Utmaning vatten: gifter och påverkan på miljö och människor

Transkript

1 Utmaning vatten: gifter och påverkan på miljö och människor Ann-Marie Camper SMHF Temadag Projekt InnoVatten

2 Mest havet Utgångspunkt

3 Vattenregionen Skåne

4 Skånes Hav och Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne Koordinator anställd i Simrishamns kommun Hemmahamn: Marint Centrum, Simrishamn Uppstartsfas; 6 augusti ca 3 år Hela Skåne och alla typer av vatten är arbetsfält Mål: bygga en skånsk plattform för utveckling

5 Innehåll Ansvarsfördelning Del av miljömål Vilka ämnen pratar vi om? Cocktaileffekten Källorna Ekosystemtjänster

6 rubrik

7 Vem har ansvar för vad?

8 Regeringens miljökvalitetsmål att beakta Hav i balans samt levande kust och skärgård Giftfri miljö

9 10. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

10 4. GIFTFRI MILJÖ Regeringen har fastställt sex preciseringar om: 1. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen 2. Användningen av särskilt farliga ämnen 3. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper 4. Förorenade områden 5. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper 6. Information om farliga ämnen i material och produkter

11 Ansvar miljökvalitetsmålen HAV SNV KI Hav i balans Ett rikt växt och djurliv Giftfri miljö Ingen övergödning

12

13 Innehåll Ansvarsfördelning Del av miljömål Vilka ämnen pratar vi om? Cocktaileffekten Källorna Ekosystemtjänster

14 Förändring Tidigare låg fokus på att följa utsläpp och halter av enskilda växtnäringsämnen eller miljögifter. Idag är målet att förvalta havsmiljön som ett eller flera sammanlänkande ekosystem vars status bedöms med hjälp av ett större antal variabler som vägs samman

15 Planetens gränser

16 Havsmiljödirektivet (2008/56/EG) Miljöpelaren i EUs Maritima politik, God miljöstatus för EUs marina ekosystem till 2020, Riktat mot förändringar p.g.a. mänsklig aktivitet, Omfattar vattenpelaren, havsbotten och dess underliggande jordlager, Från strandlinjen till och med ekonomisk zon (EEZ), Havsmiljödirektivet mera detaljerat än vattendirektivet.

17 Här gäller havsmiljödirektivet

18 Regeringens miljökvalitetsmål Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).

19 Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) Havsmiljödirektivet infört med stöd av 5 kap. miljöbalken, Innehåller alla delar i Havsmiljödirektivet, God miljöstatus (GES) skall nås till 2020 eller bibehållas. GES = miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken 5 kap 2 4 (de krav på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen), Miljökvalitetsnormer (mål) med indikatorer, för att uppnå god miljöstatus, enligt MB 5 kap 2 1-4, HaV har föreskriftsrätt.

20 Med miljötillståndet avses i denna förordning tillståndet för miljön i ett havsområde med hänsyn till ekosystemens struktur, funktion och processer samt naturliga geomorfologiska, geografiska, biologiska, geologiska och klimatiska faktorer och naturliga eller av mänskliga aktiviteter påverkade fysikaliska, akustiska och kemiska förhållanden.

21 11 deskriptorer, 29 kriterier & 56 indikatorer 1. Biologisk mångfald 2. Främmande arter 3. Fisk och skaldjur 4. Marina näringsvävar 5. Eutrofiering 6. Havsbottnens integritet 7. Hydrografiska villkor 8. Främmande ämnen 9. Främmande ämnen i fisk och skaldjur 10. Marint avfall 11. Tillförsel av energi

22 Påverkans- och belastningsfaktorerna Enligt God Havsmiljö 2020 del 1 är följande de viktigaste: A. Tillförsel av näringsämnen och organiskt material B. Tillförsel av farliga ämnen C. Biologisk störning D. Fysisk störning

23 Miljökvalitetsnormer Tillförsel av farliga ämnen Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.

24 Farliga ämnen Åtta etappmål Särskilt farliga ämnen Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper Information om farliga ämnen i varor Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler Effektivare kemikalietillsyn inom EU Giftfria och resurseffektiva kretslopp Minska barns exponering för farliga kemikalier Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt

25

26

27 FOTO: GÖRAN NYRÉN/JOHNER 4. Giftfri miljö Vissa miljögifter minskar men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halterna förändras. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs.

28 FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER 9. Grundvatten av god kvalitet Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruksområden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt men takten måste öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas.

29 FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.

30 En av LS 5 utmaningar Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag

31 Ekologisk status i vattenförekomster 2014 Åtgärder: Skyddszoner Våtmarker Dagvattenhantering Omprövning av miljöfarlig verksamhet Godkända enskilda avlopp

32 Kemisk status i vattenförekomster 2014 (exkluderat kvicksilver) Åtgärder: Efterbehandling bensinstationer Efterbehandla punktkällor Minskat utsläpp Ekologisk odling Båtbottentvätt

33 Innehåll Ansvarsfördelning Del av miljömål Vilka ämnen pratar vi om? Cocktaileffekten Källorna Ekosystemtjänster

34 Allt består av kemikalier! Allt är kemi! Några av de naturliga ingredienserna i en mango: A-terpinolene, ethyl butanoate, 3- carene, ethyl acetat, Ethyl 2-butenoate, a-terpånene, a-thujene, dimethyl sulfide, Limonene, b-phellandrene, Myrcene, p-cymen-8-ol, b-caryophyllene, cic-3- hexene-1- ol, Hexadecyl acetat, 5-Butyldihydro-3H-2- furanone, trans-2-hexanal, Etyhyl tetradecanoate, a- Humulene, Sabinene, 2- Carene, Camphene, Ethyl octanoate, 4- isopropenyl-1-methylbenzene, 1- Hexanol, g- Terpinene, Hexanal, Ethyl hexadecanoate, a- Copaene, Hexadecanal, Ethanol, Ethyl propionate, Dihydro-5-hexyl-3H-2-furanone, Carveol, Geranial, Ethyl decanoate. Furfural, Buthyl acetate, Methyl butanoate, Dihydro-5- octyl-3h-2- furanone, p-cumene, Octadecanal, G- Pentyltetrahydro-2H-2-pyranone, 2,3- Pentanedione, 1,1-diethoxyethane, Pentadecanal, Butyl formate, 1- Butanol, 5- Metylfurfural, Ethyl dodecanoate, 2- Acetofuran, 2-Metyl-1-butanol, 4- Methylacetophenone, Acetaldehyde, Cyclohexane

35 Vad är problemet? Över 80 miljoner beskrivna kemiska ämnen, som säljs Konstruerat ämnen med vissa eftertraktade egenskaper, beständiga, vattenfrånstötande, giftiga Vi använder allt mer kemikalier, till allt möjligt. Användningen ökat 60 ggr på 60 år. Konsumtionen hög - stor omsättning på material och varor Ämnen läcker och sprids mer än vi tror Kan hittas i miljön över hela jorden och i oss människor Lite kunskap om egenskaper och användning för färre än 1500 vet man någorlunda mycket

36 Kemikalier är inte godkända företagen har egentligen ett ansvar för att de används säkert i hela ämnets livscykel Riskbedöms ofta en och en och i separata användningar Stort och komplicerat regelverk för kemiska produkter sämre för varor Förbjuds eller regleras först när det är tvärsäkert att det är farligt kan ta många år och dyra bevis för det allmänna Kemi är jobbigt! - Samhället har hittills accepterat att olika verksamheter och företag inte har tillräcklig kunskap och kompetens Globalt problem i en global värld

37 Vi hanterar ofta risker med kemikalier med hjälp av utspädning Även om vi är duktiga på att rena och det är lite i utgående vatten och det är låga halter i varor så sprider vi kemiska ämnen från många olika små källor

38 Utspädning är inget bra sätt att riskhantera ämnen som har vissa egenskaper Dessa särskilt farliga ämnen ska helst inte användas alls!

39 Miljögifter i havet - en summering Tungmetaller och organiska miljögifter fortf. i fokus De flesta miljögifter har minskat kraftigt sedan 1970-talet Samhällets massiva kemikalieanvändning utgör fortfarande ett hot mot Östersjöns miljö. Det lyckade arbetet med att minska PCB och DDT, visar dock att det är möjligt att häva en dålig miljösituation.

40 Vilka ämnen studeras regelbundet? Metaller: kvicksilver, bly, kadmium, nickel, krom, koppar och zink. Från år 2009 ingår även arsenik, silver, tenn och selen. Organiska ämnen: PCB, pesticider, flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, dioxiner, I biota

41 Vilka ämnen studeras regelbundet? I sediment Övervakningen omfattar: 68 grundämnen och 66 organiska miljögifter

42 Miljöfarliga ämnen i havet. Där det finns officiell statistik enl SNV Bly i fisk Dioxin i fisk Dioxin i sillgrissleägg Flamskyddsmedel i sillgrissleägg Hälsotillstånd hos gråsäl - dräktighet Hälsotillstånd hos gråsäl - tarmsår Hälsotillstånd hos gråsäl - späcktjocklek Havsörn, andel lyckade häckningar Havsörn, antal ungar per kull Kadmium i fisk Kvicksilver i sill/strömming PCB i sillgrissleägg PCB i fisk PFOS i fisk och sillgrissleägg

43 Gifter vs Kemikalier Dagens ofarliga kemikalie kan bli morgondagens gift

44 Sötningsmedel hot mot miljön Reningsverken klarar inte att bryta ned sötningsmedlet sukralos. En första kartläggning visar att överraskande stora mängder, mellan fem och sex ton per år, sprids i sjöar och vattendrag. Eftersom sukralos bryts ner långsamt i naturen befarar Naturvårdsverket att fiskar och andra vattenlevande djur kan påverkas. Halterna som de har hittat i naturen är mycket lägre än de som ger effekt vid tester av ämnets akuta giftighet. Undersökningen gjord Borttaget ur många produkter nu.

45 Stevia nästa? Ekologi och toxikologi: Terpenderivat av typ steviol i gröna växtdelar fungerar ofta som kemiska försvarsämnen mot växtätare. Steviablad har traditionellt använts av indianer för söt smak på liknande sätt som kokablad för uppiggande effekt. Extraherade extremt söta steviolglykosider är däremot ungefär lika lite naturliga som extraherat kokain och kan i värsta fall kanske bli en ännu större global hälsofara via diabetes och fetma. Miljöeffekt?

46 Koffein? Koffein ledde till fågeldöd I januari i år (2014) hittades ett stort antal döda kajor i Helsingborg. En analys från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) visar att fåglarna troligtvis dött av en överdos koffein. Mängden koffein i en kopp kaffe utgör en dödlig dos för omkring fyra kajor. Hur mycket kaffe häller vi årligen ut i våra vatten? Koffein ingår, förutom i kaffe, även i läsk, energidrycker, te, choklad och vissa mediciner och har blivit ett växande vattenmiljöproblem runt om i världen.

47 Tungmetaller Många metaller är skadliga för växter och djur om de uppträder i för höga halter Kvicksilver i utsäde, bly i bensin, koppar i båtbottenfärger, kadmium i batterier är exempel på tungmetaller som har eller har haft stor påverkan på havsmiljön. Eftersom metaller aldrig bryts ner finns de till största delen kvar i bottensedimentet Ex.: arsenikhalterna är tiofalt förhöjda i hela Bottenviken

48 Organiska metallföreningar En del organiska metallföreningar är mycket skadligare än metallen som grundämne. Särskilt tennorganiska föreningar som tributyltenn (TBT) är ett stort problem i vattenmiljö. TBT har länge använts som bekämpningsmedel i bottenfärger för att skydda fartyg och hamnkonstruktioner, liksom anläggningar och redskap för vattenbruk och fiske, från påväxt av alger och djur. Tennorganiska föreningar, som är fettlösliga, är akut giftiga för de organismer man vill ta död på, men även för andra växt- och djurarter, däribland plankton, bottendjur, snäckor och ostron. I Sverige förbjöds användning av TBT-haltiga färger på småbåtar år 1989, större fartyg 2003.

49 Organiska miljögifter DDT, PCB, dioxiner och liknande giftiga och svårnedbrytbara organiska ämnen Ämnena liknar hormoner och påverkar därför kraftigt även i låga halter. Många aromatiska kolväteföreningar är både fettlösliga och långlivade. Om sådana ämnen halogeneras brukar både stabiliteten och fettlösligheten öka ytterligare. I en del fall tilltar också giftigheten.

50 Det var en gång

51 Dioxiner bildas i små mängder vid bland annat tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser, till exempel sopförbränning Särskilt höga halter av dioxiner och PCB har vildfångad fet fisk från Östersjöområdet inklusive Bottniska viken Dioxiner

52 Forskningsprojekt om dioxiner i Östersjön Dioxiner är en av världens giftigaste föroreningar Finns bland annat i fet fisk som strömming och vildfångad lax i Östersjön Kan vid förtäring ge negativ effektiv på människors hälsa. Naturvårdsverket har finansierat ett forskningsprojekt, Baltic POPs, som syftar till att undersöka varför dioxinhalterna i fet fisk i Östersjön är så hög och varifrån dioxinerna kommer.

53 Broschyr om dioxiner i Östersjön

54

55 Motsatspar? Hälsorisk och miljörisk Vårt fokus och vår hänsyn?

56

57 Miljökrav vid produktion av läkemedel inom EU Naturvårdsverket och Läkemedelsverket utreder Redovisar till Miljödep senast 15 oktober 2014

58 Innehåll Ansvarsfördelning Del av miljömål Vilka ämnen pratar vi om? Cocktaileffekten Källorna Ekosystemtjänster

59 Största utmaningen! Cocktail effekten

60 Kemikalieblandningar och kombinationseffekter I dagens samhälle används ett mycket stort antal olika kemikalier Bedömningar av vattenmiljön behöver därför beakta möjliga kombinationseffekter mellan kemikalier Ger upphov till negativa effekter redan vid så pass låga halter där de enskilda kemikalierna i sig själva är ofarliga I detta avsnitt är infon från doc.thomas Backhaus, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet.

61 Known knowns of mixture ecotoxicology Mixtures matter. They constitute the typical environmental exposure situation. Mixtures are more toxic than each individual pharmaceutical at the concentration at which it is present, and they have an impact on biota at exposed sites. Compliance with individual environmental quality targets does not necessarily safeguard against unwanted mixture effects. Mixtures are not magic. Modeling approaches, based on Concentration Addition, Independent Action, provide mixture toxicity estimates with a sufficient precision and accuracy for regulation.

62 Rubrik

63 Innehåll Ansvarsfördelning Del av miljömål Vilka ämnen pratar vi om? Cocktaileffekten Källorna Ekosystemtjänster

64 Rubrik I havsvatten finns alla på jorden förekommande grundämnen Många av oss framställda kemikalier hamnar dessvärre här också.i slutändan

65 Från land till hav

66 Atmosfäriskt nedfall Atmosfäriskt nedfall är idag en stor källa till dioxiner och PCB. Dioxiner bildas i vissa tillverknings- och förbränningsprocesser, men utsläppen har kraftigt minskat. Användning av PCB förbjöds på 70-talet. Dessa miljögifter är svåra att bryta ner och finns fortfarande i miljön. Gifterna är fettlösliga och lagras i fettet hos fiskar, däggdjur och även människan, under många år. Barn är känsligare för dessa miljögifter, särskilt fostret. Kvinnor som har utsatts för gifterna under sin livstid för över ämnena till barnet via moderkakan och bröstmjölken.

67

68 Innehåll Ansvarsfördelning Del av miljömål Vilka ämnen pratar vi om? Cocktaileffekten Källorna Ekosystemtjänster

69 Vatten gifter - ekosystemtjänster Vad riskerar vi för effekter på miljön o organismerna i vatten o i sin tur vilka ekosystemtjänster riskerar vi att förlora?

70 Definition EST Ekosystemtjänster definieras enligt Millennium Ecosystem Assessment (MEA, 2005) som de produkter och processer i naturen som människan direkt eller indirekt drar nytta av. Ekosystemtjänstbegreppet erbjuder en länk mellan naturen och människan genom att betona betydelsen av resilienta ekosystem som leverantör av ekosystemtjänster som är viktiga för människans välmående (MEA, 2005)

71 Några relationer Biologisk mångfald utgår från att naturen har ett egenvärde Naturvärden talar om vilka värdena är Naturresurshushållning ur naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga begrepp och modeller beskriva naturresurser och deras användning samt möjliga hushållning. MKB beskriver vad händer om EST anger ekosystemens nytta för människan Hållbarhet ordet som håller på att ersätta mycket (ekologi+ekonomi+sociala frågor+?)

72 Relationen mellan olika ekosystemtjänster och biologisk mångfald Producerande ekosystemtjänster Mat Råmaterial Färskvatten Medicin Reglerande ekosystemtjänster Klimatreglering Luftrening Översvämningsskydd Pollinering Kulturella ekosystemtjänster Rekreation Turism Etisk uppskattning Platskänsla Biologisk mångfald Stödjande ekosystemtjänster Habitat för arter Genetisk diversitet

73

74 Innehåll

75 Tack! Ann-Marie Camper Skånes Hav och Vatten Marint Centrum, Simrishamn