BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014
|
|
- Dan Månsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014
2 Årsrapport 2014 BRIMP - Bröstimplantatregistret Registerhållare och rapportförfattare Birgit Stark, Docent i plastikkirurgi och överläkare vid Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset. birgit.stark@ki.se Registerkoordinator Heléne Fägerblad helene@hfconsulting.se Statistiker Catherine Rochez Registercentrum Västra Götaland catherine.rochez@registercentrum.se Projektledare Jonas Lekander Registercentrum Västra Götaland jonas.lekander@registercentrum.se Registrets huvudman Västra Götalandsregionen För ytterligare information Kontakta registerhållare Birgit Stark birgit.stark@ki.se 2
3 Innehåll Årsrapport 2014 BRIMP - Bröstimplantatregistret... 2 Inledning... 5 Bakgrund Två skäl till bröstimplantat... 5 Betydelsen av BRIMP är uppenbar... 5 Vilka använder registret... 5 Frivilligt deltagande I registret... 5 Samarbete med Registercentrum Västra Götaland:... 5 Primärregistrering går online Revisionsoperation går online Patient rapporterade utfallsdata, PROM... 6 Samarbete med Bröstcancerregister/rekonstruktionsregistret (RR)... 7 Registerverksamhet Planer för Deskriptiv statistik... 9 Figur 1. Antal primär- och reopererade patienter som registrerades perioden Figur 2. Andel primäropererade patienter per region fördelade på typ av klinik Figur 3. Andel reopererade patienter per region fördelade på typ av klinik Figur 4. Åldersfördelning av primäropererade patienter Figur 5. Åldersfördelning av reopererade patienter Figur 6. Åldersfördelning per indikation vid primäroperation Figur 7. Antal insatta implantat vid primäroperation uppdelat per tillverkare Figur 8. Andel insatta implantat vid primäroperation vid universitetssjukhus uppdelat per region och tillverkare Figur 9. Andel insatta implantat vid primäroperation vid privat enhet uppdelat per region och tillverkare Figur 10. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med patientupplevd hypoplasi som indikation Figur 11. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med primär mikromasti som indikation Figur 12. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med sekundär mikromasti som indikation
4 Figur 13. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med profylaktisk mastektomi som indikation Figur 14. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med rekonstruktion efter mastektomi som indikation Figur 15. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med tuberösa bröst som indikation Figur 16. BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av primäropererade patienter Figur 17. BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av primäropererade patienter per indikationsgrupp Figur 18. Användning av drän vid primäroperation i relation med indikation och uppdelat på typ av klinik Figur 19. Implantatsposition vid primäroperation uppdelat per indikation Figur 20. Användning av antibiotika vid primäroperation uppdelat per indikationsgrupp Figur 21. Patientens upplevelse innan primäroperation uppdelat per indikationsgrupp.. 19 Registrets organisation
5 Inledning Bakgrund. Det finns idag ett flertal olika tillverkare av bröstimplantat. De mest använda fabrikaten är exempelvis Mentor och Allergan. Franska företaget PIP har tillverkat implantat vilka avvikit från tidigare EU godkända riktlinjer. Processen har orsakat stor oro och osäkerhet bland patienter och läkare och har lett till ett stort antal omoperationer för att byta dessa felaktigt tillverkade bröstimplantat. Fortfarande finns patienter som har PIP bröstimplantat inopererade, dessa patienter behöver utsätta sig för en förnyad operation. I Sverige saknades ett register för bröstimplantat trots att det uppskattningsvis är 6000 patienter som årligen opereras med ett implantat. För att kunna utvärdera användandet av främmande material vid bröstkirurgi i samband med rekonstruktion efter cancer eller vid övriga godartade indikationer bestämde plastikkirurgiska och estetiska yrkesföreningarna att inrätta ett bröstimplantatregister på nationell nivå. Två skäl till bröstimplantat Bröstimplantat används dels till rekonstruktion efter att bröst tagits bort på grund av cancer och dels vid förstoring av bröst av estetiska skäl. Årligen drabbas ca kvinnor av nyupptäckt bröstcancer i Sverige. Cirka tvingas genomgå bröstamputation. Betydelsen av BRIMP är uppenbar Ett nationellt kvalitetsregister över bröstimplantat ger underlag för förbättrad behandling både i val av implantat och behandlingsmetod. Med hjälp av registerdata förbättras på sikt både vårdkvalitet och patientsäkerhet. Oförutsedda komplikationer kan upptäckas i tid. Vilka använder registret Specialister i plastikkirurgi, liksom bröstkirurger och allmänkirurger, verksamma såväl inom offentlig som i privat sektor, uppmanas att delta i registret. Registreringen omfattar både produktdata och patientdata. En viktig punkt är att registrera data kring reoperationer. Tidig protesruptur kan upptäckas. Har samma fel observerats på andra proteser av samma tillverkning? Vilken betydelse har kvinnans ålder, hälsa etc.? Frivilligt deltagande I registret De allra flesta patienter som får ett implantat av något slag knä protes, hjärtklaffprotes eller höftprotes är positiva till att medverka i ett register. Detta gäller även för de patienter som får bröstimplantat. Uppgifterna är skyddade enl. de lagrum som finns och det är alltid möjligt att efter ansökan få sina uppgifter raderade ur registret. Samarbete med Registercentrum Västra Götaland: Ett samarbete med Registercentrum Västra Götaland (RC) är inrättat sedan hösten 2012 för att införa ett bröstimplantatregister. Införandet av ett helt nytt register innebär komplicerade datatekniska processer med professionell juridisk hjälp gällande datasekretess och säkerhet. På RC finns decenniers erfarenhet, bland annat har man skött ett av de mest etablerade registren, höftprotesregistret. Ett 3- sites försök med registrering av data för bröstimplantat vid primäroperation har genomförts sedan , testperioden avslutades med utvärdering En utvidgning av registret avser monitorering av data vid reoperationer. Projektledare på RC har i samarbete med registerhållare och medlemmar i styrgruppen konstruerat ett kompletterande 5
6 datastyrt formulär. En professionell utvärdering av resultatmått har skett efter att testperioden avslutades Efter pressrelease gick BRIMP i kliniskt bruk I början av processen uppstod problem med att införskaffa SITHS-kort, nödvändigt för registrering av data enligt gällande föreskrift i Sverige. Leverans av SITHS-korten var mycket försenad och tog nästa 3 månader vilket fördröjde början av registreringen och testperioden i onödan. Tyvärr kvarstod problemet under 2014 och var ett hinder för många kliniker som önskade medverka i BRIMP. Kostnaden för SITHS-kort är inte heller obetydliga. Sedan är det möjligt att logga in i BRIMP med Mobilt BankID vilket drastiskt har ökat antalet registrerande enheter samt förenklat för användarna. Primärregistrering går online Styrgruppen har i samarbete med registerhållare beslutat att initialt registrera data vid primäroperationen. Bröstimplantatregistret har påbörjat en nationell insamling av data från alla privat verksamma kliniker samt rekonstruktiva centra från och med En del av plastikkirurgiska klinikerna har en blandad verksamhet, d.v.s. sysslar med landstingsfinansierad- och privatvård. Universitetsklinikerna bedriver enbart offentligt finansierad vård och en del av klinikerna sysslar med privatfinansierad vård. Alla kliniker eller enheter i Sverige som sysslar med bröstimplantatbaserad vård är välkommen att registrera data i BRIMP. Registerhållare och styrgruppen har under det gångna året 2014 framförallt verkat för en helhetstäckning inom plastikkirurgisk specialitet. Bröstkirurgerna har inbjudits att medverka i BRIMP genom kontakt med styrelsen för bröstkirurgiska föreningen. Formuläret för registrering av data vid primäroperationen finns tillgängligt i pappersform på hemsidan Vidare finns formuläret i elektroniskt format för direktregistrering. Under det gångna året har registerhållare och koordinator Heléne Fägerblad tagit kontakt med samtliga privata- och offentliga kliniker som sysslar med bröstverksamhet. Kontakt etablerades via mail och telefonledes för att informera om vikten att ansluta sin verksamhet till BRIMP. Uppföljande samtal och mail till ännu inte anslutna kliniker sker kontinuerligt. Revisionsoperation går online Formuläret revisionsoperation färdigställdes i samarbete med Ulf Samuelson, Pelle Sahlin, Birgit Stark och projektledarna på Registercentrum Västra Götaland. Efter diverse testperioder tog styrgruppen beslutet att införa reoperationsformuläret på nationell nivå. Från och med implementerades därefter registrering av revisionsoperationer. Formuläret för registrering av data vid reoperation finns tillgängligt i pappersform på hemsidan Vidare finns formuläret i elektroniskt format för direktregistrering. Patient rapporterade utfallsdata, PROM BRIMP förväntas komplettera med patient upplevda utfallsmått, så kallade PROM data. Styrgruppen har under hösten 2014 diskuterat förslag till PROM uppföljning vid flera elektroniska och fysiska sammankomster. Ett förslag har utarbetats och kommer att verkställas efter diskussion med projektledningen på Registercentrum Västra Götaland. PROM enkäten behandlar patientens nöjdhet med bröstens form och volym samt patientens nöjdhet med det uppnådda resultatet. En viktig fråga i uppföljningen kommer att belysa uppkommen smärta. Man planerar för utskick av formulären 0.5-, 5- och 10 år efter primäroperationen. Formuläret diskuterades och färdigställdes med styrgrupp, projektledning och psykolog. Vidare inhämtades synpunkter från bröstcancerföreningen. Registerhållare och projektledning planerar för utskick av enkät under slutet av år
7 Samarbete med Bröstcancerregister/rekonstruktionsregistret (RR) Registerhållare och projektledare för BRIMP har fått som uppdrag av styrgruppen under 2014 att etablera ett samarbete med Bröstcancerregistret. Målet är att underlätta arbetsbördan inom den offentliga vården där personalens ansvar är att rapportera i flera olika kvalitetsregister. Det saknas idag viktiga data som specificerar det valda implantatet i RR. Data relaterade till reoperation i samband med bröstimplantat samt vidtagna åtgärder saknas helt i RR. Således saknas i RR grundläggande data för att säkerställa patientsäkerheten vid val av specifika bröstimplantat. Det är att beakta att RRs primära syfte inte heller är att vara ett implantatregister. Registerhållare har utarbetat ett urval av viktiga data ifrån BRIMP för komplettering av RR. Projektledare från Registercentrum Västra Götaland har säkerställt att inga tekniska hinder motsätter en kontinuerlig överföring av relevanta data från RR till BRIMP. En arbetsgrupp bestående av medlemmar från styrgrupperna för RR och BRIMP har fått i uppdrag att förverkliga en samordning av implantatdata vid bröstrekonstruktion. Dessa data kommer därefter att återföras till BRIMP för vidare analys. Båda register kommer att kvarstå som separata enheter. Konsensus mellan RR och BRIMP avseende samordning av data planeras avslutas Bröstcancerregistret kommer att helt omstruktureras under år När omstruktureringen är avslutad är vid dagens datum inte klart. Således kvarstår behovet av en dubbelregistrering av bröstimplantat vid cancer tills RRs omarbetning är avslutad. Registerverksamhet 2014 Registerhållare har haft kontinuerliga kontakter med Registercentrum Västra Götaland (RC) under det gångna året. Skype-möten har avhållits 2-3 gånger per månad. Resor till RC i Göteborg nödvändiggjordes för ingående diskussioner om utformningen av BRIMP till dess nuvarande form inkluderande PROM projektet. Styrgruppsmöten avhölls 2 gånger under det gångna året. Styrgruppen har kompletterats med patientföreträdare. Heléne Fägerblad bistår BRIMP som koordinator sedan sommaren Hennes arvode bekostas med anslag från kansliet för kvalitetsregister som erhölls vid konkurrensutsatt ansökan. Hemsidan för BRIMP har upprättats av registerhållare inför nationellt införande av registret. Hemsidan behöver utvidgas och medlem av styrgruppen har åtagit sig denna uppgift. Löpande kontakter med klinikerna har skötts via projektledare Jonas Lekander från RC, men framförallt via Heléne Fägerblad och registerhållare Birgit Stark. Samtliga plastikkirurgiska kliniker i landet har kontakts via mail/ telefonledes i syfte att öka medverkan av hittills inte intresserade enheter. Ett fysiskt möte erbjöds till alla rapporterande enheter juni 2015 med syfte att ge registrerande enheterna möjlighet till återkoppling med styrgruppsledamöter, registerhållare och representanter från RC. Mötet ajournerades då för få medlemmar kunde delta. En enkät för att belysa förbättringsmöjligheter har skickats till rapporterande enheter under våren Trots att representanter från industrin har inbjudits till ett informationsmöte våren 2014 till RC i Göteborg där Prof. Göran Garellick, Jonas Lekander, Läkemedelsverket och företaget LINK samt UT informerade om registrets ansvarsområde och samarbetsvinster ur industrins synvinkel har industrins intresse att stödja BRIMP varit lågt. Registerhållare kommer att kontakta representanter från brösttillverkande industri under Syfte är att igen förtydliga vinster gällande kvalitetsutveckling, marknadsöversikt och behov av utbildning. Den sistnämnda punkten är av intresse för industrin vid uppkomst av ovanligt frekventa komplikationer hos en användare. Detta kan detekteras med registret och riktade utbildningsinsatser kan initieras. 7
8 Registerhållare har skött ansökningsförfarandet om ekonomiska medel till kansliet för kvalitetsregister samt redovisning av progress avseende särskilt tilldelade projektmedel. Fyra separata ansökningar har lämnats till kansliet för kvalitetsregister under år Separata rapport om särskilt tilldelade projektmedel har lämnats. Registerhållare har hållit ett föredrag om BRIMP vid internationell konferens organiserad av ISAPS i Rio de Janeiro hösten Vidare har UT hållit föredrag om BRIMP:s verksamhet vid professionens nationella möte i Karlstad. Planer för 2015 Ett intensivt arbete pågår för att skapa lättläsliga och relevanta utdata till inrapporterande kliniker. Målet är att varje klinik kan följa de egna resultaten mot bakgrund av aggregerade data. Under våren/sommaren har en modul för primäroperationer framtagits som kommer att kunna användas under höst/vinter Under samma period diskuterade vi modulen för reoperationer som är ännu mera komplex. Vi förväntar oss att färdigställa denna under våren I slutet på december 2014 var 26 av totalt 55 plastikkirurgiska enheter i Sverige registrerade användare. Målet för 2015 är att samtliga plastikkirurgiska kliniker i Sverige blir användare till BRIMP. Parallellt kontaktas bröstkirurgernas förening och inbjuds att medverka. För att öka täckningsgraden krävs framöver att BRIMP:s koordinator och registerhållare tar kontakt och även reser till klinikerna som ännu inte är registrerade. Det är totalt ca 70 plastik- och bröstkirurgiska kliniker som skall kontaktas och besökas under 2015 och Målet för det kommande året 2015 är att öka täckningsgrad från numera ca 25 % till 45 %. Klinikernas följsamhet att rapportera kommer att testas mot industrins rapporter avseende sålda implantat per år till respektive enheter. Förhoppningsvis kommer industrin att medverka i denna process. En ökad täckningsgrad är grunden för relevanta utdata och en förbättrad datakvalitet. Vidare planerar vi att skapa grundläggande databaserade förutsättningar på RC för att kunna hantera administrationen av PROM data. På sikt kommer resultat av PROM enkäterna att tillåta ett förbättrat kvalitetsarbete på klinikerna. Samverkan med bröstcancerföreningen avseende PROM data och återkoppling till patienterna är ett viktigt projekt för 2015 samt samverkan med yrkesföreningar för att initiera kvalitetsarbetet. Således kvarstår som förbättrings- och projektarbete under det kommande året 1) att skapa lämplig statistik samt underlag för lätt läsbar grafisk redovisning för egna utdata till registrerande enheter 2) att konfigurera en webbmodul till inrapporterande enheter avseende uppföljning av egna data avseende primär- och reoperationer 3) att förbättra täckningsgrad 4) att inleda PROM rapportering 5) att återuppta diskussionen med industri 8
9 Deskriptiv statistik BRIMP är ett nyetablerat register och inkommande dataflödet behöver nå en mera stabil och representativ nivå innan en djupanalys av data kan utföras. I nedanstående tabeller och grafiska framställningar har vi valt att ge insikt i registrerade data från den offentliga och den privata vården som är regionvis representerat. Vidare har indikationen uppdelats i två huvudgrupper, den första gruppen avser strikt rekonstruktiva plastikkirurgiska ingrepp vid exempelvis cancer, medfödd missbildning eller genetisk bröstcancer benägenhet och i den andra gruppen sammanfattas indikationer vid godartade åkommor. Inom dessa två huvudgrupper har vi studerat fördelningen av olika fabrikat samt deras form och volym. Relationen till BMI i förhållande till fabrikat och indikation är redovisade. Patientens egen syn om form och volym av de egna brösten har monitorerats för att dokumentera patientens utgångsläge vid val av primäroperation. Dessa data är av vikt vid senare analys vid en eventuell reoperation. En viktig patientrapporterat variabel i detta sammanhang är om patienten upplever smärta i sina bröst innan primäroperationen. Figurer baserar sig på ackumulerad data om inget annat uppges. Figur 1. Antal primär- och reopererade patienter som registrerades perioden Sedan BRIMP:s början konstaterades en stadig ökning av observationer från olika enheterna. 9
10 Figur 2. Andel primäropererade patienter per region fördelade på typ av klinik Redovisar fördelning av primäroperationer i de olika regionerna i landet. Primäroperationerna är uppdelade i privat enhet och universitetssjukhus. Figur 3. Andel reopererade patienter per region fördelade på typ av klinik Figuren visar fördelning av reoperationer i olika enheter under den gångna perioden. Kommande års redovisning av utfallsdata vid reoperation förväntas ge större insikt i reoperationsfrekvens och tidiga komplikationer. En intressant aspekt kommer att vara hur reoperationsfrekvens ser ut inom 1 år efter indexoperationen på nationell nivå i Sverige. Dessa data förväntas ge en stabilare bild vid årsrapport Vidare kommer en analys av orsaken till tidig reoperation samt vidtagna åtgärder vid användning av olika fabrikat ger en bättre vägledning till vården när data från flera år har inhämtats. Man kan exempelvis se i framtiden om något implantat ger sämre resultat än genomsnittet i ett kortare eller längre perspektiv. 10
11 Figur 4. Åldersfördelning av primäropererade patienter Vid analys av åldersfördelningen i den aktuella databasen har vi kunnat se att majoriteten av patienter opereras i åldersgruppen år. Figur 5. Åldersfördelning av reopererade patienter Åldern vid reoperation visade en liten större spridning i högre åldersgrupper. 11
12 Figur 6. Åldersfördelning per indikation vid primäroperation Grupp A sammanfattar alla primäroperationer utfört på indikation, patientupplevd mikromasti, primär mikromasti samt sekundär mikromasti. Grupp B redovisar patienter med bröstmissbildningar, status efter rekonstruktion vid cancer samt profylaktiska mastektomier på grund av ökad cancerrisk. Under rubriken uppgift saknas har registringar rubricerats mellan maj och slutet på augusti 2014 där definitionen av indikationsställning har varit oklar för den registrerande enheten. Under hösten 2014 har dessa oklarheter kunnat besvaras genom en tydlig genomgång av de olika begreppen. Som förväntat ligger majoriteten av primäroperationer i grupp B i en högre åldernivå än för patienter i grupp A. Figur 7. Antal insatta implantat vid primäroperation uppdelat per tillverkare Företag Mentor och Allergan som är godkända tillverkare även i USA har använts mest. Silimed är ett företag som säljer många implantat i Sydamerika men har introducerats nyligen på den Svenska marknaden. BRIMP kan anses fylla en svensk post-market-surveillance funktion för implantattillverkare. 12
13 Figur 8. Andel insatta implantat vid primäroperation vid universitetssjukhus uppdelat per region och tillverkare Fördelning per region av olika implantattillverkare.. Figur 9. Andel insatta implantat vid primäroperation vid privat enhet uppdelat per region och tillverkare Andel visar insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med patientupplevd hypoplasi som indikation, ackumulerade data 13
14 Figur 10. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med patientupplevd hypoplasi som indikation Patienter som opereras för patientupplevd hypoplasi väljer implantat på ml där andel runda implantat motsvarar andel anatomiska former. Vid val av större volymer > 400 ml används mest runda former. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med primär mikromasti som indikation. Figur 11. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med primär mikromasti som indikation Patienter med indikation av primär mikromasti opereras huvudsakligen med anatomiska implantat till skillnad mot patienter i patientupplevd hypoplasi gruppen. Det förekommer lägre volymer i patientkategori, primär mikromasti. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med sekundär mikromasti som indikation. 14
15 Figur 12. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med sekundär mikromasti som indikation Patienter med sekundära mikromastier innefattar rekonstruktion efter könsbyte, samt tillstånd efter förlossningar och amning eller andra anledningar till involution av bröstvävnad. Som förväntat är spridningen i volymer större är i andra grupper. Även i högre volymer förekommer oftare en användning av anatomiska implantat. Figur 13. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med profylaktisk mastektomi som indikation Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med profylaktisk mastektomi som indikation, ackumulerade data visar enbart 4 opererade fall. En tydligare bild av data förväntas år
16 Figur 14. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med rekonstruktion efter mastektomi som indikation Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med rekonstruktion efter mastektomi som indikation. Figur 15. Andel insatta implantat fördelat per volym och implantatform vid primäroperation i relation med tuberösa bröst som indikation 16
17 Figur 16. BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av primäropererade patienter Anatomiska implantat med en volym mellan ml användes med för rekonstruktioner efter cancer. BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av primäropererade patienter. Majoriteten av patienterna var normalviktiga. Figur 17. BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av primäropererade patienter per indikationsgrupp BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av primäropererade patienter per indikationsgrupp visar inga större skillnader mellan indikationsgrupperna. 17
18 Figur 18. Användning av drän vid primäroperation i relation med indikation och uppdelat på typ av klinik Rekonstruktiva ingrepp nödvändiggjorde oftare användning av drän vid primäroperation i relation med indikation och uppdelat på typ av klinik. Figur 19. Implantatsposition vid primäroperation uppdelat per indikation Placeringen av implantat skedde vanligtvis under muskulaturen i den rekonstruktiva gruppen till skillnad av övriga indikationer där implantaten placerades bidualt, dels under muskeln och dels under bröstkörteln. 18
19 Figur 20. Användning av antibiotika vid primäroperation uppdelat per indikationsgrupp Användning av antibiotika vid primäroperation uppdelat per indikationsgrupp, ackumulerade data ses i figuren. Olika behandlingsstrategier förekommer. Oförväntat var den stora andelen preoperativa antibiotika. Ett stabilare datamaterial kommer att belysa dessa data framöver. Figur 21. Patientens upplevelse innan primäroperation uppdelat per indikationsgrupp. Patienterna har besvarat vid primäroperation om missnöjdheten berörde volym eller form eller bägge. Vidare har vi kartlagt om patienterna kända preoperativa smärtor i brösten. 19
20 Registrets organisation Styrgrupp Birgit Stark, Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset. Marie Wickman-Chantereau Professor Karolinska Universitetssjukhus Gunnar Kratz Professor Universitetssjukhuset Linköping Johann Zdolsek Överläkare, Med. Dr. Hand- och plastikkirurgiska kliniken i Linköping Göran Garellick Professor Registercentrum Västra Götaland Per Sahlin Docent ArtClinic Göteborg Åsa Edsander-Nord Med. Dr. Karolinska Universitetssjukhus, Solna Inkeri Schultz Med. Dr. Karolinska Universitetssjukhus, Solna Emma Hansson Docent Universitetssjukhuset Malmö Gabriella Sellman Specialist i plastikkirurgi Akademikliniken, Stockholm Ann Lindén SSK Karolinska Universitetssjukhus, Solna Danielle Fa Patientrepresentant Gävle Ulf Samuelson Docent Akademikliniken Stockholm 20
BRIMP- BRÖSTIMPLANTATREGISTRET ÅRSRAPPORT 2016
BRIMP- BRÖSTIMPLANTATREGISTRET ÅRSRAPPORT 2016 Sida 0 BRIMP-Bröstimplantatregistret Årsrapport 2016 Registerhållare Birgit Stark, Docent i plastikkirurgi och överläkare vid Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi
Bröstimplantatregistret, Q2-15-203
Bröstimplantatregistret, Q2-15-203 Bröstimplantatregistret Steg 1 - Återkoppling till deltagande verksamheter Finns webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat
Bröstimplantatregistret, NKR14-203
Bröstimplantatregistret, NKR14-203 Bröstimplantatregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv
BRIMP-Bröstimplantatregistret Årsrapport 2018
BRIMP-Bröstimplantatregistret Årsrapport 2018 Registerhållare Birgit Stark, Docent i plastikkirurgi och överläkare PO trauma, akut och reparativ medicin Karolinska Universitetssjukhuset. birgit.stark@ki.se
Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.
Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har
Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer
Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................
Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk
Styrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret
Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister
STYRDOKUMENT FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER INKLUSIVE BRÖSTREKONSTRUKTION
STYRDOKUMENT FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER INKLUSIVE BRÖSTREKONSTRUKTION Senaste uppdatering 2013-11-29 Ansvarigt Cancercentrum Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Svenska Frakturregistret snart frakturer registrerade
Svenska Frakturregistret snart 100 000 frakturer registrerade Michael Möller Registerhållare Överläkare, Med Dr, Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Registrering av frakturer är nödvändig
- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer
Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella
Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister
Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister: Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade
Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. Välkomna!
Välkomna! Registrerardag 2018 Program Introduktion ÖNH-registret och framtiden Genomgång av registren vad har hänt sedan förra året? Täckningsgrad, anslutningsgrad och svarsfrekvenser vad innebär det och
- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Svenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2014 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Registrets syfte: Att ge barn med reumatisk sjukdom adekvat och jämlik utredning och behandling
Mastektomi med direktrekonstruktion
Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk
Det datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets vårdapplikation
Utvecklingsuppdrag december 2014 av Beslutsgruppen- 1/5 beviljades Förstudie av tekniska förutsättningar överföring mellan journalsystem. Det datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och
- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Vi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg
2005 ÅRSRAPPORT 2005-2006! TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har under 2005 åter igen fått in ca 500 rapporter under året. Totalt har vi fått mer än 3000 rapporter under de första 7 åren. Det innebär att
LATHUND FÖR REGISTRERING AV OPERATIONER TILL SHPR enligt nytt formulär!
OBS! Gäller fr o m 2017-01-23! LATHUND FÖR REGISTRERING AV OPERATIONER TILL SHPR enligt nytt formulär! Allmän info Svenska Höftprotesregistret har bytt webbplats till shpr.registercentrum.se alternativt
Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015
1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015
Har ni några undringar om resultaten så får ni gärna höra av er.
ÅRSRAPPORT! TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har under åter igen mer än 5 rapporter under året. Totalt har vi fått mer än 2 axelplastiker under de första 5 åren. Det innebär att det är det klart största
Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Implementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer. Årsrapport PROM data för 2017
Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer Årsrapport PROM data för 2017 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 20180903 1:a versionen Ansvarig utgivare: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
ÅRSRAPPORT 2010 Stockholm 2011
ÅRSRAPPORT 2010 Stockholm 2011 Svenska Axel och Armbågsregistret 2010 1. Bakgrund Protesersättning av axelleden och armbågsleden är allt vanligare ortopediska ingrepp, till exempel på patienter med diagnoserna
Kvalitetsutskottets rekommendation om fortsatt arbete inom kvalitetsregisterområdet
Resurser för kvalitetsregisterarbete och kliniska läkemedelsstudier vid hematologiska enheter i Sverige 21 rapport utifrån en enkät från Kvalitetsutskottet, SFH Sammanfattning Vid landets hematologiska
BRIMP- BRÖSTIMPLANTATREGISTRET ÅRSRAPPORT 2015
BRIMP- BRÖSTIMPLANTATREGISTRET ÅRSRAPPORT 2015 BRIMP-Bröstimplantatregistret Årsrapport 2015 Registerhållare Birgit Stark, Docent i plastikkirurgi och överläkare vid Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi
- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN
PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN Nationella Kvalitetsregister 2016-01-21 Ärende nr 1 Bilaga 1 PROTOKOLL BESLUTSGRUPPSMÖTE 2016-01-21 NÄRVARANDE Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Måns Belfrage,
Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?
BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig
Funktioner kring nationella kvalitetsregister
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig
Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Prolapsregistret. Årsrapport 2016
Prolapsregistret Årsrapport 2016 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN MAJ 2017 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Emil K Nüssler, registeransvarig för prolapsregistret Figurer och dataanalys: Gabriel Granåsen,
Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök
Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök SAMMANFATTNING PER är en internetbaserad e-hälsotjänst där patienten själv registrerar uppgifter om sin hälsa och sjukdomsutveckling
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument
Styrgruppsmöte i SweTrau, mötesprotokoll (telefonmöte)
Styrgruppsmöte i SweTrau, mötesprotokoll (telefonmöte) Datum 2016-09-12 Tid 13:00 14:15 Mötesdeltagare: Olof Brattström, Hans Granhed (tom punkt 11), Gunilla Wihlke, Per Örtenwall, Tina Friberg RC Syd:
Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse. Bo Magnusson Registerhållare
Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse 2012 Bo Magnusson Registerhållare bo.magnusson@karolinska.se Innehåll Årsberättelse Ekonomi Bokslut Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera
Nationella Diabetesregistret
Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets
Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur
Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -
Årsrapport Hysteroskopi 2015
Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Avtal mellan organisationerna:
Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare
Verksamhetsberättelse 2011
Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med
Tillgång till prov för forskning
Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon
STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården
STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används
Checklista inför registreringsstart
Checklista inför registreringsstart 2015 2 HAKIR Checklista inför registreringsstart I Checklista inför registreringsstart har vi sammanställt sådant som behöver vara förberett före det att en ny verksamhet
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
SUS rapport augusti 2008
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN SUS rapport augusti 2008 Bakgrund SUS är ett nationellt system för resultatuppföljning
Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare
Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2013 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009. I den separata årsrapporten redovisas
Protokoll styrgruppsmöte, 2013:1
Protokoll styrgruppsmöte, 2013:1 2013-02-08 kl 09:00-14.00, Arlanda Namn Funktion Närv Ej närv Hans Rahme Ordförande, Armbåge X Björn Salomonsson Registerhållare, Axel X Henrik Ahlborg Instabilitet X Anders
Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken
Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata
Svenska Höftprotesregistret
Svenska Höftprotesregistret, FAR14-030 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Höftprotesregistret Registrets kortnamn SHPR
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk
Årsrapport RMPG, ÖAK cancer
Årsrapport RMPG, ÖAK cancer Om annat inte är angivit är källan till data årsrapport från de register som beskriver behandling av aktuella sjukdomar. För bukspottkörtel är det årsrapport för diagnosår 2017
Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2010
Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2010 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare
Välkommen till Victoriakliniken
Välkommen till Victoriakliniken Vi på Victoriakliniken strävar alltid efter att skapa ett estetiskt vackert och naturligt resultat utifrån dina personliga förutsättningar. Vi erbjuder dig en trygg och
Hej och välkomna! Lisa Hellgård. Koordinator för Nationellt kvalitetsregister för ÖNH-sjukvård (Nio delregister, varav åtta på plattformen Stratum)
Hej och välkomna! Lisa Hellgård Koordinator för Nationellt kvalitetsregister för ÖNH-sjukvård (Nio delregister, varav åtta på plattformen Stratum) Bakgrund: Magister i farmaceutisk biovetenskap, specialiserad
Årsrapport kvalitet. Capio Ortopedi 2018
Årsrapport kvalitet Capio Ortopedi 2018 INLEDNING Inledning Capio Ortopedi är ett nätverk bestående av fyra Capioenheter med fokus på främst knä-och höftplastik kirurgi. Capio Ortopedi är bildades under
Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center
Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center
Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut Bo Magnusson Registerhållare
Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2015 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Registrets syfte: Att ge barn med reumatisk sjukdom adekvat och jämlik utredning och behandling
Svenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse 2011 Bo Magnusson Registerhållare 1 Innehåll 1) Inledning 2) Årsberättelse 3) Samarbete 4) Ekonomi 5) Bokslut 2 1.Inledning Svenska barnreumaregistret började
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret
NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2016 Årsrapport 2015 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare, registerhållare och ansvarig utgivare
Program: Lunch
Nationellt kvalitetsregister för öron,- näs- och halssjukvård bjuder in till Registrerardag 2017 2017-02-03 Göteborg, Registercentrum Västra Götaland Kvalitetsregistret drivs på uppdrag av SFOHH Program:
CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016
Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 216 Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar, Infektionsregistret, har funnits sedan 27. Till registrets fem delregister rapporteras fall
Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Stadgar för SKaPa. Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit. SKaPa Älvgatan Karlstad
Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2015-11-11 Innehåll 1 Syfte... 3 2 Mål... 3 3 Organisation... 3 3:1 Centalt
SveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar
Svenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2016 Bo Magnusson Registerhållare Registrets syfte: Att ge barn med reumatisk sjukdom adekvat och jämlik utredning och behandling i hela Sverige
Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?
Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis
Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2017 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer
Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2017 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Innehåll 1. STYRGRUPP... 5 2. TÄCKNINGSGRAD... 6 3.
RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona
RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering
Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch
Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,
Svenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer
Årsrapport Svenska Bukväggsbråck Ett nationellt kvalitetsregister
Årsrapport 2009 1 Bakgrund och syfte Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens,
Årsrapport 2013 Svenska Skulder och Armbågs Registret
Årsrapport 2012 Svenska Skulder och Armbågsregistret Årsrapport 2013 Svenska Skulder och Armbågs Registret Innehåller resultat avseende 1999-2013. Stockholm 2013. Till registeransvariga och medlemmar i
Centrala rekommendationer och konsekvenser
Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer
SPOR Svenskt Perioperativt Register
SPOR Svenskt Perioperativt Register Sara Lyckner, Registerkoordinator SPOR, Specialistsjuksköterska intensivvård, Kvalitetssamordnare Anestesikliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Maria Björk Svensson, Specialistsjuksköterska,
Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson
Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret Olof Stephansson Ny vision och mål för GR Visionen för graviditetsregistret är att förbättra hälsa för mödrar och barn. Övergripande mål graviditetsregistret
Svenska Cornearegistret
Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer
Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer
Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Innehåll STYRGRUPP... 5 TÄCKNINGSGRAD... 6 VÄNTETID
HAKIR. Checklista inför registreringsstart. Kontaktuppgifter
Checklista inför registreringsstart 2018 2 HAKIR Checklista inför registreringsstart I Checklista inför registreringsstart har vi sammanställt sådant som behöver vara förberett före det att en ny verksamhet
Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning
Nordmalings kommun Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning efter tillsyn i Nordmalings kommun 2(14) Uppföljning av tillsyn i Nordmalings kommun genomförde tillsyn av Nordmalings kommun under våren
Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)
Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset
Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016
Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på
Nationella Kvalitetsregister
Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system
Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ
Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet
BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso-
QRC Forum. 26 oktober 2016
QRC Forum 26 oktober 2016 QRC Stockholm patientsamverkan Delad kunskap ger bättre hälsa Vår vision är att möjliggöra partnerskap mellan patienter och professionen i vårdmötet vårddesign, klinisk förbättring
Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi
Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi Program 1. Organisationsstruktur 2. Information SWEAPS Uppdrag och syfte med SWEAPS Hur långt vi
Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2015 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström
Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen