Ekologisk hållbarhet. Kort om ekologi - Natursyn ekosofi Ekosystemtjänster - Ekologisk resillience
|
|
- Ebba Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologisk hållbarhet Kort om ekologi - Natursyn ekosofi Ekosystemtjänster - Ekologisk resillience
2 Livets enhet och utveckling, geologisk tid
3 Charles Darwin Arter är föränderliga De härstammar från andra arter De kan ge upphov till nya arter
4
5
6 Evolutionen har ingen riktning Elefanten ett vattenlevan de djur
7 Valen ett partåigt hovdjur
8 Ekologins principer Första lagen Allting hänger ihop med allt annat. Ekosystemen består av en mängd levande varelser och icke-biologiska faktorer som är förbundna i ett komplext nätverk, där sambanden mellan orsak och verkan inte alltid kan förutsägas, och där man med fördel arbetar med en viss försiktighet.
9 Ekologins principer Andra lagen Allting måste ta vägen någonstans. Energin är oförstörbar och tomma PET-flaskor hamnar förr eller senare alltid på fel plats.
10 Ekologins principer Tredje lagen Naturen vet bäst. Ekosystemen har utvecklats under miljontals år och under resans gång har varje art hittat sin plats i systemet. Till varje organiskt ämne finns ett enzym redo att bryta ner just denna substans, och varje ny substans eller rubbning av systemet innebär ett potentiellt problem.
11 Ekonomi - Ekologi Ecology study of life at home The totally or pattern of relations between organisms and their environment Economy management of the household
12 Ekonomi vs Ekologi Tankemodell Valuta Utvecklingsmodell Resursanv. Reglering Mål Cornucopian Ymnighetshorn Dollar J-formad Linjär Exponentiell tillväxt Exploatering och expansion Neo-Maltesisk Energi S-fomad Cirkulär Carrying Capacity Hållbarhet och stabilitet
13 Ekologins gränser
14 EKOSYSTEM Trofiska nivåer växtägare, köttätare, nedbrytare
15 EKOSYSTEM Gradienter av temperatur, snödjup, solinstrålning, salthalt, syrehalt, näringstillgång, surhet, fuktighet
16 DIVERSITET Rikedom och variation
17 Energi och materia Law of conservation Law of entropy
18 Näringsvävar Grazing food chain Detritus food chain
19 Carrying capacity and sutainability
20 Biokemiska cykler
21 Frågeställningar på organismnivå Vilka faktorer begränsar individens utveckling och fortplantning Vilka faktorer bestämmer individers beteende (solljus, temperatur ) Hur deltar individen i skapandet av jordmån Hur påverkas individen av brand Toxiska substanser hur påverkas individen
22 Frågeställningar på populationsnivå Vad är en population, populationstäthet Vad påverkar fördelsetal, dödstal, åldersfördelning Olika former av tillväxt J-shape, S- shape Carring Capacity Fluktuationer Befolkningsregulering Utbredningsmönster Territorium, revir, hemtrakt Populationsgenetik
23 Frågeställningar på Communitynivå Hur interagerar arter Coevolution Competition, coexistence Predation, herbivorer, parasiter Habitat, Ekologisk nisch Biodiversitet Utvecklingshistoria
24 Frågeställningar på Communitynivå Hur interagerar arter Coevolution Competition, coexistence Predation, herbivorer, parasiter Habitat, Ekologisk nisch Biodiversitet Utvecklingshistoria
25 Landskapsekologi, regional ekologi global ekologi
26 Ekologins tre huvudområden Systemekologi Inorganic substances Organic compounds Air water substrate Producers Phagotrophs (heterotrophes) Saprophyths
27 Ekologins tre huvudområden Systemekologi
28 Produktion och respiration
29 Östersjön
30 Silver springs
31 Coral reef Lamotek
32 Ekologins tre huvudområden The theory of evolution is the answer to the fundamental question of life: how is it that there is so much diversity on this planet? Evolutionseklologi Robert MacArthur
33 Ekologins tre huvudområden Evolutionsekologi 1. Frågeställningar internt beteende Strategier vid val av partner, sexuella system, sexuella konflikter, val av livsmiljö, mognadsålder, könsfördelning, antal individer i en flock, antalet underordnade individer, förökningsstrategier, specialister, generalister, socialt liv, territorier, samarbete, oegennytta och konsensus
34 Ekologins tre huvudområden Evolutionseklologi 2. Frågeställning externt beteende Samverkan mellan arter, relationer mellan predator och byte, artbildning, hybrider, samverkan växter och växtätare, biologisk mångfald, globala förändringar och respons på förändringar, värddjur parasiter infektion epidemi, reaktion på bekämpningsmedel e.t.c.
35 Allopatrisk artbildnng När en gen-pool delas upp i två geografiskt åtskilda delar uppstår nya arter
36 Darwins teori Det sker en evolutionär process om 1. Varje individ producerar mer än en potentiell ersättare (multiplikation) 2. Om individerna inte är identiska (variation) 3. Om avkomman liknar sina föräldrar (ärftlighet) och om 4. Arvsanlagen påverkar möjligheten att få egen avkomma (fitness)
37 Snyggast och starkast vinner
38 Ornament när det går till överdrift
39 Co-evolution
40 Parasiter
41
42 Ekologins tre huvudområden Populationsekologi.
43 NATURENS VÄRDE
44 Hur ser vi på naturen? Instrumentellt värde eller egenvärde Är det ekosystemet, arten eller individen Har den döda naturen egenvärde floder, berg
45 Ett sätt att se på naturen Även klippblocken, som i högtidlig storslagenhet verkar ligga stumma i den ångande solhettan utmed den stilla havsstranden, skälver av minnen av gångna händelser sammanlänkade med mitt folks öde, och jorden under era fötter lyssnar med kärlek hellre till våra fotsteg än till era, för jorden innehåller stoftet av våra förfäder, och våra bara fötter går med medvetenhet och medkänsla på den jord som är berikad med själarna av våra förfäder Våra döda glömmer aldrig den vackra värld som gav dem livet. De älskar fortfarande de slingrande floderna, de väldiga bergen och de ensliga valarna, och de kommer alltid att längta i öm kärleksfullhet efter de ensamma levande och återkommer ofta för att besöka och trösta dem. (Hövding SEEA-ATH )
46 Jag har aldrig funnits, mitt land har alltid varit ditt. Eldstäderna som vittnar om att någon sökt värme och skydd har aldrig använts. Dom renar som alltid vandrat i detta rike har alltid varit utan ägare. Bären som...växt på myr och hed har aldrig plockats. Stammarna där barken tagits har själva skapat dom såren. Mjölkvallarna som talrikt finns i fjällvärlden är gjorda av månen. Så känns det när en byråkrat i slips många dagars vandring från platsen ska bestämma över platsen där vi staplat våra första steg. I sin fina portfölj har han en massa papper som bedyrar att, faktiskt han är den som äger platsen. Där du och jag lekt vid stränderna, sökt kvanne för att göra en pipa och röka torra björklöv för att sen må dåligt och bedyra att jag aldrig någonsin ska börja röka. Där mekaniska ljud varit sällsynta, endast naturens glada och välkända suckar existerat. Där renen obekymrat gått med sina knäppande klövar och gett oss mat till våra magar och skinn att värma oss med. Det är därför vi känner att, om rättvisa finns på jorden så borde människors ögon se och öron höra och hjärnor tänka. Vi är inte ensamma om att förstå att jorden inte räcker, och inte kan sträcka sina armar längre. Det är snart för varmt under ekvatorn, det är snart för varmt på Grönland, det är snart för varmt i Sábme. Tiden är inne för att ta ett steg tillbaka och betrakta vad vi skapat...visa mer (text och foto Per-Eric Kuoljok)
47 Olika sätt att se på naturen
48 Kirunaområdet
49 Rönnbäck
50 Vättern
51
52 EKOSOFI
53
54 Arne Naess Född 27 januari 1912 i Oslo Död 12 januari 2009, 1936 doktorsavhandling. Professor vid Universitetet i Oslo under perioden Han skrev 1973 boken Ekologi, samhälle och livsstil, där han presenterar sin "djupa" ekologiska filosofi, som han ger namnet ekosofi. Motståndsman, miljöaktivist, pacifist, boxare och bergsklättrare.
55 Detta gör situationen kritisk den exponentiellt tilltagande och helt eller delvis irreversibla försämring eller ödelägelse av miljön som skapas av en djupt förankrad materiell ideologi och praktik på produktionens och konsumtionens område utifrån vårt värdetänkande och allt tänkande är värdetänkande - så är det en ödeläggelsen av mångfalden och livsvillkoren
56
57 Grundnorm Ekosofins grundnorm är Maximalt självförverkligande. Detta självförverkligande gäller inte bara människan utan varje väsens självförverkligande. Gud har nedlagt ett program i varje varelse maximal glädje när detta program i största möjliga mån exekveras - toppnormen 57
58 livets rätt. I ett geologiskt perspektiv har allt levande ett gemensamt ursprung. Begreppen rättfärdighet och orättfärdighet kan inte begränsas till människan utan måste utsträckas till allt levande. Allt levande har rätt till utveckling och självförverkligande 58
59 2. Resursfördelning 5. Självstyre 6. Decentralisering 7. Lokalsamhälle 9. Självförsörjning 10 Komplexitet 12 Mångfald 15 Egalitäritet 16 Kamp mot självdomesticering 20 kärnpunkter
60 Naturens värde Tre värdesystem Antropocentrism Biocentrism Ekocentrism
61 Ekosystemtjänster Gas regulation, Climate regulation, Disturbance regulation, Water regulation, Water supply. Waste absorbation capacity, Erosion control and sediment retention, Soil formation, Nutrient cycling, Pollination, Biological control, Habitat, Genetic resources, Recreation, Cultural resources
62 Det naturliga steget I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen). 3. undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4. från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).
63 Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront, en dront har jag skjutit med luntlåsgevär, då solen rann ned mot en blek horisont och havet låg blankt mellan öar och skär. Då bolmade rök i en luft, som stod ljum, och rymden var som ett ekande rum, där skottet skallade fjärran och när. Låt oss anta ett antropocentriskt synsätt Har naturen då något värde
64 Materialiserar solljus
65 mat
66 fiber
67 Nedbrytning
68 Rening av luft och vatten
69 Avgiftning (just detta ämne är naturen dålig på att bryta ned)
70 Generation of soil
71 Pollinering
72 Atmosfären sammansättning
73 Temperaturreglering
74 Hydrologiska cykeln
75 Flood control
76 Erosion
77 Balans mellan arter
78
79 Näringsväv
80 Kontroll av sjukdomar och skadedjur i gröda
81 Genetisk variation
82 Mångfald % av arterna vi bor ihop med är kända, namngivna och beskrivna Wollemia Nobilis upptäcktes 1993
83 Vi tillhör riket Craniata vertebrater och innefattar fiskar grodor, ödlor, ormar, fåglar och däggdjur alla djur med ryggrad och symmetrisk uppbyggnad Det finns ytterligare 95 principiellt annorlunda djurgrupper att upptäcka Mer mångfald
84 Skönhetsvärden
85 Spänning
86 Rekreation
87 Skugga
88 Och mycket mer
89 Om du skulle kolonisera månen (surrstund) Vilka medvarelser skulle du ta med dig vi antar att det finns atmosfär, vatten och gravitation
90 Växter att äta Ris, vete, majs, bönor, äpplen, äggplanta, fikon, grapes, cacao, te, mango, peppar.
91 Djur att äta några exempel
92 Växter till kläder, möbler, prydnad och trevnad Bomull, träd till möbler, ved till bränsle, dagstidningar, magazin, böcker, lin Prydnadsväxter, sällskapsdjur Och vad djuren ska äta gräs, alfalfa, örter, buskar
93 Och har du tänkt på hur ska jordbildningsprocessen och nedbrytning skötas EN nypa jord på jorden innehåller protozoer alger svampar bakterier Oräknerliga virus
94 Vilka växter och djur behövs för att upprätthålla näringsflödena
95 Pollinering
96 Naturliga fiender Ingen art är förskonad från sjukdom, skadeinsekter ekosystemet kräver balans i form av naturliga fiender
97 Erosionsskydd Om det finns vind och vatten på månen
98 Biologisk variation
99 Atmosfärkontroll
100 Biosphere 2
101 Biosphere 2 Gigantiskt växthus tre tunnland 1,26 hektar kubikmeter Gräsmarker, träskmarker, korallrev, tropisk regnskog 7 års uppbyggnadstid 200 miljoner dollar Beboddes under två år av fyra men och fyra kvinnor
102
103 Problem nästan genast Många ekosystem kollapsade ganska snart Öken övergår till chaparall Algblomning krävde manuell städning Syremängden minskade höjd 5700 meter Kvävgasmängden ökade till riskabla nivåer CO2-halten starkt varierande 19 av 24 däggdjur dog ut genast Alla pollinatorer dör Svält regnskogen huggs ned för odling Invasion av myror
104 Slutsats Slå vakt om den biologiska mångfalden
105 Ekologisk resilience
106 Stockholm resilince Centre
107 Holocene stability domain
108 Holocene - temperatur
109 Anthrpocene Since the event of Anthropocene, humans are effectively pushing the Planet outside the Holocene range of varaiability
110 ?Planetary boundarys? What are the non-negotiable planetary preconditions that humanity needs to respect in order to avoid the risk of deleterious or even catastrophic environmental change at continental to global scales?
111 Planetary boundary Hur påverkar mänsklig aktivitet jorden hur påverkar vi CO2-halten Hur fungerar systemen hur påverkar CO2-halten exempelvis istäcket Var går gränsen där resisiensen överskrids var är förändringen irreversibel
112 9 miljöfaktorer att analysera 1. Climate change 2. Ocean acidification 3. Stratospheric ozone depletion 4. Atmospheric aerosol loading 5. Biogeochemical flows: interference with P and N cycles 6. Global freshwater use 7. Land system change 8. Biodiversity loss 9. Chemical pollution
113 1. Climate change Threshold: Loss of polar ice sheets. Regional climate disruptions. Loss of glacial freshwater supplies. Weakening of carbon sinks. Planetary Boundary: Atmospheric CO2 concentration: 350 ppm ( ppm) Energy imbalance:+1 W m -2 ( W m State of knowledge: 1. Ample scientific evidence. 2. Multiple sub-system thresholds. 3. Debate on position of boundary.
114
115 Klimatförändring
116
117
118 Warming of the climate system is unequivocal, as is now evident from observations of increases in global average air and ocean temperatures, widespread melting of snow and ice and rising global average sea level
119
120 The temperature increase is widespread over the globe and is greater at higher northern latitudes (Figure 1.2). Average Arctic temperatures have increased at almost twice the global average rate in the past 100 years. Land regions have warmed faster than the oceans
121
122 There is very high confidence, based on more evidence from a wider range of species, that recent warming is strongly affecting terrestrial biological systems, including such changes as earlier timing of spring events, such as leafunfolding, bird migration and egg-laying; and poleward and upward shifts in ranges in plant and animal species.
123
124
125
126
127 Ecosystem The resilience of many ecosystems is likely to be exceeded this century by an unprecedented combination of climate change, associated disturbances (e.g. flooding, drought, wildfire, insects, ocean acidification) and other global change drivers (e.g. Landuse change, pollution, fragmentation of natural systems, overexploitation of resources).
128 Ecosystem Approximately 20 to 30% of plant and animal species assessed so far are likely to be at increased risk of extinction if increases in global average temperature exceed 1.5 to 2.5 C (medium confidence).
129 2. Ocean acidification Control variable: Carbonate ion concentration, saturation state with respect to aragonite Threshold: Conversion of coral reefs to algaldominated systems. Regional elimination of some aragonite- and highmagnesium calcite-forming marine biota Slow variable affecting marine carbon sink Planetary Boundary : Sustain > 80 % of the preindustrial aragonite saturation (!80 % -!70 %) State of knowledge: 1. Geophysical processes well-known. 2. Threshold likely. 3. Boundary position uncertain due to unclear ecosystem response.
130 Ocean accidification Marine diversitet Förmåga att absorbera CO2 lösning i vatten och upptag av marina organismer Ökad CO2-absorbtion ökar surheten i ytvatten sänker ph Påverkar livet - framförallt dem som bygger skal eller skelettdelar av kalciumkarbonat Ph har minskat 0,1 enheter motsvarar 30% ökad koncentration av vätejoner
131 Aragonit Försurningen 100 ggr snabbare än någon gång under Holocen Aranit koraller, mollusker
132 Calcite
133 High magnesium calcite
134 Aragonite sturation state 100% pre industrial 84% today 67% doubled CO2
135 3. Stratospheric ozone depletion Control variable: Stratospheric O3 concentration, DU Threshold: Severe and irreversible UV-B radiation effects on human health and ecosystems. Planetary Boundary: <5% reduction from preindustrial level of 290 DU (5-10 %) State of knowledge: 1. Ample scientific evidence. 2. Threshold well established. 3. Boundary position implicitly agreed and respected.
136 Ozon uttunning Ozon skyddar mot ultraviolett strålning Nedbrytning katalyseras av bl.a flourkarbonater Påverkar marina organismer och orsakar cancer hos djur Global uppvärmning ger en kallare stratosfär molnbildning ev ozonuttuning
137
138 4. Biogeochemical flows: interference with P and N cycles Control variable: P: inflow of phosphorus to ocean, increase compared to natural background weathering N: amount of N2 removed from atmosphere for human use, Mt N yr-1 Threshold : P: avoid a major oceanic anoxic event (including regional), with impacts on marine ecosystems. N: slow variable affecting overall resilience of ecosystems via acidification of terrestrial ecosystems and eutrophication of coastal and freshwater systems. Planetary Boundary: P: < 10 ( ) N: Limit industrial and agricultural fixation of N2to 35 Mt N yr-1, which is ~ 25% of the total amount of N2 fixed per annum naturally by terrestrial ecosystems (25-35%)
139 4. Biogeochemical flows: interference with P and N cycles State of knowledge: P: (1) Limited knowledge on ecosystem responses; (2) High probability of threshold but timing is very uncertain; (3) Boundary position highly uncertain. N: (1) Some ecosystem responses known; (2) Acts as a slow variable, existence of global thresholds unknown; (3) Boundary position highly uncertain.
140 Kväve Mänsklig aktivitet binder mer kväve från atmosfären än alla terresta processer sammanlagt Industriell framställning av konstkväve 80 Mt/yr Kvävefixering i jordbruk 40 MT/y Fossil förbränning 20 MT/y Förbränning av biomassa 10 MT/y
141
142
143 Syrebrist Påverkar marina system lokalt eller regionalt, begränsar ekosystemens resilience, orsakar syrebrist och död
144 5. Biodiversity loss Control variable: Extinction rate, extinctions per million species per year (E/MSY) Threshold : Slow variable affecting ecosystem functioning at continental and ocean basin scales. Impact on many other boundaries C storage, freshwater, N and P cycles, land systems. Massive loss of biodiversity unacceptable for ethical reasons. Planetary Boundary: < 10 E/MSY ( E/MSY) State of knowledge: 1. Incomplete knowledge on the role of biodiversity for ecosystem functioning across scales. 2. Thresholds likely at local and regional scales 3. Boundary position highly uncertain.
145 Biologisk mångfald
146
147 Minskar ekosystemen redundans Påverkar klimatförändring och försurning i haven Påverkar ekosystemens funktion och möjligheter att reagera på förändring Historisk utrotningstakt 0,1 till 1 art per miljoner art-år Nuvarande utrotningstakt >100 per miljoner artår förväntas öka till E/MSY
148 25% av arterna i välkända grupper utrotningshotade 12% av fåglar, 52% för cycader 0,3 E/MSY är ett bra estimat på en hållbar situation.
149 6. Global freshwater use Control variable: Consumptive blue water use, km3 yr-1 Threshold : Could affect regional climate patterns (e.g., monsoon behaviour). Primarily slow variable affecting moisture feedback, biomass production, carbon uptake by terrestrial systems and reducing biodiversity. Planetary Boundary: < 4,000 km3 yr-1 (4,000-6,000) State of knowledge: 1. Scientific evidence of ecosystem response but incomplete and fragmented. 2. Slow variable, regional or subsystem thresholds exist. 3.. Proposed boundary value is a global aggregate, spatial distribution determines regional thresholds
150 Färskvatten 25% av världens floder torkar säsongsvis ut innan de når havet, beroende på människans nyttjande
151 ARALSJÖN 2000 ARALSJÖN 2009
152
153 Färskvatten Påverkar bidiversitet, födotillgång, hälsa, ekosystemens funktion och resiliens, fiske, klimatreglering Bidrar till erosion/erosionsskydd, grundvatten, markfukt, skogstillväxt 90% av historiska grönvattenresurser behövs för att upprätthålla kritiska ekosystemtjänster 20 50% av blue water för att upprätthålla akvataiska system
154 7. Land system change Control variable: Percentage of global land cover converted to cropland Threshold : Trigger of irreversible & widespread conversion of biomes to undesired states. Primarily acts as a slow variable affecting carbon storage and resilience via changes in biodiversity and landscape heterogeneity Planetary Boundary: < 15% of global ice-free land surface converted to cropland (15 20%) State of knowledge: 1. Ample scientific evidence of impacts of land cover change on ecosystems, largely local and regional. 2. Slow variable, global threshold unlikely but regional thresholds likely. 3. Boundary is a global aggregate with high uncertainty, regional distribution of land system change is critical.
155 Land system change Omvandling av skog till odlingsmark 0,8%/y över år Färändring av odlingsareal påverkar reglermekanismer i jordsystemet, utflöde av näringsämnen, förlust av biodiveristet och färskvatten Ökad avskogning i Amazonas kan omvandla regnskogen till savann
156 Palmolja och sojabönor
157 8. Atmospheric aerosol loading Control variable: Overall particulate concentration in the atmosphere, on a regional basis Threshold: Disruption of monsoon systems. Human health effects. Interacts with climate change and freshwater boundaries. Planetary Boundary: To be determined State of knowledge: 1. Ample scientific evidence. 2. Global threshold behaviour unknown. 3. Unable to suggest boundary yet.
158 9. Chemical pollution Control variable: For example, emissions, concentrations, or effects on ecosystem and Earth system functioning of persistent organic pollutants (POPs), plastics, endocrine disruptors, heavy metals, and nuclear wastet. Threshold: Thresholds leading to unacceptable impacts on human health and ecosystem functioning possible but largely unknown. May act as a slow variable undermining resilience and increase risk of crossing other threshold. Planetary Boundary: To be determined State of knowledge: 1. Ample scientific evidence on individual chemicals but lacks an aggregate, global-level analysis. 2. Slow variable, large-scale thresholds unknown. 3. Unable to suggest boundary yet.
159 Kemisk förorening Kemisk förorening inkluderar radioaktivitet, tungmetaller och organiska sugstanser Påverkar ekosystem och hälsa till kemiskaprodukter på marknaden
160
161 9 globala miljöhot
Hållbar utveckling. Några sätt att förhålla sig till begreppet
Hållbar utveckling Några sätt att förhålla sig till begreppet Begreppet hållbar utvekling Begreppet introducerades av Lester Brown (world watch institute) omkring 1981 Begreppet kom på den globala arenan
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Biodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Klimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Soil Security - Ett seminarium om markens värde
Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm
1. Observerade förändringar i klimatsystemet
1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL
Utveckling inom Planetens Gränser. Kommentarer av Anders Wijkman, Tällberg Foundation och SEI, vid Miljömålsdagarna i Varberg, 27 april 2010
Utveckling inom Planetens Gränser Kommentarer av Anders Wijkman, Tällberg Foundation och SEI, vid Miljömålsdagarna i Varberg, 27 april 2010 Flera parallella kriser: Finans, som spillde över i ekonomin
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org
Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org IPCC AR5 WGI (Physical Science Basis) WGIII (Mitigation of Climate Change)
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Global Carbon Law Pathway to Paris
Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Om ekosystemtjänster
Om ekosystemtjänster Bild 1 Theresa Weber-Qvarfort 2014 Vi tar Gotland längre - i dialog och med helhetssyn Vad är Ekosystemtjänster? Försörjande - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och
Klimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.
Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Observationer Förlängda tidsserier
FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström
Naturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori
LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet
Ekosystemtjänster Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Alltmer mänskligt dominerade landskap Vad går förlorat? Vad är värdet av det som går förlorat? TEEB 2010 Millennium
Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda
Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Kommunens utveckling hänger på lokala resurser lokalt engagemang omvärlden våra beslut Vad påverkar
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Köttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Betyder Läran om huset
Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Fortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial
Implication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Vad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Från förnekelse till förändring. Kommentarer av Anders Wijkman vid FAH:s möte i Stockholm 27 mars, 2012
Från förnekelse till förändring Kommentarer av Anders Wijkman vid FAH:s möte i Stockholm 27 mars, 2012 Vi står inför många utmaningar Makroekonomiska obalanser Finanssystemet alltmer skilt fr reala ekonomin
Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:
1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.
BIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Världens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien
Världens eko Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien Biosfär formad av människan Perspektivet Alltmer integrerade ekonomier och samhällen
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Användarens/kundens syn
Användarens/kundens syn Peter Wrenfelt, U&W [you&we] Build#1 Skellefteå, 5 april 2011 Vilka är U&W [you&we]? Catalyst for Good Business - konsulter i Miljödriven Affärsutveckling Femton experter på Miljö/CSR
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Fortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Spektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
3
HALLBARHET 3 1. Okad oro Vi lever i en värld där temperaturerna stiger, vatten är en bristvara, energin är dyr, livsmedelsförsörjningen osäker och klyftan mellan rika och fattiga växer. Unilever tror
R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire
Utdrag ur och översättning av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Förteckningen finns även i Klassificeringlistan (KIFS 2005:5). Excerpt
Hultabygdens Kretsloppsförening
Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man
På väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning
Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014
Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
onsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans
eeeseagisekosystemtjänster Ekosystemtjänster 2.0EE i Hållbar utveckling av havsmiljön iarkenområdete marin miljö Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans 12-13-
Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Klimatpolitik i perspektivet 2050 hinder och möjligheter
Klimatpolitik i perspektivet 2050 hinder och möjligheter Kommentarer av Anders Wijkman vid Hur får vi ett klimatneutralt Gävleborg? i Gävle 25 januari 2012 Vi lever över våra tillgångar i penningekonomin
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm