HEMBYGDSGÅRDAR SOM KULTURMILJÖER VÄSTERNORRLANDS LÄN
|
|
- Maja Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HEMBYGDSGÅRDAR SOM KULTURMILJÖER VÄSTERNORRLANDS LÄN KULTURHISTORISK UTREDNING Nordingrå hembygdsgård. Foto 2005: Margareta Bergvall. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2006: 12 Bodil Mascher
2 2 Innehåll Sid. HISTORISK BAKGRUND 3 Restaureringshistorisk översikt Svenska förebilder 4 Hembygdsvård byggnadsvård 5 UTREDNING 8 Hembygdsgårdar som kulturmiljöer Värdekriterier A. Hembygdsgårdar med dokumentvärden 9 B. Hembygdsgårdar med upplevelsevärden 13 Hembygdsgårdar på ursprunglig plats eller 14 enstaka objekt på ursprunglig plats. Resultat 15 KÄLLOR
3 3 INLEDNING Under år 2005 genomfördes en inventering av länets hembygdsgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland för att få en överblick över byggnadsbeståndets kvaliteter och vårdbehov. Hembygdsföreningarna har själva med utgångspunkt från en färdig inventeringsblankett fyllt i data om hembygdsgårdens alla hus samt även vårdbehov för varje hus. Blanketterna skickades därefter till Länsstyrelsen. Länsmuseet Västernorrland har därefter på uppdrag av Länsstyrelsen med hjälp av inventeringsmaterialet genomfört en utredning med avseende på hembygdsgårdarna i länet. Frågan om det finns hela kulturmiljöer som utmärker sig mera än enskilda objekt och enskilda objekt som är speciellt värdefulla skulle utredas, liksom hembygdsgårdarna ur kulturmiljöaspekt med tanke på hembygdsrörelsens historiska bakgrund. HISTORISK BAKGRUND Restaureringshistorisk översikt Under tidigare sekel gick restaureringen i stort sett ut på reparation av byggnaden i det rådande modet under denna epok men under talet började teorierna kring restaurering att formas. Den nya inställningen hängde ihop med upplysningstiden, nya tekniska landvinningar, återupptäckten av Herculanum och Pompeji på talet och studier av den grekiska antiken i Paestum, Selinunte, Agrigento i södra Italien och på Sicilien. Anastylosis och friläggning är exempel på tidiga restaureringsmetoder. Man insamlar och monterar fast lösa delar av objekt (anastylosis), klassificering och registrering sker, stora konstsamlingar byggs upp, som Gustaf III.s antiksamling, Capitolinska museerna, Vatikanmuseet. I slutet av talet och början av talet påbörjade man friläggningar av enskilda monument, exempelvis på Forum Romanum och Colosseum i Rom. Man arbetade objektorienterat. Eftersom man hade små ekonomiska resurser fick straffångar arbeta som utgrävningspersonal och utgrävningen var lokaliserad till enbart närmast själva objektet (Marita Jonsson, 1976). Viktig var utvecklingen i Rom, där man omkring år 1800 får en lagstiftning kring fynden från de historiska platserna, ägarna till privata konstföremål skulle förteckna dessa och man åstadkom till och med ett exportförbud. Begreppet autenticitet Stilrestaureringarna och de romantiska restaureringarna är exempel på ytterligare teorier som var utbredda under talet ofta förknippad med nationalismen. I Europas länder var medeltiden upphöjd till ideal, vilket medförde omvälvande restaureringar av medeltida monument. Eugène Viollet-le-Duc, den franske, mest inflytelserika restaureringsarkitekten under talets mitt, betonade vikten av djupa studier av byggnadsepoken och stilenhetlighet. L`unité-de-style var en utbredd restaureringsprincip, man tillät gärna senare tiders tekniska möjligheter, vilket kunde resultera i att byggnaden kunde bli mera tekniskt fulländad än den någonsin hade varit. Kritiken mot principen kunde exempelvis bestå i konsthistorisk okunnighet och att man hade arbetat utanför objektets stilmässiga schema. Somliga hävdade däremot en mer konserverande syn med respekt för det genuina och oenighet rådde mellan restaurerarna / arkitekterna som kunde tänka sig kraftiga
4 4 omgestaltningar eller kopior och företrädarna för antikvariska intressen. Engelske konsthistorikern John Ruskin skrev 1849 The Seven Lamps of Architecture, som inspirerade den försiktigt konserverande restaureringssynen som innebar en stor respekt för de åldrade autentiska husen med alla dess skavanker. Ruskin och hans landsman William Morris, som verkade i samma anda, fick en avgörande betydelse för utvecklingen även i Sverige under sent tal (Ruskin är idag ett begrepp för en restaureringssyn även om liknande idéer har förekommit tidigare). Arkitekterna Helgo Zettervalls restaurering av domkyrkan i Uppsala och Fredrik Lilljekvists restaurering av Gripsholm ledde till häftig kritik mot stilrestaurerarna. Autenticiteten och känslan för äkta material blev viktig mot förra sekelskiftet. Stor betydelse för den internationella utvecklingen hade italienaren Carlo Boito, som företrädde historiska restaureringsteorier. Boito formulerade 1883 doktrinen Carta di Restauro, som pekar framåt mot ett modernare synsätt: Att skilja på det som är nytt och det som är gammalt, en noggrann dokumentation under restaureringen och att hellre vårda än laga och reparera och hellre laga än att byta ut. Sigurd Curman tog fasta på de nya idéerna, förordade en konserverande syn och dokumentation och anslöt sig till principen att skilja nytt från gammalt. En syn med respekt för den aktuella byggnaden vid sidan av bevarande utvecklas. Efter andra världskrigets allmänna nedgång med sönderbombningar och rekonstruktioner kommer på talet nästa stora manifest med noggrann dokumentation inför restaureringar, stor respekt för autenticiteten och för senare tiders tillägg enligt Venedigdokumentets principer, vilka idag kan kombineras med hänsyn till anpassning till miljön och helheten. Svenska förebilder Nationalismen som florerade under talet förde med sig bildandet av fornminnesföreningar i landet. Genom den gryende turiströrelsen skulle den svenska nationalkänslan främjas. Nordiska museet tillkom Svenska Turistföreningen bildades Dalarna blev ett viktigt centrum för studiet av folklivets seder och bruk och gamla bystrukturer. Hemslöjden gav sig ut i byarna för att söka efter folk som slöjdade. Artur Hazelius insåg att det var tid att rädda den försvinnande allmogekulturen och insamlade under resor i Dalarna på talet föremål som skulle komma att utgöra grunden till Skansen och Nordiska museet. Morastugan och Hackstugan från Orsa stod återuppbyggda på Skansen vid dess öppnande 1891, efter Hazelius död. Skansen blev i sin tur ett mönster för andra friluftsmuseer i landet. Karl-Erik Forsslund propagerade för hembygd och tradition med nationella förtecken och hade betydelse för utvecklingen av naturskyddsrörelsen. Hans ideal sammanföll i stort med turismen och egnahemsrörelsen, med vars verksamheter man hoppades kunna motverka emigrationen. Hans bok Storgården utkom 1900, som starkt påverkade hembygdsrörelsen. Genom tidskriften The Studio fick han inspiration från samma källor som Carl Larsson hade i sitt skapande av Sundborn. Arkitekter och konstnärer sökte sig till Dalarna och slog sig ner på sommarställen där Isak Gustaf Clason förvärvade och byggde till Tånggården i turistorten Sjurberg, där arkitektkollegerna Carl Westman, Lars Israel Wahlman och Torben Grut tillhörde besökarna. Storgården, Zorngården och Carl- Larssongården drog besökare från städerna och kom att fungera som stilbildare för en ny arkitektur. Tidsandans inflytande på arkitekturen var starkt mot bakgrund av det sena talets stilrestaureringar. Kritiken utmynnade i nationalromantiken, som hade sin höjdpunkt
5 5 Hembygdsvård byggnadsvård Hembygdsrörelsen som uppstod under 1900-talet hade talets romantik och nationella förebilder som bakgrund (Svenska förebilder). Industrialismens genombrott och stora samhällsomvandling hade också frammanat ett behov att rädda en försvinnande allmogekultur. Fornminnesföreningar, som bestod av historieintresserade människor bildades där man samlade kulturhistoriska föremål och byggnader. Den första fornminnesföreningen bildades i Närke Västbo Härads fornminnesförening från 1902 hade målsättningen att skapa en hembygdsgård av sammanflyttade byggnader. Hembygdsgården skulle utgöra samlingspunkt för att uppleva och studera traktens historia men också fungera i identitetsskapande syfte. Sedan bildades de första hembygdsföreningarna i Dalarna och hembygdsrörelsen upplevde ett kraftig uppgång under och 30-talen med hundratals nya föreningar i hela landet. Ett flertal fornminnesföreningar ombildades också till hembygdsföreningar och under talets mellankrigstid lades grunden för många hembygdsmuseer och bygdegårdar. Hembygdsrörelsen var i jämförelse med Samfundet för hembygdsvård (nedan), där förhållandevis många i ämnet yrkesutbildade deltog, mera en folkrörelse som växte under efterkrigstiden men upplevde en nedgång på talet. Mot bakgrund av talets flyttningar från landsbygden, rivningar av i stadskärnor och miljörörelsen kom sedan en vändning. Det skedde samtidigt som också arkitektkåren under och 80-talen fick en ny acceptans för den gamla bebyggelsen och ville bevara det som gick att använda. Intresset för bevarande blev gemensamt för både arkitekter och hembygdsrörelsen bildades Riksförbundet för hembygdsvård, som bland annat har fungerat som samordnare med regionala hembygdsförbund tillkom på riksförbundets initiativ Nordiska förbundet för hembygdsarbete. Man ville vidga känslan för hembygden till att omfatta hela Norden och med ungdomssatsningen Bjud in ungdomen gjordes ett program för ungdomsarbete. Vid 1991 års riksstämma beslöt riksförbundet att arbeta vidare under namnet Sveriges Hembygdsförbund. Vad gäller frågor om byggnadsvård bildades 1975 Svenska föreningen för byggnadsvård av intresserade personer, främst arkitekter och antikvarier med anknytning till samfundet för hembygdsvård. Detta år inföll samtidigt byggnadsvårdsåret 1975, då miljön blir en viktig fråga. Stöde hembygdsgård. Foto 2005: Margareta Bergvall.
6 6 Västernorrlands län Västernorrlands läns hembygdsförbund bildades Årsboken Ångermanland Medelpad gavs ut , sedan 1986 ges årsboken gemensamt ut av båda hembygdsförbund. En förgrundsgestalt inom länets hembygdsforskning var Erik Modin, som mottog Artur Hazeliusmedaljen i silver Idag finns 59 hembygdsföreningar med medlemmar och 48 hembygdsgårdar i länet. Våren 1909 bildades föreningen för norrländsk hembygdsforskning med målsättningen att skapa ett norrländskt friluftsmuseum. Initiativtagaren var Murbergets, (sedermera länsmuseet), grundläggare Theodor Hellman. Inför anläggandet av Murberget gjordes omfattande dokumentationer med uppmätningar i norrländska landskap för att i pedagogiskt syfte kunna återspegla gamla miljötyper och utvecklingsepoker, som fäbodvallen, fiskeläget eller kyrkplatsen. Detta kunde även betyda att hus från olika platser sattes samman, bland Murbergets hus förekommer även byggnader utanför länet. Theodor Hellman har beskrivit planläggningen av friluftsmuseets by: Som de norrländska byarna i allmänhet ligger museets by på en jämn sluttning, här ned mot en vik av Bottenhavet. Den är planlagd efter en gammal oskiftad ångermanländsk by och räknar fem gårdar: sörångermannagården, nordångermannagården, gästgivaregården, jämtgården samt torpstugan. Fäbodvallen är planlagd efter en av Ångermanlands äldsta fäbodvallar (har) den byggnadshistoriska synpunkten varit ledande. Från de äldsta formerna för det nordiska huset, sådant det bevarats uppe på fjället, kan man här följa dess utveckling fram till våra dagars enkla bystuga (Ångermanland, Stockholm 1939). Hans beskrivning kan ge en bild av tankarna bakom skapandet av ett friluftsmuseum och länets friluftsmuseer kunde sannolikt utgöra mönster även för hembygdsgårdarnas uppbyggnad, även om husen på hembygdsgårdarna härstammar från den egna socknen. Samfundet för hembygdsvård Samfundet för hembygdsvård bildades 1916 som en instans för rådgivning i byggnadsvård på landsbygden vid om- och nybyggnader. Samfundet hade även en nationell inriktning. Samfundets medlemmar utgjordes främst av arkitekter och kulturhistoriker. Man använde begreppet hembygdsvård för både vård och nybyggnad. De första hembygdsföreningarna blev medlemmar 1919 men hembygdsrörelsens samarbete med samfundet har inte varit så utbrett som man kan föreställa sig. Starkt förknippad med hembygdsrörelsen var dock arkitekten John Åkerlund, som var samfundets sekreterare. Han umgicks i kretsen kring Karl-Erik Forsslund och hämtade inspiration från traditionell byggnadskultur. John Åkerlund var även under några decennier Bolidenbolagets arkitekt men hade även verksamhet i länet på uppdrag av träindustrin. Samfundet för hembygdsvård gav ut Tidskrift för hembygdsvård från 1919, namnet ändrades till Bygd och Natur Arkitekter och kulturhistoriker påverkade bebyggelsen under talets första decennier också genom föreningar som bildades. Kulturhistoriska frågor inom byggandet behandlades i Nationalföreningen mot emigrationen och Statens byggnadsbyrå genom typritningar och förmedling av råd. Arkitekterna skulle se till att de byggande fick praktiska och ekonomiska förslag men de fungerade även som smakdomare i linje med rådande arkitekturideal. Eventuella ritningar med tinnar, torn och verandor ersattes därför med renodling, större enkelhet och funktionella lösningar i ändringsförslagen. Inom arkitekturen diskuterades också typisering och industriella produktionsmetoder inom byggandet, även om det inte rådde några större meningsskiljaktigheter och hembygdsvårdarna var öppna för nya, rationella metoder. Påverkan på bebyggelsen skedde också genom publikationer av arkitekturpedagogiska bilder med bilder på bra eller dåliga exempel på byggnader. Det fanns även byggmästarkurser där man såg en viktig uppgift i att utveckla lämpliga och för trakten passande byggnadstyper, för
7 7 vilka man upprättade byggnadsritningar. Skånska föreningen för byggnadskultur undersökte exempelvis landskapets gamla prästgårdar, som kunde utgöra underlag för typritningar för prästgårdar. Under påverkan av funktionalismen blev inställningen till äldre bebyggelse och hembygdsfrågor svalare hos arkitektkåren. Samfundet för hembygdsvård ägnade sig då i stället åt landskaps- och vattenregleringsfrågor. Samfundet, som från 1952 var sakkunnigt organ för landskapsfrågor, inrättade Byrån för landskapsvård. Planerarna hade stort inflytande vid denna tid. Miljöaspekten Vid sidan av den mera objektinriktade monumentvården växte vid talets början ett intresse hos antikvarier och arkitekter för att skydda och vårda hela miljöer. Strukturomvandlingen och bruksnedläggningarna framkallade ett intresse för att bevara de gamla bruksmiljöerna och bergsmansbyarna. Rivningar och saneringar i städerna kring förra sekelskiftet aktualiserade en debatt om miljömässiga värden. Grundandet av samfundet S:t Erik 1901 är ett tidigt exempel på en breddning av den kulturhistoriska sfären till att omfatta även miljöer. Föreningen ägnade sig även åt den för tiden aktuella stadsbyggnadsdebatten genom sitt engagemang för det rivningshotade Gråbrödraklostrets räddning i Ystad. Ystads fornminnesförening som bildades 1907 verkade i samma anda och man försökte även skydda den gamla stadsplanen. Byggnadsvårdsfrågor kom också att utgöra en viktig del av talets stadsplanering. Sigurd Curman anklagade i en artikel från 1908 fornminnesföreningar och statlig fornvård för att bara ägna sig åt forntiden. Man borde rikta mera intresse mot omvärlden och se hur omgivningen omkring den värdefulla byggnaden kunde skyddas, med hänvisning till att sådana lagstadgar fanns i Italien och Preussen. Curman föreslog också ett slags bevarandeprogram för gamla stadsmiljöer. Han ansåg att inventerade skyddsvärda områden skulle märkas ut på kartor och knytas till byggnadsstadgan för rikets städer som höll på att omarbetas. Miljöaspekter på bebyggelsen hade även Gregor Paulsson, som kartlade stadsmiljöerna, exempelvis bruks- och industrimiljöer (Svensk stad del 1-3). Stadsmiljöer ur miljöaspekt behandlade även Manne Hofrén (Kalmar) och Johnny Roosval (Visby) och man diskuterade även möjligheter till lagskydd. Sigurd Erixon var en museiman med stort engagemang inom hembygdsvården. Han beskrev i Svensk Byggnadskultur landsbygdens miljöer och ansåg att hela samhällstyper och gårdmiljöer borde bevaras. Erixon ville föra in miljöaspekten i kulturminnesvården, eftersom han uppfattade miljön som lika viktig som själva byggnaden.
8 8 UTREDNING Hembygdsgårdar som kulturmiljöer Ämnet hembygdsgårdar som kulturmiljöer är speciellt, eftersom det rör sig om byggnader flyttade från sina ursprungliga platser, i olika byar, sammanställda till en museal miljö. Just det faktum att det rör sig om flyttade byggnader har gjort att hembygdsgårdarna ofta har uppfattats som mindre betydelsefulla ur kulturmiljösynpunkt. Det byggnadsbestånd som finns på våra hembygdsgårdar blev en gång, ofta av lokala experter, utvalda som särskilt intressanta. Idag representerar de ålderdomliga timmerhus som fortfarande finns kvar ett stort kulturhistoriskt värde - inte bara ur ett nationellt utan även ur ett internationellt perspektiv. På hembygdsgårdarna står också vissa överloppsbyggnader (oftast nyttobyggnader) som idag har blivit relativt sällsynta på andra platser. Men hembygdsgårdarna kan inte enbart värderas som en stor samling intressant historiskt material utan måste också betraktas ur ett bredare kulturhistoriskt perspektiv, mot bakgrund av den tidsanda som växte fram under talet och tidigt tal, nationalromantiken, turismen, friluftstanken (Historisk bakgrund). Hembygdsrörelsen blev en folkrörelse. Det har nu gått en lång tid sedan debatten på talet, som fördes mot bakgrund av rekonstruktioner i identitetsstärkande syfte efter världkrigets förstörelser. Hembygdsgårdarna är inga kopior eller rekonstruerade miljöer utan hellre en manifestation av en speciell tidsepok i vår historia och det fanns ofta en pedagogisk tanke bakom deras skapelse. Som kulturmiljöer betraktat måste hänsyn tagas till den historiska bakgrund, ur vilken hembygdsgårdarna har växt fram, samhörigheten med hembygdsrörelsens olika uttryck, folkmusik och utomhusteater. Konkret kan det gälla dansbanor, vandrarhem, serveringsbyggnader eller kaffestugor. Dessa byggnader och arrangemang, utomhusscener, lotterikiosker och arenor, har ibland tillkommit senare, under en epok när föreningen kanske var särskilt livaktig. De utgör kulturmiljöns senare årsringar. Värdekriterier I arbetet att analysera hembygdsgårdarna och urskilja eventuella särdrag och särskilt intressanta miljöer har vedertagna bebyggelsehistoriska kriterier för kulturhistoriska byggnader använts i tillämpliga delar, anpassade till hembygdsgårdarnas bebyggelsemiljö. Hembygdsgårdarna har indelats i 2 huvudgrupper: A. Hembygdsgårdar med dokumentvärden (byggnads /arkitekturhistoriskt, personhistoriskt, samhälls/socialhistoriskt, teknikhistoriskt värde etc.). Utgångspunkten har varit de mycket detaljerade och utförliga inventeringsblanketterna. B. Hembygdsgårdar med upplevelsevärden (miljömässigt, arkitektoniskt värde etc.). En hembygdsgård som förekommer i båda grupper (A + B) är särskilt värdefulla. Värdet förstärks ytterligare av de förstärkande begreppen sällsynt representativ eller autentisk, dessa kriterier gäller för en grupp hembygdsgårdar. Utifrån dessa blanketter har främst grupp A. dokumentvärden, kunnat utvärderas och därför ligger tyngdpunkten på dessa värdekriterier.
9 9 I grupp B. upplevelsevärdet, har endast två värdekriterier medtagits; arkitektoniskt och miljömässigt värde, eftersom tiden ej har medgett att åka ut till alla hembygdsgårdar eller att göra djupare efterforskningar. I annat fall hade fler begrepp kunnat medtagas (se Diskussion). Av samma orsak har inte förstärkande begrepp tydlig / pedagogisk eller kvalitet medtagits. Uppskattningen av upplevelsevärdena har här gjorts i samråd med flera antikvarier, som är väl förtrogna med hembygdsmiljöerna. Vissa, ofta mindre hembygdsgårdar på ursprunglig plats utgör en grupp för sig, liksom enstaka kulturhistoriskt objekt stående på den plats de en gång byggdes, kanske långt ifrån hembygdsgården. Gudmundtjärn: Gudmundtjärn i Medelpad, stor sammanhållen 1800-talsmiljö är av högsta skyddsklass - byggnadsminne. Denna unika bebyggelsemiljö behöver således ej beskrivas utförligare. Diskussion: Genom att införa fler värderingsinstrument skulle en värdering bli mera varierad men undersökningen blir i så fall mera tidskrävande. Upplevelsevärdena i grupp B. skulle kunna utökas till kontinuitets -, traditions - eller symbolvärden. Hembygdsgården har kanske funnits länge och kan uppvisa en lång kontinuitet, exempelvis Ytterlännäs hembygdsförening. Traditionsvärde skulle kunna gälla en återkommande tradition med spelmansstämmor eller uppförandet av bygdespel som ofta förekommer på hembygdsgårdarna (exempelvis Kam i Nesom på Nätra hembygdsgård, historiska spel på Anundsjö hembygdsgård, Grundsunda Hbf:s kulturstipenium). Speciellt intressanta träd med traditions- och symbolvärden har också varit typiska på hembygdsgårdar i detta skogslän. Förstärkande egenskaper: vad gäller motsatsparet sällsynt representativt, som har medtagits ur vissa aspekter, hör detta i hög grad samman med dokumentvärdet (se byggnadshistoriskt värde), som värderas högt i urvalet. Det äldre, timrade husbeståndet på samtliga våra hembygdsgårdar är så pass ovanligt idag att det kan betecknas som mer eller mindre sällsynt. Däremot kan ofta hela hembygdsgården som sådan samtidigt vara motsatsen, representativ, exempelvis där samhörigheten med folkrörelsen / hembygdsrörelsen / turismen är avläsbar i miljön. Värden som har uteslutits, därför att samtliga hembygdsgårdar måste undersökas på plats är pedagogisk / tydlig, autentisk eller kvalitetsmässig. Hembygdsgårdar med exempelvis pedagogiska ambitioner är tydlig, det kan gälla utformningen av en gårdsbildning (som även kan vara arkitektonisk ). Kvalitet sammanhänger delvis med autenticitet och skulle här kunna betyda, att man miljön i hög grad har autentiskt material, gammalt glas, att detaljer är utförda i gammal traditionell teknik, exempelvis en inhägnad etc. A. Hembygdsgårdar med dokumentvärden I denna grupp återfinns hembygdsgårdar, som kan exponera en varierad samling timmerhus med olika funktioner och därför har ett stora dokumentvärden både nationellt och internationellt; samtliga är byggnadshistoriskt intressanta. Här kan dessutom finnas hus med
10 10 dokumentvärden i form av samhällshistoriskt eller personhistoriskt värde. Samtliga nedan uppräknade hembygdsgårdar är miljöer som utgör en större samling, främst timrade talshus och som dessutom kan innefatta särskilt värdefulla objekt av hög ålder. Speciellt värdefulla objekt: Förekommer, förutom en representativ hussamling med dokumentvärden, även speciellt värdefulla objekt är dessa hustyper utmärkta med namn, exempelvis loftbodar, portlider, rundlogar men även kornbastur, dubbelhärbren och såghus. Speciellt värdefulla hus pga. hög ålder märks ut från 1700-tal och äldre (skolmiljöer , Selånger (Nävsta) och Säbrå undantag). De allra äldsta och ovanligaste husen, är sällsynta, exempelvis eldhusen /störes. Dit hör även en burstuga på Anundsjö hembygdsgård, en mentalinrättning på ursprunglig plats (stod på kyrkans mark), som användes ett stycke in på talet (vårdrummen är bevarade). Begreppet autenticitet kan ha en tvetydig innebörd i sammanhanget och stämmer ej i meningen ursprunglig plats, eftersom det oftast gäller flyttade byggnader. Autenticiteten kan också beskrivas i bemärkelsen att miljön såsom hembygdsgård har hög grad av patina. Detta gäller berörda i nedanstående grupp med många ålderdomliga byggnader. (Många gånger finns även enstaka ursprungliga objekt, exempelvis båtsmanstorp, som hembygdsföreningen upptagit i sin vård). Ångermanland Anundsjö, flottarkoja, skvaltkvarn /spånhyvel. Burstuga (samhällshistoriskt värde) Arnäs, bastu, skvaltkvarn Björna Grundsunda, mangård 1700-tal, rundloge. Gudmundrå, smedja, vattensåg, Junsele, mangård 1700-tal, 2 störes dendrodat.1695, lofthusbod/portlider 1700-tal, 4 övriga nyttobyggn tal, bastu, varav en skvaltkvarn Nätra, mangård 1700-tal, dubbelhärbre 1700-tal, rundloge Ramsele, parstuga (museum), mjölkbod 1700-tal, sommarladugård, interiört kulturhist. intressant måleri Sollefteå, Kraftska torpet, Mobäcksstugan, Strinnegården och härbre 1700-tal, smedja Trehörningsjö, smedja, 2 sommarladugårdar Medelpad Borgsjö, Kroggården, Tingshuset, sockenmagasin, bastu, skvaltkvarn, sommarladugård, ramsåg, Oxsjöstallet tal. Haverö, mangård 1700-tal (Vassnäsgården), 4 nyttobyggnader 1700-tal varav 1 störes, 2 skvaltkvarnar, smedja. Holm, Österström: teknikhistoriskt intressant (Fagervikssågen, Konjaksbespararen). Övrigt: se tabell byggnader på ursprunglig plats Torp, sockenmagasin, tiondehärbre, skvaltkvarn, sommarladugård, tröskvandring Selånger, mangård 1700-tal, Nävsta nya och gamla skola 1847/1891 (ursprunglig plats) samhällshistoriskt värde Stöde, sockenmagasin Tuna, mangård 1700-tal, härbre 1600-tal, fångstbod 1500-tal, 2 smedjor, tröskloge
11 11 Stallbyggnad, Borgsjö hembygdsgård. Foto 2006, Bodil Mascher. Mindre hembygdsgårdar (mindre än 10 museala hus) - dokumentvärden: Ångermanland Bjärtrå, ria Gideå, kornbastu Långsele-Graninge, smedja Nora (3 hus), spannmålsmagasin 1700-tal, Nordingrå, mangård 1700-tal, långloge, smedja Nätra, samhällshistoriskt värde (anknytning Forss AB, äppelträdsodling) Sidensjö, skvaltkvarn, kvarn Resele, skvaltkvarn, äldre timrad ladugård Själevad, rundloge, bastu, smedja Skog, mangård 1700-tal Säbrå, dubbelhärbre. Skolmiljö 1846 (ursprunglig plats); samhällshistoriskt värde Ytterlännäs, härbre 1700-tal Ådals-Liden, mangård 1700-tal, smedja, bastu, skvaltkvarn, dubbelhärbre, Medelpad Liden, smedja Njurunda, sockenmagasin 1700-tal, notstuga / Flottningsmuseet, kyrkstuga / ateljé Marcus Lövblad personhist. och samhällshistoriskt värde
12 12 Sidensjö hembygdsgård, kvarnbyggnad. Foto 2005: Margareta Bergvall. Nora hembygdsgård. Foto 2005: Margareta Bergvall.
13 13 B. Hembygdsgårdar med upplevelsevärden Endast arkitektoniskt (konstnärligt) och / eller miljömässigt värde märks ut i denna grupp. Arkitektoniskt värde beskriver här en estetisk kvalitet, utformningen i landskapet eller en gårdsbild, atmosfär, läget etc. Med miljömässigt värde avses här att hembygdsgården bildar en större sammanhängande, kulturhistoriskt intressant miljö, därför att den ligger i anslutning till annan kultur- /kyrkomiljö. Ångermanland Anundsjö, arkitektonisk Bjärtrå, miljömässig (närhet kyrkoruinen) Grundsunda, arkitektonisk, miljömässig (närhet medeltidskyrkan) Gudmundrå, arkitektonisk Junsele, arkitektonisk, miljömässig (närhet kyrkan) Nätra, arkitektonisk, miljömässig (närhet kyrkoruinen), Nora, arkitektonisk Ramsele, arkitektonisk Resele, arkitektonisk Skog, arkitektonisk Ytterlännäs, arkitektonisk Ådals-Liden, arkitektonisk, miljömässig (närhet Pelle Molins stuga, hällmålningarna) Medelpad Alnö, miljömässig (närhet medeltidskyrkan) Borgsjö, arkitektonisk, miljömässig (närhet kyrkan) Haverö, arkitektonisk Liden, arkitektonisk Stöde, arkitektonisk Nätra hembygdsgård. Foto 2005: Margareta Bergvall.
14 14 Hembygdsgårdar på ursprunglig plats eller enstaka objekt på ursprunglig plats. Understrukna: samtliga hus står på ursprunglig plats. Hembygdsgårdar där hela gårdens byggnader är autentisk / ligger på ursprunglig plats: Skog, Styrnäs, Sånga-Överlännäs, Ullånger, Vibyggerå (1 hus), Viksjö, Gudmundtjärn, Tynderö. Övriga autentiska miljöer att uppmärksamma: Svedjefäbodarna tillhörande Gideå Hbf, Säbrå, Hbf: skolmiljö från 1846, Selångers Hbf: Nävsta nya och gamla skola 1847/1891, Nora Hbf: båtsmanstorp i Salom (1700-tal), båtsmanstorp i Mosjö tillhörande Skorped Hbf, Högbergsgården i Skeppsmaln, Sjödinsgården i Husum tillhörande Grundsunda Hbf, båtmanstorp med uthus i Jeresta tillhörande Nordingrå Hbf, Ångermanland Arnäs, bastu, skvaltkvarn på ursprunglig plats Ed (övrigt: finns totalt 3 hus), bagarstugan på ursprunglig plats Gideå, Svedjefäbodarna Grundsunda, kyrkstall 1700-tal och hölada på Vallen, Mor Klaras stuga, Högbergsgården i Skeppsmaln, Sjödinsgården i Husum, vedbod vid hembygdsgården. Junsele, tiondelada vid platsen för Mo gamla kyrka Långsele-Graninge, loge på ursprunglig plats Nora, båtsmanstorp i Salom, 1700-tal, Nordingrå, båtmanstorp med uthus i Jeresta Resele, putsad korsbyggnad (museum) b.1917 bebott till 1970-talet. Selånger, mangård 1700-tal, Nävsta nya och gamla skola 1847/1891, samhällshistoriskt värde Sidensjö, enkelstuga på ursprunglig plats Skog, gård med 5 hus, parstugan 1700-tal Skorped, båtsmanstorp i Mosjö Styrnäs, skol- och uthus 1900-tal Sånga-Överlännäs, 2 bostadshus 1700-tal, ladugård Säbrå, skolhus 1846, slöjdhus och bagarstuga ursprunglig plats. Skvaltkvarn på annan plats Trehörningsjö, kvarn, härbre, Linastugan Ullånger, Finnpörtet Almsjön 1600-tal med bostadshus 1900-tal, panelad salsbyggnad tal (museum), fd. fäbodvall vid Mäjasjön. Vibyggerå, bostadshus (korsbyggnad), bagarstuga (2 hus) Viksjö, mangård/museum 1850-talet (1 hus), övrigt: uthyrningsstugor och kojor är nytimrade på 1950-talet vid Vikssjön, Västanå, Hornsjön Medelpad Alnö, loge 1700-tal, smedja (bagarstuga, sågramhus mm. moderna 1980/90-tal) Gudmundtjärn, stor sammanhållen 1800-talsmiljö byggnadsminne. Holm, mangård, vagnslider, fd ladugård /korsbyggnad samtliga 1700-tal. Österström: Fagervikssågen 1799, vattentorn, (ditflyttad Karusellpaviljong) Indal, bagarstuga, fd. ladugård, båda 1900-tal Ljustorp, mangård och ekonomibyggnad (ditflyttat härbre, bagarstuga 1800/1900-tal) Tynderö, mangård med ekonomibyggnad
15 15 Resultat Hembygdsgårdar som utgör hela kulturmiljöer som utmärker sig mer än enskilda objekt är de hembygdsgårdar som förekommer både i grupp A och B, dvs. de har stora dokumentvärden (utgör en stor och varierad samling äldre timrade hus, vissa dessutom med ovanliga eller extra värdefulla objekt). Därutöver kan hembygdsgårdar uppvisa upplevelsevärden (arkitektoniskt eller miljömässigt värde). Vissa miljöer i grupp A och B med ett flertal ålderdomliga byggnader har dessutom en hög grad av autenticitet / patina. I en särskild grupp samlas även miljöer / hembygdsgårdar att uppmärksamma med hög grad av autenticitet med avseende på ursprungligt läge eller enstaka kulturmiljöer tillhörande en hembygdsförening som står på ursprunglig plats, exempelvis särskilt intressanta båtsmanstorp och skolmiljöer. KÄLLOR Bygd och Natur. Årsbok 1991, Jönköping Eriksson, Eva: Den moderna stadens födelse. Svensk arkitektur , Värnamo Eriksson, Karin: John Åkerlund som Bolidenbolagets arkitekt, C-uppsats, konstvet.institutionen Umeå, Jonsson, Marita: Monumentvårdens begynnelse. Restaurering och friläggning av antika monument i Rom , konstvet.avhandling, Uppsala, Kåring, Göran: När medeltidens sol gått ned, konstvet.avhandling, Stockholm Wetterberg, Ola: Monument & miljö, arkitekturhist.avhandling, Chalmers, Göteborg, Ångermanland. Samfundet för hembygdsvård och Svenska Naturskyddsföreningen, Stockholm 1939.
Statistik över primärproduktion i Västernorrland och möjliga kulinariska regioner
Statistik över primärproduktion i Västernorrland och möjliga kulinariska regioner Paulina Rytkönen Södertörns högskola 2015-02-10 Statistiken nedan bygger på uppgifter från Statistiska Centralbyrån och
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs mermarie-louise aaröe, Frilansjournalist
K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,
Läs merVerksamhetsberättelse 2011
Verksamhetsberättelse 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR MEDELPADS HEMBYGDSFÖRBUND 2011 Anslutna föreningar (20 ) Alnö, Attmar, Borgsjö, Gudmundstjärns intresseförening, Haverö, Holm, Hässjö, Indal, Liden,
Läs merI ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s.
Rapporter om intressanta kulturmiljöer Rapporter om intressanta kulturmiljöer i Sollefteå kommun finns att köpa på Sollefteå museum och berörda medborgarkontor eller går att beställa på telefon 0620-682980.
Läs merByggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Läs merGustav iii:s paviljong på Haga
restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott
Läs merPOÄNGKRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING
POÄNGKRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING - ett försök till rättvis bedömning - Fil.dr Joakim Hansson Högskolan på Gotland Länsstyrelsen Gotlands län - Svenska kyrkans fastighetsdagar
Läs merVad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?
Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av
Läs merHEMBYGD 1 SAMTID OCH FRAMTID 1890-1930
MARIA BJÖRKROTH HEMBYGD 1 SAMTID OCH FRAMTID 1890-1930 EN MUSEOLOGISK STUDIE AV ATT BEVARA OCH FÖRNYA Museologi Institutionen för kultur och medier Umeå universitet Innehåll FÖRORD 11 1. INLEDNING 13 Att
Läs merSättna kyrka Installation av nytt värmesystem
Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merRestaurering under hundra år
Läsåret 2003 04 ägnade Avdelningen för restaureringskonst vid Konsthögskolans arkitekturskola åt fem av våra största restaureringar sedda i historiskt perspektiv: Uppsala domkyrka, Gripsholms slott, Vreta
Läs merJÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merVästarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Läs merKulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
Läs merDet finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.
Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby
Läs merDomsagohistorik Härnösands tingsrätt
Domsagohistorik Härnösands tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Härnösands tingsrätt Tings-
Läs merVirkesprislista AL130S Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland
Virkesprislista Leveransvirke SCA SKOG Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera
Läs merRESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN
RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH
Läs merSvensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER
BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:
Läs merrestaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.
restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och
Läs merByggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun
1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje
Läs merPlanbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Läs merInventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:12 2 Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen, Örebro kommun, och Stadsantikvarie
Läs merKulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merHälsingegårdsträff januari 2009
Hälsingegårdsträff januari 2009 Projekt Hälsingegårdar Världsarv & Utveckling Pågår 2008 2010. Syftet med projektet: Generera mesta möjliga samhällsnytta av Hälsingegården som Världsarv. Region Gävleborg
Läs merRestaurering av Jämtgården och kägelbana vid Murbergets Friluftsmuseum Länsmuseet Västernorrland, Härnösands kommun
Restaurering av Jämtgården och kägelbana vid Murbergets Friluftsmuseum Länsmuseet Västernorrland, Härnösands kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:7 Bodil Mascher 2
Läs merKulturhistoriskt värde
FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merFördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
Läs merAVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Läs merLänsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Läs merKÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Läs merÖrnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merAtt värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
Läs merGRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,
Läs merFINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
Läs mervastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET
vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.
Läs merVirkesprislista AA1501 Avverkningsuppdrag. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland SCA SKOG
Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub 12-13- 14-15- 16-17- 18-20- 22-24- 26-28-
Läs merSmedja på Nyhyttan 2:1
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2012:B25 Smedja på Nyhyttan 2:1 Färdigställande av byte av yttertak inom ramen för Länsstyrelsens projekt Utvald miljö Antikvarisk medverkan Nyhyttan 2:1
Läs merMedlemsavgifter Bilaga 9
Medlemsavgifter Bilaga 9 Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merDET MODERNA KULTURARVET PÅ NOLASKOLAN. Ett 28:26 projekt inom Länsstyrelsen Västernorrlands informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen
DET MODERNA KULTURARVET PÅ NOLASKOLAN Ett 28:26 projekt inom Länsstyrelsen Västernorrlands informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen Foto: Ilona Linder. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merPå gården finns ett uthus, av en sort som är mycket typisk för Råå.
Handläggare Karin Gustavsson Telefon 042-104509 karin.gustavsson@helsingborg.se Datum 15 juni 2005 Stadsbyggnadskontoret Ang ansökan om rivning och nybyggnad inom fastigheten Lysbojen 10, Råå, Dnr 261/05
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:
Läs merVirkesprislista AL1501 Leveransvirke. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland SCA SKOG
Virkesprislista Leveransvirke Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-15-
Läs merVård av gotländska kulturmiljöer
ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen
Läs merKALLELSE. 1. Justerande:... Kulturnämnden 27 januari 2004
Kulturnämnden 27 januari 2004 Plats och tid för sammanträdet Frösundarummet, Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna tisdagen den 27 januari 2004 kl 19.00 Kallade tjänstemän Heidi Viman, kultursekreterare
Läs merAntikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Läs merBidrag till kulturmiljövård
Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne
Läs merBefolkningsförändringar. Örnsköldsviks kommun 2013
Befolkningsförändringar Örnsköldsviks kommun 2013 2014 2 Förord Detta PM redovisar befolkningsförändringar i Örnsköldsviks kommun 2013, samt befolkningens fördelning på församlingsnivå 31 december 2013.
Läs merByggnadsminnesförklaring av Adolf Kjellströms villa, Kv Renen 7, Nygatan 51, Nikolai församling, Örebro kommun, Närke (4 bilagor)
1 (5) Raoul Hjärtström Direkt: 019/19 30 68 raoul.hjartstrom@t.lst.se Fax: 019/19 30 26 Byggnadsminnesförklaring av Adolf Kjellströms villa, Kv Renen 7, Nygatan 51, Nikolai församling, Örebro kommun, Närke
Läs merFINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002
FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,
Läs merRegler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag
Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag FÖR VILKET ÄNDAMÅL BEVILJAS RESTAURERINGSBIDRAG? Bidragen är avsedda för reparation och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Läs merPolicy för Algutsboda Hembygdsförening
Policy för Algutsboda Hembygdsförening Inledning Algutsboda hembygdsförening har ca 550 medlemmar. Föreningen startade 1926 i Överäng i närheten av Bodaskog. År 1930 flyttade föreningen in i Persmo gamla
Läs merFoto: Daryoush Tahmasebi Norrbottens museum.
Foto: Daryoush Tahmasebi Norrbottens museum. 214 Kulturvärden i vardagsmiljön Matojärvi islada, Kiruna jennie sjöholm Vilka kulturvärden finns i vår närmiljö? Vilken betydelse har bebyggelsen runt omkring
Läs merFOTO. Inventeringens digitala foton finns på CD hos Falkenbergs museum och på Stadsbyggnadskontoret. Stadens yttre årsringar Foto
FOTO Inventeringens digitala foton finns på CD hos Falkenbergs museum och på Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg. Stadens yttre årsringar Foto 183 TIDIGARE INVENTERINGAR MED KARTOR Falkenbergs kommun: Falkenberg
Läs merHISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN Ons 29 apr kl 18 Jönköping under jord En vandring i det medeltida Jönköping.
Läs merSkyddsvärd bebyggelse
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING Stadsdelsmiljö och teknik Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 508 04 052 Dnr 2.6-269-2010 Sammanträde 23 november 2010 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 1 NOVEMBER
Läs merVÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT
VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merBYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering
GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET
Läs merNorrmanska gården. - rivning och nybyggnation av bardisk m m. Antikvarisk kontroll. Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län.
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B32 Norrmanska gården - rivning och nybyggnation av bardisk m m Antikvarisk kontroll Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län Norrmanska gården
Läs merByte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun
Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merSCA SKOG. Virkesprislista AL1201 Leveransvirke. Från den 9 januari 2012 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland
90 SCA SKOG Virkesprislista AL1201 Leveransvirke Från den 9 januari 2012 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13-
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merRestaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25
avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport
Läs merUTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merFoto: Annie Bergman. Västernorrlands län ett smultronställe
Foto: Annie Bergman Västernorrlands län ett smultronställe Kliniker Kliniker Kliniker Kliniker Kliniker Junsele Ramsele Bredbyn Husum Örnsköldsvik Domsjö Mitt i Sverige och mitt i Norden hittar du Västernorrland,
Läs merVad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Läs merInventering av den kulturhistoriska miljön i kvarter 28 i Lillsandsund
2017 Inventering av den kulturhistoriska miljön i kvarter 28 i Lillsandsund Anna-Karin Pensar Pedersöre kommun 2017-10-13 1. INLEDNING Detta är en inventering av den kulturhistoriskt värdefulla miljön
Läs merFläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo
Läs merYTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN
YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN RESTAURERING AV PUTSADE FASADER Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:01 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merTraditionellt kalkbruk i Västernorrland - en förstudie
Traditionellt kalkbruk i Västernorrland - en förstudie Traditionellt kalkbruk i Västernorrland - en förstudie Syfte Syftet är att öka kunskapen kring traditionellt kalkbruk i Norrland och specifikt i Västernorrland
Läs merROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
Läs merByggnadsinventering Åredalen, 2017
Byggnadsinventering Åredalen, 2017 Åre Kommun, Jämtlands län Henrik Ylikoski RAPPORT JAMTLI 2017:19 ISSN 1654-2045 Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund Tel 063-15 01 00 Fax 063-10
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merYttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare
Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2011-07-26 Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare och hyresgäst. (S2011/3851/SFÖ) ICOMOS SWEDEN, den svenska nationalkommittén av International
Läs merKulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Läs merPROGRAM HÖSTEN 2019 MORA BIBLIOTEK & KULTURHUS
PROGRAM HÖSTEN 2019 MORA BIBLIOTEK & KULTURHUS VÅRT UNIKA KULTURARV Att bygga hus genom att foga samman liggande timmerstockar med knutar är en genialiskt enkel och hållbar konstruktion. Dessutom går den
Läs mer11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE
11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE Vinberg är en bördig jordbruksbygd som genomkorsas av Vinån och gränsar till Ätran i sydöst. Slättlandet i väster är gammal sjöbotten som dikades ut under 1800-talet. I
Läs merFORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Läs merRapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005
SKOP,, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat cirka 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 11 och 26 september 2005. Resultaten
Läs merKALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen
KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2018 Beslutad av styrelsen 2017-12-07 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör
Läs merByggnader förmedlar historia. En byggnad
180 Modern arkitektur i Norrbotten jennie sjöholm Byggnader förmedlar historia. En byggnad kan läsas, liksom en bok. Bebyggelsen vittnar om samhällets utveckling och prioriteringar. Hantverksskicklighet
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merPolicy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige
Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige. 1311105 Inledning Friluftsmuseerna består av många olika verksamheter som tillsammans skapar den speciella form av museiverksamhet som ett friluftsmuseum
Läs mertillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap
Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader
Läs merEkalyckan och Klockarebolet
Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls
Läs merSödra Sand Malexanders hembygdsgård
Rapport 2012:206 Antikvarisk medverkan Södra Sand Malexanders hembygdsgård Malexander 1:1 Malexanders socken Boxholms kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs mer