Trädövervakning inom projektet LifeELMIAS på Gotland, år 1 Inventerare: Ann-Charlotte Malm

Transkript

1 Trädövervakning inom projektet LifeELMIAS på Gotland, år 1 Inventerare: Ann-Charlotte Malm Foto: Ann-Charlotte Malm

2 Bakgrund LifeELMIAS Sommaren 2013 startade ett stort Life+ Nature projekt på Gotland med fokus på att bekämpa almsjukan samt att långsiktigt försöka säkerställa livsmiljöerna för de arter som är knutna till alm och ask inom Natura2000-områden. Totalt är 25 områden utvalda från norr till söder som har naturtyperna ädellövskog, löväng eller trädklädd betesmark representerade inom hela eller delar av området, se bilaga 2. I fem av dessa områden har almsjukan påträffats vid trädinventeringens start, sommaren Askskottssjukan är mer eller mindre utbredd i alla områden. Projektägare för LifeELMIAS är Skogsstyrelsen, med Länsstyrelsen, SLU, Region Gotland samt Naturvårdsverket som partners. Projektet finansieras med 50 % av EUkommissionen och genomförs på Gotland under 5 år, med start 1 juli Bakgrunden till projektet LifeELMIAS är att almsjukan upptäcktes på Gotland 2005 och att askskottssjukan nu är utbredd på ön. De båda sjukdomarna tillsammans utgör ett stort hot mot de natur- och kulturvärden som är kopplade till lövmiljöerna på ön. Höga naturvärden går förlorade när gamla askar och almar dör, samtidigt som framtiden är osäker då föryngring av ask och alm länge har varit en bristvara i framför allt våra hävdade lövmiljöer. Olika åtgärder kommer att utföras inom projektet i Natura2000-områdena för att långsiktigt försöka säkerställa en gynnsam bevarandestatus. För att kunna följa upp åtgärderna kommer inventeringar att göras av lavar, fladdermöss och halsbandsflugsnappare. Det kommer även att utföras en inventering av trädskiktet i varje område för att se hur det förändras allteftersom sjuka/gamla träd dör och nya växer upp. Trädinventeringen Från slutet av maj till slutet av augusti 2014 genomfördes trädinventeringen i Life-projektet. Syftet med inventeringen och övervakningsprogrammet är att se hur trädsjukdomarna utbreder sig och påverkar ett urval av träd inom områdena, samt om dessa är naturvärdesträd eller ersättningsträd och var de är placerade. Ett antal fotografier har även tagits inom varje område för att dokumentera livsmiljöerna och de eventuella förändringar som kan komma att ske under projekttiden. Dels kan det vara att träd dör på grund av trädsjukdomarna och på så sätt förändrar miljön eller att skötselåtgärder, för att gynna alm eller ask, genomförs inom projektet som förändrar miljön. Alla fotografierna är tagna vid projektstarten, hösten 2013 samt kompletterande sommaren 2014, och kommer att fotas återigen på exakt samma plats i slutet av projektet. De träd som valdes ut att övervakas i trädinventeringen är samma träd som ingått i lavinventeringen. I varje område har ungefär träd inventerats beroende på hur stort området är och hur många lämpliga lövträd som fanns vid urvalet, hösten Främst inventerades alm och ask, men i ett par områden även några lönnar där dessa kan vara lämpliga ersättningsträd. Alla inventerade träd levde vid starten, även om några var smittade av askskottssjukan, och alla träd saknade påmärkning för destruktion av almsjuka. Träden valdes ut subjektivt, dels för spegla en variation av miljöer men också för att få en variation av artförekomst av lavar på träden. Alla träden koordinatsattes och märktes på med numrerade plastbrickor för att lätt kunna återinventeras under projektet, se bild i bilaga 4.

3 Vid inventeringen noterades följande: Trädets ID-nummer Trädets koordinat Naturtyp där trädet växer Trädslag Om trädet hamlats/klappats inom de senaste 15 åren Vitalitetskontroll av trädet (friskt/sjukt/dött) Om trädet är ett naturvärdesträd eller ersättningsträd För att trädet skulle klassas som ett naturvärdesträd valdes ett antal kriterier ut, där minst ett av kriterierna skulle uppfyllas. Kriterierna är mestadels hämtade från Jan Henrikssons inventering av Biologiskt värdefulla träd i Fide/Öja och Bäl/Vallstena Kriterier för vad som räknades som ett naturvärdesträd: Förekomst av utvalda lavarter från lavinventeringen, se bilaga 3. Förekomst av vedsvampar. Förekomst av håligheter som är något utvecklade i huvudstam, från hackspettsbohål till större stamhåligheter med mulm. Trädstam grövre än 70 cm i diameter på det smalaste stället under brösthöjd, dvs. en omkrets på mer än 220 cm. Om trädet har flera stammar från samma bas så ska varje enskild stam vara över 70 cm. (Träddiametern mäts med måttband, d.v.s. omkretsen mäts och delas med π). Trädets uppskattade ålder är mer än 140 år. (En okulär bedömning där trädets barkstruktur, grenarnas form och markförhållanden är av betydelse.) Resultatet från trädinventeringen Totalt i de 25 områdena inventerades 354 träd, varav 292 var askar, 58 var almar och 4 var lönnar. Som mest inventerades 23 träd i ett område och som minst 8 träd. I snitt per område inventerades ca 15 träd. Antalet fotopunkter blev totalt 109 st. Som mest valdes 9 fotopunkter inom ett område och som minst 2 fotopunkter. Av alla de inventerade träden var 77 st hamlade (klappade) de senaste 15 åren. Medeldiametern i brösthöjd var 37,2 cm. Största diameter var 135 cm och minsta diametern var 5,1 cm. Andelen friska träd bedömdes vara 184 st och andelen sjuka 163 st. 2 träd visade sig vara döda och 5 träd kunde inte bedömmas alls. Av alla 354 träd uppfyllde 290 träd kriterierna för naturvärdesträd och 65 klassades som ersättningsträd, se vidare i bilaga 1. Bedömningen av trädålder och vitalitet var det svåraste i inventeringen. Markförhållandena varierar mycket mellan de olika områdena och det går inte att säga att ett tjockt träd automatiskt är gammalt. Vitaliteten bedömdes genom att mäta andelen friska löv på grenverket. Både askskottsjukan och almsjukan är vissnesjukdomar, men bara för att ett träd har en del torra blad och grenar behöver inte trädet vara drabbat av sjukdomarna. Så om ett träd endast har haft en liten andel vissna blad eller torra grenar och i övrigt sätt bra ut har det bedömts som friskt. Men ibland har det dock varit svårt att se hela trädets krona på grund av att undervegetation, mestadels hassel, skymt sikten, se bild i bilaga 4. Det vanligaste kriteriet om ett träd blev klassat som ett naturvärdesträd var förekomst av de utvalda lavarna eller en kombination av flera kriterier. Det var endast i tio fall som enbart ålder var det uppfyllda kriteriet, och i sju fall med enbart förekomst av hålighet.

4 Uppföljning Årligen kommer alla träd att återinventeras enligt samma metod. Tack vare de permanenta trädmärkningsbrickorna och koordinaterna ska träden vara lätta att återfinna. Samma parametrar som noterades vid första inventeringen noteras igen och därmed kommer vi att kunna se om några förändringar sker över tiden. Inventeringarna utförs under lövperioden för ask och alm. Vid det sista inventeringstillfället kommer även alla fotografier att tas på nytt vid exakt samma punkter för att följa upp och dokumentera eventuella förändringar som skett.

5 Allkvie änge Alvena lindaräng Anga prästänge Blautmyrskogen Brunnsrar Bästeträsk Dagghagen Fide prästäng Gildarshagen Hall-Hangvar Hejnum högård Hejnum Kallgate Hässleänget Hörsne prästäng Klosteränge Käldänge Liste Myrungs Mästerbyänget Oggesänge Pankar Salmbärshagen Stora Karlsö Östergarns prästänge Östergarnsberget Bilaga 1 Tabell de inventerade trädens vitalitet och naturvärde inom varje område Totalt antal inv. träd Vitalitet: Friska Sjuka Döda 1 1 Osäkra Naturvärdesträd: Lavförekomst Vedsvampar 1 1 Hålträd Gamla träd Grova träd Klappspår Ersättningsträd

6 Bilaga 2 Karta över de 25 områden som ingår i projektet: * = påträffad almsjuka, uppdaterat efter inventering Allkvie änge * 2. Alvena lindaräng * 3. Anga prästänge 4. Blautmyrskogen 5. Brunnsrar 6. Bästeträsk 7. Dagghagen 8. Fide prästäng 9. Gildarshagen 10. Hall-Hangvar 11. Hejnum högård 12. Hejnum Kallgate 13. Hässleänget 14. Hörsne prästäng * 15. Klosteränge * 16. Käldänge 17. Liste 18. Myrungs 19. Mästerbyänget * 20. Oggesänge 21. Pankar 22. Salmbärshagen 23. Stora Karlsö 24. Östergarns prästänge 25. Östergarnsberget

7 Bilaga 3 Lavarter från lavinventeringen som indikerar värdefullt träd: Arthonia cinnabarina - Cinnoberfläck Arthonia spadicia Glansfläck Arthonia zwackhii - Frostfläck Bacidia rosella Rosa lundlav Collema flaccidum Slanklav Degelia plumbea Blylav Gyalecta flotowii och Gyalecta truncigena Blek och mörk kraterlav (sammanslaget) Gyalecta ulmi Almlav Leptogium lichenoides Traslav Leptogium teretiusculum Dvärgtufs Lobaria amplissima Jättelav Lobaria pulmonaria Lunglav Megalaria grossa Ädellav Nephroma laevigatum Västlig njurlav Nephroma parile Bårdlav Opegrapha ochrocheila Orangepudrad klotterlav Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav Parmeliella triptophylla Korallblylav Sclerophora nivea Gulvit blekspik Thelotrema lepadinum - Havstulpanlav

8 Fotobilaga, alla fotografier tagna av Ann-Charlotte Malm Bilaga 4 Trädmärkningsbrickorna som använts. Tätt trädskikt som gör det svårt att se hela trädets grenverk och bedöma vitalitet.

9 Olika exempel på hålträd, se även framsidan. Trädet nere till vänster mättes också till det grövsta trädet i inventeringen, 424 cm i omkrets. Trädet är en alm som växer på Stora Karlsö.

10 En av de utvalda lavarna Lunglav, växande på en ask. Askar med förekomst av vedsvampen pälsticka, uppe och nere