hotbild från expanderande mossa. 14

15 Litteraturlista Alexander, K, Butler, J, Green, E.E. (2006). The value of different tree and shrub species to wildlife. British Wildlife Vol 18, nr 1, Barklund, P. (2009). www skogsskada.slu.se. Skadebeskrivning Askskottsjuka. Bengtsson, V, Stenström, A & Finsberg, C. (2013). The impact of ash dieback on veteran and pollarded trees in Sweden. Quarterly J. Forestry, 107 (1), Bengtsson, V. (2014). Askskottssjuka ett fortsatt hot mot våra skyddsvärda askar. Länsstyrelsen rapport 2014:17. Bengtsson, V. (2016). Askskottsjuka hur mår våra skyddsvärda askar? Länsstyrelsen rapport 2016:28. Bengtsson, O. (2010). Manual för uppföljning av sanddyner och stränder i skyddade områden. LNaturvårdsverket. Brasier, C. (1996). New Horizons in Dutch Elm Disease Control. Forest Research Report, Forestry Commission, Edinburgh, UK. Eklund, S. (2009). Hamling av Ask, Fraxinus excelsior, och hur det påverkar trädets utsatthet för askskottsjukan. Examensarbete Skövde Högskola. Fay, N. (2002). Environmental Arboriculture, Tree Ecology and Veteran Tree Management. The Arboricultural Journal, Vol 26, No Fay, N. & de Berker, N. (1997). Veteran Trees Initiative Specialist Survey Method. English Nature, Peterborough. Forbes, V., Fay, L., Fay, N., Lindholm, V., Rose, B. (2004). Särö Västerskog Veteran Oak Survey & Arboricultural Management Plan. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2004:26. Furustam, A. (2006). Inventering av skyddsvärda träd i skyddade områden i Västra Götalands län. Rapport 2006:61. Gross, A., Holdenrieder, O., Pautasso, M., Queloz, V and Sieber, T.N. (2013). Hymenoscyphus fraxinus, the causal agent of European ash dieback. Molecular Plant Pathology. DOI: /mpp ArtDatabanken. (2015). Rödlistade arter i Sverige The 2015 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 15

16 Hallingbäck, T. (1995). Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. (1996). Ekologisk katalog över mossor. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Kowalski, T. and Holdenrieder, O. (2009), Pathogenicity of Chalara fraxinea. Forest Pathology, 39: 1 7. doi: /j x Lonsdale, D. (2013). Ancient and other veteran trees: further guidance on management. The Tree Council, London. Nitare, J. (ed.) (2010). Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen, Jönköping. Naturvårdsverket. (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Rapport Pautasso, M., Aas, G., Queloz, V. and Holdenrieder, O. (2013) European ash (Fraxinus excelsior) dieback a conservation biology challenge. Biol. Conserv. 158, Read, H. (ed.) (2000). Veteran Trees A Guide to Good Management. English Nature: Peterborough. Sebek P, Altman J, Platek M, Cizek L (2013). Is Active Management the Key to the Conservation of Saproxylic Biodiversity? Pollarding Promotes the formation of tree hollows. PLoS ONE 8(3): e doi: /journal.pone SIS Swedish Standards Institute (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk Standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Komplement till SS Teknisk rapport SIS TR :2014. Stenlid, J. (2013). Askskottsjukan visar riskerna med global handel. In Björkman, C. & Stenlid, J. (red.) (2013). Svampar och insekter Rapport från Future Forests Future Forests rapport series 2013:5. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, 44 pp. Webber, J F, (2007). Dutch elm disease in Britain. Forest Research. 16

17 Bilaga 1 (digital bilaga) skötseltabell Bilaga 2 Karta över inventerade träd Bilaga 3 Karta över statusbedömning askskottsjuka Bilaga 4 Karta över antal rödlistade arter per trädstam Bilaga 5 Karta över genomsnittlig andel tjock mossmatta ( helmossa ) per trädstam Bilaga 6 Tabell genomsnittlig täckning av mossa och bark per trädstam 17

18 Örsbråten - skyddsvärda hamlade träd Teckenförklaring trädslag Alm Meters Ask Lind Lönn

19 Örsbråten - askar och askskottssjuka Teckenförklaring Askskottss friska Meters lätt angripna angripna svårt angripna

20 Örsbråten - antal rödlistade arter per träd ) " Teckenförklaring ) " _ ^ Alm, 0 Ask, 0 Ask, 1 Ask, 2 Ask, 3 _ ^ Meters Lind, 0 Lönn, 0 Lönn, 1 Lönn, 2 Lönn, 3

21 Örsbråten - andel tjock mossmatta på trädstammarna Teckenförklaring Tjock mossmatta Meters

22 TRÄD_NR TRÄDSLAG M_MEDEL PROCENT 2161 Alm Ask Ask Ask Ask Ask Lönn Ask Ask Ask Ask Ask Ask Lönn Ask Ask Lönn Lönn Lönn Ask Ask Lind Ask Lönn Ask Lönn Lönn Lönn Lönn Ask Lönn Ask Ask Ask Ask Ask Ask Ask Ask Lönn Ask Lönn Lönn Ask Ask Lönn Lönn Lönn Lönn Lönn