Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport

Transkript

1 Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport Hörselhjälpmedel till vårdboenden samt utbildning till personal Författare: Åsa Holmdahl Patric Bladh Datum:

2 Sammanfattning 2009 fick Heminstruktörsverksamheten Råd och stöd statliga stimulansmedel inom ramen för Det sociala innehållet i vardagen för äldre. Syftet var att se till att förbättra förutsättningarna för de äldre som har hörselnedsättning att kunna delta i sociala aktiviteter. Genom att köpa in bärbara slingväskor till de vårdboenden som inte hade fasta slingor samt köpa in det enklare hörhjälpmedlet Hörat och utbilda och konvertera hörselombud till kommunikativa ombud med extra ansvar om syn och hörselskadade personer skulle förutsättningarna för äldre med syn och hörselskada förbättras. Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Tillvägagångssätt... 3 INKÖP... 3 UTBILDNING... 4 Resultat... 5 Ekonomi... 5 Diskussion... 6 Slutsatser... 6 Plan för uppföljning... 6 Referenslitteratur... 7

3 Inledning Denna rapport beskriver projektets två delar: Inköp av enklare hörselhjälpmedel och portabla hörselslingor till vårdboende i Linköpings kommun. Utbildning i syn och hörselrelaterade frågor samt handhavande av inköpta hörselhjälpmedel för kommunikativa ombud, före detta hörselombud inom äldreomsorgen i Linköpings kommun. Bakgrund Bakgrunden till denna satsning är att alla vårdboende inte haft fungerande hörselutrustning i sina lokaler. Personalen har delvis saknat utbildning för att använda dessa hjälpmedel. Det har nu gjorts en inventering på alla vårdboende, så alla enheter får adekvat utrustning. Syfte Syftet är att förbättra förutsättningarna för de äldre som har hörselnedsättning att kunna delta i sociala aktiviteter. Mål Målet är att alla vårdboende i Linköpings kommun ska ha fungerande hörselhjälpmedel i sina lokaler och att personalen ska ha utbildning i att använda utrustningen. Tillvägagångssätt INKÖP Inköp av 72 st. Hörat ett enklare hörhjälpmedel och 36 st. portabla slingväskor. I samband med inköp av de portabla slingväskorna har en förenklad upphandling Dnr: UH genomförts med hjälp av Upphandlingscenter Agneta Edström Spångberg, upphandlingen vanns av Bo Edin AB Org. nr: och väskorna levererades som avtalat. Inköpen av Hörat genomfördes genom direktupphandling med företaget Oticon AB med Org:nr Slingväskorna och Höratapparaterna är märkta och de kommunikativa ombuden har fått signera lista vid utlämnandet. Hjälpmedlen tillhör vårdboendet även om utförare växlar. De särskilda boenden som ej har fast slinga har fått en portabel slingväska, det finns 10 st. portabla slingväskor som är för tillfällig utlåning. Av dessa 10 väskor är en placerad på Anhörigcenter och en

4 på Lärcenter strategiskt bra där många personer kan ha nytta av dem, dessa lån är av mer långvarig sort. UTBILDNING I samband med projektet konverterades befintliga hörselombud inom Linköpings kommuns äldreomsorg till kommunikativa ombud. Utbildningen av kommunikativa ombud genomfördes under år Inför utbildningen informerades de kommunikativa ombudens chefer bl.a. på Linköpings kommuns verksamhetsråd. Ersättning för vikariekostnader lämnades till enheterna. Den första träffen, en halvdagsutbildning innehöll utbildning om örat, hörsel och hörhjälpmedel samt användandet av teleslinga (portabla och fasta) och hörapparater, samt Hörat och ljudmiljö, den teoretisk-vetenskapliga kunskapen, episteme, (Andersson & Fejes 2005:48) och den praktiskproduktiva kunskapen, techne ( Andersson P, Fejes A, 2005:52) är en grund att stå på för de kommunikativa ombuden. Under utbildningen som hölls av externt inbjudna föreläsare Mårten Axelsson hjälpmedelsingenjör, hörcentralen Universitetssjukhuset i Linköping och Lars Hansson Ratelek, slingkontrollör och Hörselskadades riksförbunds representant, fanns möjlighet att prova att höra med hjälp av portabel slinga och hörat. Information gavs också om KAHS, kombination av allvarlig hörsel och synnedsättning eftersom det är en grupp som behöver särskilt stöd då kombinationen ger särskilda svårigheter i samvaron med andra personer. Detta finns beskrivet i Projektrapport Allvarlig kombination av hörsel och synnedsättning hos personer över 65 år (PO Edberg, Ulla P. Wahlqvist, Birgitta Larsby, Mathias Hällgren 2008 s.5) Utbildning gavs också om ögat och dess sjukdomar och miljön för synskadade personer av heminstruktörerna Åsa Holmdahl och Patric Bladh, möjlighet fanns att prova glasögon med inbyggda ögonsjukdomar och en del av hjälpmedlen för synskadade fanns också för påseende. Många nya artefakter såsom talande klockor, punktskrift m.m. som tillhör synskadade personers kontext ( Andersson & Fejes 2005:78) blev presenterade. I samband med utbildningen fanns Synskadades riksförbunds representanter från Linköpings lokalförening på plats för att kunna beskriva sin verksamhet och också dela med sig av egna erfarenheter som synskadade. Heminstruktörernas uppdrag i Linköpings kommun innehåller att ordna nätverksträffar för kommunikativa ombud och den andra nätverksträffen för året innehöll information av syncentralens kurator Britta Edmark och Dövteamets, tillika Kommunikativa teamet inom Linköpings kommun vuxenpedagog Katarina Mattsson. Den 24 november 2010 anordnades Kommunikativa Dagen - Påverkas livssituationen vid nedsatt syn och hörsel. Förutom föreläsningar om kommunikation-synskador-dövhet visades hjälpmedel för synskadade av Synskadades Riksförbund i Linköping och Östergötland. Hörselskadades Riksförbund i Linköping visades också vad deras verksamhet har att erbjuda. För att säkerställa att de kommunikativa ombuden börjar använda inköpta, utdelade hjälpmedel erbjöd vi heminstruktörer en repetition av portabla slingväskan på respektive vårdboende, detta genomfördas höst 2010 och kan beskrivas som lärande genom handling (Nielsen & Kvale 2002:34)

5 direkt i den sociokulturella kontexten (Andersson& Fejes2005:79) som de personer som är syn och hörselskadade och vårdpersonalen befinner sig i. De kommunikativa ombuden kommer att få en pärm innehållandes både syn och hörselfakta för att underlätta deras arbete. Inventering av ombudens önskemål om pärmens innehåll påbörjades. Genom att arbeta tillsammans med pärmen blir det ett utvecklingsinriktat lärande (Hedin & Svensson1997:20) där de kommunikativa ombuden själva svarar för att få arbetsmateriel och kunskap som de är i behov av. Resultat Utbildningen till kommunikativa ombud har erbjudits samtliga SÄBO i Linköpings kommun oavsett utförare. Grundutbildningen som genomfördes som en halvdags utbildning hade 75 deltagare. Alla SÄBO var representerade och hade anmält deltagare, men det blev några återbud pga. sjukdom, dessa ombud har senare fått information om den portabla slingväskan och Hörat-apparaten på respektive arbetsplats. Till den kommunikativa dagen inbjöds de kommunikativa ombuden, politiker och tjänstemän i Äldrenämnden, personal inom Leanlink Råd och Stöd samt syn-hörselskadade och döva personer som deltar i verksamhet inom Råd och stöds kommunikativa teams verksamhet. Synskadades riksförbund och Hörselskadades riksförbund i Linköping var representerade och informerade om deras verksamhet i pauserna. Deltagarantalet under dagen var 150 personer och i stort sett alla Linköpings kommuns kommunikativa ombud fanns representerade. De hjälpmedel som har köpts in är utlämnade till respektive verksamhet. Det köptes in 10 portabla slingväskorna som finns för utlåning under en kort tid. Dessa kan användas i mindre rum för mindre sammankomster, hemma hos den hörselskadade vid behov. Anhörigcenter och Lärcenter inom Linköpings kommun har lånat varsin portabel slingväska då de ofta har besök av personer med hörselproblem. Pärmarna som de kommunikativa ombuden ska ha till sin hjälp med fakta om syn och hörselfrågor är under utveckling. Eftersom innehållet i pärmarna ska vara till hjälp för de kommunikativa ombuden är det viktigt att de får vara med och påverka innehållet. Arbete med pärmen är en arbetsuppgift som vi ska fortsätta med vid den första nätverksträffen under Ekonomi Finansierat av statliga stimulansmedel 900 t kr av dessa lämnades 158 t kr tillbaka. 83 % av de statliga stimulansmedlen har använts till slingväskor, höratapparater mm. Resten 17 % har använts till konferens och utbildningskostnader av de kommunikativa ombuden.

6 Diskussion Inköpen av portabla slingväskor och Hörat-apparater och vissa andra hjälpmedel inom synområdet tillsammans med utbildning av kommunikativa ombud har gjort det teoretiskt möjligt för personer med syn och hörselnedsättning att bli mer delaktiga vid aktiviteter i Linköpings kommuns äldreomsorg oavsett utförare. De flesta av de kommunikativa ombuden är personal med lång erfarenhet och mycket tyst kunskap (Gustavsson 2003:88) och praktisk klokhet fronesis (Gustavsson 2003:55) som de fått genom långvarigt arbete med människor. Genom utbildningen har de fått möjlighet att lägga till ny kunskap till gammal beprövad erfarenhet och kunskap. Utbildningen som har innehållit både fakta om hörsel och synskada, förståelse att se innebörden av syn och hörselskadan och dess verkningar, färdighet att hantera hjälpmedlen som är inköpta och förtrogenhet om hur man som personal ska använda ny kunskap i sitt dagliga arbete (Gustavsson 2003:15) ska leda till ett djupinriktat lärande (Hedin & Svensson 1997:12) Det som är avgörande för de som är syn och hörselskadade inom Linköpings kommuns verksamheter i framtiden är hur användandet i det dagliga arbetet fungerar. Kommer det att vara lika självklart att plocka fram den portabla slingväskan som kaffekopparna till eftermiddagsfikat eller sångstunden. Självklart är det så att det kommer att ta tid att få till en kontinuerlig användning av de nya hjälpmedlen som nu köpts in. Vi har under år 2010 då vi satsade på att utbilda inom området fått mycket positiva omdömen av personalen som ska använda hjälpmedlen, dock med lite reservation och en del funderingar om hur tiden ska räcka till att plocka fram och också om den egna kunskapen rent tekniskt. En fundering som finns är hur vi ska möta upp de nya kommunikativa ombudens grundutbildningsbehov, och också hur det ekonomiskt finns möjlighet att satsa på lite större utbildningsinsatser, kanske kan man söka nya pengar. En vision att konvertera hörselombud till kommunikativa ombud med extra ansvar om syn och hörselskadade personer som bor inom särskilda boenden som heminstruktörsverksamheten tidigare har haft som mål har i och med de statliga stimulansmedlen kunnat infrias. Slutsatser Syftet att förbättra förutsättningarna för de äldre som har hörselnedsättning att kunna delta i sociala aktiviteter har i och med inköp av hjälpmedel och utbildandet av personal i dess hantering teoretiskt sett förbättrats. Förutsättningen för det finns, men i verkligheten beror det mycket på personalen om det blir som projektets mål beskriver. Vi som heminstruktörer ser våra återkommande nätverksträffar som en del av stödet till de kommunikativa ombuden att verkligen komma igång att använda kunskap och hjälpmedlen i sitt vardagliga arbete. En metod som vi kommer börja använda är Genombrottsmetoden. Plan för uppföljning De kommunikativa ombuden har fyra ständigt återkommande nätverksträffar per år, där kommer vi att ha en ständigt återkommande punkt där frågan om hur, till vad och om det går bra med användandet av de inköpta hjälpmedlen på programmet.

7 Vi har planer att samarbeta med äldreomsorgens kulturarbetare då de har sina turnéer genom att ta tillfället att komma ut och stötta de kommunikativa ombuden i att plocka fram hjälpmedlen. Vi har bett de kommunikativa ombuden att skriva ner när de använder sina slingor eller Höratapparater för att kunna se olika användningsområden. Detta kan också vara en inspiration för de kommunikativa ombuden och ett arbetsmaterial på närverksträffarna. Vi har varit på nätverksträffar för fritidsombuden inom äldreomsorgen och visat slingväskan och Hörat-apparaten och informerat om syn och hörselfrågor i samband med aktiviteter. Vi har för avsikt att fortsätta informera t.ex. sjuksköterskor, paramedicinsk personal och enhetschefer och andra personalgrupper inom Linköpings kommun för att sprida kunskapen om syn och hörsel och vetskapen om att portabla slingväskor och Hörat-apparater finns att tillgå. När den årliga slingkontrollen genomförs i Linköpings kommun blir det naturligt att träffa de kommunikativa ombuden på deras arbetsplatser, då finns det tillfälle till en naturlig uppföljning. En mer allmän information ut till brukarna om att det finns bärbara slingväskor och det enklare hörhjälpmedlet Hörat på särskilda boenden inom Linköpings kommun ska fortsätta på tex Hagdalska Huset Seniorcenter och eller när vi kommer till olika pensionärsföreningar osv. som ett led i att de kan fråga efter dessa hjälpmedel vid besök. Referenslitteratur PO Edberg, Ulla P. Wahlqvist, Birgitta Larsby, Mathias Hällgren (2008)Projektrapport: Allvarlig kombination av hörsel och synnedsättning hos personer över 65 år Andersson, P., Fejes, A, (2005) Kunskapers värde. Validering i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Gustavsson, B (2003) Vad är kunskap? Hedin, A., Svensson. L. (1997) Nycklar till kunskap. Lund: Studentlitteratur.