2 Yttrande över förfrågan om nästa steg i skapandet av en gemensam vuxenutbildningsregion

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2, 2:3:an Stange, Munkhättevägen 45, Tumba Ärenden Justering 1 Muntlig information om Fairtrade 2 Yttrande över förfrågan om nästa steg i skapandet av en gemensam vuxenutbildningsregion 3 Rapportering av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt Lex Sarah i daglig verksamhet, lss 4 Rapport sommarjobb och sommarlovsentreprenörer Projekt Kompis Sverige i samarbete med Röda korset 6 Ansökningar om statsbidrag för yrkesutbildning för vuxna och för lärlingsutbildning för vuxna 7 Ansökning om medel för implementering av resultat från Matchning Södertörn 8 Reviderad delegationsordning Muntlig redogörelse för kontaktmannabesök 10 Redovisning av delegationsbeslut 11 Anmälningsärenden

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Samtliga ledamöter/ersättare i nämnden för (M), (FP), (KD) och (TUP) har gruppmöte klockan 18:30 sammanträdesdagen i anslutning till möteslokalen. Samtliga ledamöter/ersättare i nämnden för (S), (V) och (MP) har gruppmöte klockan 18:00 sammanträdesdagen i möteslokalen. Vänligen anmäl förhinder till vik nämndsekreterare Erika Nysäter, erika.nysater@botkyrka.se eller Varmt välkomna! Jill Melinder Ordförande Erika Nysäter Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Muntlig information om Fairtrade Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av informationen och lagt densamma till handlingarna.

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Yttrande över remiss Gemensam vuxenutbildningsregion Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens remissyttrande. Sammanfattning Vår grundinställning till ökat samarbete i vuxenutbildningsfrågor är mycket positiv. På flera områden är ökat samarbete nödvändigt, inte minst för att ge fler människor möjlighet att ta del av utbildning som är för smal för att finnas i den egna kommunen. Samtidigt anser vi att beredningsarbetet måste belysa också de andra effekter som gemensam upphandling och ökad rörlighet kan leda till. Flera kommuner, främst i ytterområdena, har uttryckt oro över risken för utarmning av utbildningen lokalt. Det skulle i så fall höja ingångströskeln för många personer som är särskilt viktiga att få in i vuxenutbildning, och för vilka närhet är en viktig faktor. Vi ställer oss positiva till att skapa ett gemensamt utbud och ingå i gemensam upphandling för gymnasial vuxenutbildning, under förutsättning att man kan hitta tillräckligt bra regionala lösningar med avseende på: - negativa effekter av överetablering, - enkelhet och närhet för de studerande, - kostnadseffektiv administration, - kvalitativ och effektiv vägledningsverksamhet - nära och stark koppling till arbetsmarknadens villkor Vi bedömer att en utvecklad form av avtalssamverkan är den lämpligaste organisationsformen vid en uppbyggnad av gemensam vuxenutbildning.

5 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [5] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Referens Lisa Alm Mottagare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Yttrande över remiss Gemensam vuxenutbildningsregion Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens remissyttrande. Sammanfattning Vår grundinställning till ökat samarbete i vuxenutbildningsfrågor är mycket positiv. På flera områden är ökat samarbete nödvändigt, inte minst för att ge fler människor möjlighet att ta del av utbildning som är för smal för att finnas i den egna kommunen. Samtidigt anser vi att beredningsarbetet måste belysa också de andra effekter som gemensam upphandling och ökad rörlighet kan leda till. Flera kommuner, främst i ytterområdena, har uttryckt oro över risken för utarmning av utbildningen lokalt. Det skulle i så fall höja ingångströskeln för många personer som är särskilt viktiga att få in i vuxenutbildning, och för vilka närhet är en viktig faktor. Vi ställer oss positiva till att skapa ett gemensamt utbud och ingå i gemensam upphandling för gymnasial vuxenutbildning, under förutsättning att man kan hitta tillräckligt bra regionala lösningar med avseende på: negativa effekter av överetablering, enkelhet och närhet för de studerande, kostnadseffektiv administration, kvalitativ och effektiv vägledningsverksamhet nära och stark koppling till arbetsmarknadens villkor Vi bedömer att en utvecklad form av avtalssamverkan är den lämpligaste organisationsformen vid en uppbyggnad av gemensam vuxenutbildning. ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

6 BOTKYRKA KOMMUN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] Bakgrund Att bilda en gemensam vuxenutbildningsregion är en viktig utmaning för regionen och innehåller många delar. Några av delarna har redan alla kommuner inlett ett samarbete kring, såsom gemensamt kvalitetsarbete av vuxenutbildningen. En utmaning framöver är att få ett brett utbud av vuxenutbildning av hög kvalitet som är överskådligt och tillgängligt och där lika villkor skapas för egen regi och externa utförare. En annan utmaning är att skapa en organisation med kostnadseffektiv administration. Kommunerna i länet har organiserat sin vuxenutbildning på många olika sätt och för att kunna fortsätta arbetet behöver Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) och kommunerna få kommunernas ställningstagande kring den fortsatta utvecklingen. Därför har KSL beslutat att skicka denna förfrågan som ska besvaras av nämnd med ansvar för vuxenutbildningsfrågorna. Synpunkter på förslaget Övergripande synpunkter Vår grundinställning till ökat samarbete i vuxenutbildningsfrågor är mycket positiv. På flera områden är ökat samarbete nödvändigt, inte minst för att ge fler människor möjlighet att ta del av utbildning som är för smal för att finnas i den egna kommunen. Samtidigt anser vi att beredningsarbetet måste breddas och belysa också de andra effekter som gemensam upphandling och ökad rörlighet kan leda till. Flera kommuner, främst i ytterområdena, har uttryckt oro över risken för utarmning av utbildningen lokalt. Det skulle i så fall höja ingångströskeln för många personer som är särskilt viktiga att få in i vuxenutbildning, och för vilka närhet är en viktig faktor. Det fortsatta utredningsarbetet måste tydligare belysa också denna aspekt. Fråga att besvara: Står kommunen bakom målet att de studerande som av kommunen blivit beviljade vuxenutbildning ska få välja anordnare från hela länets utbud? Om inte, på vilket sätt anser kommunen att kommunerna i Stockholms län ska kunna skapa ett gemensamt utbud av vuxenutbildning? Som frågan är ställd söker man vår uppfattning om det är önskvärt att studerande ges möjlighet att ha valmöjlighet kring vem som anordnar vuxenut-

7 BOTKYRKA KOMMUN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] bildning. Detta kan rimligtvis inte vara en stor fråga ur ett studerandeperspektiv. Centralt ur medborgarnas perspektiv är kvaliteten och urvalet av utbildning. Vem som står som anordnare, offentlig, privat eller civil, hör rimligtvis till en annan diskussion. Botkyrka kommun anser att den grundläggande vuxenutbildningen ska hanteras i den egna kommunen. Främst på grund av att deltagarna i dessa målgrupper enligt vår erfarenhet har ett starkt behov av närhet till sin skola och utbildning. Det finns också en betydelsefull pedagogisk och organisatorisk koppling mellan sfi och grundläggande som kan påverkas negativt vid ett gemensamt utbud. Botkyrka kommun har en positiv inställning till ett gemensamt utbud för gymnasial vuxenutbildning under förutsättning att man kan hitta tillräckligt bra regionala lösningar med avseende på: Negativa effekter av en överetablering rådande situation med ett alltför stort utbud riskerar att elever drabbas av inställda kurser. Att skapa enkelhet och närhet för de studerande - de studerande som har behov och önskemål om en utbildning nära sin hemkommun ska ha tillgång till det. Att skapa en kostnadseffektiv administration - den regionala administrationen behöver vara rimlig i förhållande till verksamhetens art och omfattning. Att skapa en kvalitativ och effektiv vägledningsverksamhet - ett stort antal valmöjligheter för de studerande förutsätter tillgång till professionell och tillgänglig vägledning. Att skapa en nära och stark koppling till arbetsmarknadens - anordnarna behöver hålla hög kompetens kring arbetsmarknadens efterfrågan och etablera utbildningar som möter en sådan efterfrågan. Detta på såväl kort som längre sikt. Fråga att besvara: Vill kommunen ingå i ny gemensam upphandling av vuxenutbildningen med start 1 juli 2015? Motivera gärna ert svar. Förfrågningsunderlaget till upphandlingen kommer att arbetas fram av de kommuner som svarat ja på ovanstående fråga. Upphandlingen

8 BOTKYRKA KOMMUN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] kommer att ta lärdom av erfarenheterna från vux10 och vux8 och det som framkommit av den nämnda uppföljningen. Skapandet av ett gemensamt utbud förutsätter en gemensam upphandling. Om vi kan hitta regionala lösningar på de fem punkter som angivits ovan är Botkyrka kommun intresserade av att gå in i en gemensam upphandling avgränsad till gymnasial vuxenutbildning. Fråga att besvara: Hur ser kommunen på en gemensam organisationsform? Vilken typ av organisationsform tror ni i så fall är att föredra och vilka delar tror ni är intressanta att börja samverkan kring? Motivera gärna ert svar. Botkyrka kommun bedömer att det är av mycket stor betydelse att kunna styra och ha inflytande över den kommunala vuxenutbildningen. Särskilt till de delar som avser vuxenutbildningens koppling till övriga insatser och åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken. Botkyrka kommun ser det också angeläget att över tid kunna vara flexibla i sitt arbete vilket kan innebära att ambitionsnivåerna behöver förändras efterhand. Den tilltänkta organisationsformen behöver säkerställa ett nödvändigt kommunpolitiskt inflytande samt transparens och öppenhet. Vi ser därför inte att gemensam nämnd, kommunalförbund eller aktiebolagsform är lämpliga lösningar, åtminstone inte under ett uppbyggnadsskede. Vi bedömer att en utvecklad form av avtalssamverkan är den lämpligaste organisationsformen vid en uppbyggnad. Skulle man finna andra organisations- eller samverkansformer som reducerar de administrativa uppgifterna eller kan göra dem mer effektiva så bör detta utredas vidare. Skulle en välfungerande avtalssamverkan ge oss nya erfarenheter som kan leda oss till mer fasta former för samverkan (gemensam nämnd eller kommunalförbund) med ett godtagbart kommunpolitiskt inflytande så är Botkyrka kommun intresserade av en förnyad diskussion. Fråga att besvara: Hur ser kommunen på möjligheterna att komma överens om gemensamma riktlinjer för antagning och urval för deltagande i vuxenutbildning? Motivera gärna ert svar.

9 BOTKYRKA KOMMUN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] I konsekvens med vad som angetts ovan behöver vi ha inflytande över intaget på vuxenutbildningen. Det är angeläget att vid behov kunna skifta riktlinjer och prioriteringar beroende på budget och arbetsmarknadssituation. Vi ser redan nu svårigheter kring möjligheterna att länets kommuner kan komma överens om detta. En översyn bör göras med ambition att hitta de aspekter och handläggningsuppgifter som lämpar sig för regional samordning men som på samma gång inte utmanar kommunens behov av inflytande över antagning och urval. Möjligtvis skulle regionen kunna ta fram rekommendationer till riktlinjer. Jan Strandbacke Förvaltningschef Lisa Alm Verksamhetsutvecklare

10 Dnr: KSL/12/ För kännedom: Förvaltningschefer Nämnd med ansvar för vuxenutbildning Förfrågan om nästa steg i skapandet av gemensam vuxenutbildningsregion Att bilda en gemensam vuxenutbildningsregion är en viktig utmaning och innehåller många delar. Några av delarna har redan alla kommuner inlett ett samarbete kring, såsom gemensamt kvalitetsarbete av vuxenutbildningen. En utmaning framöver är att få ett brett utbud av vuxenutbildning av hög kvalitet som är överskådligt och tillgängligt och där lika villkor skapas för egen regi och externa utförare. En annan utmaning är att skapa en organisation med kostnadseffektiv administration. Kommunerna i länet har organiserat sin vuxenutbildning på många olika sätt och för att kunna fortsätta arbetet behöver KSL och kommunerna få kommunernas ställningstagande kring den fortsatta utvecklingen. Därför har arbetsmarknadsberedningen beslutat att skicka denna förfrågan som ska besvaras av nämnd med ansvar för vuxenutbildningsfrågorna. Dokumentet inleds med information om hur kommuner kan tillhandahålla och anvisa studerande till vuxenutbildning och hur kommunerna i länet valt att organisera sin vuxenutbildning. Därefter beskrivs mål och syfte med att bilda en gemensam vuxenutbildningsregion och vilka resultat som hittills skapats i länet. Avslutningsvis beskrivs de frågor som beredningen önskar kommunernas svar på. Skicka ert svar via e-post till registrator@ksl.se, ange KSLs diarienummer i ärenderaden, senast den 15 oktober. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Direkt Mobil E-post Stefan.Quas@KSL.SE E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

11 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Presidiemöte För att underlätta kommunernas svar på förfrågan bjuder arbetsmarknadsberedningen in till ett presidiemöte den 29 augusti. Inbjudan till detta möte skickades , se länk: vi-behover-diskutera-gemensam-vuxenutbildningsregion.html. För frågor kontakta gärna Stefan Quas, e post: stefan.quas@ksl.se tel nr: eller Karin Jacobsen, e post: karin.jacobsen@ksl.se tel nr: Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Peter Carpelan Ordförande Arbetsmarknadsberedningen Ulrika Wallin Pudas Verksamhetschef 2 (2)

12 Dnr: KSL/12/ För kännedom: Förvaltningschefer med ansvar för vuxenutbildning Nämnd med ansvar för vuxenutbildning Gemensam vuxenutbildningsregion - En förfrågan för att ta nästa steg i arbetet Inledning Vuxenutbildningen har en stor betydelse för sysselsättningen och tillväxten i regionen. Att skapa en vuxenutbildningsregion är ett sätt att utveckla regionen inför framtiden i en konkurrens med andra regioner i Sverige och Europa. Målet med gemensam vuxenutbildning är att erbjuda de som beviljats att studera på vuxenutbildning möjlighet att välja utbildningsanordnare från hela länets utbud av vuxenutbildning. För de studerande innebär det tillgång till ett stort och brett utbud och möjlighet att välja. Att bilda en gemensam vuxenutbildningsregion är en viktig utmaning och innehåller många delar. Några av delarna har redan alla kommuner inlett ett samarbete kring, såsom gemensamt kvalitetsarbete av vuxenutbildningen. En utmaning framöver är att få ett brett utbud av vuxenutbildning av hög kvalitet som är överskådligt och tillgängligt och där lika villkor skapas för egen regi och externa utförare. En annan utmaning är att skapa en organisation med kostnadseffektiv administration. Kommunerna i länet har organiserat sin vuxenutbildning på många olika sätt och för att kunna fortsätta arbetet behöver KSL och kommunerna få kommunernas ställningstagande kring den fortsatta utvecklingen. Därför sänder vi denna förfrågan som vi vill att varje nämnd med ansvar för vuxenutbildningsfrågorna ska svara på. Dokumentet inleds med information om hur kommuner kan tillhandahålla och anvisa studerande till vuxenutbildning och hur kommunerna i länet valt att organisera sin vuxenutbildning. Därefter beskrivs mål och syfte med att bilda en gemensam vuxenutbildningsregion och vilka resultat som hittills skapats i länet. Avslutningsvis beskrivs de områden och de frågor som kommunerna ska besvara. KSL vill ha svar från varje kommun senast den 15 oktober. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Direkt Mobil E-post Stefan.Quas@KSL.SE E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

13 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Tillhandahålla och anvisa vuxenutbildning Olika sätt att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning Enligt skollagen ska kommunerna tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Kommunen kan tillhandahålla vuxenutbildning på flera sätt: 1. Driva utbildningen i egen regi 2. Upphandla utbildning genom avtal med externa utförare. Upphandlingen kan ske genom avtal med en part eller genom avtal med flera parter, så kallad tjänstekoncession. Lagen om valfrihet, LOV, gäller inte inom utbildningsområdet. En statlig utredning, Upphandlingsutredningen (SOU 2013:12) har lämnat, , förslag på hur LOU och LOV skulle kunna kombineras och därigenom kan valfrihet skapas inom ramen för LOU. 3. Kommunen kan även skapa ett auktorisationssystem, där utbildningsanordnare (såväl externa utförare som egen regi) kan söka hos kommunen om att få bli auktoriserad anordnare av utbildning 4. I undantagsfall kan kommunen använda sig av interkommunal ersättning och köpa utbildningsplatser av annan kommuns egen regi eller av externa utförare som upphandlats av annan kommun. Olika sätt att hänvisa den studerande till vuxenutbildning Det är varje kommun som fattar beslut om vilka som ska få läsa på vuxenutbildning. Beslut fattas utifrån regleringar i skollag och vuxenutbildningsförordning. Efter beslut om att den studerande får gå den sökta utbildningen har kommunen olika sätt att hänvisa den studerande till anordnare av vuxenutbildning. Anvisning till en utbildningsanordnare Anvisning innebär att kommunen anvisar den studerande till utbildning i kommunens egen regi alternativt hos en extern utförare som kommunen upphandlat. Det finns möjlighet för den studerande att gå hos annan anordnare än den som kommunen hänvisat till, men då måste den studerande särskilt ansöka om det och ange särskilda skäl. Ingen anvisning till utbildningsanordnare För de kommuner som inte vill anvisa de studerande till viss utbildningsanordnare finns för närvarande två alternativ: 1. Tjänstekoncession Tjänstekoncession innebär att kommunerna upphandlar flera utbildningsanordnare. När kommunerna beslutat om den sökande är berättigad till studier får den studerande välja den utbildningsanordnare som den studerande vill gå hos. Utbildning i egen regi bedrivs under samma förutsättningar som den upphandlade verksamheten. 2. Auktorisation Modellen med auktorisation innebär i stort sett ett identiskt upplägg som tjänstekoncession med skillnaden att anordnarna inte upphandlas utan auktoriseras av kommunen. Det innebär, till skillnad från tjänstekoncession, inga fasta upphandlingsperioder. Samma regler gäller oavsett om anordnaren är ett privat företag eller om det är en anordnare som bedrivs som egen regi hos en kommun. Kommunens sätt att anordna vuxenutbildning och anvisa studerande till anordnare av vuxenutbildning kan illustreras enligt nedan: 2 (11)

14 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Upphandling Ingen upphandling Anvisning En upphandlad anordnare enligt LOU Egen regi Valfrihet Tjänstekoncession Auktorisation Vem får gå på vuxenutbildning? Vem som har rätt att få delta i vuxenutbildning regleras i skollagen, vuxenutbildningsförordning och förordningen om det särskilda statsbidraget av yrkesvux. Nedan ges en kortfattad beskrivning över gällande regler: Vuxenutbildning på grundläggande nivå (grundvux) I 20 kap. 11 skollagen anges att en vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från 20 års ålder och hon eller han är bosatt i landet, saknar kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och som har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Gymnasial vuxenutbildning När det gäller rätten till gymnasial vuxenutbildning blir det lite mer komplicerat. För en grupp finns en laglig rätt för studier. Det gäller de personer som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan men som inte uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier. De har enligt skollagen rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå sådan behörighet. För övriga grupper gäller följande regler kring behörighet och urval: Behörighet till utbildning på gymnasial nivå Enligt skollagen är en vuxen behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och 4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Urval Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som 1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, 2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller 3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. 3 (11)

15 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Yrkesvux Det finns ett särskilt statsbidrag för studier på yrkesinriktad vuxenutbildning yrkesvux. Yrkesvux är en satsning mellan år (regeringen har aviserat att statsbidraget ska fortsätta även 2014 men formellt beslut är inte fattat) och syftet är att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning, och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning alternativt har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Satsningen innebär att kommunerna kan få statsbidrag för utbildning till dessa grupper. Urvalet till studier inom yrkesvux skiljer sig från det som nämnts ovan. Om samtliga sökande inte kan tas emot till utbildningen ska företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden, förordning (2012:295). Kommunernas val av organisation i länet År 2011 var det drygt heltidsstuderande i vuxenutbildningen. Det finns omkring 50 utbildningsanordnare, egen regi och externa utförare. Av dem som svarade på den gemensamma brukarenkäten (22 av 26 kommuner deltog) år 2012 uppgav 61 procent att de studerande hos externa utförare. Val av organisation Kommunerna i länet organiserar sin vuxenutbildning olika. Denna sammanställning ger en bild över komplexiteten och utmaningarna länet. 16 kommuner har egen regi och 10 kommuner har inte egen regi Av länets 26 kommuner har 10 kommuner ingen egen regi. Men det skiljer sig även inom dessa 10. Vissa har ingen egen regi utan använder sig av interkommunal ersättning, andra kommuner har ingen egen regi utan överlåtit ansvaret till annan kommun. Nacka har ingen egen regi utan använder sig av auktorisationssystem. Av de 16 kommuner som har egen regi förekommer det också flera varianter. Kommunerna kan ha en egen regi och upphandlat externa utförrare, antingen själv eller tillsammans med andra, och/eller använda sig av interkommunal ersättning. 18 kommuner har ingått i gemensam upphandling Av de 18 kommuner som upphandlat gemensamt varierar det också inom vilka delar av vuxenutbildningen som ingått i den gemensamma upphandlingen. Samtliga 18 har valt att inkludera utbildningar som är på gymnasial yrkesförberedande. 14 har valt att inkludera gymnasial teoretiska utbildningar och slutligen har 12 valt att inkludera vuxenutbildning på grundläggande nivå i den gemensamma upphandlingen. Mer om de gemensamma upphandlingarna nedan. Interkommunal ersättning Som nämnts ovan kan kommunen, i undantagsfall, använda sig av interkommunal ersättning och köpa utbildningsplatser av annan kommuns egen regi eller av externa utförare som upphandlats av annan kommun. Detta finns reglerat i skollag och förordning. Antalet kommuner som använder sig av interkommunal ersättning varierar men har minskat i samband med de gemensamma upphandlingarna. Genom gemensamma upphandlingar blir utbudet gemensamt och då minskar behovet av interkommunal ersättning. 4 (11)

16 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Även om användandet av interkommunal ersättning är lagligt kan det uppstå problem om kommunen har ett system där man överlåter ansvaret till annan kommun att antingen ansvara för utbildningen eller att ha en avtalsmässig relation till de externa utförarna. Om samtliga kommuner skulle resonera på samma sätt skulle en konsekvens bli att det inte skulle finnas någon vuxenutbildning. Varför gemensam vuxenutbildningsregion i länet? Vuxenutbildningen har flera olika roller och funktioner. En viktig roll är att vuxenutbildningen har en stor betydelse för sysselsättningen och tillväxten i regionen. Vuxenutbildningen har även fått en allt starkare funktion som kommunernas integrationsverktyg, eftersom andelen som studerar inom vuxenutbildningen och som kommer från annat land än Sverige är hög. Att skapa en vuxenutbildningsregion är ett sätt att utveckla regionen inför framtiden i en konkurrens med andra regioner i Sverige och Europa. Arbetsmarknaden är regional och inte naturligt bunden till specifika kommungränser. KSLs arbete med gemensam vuxenutbildningsregion Målet med gemensam vuxenutbildningsregion En växande region ställer krav på tillgänglighet, kommunikationer och flexibilitet. Genom att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion möjliggör vi att människor kan bo i en kommun, arbeta i annan och studera i en tredje kommun. Arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion har pågått sedan årsskiftet 2006/2007. År 2008 togs en gemensam samverkansöverenskommelse fram och undertecknades av samtliga kommuner. Enligt överenskommelsen är syftet med en gemensam vuxenutbildningsregion att medborgarna ska ha tillgång till ett brett utbud av vuxenutbildning. Det är den enskildes förutsättningar, behov och önskemål tillsammans med arbetsmarknadens kompetenskrav som ska vara styrande för utbudet. Överenskommelsen inkluderade en handlingsplan som beskrev inriktningen för arbetet Inför 2012 uppdaterades handlingsplanen och målet med gemensam vuxenutbildningsregion förtydligades: Med en gemensam vuxenutbildningsregion avses en region där de vuxna, som beviljats att studera på vuxenutbildning av sin hemkommun, har möjlighet att välja utbildningsanordnare från hela länets utbud av vuxenutbildning. Vad innebär målet? Det konkretiserade målet innebär att: kunna studera i en kommun och bo i annan hela utbudet blir gemensamt och tillgängligt sök- och antagningsprocessen blir enligt följande: 1. Kommuninvånarna ska få söka allt utbud av vuxenutbildning; såväl egen regi i den egna kommunen, egen regi i annan kommun och externa utförare via avtal. 2. Kommuninvånarnas ansökan behandlas av folkbokföringskommun 5 (11)

17 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Kommunen avgör om den sökande är behörig till utbildning utifrån skollag och vuxenutbildningsförordning och beviljar vem som får gå på utbildning 4. Efter besked om att den studerande får gå den sökta utbildningen, ska den sökande få välja hos vilken utbildningsanordnare som man vill studera. För att underlätta detta val borde kommunerna tillhandahålla en gemensam webbplats med webbansökan. 5. Den studerande väljer anordnare och slutligen fattar utbildningsanordnaren beslut om att anta studerande till utbildningen. 6. Precis som för gymnasieskolan följer en "peng" med den studerande till vald anordnare. Detta betyder att kommunerna även behöver komma överens om en gemensam prislista för utbildningarna inom vuxenutbildningen. Resultat av arbetet KSL och kommunerna har tillsammans kommit överens om flera delmål för att nå gemensam vuxenutbildningsregion: Sfx- svenska för yrkesutbildade Kommunerna har antagit en gemensam överenskommelse om sfx och kommit överens om att gemensamt finansiera en samordnartjänst som är knuten till Järfälla kommun. Gemensamt kvalitetsarbete En modell för gemensam utvärdering av kvaliteten hos utbildningsanordnarna har tagits fram och samtliga kommuner ingår i samarbetet som bl a innebär att kommunerna gemensamt finansierar en samordnartjänst som är knuten till Botkyrka kommun. Samtliga kommuner har kommit överens om en gemensam studerande-enkät. Enkäten kommer att genomföras för såväl vuxenutbildningen som sfi. Genom en gemensam studerande-enkät kommer kommuerna få information om vad de studerande anser om sina studier och man kommer att kunna jämföra anordnarnas resultat. Gemensam upphandling Det finns två delregionala samarbeten (vux10 och vux8) där kommunerna genomfört gemensam upphandling av vuxenutbildning. Upphandlingarna genomfördes genom så kallad tjänstekoncession. Det innebär lite förenklat att kommunerna skapat ett system av kundvalsmodell där kommunmedborgarna ansöker om att få studera en eller flera kurser. Kommunerna beslutar om den sökande är berättigad till studier. I samband med att den sökande får sin ansökan beviljad får den sökande även en studiepeng motsvarande kostnaderna för studierna. Studiepengen följer sedan den sökande till den utbildningsanordnare som den sökande själv valt. Genom dessa gemensamma upphandlingar har kommunerna kommit överens om: - en gemensam prislista - ett systematiskt kvalitetsarbete - en gemensam avtalstillsyn och avtalsuppföljning - skapat ett system där egen regi och upphandlade externa utförare deltar på lika villkor. 6 (11)

18 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Gemensam upphandling av vuxenutbildning vux10-gruppen Under 2010 inledde tio kommuner ett samarbete kring samordnad upphandling av vuxenutbildningen som genomfördes med tjänstekoncession. De är Sollentuna, Solna, Stockholm, Kunskapscentrum Nordost (Täby, Danderyd, Vallentuna, Vaxholm), Sigtuna, Sundbyberg och Upplands Väsby. Sigtuna, Sundbyberg och Upplands Väsby medverkar endast med gymnasial yrkesutbildning. Upphandlingen samordnades av Stockholms stad. Avtalsperiod för vux10 var 1 juli juli 2013 med möjlighet att förlänga avtalen 1+1 år. vux8-gruppen Hösten 2011 genomfördes ytterligare en gemensam upphandling med tjänstekoncession. I detta samarbete deltar Botkyrka, Södertälje, Järfälla, Lidingö, Värmdö, Huddinge, Salem och Nykvarn. Salem, Nykvarn, Järfälla, Värmdö och Lidingö deltar i samtliga delar medan Botkyrka och Södertälje inte deltar i grundläggande vuxenutbildning och Huddinge endast deltar i gymnasial yrkesutbildning. Upphandlingen samordnades av Botkyrka. Avtalsperiod för vux8 är 1 juli juli 2014 med möjlighet att förlänga avtalen 1+1 år. Uppföljning av vux10 och vux8 Hösten 2012 genomfördes en uppföljning av vux10 och vux8. Uppföljningen genomfördes av en extern konsult med syftet att få svar på vad som har blivit bättre och vilka problem som finns med den samordnade upphandlingen. Uppföljningens resultat ger även information om hur det som inte fungerat skulle kunna lösas i en kommande upphandling. Nedan anges några av de för- och nackdelar som kom fram i uppföljningen: Fördelar med samarbetet Bredare utbud Gemensamma rutiner Gemensamt tillsynsarbete och kvalitetsarbete Samarbetet ger högre kvalitet och erfarenhetutbyte Nackdelar med samarbetet Osäkert hur den egna regin påverkas Långa och krångliga beslutsprocesser en bättre och effektivare beslutsprocess och organisation krävs för att få samverkan att fungera Kurser ställs in då det är för få sökande och för många kurser Uppföljningen av vux10/8 finns i sin helhet på KSLs webbplats: Uppföljning av de 8 kommuner som inte ingått i gemensam upphandling Kansliet har även genomfört en uppföljning av de kommuner som inte ingår i någon samordnad upphandling. Denna uppföljning visade att det delvis fanns olika motiv till att kommunen valde att inte ingå en gemensam upphandling. För en del handlade det om att kommunen inte ville konkurrensutsätta den egna regin medan det för andra handlade mer om att det inte var rätt tidpunkt. Kansliets bedömning, utifrån de två uppföljningarna, är att det finns stöd bland kommunerna att fortsätta och fördjupa samarbetet genom bland annat en ny gemensam upphandling av vuxenutbildningen. 7 (11)

19 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Enligt beslut i KSLs arbetsmarknadsberedning ska KSL arbeta för att så många kommuner som möjligt ska ingå i en ny gemensam upphandling med start 1 juli Kommunernas ställningstagande För att KSL och kommunerna ska kunna ta nästa steg i bildandet av gemensam vuxenutbildningsregion behöver kommunerna ta ett politiskt ställningstagande i följande tre områden. 1. Den studerandes val av anordnare Målet med gemensam vuxenutbildningsregion innebär att den studerande ska få välja anordnare och inte bli anvisad till en specifik anordnare. Som framgått ovan har kommunerna valt att erbjuda vuxenutbildning på olika sätt; Några har skapat lika villkor mellan egen regi och externa utförare genom att låta den studerande välja anordnare Några låter den studerande välja vissa delar, framförallt yrkesförberedande utbildningar Några anvisar den studerande till egen regi. Den studerande har kunnat välja annan anordnare men då har den studerande fått göra en särskild ansökan. Ett mål med gemensam vuxenutbildningsregion är att skapa ett gemensamt utbud. Om utbudet ska anses vara gemensamt för hela regionen måste den studerande få tillgång till och möjlighet att välja anordnare från hela länets utbud och inte bli anvisad till en anordnare. För många studerande är det viktigt att vuxenutbildningen finns geografiskt nära bostaden. För att tillmötesgå detta behov har ett flertal kommuner prioriterat den egna regin. Det är viktigt att skapa ett system där lika villkor råder och där kvaliteten i utbildning kommer i första hand. Inom de ovan beskrivna samarbetena vux10 och vux8 har kommunerna kommit överens om en gemensam prislista. Att kommunerna kommer överens om en gemensam prislista är en viktig komponent och förutsättning för att skapa det gemensamma utbudet och kunna ge den studerande möjlighet att välja anordnare. Fråga att besvara Står kommunen bakom målet att de studerande som av kommunen blivit beviljade vuxenutbildning ska få välja anordnare från hela länets utbud? Om inte, på vilket sätt anser kommunen att kommunerna i Stockholms län ska kunna skapa ett gemensamt utbud av vuxenutbildning? 2. Ny gemensam upphandling den studerande får tillgång till ett brett utbud Som nämnts ovan ska KSL arbeta för att så många kommuner som möjligt ingår i en ny gemensam upphandling med start 1 juli Syftet med den gemensamma upphandlingen är att ge de studerande tillgång till ett brett utbud av vuxenutbildning och att skapa lika villkor mellan egen regi och privat regi och där de studerande får välja anordnare. När det gäller Nackas auktorisationsmodell är den inte juridiskt prövad och det gör att många kommuner har tvekat att införa den. 8 (11)

20 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Till skillnad från vux10 och vux8 kommer samtliga delar av vuxenutbildningen ingå i den gemensamma upphandlingen. Fråga att besvara Vill kommunen ingå i ny gemensam upphandling av vuxenutbildningen med start 1 juli 2015? Motivera gärna ert svar. Förfrågningsunderlaget till upphandlingen kommer att arbetas fram av de kommuner som svarat ja på ovanstående fråga. Upphandlingen kommer att ta lärdom av erfarenheterna från vux10 och vux8 och det som framkommit av den nämnda uppföljningen. 3. Gemensam organisatorisk plattform - effektivisera de kommunala kostnaderna för administration Uppföljningen av vux10/8 konstaterar att en negativ effekt av samarbetet är en ökad administration. Det är inte ovanligt att kommuner kommer överens om att göra upphandlingar tillsammans men man kommer inte överens om hur avtalen ska hanteras, hur olika arbetsuppgifterna ska fördelas och vilken beslutsordning som ska gälla. Den ökade administrationen och behovet av att skapa en organisationsform har beskrivits av en medarbetare i en av kommunerna i vux10: För att driva och följa upp all upphandlad utbildning behövs ett väl utvecklat administrativt system/kommunikationssystem mellan myndighetsutövande rektorer och andra tjänstemän på beställarsidan. Detta system är under en viss utveckling redan men det finns risker eftersom det bygger på att samtliga dokumenterar allt som alla ska/måste ta del av. Ingen kommun får lämna ifrån sig huvudmannaskapet varför det är svårt att lämna över beslut till en styrgrupp/ledningsgrupp. Att sitta kommuner och följa upp kvalitet och avtal har inbyggda problem. Alltså bör man hitta en form att driva projektet med. KSL förespråkar därför att de kommuner som ingår i den gemensamma upphandlingen även behöver komma överens om en gemensam organisatorisk plattform. Målet för den gemensamma plattformen är att effektivisera administrationen, förenkla samarbetet och förbättra den gemensamma avtalsuppföljningen och tillsynen. För att utreda de olika alternativ som finns för att skapa en mer effektiv organisation och för att minska administrationen har KSL gett Kommunakuten AB i uppdrag att göra en juridisk utredning. En sammanfattning av Kommunakutens utredning finns i bilaga. Vi är medvetna om att det kan vara svårt för kommunerna att ta ställning till vilken typ av organisationsform som är att föredra. Det finns många frågor som är obesvarade, t ex vilka arbetsuppgifter som ska utföras regionalt och hur detta ska finansieras, men det är viktigt att kommunerna har en förberedelse för att komma överens även i denna fråga. Styrgruppen för vuxenutbildningsregion har haft en första diskussion om organisationsform. Alternativet med avtalssamverkan ansåg de som mest troligt att börja med. Men det fortsatta arbetet beror på kommunernas ställningstaganden i de ovan nämnda områdena. 9 (11)

21 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Fråga att besvara Hur ser kommunen på en gemensam organisationsform? Vilken typ av organisationsform tror ni i så fall är att föredra och vilka delar tror ni är intressanta att börja samverkan kring? Motivera gärna ert svar. 4. Gemensamma riktlinjer om vem som ska få antas på vuxenutbildning medborgarna i länet får en likvärdig bedömning Det är varje kommun som fattar beslut om vem som antas och delta i vuxenutbildning. Till stöd för beslutet finns regler i skollag och olika förordningar som beskrivits ovan. För de grupper som inte har laglig rätt till vuxenutbildning är det kommunens prioritering och budgetramar som påverkar vilket beslut som fattas. Detta kan få konsekvensen att en persons deltagande i utbildning varierar beroende på vilken kommun den är bosatt i. Frågan är om en gemensam vuxenutbildningsregion även innebär att kommunerna kommer överens om gemensamma riktlinjer om vem som antas till utbildning. Dessa gemensamma riktlinjer skulle kunna ha utgångspunkt att kommunerna kommer överens om en mini-nivå för vilka medborgare som ska antas till vuxenutbildning. Fråga att besvara Hur ser kommunen på möjligheterna att komma överens om gemensamma riktlinjer för antagning och urval för deltagande i vuxenutbildning? Motivera gärna ert svar. 10 (11)

22 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Kommunernas svar Förfrågan är ställt till den nämnd som är ansvarig för vuxenutbildningen och KSL vill ha kommunernas svar senast den 15 oktober. Svaren ger KSL information om hur kommunerna anser att arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildnings region ska fortsätta. KSL återkommer med information till kommunerna om nästa steg i arbetet. Presidiemöte För att underlätta kommunernas svar på förfrågan bjuder arbetsmarknadsberedningen och styrgruppen för vuxenutbildningsregionen in till ett presidiemöte den 29 augusti. Inbjudan till detta möte skickades , se länk: Skicka ert via e-post till registrator@ksl.se, ange KSLs diarienummer i ärenderaden, senast den 15 oktober. Bilaga: Sammanfattning av Kommunakutens utredning För frågor kontakta gärna Stefan Quas, e post: stefan.quas@ksl.se tel nr: eller Karin Jacobsen, e post: karin.jacobsen@ksl.se tel nr: (11)

23

24

25

26

27

28

29 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Rapportering av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt Lex Sarah i daglig verksamhet, lss Förslag till beslut Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden beslutar att upprätta egna rutiner för arbetet med Lex Sarah-anmälningar från våra medarbetare. De dokument som behövs för detta biläggs tjänsteskrivelsen. Sammanfattning Daglig verksamhet är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service åt vissa personer med funktionsnedsättning. Verksamheten omfattas därmed av bestämmelserna i Lex Sarah. Idag är inte rutinerna för arbetet med Lex Sarah tillfredsställande i daglig verksamhet. För att daglig verksamhet ska kunna utföra ett systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011: 9, behöver vi upprätta en tydlig ordning för hanteringen av Lex Sarah-anmälningar som vår personal är skyldiga att göra. Lex Sarah-anmälningar ingår som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och vi behöver utreda, sammanställa och analysera de anmälningar som kommer in, för att kunna vidta såväl strategiska som direkta åtgärder för att säkerställa vårt kvalitativa innehåll i verksamheten.

30 1 [2] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Daglig verksamhet, LSS RAPPORTERING AV MISSFÖRHÅLLANDEN ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDEN- ENLIGT LEX SARAH I DAGLIG VERKSAMHET, LSS BAKGRUND Daglig verksamhet är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service åt vissa personer med funktionsnedsättning. Verksamheten omfattas därmed av bestämmelserna i Lex Sarah. Idag är inte rutinerna för arbetet med Lex Sarah tillfredsställande i daglig verksamhet. För att daglig verksamhet ska kunna utföra ett systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011: 9, behöver vi upprätta en tydlig ordning för hanteringen av Lex Sarah- anmälningar som vår personal är skyldiga att göra. Lex Sarah- anmälningar ingår som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och vi behöver utreda, sammanställa och analysera de anmälningar som kommer in, för att kunna vidta såväl strategiska som direkta åtgärder för att säkerställa vårt kvalitativa innehåll i verksamheten. LEX SARAH Enligt lagen ska var och en som fullgör uppgifter inom Socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller inom verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande som rör den enskilde ska detta genast rapporteras till berörd nämnd. Syftet med lex Sarah-bestämmelserna är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och till att skydda den enskilde från missförhållanden. Rapportering och utredning enligt Lex Sarah ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Bestämmelserna ska också vara ett stöd för personal att kunna göra en rapport utan rädsla för repressalier. Rapportering enligt Lex Sarah är en lagstadgad skyldighet och inte ett val man behöver göra. Nämnden i en kommunal verksamhet är enligt lag skyldiga att se till att de som fullgör uppgifter inom Socialtjänsten eller enligt LSS informeras om uppgiften att medverka till att verksamheten är av god kvalitet. Personal och praktikanter med flera ska också informeras om att de har en skyldighet att rapportera missförhållande. Utredningen av ett missförhållande ska utvisa vad missförhållandet har bestått i, vilka konsekvenser det har fått för den enskilde och vad som är orsakerna till missförhållandet. Den ska också utvisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att missförhållandet inte ska uppkomma igen. Det är utredningen som ska utvisa om missförhållandet är allvarligt. De missförhållanden som bedöms som allvarliga skall alltid rapporteras vidare till Socialstyrelsen. Hänvisningar: 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 första stycket, Socialtjänstlagen (2001:453) 23 e första stycket och 24 b-f Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387)(LSS) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:5. VEM OMFATTAS AV SKYLDIGHETEN? Skyldigheten att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden ska gälla för den som är: Anställd, Uppdragstagare, Praktikant eller motsvarande under utbildning, Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program Lex Sarah lagstiftningen omfattar sedan den 1 juli 2011 alla som fullgör uppgifter inom Socialtjänsten eller i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att även till exempel handläggare omfattas av ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

31 BOTKYRKA KOMMUN 2 [2] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Daglig verksamhet, LSS anmälningsskyldigheten. Från och med den 1 januari 2011 så omfattas även de personliga assistenter som utför assistans bekostad genom assistansersättning av lex Sarah. Det är enhetschefen som ansvarar för att informera de rapporteringsskyldiga om deras skyldighet. Information ska enligt lag ges minst en gång om året. Vid introduktion av nyanställda, uppdragstagare, praktikanter, deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska information om skyldigheten att rapportera missförhållanden mot brukaren ingå. Informationen bör ges både muntligt och skriftligt och ska ske redan första dagen. Vid nyanställning skriver arbetstagaren på att hon eller han tagit del av informationen om sekretess. Det är lämpligt att även informering om Lex Sarah sker vid detta tillfälle. FÖRSLAG TILL BESLUT. Arbetsmarknad och utbildningsnämnden beslutar att upprätta egna rutiner för arbetet med Lex Sarah anmälningar från våra medarbetare. De dokument som behövs för detta biläggs denna tjänsteskrivelse. BILAGOR Bilaga 1: Lex Sarah, Flödesschema Bilaga 2: Lex Sarah, Rutiner Bilaga 3: Lex Sarah, Rapportering Bilaga 4: Lex Sarah, Utredning Bilaga 5. Lex Sarah, Sammanställning

32 1 [1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen LSS-enheten Flödesschema gällande missförhållanden och risker för missförhållanden- enligt Lex Sarah Händelse inträffar Vidta åtgärder Rapportera och dokumentera Informera enhetschef Rapportera till Verksamhetschef/ Arbetskonsulent Vidta ytterligare åtgärder Arbetsrättsliga åtgärder Ändrade rutiner Polisanmälan Informera Brukare, Företrädare, Myndighet Återkopplar till medarbetare och rapportör Avgör om det ska utredas av Administrativ chef Behöver rutiner ses över i hela Daglig verksamhet? Sammanställa till kvalitetsledningssystem Återkopplar till brukare, företrädare och enhet Utreder enligt Lex Sarah Rapporterar till Socialstyrelsen Återkopplar till berörda chefer Informerar nämnd Återkopplar till Enhetschef och Verksamhetschef

33 1 [3] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Daglig verksamhet, LSS LSS-enheten LEX SARAH-RUTINER Skyldigheten att rapportera, anmäla och åtgärda missförhållanden regleras i Lex Sarah och i ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. INFORMERA Alla chefer ska informera sina medarbetare om dessa rutiner för rapportering av missförhållanden eller risk för missförhållanden, enligt Lex Sarah. Informationen ska ges vid nyanställning, och sedan fortlöpande minst en gång per år. RAPPORTERA Du som medarbetare är skyldig att medverka till att verksamheten håller en god kvalitet. I skyldigheten ingår att rapportera och åtgärda händelser som kan vara missförhållanden och risk för missförhållanden för arbetstagare. Det är en del av det systematiska kvalitetsarbetet, och handlar om att rätta till brister, utveckla verksamheten, och att förhindra att fel och risker uppkommer igen. Syftet är att skydda arbetstagaren från att fara illa, och att säkerställa att han eller hon får insatser av god kvalitet. VEM ÄR SKYLDIG ATT RAPPORTERA? Alla inom Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens LSS-enhet, det vill säga: anställda (medarbetare och chefer) uppdragstagare (till exempel konsulter, privata företag) praktikanter eller motsvarande under utbildning och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program VAD SKA RAPPORTERAS? Alla händelser som lett till, eller kunnat leda till, negativa konsekvenser för arbetstagaren ska rapporteras. Det kan vara både aktiva handlingar och försummelser, både de du själv uppmärksammar, och de du får kännedom om från andra. Exempel på missförhållanden är: Bemötande som avviker från vad som är grundläggande krav på respekt, för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet Psykiska övergrepp (t.ex. hot, bestraffning, trakasserier, kränkningar) Fysiska övergrepp(t.ex. slag, nypningar fasthållning och hårda tag) Sexuella övergrepp Ekonomiska övergrepp (t.ex. stöld, utpressning, förskingring) Återkommande och upprepade brister i stöd, service och omsorg som erbjuds, samt brister i tillsynen av den enskilde personen. Nödrättssituationer Övergrepp, fasthållning, inlåsning eller andra begränsningsåtgärder/brott.

34 BOTKYRKA KOMMUN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Daglig verksamhet, LSS 2 [3] HUR RAPPORTERAR JAG OCH TILL VEM? När du upptäcker eller får kännedom om ett missförhållande, eller en risk för missförhållande, ska du genast informera berörd enhetschef. Alla missförhållanden/risker ska dokumenteras i arbetstagarens journal. Du och/eller din chef ska också snarast rapportera händelsen till Verksamhetschef och arbetskonsulenterna. Rapporterar gör du på blanketten Rapportering av missförhållanden och risk för missförhållanden- enligt Lex Sarah. Originalet ska till verksamhetschefen och en kopia på rapporten skickas till arbetskonsulenterna och en kopia behålls på enheten. Du som inte kan eller vill rapportera via berörd enhetschef kan rapportera direkt till verksamhetschef eller arbetskonsulenterna. Om du inte har möjlighet att använda blanketten går det bra att rapportera muntligt eller att skriva ner på ett vanligt papper. Tänk på att inte ange personuppgifter (personnummer och namn på arbetstagare) om du skickar rapporten med fax eller e-post. ÅTGÄRDA Om du uppmärksammar ett missförhållande eller risk för missförhållande ska du alltid i det akuta skedet vidta åtgärder för att säkerställa arbetstagarens trygghet och hälsa. Du informerar enhetschefen omgående och denne vidtar nödvändiga åtgärder. Ansvarig chef ska även: informera arbetstagare/företrädare att rapportering gjorts informera Myndighet att rapportering gjorts i samråd med Verksamhetschef göra en polisanmälan om händelsen bedöms brottslig UTREDA Verksamhetschef avgör om missförhållandet är allvarligt och ska rapporteras till förvaltningens administrativa chef. Verksamhetschefen avgör också om verksamheten behöver se över sina rutiner för att säkerställa kvaliteten. Vid allvarliga missförhållanden leder administrativ chef utredningen och utför den tillsammans med berörda chefer och medarbetare. Administrativ chef fattar också beslut om vilka fortsatta åtgärder som ska vidtas. Denne avgör också om missförhållandet/risken är allvarlig, och gör i så fall en Lex Sarah-anmälan till socialstyrelsen. Utredningen ska göras skyndsamt, vilket betyder att det inte bör ta mer än två veckor. Rapport och utredning diarieförs av förvaltningens registrator. VAD HÄNDER EFTER ATT UTREDNINGEN AVSLUTATS? Både chef och administrativ chef återkopplar och följer upp det som rapporterats och utretts. ANSVARIG CHEF informerar personal och arbetstagare/företrädare om utredningens beslut ändrar rutiner och arbetssätt så att missförhållanden och risker inte upprepas säkerställer att händelsen har dokumenterats i social journal följer upp de åtgärder som beslutats i utredningen återkopplar till medarbetare och den som rapporterat Har du som rapporterat inte fått någon återkoppling inom två veckor, gör en anmälan på nytt till Verksamhetschefen.

35 BOTKYRKA KOMMUN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Daglig verksamhet, LSS 3 [3] ADMINISTRATIV CHEF: informerar nämnden om utredningens beslut informerar kommunens Lex Sarah ansvarige om utredningens beslut återkopplar utredningens beslut till berörd enhetschef och verksamhetschef följer upp rapporten och åtgärderna i verksamhetschefernas ledningsgrupp i samband med delårsuppföljning, eller oftare vid behov. SAMMANSTÄLLA Alla missförhållande och risk för missförhållande samt Lex Sarahanmälningar ska sammanställas per enhet, verksamhet och för förvaltningen totalt inför varje delårsrapport. Varje chef ansvarar för sin sammanställning som görs på blanketten Sammanställning av missförhållanden och risk för missförhållanden- enligt Lex Sarah. Sammanställningen skickas till närmsta chef. Arbetskonsulenterna sammanställer samtliga Lex Sarah - anmälningar för analys i kvalitetsledningssystemet. Har du frågor kontaktar du enhetschef eller arbetskonsulent.

36 1 [2] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Daglig verksamhet, LSS RAPPORTERING AV MISSFÖRHÅLLANDEN ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDEN- ENLIGT LEX SARAH RAPPORTERINGEN ÄR IFYLLD/LÄMNAD AV: Namn: Telefon: Enhet: Titel/funktion: E-postadress: Ansvarig chef: BESKRIVNING AV HÄNDELSEN. När och var inträffade händelsen? Datum och klockslag: Vad har hänt? Vad kunde ha hänt? Plats: Vilka konsekvenser blev det? Vilka konsekvenser kunde det blivit? Har händelsen inträffat tidigare? Ja Nej ÅTGÄRDER Vilka åtgärder har vidtagits? Vilka förslag på långsiktiga åtgärder finns det? Har händelsen dokumenterats i social journal? Ja Nej ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

37 BOTKYRKA KOMMUN 2 [2] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Daglig verksamhet, LSS UNDERSKRIFT Namnteckning: Datum: Namnförtydligande: Telefon/E-post: SKICKA RAPPORTERINGEN TILL Arbetskonsulenterna; AVUX, Daglig verksamhet, Gröndalsv. 20 plan 9 Eller lasse.svensson@botkyrka.se, ywonne.nielsen@botkyrka.se, jenny.samuelsson@botkyrka.se Lämna/skicka en kopia till din enhetschef.

38 1 [1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen 2013-XX-XX Lex Sarah - Utredning Berörd arbetsplats: Rapport om missförhållande daterad den inkom den Händelsen inträffade den Underrättelser/anmälningar Underrättad datum Företrädare Underrättad av Polisanmälan Facklig organisation Utredning av missförhållande Sammanfattning av inkommande handling Sammanfattning av samtal på berörd arbetsplats Övrig adekvat information Utredarens synpunkter Vad orsakade missförhållandet/risken för missförhållandet Bedömning av vilka konsekvenser som brukaren blivit/kunde blivit utsatt för. Bedömning av risken för att något liknande inträffar igen Bedömning av om rapporten rör ett allvarligt missförhållande Vidtagna och planerade åtgärder ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

39 Sammanställning av missförhållanden och risk för missförhållanden - enligt Lex Sarah Enhet/verksamhet/förvaltning: Ansvarig chef: Period: Datum: Datum: Antal Lex Sarah anmälningar, Dnr: Antal utredningar Antal Socialstyrelsen Antal Polisanmälningar Återkoppling till rapportör Återkoppling till brukare/ företrädare Totalt Kategorier Bemötande Psykiska Fysiska Sexuella Ekonomiska Brister i omvårdnad Brister i tillsyn Nödrätt Övergrepp Begränsningsåtgärder Annat Totalt Antal rapporter som rör: Varav antal missförhållanden Varav risk för missförhållanden

40 En rapport kan innebära att flera områden markeras, t ex brister i bemötande och omvårdnad i samma händelse. Alla missförhållande och risk för missförhållande samt Lex Sarahanmälningar ska sammanställas per enhet, verksamhet och för förvaltningen totalt inför varje delårsrapport. Arbetskonsulent ansvarar för sammanställning inom daglig verksamhet som skickas till verksamhetschef.

41 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Rapport sommarjobb och sommarlovsentreprenörer 2013 (AVUX/2013:34) Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av rapport sommarjobb och sommarlovsentreprenörer. Sammanfattning Botkyrka kommun har under sommaren 2013 anordnat 1025 sommarjobb för ungdomar i åldern år. I insatsen sommarlovsentreprenörer deltog 14 ungdomar. Rapporten beskriver arbetet med årets sommarjobb och resultat från kvalitetsundersökningar. En samlad analys av resultatet och en plan för genomförande av sommarjobben 2014 lyfts som ett ärende i december-nämnden.

42 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Rapport sommarjobb och sommarlovsentreprenörer 2013 (AVUX/2013:34) Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av rapport sommarjobb och sommarlovsentreprenörer. Sammanfattning Botkyrka kommun har under sommaren 2013 anordnat 1025 sommarjobb för ungdomar i åldern år. I insatsen sommarlovsentreprenörer deltog 14 ungdomar. Rapporten beskriver arbetet med årets sommarjobb och resultat från kvalitetsundersökningar. En samlad analys av resultatet och en plan för genomförande av sommarjobben 2014 lyfts som ett ärende i december-nämnden. Jan Strandbacke Förvaltningschef Andreas Liljenrud Utvecklingsledare ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post vanja.moller@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

43 1 [11] arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter Referens Anette Berggren Mottagare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Rapport sommarjobb och sommarlovsentreprenörer 2013 Sammanfattning Botkyrka kommun har under sommaren 2013 anordnat sommarjobb till 1025 ungdomar i åldern år. Detta betyder att vi i år för första gången passerat målet om 1000 sommarjobb. Under våren var det 1693 ungdomar som ansökte om ett sommarjobb. Av dessa var 808 pojkar och 885 flickor ungdomar erbjöds sommarjobb. 178 ungdomar tackade av olika skäl nej till sommarjobb. Dessa platser matchades med nya ungdomar. Utifrån kvalitetsmätningar som gjorts under sommarmånaderna kan vi även se att en klar majoritet av ungdomarna är väldigt nöjda med sina sommarjobb och de arbetsuppgifter som de haft. Likaså är arbetsplatserna nöjda med det stöd och den information som de fått från Arbets- och kompetenscenter inför och under sommaren. Internt kan vi konstatera att vi har många bra och fungerande rutiner utifrån årets volymer. Inför nästa års krav på en volymökning till 1500 platser kan vi dock se att vissa delar behöver förtydligas för att få en snabbare process. I dagsläget saknas det bland annat tydliga åtaganden från respektive förvaltning om hur många platser de ska bidra med. Detta innebär långa ledtider, förseningar i processen och mycket arbete för att få in alla platser i tid från respektive förvaltning. Volymökningen inför nästa år kommer även betyda en intensifiering i kontakten med ungdomar, föräldrar och arbetsplatser under hela våren och sommarmånaderna vilket kommer kräva utökade resurser. Inför nästa år är det även viktigt att göra det tydligare om vad syftet med sommarjobben till ungdomarna är. En viktig del i detta kan vara att bestämma sig för vilken definition som ska användas till både ungdomar och arbetsplatser. Använder vi oss av begreppet feriepraktik kan vi förhoppningsvis skapa rimligare förväntningar på t.ex. lön, matchning, vilka krav som kan ställas på ungdomarna m.m. vilket i förlängningen blir enklare att förklara för både ungdomar, föräldrar och handledare. ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Hans Stahles väg 13 Kontaktcenter Direkt Sms E-post azra.jahic@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

44 BOTKYRKA KOMMUN arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter [11] Bakgrund Årets sommarjobb har anordnats inom ramen för så kallad feriepraktik samt utifrån riktlinjer och beslut av kommunstyrelsen enligt KS/2009:73 och KS/2010:203. Den senare avser volymökning till 1000 platser, vilket kvarstått för Före ökningen av antalet platser hade den förra förvaltningen Utbildning och arbetsmarknad (UA) en grundplanering på 150 platser. I kommunstyrelsens beslut står att Feriepraktik har stor betydelse för både individ och familj. Praktiken ger arbetslivserfarenheter och referenser och blir en merit vid ansökan om extrajobb och jobb efter avslutad skolgång. Det är dessutom en viktig ingång för arbete som förstahandsalternativ till försörjning. Genomförande Botkyrka kommun har under sommaren 2013 anordnat sommarjobb till 1025 ungdomar i åldern år, främst inom kommunens verksamheter, men även i de kommunala bolagen och föreningar. 1 Fördelningen mellan årskullar och flickor och pojkar visas i diagrammet nedan Totalt Flickor Pojkar ungdomar avslutade sitt sommarjobb i förtid och 178 av dessa platser matchades på nytt. Detta innebär att 5 platser inte kunde tillsättas.

45 BOTKYRKA KOMMUN arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter [11] Resurser och organisation Det operativa arbetet kring sommarjobbsprocessen har utförts av en handledare som har administrerat, koordinerat och matchat anmälningar om arbetsplatser med ungdomarna. Handledaren har i samarbete med samordnaren ansvarat för externa kontakter, framför allt arbetsplatser, föräldrar och ungdomar, samt för arbetsgivarkontakter, handledarträffar, planering och genomförande av sommarjobbsmässan (som resulterade i att 75 ungdomar anställdes av andra arbetsgivare), anställningsavtal, och utskick av intyg till ungdomarna. Utöver detta lånas resurser in från samtliga sektioner vid punktinsatser som t.ex. avtalsskrivning, stora postutskick och att svara i telefon. Vidare ansvarar ett några av arbetsledarna för ett stort antal sommarjobbare under perioden juni, juli och augusti. Tjänster köps även från lönekontoret. För administrativ hantering används ett anpassat datastödssystem. Intern och extern kommunikation Arbetet med samordning av sommarjobben pågår under perioden november oktober. Processen börjar med att en förfrågan går ut till samtliga arbetsställen i kommunens verksamheter i syfte att få dessa att åta sig att anordna enklare jobb under sommaren till ungdomar mantalsskrivna i Botkyrka kommun. Brev med förfrågan om att anordna enklare sommarjobb och anmälan av platser har därefter i omgångar gått ut till kommunens förvaltningar och föreningar under januari mars. Totalt inkom 1030 sommarjobb fördelade på 140 arbetsplatser. Förvaltningar inom Botkyrka kommun Antal Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen 163 Kommunledningsförvaltningen 156 Kultur- och fritidsförvaltningen 108 Samhällsbyggnadsförvaltningen 58 Socialförvaltningen 5 Utbildningsförvaltningen 154 Vård- och omsorgsförvaltningen 105

46 BOTKYRKA KOMMUN arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter [11] Platser, fördelning per typ Botkyrka kommun Kommunala bolag Föreningar Övriga Parallellt gjordes besök på grund- och gymnasieskolor för att informera studieoch yrkesvägledare och socialtjänsten om processen kring anordnade sommarjobb. I mars genomfördes en sommarjobbsmässa på Folkets Hus i Hallunda i samarbete med Arbetsförmedlingen. På mässan kunde ungdomar söka sommarjobb på den reguljära arbetsmarknaden samt få information om kommunens anordnade sommarjobb. Vi har även skapat webbportalen Sommarjobb i Botkyrka, där all information om sommarjobben finns samlad, i syfte att underlätta för ungdomarna. I januari lades information ut på botkyrka.se om sommarjobb 2013 och under mars månad kunde ungdomar ansöka att arbeta någon av följande perioder: Period 1 ( ) Period 2 ( ) Period 3 ( )

47 BOTKYRKA KOMMUN arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter [11] Antal som tackat JA under respektive period Period 1 Period 2 Period 3 Totalt Flickor Pojkar Period Ansökt Flickor Pojkar Tackat JA Flickor Pojkar Lediga Period Period Period Urvalsprocessen 1208 ungdomar av de 1693 som sökte de 1030 anordnade sommarjobben erbjöds jobb. 183 ungdomar avslutade sitt sommarjobb i förtid, och 178 av dessa platser matchades på nytt. Ett första urval gjordes utifrån inkomna underlag med prioriterade ungdomar från socialförvaltningen, särskolegymnasier samt studie- och yrkesvägledare, totalt 120 ungdomar. Fördelningen var 50 ungdomar från Socialförvaltningen, 58 från Studie- och yrkesvägledare och 12 från Särskola. Urvalsprocessen skedde därefter främst via lottning med hänsyn taget till ungdomarnas val av period och intressen. Sista anmälningsdag för arbetsplatserna var den 8 mars, och då hade endast 50 % av platserna kommit in. Resterande jobb kom in löpande under mars-juni månad. På grund av detta har matchningsprocessen försenats, vilket har lett till att vi fått extern kritik från ungdomar och föräldrar som tycker att vi har gett för sena besked inför sommaren.

48 BOTKYRKA KOMMUN arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter [11] Alla skolor i kommunen har även fått information om hur ungdomar med samordningsnummer (tillfälligt personnummer), enklast kan söka sommarjobb. Dessa ungdomar tillhör dock inte prioriteringsgruppen och lottas ut som alla andra ungdomar. Från SYV, SOC och Särkolan fick vi i år 120 ungdomar som skulle prioriteras, efter att de fått brev från oss om vilka kriterier som gäller. De prioriterade ungdomarna hade förtur till sommarjobb, och matchades med hänsyn taget till ungdomarnas val av period och intressen. I år sökte 47 personer från övriga kommuner sommarjobb inom Botkyrka kommun. Innan matchningsarbetet påbörjades gjordes en inventering av alla inkomna ansökningar för att eliminera de personer som inte var folkbokförda i Botkyrka kommun. Syftet med detta var att öka chanser för ungdomar inskrivna i kommunen till sommarjobb. Fem ungdomar bosatta i andra kommuner har av välgrundade skäl fått sommarjobb inom Botkyrka kommun. Dessa ungdomar var högt prioriterade av Socialförvaltningen eller SYV, eller av båda. De var folkbokförda i Botkyrka kommun, men av olika anledningar varit tvungna att byta sin vistelseadress. Antal feriepraktikanter per kommundel Ansökte Tackade JA