Klimatvännen maj 2010

Transkript

1 Klimatvänlig semester vandring i Alperna nära Oberstdorf. Foto: Tomas Björnsson Klimatvännen maj 2010 Aktuellt från Naturskyddsföreningens klimatnätverk. Redaktör: Tomas Björnsson Innehåll Tänk om radikalt 2 Efter Köpenhamn 4 Nätverksträff 6 Riksstämman 7 Arbetsgrupper 8

2 Tänk om radikalt Vad är det egentligen som hjälper? Världens utsläpp behöver verkligen begränsas och börja minska mycket, mycket snart. Det är uppenbart för alla oss som studerat klimatfrågan det allra minsta. Om utvecklingsländerna ska tro att vi i de rika länderna menar allvar, då måste vi i Sverige gå före. Vi måste visa att det går att förena hög livskvalitet med låga utsläpp annars tror alla att resursslöseri och utsläpp är en förutsättning för ett gott liv. Må bra färdas långsamt Då gäller det inte några små nedskärningar. Redan vid klimatförhandlingar i Bonn förra sommaren kom det förslag från både Sydafrika och Filippinerna med konkreta krav på olika västländer. För Sveriges del hamnade dessa krav på runt procent minskning av våra utsläpp till år Tror du då att följande räcker? 2 kg? 30 kg? 30 kg? 60 kg? Använd inte plastkassar. Naturligtvis tar jag med tygkassarna varje gång jag cyklar ut på sta n, men det är för miljön och inte för klimatets skull. Utsläppen från plastkassarna motsvarar bara ett par kg koldioxid per år Låt inte apparater stå på stand-by. Dessa utsläpp kanske motsvarar några tiotal kg koldioxid per år. Använd en grilltändning som är bra för klimatet. Om du grillar varje dag under tre sommarmånader så kan du också spara några tiotal kg koldioxid per år. Byt till lågenergilampor, släck lampor när du går ut ur ett rum. Visst, men inte heller dessa åtgärder sparar var för sig mer än några tiotal kg koldioxid på ett år. Många bäckar små men många är nog hundratals. Vad ska du göra? I genomsnitt förorsakar en svensk utsläpp av cirka 10 ton växthusgaser om året. Detta kan man läsa i den utmärkta skriften Konsumtionens klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2008). Vi behöver allesammans vara riktigt påhittiga. Vi kommer inte att kunna skära ned utsläppen radikalt utan att ändra radikalt på mycket: 1 ton 1 ton 1 ton 1 ton 1 ton? Undvik bilen: Cykla eller åk kollektivt till jobbet eller samåk. Det är enklast om man inte har någon bil. Då blir det automatiskt ett hinder om man ska låna en. Genomsnittssvensken reser 40 km om dagen och 80 procent av resorna görs med bil. Här finns det mycket att ta av. Nu börjar det likna något! Halvera bilkörningen så spar du över ett ton. Dessutom är det hälsosamt. Sluta flyga: Ta tåget ner i Europa och upptäck våra grannländer (eller cykla på semestern också). Det är betydligt skönare att åka tåg än att sitta i en varm plåtlåda. Om du på detta sätt kan undvika att flyga ett år, då finns det ett helt ton utsläpp att spara jämfört med genomsnittet. Ändra matvanorna: Sluta äta så mycket kött. Konsumtionen av kött, mjölk och ost står för över ett ton av dina årliga utsläpp. Dra ned på köttet och ät efter säsong så sparar du lätt ett ton. Boende: En sänkning av inomhustemperaturen med en grad kanske kan ge en minskning med hundra kg koldioxid. Med den enkla åtgärden att byta från ospecificerad el till Bra Miljöval-el i en normalvilla med elvärme så spar du nästan ett ton per person (om ni är två i hushållet). Må bättre. Om vi fokuserar mera på en höjd livskvalitet med dessa förutsättningar så har vi lättare att kommunicera klimatfrågan. Läs den sista meningen igen! Miljörörelsens budskap blir lätt negativa. Känn efter hur det låter om vi beskriver en sommardag i naturen i jämförelse med ett antal aktiviteter som blir förbjudna. 2

3 Må bra fika i lusthuset Men det går inte att bara komma med positiva budskap. Tänk er en anti-rökkampanj som först utmålar alla hemskheter rökaren kommer att drabbas av och som sedan säger att det räcker om du avstår en cigarett i veckan. Det är uppenbart att budskapet inte är trovärdigt. Detta gäller även klimatfrågan. Vi får tro på Naturvårdsverkets publikundersökningar. De allra flesta svenskar har tagit till sig klimatfrågan och förstår att det är skarpt läge. Då går det inte att komma med små krav på nedskärningar. Var radikal Vi har inte trettio år på oss! Miljörörelsen kan inte vänta på att små steg så småningom ska förändra människors beteenden. Vår rörelse måste vara radikal i en avgörande tid. Vi i miljörörelsen måste givetvis gå före med stora steg och visa vägen och vi kan på goda grunder hävda att det inte är så svårt att nå målen. Lösningarna finns och är lätta framför allt i början. Och lösningarna handlar om högre livskvalitet. Sedan ska vi inte vara sena att påpeka detta för våra politiker. Då känns det helt rätt att gå med i 10:10-kampanjen från England. Den går ut på att alla, organisationer, företag och enskilda ska skära ned sina utsläpp med tio procent så snart som möjligt. Vi kan sikta på att göra det under Men tio procents nedskärning är bara en liten början. Vi som tror att det är bråttom måste sätta upp ett mål att snarast, inom fem år, skära ned våra utsläpp till hälften. Det betyder en nedskärning med fyra fem ton per person vilket går bra enligt punkterna ovan. Dessutom kan vi nå ett sådant mål utan att vår värld på något sätt rasar samman. Det är snarare så att livskvaliteten ökar. När vi i miljörörelsen sätter upp ett sådant mål för oss själva, får vi lättare att övertyga våra politiker om att sätta högre mål än de gör idag. Må bra ta bussen ut i naturen Vi måste alla tänka om och tänka radikalt! Vi får inte acceptera att dagens samhälle ska vara en norm även för framtiden med alla våra resor och vårt resursslöseri. Det går utmärkt att leva med hög livskvalitet utan att förstöra Jorden. Hela vår kära Naturskyddsförening måste gå före och visa vägen med tuffa krav. Det är nödvändigt att sikta på stjärnorna. Trädtopparna är inte ett tillräckligt alternativ. Tomas Björnsson Må bra en dag vid havet 3

4 Efter Köpenhamn Vad kom de egentligen fram till i Köpenhamn i december? Köpenhamnsackordet (The Copenhagen Accord) förhandlades fram av USA och Basic-gruppen (Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina) under den sista dagen av COP-15 i Köpenhamn. Det förankrades senare under kvällen i ett något kaotiskt möte bland statschefer från länder. Till detta möte skickade Kinas ledare en tjänsteman vilket har förargat de församlade ledarna. Under natten höll hela processen på att falla när ackordet skulle tas upp under COP-15. Det löstes genom att man skev att ackordet noterades. Den fortsatta processen är något oklar. T ex vet man inte vem som äger den. Hittills har det dock varit ett möte med Basic-länderna där man uttalar att man går vidare och föreslår ett antal möten under Några utdrag av ackordet (med några kommentarer) lyder: 1. Parterna understryker att klimatförändringarna är en av de största utmaningarna i vår tid. Det finns en stark politisk vilja att skyndsamt bekämpa klimatförändringarna i linje med gemensamma men skilda skyldigheter och respektive förmågor (en formulering från Kyotoprotokollet). 2. Länderna är överens om att det krävs stora nedskärningar av utsläppen för att begränsa uppvärmningen av Jorden till två grader och förbinder sig att vidta åtgärder för att nå detta mål i enlighet med vetenskapen och på en jämlik grund. 3. Åtgärder och samarbete behövs snabbt när det gäller anpassning till klimatförändringarna, speciellt i de minst utvecklade länderna och Afrika. Utvecklade länder förbinder sig att bidra med finansiella resurser. 4. Parterna i Annex I från Kyotoprotokollet (de utvecklade länderna) förbinder sig att vidta åtgärder för minskade utsläpp. Övriga länder förbinder sig detsamma enligt specifikation i bilaga (som ska vara klar 31 januari 2010). 5. En utvärdering av Ackordet ska ske till år 2015, inklusive ett övervägande att skärpa det långsiktiga målet. Detta inkluderar att överväga vad vetenskapen visar som vad som händer vid temperaturer på 1,5 grad Celsius. Det usla ackordet Plenisalen i Bella Center under COP-15 De löften om nedskärningar som kom in i januari och början av februari har nu analyserats. I april publicerade Nature en debattartikel av Rogelj och Meinshausen m fl med titeln Buden i köpenhamnsackordet är usla. De räknar upp sina betänkligheter: a) Länderna kommer troligen bara att uppnå de lägre målen i de intervall de har angivit eftersom ackordet inte är bindande. b) Ett antal länder har överblivna utsläppsrätter motsvarande 12 Gton som de kan använda efter c) Regler för land-use (dvs avverkning av skog) kommer troligen att medföra en ökning av dessa utsläpp med 0,5 Gton per år. d) De globala utsläppen kan vara 20 procent högre år 2020 jämfört med i dag. e) De nuvarande buden betyder att det är mer än 50 risk för en temperaturökning över tre grader till år f) Om länderna kommer överens om att halvera utsläppen till år 2050, så är det fortfarande 50 procents risk att temperaturen når över tvågradersmålet och det är nästan säkert att den går över 1,5 grader. I fallet med en halvering av utsläppen till år 2050, så krävs det ändå en icke tidigare skådad politisk vilja att skära ned. Det krävs att industriländerna skär ned utsläppen med drygt tre procent per år mellan 2020 och Som jämförelse skriver de i sin Natureartikel att om alla nya kraftverk byggs helt fossilbränslefria, så leder det bara till 0,7 procents årlig minskning av utsläppen. 4

5 Meinshausen och hans kolleger poängterar igen vad som krävs för att nå tvågradersmålet. Det är otroligt viktigt att industriländerna skär ned sina utsläpp med i varje fall 30 procent till 2020 (räknat från 1990). Samtidigt måste utvecklingsländerna begränsa sin ökningstakt i utsläppen och skäran ned 20 procent från business-as-usual. Det är inte heller lätt. (Här utgår författarna från en % chans. Vill man ha över 75 % säkerhet så vill det till betydligt mer.) Författarna räknar också på utsläppen i absoluta tal år 2020 eftersom ett antal siffror förekommer i debatten. De menar att scenarier med utsläpp år 2020 som överstiger 44 Gton per år ska tas med en stor nypa salt. Det liknar enligt dem att köra med full fart mot ett stup och hoppas att det går att bromsa strax före. Vad detta lär oss är att det inte räcker att nya kraftverk ska vara fossilbränslefria. Miljörörelsen måste trycka på för att gamla kolkraftverk stängs och att kolgruvorna läggs ned. Om vi inte kan minska produktionen så kommer kolkraften att ta kål på oss! Tomas Björnsson, cicero@rtb.se, Denna figur är hämtad från Rogelj och Meinshausens artikel i Nature, april Den vänstra figuren visar utsläppsscenarior som utgår från buden i köpenhamnsackordet. Den gröna linjen utgår från ett optimistisk utveckling där bl a EU skär ned med 30 procent till Observera också den blå markeringen som visar det rekommenderade målet. Den högra figuren berättar hur snart Jorden kommer att nå de högre temperaturerna. Den visar med stor tydlighet att Jordens medeltemperatur troligen har nått tvågradersnivån redan år Hur det ska gå sedan bestäms av de beslut vi fattar i dag. Källor: Köpenhamnsackordet kan hämtas på: En ingående analys av Robert Stavins på Belfer Centre, Harvard: Artikeln i Nature av Rogelj, Meinshausen m fl finns på: Meinshausen var också huvudförfattare till en annan uppmärksammad artikel: (Nature 2 C paper) 5

6 Klimatvänner välkomna 10 juni! Torsdagen och fredagen juni arrangerar vi en träff för alla i klimatnätverket (helgen juni är det riksstämma med hela Naturskyddsföreningen). Vår träff hålls på Studiefrämjandet i Gävle, Norra Köpmangatan 12 A (nära stationen). Denna träff är ett strålande tillfälle för oss alla att träffas, diskutera stora och små frågor, utveckla vårt arbete och få inspiration! Under nätverksträffen den 7-8 november 2009 bildades ett antal arbetsgrupper. Dessa kan få en nytändning när vi träffas, och det blir också tillfälle att skapa nya grupper eller andra former för utbyte, till exempel kring förslagen som kom in i enkäten vi nyss genomfört! I programmet har vi förslag på diskussionsämnen. Blir vi många kan vi diskutera parallellt i grupper man kan också fortsätta med en intressant diskussion parallellt med att andra startar nästa. Översiktligt program: Torsdag 10 juni börjar vi med frukostfika mellan kl 9 och 10 så du får tillfälle att bekanta dig med andra klimatvänner. Under dagen hinner vi med ett antal diskussionspass: Mål och strategier med klimatarbetet Klimatmotioner till stämman Vi börjar diskutera de motioner som handlar om klimatfrågor. Erfarenhetsutbyte av lokala aktiviteter och arbetsgruppernas arbete. Vilka aktiviteter har varit lyckade? Hur kan vi hjälpas åt att få igång fler i klimatarbetet? Är det en bra metod för nätverket med arbetsgrupper eller ska vi jobba på andra sätt? Vad skulle ni i arbetsgrupperna behöva för att komma framåt? Behövs fler former/möjligheter till utbyte av erfarenheter? Hur går klimatarbetet vidare? Vi röstar om halvårsmål för nätverket (se A). Vår enkät till klimatvännerna via nyhetsbladet i april gav många bra uppslag. Vi utvecklar idéerna och kan t.ex. bilda arbetsgrupper. Förslagen i enkäten var kampanjer (10:10, skatt/ransonering, semesterresor etc.) samt Ekonomisk tillväxt, Omställning, Energieffektivisering, Folkbildning, Vattenfall, mat o klimat. Fredag 11 juni börjar vi mingla kl 8:30. Hur fungerar riksföreningen? Verksamhetsplanen (VP) styr riksföreningens arbete under ett år. Klimathandläggare Emma Lindberg m fl förklarar vad som är på gång för 2010 och 2011 och hur processen med att utforma VP fungerar. Hur fungerar nätverket i förhållande till riks? Vi diskuterar vad vi hört på morgonpasset från riks, till exempel om VP-processen. Vi kan också diskutera hur nätverkets ledning ska väljas AU kommer att ha förberett ett underlag för debatt! Även andra begränsande och möjlighetsskapande faktorer tas upp, som det kontrakt som upprättats mellan riks och nätverk. Berätta för oss om du tänker komma! För att veta hur mycket mat och fika vi behöver, är det tacksamt om du hör av dig till nätverkskoordinator Ulrika Tegnér så snart som möjligt. Ange följande information: namn, ungefär när på torsdagen du planerar att komma, eventuella allergier/ matpreferenser, samt om du också planerar att närvara på Riksstämman under helgen. Med hopp om att träffa många av er i juni! Ulrika Tegnér, koordinator Koordinatorer för nätverket är Ulrika Tegnér, Lund, ulrika.tegner@naturskyddsforeningen.se Lotta Johansson, Uppsala, kansli.uppsala@naturskyddsforeningen.se Urpo Taskinen, Övertorneå, , urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se 6

7 Verksamhetsriktlinjer på riksstämman På stämman i Gävle lägger styrelsen för riksföreningen fram ett förslag till verksamhetsriktlinjer. Förslaget omfattar flera delar, bl a en om klimatarbetet (se sid 220 ff i stämmohandlingarna). Några av punkterna: Föreningen ska verka för: 1. en kraftig, procentuellt jämn minskning av utsläppen av växthusgaser i Europa och Sverige, där de svenska utsläppen närmar sig noll senast år en snabb omställning till hållbara system för energi, transporter och livsmedel, där kärnkraft, planer på ny vattenkraft och fossil energi, inklusive torv, avvecklas 3. en ökad folkbildning och mobilisering inom klimatområdet, och särskilt visa den dubbelriktade kopplingen mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden 4. att styrmedel som gör att svensk energianvändning minst halveras till 2030, samtidigt som vindkraft, bioenergi, sol och andra förnybara energislag växer i Sverige och EU utan att öka skadorna på naturen eller hälsan 5. att priset på utsläpp av växthusgaser höjs så att utsläppen minskar till nära noll 2050, samtidigt som atomansvarigheten kraftigt ökar och förbud införs mot ny kärnkraft och vattenkraft 6. att samhällets planering och offentliga investeringar inriktas på omställning till hållbara energioch transportsystem underställda miljömålen 7. att klimatarbetet utöver maximalt ambitiösa utsläppsminskningar i Sverige och EU omfattar kraftiga stöd till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i Syd 8. att det skall vara lätt att göra rätt, genom att föreningens arbete med konsumentfrågor undanröjer hinder för att agera klimatsmart. När dessa riktlinjer diskuterades i klimatgruppen hos Lunds Naturskyddsförening så var vi överens om att de svenska utsläppen bör närma sig noll så fort som möjligt, helst redan år 2020, men absolut till Det är i linje med vad som föreslagits från några utvecklingsländer inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Motivet till att de kräver så stora utsläppsminskningar i Sverige är att vårt land har förutsättningar för att klara av det. Då måste vi också gå före och visa att det är möjligt. Klimatvänner den 7 november Foto: Urpo Taskinen På ett medlemsmöte i Göteborg föreslogs följande tre kompletterande att-satser till verksamhetsriktlinjerna för klimat : att Naturskyddsföreningen oavsett klimatmål utåt kommunicerar ett årligt procentuellt mål för minskning av utsläpp av växthusgaser inom Sverige, år för år att Naturskyddsföreningen driver en minskning av utsläppen av växthusgaser inom Sverige med 10% per år, räknat på föregående års utsläpp, vilket motsvarar -40% till 2015 och -65% till att Naturskyddsföreningen driver att utsläppen av växthusgaser från invånare i Sverige i snitt högst ska vara 5 ton koldioxidekvivalenter per person 2015 i ett konsumtionsperspektiv, alltså inklusive klimatpåverkan från import och utrikesresor På nätverksträffen den 10 juni har Klimatnätverket möjlighet att komma överens om förslag på ändringar av verksamhetsriktlinjer och vad man tycker om motioner för att gemensamt föreslå ombud från kretsar och länsförbund hur de kan rösta. Vad tycker du? Kontakta gärna AU före nätverksträffen med dina förslag så lyfter vi dem på mötet. Bort från koldioxidmissbruket! 7

8 Arbetsgrupperna Nätverket vill få in uppdateringar från arbetsgrupperna varje månad, så att alla i nätverket kan följa utvecklingen. Hör av dig till respektive kontaktpersonen för att gå med eller få info om en grupp! Eller kanske vill du starta en ny grupp om du har andra idéer? Hör då av dig till en koordinator. Kampanjgruppen Kontakt: Jonas Hansson, Göteborg, jonas.hansson@naturskyddsforeningen.se, Skype: jonasgbg123 Transition Towns (lokal samhällsomställning) Senaste klimatnätverksmötet bildade vi något som kommit att heta Transition SNF, vi organiserar folk inom SNF som vill jobba med Omställning Sverige. Vi har haft tre möten på Skype, det senaste 22 mars. Två personer med stor erfarenhet av visionsarbete berättade om hur de arbetat. Anteckningar från det mötet spreds till alla i nätverket (en del kunde inte delta i Skypemötet). Vi har också en egen diskussionsgrupp på Omställning Sveriges webbplats. Förutom att vara ett forum för utbyte av idéer om hur man kan arbeta med lokala omställningsprojekt har vi diskuterat hur riks kan stödja den typen av projekt vi arbetar med. På några håll i landet är det stor aktivitet, t ex i Hälsingland. Planerna framåt beror lite på vad som händer på riksstämman i Gävle. Kontakt: Bernt Lindberg, Falun, bernt-lindberg@telia.com, Organisationsgruppen (om nätverkets utformning): Organisationsgruppens tankar hittar du här: Dessa frågor ska tas upp till diskussion vid nästa nätverksträff (10-11 juni) i samband med riksstämman i Gävle. Kontakt: Anton Grenholm, anton.grenholm@gmail.com Utbildning: Vill ni genomföra en utbildning, studiecirkel eller klimatguidning så kan vi vara bollplank och/eller hjälpa till med t.ex. programplanering, material- och föreläsartips mm. Har ni genomfört en utbildning, cirkel eller guidning så skriv gärna några rader och/eller skicka er studieplan till oss, så samlar vi på goda exempel. Kontakt: Kajsa Grebäck, kajsa.greback@studieframjandet.se Kommunikation: På sistone har inga andra arbetsgrupper hört av sig för att få kommunikationsgruppens hjälp med t.ex. insändare och pressreleaser. Kontakt: Fredrik Vrang, miljo@ordfokus.se, Ökad cykling: Kontakt: Tomas Björnsson, cicero@rtb.se Trafik: Kontaktperson saknas (hör av dig till en av koordinatorerna om du vill gå med i gruppen). Skog och klimatgruppen: Kontakt: Helena Magnusson, helena_magnusson@yahoo.com, Naturskyddsföreningens klimatnätverk Skåne: Besöksadress Nils Bjelkegatan 4 B Postadress Box Lund Ulrika Tegnér, klimatkoordinator tfn ulrika.tegner@naturskyddsforeningen.se Hemsida: Uppsala: Lägerhyddsvägen 2, hus Uppsala Lotta Johansson, klimatkoordinator tfn kansli.uppsala@naturskyddsforeningen.se Norrbotten: Byvägen Juoksengi Urpo Taskinen, klimatkoordinator tfn urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se Studiefrämjandet: : Besöksadress Alströmergatan 39 C Postadress Box Stockholm Kajsa Grebäck, tfn kajsa.greback@studieframjandet.se Kontaktpersoner: Tomas Björnsson tfn cicero@rtb.se Jonas Hansson tfn jonas.hansson@naturskyddsforeningen.se Anders Schüllerqvist tfn anders.sch@telia.com Emma Wallrup, kontaktperson tfn emma.wallrup@naturskyddsforeningen.se 8