Klimatvännen november 2010

Transkript

1 Vägen framåt klimatvänlig cykelsemester söder om Gränna. Foto: Tomas Björnsson Klimatvännen november 2010 Aktuellt från Naturskyddsföreningens klimatnätverk. Redaktör: Tomas Björnsson Innehåll Din åsikt? 2 Klimatpolicy 2 Energin Inga utsläpp från transporter 5 17 kr per liter? 6 Klimatbeslut på stämman 7 Pusselgruppen 7 Visioner inte elände 8 Våra värderingar 9 Klimatet ger ekonomisk frossa? 10

2 Din åsikt? Under hösten 2010 har Naturskyddsföreningen börjat ett arbete med att revidera sin klimatpolicy. Bakgrunden är dels att det fattats ett antal nya beslut på riksstämman i Gävle i juni, dels att policyn behöver uppdateras med ny klimatkunskap. Klimatpolicyn är det dokument som säger vad föreningen tycker i olika frågor och bakgrunden till ställningstagandet. När policyn revideras är föreningen till en del bunden av tidigare yttranden utåt om klimatet och förstås till de stämmobeslut som fattats. Det hindrar dock inte att din åsikt är mycket välkommen. Det finns många policypunkter som inte är huggna i sten och det finns säkert många goda idéer som kan finna sin väg in i policyn. Riksstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som ansvarar för revisionen. Tidsplan: På kretskonferensen den 13 november kan du diskutera policyn och komma med synpunkter. Arbetsgruppen lägger fram ett utkast i december. Under våren går en remiss ut till alla kretsar, länsförbund och nätverk. Remissen tas upp på en kretskonferens, troligen i mars. Efter att arbetsgruppen har justerat policydokumentet kan det fastslås av riksstyrelsen före sommaren Detta nummer av Klimatvännen ägnas åt policyn med underlag och bakgrunder. Den är ett försök att visa vad det finns att diskutera. Tag denna chans att påverka föreningens klimatpolicy. Kalla samman din lokala klimatgrupp och diskutera den, gör en studiecirkel och ring eller eposta någon av oss som sitter i arbetsgruppen. Vi är idel öra. Tomas Björnsson (Eventuella åsikter i denna skrift är redaktörens sätt att väcka en givande debatt. De innebär inget ställningstagande för föreningen eller arbetsgruppen.) Arbetsgruppen för klimatpolicyn består av: Göran Ek, klimathandläggare på rikskansliet Tomas Björnsson, klimatnätverket Mikael Karlsson, ordförande i riksstyrelsen Johanna Sandahl, riksstyrelsen, ordf för gruppen Mårten Wallberg, Stockholms länsförbund Anna Wolf, energihandläggare på rikskansliet Klimatpolicy Naturskyddsföreningens åsikter i klimatfrågan finns samlade i ett policydokument som du kan hämta från vår hemsida: Policyn består i dag av följande delar (med rubrikerna markerade): 0. En inledning om uppvärmningen. Vi beskriver problemet, att det går att lösa och ger en vision om hur det ska gå till. Här finns plats att beskriva värderingar. 1. Människan och den globala uppvärmningen. I denna del med bakgrundsfakta kan föreningen lyfta fram sin syn på hur allvarligt läget är och koppla ihop det med andra stora miljöfrågor som handlar om planetens gränser. 2. Klimatmål och klimatpolitik beskriver läget i Europa och Sverige. 3. Naturskyddsföreningens mål och strategiska synpunkter. Här kan vi fundera över om vilket mål vi tycker är tillräckligt för att hindra en farlig störning i klimatsystemet. Föreningen har redan sagt att tvågradersmålet är för högt. Vi behöver också ta hänsyn till vetenskapliga artiklar av t ex Meinshausen och Allen som menar att jordens länder måste göra en koldioxidbudget för de närmsta fyrtio åren. Det handlar dels om vilken risk vi alla på jorden är beredda att ta och dels om hur kostnaden för åtgärderna ska fördelas mellan länderna. Accepterar vi 25% risk? Vad innebär detta? En av världens ledande klimatforskare, James Hansen, säger att om utsläppen ska kunna skäras ned med 80 % till 2050 så måste a) världens alla kolkraftverk stängas före år 2030 b) bara konventionell olja och gas utvinnas c) koldioxid bindas genom storskalig trädplantering. 4. Åtgärder inom energisektorn. Vi befinner oss sannolikt mycket nära oljetoppen (Peak Oil) om vi inte redan har passerat den. Påverkar det vår policy? I den aktuella policyn anser föreningen att det behövs högre och homogena skatter på fossila bränslen. 2

3 Föreningen säger i nuvarande policyn att Sverige ska bygga ut vindkraften till 30 TWh till år 2020 utan att det ska hota höga naturvärden. Det betyder i storleksordningen 5000 verk. Det finns de som vill gå betydligt längre. Hur ska det gå till? Vindkraftsparken Lillgrund i Öresund har femtio vindkraftverk. Hur hittar vi plats att sätta upp hundra sådana parker i Sverige? Vilka styrmedel vill vi ha? Vill vi ha vita certifikat (handel med effektiviseringsåtgärder) och garantipriser (feed-in-tariffer möjlighet att sälja tillbaka småskalig elproduktion till nätet)? Ger dessa åtgärder den effekt som vi hoppas på? Stämman beslöt att vi ska verka för att all svensk och svenskägd kolkraft och kärnkraft ska avvecklas till Vilka direktiv anser vi att regeringen ska ge till Vattenfall? Hur får vi bort de omfattande subventionerna av kolkraft inom EU? Åtgärder inom stads- och samhällsplanering. Den nuvarande policyn saknar ett separat avsnitt om planfrågor. Hit hör stadsplanering med krav på kompaktare städer, minskat utrymme för bilar, färre parkeringsplatser och ökat utrymme för gång- och cykeltrafik. Vi arbetar för utökad kollektivtrafik och mot externa köpcentra och utbyggnad av vägnätet. 5. Åtgärder inom trafiksektorn. Detta kapitel innehåller i dag en lång lista med detaljerade förslag till styrmedel. Det finns en hel del idéer att hämta från internationell forskning inom området hållbara transporter. Läs en separat artikel om en nollvision för utsläpp från den brittiska trafiken. Föreningen anser i dag att det behövs en klimatskatt för inrikesflyget och att Sverige ska verka för EU-regler som kan beskatta flyget. Vi behöver klargöra vår inställning till utbyggnader av flygplatser. Vad anser vi om höghastighetståg? Policyn borde kanske också förorda en utbyggnad av ett nationellt cykelvägnät. På stämman fanns två förslag till styrmedel för trafiken: A) Sverige inför en ransonering av bensin och diesel. B) Sverige inför ständigt stigande skatter på dessa drivmedel och delar ut intäkterna lika till alla medborgare. Stämmobeslutet blev att starta en bred dialog inom föreningen. 6. Åtgärder inom jordbruket. Föreningen anser bl a att Sverige ska odla mer bioenergigrödor. Blir det en konflikt med önskan att producera mat? 7. Åtgärder inom skogsbruket. En ökad användning av biobränslen är nödvändigt i ett hållbart energisystem, men den biologiska mångfalden måste bestå. I första hand ska biobränslena bestå av rester från röjning och avverkning, dvs grenar, ris och toppar. Skogsbrukets transporter måste miljöanpassas, de uppgår till cirka en fjärdedel av alla godstransporter på väg och motsvarar cirka 1000 tonkilometer per svensk. 8. Åtgärder inom hushållssektorn. Föreningen vill bl a ha en fullständig ursprungsmärkning av all elproduktion. Fastighetsavgiften ska differentieras utifrån husets energiprestanda. Individuell värmemätning och timmätning av el ska införas hos hushållen. Föreningen vill slopa flerårsavtalen liksom nätavgiften för att ge konsumenterna ett starkt incitament att spara el. Naturskyddsföreningen anser att det stora svinnet av livsmedel i både hushållen och i restauranger måste minska. Hur kan vi skapa styrmedel för att uppnå detta? 9. Sveriges och EU:s roll i klimatförhandlingar. I dagens policy står dels att vi vill fördela utsläppsutrymmet lika mellan jordens innevånare. Dels står det att framtida åtaganden om utsläppsminskningar främst ska räknas per capita för att fördela ansvaret jämnt på global nivå. Hur står sig detta i förhållande till västvärldens skuld i form av alla utsläpp fram till i dag, dvs ska vi i policyn ta med något om GDR Greenhouse Development Rights? GDR beskrivs på Diskutera policyn via Naturkontakt: (Medlem) Klimatvännen i maj 2009 förklarade Meinshausens mycket viktiga artikel. Den finns på: Originalet, Nature 2 C paper, finns på 3

4 Energin 2030 På riksstämman i Gävle 2010 beslöt Naturskyddsföreningen att skärpa målen för utsläppen. Föreningen ska nu verka för En årlig procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser i Europa och Sverige, med sikte på att de svenska utsläppen är nära noll år Detta är ett viktigt steg i en process där Naturskyddsföreningen markerar att läget är allvarligt. Klimatrubbningarna har redan börjat och jordens befolkning har inte lång tid på sig att agera. Man brukar ibland tala om att klockan är fem i tolv när det är bråttom. När det gäller klimatet är risken stor att klockan är halv fem på morgonen och vi vaknar med en rejäl baksmälla efter festen med alla fossila bränslen. Nu finns det ändå ett antal rapporter som säger att vi kan rätta till problemen, bara vi startar direkt. När det gäller energiförsörjningen kan vi titta på två sådana: Tvågradersmålet i sikte (Åkerman et al, Naturvårdsverket, 2007) ner/ pdf Europe s Share of the Climate Challenge (Heaps et al, SEI 2009) Båda studierna har 2050 som mål, men skriver att processen kan snabbas upp om den politiska viljan finns. I Tvågradersmålet analyseras fem scenarier. Å ena sidan beaktas energitillförseln. Man räknar på antingen stor eller liten tillgång till bioenergi i världen. Å andra sidan beaktas beteendemönster som högt tempo och konsumtion ned till lågt tempo och upplevelseinriktad konsumtion. I detta sista av fem scenarier är arbetstiden kortare och tempot i samhället lägre. Denna rapport visar på möjligheter att få ned utsläppen av växthusgaser med 85 % till år För att nå dit krävs t ex teknikeffektivisering, vindkraft, bioenergi och värmepumpar. Framför allt i det sista scenariot krävs också en kraftigt minskad efterfrågan på energi. I slutsatserna betonas att Bättre teknik och förnybar energi räcker inte för att nå tvågradersmålet. Det krävs också att den idag snabba ökningen av bilresande, flygresande, godstransporter, varukonsumtion etc., bryts i den industrialiserade delen av världen, samt att de länder som är i en intensiv utvecklingsfas hittar andra vägar att gå än de som i-länderna gått det senaste halvseklet. I SEI-rapporten (Europe s Share) analyseras hur Europa kan visa ledarskap både genom att minska utsläppen på hemmaplan och genom att fullfölja sina internationella åtaganden och hjälpa andra länder att lösa den dubbla krisen med klimatet och utvecklingen. Rapporten visar sektor för sektor hur Europas länder kan minska sina utsläpp med 40 % till år 2020 (räknat från 1990) och med 90 % till år I ett intressant diagram på sidan 31 visas hur energitillförseln i elnätet ser ut år 2050 i olika europeiska länder. I Skandinavien kommer elen från mycket vattenkraft och kraftvärmeverk. I Tyskland räknar man med en stor andel energi från värmepumpar. För att klara oregelbundenheten i sol- och vinddrivna kraftverk, räknar rapporten med att man i Europa måste installera en stor överkapacitet i elnätet. Där måste man ha en stor kapacitet av naturgasdrivna kraftverk att ta till när det inte blåser (sidan 36). Även denna rapport räknar med energibesparingar och med minskad efterfrågan på t ex transporter. I en tabell på sidan 46 visas nedskärningskraven på olika europeiska länder enligt modellen GDR Greenhouse Development Rights. För Sveriges del har man skrivit in 33 % reduktion inom landet och 207 % i utvecklingsländer. Dessa höga krav kommer dels av att Sveriges historiska skuld anses hög, dels att landets förmåga att betala för sig är god. Till sist räknar rapporten också ut hur mycket det kommer att kosta att genomföra paketen med nedskärningar och hjälp till utvecklingsländer. Liksom i flera andra studier (t ex Sternrapporten och Sterns senare uttalanden) så landar man på mellan en och tre procent av bruttonationalprodukten. För Sveriges del handlar det om miljarder om året. Andra källor: I boken Heat how to stop the Planet burning visar George Monbiot hur man kan skära ned utsläppen med 90 % till år 2030 i Storbritannien. I Plan B 4.0 Uppdrag: Rädda civilisationen! går Lester R. Brown steg för steg igenom de stora frågorna i världen, både när det gäller klimatet och livsmedelsförsörjningen. Även Brown målar upp en hoppfull bild och visar att utsläppen kan minskas med 80% till Alla dessa rapporter använder s.k. backcasting, dvs de utgår från det mål man vill uppnå. Om man i stället utgår från en ständigt stigande efterfrågan (businessas-usual) så krävs betydligt mer energi. Det senare är svårt utan kol och olja. Se även artikeln på sidan 10. 4

5 Inga utsläpp från transporter Visst går det att få ned utsläppen av koldioxid från vägtrafiken till nära noll. Det påstår i varje fall en färsk rapport från SEI, Stockholm Environment Institute. Rapporten heter Towards a Zero Carbon Vision for UK Transport. Huvudförfattare är John Whitelegg som är professor i hållbara transporter i York i England och världens ledande auktoritet på området. Han har bl a varit rådgivare till Europaparlamentet, Australiens regering och Pekings trafikministerium. Whitelegg är en mycket god talare i ämnet och har gästat Lund några gånger inför fullsatta föreläsningssalar. Rapporten handlar om Storbritannien, men slutsatserna gäller i hög grad för Sverige också. Whitelegg konstaterar att om man ska kunna nå ned till utsläpp nära noll i samhället, så får det stora konsekvenser för transportapparaten. Rapporten visar vilka åtgärder som krävs och vilka styrmedel samhället behöver för att nå målet. De åtgärder som behövs är: Fysisk planering. Det behövs t ex ett cykelvägnät enligt modell från Köpenhamn, Groningen eller Münster (även Lund har nämnts). Cykelvägnätet ska kopplas till utbyggd kollektivtrafik. Logistiken i en stad ska byggas upp så att det minimerar antalet lastbilar i centrum enligt modell från Tyskland. I stadsplaneringen ska man ta bort utrymme för bilar och parkeringsplatser och göra staden mer kompakt och mer inriktad på fotgängare och cyklister. På större gator ska man införa körbanor som är reserverade för fordon med flera personer för att höja graden av samåkning. Skatterna på fossila drivmedel behöver höjas kraftigt. Rapporten föreslår en pristrappa som innebär att bränslepriserna höjs med fem procent per år under en lång period. Då får både privatpersoner och företag en möjlighet att förutse framtida priser. Det är också viktigt att avgiftsbelägga alla parkeringsplatser, speciellt de som hör till arbetsplatser eller köpcentra. Priset på kollektivtrafik bör sänkas markant. Beteende. Några åtgärder som i kombination kan få stor effekt är a) att begränsa hastigheten på motorvägar till 90 km/tim, b) utbilda i att köra mjukt (eco-driving), c) stimulera bil-pooler. För lastbilstrafiken är det viktigt att få till ett skifte till mer gods på järnväg. Semestrarna kommer man att förlägga mer inom det egna landet och inom EU. Teknik. Alla personbilar och lättare bussar och lastbilar förväntas övergå till eldrift. Tyngre fordon ska drivas antingen med biobränsle (biogas) eller med bränsleceller (där vätgasen produceras utan koldioxidutsläpp). En förändring till att förflytta sig till fots, per cykel eller med kollektivtrafik kommer att leda till att folk rör sig mer lokalt och således till att lokalsamhället återuppstår, dvs det blir fler lokala affärer, skolor återöppnar på landet etc. I detta sammanhang gör rapporten också en utvikning och frågar vilken prioritering samhället gör mellan mobilitet och hälsa. Ett antal undersökningar pekar på att trafiken förorsakar problem med t ex hjärt- och kärlsjukdomar, med buller och med ohälsa eftersom vi inte rör på oss tillräckligt när bilen kan ta oss överallt när som helst. Dessa problem är så stora att samhället borde prioritera om och inskränka trafiken. 5

6 Whiteleggs rapport förslår också konkreta policyåtgärder på olika plan: Kommunerna bör åläggas att bygga tätare vid alla nybyggen. Rapporten föreslår minst 80 personer per hektar och dit når vi inte med ständigt nya villamattor. med 76 %. Utsläppen från vägtrafiken blir noll med förutsättningen att den el som krävs för att driva fordonen kommer från kraftverk som inte kräver fossila bränslen. Poängen med denna rapport är att visa att det går att reducera utsläppen från vägtrafiken till nära noll. Det gör man inte med ett enkelt grepp utan genom att kombinera ett antal åtgärder. Alla nya bostadsområden med minst 500 hem ska planeras utifrån ett hållbart perspektiv. En pristrappa för fossila drivmedel enligt ovan. Parkeringsplatser ska avgiftsbeläggas minst till den grad som marken är värd och framför allt inte subventioneras. Staten ska avsätta betydligt mer resurser till gångoch cykelvägar, till kollektivtrafik och till det offentliga rummet. Storskalig användning av personlig färdplanering både för privata resor och för affärsresor. Det ska också finnas liknande program för att hitta den bästa skolvägen. Ett projekt turista utan trafik ska startas. Det ska gå att ta sig till alla natursköna områden och till turistattraktioner med kollektivtrafik. Alla bostadsområden ska ha en hastighetsgräns på högst 30 km/tim. Bostadsgator ska också lätt kunna spärras för genomfartstrafik. Alla bussar (och även taxi) ska konverteras till bästa möjliga teknik för att eliminera utsläppen. Alla järnvägar ska elektrifieras. Det blir en lång lista men det leder till målet som i rapporten är satt till år Whitelegg påpekar dock att det är mycket troligt att det på vägen uppstår förstärkningseffekter som gör att det kan gå betydligt fortare. En sådan är förstås den förväntade bristen på olja, Peak Oil. De transporter som rapporten inte får bukt med är sjöfarten och flyget. Därför slutar resultatet inte på nollutsläpp utan bara på en reduktion av utsläppen En äldre, svensk rapport med tänkvärt innehåll är: Destination framtiden Vägar mot ett bärkraftigt transportsystem, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms), Åkerman m fl Den finns på: nergisystemstudier/transportframtidsstudier.pdf Även David Jonstads bok Vår beskärda del tar upp frågor om transporterna. I boken How bad are bananas?- The carbon footprint of everything räknar Mike Berners-Lee ut hur stora utsläppen blir bl a av när man tillverkar en bil. Han kommer fram till ton utsläpp för en normalstor bil. Det betyder utsläpp på g CO 2 per kilometer förutom bränslet. 17 kr per liter? För två år sedan kom det internationella energiorganet (IEA) med en uppmärksammad rapport. Den har senare tolkats av den amerikanska motsvarigheten (EIA) som att det inom några få år blir brist på olja. Utbudet kan inte möta efterfrågan och redan år 2015 kan bristen vara hela tio procent. Med hjälp av referenserna i Whiteleggs rapport ovan, kan läsaren dra en intressant slutsats: För att på kort sikt få ned förbrukningen av bensin och diesel med tio procent, krävs en prisökning med 40 %. Det betyder att vi kan vänta oss ett bensinpris på 17 kr/liter inom några få år. Får vi då en ransonering? 6

7 Klimatbeslut på stämman På Naturskyddsföreningens riksstämma i Gävle i juni 2010 fattades ett antal beslut som påverkar klimatpolicyn. I verksamhetsriktlinjerna (VRL) för klimat beslöts att föreningen ska verka för: en årlig procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser i Europa och Sverige, med sikte på att de svenska utsläppen är nära noll senast år en snabb omställning till hållbara system för energi, transporter och livsmedel, där kärnkraft och fossil energi, inklusive torv, avvecklas och att planer på ny vattenkraft i Sverige och uranbrytning stoppas (motionerna 65-68). en ökad folkbildning och mobilisering inom klimatområdet, och särskilt visa den dubbelriktade kopplingen mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden. att styrmedel införs som gör att svensk energianvändning minst halveras till 2030, samtidigt som vindkraft, bioenergi, sol och andra förnybara energislag växer i Sverige och EU utan att öka skadorna på naturen eller hälsan (motionerna 62-64). att priset på utsläpp av växthusgaser höjs med sikte på att utsläppen minskar till nära noll 2030, samtidigt som atomansvarigheten kraftigt ökar och förbud införs mot ny kärnkraft (motioner 62-68). att samhällets planering och offentliga investeringar inriktas på omställning till hållbara energi- och transportsystem underställda miljömålen. att klimatarbetet utöver maximalt ambitiösa utsläppsminskningar i Sverige och EU omfattar kraftiga stöd till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i Syd. att det skall vara lätt att göra rätt, genom att föreningens arbete med konsumentfrågor undanröjer hinder för att agera klimatsmart (motionerna 62-64). att all svensk eller svenskägd kolkraft och kärnkraft avvecklas före år ett lika stort utsläppsutrymme för alla jordens invånare. att föreningen oavsett slutmål för utsläpp av växthusgaser inom Sverige år för år utåt kommunicerar ett årligt procentuellt mål. Motioner: Stämman beslöt att ge styrelsen i uppdrag att initiera en bred intern dialog med syftet att utveckla föreningens klimatpolicy och i denna process beakta förslagen i motion om 62. en svensk ransonering av fossila bränslen 63. koldioxidskatt med 100 procents utbetalning 64. internationellt klimatarbete På motionerna beslöts: att fortsätta verka för energieffektivisering och utveckling av förnybar energi som inte hotar höga naturvärden. att stärka föreningens opinionsbildning och informationsspridning om alla aspekter av kärnkraft, inklusive uranbrytning. att ta fram skolmaterial i ovanstående frågor. Motion 57 om policy för energi, plan och trafikfrågor: att i dialog med kretsar, länsförbund och nätverk komplettera existerande policys i de frågor om energi, planering och trafik som motionären för fram. Protokollet från Naturskyddsföreningens riksstämma i juni 2010 finns utlagt i Naturkontakt under Intranät, Riksstämma/Rikskonferens. Pusselgruppen På klimatnätverksträffen okt startades en arbetsgrupp som vill diskutera konkreta lösningar för energi, transporter, industri, konsumtion mm som kan få de svenska utsläppen av växthusgaser att närma sig noll till 2030 och bidra med idéer till Naturskyddsföreningens nya klimatpolicy. Kontaktperson: Jonas Hansson jonas.hansson@naturskyddsforeningen.se 7

8 Visioner inte elände En mycket uppmärksammad rapport från det engelska kommunikationsföretaget Futerra talar om vikten av att sälja in visioner och inte bara elände. Rapporten heter Sell the Sizzle och finns på: Rapporten sammanfattar tio år av Futerras erfarenhet av att kommunicera klimatfrågan. De skriver hur viktigt det är att ge människor trovärdiga visioner om en bättre värld och ett bättre liv innan man börjar tala om allt elände som är alternativet. Futerras strategi för hur du ska kommunicera klimatfrågan kan sammanfattas i fyra steg: Visionen: Börja med att måla upp en bild av en bättre värld. Berätta t ex om en tyst stad, om mindre stress, om ett rikt socialt liv etc. Använd gärna lockande bilder eller teckningar. Förankra visionen lokalt, dvs utgå från den plats åhöraren befinner sig. Tag inte med några siffror. Krydda din berättelse så att den låter riktigt bra! Planen: I detta skede frågar sig åhöraren vad vi ska göra åt saken. En framtid utan stora utsläpp verkar riktigt attraktiv, så nu vill man veta hur vi tar oss dit. Du måste visa på de tre största åtgärderna som leder rätt! Du måste komma med något som är lätt att memorera. Åtgärderna måste leda till stora förändringar för att vara meningsfulla och du måste leva som du lär för att vara trovärdig. Aktiviteter: Till sist ska vi ge människor förslag på konkreta åtgärder som de kan genomföra inom en rimlig tid, helst direkt, men i alla fall inom fem år. Det är nu du ska ge åhörarna en uppgift. Ibland kallas det avslut i kommunikationen. Se till att den är specifik och förklara hur den hjälper till att lösa uppgiften. I detta skede kan du använda siffror för att sätta upp konkreta mål. Någon eller några aktiviteter måste de kunna göra direkt! Alternativet: Nu är det dags för alternativet. När du har målat upp himlen kan du visa helvetet. Eftersom svenskarna i allmänhet har tagit till sig att vi har ett klimathot så behöver du inte vara så utförlig på denna punkt, men ge gärna en bild av hur just vi i Sverige kommer att drabbas. Bilderna: Mindre stress Lokal klimatpåverkan Lär känna ditt landskap Tag en klimatvänlig semester 8

9 Våra värderingar Hur lägger vi klimatvänner fram vår sak? Säger vi till människor att du ska köpa en miljöbil eller t.o.m. en elbil för att du tjänar på det? Eller säger vi till dem att du ska sluta köra bil för dina barn och barnbarns skull? Frågan om hur våra grundläggande värderingar måste lyftas fram behandlas i en ny och mycket intressant rapport från WWF i England, Common Cause: The Case for Working with our Cultural Values, skriven av Tom Crompton. Crompton säger att miljörörelsen försöker använda det han kallar Upplysningsmodellen. Den innebär att lägga fram alla fakta om hur temperaturen stiger, om hur Grönland och Arktis smälter och om hur mycket koldioxid som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Sedan hoppas vi att människor ska ta till sig detta och fatta rationella beslut. Glöm det, säger Crompton i rapporten, så fungerar inte människor. Vi tar bara till oss information som bekräftar vår identitet och våra värden. Om informationen inte stämmer med våra värden så sätter vi bara på oss skygglapparna och letar efter något annat. Rapporten beskriver modern socialpsykologisk forskning. Där talar man bl a om hur människor styrs av antingen inre eller yttre värden. De som i huvudsak styrs av yttre värden är känsliga för hur andra ser på dem. De hyllar ekonomisk framgång, status och makt. Yttre värden kopplas till mindre empati, starkare manipulativ tendens, större fördomar mot främlingar, mindre omsorg om mänskliga rättigheter och sist men inte minst en mindre omsorg om miljön. Människor som styrs av inre värden behöver inte belöningar av andra. De värdesätter relationer till familj och vänner och de accepterar sig själva. Inre värden kopplas till mer empati samt omsorg om mänskliga rättigheter, social rättvisa samt förstås miljön. Det förvånar kanske inte att värderingarna under senaste tjugo trettio åren har glidit mer åt yttre än åt inre värden. Denna trend har starkt förstärkts av media och reklam. Media är fascinerad av maktpolitik, av rika, intelligenta eller vackra människor samt av kändisar, mode, snabba bilar och dyra semestrar. Med andra ord förstärker media de yttre värdena. Enligt Cromptons rapport har miljörörelsen gjort ett stort fel när den har försökt anpassa sig till detta. Vi har fått höra att om vi kan minska fattigdomen i utvecklingsländerna så får vi i västvärlden en större marknad. Om vi semestrar i Thailand så ger vi folk där arbetstillfällen. Om du köper en hybridbil så kan du imponera på dina vänner. Låt din konsumtion bli grön, hitta en win-win-situation! Det recept som Compton kommer med är lika enkelt som hoppfullt. De kulturella värdena är inte medfödda. De går att ändra på. Men för att ändra dem måste vi hela tiden kommunicera våra värden. Miljörörelsen ska inte dölja sina värderingar, den ska förklara och hylla dem. Miljörörelsen ska sjunga ut. Vi vill rädda klimat och miljö för våra barn och barnbarn. Vi värnar om människor i andra länder långt bort. Vi värnar om miljön och vi gör det inte för vår vinnings skull. George Monbiot har skrivit en recension av Cromptons rapport. Den finns översatt till svenska på: Originalrapporten finns på: tegies_for_change/ En bra diskussion om denna rapport i förhållande till Futerras Sell the Sizzle finns på: -skin-crawls-at-identity-campaigning/ 9

10 Klimatet ger ekonomisk frossa? Vi är många som undrar hur det ohållbara samhället kommer att reagera när resursbristen är ett faktum. Vad händer när oljan inte längre flödar lika rikligt, när skördarna inte riktigt räcker till eller någon annan råvara blir en bristvara? Ett försök till analys görs av Paul Gilding och Phil Preston i artikeln Carbon-Induced Finacial Disruption, ungefär klimatgenererad finansoro. Gilding har tidigare varit chef för Greenpeace och Preston är ekonom. Tillsammans utgår de från marknadernas traditionella sätt att hantera risker för att försöka förutsäga den närmsta framtiden. Mycket snart kommer investerare att fråga sig vilka risker som förknippas med fortsatta investeringar i verksamheter som baseras på kol och olja. Det är inte förväntningarna på en koldioxidskatt som kommer att skrämma marknaderna utan risken för att fastna i olönsamma investeringar. Rapporten drar slutsatsen att det endast finns två möjliga scenarier: 1. Stater vidtar starka, snabba och bestämda åtgärder under detta årtionde för att begränsa utsläppen så att uppvärmningen kan hållas under två grader. Förbränningen av fossila bränslen minskas kraftigt för att senare elimineras. 2. Staterna misslyckas med att agera inom rimlig tid och världen går mot en uppvärmning på mer än två grader, vilket leder till en accelererande klimatförändring. Gilding och Preston utgår sedan från Meinshausens sätt att beräkna risken, nämligen i form av en koldioxidbudget. De ville först begränsa risken till 5 procent, men insåg snart att det inte är möjligt med de förutsättningar som finns. I stället bestämde de sig för en risk på högst 20 procent för att överskrida en uppvärmning med två grader (från förindustriell tid). För investerare är detta en mycket hög risk. Verkligheten visar att de ännu inte har förstått denna risk. Att marknaderna kommer att reagera på klimatförändringarna är oundvikligt. Den enda osäkerheten är hur snart det sker och om det kommer att ske i tid. Det andra scenariot är fullt möjligt, men författarna menar att historien visar att samhällena reagerar om än sent så med dramatiska förändringar inför risken av stora hot. Därför tror de på det första scenariot. När rapporten räknar på koldioxidbudgeten blir resultatet att business-as-usual bara kan fortsätta på nuvarande nivå till år 2024 om världen ska ha kvar 80 % chans att hålla sig under 2 grader. Om staterna är rationella och begränsar utvinning av kol och olja efter budgeten, så kan de bara använda cirka 25 % av de kända tillgångarna. Då måste 75 % av alla reserver av kol och olja att lämnas kvar i marken. Ur marknadens synvinkel blir de värdelösa! Marknader reagerar inte gradvis utan ryckvis. När den bistra sanningen blir uppenbar, vill ingen investerare vara sist ut genom dörren. Man kommer att dra bort sina investeringar från kol och olja och satsa hårt på förnyelsebara alternativ. Vad kan miljörörelsen lära sig av detta? Om författarna gör en korrekt analys, bör vi envist påminna företagen och marknadens aktörer om den bräckliga grund som många investeringar vilar på. Fråga dem hur de ska klara sig när oljepriserna skjuter i höjden om några få år! Fråga dem gång på gång hur de ska klara ett hållbart företagande! Fråga också pensionssparare om de har koll på att inget kapital investerats i kol och olja! Naturskyddsföreningens klimatnätverk Skåne: Besöksadress Nils Bjelkegatan 4 B Postadress Box Lund Ulrika Tegnér, klimatkoordinator tfn ulrika.tegner@naturskyddsforeningen.se Uppsala: Lägerhyddsvägen 2, hus Uppsala Lotta Johansson, klimatkoordinator tfn kansli.uppsala@naturskyddsforeningen.se Norrbotten: Byvägen Juoksengi Urpo Taskinen, klimatkoordinator tfn urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se Studiefrämjandet: : Besöksadress Alströmergatan 39 C Postadress Box Stockholm Kajsa Grebäck, tfn kajsa.greback@studieframjandet.se Kontaktpersoner: Lars Almström tfn lars.almstrom@gmail.com Tomas Björnsson tfn cicero@rtb.se Jonas Hansson tfn jonas.hansson@naturskyddsforeningen.se Camilla Hållén tfn camilla.hallen@gmail.com Jens Råberg tfn tilljens@yahoo.se Anders Schüllerqvist tfn anders.sch@telia.com Emma Wallrup tfn emma.wallrup@naturskyddsforeningen.se 10