För dig som studerar till läkare vid Lunds universitet

Transkript

1 För dig som studerar till läkare vid Lunds universitet I detta häfte finns information om allmän uppläggning av läkarutbildningen, hur den är infogad i universitetet och den medicinska fakulteten och vad det finns för resurser för studenterna i form av olika organ, expeditioner, studentorganisationer, möjligheter till studievägledning m.m. Läkarutbildningen Läkarutbildningen är både en akademisk utbildning och en yrkesutbildning. Den ska fostra nästa generation av professionella medicinska yrkesutövare, forskare, verksamhetsutvecklare och beslutsfattare inom alla de områden där samhället har behov av medicinsk kompetens. Utformningen är en konsekvens av detta uppdrag och regleras av regering och riksdag. Du kan läsa ett kort utdrag ur Högskoleförordningen i början av detta häfte. Utbildningen styrs också av krav från sjukvården, universitetet, patienterna, den medicinska professionen och studenterna. En viktig uppgift för dem, som planerar läkarutbildningen, är att kontinuerligt hålla sig informerade om behov av fortsatt utveckling, speciellt inom områden där nya krav behöver ställas på grundutbildningen. De ska också försöka, att så långt som möjligt, förutse kommande krav i yrkeslivet. Läkarutbildningen ska självklart ge studenterna tillgång till den samlade medicinska kunskap, som tidigare generationer skapat. Men det räcker inte med det. Utbildningen måste också utveckla studenternas förmåga till självständig analys och granskning, ge dem instrument och incitament för utveckling av den egna kompetensen samt förändringsberedskap och vetenskaplighet. En sådan attityd till medicinskt arbete och kompetensutveckling samt insikt om det egna ansvaret är grundförutsättningen för professionell medicinsk yrkesverksamhet. Det är därför som läkarutbildningen, förutom att ge goda kunskaper, också strävar efter att utveckla studenternas förmåga till god patient/läkarrelation och tränar dem i samtalsmetodik, problemformulering och analys, muntlig och skriftlig presentation, forskningsmetodik och vetenskapsteori samt förmåga till argumentation och debatt. Vi vill därmed även stimulera studenterna att engagera sig i forskningsprojekt och utvecklingsarbete. Kort sagt ska grundutbildningen planeras med utgångspunkt i ett långt yrkesperspektiv. Viktigast är givetvis att studenterna förvärvar de kunskaper och färdigheter, som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring, som krävs för obegränsad behörighet som läkare. Grundutbildningen är emellertid bara första steget i utbildningen till läkare med självständigt ansvar. Den byggs på med allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring, som båda fullgöres under handledning, samt fortbildning under hela det yrkesverksamma livet. Många kliniska färdigheter och praktiskt läkararbete tränas effektivare under AT och ST än under grundutbildningen. Medicinskt yrkesutövande kommer att ställa stora krav på ledarskap och teamarbete, fortlöpande förändring av egen verksamhet samt förmåga att kunna hantera nya krav och problem. Preventivt arbete får allt större betydelse liksom hälso- och sjukvårdsekonomisk medvetenhet och analys. Varje patient är en individ men också en del av samhällets samlade hälso- och sjukvård. Resurserna måste användas på optimalt sätt, vilket varje enskild läkare har ansvar för. 1

2 Läkarutbildningen sker i samverkan med sjukvården där också en stor del av den viktiga praktiska utbildningen äger rum och där de flesta, som genomgår läkarutbildningen, kommer att ha sin yrkesverksamhet. Det är därför ett gemensamt intresse för Medicinska fakulteten och sjukvården att utbildningen har högsta möjliga kvalitet. Fortlöpande kontakter och diskussioner mellan sjukvården och fakulteten samt gemensam planering av utbildningen försöker tillgodose detta. Fokus på utbildningen ligger således på studenternas lärande, delaktighet och ansvar för sin egen utbildning. Lärarrollen är först och främst stödjande. Det viktigaste är att vi åstadkommer en god utbildning tillsammans och gemensamt försöker vidareutveckla den. Lycka till med dina studier! Stefan Lindgren Prodekanus Ordförande i Nämnden för läkarutbildning 2

3 Innehåll Expedition, information, studievägledning 5 Information på Internet om läkarutbildning m m 6 Läkarutbildning vid svenska universitet 7 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid Lunds universitet 8 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 8 Allmänna riktlinjer att följas i alla kurser 8 Huvudprinciper för utbildningarna 9 Grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet 11 Studiegången 11 Särskilda förkunskaper 11 Undervisningsspråk 12 Omprov 12 Examen 12 Samvetsfrågor 12 Studiegången i läkarutbildningen 13 Utbildningsnämnd, fasgrupper, terminsråd 14 Läkarutbildningens tre faser 14 Undervisnings-, arbets- och examinationsformer 15 Bedömningsgrunder för arbetet i PBL-gruppen 15 Examination, betyg, förnyade prov 16 Åtgärder vid underkända prov 16 Forskning och forskningsanknytning i grundutbildningen 17 Medicine kandidatexamen 17 Regler rörande behörighetskrav, studieortsbyten m m 18 Behörighetskrav och ansökan 18 Turordning vid kursplacering 18 Fördelning Lund/Malmö 18 Övergång från annan högskola samt antagning till senare del mm 19 Övergång från annan högskola 19 Antagning till senare del av läkarutbildningsprogrammet 19 Studieuppehåll 19 Återupptagande av studierna 20 Tillgodoräknande av kurs 20 3

4 Parallelläsning 20 Gå om en kurs 20 Avregistrering från läkarutbildningen 20 Avskiljande från utbildningen, disciplinära åtgärder 21 Lungröntgen - vaccinationsprogram 21 Studier utomlands 21 Sjukdom 22 Adressändring och namnbyte 22 Registerutdrag 22 Extra studenter 22 Studentinflytande i läkarutbildningen 22 Likabehandlingslagen 22 Miljö och arbetsmiljöpolicy 23 Medicinska Föreningen, MF 24 Kvalitetsfrågor 26 Medicinska fakulteten 26 Lunds universitet 26 Adresslista: läkarutbildningens ledningsorganisation 27 Krav på kursplaner 29 Kumulativa terminsbaserade kompetensmål 30 Teoretiska terminsbaserade kunskaper 30 Praktiska färdigheter 32 Allmänna färdigheter 32 Bakgrund 33 Kursöversikt för HT Lista över institutioner finns på 4

5 Expedition, information, studievägledning Samtliga nedanstående tider gäller under terminstid. Studentexpedition Monica Bergqvist-Silow e-post: Medicinska fakultetens kansli Besöksadress: Paradisgatan 5 (hörnet Paradisgatan/Sandgatan), ingång B2 Postadress: Studentexpeditionen, Medicinska fakulteten, Box 117, Lund Studievägledning Lena Sandberg e-post: [email protected] Termin 1 6 Rickard Fahlström Termin 7 11 Viveka Thörn e-post till studentstudievägledningen [email protected] Besöksadress: Paradisgatan 5 (hörnet Paradisgatan/Sandgatan), ingång B2 Postadress: Studievägledningen, Medicinska fakulteten, Box 117, Lund Mottagningstider: Lena Sandberg: må, ti, to 10 12, on Rickard Fahlström: måndagar Viveka Thörn: tisdagar Internationell Sonia Galvan koordinator e-post: [email protected] Hülya Leeb-Lundberg [email protected] Internationell Fördjupningsstudier utomlands och Socrates: studierådgivning Internationella studievägledare Besöksadress: Paradisgatan 5 (hörnet Paradisgatan/Sandgatan), ingång B2 Postadress: Internationell studierådgivning, Medicinska fakulteten, Box 117, Lund Mottagningstider: torsdagar

6 Information på Internet om läkarutbildning, studentorganisationer m.m. Medicinska fakulteterna vid: Lunds universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Uppsala universitet Umeå universitet Köpenhamns universitet Lunds universitet Medicinska Föreningen Lund-Malmö Medicin på nätet (stor länksida) 6

7 Läkarutbildning vid svenska universitet Läkarutbildning ges vid sex svenska universitet. Syftet är att utbilda personal för hälso- och sjukvården som kan ta självständigt medicinskt ansvar i arbete med hälsoinriktade åtgärder, i ledning av hälso- och sjukvård och vid diagnos och behandling av människor som är sjuka eller skadade. Det är numera huvudsakligen ett lagarbete som utförs tillsammans med annan personal och med patienterna själva. Både utbildningen och yrkesverksamheten vilar på vetenskaplig grund. Utbildningen omfattar 11 terminer och leder fram till läkarexamen, som är en yrkesexamen inom grundläggande högskoleutbildning. Den svenska utbildningen sker i överensstämmelse med allmänt hållna föreskrifter och riktlinjer som gäller i alla EU-länder. Delar av utbildningen kan genomföras i annat land under förutsättning att kurserna utomlands har motsvarande mål och innehåll som de vid Lunds universitet. För legitimation krävs för närvarande så kallad allmäntjänstgöring (AT) under minst 18 månader efter läkarexamen. AT omfattar 6 mån allmänmedicin, 3 mån psykiatri samt 9 mån medicin och opererande specialiteter och avslutas med skriftligt och muntligt prov. För specialistkompetens krävs ca fem års specialiseringstjänstgöring (ST) efter AT. Intyg om fullgjord ST utfärdas av den verksamhetschef (klinikchef och motsvarande) som haft huvudansvar för ST-läkarens utbildning, varefter Socialstyrelsen utfärdar bevis över specialistkompetens. I en del specialiteter finns möjlighet att avlägga en särskild specialistexamen. Det sker i de flesta fall med examinatorer som utsetts av respektive specialistförening. För vissa specialiteter finns en internationell examen. Den snabba utvecklingen inom vetenskap och medicinsk teknik samt förändringar i hälso- och sjukvårdens organisation gör att de flesta läkare måste fortbilda sig kontinuerligt under hela sin yrkesverksamma tid. Grundutbildningen till läkarexamen ser något olika ut på de olika studieorterna inom Sverige, beroende på att varje enskilt universitet bestämmer om uppläggning, innehåll, samt arbets- och examinationsformer i sina olika utbildningsprogram. För all läkarutbildning i Sverige gäller dock vissa statliga bestämmelser, vilkas efterlevnad blir föremål för återkommande utvärderingar organiserade av Högskoleverket. Föreskrifterna återfinns i högskolelagen av 1992 och högskoleförordningen av 1993: 7

8 Utbildningsplan för läkarutbildningen vid Lunds universitet 220 poäng, 11 terminer fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti 2005 Dnr M:G /05 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan är godkänd av Nämnden för läkarutbildning och därefter fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen den 23 augusti Den ersätter utbildningsplan fastställd 4 februari 1999 och gäller fr o m 1 juli Student som har påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan, har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Allmänna riktlinjer att följas i alla kurser 1. Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap [ ] 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370) 4 Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2000:260) 4a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260) 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Lag (2001:1263) 5 a I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (Lag 2003:312) [ ] 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 8

9 Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 2. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2 Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 högskolelagen) För att erhålla läkarexamen skall studenten ha förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare, förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande, utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. 3. Enligt styrelsen för Lunds universitet Lunds universitets policy i utbildningsfrågor sammanfattas i Strategisk plan , som finns tillgänglig på hemsidan Bland strategierna där kan nämnas att införa nya och mer varierade undervisningsformer med ökad studentaktivitet, att låta studenterna tidigt i sin utbildning möta universitetets framträdande forskare samt att utveckla inslag i utbildningen som anknyter även praktiskt till kommande arbetsliv. 4. Enligt Medicinska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet Ur Strategi 2000 för hälsovetenskapliga utbildningar vid Lunds universitet : Huvudprinciper för utbildningarna Uppgifts- och resultatstyrt lärande och uppgiftsinriktade målbeskrivningar. Core curriculum (dvs den kärna av uppgifter som alla studenter ska kunna hantera) skall definieras. Teori och praktik skall vara naturligt samordnade och integrerade. Delaktighet och gemensamt ansvar för studenter och lärare. Det skall finnas vetenskapsteori, forskningsmetodik, fördjupningsstudier och valbara moment. Det skall finnas ledarskapsutbildning med inriktning på yrkesrollen. Kommunikation mellan olika personalgrupper och social kompetens skall uppmärksammas. Internationellt utbyte skall uppmuntras. Medicinska fakultetsstyrelsen fastställde 7 december 2004 följande vision och riktlinjer för läkarutbildningen: 9

10 Vision Lunds universitet ska utbilda läkare som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav som patienter och samhälle ställer. Riktlinjer Läkarutbildningen i Lund/Malmö ska - ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens lärande. - ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och garantera att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - ge studenten en akademiskt förankrad utbildning, vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen i varierande perspektiv. - betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patient-läkarrelation. - präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att de uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. - erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna ska vara gemensamma inom respektive fas. - erbjuda examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De ska ha ett begränsat antal format och vara integrerade, terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. - betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. - i enlighet med Lunds universitets internationaliseringspolicy ge studenter och medarbetare goda förutsättningar för att kunna studera och arbete i ett alltmer mångkulturellt och internationellt samhälle. 10

11 Grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet De nyutexaminerade läkarna vid Lunds universitet ska ha uppnått de allmänna mål som finns angivna i Högskolelagen och i examensordningen i Högskoleförordningens bilaga 2. Därutöver ska de ha tillägnat sig grundläggande klinisk och vetenskaplig skicklighet för att kunna tillgodogöra sig allmäntjänstgöringen på bästa sätt. Därför ska varje nyutexaminerad läkare: kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå, kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet, kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom samt ge tröst och stöd, kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav, kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd, kunna genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser, kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar, kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökning och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos, kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet, kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat, kunna samarbeta med kolleger och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg samt kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården. Samtliga mål som finns för läkarutbildningen uppnås genom studier inom fyra olika kompetensområden: grundvetenskap, klinisk kompetens, professionellt handlande samt samhällsaspekter på hälsa och sjukdom. Studiemål inom dessa kompetensområden finns i kursplanerna. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgången utbildning ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer. Studiegången Uppläggningen och genomförandet av utbildningen följer principen om spiralformad uppläggning. Den är organiserad i tre faser, en med normal- och patobiologisk inriktning (termin 1-4), en med grundläggande klinisk inriktning (termin 5-8) samt en för speciella kliniska områden (termin 9-11). Faserna är knutna till varandra på det sättet att det finns kliniska moment och kliniskt innehåll i fas I, där normalbiologi och patobiologi står i fokus, och att studenternas basvetenskapliga kunskaper aktualiseras och integreras i studierna under faserna II och III. Studiegången genom de tre faserna och de 11 terminerna sammanfattas i figuren sist i denna utbildningsplan. Särskilda förkunskaper För tillträde till läkarutbildningen krävs, förutom grundläggande behörighet till högskola, särskild behörighet enligt standardbehörighet E.1: Ma D (eller Ma 3 åk NT eller Ma etapp 4) Fy B (eller Fy 3 åk NT eller Fy etapp 4) Ke B (eller Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller Ke etapp 3) Bi B (eller Bi 2 åk N eller Bi etapp 2) Lägst betyget Godkänd eller 3. 11

12 För tillträde till terminerna 3, 6 och 9 gäller särskilda behörighetskrav, som fastställs i särskild ordning Undervisningsspråk All undervisning och examination sker på svenska om inte annat anges i kursplan. Omprov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Examen Läkarexamen, 220 poäng (330 ECTS Credits) (University Medical Degree) Samvetsfrågor Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t ex djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden. 12

13 STUDIEGÅNGEN I LÄKARUTBILDNINGEN VID LUNDS UNIVERSITET Bilaga till utbildningsplan fastställd I Normal- och patobiologisk fas T1 Läkarprogrammets grundkurs Professionell utveckling 1 Cellbiologi T2 Nervsystemet och rörelseapparaten Professionell utveckling 2 T3 Homeostas Professionell utveckling 3 T4 II Grundläggande klinisk fas Allmän patobiologi Professionell utveckling 4 Individuell studieperiod I T5 Individuell studieperiod II Speciell patobiologi Professionell utveckling 5 T6 Klinisk medicin 1 Selectives T7 Klinisk medicin 2 Selectives T8 Klinisk medicin 3 Selectives III Speciell klinisk fas T9 Ögon, ÖNH, klinisk neurovetenskap och psykiatri Selectives T10 Barn- och ungdomspsykiatri Dermatologi Ledarskap Gynekologi Obstetri k Pediatrik Selectives T11 Examensarbet e Rättsmedicin Samhällsmedicin och allmänmedicin Yrkes- och miljömedicin 13

14 Utbildningsnämnd, fasgrupper, terminsråd Ledningsorgan för läkarutbildningen är nämnden för läkarutbildning, som på fakultetsstyrelsens vägnar planerar utbildningen och handlägger övriga frågor om vad utbildningen ska innehålla och om hur utbildningen ska organiseras. Nämnden för läkarutbildning består av åtta lärare, fyra studenter, av vilka 2 är suppleanter, och en företrädare för yrkeslivet Prodekanus och ordförande i nämnden: professor Stefan Lindgren Under nämnden finns olika utskott och arbetsgrupper: Studiesociala utskottet behandlar ärenden rörande kursplatser, studieuppehåll, studieortsbyten, tillgodoräknande av tidigare studier, dispenser från behörighetskrav m m. Arbetsgruppen för internationalisering av grundutbildningen (AIG) behandlar ärenden som rör internationalisering av läkarutbildningen, bl a lärar- och studentutbyte och engelskspråkiga kurser. Gruppen disponerar medel för studenters utlandsresor i samband med fördjupningsstudier. Samordning mellan kurserna inom terminerna sker i terminsråd, där kursansvariga och studentrepresentanter ingår. Terminsråden utgör organ som behandlar tillämpning och uppföljning av universitetsstyrelsens riktlinjer för relationen mellan institutioner och studenter. I början av varje termin väljs i varje terminsgrupp två studenter som kallas kursombud. Kursombuden är studentrepresentanter i terminsråden för innevarande och föregående termin. Kurs- eller terminsansvarig lärare tar initiativ till kursombudsval på det första introduktionsmötet på terminen. Studenterna själva genomför därefter valet och Medicinska Föreningen är huvudansvarig för att val förrättas. Kursansvarig lärare tar in protokollet från valet och ombesörjer att det skickas till Medicinska Föreningen. Läkarutbildningens tre faser Läkarutbildningen är organiserad i tre faser samt individuell studieperiod I, II och examensarbete (ISEX), var och en med sin speciella inriktning: I II III omfattar termin 1-4: kurser med fokus på normalbiologi (cell-, vävnads- och organbiologi) och allmän patobiologi, och med en strimma professionell utveckling med träning i kommunikation; fasgruppsordförande: professor Anders Borgström omfattar termin 5-8: kurs i speciell patobiologi med en stimma professionell utveckling; därefter klinisk medicin och kirurgi med aktualisering och integration av de första fem terminernas kunskapsinnehåll; fasgruppsordförande: universitetslektor Nils Danielsen omfattar termin 9-11: kurser i olika kliniska specialiteter med fortsatt anknytning till basvetenskaperna; fasgruppsordförande: universitetslektor Jonas Broman Individuella studier vars övergripande mål är att ge studenterna tillfälle till fördjupning och breddning inom områden som man är särskilt intresserad av. Individuella studier ges termin 4, 5 och 10: fasgruppsordförande: professor Bengt Jeppsson För planering och ledning av utbildningen inom varje fas finns en fasgrupp, som leds av en ordförande utsedd av Medicinska fakulteten. Övriga ledamöter i fasgrupperna är de terminsansvariga lärarna och en studentrepresentant för varje kurs som ingår i fasen. 14

15 examinationsformer Undervisnings-, arbets- och Många olika arbetsformer används i läkarutbildningen. Enligt fakultetsstyrelsens beslut 1993 ska lärare och studenter själva välja arbetsformer, dock med beaktande av att tyngdpunkten bör ligga på studentaktiverande former. Till sådana räknas problembaserat lärande, casemetodik, fördjupningsarbeten, diskussionsgrupper, kliniskt arbete under handledning, laborationer, datorsimulering och självständigt arbete med kurslitteratur i anslutning till studie- eller arbetsuppgifter. Föreläsningar är främst avsedda att ge introduktion, överblick, stimulerande fördjupning och sammanfattning. Läkarexamen erhålls på grundval av godkänt genomförda kurser och godkända tentamina på samtliga kurser i grundutbildningen. Slutexamen för legitimation sker i och med AT-provet. Nedan beskrivs examinationssystemet kortfattat. Mer ingående uppgifter om kurskrav och prov finns i kursbeskrivningarna. I och med omläggningen av läkarutbildningen har antalet tentamina blivit mindre genom att de kommit att omfatta större avsnitt av utbildningen än tidigare. Vanligtvis omfattar examinationen i den nya uppläggningen kurser på mellan 10 och 20 poäng. Under kursernas gång förekommer inte sällan avstämningar som har karaktär av självtest eller försöksskrivningar. Den betygsgivande bedömningen präglas i de flesta kurser av en strävan att allsidigt pröva studenternas kunskaper och färdigheter i enlighet med kursernas mål och syften. När kursansvariga har formulerat kursmål har de oftast försökt ange vad studenterna ska kunna beskriva, förklara och göra i form av förslag till åtgärder osv, så att studenterna själva kan ta ställning till vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt de behöver förvärva för att uppfylla kurskraven. Proven på kurserna kan ha form av muntligt förhör, skriftligt prov, praktiskt prov, redovisning eller prov med utgångspunkt i video eller bild. På kliniska avsnitt i utbildningen är det vanligt med tentamenspatienter i samband med muntliga förhör och i samband med prov som har karaktär av stationstentamina. Tentamenssvar ska avges på de skandinaviska språken utom ifråga om utbytesstudenter och deltagare i engelskspråkiga kurser. Undantag medges av examinator. Bedömningsgrunder för arbetet i PBL-gruppen Arbetet i PBL-gruppen är av central betydelse för ditt lärande. Gruppen fungerar bäst om medlemmarna inklusive tutor respekterar de enkla förhållningsregler som anges nedan. Det är också dessa regler som utgör grunden för din tutors bedömning av PBL arbetet. 1. Du ska vara närvarande vid både PBL 1- och PBL 2- övningarna. 2. Du ska komma i tid till övningarna. 3. Du ska ha fungerat både som ordförande och sekreterare någon gång under kursen. 4. Du ska på ett konstruktivt sätt bidra till arbetet både under PBL 1 (steg 1-5) och PBL 2 (steg 7) så att gruppen uppfattar din insats som värdefull. 5. Du ska vara väl förberedd och påläst (steg 6) inför PBL Du ska under PBL-övningarna muntligen kunna reflektera över gruppens arbete samt ditt eget arbete och lärande. 15

16 7. Du ska vid kursens slut (sista PBL-övningen) lämna in en skriftlig reflexion över din egen insats i PBL-arbetet (en A4-sida lång) där du ska beakta punkt 1-6 enligt ovan. Denna reflexion ska signeras av tutorn. Reflexionen ska vara skriven på ordbehandlare. Skall endast tillämpas på termin 1-5. Ledighet från PBL-arbetet kan i princip inte beviljas (beslut i Nämnden för läkarutbildning). Vid upprepad eller långvarig frånvaro riskerar du att få PBL-momentet underkänt. Det åligger tutor att på ett tidigt stadium, i samråd med terminsansvarig, informera studenter som riskerar underkännande. Om du blir sjuk måste du meddela din tutor så fort som möjligt. Examination, betyg, förnyade prov Som betyg används orden godkänd och underkänd. Studenter som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Studenter som underkänts två gånger i prov på samma kurs har rätt att hos nämnden för läkarutbildning begära att få byta examinator. För betyget godkänd på en kurs krävs både att kursen fullgjorts enligt kraven i kursplanen (s.k. godkända kursmoment) och att provet blivit godkänt. Reglerna för vad som krävs för godkända kursmoment ska meddelas vid varje kursstart. Samråd om reglerna ska ske mellan kursansvarig lärare och tillträdande och avgående kursombud. Närvaro vid kursupprop är dock alltid obligatorisk. Godkända kursmoment gäller sex terminer. Utsträckt giltighetstid kan medges efter särskild prövning. Åtgärder vid underkända prov Nämnden för läkarutbildning har beslutat att följande ska gälla när studenter blir underkända på prov: Kursansvarig lärare rapporterar till studievägledningen på läkarutbildningens expedition (Medicinska fakultetens kansli) när studenter underkänts vid examination på en kurs två eller flera gånger. Studievägledningen får härigenom vetskap om problemet och tar eventuellt kontakt med de studenter som underkänts två gånger på en kurs. Efter tre underkända prov på en kurs sammankallar studievägledaren vid behov en samrådsgrupp bestående av studievägledaren, studenten och den kursansvarige läraren. Gruppen ska söka komma fram till en studieplanering inför ett fjärde examinationstillfälle. Om meningarna är delade inom gruppen hänskjuts ärendet till nämnden för läkarutbildning för avgörande. Efter fyra underkända prov bör studenten gå om kursen i dess helhet innan ett femte och sista prov kan bli aktuellt. 16

17 Forskning och forskningsanknytning i grundutbildningen I alla kurser stimuleras forskningsintresset genom att sambandet mellan forskning och kliniskt arbete betonas. Forskningsintresset stimuleras också genom att studenterna i smågrupperna får tillfälle att på ett vetenskapligt sätt gripa sig an olika typer av uppgifter. Inom terminerna 4, 5 och 10 finns särskilda fördjupningskurser. Vidare uppmuntras studenterna att göra frivilliga fördjupningsstudier. Dessa består av handledda studier av vetenskaplig karaktär och innefattar kritisk litteraturgenomgång eller en laboratorieundersökning eller en klinisk studie eller en kombination av dessa. För att ytterligare stimulera yngre läkarstuderandes forskningsintresse har också sommarforskningsstipendier för medicine studerande inrättats. Stipendierna sträcker sig över två månader och utdelas företrädesvis till studenter som genomfört obligatoriskt fördjupningsarbete. Stipendierna utannonseras i februari månad. Medicine kandidatexamen Medicine kandidatexamen var förr ett steg på vägen mot läkaryrket men är numera närmast avsedd för studenter som lämnar läkarutbildningen för att övergå till annan utbildning eller annat arbete. Examen omfattar 120 poäng, och 100 av dessa poäng kan bestå av kurser inom läkarutbildningen. Därutöver krävs fördjupningsstudier i ett medicinskt ämne om 20 poäng, inklusive ett skriftligt examensarbete om minst 10 poäng. 17

18 Regler rörande behörighetskrav, studieortsbyten mm fastställda av nämnden för läkarutbildning med ändring , , , Behörighetskrav och ansökan Särskilda behörighetskrav gäller vid övergången mellan de olika faserna i läkarutbildningen, d v s vid övergång till terminskurserna 3, 6 och 9. Ansökan om tillträde till påföljande fas ska lämnas till Medicinska fakultetens kansli senast den 15 april för höstterminen och senast den 15 oktober för vårterminen. Kurslista enligt nedanstående krav upprättas av studiesociala utskottet på delegation av nämnden för läkarutbildning och finns tillgänglig senast 15 maj respektive 15 november. Behörighetskrav för tillträde till termin 3 Godkända tentamina t o m termin 1 samt godkända kursmoment/ portfölj t o m termin 2 6 Godkända tentamina t o m termin 4 samt godkända kursmoment/portfölj plus godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5 9 Godkända tentamina t o m termin 7 samt godkända kursmoment/portfölj t o m termin 8. Turordning vid kursplacering Om det finns fler behöriga sökande än kursplatser tilldelas de som följer den reguljära studiegången kursplats före dem som har haft studieuppehåll. Turordningen mellan studenter som haft studieuppehåll följer prioritetsgrupperna I, II och III, se nedan. De platser som eventuellt finns lediga efter ordinarie kursplacering fördelas till dem som gjort sig behöriga, dvs tenterat av resttentamina med godkänt resultat, efter ansökningstidens utgång. Studenten måste själv meddela till fakultetskansliet att sådan tentamen ägt rum senast fredagen en vecka före kursstart kl Fördelning Lund/Malmö Från och med termin 4 är studenterna fördelade mellan Lund och Malmö. Hälften av studenterna läser i Lund och hälften i Malmö. (Beslut av nämnden för läkarutbildning ) Fördelningen av studenterna på respektive kursort sker i början av termin 3. Vid uppdelningen tar man i möjligaste mån hänsyn till studenternas egna önskemål. I mån av övervikt av önskemål för den ena kursorten företas lottning; denna görs av studievägledare inför studenterna. Den placering man erhållit behålles i normalfallet under hela studietiden. Byte mellan kursorterna kan ske i mån av plats. Överflyttning sker inför termin 4, 5, 6 och 9. Den placering man fått genom byte gäller för resten av studietiden. Överflyttning beslutas av studiesociala utskottet vid sista sammanträdet före kursstart, efter det att alla som gjort sig behöriga i efterhand placerats. 18

19 Övergång från annan högskola samt antagning till senare del av utbildningsprogram Övergång från annan högskola En student på läkarutbildningsprogram vid annat universitet i Norden kan beviljas studieortsbyte till Lunds universitet under förutsättning att nedanstående kriterier är uppfyllda. 1. Studenten uppfyller behörighetskraven eller har kunskaper motsvarande dessa. 2. Studenten har läst kurser på den gamla studieorten som väsentligen motsvarar kurserna vid Lunds universitet. Viss komplettering krävs ofta. 3. Studenten är godkänd på alla tentamina från det gamla lärosätet. 4. Det finns ledig kursplats. Med ledig kursplats avses inte enbart plats på viss termin. Hänsyn tas till antalet studenter på hela programmet enligt utbildningsuppdraget. REGLER FÖR PLATSTILLDELNING Studieortsbyte till termin 2 medges endast i de fall det föreligger prioriterade skäl som uppkommit efter det att utbildningen påbörjades. Om antalet studenter som vill byta studieort är större än antalet lediga platser sker prioritering enligt följande: 1. Starka sociala, medicinska eller andra särskilda skäl som uppkommit eller förstärkts efter det att studierna påbörjades. 2. Övriga sociala, medicinska eller särskilda skäl 3. Lottning Antagning till senare del av läkarutbildningsprogrammet Om det fortfarande finns ledig kursplats när alla studenter som begärt studieortsbyte inom Norden beretts plats, kan antagning till senare del av programmet beviljas studenter som påbörjat läkarutbildning utanför Norden. Med ledig plats avses inte endast plats på enskild termin. Hänsyn tas till antalet studenter på hela programmet enligt utbildningsuppdraget. Studieuppehåll Alla avbrott i studierna ska anmälas och bör ske i samråd med studievägledare. Anmälan sker till medicinska fakultetens kansli på särskild blankett före 15 april respektive 15 oktober. Anmälan om studieuppehåll gäller en termin och måste förnyas terminsvis. I samband med anmälan inplaceras studenterna i prioritetsgrupper inför återupptagande av studierna: I Sjukdom, graviditet/barnledighet, militärtjänst, utlandsstudier tillgodoräknade inom programmet, forskarutbildning, fortsatt medicinsk forskning efter doktorsexamen (platsgaranti) II Anställning som amanuens/assistent vid medicinsk institution, fullgjord fördjupningskurs på 20 poäng III Övriga skäl. 19

20 För inplacering i grupp I och II krävs intyg. För grupp III önskas motivering. Studieuppehållsanmälan och ansökan om kursplats kan inte lämnas in samtidigt gällande samma tidsperiod. I förekommande fall beaktas endast ansökan om studieuppehåll. Studieuppehåll under första terminen samt inför termin 7 och 8 i Lund, beviljas endast p g a synnerliga skäl t ex allvarlig sjukdom. Återupptagande av studierna Vid återupptagande av studierna efter studieuppehåll måste alla tentamina fram till den termin man ska påbörja vara godkända. Vid återupptagande av studierna placeras man om möjligt på den kursort där man var placerad före studieuppehållet. Behörig sökande som efter studieuppehåll ansökt om återupptagande av studierna men som ej kunnat beredas plats på önskad termin placeras inför nästa termin i prioritetsgrupp I. Studieuppehåll beviljas normalt högst 6 terminer i följd. Därefter krävs särskild ansökan till studiesociala utskottet före återupptagande av studierna. Utskottet kan därvid ålägga studenten att gå om kurs eller delar av kurs. Allmänt Nämnden kan i undantagsfall, om särskilda skäl föreligger, besluta om avvikelser från ovanstående regler för enskilda studenter. Tillgodoräknande av kurs Om en student inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt, t ex läst kursen på annan kursort, finns möjlighet att bli befriad från hel kurs eller från del av kurs. Ansökan ska göras skriftligt på särskild blankett (finns på kansliet) i god tid före kursstart. Studiesociala utskottet fattar beslut efter yttrande av kursansvarig. Parallelläsning Det är inte tillåtet att läsa två kurser parallellt. Om det finns särskilda skäl kan dock Studiesociala utskottet, efter hörande av berörda kursansvariga, ge tillstånd till parallelläsning. Ansökan ska göras skriftligt i god tid före kursstart. Gå om en kurs Studenten har kursplats en gång per kurs. Tillstånd att gå om en kurs kan ges av studiesociala utskottet om det föreligger särskilda skäl och om det finns ledig kursplats. Avregistrering från läkarutbildningen Studenter som önskar avbryta sin utbildning ska inlämna skriftlig avsägelse till läkarutbildningens studentexpedition. 20

21 Avskiljande från utbildningen, disciplinära åtgärder Avskiljande kan bli aktuellt när en student lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det med hänsyn till detta kan bedömas föreligga risk för skada på person eller egendom. Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd. Studenter som fuskar eller försöker fuska eller vilseleda vid prov, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen kan blir föremål för disciplinära åtgärder. Grundad misstanke om förseelse av nämnt slag ska skyndsamt anmälas till universitetets rektor. Efter utredning kan ärendet lämnas utan vidare åtgärd eller föranleda varning av rektor eller hänskjutas till universitetets disciplinnämnd. Lungröntgen - vaccinationsprogram Termin 1 Lungröntgen, tuberkulinprövning samt vid behov BCG-vaccination. Hepatit B- vaccination erbjuds samtliga studenter på termin 1. Kurssekreteraren är kontaktperson vid förfrågningar om Hepatit B. Termin 4 Uppsamlingsheat av ovanstående för nytillkomna studerande Termin 11 Lungröntgenkontroll, obligatorisk för att få infektionskursen godkänd Rekommendation för screening av studerande avseende MRSA (meticillin-resistenta stafylococcus aureus): Studenter, som under senaste halvåret aktivt deltagit i öppen eller sluten vård på inrättningar utanför Norden eller som vistats på utomnordiskt sjukhus/sjukhem av annat skäl eller på nordiskt sjukhus med kända MRSA-problem, ska undersökas avseende förekomst av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) innan de vid återkomsten påbörjar tjänstgöring inom sluten eller öppen vård. Detta gäller även studenter från andra länder om vederbörande aktivt ska delta i patientvård, men inte studiebesök där vederbörande endast passivt ("med händerna i fickorna") studerar verksamheten. Odlingen tar 2-3 dagar, varför provet bör tas i god tid innan tjänstgöring påbörjas. Provtagning sker på infektionsklinikens mottagning i Malmö eller Lund (ring mottagningarna för att bestämma en tid för provtagning). Om MRSA påträffas, sker handläggning enligt för sjukvården gällande PM "Åtgärder för att hindra spridning av MRSA". Studier utomlands Det finns vissa möjligheter att läsa kurser utomlands inom läkarutbildningsprogrammet via utbytesprogram som Socrates, Nordplus, Tempus osv. Det finns också möjlighet att göra fördjupningsstudier, både obligatoriska och frivilliga, utomlands. För detta kan man söka resebidrag från Arbetsgruppen för internationalisering av läkarutbildningen (AIL). Mer information om internationalisering hittar du på Internet Vår internationella sekreterare heter Sonia Galvan, tel

22 Sjukdom Det är viktigt att du meddelar kurssekreteraren om du blir sjuk och inte kan delta i obligatoriska kursmoment. Anmäl också sjukdom till försäkringskassan. Om du blir långvarigt sjuk har detta betydelse för din möjlighet att få studiemedel. Adressändring och namnbyte Det är viktigt att du meddelar om du byter namn eller bostadsadress. Anmälan ska göras till kurssekreteraren eller till kansliet. Vid namnbyte måste personbevis skickas till kansliet, Monica Bergqvist-Silow. Namn och adressändring skall även meddelas kår eller nation. Glöm inte ange personnummer. Registerutdrag En gång per termin får alla studenter registerutdrag från LADOK. Fler registerutdrag kan beställas i första hand från din kurssekreterare. Extra studenter En student som för forskning eller forskarutbildning har behov av grundkurs i visst ämne inom läkarutbildning kan, om kursplats finns ledig, få tillstånd att som extra elev få genomgå kursen i fråga. Detsamma gäller personer som i sin yrkesutövning har särskild användning för ett ämne inom läkarutbildningen, varvid intyg från arbetsgivaren krävs. Ansökan ställs till Nämnden för läkarutbildning (senast den 15 april eller 15 oktober terminen innan). Studentinflytande i läkarutbildningen Studenterna i grundutbildningen är representerade i fakultetens olika nämnder. Studentinflytandet gör sig också i hög grad gällande i samband med kursvärderingarna, som regelmässigt sker i de olika kurserna. Utfallet av kurskritiken och eventuella åtgärder redovisas i allmänhet för nästkommande kurs. Kursvärderingarna har i de flesta fall stor genomslagskraft när det gäller förändringar i kursinnehåll, kurslitteratur och arbetsformer. Universitetsstyrelsen har också fastställt Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet. Riktlinjerna kan du hitta på adress: Likabehandlingslagen Handlingsplan Lagen om likabehandling av studenter trädde i kraft den 1 mars Lunds universitet har med anledning av kraven i lagen utarbetat och beslutat om en handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter. Mer och läsa finns på 22

23 Miljö- och arbetsmiljöpolicy Lunds universitet har antagit både en miljö- och en arbetsmiljöpolicy vilka signalerar en hög ambitionsnivå för att minska verksamhetens miljöpåverkan respektive minimera riskerna för att universitetets personal och studenter ska påverkas negativt av arbetsmiljön. Miljöpolicyn säger bl a att miljöarbetet ska vara förebyggande, gällande miljölagstiftning ska efterlevas och principer som försiktighetsprincipen, utbytesprincipen, principen om förorenarens betalningsansvar och kretsloppsprincipen ska beaktas. Miljöarbetet ska kontinuerligt förbättras, och anställda och studenter ska ges miljöutbildning och stöd i praktisk miljöhantering. Verksamheten inom utbildning, forskning och utvecklingsarbete ska hålla en konkurrenskraftig och hög kvalitet. Även arbetsmiljön för studerande och personal ska ligga på en hög nivå så att vår viktigaste resurs, människan, trivs och fungerar väl i sitt arbete, och på så sätt kan erbjudas en stimulerande arbets- och studiemiljö. Alla som är verksamma inom universitetet har ett ansvar för att missförhållanden eller risker uppmärksammas. Instruktioner, föreskrifter och rutiner ska följas och brister eller risker rapporteras till den som är arbetsmiljöansvarig. Studerande vid Lunds universitet likställs således i dessa avseenden med anställda vid universitetet och har samma rättigheter och skyldigheter. Inför varje termin kommer du att få information om de rutiner, instruktioner, föreskrifter mm som gäller vid institutionen och som syftar till att uppnå målen i miljöpolicyn respektive arbetsmiljöpolicyn. Det är din skyldighet att följa givna instruktioner samt att uppmärksamma och rapportera eventuella brister eller risker som inte innefattas i de givna instruktionerna. 23

24 Medicinska Föreningen Lund- Malmö Medicinska Föreningen (MF) är studentkåren för de studenter som läser på läkarutbildningen, biomedicinutbildningen, logoped- och audionomutbildningarna samt vissa fristående kurser vid medicinska fakulteten, Lunds universitet. Kåren främsta uppgift är utbildningsbevakning men MF har även en rik studiesocial verksamhet. En gång om året väljer medlemmarna 21 ordinarie ledamöter och 6 suppleanter till MF:s fullmäktige (FuM). FuM är kårens högsta beslutande organ och utser MF:s styrelse, utskottsordförande, representanter i diverse samarbetsorgan vid Lunds universitet (bl.a. LUS Lunds Universitets Studentkårer), samt i medicinska fakultetens olika styrelser, nämnder, kommitéer och arbetsgrupper. MF:s verksamhet sker framför allt i de olika utskotten, där alla är välkomna att engagera sig: UR (UtbildningsRåden) Sköter utbildningsbevakningen för studenterna. Två kursombud väljs i varje kurs för att representera studenterna och föra deras talan i MUR (Medicinska UtbildningsRådet).Utbildningsråden har styrelser som sköter det löpande arbetet men stormöten hålls även dit alla är välkomna. BUR (Biomedicinska UtbildningsRådet) och LAUR (Logopeders och Audionomers UtbildningsRåd) sköter utbildningsbevakningen för de andra utbildningarna. Sexmästeriet och Pub Ordnar alla större fester t.ex. Partus och Corbalen. Puben kan du besöka varje fredagskväll på Locus Medicus. Fest! Ärtmästeriet Serverar ärtsoppa och pannkakor varje torsdag på Locus Medicus. För den matglade! Brunchmästeriet Dukar upp en fantastisk brunch varannan söndag på Locus Medicus. Alltid välbesökt av trötta dagen efter -människor. Väldigt gott! Sonden MF: s eminenta kårtidning. Fyra nummer per läsår trillar ner i din brevlåda. Gillar du att skriva? Då är Sonden utskottet för dig! Kulturutskottet Anordnar utflykter, vinprovningar, filmvisningar och andra kulturella evenemang. Toddydagsutskottet Toddygubbar, Toddygummor och Toddybladet. Mycket skoj! Ultraljud MF:s skönsjungande kör. För dig som gillar att sjunga! Idrottsutskottet Spela innebandy, åk skidor eller tävla i medicinar-sm. Anordnar varje termin novischslakten, en innebandyturnering där novischerna får pisk av äldrekursare och MF: s styrelse (eller var det tvärtom?). Ta med innebandyklubba! För dig som gillar att röra på kroppen! Datorutskottet Sköter MF: s hemsida samt andra datorrelaterade frågor som rör kåren. Datorutskottet behöver dig som tycker att datorer är kul! Novischeriet Nytt för i år! Hjälp till att välkomna våra nya studenter! PR-utskottet och arbetsmarknadsdagsutskottet PR-utskottet sysslar med företagskontakter och hjälper till att dra in spons till kåren. Arbetsmarknadsdagsutskottet anordnar en arbetsmarknadsdag för alla våra medlemmar. För dig som är intresserad av den framtida arbetsmarknaden! 24

25 IFMSA En kårförening som sysslar med internationellt samarbete mellan medicinare i hela världen. Genom MF är läkar, - biomedicin,- logoped- och audionomstudenterna representerade i medicinska fakultetens styrelse samt i de olika programnämnderna, lärarförslagsnämnden och andra organ av betydelse för studentmedverkan i planering och genomförande av utbildningarna. För läkarstudenternas del är studenterna även representerade i fasgrupperna genom kursombuden i MUR. MF svarar också för kontakter och representation i: Akademiska Föreningen (AF) Lunds Universitets Studentkårer (LUS) Ordförandekonventet för Medicinska Studieråd i Sverige (OMSIS) Dessutom är MF och Läkaresällskapet i Lund representerade genom sina ordförande i Stiftelsen Locus Medicus Lundensis. Stiftelsen äger Locus Medicus, en villa på Tunavägen 5. Husförmannen utses av MF. Villan nyttjas flitigt av MF och flera av kårens aktiviteter äger rum där, exempelvis brunchen och ärtsoppan. Varje student betalar varje termin en avgift till studentkåren. Denna avgift betalas via terminsräkningen. Då terminsräkningen är betald erhåller studenterna ett medlemskort. Studenterna ska vid tentamenstillfälle uppvisa giltig legitimation samt medlemskortet som bevis på betald terminsräkning och medlemskap i MF. Betald terminsräkning är ett krav för att få sina poäng införda i LADOK. Mer information om Medicinska Föreningen finns på Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC, H Lund Internpost: MF, HS 66 Besöksadress: Sölvegatan 19, Lund (BMC) Telefon expedition: Fax expedition: E-post: [email protected] 25

26 Kvalitetsfrågor Som ett led i det kvalitetsarbete som bedrivs inom fakulteten har det upprättats en "Strategiplan för Medicinska fakulteten vid Lunds universitet under tiden ". Planen återfinns på adress: Det finns också en särskild arbetsgrupp för kvalitetsutveckling i läkarutbildningen vars uppgift är att stimulera kvalitetsarbete och sammanställa rapporter om utvärderings- och kvalitetsarbete i grundutbildningen. Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten består av ett stort antal vetenskapliga institutioner som har huvudansvar för medicinsk forskning, utvecklingsarbete och information samt administrativa uppgifter m.m. Fakultetens område spänner över forskning och utbildning och har nio olika utbildningsprogram; Arbetsterapeututbildning, Audionomutbildning, Biomedicinsk analytikerutbildning, Biomedicinsk utbildning, Logopedutbildning, Läkarutbildning, Röntgensjuksköterskeutbildning, Sjukgymnastutbildning och Sjuksköterskeutbildning Förutom programmen finns också fortbildnings- och vidareutbildningskurser för främst hälsooch sjukvårdspersonal. Sammanlagt finns det ca studenter inom grundutbildningen. Fakulteten leds av en dekanus som vid sin sida har flera prodekaner, av vilka en har ansvar för grundutbildningen, nämligen professor Stefan Lindgren. (se även sida 10) Fakultetsstyrelsens sammansättning och andra upplysningar om Medicinska fakultetens organisation finns på fakultetens hemsida: Lunds universitet Lunds universitet har studenter samt forskarstuderande, och ca personer anställda där. Institutioner och högskolor som ingår i universitetet finns både i Lund och Malmö. De är uppdelade på tio s.k. områden, t.ex. fakulteter såsom naturvetenskaplig, medicinsk, juridisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk-teologisk fakultet, eller högskolor som teknisk högskola och konstnärliga högskolor. Lunds universitet har, med rektor som ordförande, ett kvalitetsråd där samtliga områden är representerade. Som styrdokument för arbetet i detta kvalitetsråd antog universitetsstyrelsen i juni 2001 Ett program för kvalitetsutveckling 2001/ /4. Detta program ger inte bara principer för hur det löpande kvalitetsarbetet ska bedrivas utan innehåller också riktlinjer för utveckling av universitetets olika utbildningar. Programmet återfinns på adress För ytterligare upplysningar om Lunds universitet se universitetets hemsida: 26

27 LÄKARUTBILDNINGENS LEDNINGSORGANISATION Avsnitt Befattning, namn, e-postadress, [hämtställe] Telefon Telefax Prodekanus GU, ordförande i nämnden för läkarutbildning Professor Stefan Lindgren [email protected] [33] Fasgruppsordförande Fas I Professor Anders Borgström [email protected] [33] Fas II Fas III Universitetslektor Nils Danielsen [email protected] [66 F10] Universitetslektor Jonas Broman [email protected] [66 F10] ISEX Professor Bengt Jeppsson [email protected] [33] Terminsansvariga T1 Universitetslektor Martin Garwicz Martin [email protected] [66 F10] T2 T3 Professor Christer Owman [email protected] [66 A12] Forskare Jonas Erjefält [email protected] [66 F10] T4L Universitetslektor Elisabet Holst [email protected],se [13] T4M T5L T5M T6L Forskarassistent Christer Larsson [email protected] [33] Professor Peter Nilsson-Ehle [email protected] [32] / Universitetslektor Annika Dejmek [email protected] [33] Universitetslektor Mona Landin-Olsson [email protected] [32] T6M Universitetslektor Peter Svensson [email protected] [33] 27

28 Avsnitt Befattning, namn, epostadress, [hämtställe] Telefon Telefax T7L T7M Universitetslektor Jaro Ankerst [32] Universitetslektor Kristina Åkesson [33] T8L T8M T9L T9M T10L T10M T11L T11M Universitetslektor Mats Ekelund Docent Kerstin Westman [33] Professor Bo Norrving [32] Universitetslektor Peter Åsman [33] Distriktsläkare Ann-Christin Haffling [33] Professor Anders Håkansson [33] Universitetslektor Ingrid Nilsson-Ehle [32] Universitetslektor Martin Stjernquist Martin [33] Momentansvariga Strimman Universitetslektor Margareta Troein [33] ISEX L Universitetslektor Karin Kidd-Ljunggren [email protected] [32] ISEX M Universitetslektor Nils-Ove Månsson [email protected] [33] För fullständiga adressuppgifter till kurs- och terminsansvariga se 28

29 Krav på kursplaner Allmänt Enligt senaste högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska kursplaner innehålla upplysning om kursernas fördjupningsnivå, krav på särskilda förkunskaper samt om använda betygsgrader. På de tre nämnda punkterna gäller följande: 1) Kursernas fördjupningsnivå Kurserna på termin 1 3 har fördjupningsnivå A (motsvarar 1-20 poängsnivå). Kurserna på termin 4 11 har fördjupningsnivå B (motsvarar poängsnivå), med följande undantag: Examensarbete på termin 10 har fördjupningsnivå C (motsvarande poängnivå). 2) Kursernas krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen Studenten ska vara antagen till läkarutbildningen vid Lunds universitet. Vidare gäller att för övergång till terminerna 3, 6, och 9 krävs ansökan och att följande krav är uppfyllda: Behörighetskrav för tillträde till termin 3 Godkända tentamina t o m termin 1 samt godkända kursmoment/ portfölj t o m termin 2 6 Godkända tentamina t o m termin 4 samt godkända kursmoment/portfölj plus godkänd tentamen Professionell utveckling t o m termin 5 9 Godkända tentamina t o m termin 7 samt godkända kursmoment/portfölj t o m termin 8. 3) De betygsgrader som ska användas Godkänd Underkänd. Övriga uppgifter som enligt högskoleförordningen ska ingå i kursplanerna återfinns under varje kurs i det följande. Allmänna mål enligt högskolelag, högskoleförordning och lokala föreskrifter finns samlade i det närmast följande under rubriken Övergripande mål tillsammans med exempel på aktiviteter som bidrar till utveckling av mot dessa mål svarande kompetenser. 29

30 Kumulativa terminsbaserade kompetensmål Fastställd av Nämnden för läkarutbildning En gemensam modell ligger till grund för hur kumulativa terminsbaserade kompetensmål formuleras inom läkarutbildningen i Lund/Malmö. Modellen innehåller ett antal verb som är lämpliga att använda i beskrivningar av de förmågor studenterna skall uppnå under terminerna och några råd för hur verben skall tolkas. Kursmålen blir mer realistiska om de formuleras med examinationen i åtanke. Hur kan studenterna visa att de uppnått målet? Vilka möjligheter att träna momentet ges under kursen? För att uppnå konstruktiva samband (constructive alignment) i kursen kan examinationen med fördel ske invävd i kursarbetet genom olika typer av skriftliga och muntliga uppgifter. Andra aktivteter än sluttentamen kan ges ökad betydelse genom att mer tid upplåts för presentationer, diskussioner och sammanställning av portfoliomaterial i slutet av kursen. Att målen är kumulativa innebär att de successivt fördjupas och kopplas samman med mål som uppnåtts under tidigare terminer. Det innebär också att tidigare kursers mål på ett naturligt sätt ingår i examinationen. Avsikten är inte att målen skall brytas ner i form av veckomål eller liknande, utan mål som täcker en längre tidsperiod eftersträvas för att stimulera ett lärande som är inriktat mot övergripande och bestående kunskaper. Detaljeringsgraden i målen skall inte vara för hög utan skall ge utrymme för studenterna att tolka situationer och formulera inlärningsmål som kan variera inom rimliga ramar. PBL, casemetodik och andra handledda övningar förutsätter att studenterna skall resonera sig fram till vilka kunskaper de behöver skaffa sig. Tidigare målformuleringar har till viss del varit konsekventa i beskrivningen av de krav vi ställer på studenterna, men har i vissa avsnitt varit varierande och ibland alltför omfattande och detaljerade. Den här beskrivna modellen är ämnad att öka konsekvensen genom att definiera ett antal nivåer som är lämpliga att använda i beskrivningar av kompetensmål. Nivåerna utgår delvis från tidigare målbeskrivningar inom läkarutbildningen. Syftet med sammanställningen är att formuleringarna skall användas med samma betydelse och samma gradvisa progression i alla kursplaner. Kursplanernas funktion som delar av ett sammanhängande program från termin 1 till 11 betonas. De kumulativa terminsbaserade kompetensmålen indelas i teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och allmänna färdigheter. För att kunna säkerställa att studenterna når de resultat som krävs för att de skall kunna praktisera läkaryrket behöver målen för kurserna formuleras med utgångspunkt från en uppsättning övergripande mål som täcker kärnan i yrket. Ett antal kliniska situationer har identifierats och övergripande mål har formulerats. Målen för terminskurserna härleds ur de övergripande målen. Teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och allmänna färdigheter växelspelar med varandra och bildar en helhet. Den examinerade läkaren skall ha utvecklats kunskapsmässigt, färdighetsmässigt och beteendemässigt. Teoretiska kunskaper Kunskapsnivåerna beskriver en successiv utveckling. Den högsta nivån förutsätter de lägre och är den nivå som man behöver ha uppnått för att kunna uppträda som professionell inom området. 30

31 På vägen kan man tillåta sig att lära sig saker på en lägre nivå och inom vissa områden även att stanna på en lägre nivå. Kunskapsnivå Enkel Verb (Att använda företrädesvis.) Känna till, identifiera, definiera Krav som kan ställas vid examinationen Studenten skall kunna: Nämna eller känna igen en term, beskriva vad den står för, räkna upp faktorer, ringa in ett fenomen så att missförstånd inte kan uppstå, exempelvis definiera ett sjukdomstillstånd. Sammansatt Redogöra för Använda termer, orsaker eller faktorer inom ett område på ett sammanhängande sätt. Relaterad Utvidgad Förklara, jämföra, indela Analysera, undersöka, kritisera, testa, argumentera, förutsäga, bedöma, diskutera. Reda ut ett sammanhang genom att koppla ihop orsaker och följder, jämföra fenomen och lyfta fram väsentliga likheter och skillnader. Grundat på tidigare kunskaper och litteraturen diskutera ett ej tidigare känt fenomen och/eller kritiskt granska en ny text. Examinationen på denna nivå är vanligen ett projekt, hemtentamen, eller muntlig diskussion. Aktivitet under kursen Självstudier Föreläsning Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuellt föreläsningar. Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuellt föreläsningar. Aktiva övningar och uppgifter i kombination med självstudier och eventuellt föreläsningar. Projekt. Ordet "översiktligt" kan användas tillsammans med "redogöra för" och "förklara" och innebär då att man inte skall gå in på detaljer när man beskriver eller förklarar. Det är då särskilt viktigt att detaljer inte premieras vid bedömningen. 31

32 Praktiska färdigheter Nivåerna för teoretiska kunskaper gäller även för teoretiska kunskaper i samband med praktiska färdigheter. Den praktiska delen grundas på de översta nivåerna i Millers pyramid (se avsnittet om bakgrund nedan) och examineras praktiskt. Kursen måste ge alla studenter möjlighet att träna i den utsträckning som den valda nivån kräver. Att nå nivån "utföra" ställer höga krav på träningsmöjligheter och torde vara sällsynt i grundutbildningen. I Millers beskrivning handlar den högsta nivån om att kunna utföra något självständigt i klinisk praktik, det vill säga handlägga. Oftast tränas och bedöms endast delar av handläggningsförmågan med målet att studenten som färdig läkare skall behärska hela handläggningsproceduren. Det är då lämpligt att också formulera mål som beskriver de delar av handläggningsproceduren som faktiskt tränas och examineras. Nivå Verb Krav som kan ställas vid examinationen Studenten skall kunna: Visa hur man utför momentet Aktivitet under kursen Några exempel: Kunna visa hur man Undersöka, värdera, Studenten tränar utför. testa, ge råd, föreslå, momentet och utför bemöta, informera, det själv under besluta, lägga upp och handledning några planera. gånger. Kunna utföra. Handlägga. Utföra momentet Läkaren/studenten har tränat flera gånger även utan handledning. Nivån nås företrädesvis under yrkesutövning. Allmänna färdigheter Utöver teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter skall studenterna utveckla sig inom ett antal allmänna områden. I Högskolelagen föreskrivs att alla studenter i högskolan skall utveckla självständig kritisk förmåga, kunna formulera och lösa problem, kunna möta förändringar, kunna göra vetenskapliga bedömningar och kunna kommunicera. I Högskoleförordningen ställs några allmänna krav på läkarstudenter, bland annat att utveckla självkännedom och förmåga till inlevelse, förmåga att beakta ett etiskt förhållningssätt, förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående. Kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation och förberedelse för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper föreskrivs också. Lag och förordning tillsammans med lokala strategidokument innebär att områden som ledarskap, vetenskaplig metodik, etik, patient-läkar- kommunikation, ekonomi, genus, global och lokal samhällsutveckling, humaniora, kultur och miljöaspekter behöver behandlas. Mål som svarar mot den här typen av krav formuleras centralt och fördelas på terminskurserna. Examinationen sker genom inlämningsuppgifter/hemtentamina, projekt, uppsatser, postrar, seminarier och liknande aktiviteter. Aktiviteterna bedöms inom kursen. Andelen av kursens totala antal poäng och även den tid som avsätts för den här typen av aktiviteter måste tydliggöras. Studenten skriver om sina aktiviteter och samlar materialet i sin portfolio. En samlad bedömning av portfolion sker vid slutet av varje fas. Bedömningen skall mer handla om att studenten kan påvisa en personlig utveckling än om att kontrollera att samtliga dokument finns. Aktiviteterna är tidigare godkända inom ramen för kurserna. Syftet skall huvudsakligen vara att diskutera utvecklingsmöjligheter och bara i undantagsfall leda till att studenten behöver göra kompletteringar. Uppföljningsarbetet är studentens ansvar. Gemensamma regler för hur studenterna skall arbeta med sina portfolier och hur de skall bedömas kommer att utvecklas. 32

33 Bakgrund Utgångspunkten har varit några välbekanta taxonomier och modeller för kunskapsnivåer. Klassisk är Blooms taxonomi publicerad 1956 (Taxonomy of Educational Objectives, The Classification of Educational Goals. Bloom, B. med flera David McKay Company, New York Finns på Enhetens för medicinsk pedagogik bibliotek och innehåller ett sju sidor långt appendix som beskriver nivåerna kortfattat.). Blooms nivåer är kunskap, förståelse, tillämpning, analys, syntes, utvärdering. På den högsta nivån skall man vara så insatt och kunnig att man kan värdera ett material eller en metod i ett bestämt sammanhang eller i förhållande till en uppsättning kriterier. Blooms taxonomi har visat sig vara svår att tillämpa i praktiskt kursarbete. En något senare taxonomi är SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) som försöker beskriva hur komplexiteten i det studenterna lär sig växer efterhand. Kunskaperna ökar kvantitativt, allt fler detaljer memoreras, och samtidigt sker kvalitativa förändringar genom att den mer fragmentariska kunskapen vävs samman och bildar mönster. I SOLO beskrivs enkla kunskaper (känna till, identifiera), flerfaldiga kunskaper (räkna upp, beskriva, lista), relaterade kunskaper (jämföra, förklara orsaker, analysera, relatera) och överförbara kunskaper (teoretisera, generalisera, reflektera). En bra beskrivning av SOLO-taxonomin finns i den lärobok som för närvarande används i fakultetens behörighetsgivande pedagogiska utbildning (Teaching for Quality Learning at University. Biggs, J. Open University Press. Second Edition 2003.). En tredje utgångspunkt är Millers pyramid som direkt är inriktad på nivåer som går att bedöma i samband med kliniska examinationer och därför synnerligen relevant för kliniskt-praktiska kompetensmål. Millers nivåer är veta, veta hur man utför, kunna visa hur man utför och kunna utföra i ett yrkesmässigt samanhang. Pyramiden är publicerad i ett ordagrant referat av ett föredrag i ett supplement till Academic Medicine från september För mycket fakta i en kurs leder till att studenterna arbetar mer på de lägre nivåerna och får mindre utrymme för att integrera och väva samman kursinnehållet med sina tidigare kunskaper. Examination genom inlämningsuppgifter/hemtentamina, projekt, uppsatser, postrar, seminarier och liknande aktiviteter befrämjar djupinlärningsstrategier och behöver ges ett högre värde. Inriktning mot och koncentration på en skriftlig sluttentamen tenderar däremot till att befrämja ytinlärningsstrategier. Studenternas tidigare erfarenheter av examination ställer särskilda krav på att undvika aktivteter som öppnar för inlärningsstrategier som ligger på för låg nivå. Ett grundläggande problem i samband med formulering av mål för kurser inom läkarutbildningen är den överfyllda läroplanen. Problemet är särskilt stort eftersom höga krav på enkla kunskaper leder studenterna mot att välja ytinlärningstrategier vilket i sin tur innebär att de inte i tillräcklig utsträckning når upp till de högre nivåerna i taxonomierna. En koncentration av kraven kring de högre nivåerna däremot, leder till att studenterna i högre utsträckning använder sig av djupinlärningsstrategier och därigenom uppnår en bättre förståelse och ökad kunskapsretention. Djup- och ytinlärningsstrategier beskrivs i Biggs lärobok (se ovan) eller mer utförligt till exempel av Ference Marton och Shirly Booth i boken Om lärande (Studentlitteratur 2000). 33

34 KURSÖVERSIKT FÖR HT 2005 FAS I T1 Läkarprogrammets grundkurs, 7 p LÄK515 Cellbiologi, 12 p LÄK516 Professionell utveckling 1, 1 p LÄK518 T2 Nervsystemet och rörelseapparaten, 19 p LÄK527 Professionell utveckling 2, 1p LÄK528 T3 Homeostas, 19 p LÄK537 Professionell utveckling 3, 1 p LÄK538 T4 Lund Malmö Allmän patobiologi, 14 p LÄL541 Allmän patobiologi, 14 p LÄM541 Individuell studieperiod I, 5 p LÄL543 Individuell studieperiod I, 5 p LÄM543 Professionell utveckling 4, 1 p LÄK548 Professionell utveckling 4, 1 p LÄK548 FAS II T5 Individuell studieperiod II, 5 p LÄL555 Individuell studieperiod II, 5 p LÄM555 Speciell patobiologi, 14 p LÄL556 Speciell patobiologi, 14 p LÄM556 Professionell utveckling 5, 1p LÄK558 Professionell utveckling 5, 1 p LÄK558 T6 Klinisk medicin I, 20 p LÄL562 Klinisk medicin I, 20 p LÄM562 T7 Klinisk medicin, 12 p LÄL571 Klinisk medicin/kirurgi, 20 p LÄM571 Kirurgi/gynekologi/ LÄL573 onkologi, 8 p (28p) del I T8 Kirurgi/gynekologi/onkologi LÄL573 Klinisk medicin III-kirurgi/ LÄM p (28p) del II onkologi/gynekologi, 20 p FAS III T9 Öron/näs/hals/ögon, 9 p LÄL593 Öron/näs/hals/ögon, 9 p LÄM593 Klinisk neurovetenskap, 11 p LÄL595 Klinisk neurovetenskap, 11 p LÄM595 T10 Examensarbete, 10 p LÄL609 Examensarbete, 10 p LÄM609 Samh/rättsm/yrkes/miljö, 10 p LÄL607 Samh/rättsm/yrkes/miljö, 10 p LÄM607 T11 Ledarskap, 1 p LÄL617 Ledarskap, 1 p LÄM617 Barn- o ungdpsykiatri, 1 p LÄL611 Barn- o ungdpsykiatri, 1p LÄM611 Derm/inf, 9 p LÄL616 Derm/inf/ped/obst, 18 p LÄM619 Pediatrik/obstetrik, 9 p LÄL618 34