FN-ambassadören om fredsbevarande styrkor

Transkript

1 Sjövärns nr12012 medlemstidning för sjövärnskårenposten FN-ambassadören om fredsbevarande styrkor Ungdomar på vinterkurs Marinen har sagt sitt

2 Innehåll Notiser Ledare Notiser Ledare På vinterkurs i Jämtland Tre dagar i storpolitikens centrum Fartygsidentifiering - en självklarhet i Danmark Hemvärn med marina uppgifter - vår största och roligaste utmaning En sjövärnare i Bryssel Om Sjövärnskårens framtid Möte på hög nivå Närområdet globaliseras Debatt: Frivilligförsvaret i förvandling? Omslagsbilden Julia Jönsson på vinterkurs i Jämtland. Foto: Joachim Fryklund 40 ungdomar på stämma Drottning Victorias Örlogshem hade fint besök då Sjövärnskåren Stockholm förlagt sin stämma dit i mitten av februari. Det är inte ofta vi har så mycket folk här och dessutom så många ungdomar, säger receptionisten när vi anländer. Med på stämman finns 40 ungdomar, varav de flesta går hemortsutbildningen. Medaljer i Syd I samband med Sjövärnskårsdivision Syds stämma i Klagshamn den 25 februari delades Sjövärnskårens förtjänsttecken ut till örlogskapten Jan Tornerhjelm samt Ola Hansson ombord i SVK 11 Östhammar. Medaljutdelare var divisionens styrelseordförande Peter Fjellvind. Det är jätteroligt att de kommer hit och visar sitt intresse, säger Anders Kallin som återvaldes till ordförande. Den nya styrelsen består av flera ungdomar och det bådar gott för framtiden. Glädjande är att man under 2011 fått 75 nya medlemmar. Till middagen serverades en ljuvlig trerättersmeny lagad av inte mindre än världsmästarkocken Magnus Holmbom. Örlogskapten Jan Tornerhjelm medaljeras av Peter Fjellvind. Ola Hansson mottar Sjövärnskårens förtjänsttecken. Sjövärnskårens förbundsstämman arrangeras i år av Blekinge Sjövärnskår den april i Karlskrona I skrivande stund har uppdragen för 2012 från såväl FM som MSB erhållits. Uppdragen från FM innefattar all ungdomsutbildning på sommarskolorna och inkluderar även Märsgarn 3 (utbildning av ungdomar med annan etisk bakgrund) och internationell ungdomsverksamhet inom ramen för ISCE. Vidare har SVK RF erhållit uppdrag att rekrytera till insatsorganisationen, vilket i praktiken innebär rekrytering till Hv med marina uppgifter. Det är en tuff uppgift och det kommer att krävas åtgärder på central nivå men framför allt på lokal nivå. Vi återkommer med handlingsregler i detta. Uppdraget från MSB är precis det vi äskade, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt, och det omfattar övningar i gotländska farvatten tillsammans med andra myndigheter/organisationer inom ramen för den samhälleliga beredskapen. Vid sidan om verksamhetsuppdraget har vi tillsammans med MSB startat en arbetsgrupp som skall ta fram förslag på kompetenspooler inom området marina förstärkningsresurser. Målet är att i samråd med myndigheter/organisationer lista deras behov sett till SVK förmåga till att kunna bistå inom områden som exempelvis oljeskadeskydd, strandnära oljesanering, sjötransporter och SAR. Det är mycket positivt att SVK förmåga inom det marina området är efterfrågat inom den samhälleliga beredskapen. Arbetet skall vara klart före sommaren. Utmaningar för 2012 och även framgent finns så att det räcker till och blir över. Vi har nu äntligen fått gehör för ett mycket efterlängtat möte med PROD FRIV och PROD MARIN i början av februari. Den för Sjövärnskåren viktigaste frågeställningen är Vad vill marinen (FM) med Sjövärnskåren avseende ungdomsutbildning och vuxenutbildning såväl i det korta som i ett längre perspektiv? Svaret på detta (som vi hoppas få) utgör egentligen grunden för ett antal andra frågor. Exempel på sådana är sommarskolornas fortsatta lokalisering framför allt Märsgarn, lån av fartyg av FM för utbildningens genomförande främst på sommarskolorna, ständigt ökade kompetens- och behörighetskrav för tjänst ombord samt meritvärde i samband med mönstringen för SVK-elever som söker till FM. Organisationsbidraget för 2012 är i paritet med det vi erhöll för 2011 och det är mycket bra. Vi har också fått beslut om OH-kostnader från både FM och MSB. Det procentuella påslaget på verksamhetsuppdragen är något mindre än förra året, men det är hanterbart. Sammantaget ser det bra ut för framtiden och vi ser väldigt mycket fram mot mötet med HKV och förhoppningsvis kan ett antal frågetecken rätas ut. Vi kan bara konstatera att vi tillsammans behöver minst ett sådant möte årligen, helst ett möte i halvåret och det tror jag vi kan vara överens om. Som framgått av andra dokument, slutar jag min anställning sista april i år och detta är min sista ledare. Jag anställdes första maj 2009 och skrev då ett treårskontrakt med SVK RF med möjlighet till förlängning. Jag har nu tagit ett beslut att inte stå till förfogande för en förlängning och den främsta anledningen är min resesituation. Jag tillbringar minst tre timmar varje dag på olika färdmedel med tidiga morgnar och ibland sena kvällar och de senaste vintrarna har inte precis förkortat restiden. Någon gång måste man göra en värdering av ens totala livssituation, och det har jag nu gjort. Var sak har sin tid. Jag har trivts väldigt bra med att arbeta med ofta mycket entusiastiska och kompetenta medlemmar inom Sjövärnskåren och det har varit mycket stimulerande. Det är med blandade känslor jag nu slutar och blir pensionär för andra gången och så får det bli. Tack för en mycket givande tid i Sjövärnskåren och jag önskar er all lycka och framgång i framtiden och det är jag övertygad om att ni får uppleva. Fair winds and following seas. Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare förbundsordförande John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung daisy.balkin@gmail.com generalsekreterare Claes Grebell generalsekreterare@sjovarnskaren.se bild & layout Göran Pedersén goran.pedersen@sjovarnskaren.se bild & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring kansli@sjovarnskaren.se Ekonomi BankGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri V-TAB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 20 maj. Claes Grebell Generalsekreterare 2 Sjövärnsposten 2012 nr 1 Sjövärnsposten 2012 nr 1 3

3 På vinterkurs i Jämtland Det hade snöat mer än en halvmeter de senaste dagarna och i kombination med frisk vind var vägen fram oframkomlig och avstängd. Istället genomfördes en dagstur i lägre terräng där eleverna fick känna på hur det är att vara ute när det snöar på tvären och uppleva hur viktigt det är att hålla i materiel som inte ligger i lä. I den friska vinden testades vindsäckarna så att alla elever fick uppleva både hur svårt det är när det blåser ordentligt och hur mycket skydd en vindsäck i själva verket ger. Ungdomarnas kursvecka var intensiv. Varje kväll tillbringades i lektionssalen med utbildning i klädsel, kylskador, fjällsäkerhet och mycket annat som är nödvändigt för ett säkert uppträdande på fjället. Efter dagar med snö och friska vindar var det länge tveksamt om kursens höjdpunkt med övernattning i snöbivack skulle kunna genomföras. Dock visade det sig att vädergudarna var på gott humör och gav oss en klar, solig och näst intill vindstilla dag. Eleverna som fram tills denna dag inte haft mer än 200 meters sikt blev imponerade när de från sin snöbivack kunde blicka ut över Sylarna och långt in i den norska fjällvärlden. Kursens övningsledare, kapten Håkan Staaf, är fjällinstruktör med lång erfarenhet i att utbilda i vintertjänst och han ledde elevernas grävande av snöbivackerna. Det är ett tungt och slitsamt arbete som tog drygt 7 timmar. De sista snöblocken lades på plats samtidigt som solen gick ner över de norska fjällen. I detta momentet är vi utomhus i över 30 timmar. Det ställer krav på ständig anpassning av klädsel, att hålla vätskebalansen, att äta ordentligt samt att sköta toalett och hygien. Dessutom är ledordet för veckan Kamratkontroll vilket betyder att du har lika stort ansvar för din parkamrat som för dig själv. Genom att i alla lägen hjälpas åt skapas en förutsättning för överlevnad. När vi vaknade på morgonen nåddes vi av nyheten att Sverige har fått en ny prinsessa. Tänk att vi i resten av våra liv kommer att minnas tillbaka till natten på fjället varje gång som vi firar prinsessans födelsedag. Säkerhet på fjället handlar även om eftersök och räddning. Därför fick eleverna möta områdets fjällräddare som mötte upp på fjället och berättade om sitt arbete. En av kursens instruktörer, fänrik J Boklund, hade dessutom mött upp tidigare och blivit nergrävd i en fingerad lavin. Eleverna fick då se hur fjällräddarnas lavinhund jobbar i ett eftersök och hur hunden snabbt jobbar sig fram över området. Det tog knappt en minut för hunden att söka sig fram till vår figurant och fjällräddarna kunde gräva fram honom ur snömassorna. Därefter fick eleverna prova på att söka med lavinsonder och att söka med trancievrar. Sjövärnskårens vinterkurs för ungdomar är inte bara en grundkurs i vintertjänst. Den har samtidigt ett mycket större värde än att bara ge ungdomar en grundläggande färdighet i att uppträda i vintermiljö. Att verka i vintermiljö krä- ver att du i första hand ser utanför din egen person. Det är ett samarbete med din parkamrat, din grupp och till slut hela din kurs som är en förutsättning för din förmåga att klara dig på fjället. I den här miljön krävs det att alla tar hand om varandra och hjälps åt i alla lägen. Vi är övertygade att vinterkursen får ungdomarna att växa som individer och att de utvecklas i sin förmåga att interagera med andra oavsett om det är i det civila livet, i en grupp eller som besättningsmedlem ombord. kapten Joachim Fryklund och sergeant Emma Lindström Vad kan de Jämtländska fjällen erbjuda för utmaningar under en vecka? Svaret på den frågan har idag 18 ungdomar från Sjövärnskåren som tillbringade sitt sportlov i Ånn. Ungdomarna anlände till Kursgården Ånn sent på fredagskvällen efter en hel dags resa med tåg och flyg. Redan före lunch dagen efter stod de vinterrustade och redo för att påbörja sin vinterutbildning. Kurschefen Örlogskapten Anders Schelin, Kalmar-Kronobergsgruppen vid Marinbasen, hälsade alla välkomna och presenterade veckans program i stora drag. Detta var tredje året som kursen genomfördes under hans ledning och delar av instruktörerna har varit med ännu längre. Det var inte många av eleverna som hade någon större erfarenhet av skidor och framförallt inte när det gällde att åka på längden. Därför planerades kursen med en stegring från helt grundläggande övningar i åkning på plattmark till utförsåkning i lättare backar både med och utan pulka. Redan på kursens andra dag genomfördes första övernattningen utomhus. Att resa ett 20-tält kräver några timmars arbete vid ett snödjup på 120 cm! Det var över 30 kubilmeter snö som måste skottas undan för att kunna resa tältet. Lägger man sedan till alla gångar till toaletter och materielplatser så kan den siffran nästan dubbleras. En klassisk metod att förflytta personal i vintermiljö är genom att skidtolka efter bandvagn. En metod som inte är helt enkel när skidförmågan inte är den bästa. Men, efter någon timmes träning hade alla förstått vikten av att slappna av i spåret och att jobba utåt i kurvorna och övningsslingan kunde klaras utan fall. Tyvärr var det för dåligt väder för att kunna genomföra den planerade fjällmarschen vid Storulvåns fjällstation. 4 Sjövärnsposten 2012 nr 1 Sjövärnsposten 2012 nr 1 5

4 Tre dagar i storpolitikens centrum Överbefälhavare Sverker Göransson. Konferensen startar egentligen redan på Arlanda. Då träffas alla i incheckningen. Några har inte setts sedan förra konferensen. Flera har regelbundna möten under året och sedan är det de nya. Alltså de som aldrig bevistat en rikskonferens förr. De utmärker sig en del. Så tycker åtminstone vi, som slutat räkna hur många gånger vi deltagit. Det är vanligt att man kommenterar varandras bagage: - Oj ska du stanna i fyra veckor? Har du glömt skidorna? Då vet man att konferensen är igång. När ni läser detta har det förflutit två månader sedan Folk & Försvarskonferensen i mitten av januari. I den församlade världspressen rapporterades det mest om Håkan Juholt och hans fadäser. Men detta reportage från Sälen skulle lika gärna kunna ha rubriken: Inte bara Juholt i Sälen. Text & foto: Daisy Balkin Rung Förste man på scenen var försvarsminister Sten Tolgfors. Hans tal liknande inte de föregående årens. Tolgfors pratade om samarbete: - Sverige är ett land som bygger säkerhet tillsammans med andra. Det är viktigt att vi ser förändringar i omvärldsutvecklingen, i den säkerhetspolitiska miljön, och i förutsättningarna för Europas säkerhetsoch försvarspolitik, samt hur förmågor byggs. Detta bygger på samarbete i Norden, i Europa och transatlantiskt, för inget land klarar dessa utmaningar ensamt. Glädjande var också att han nämnde de frivilliga försvarsorganisationerna med emfas: - Frivilligorganisationernas stöd för rekrytering och bemanning är mycket uppskattat. Inga rubriker Mer än så blev det inte om de frivilliga försvarsorganisationerna. Inte ett knyst under tre hela dagar. Jo förresten, försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist tyckte att man skulle lägga mer ansvar på hemvärn och frivilligorgani- sationer. Av någon anledning så tror jag inte riktigt på vad han säger. Till Sälen kommer väldigt många journalister. De vill ha utspel och svarta hål. Konfrontationer, kronor och ören. Och sådant kan inte de frivilliga försvarsorganisationerna presentera. Inte ens vår överbefälhavare nämnde frivilligorganisationerna. Men å andra sidan gjorde han ju det förra året. Man får vara glad för det lilla. Sverker Göranson talade istället om behovet av samverkan och mer pengar. Ett mycket bra tal, inga lova hit och lova dit. Ej heller att allt är guld och gröna skogar. Utan ett nyanserat balanserat tal som mycket gick ut på att om politikerna fortsatt vill ha ett kompetent välutbildat försvar så måste mer pengar till efter Riksförbundets ordförande John Fritsch, vad tycker du om årets konferens? - Jag hade stor behållning av Folk och försvarskonferensen utifrån omväxlande program och många tillfällen till kontakter med andra. Jag tycker att vi inom frivilliga försvarsorganisationerna ska vara aktiva så att vi märks och att vi är en del av folkförankringen som nämns lite då och då. Det heter ju Folk och Försvar och vi är folket som finns frivilliga i försvaret. Vår i Sälen? Nej våren hade inte kommit till Sälen. Men den fanns ändå med väldigt påtagligt i rikskonferensens program. Jag syftar till det som kallats den arabiska våren. Självklart kan man i en konferens som handlar om försvars- och säkerhetspolitik inte undgå den enorma utveckling som skett i delar av Nordafrika och Mellanöstern. På plats fanns biståndsminister Gunilla Carlsson, ambassadörerna från Egypten och Israel. Vem hade trott att Tunisien, Egypten och Libyen skulle störta sina respektive envåldshärskare inom loppet av några månader? Sedan konferensen har det hänt fruktansvärda saker i Syrien och när detta skrivs, vet vi inte hur utvecklingen blir. Det enda vi kan hoppas är att världssamfundet på något sätt kan få stopp på övergreppen och mördandet av civila. Och att fler despoter faller en efter en. Att invånarna vågar stå upp för sina rättigheter och att så lite blod som möjligt spills. I länder som Syrien, Jemen, Bahrain för att nämna några. Vi svenskar pratar väldigt ofta om andra länders övergrepp. Men hur står det till med vår egna rättsstat? Visst ska lagar och förordningar hållas och myndigheter kan ibland ta till för mycket för att följa dessa till punkt och pricka. Polisen och åklagarmyndigheten är några. Etik och moral går inte alltid hand i hand när det gäller övergrepp mot den enskilda människan och dennes familj. Skam är det, EN STOR SKAM för rättssverige när den lilla människan kommer i kläm och sedan inte får den offentliga ursäkt och upprättelse som hade varit berättigad. Om detta diskuterades det på scenen med representanter från bland annat Advokatsamfundet. Det nya Afrika Ett av de mest positiva föredragen höll SVT-journalisten Erika Bjerström som berättade om det nya framgångsrika Afrika. Det Afrika som sällan får synas i media. Där ekonomin blomstrar och välståndet sakta men säkert ökar. I Tanzania har man lyckats ge alla invånare en sjukförsäkring, det som inte ens USA har lyckats med. I Rwanda växer ekonomin och människor har fått en framtidstro. Alla skolbarn får på sin första skoldag en laptop. Sju av världens 10 växande stater ligger idag söder om Sahara. Det sänder signaler till oss härhemma. Och till oss som många gånger haft förutfattade meningar om Afrika. Att ekonomierna växer beror inte på biståndet - utan på demokratiskapande, kontakter och driftighet. Havet viktig transportväg Olle Andersson, vice ordförande, du har varit med tre gånger här i Sälen. Har du några tips till arrangörerna för kommande konferenser? - Jag skulle vilja ha lite mer tyngd på havet som vår viktigaste transportväg och, faktiskt, råvarukälla. Först en allmän del och sedan en dragning mot Barents Hav som börjar bli betydligt hetare än vad vi tror. Det nämndes bara i förbigående på denna konferens. Tre dagar går fort. Många nya kontakter har tagits, visitkort bytts och de flesta känner sig väl förkovrade, ganska trötta men peppade inför vintern och vårens utmaningar. 6 Sjövärnsposten 2012 nr 1 Sjövärnsposten 2012 nr 1 7

5 Fartygsidentifiering - en självklarhet i Danmark Sjövärnsposten följde med Conny Thunlund till Fyn, där han undervisar i fartygsidentifiering. På Slipshavn, som är Det Danske Marinehjemmeværnets skola utbildar man i skibskending vilket är ett av de viktigaste uppdragen de har. Text & foto: Daisy Balkin Rung Vi sitter i bilen på väg från Kastrup till Fyn. Conny Thunlund har hämtat upp och berättar om hur det kommer sig att han undervisar i Danmark: - Jag har arbetat nästan 25 år på Marinen i Malmö, och varit den som initierat och skapat fartygsdatabasen SWIFT som är ett identifieringshjälpmedel och innehåller drygt fartygsposter och bilder. Danmark har ett avtal så att de får använda den svenska databasen mot att vi får information till den som de får reda på. Då jag varit aktiv i Sydöstra Skånes Sjövärnskår, som haft mycket utbyte med Danske Marinehjemmeværnet, har jag fått många goda kontakter med dem och de känner till min specialkunskap, säger Conny Thunlund. Danskarna anser det vara oerhört viktigt med fartygsidentifiering och Marinehjemmeværnet har det som ett av de primära uppdragen. De har ju insett vikten av denna kunskap som tyvärr nästan är utdöd i Sverige, och värdesätter det otroliga arbete som lagts ner på databasen, säger Conny. Mörkret har lagt sig när vi passerar Stora Bältbron. Precis efter bron på Fyn, tar vi av till vänster. Några minuters bilväg senare ligger Slipshavn så vackert vid vattnet. Vi blir mottagna med öppna armar och det vankas aftenmad (middag). Jesper Dandanell, kurschef och aktiv i Marinehjemmeværnet är glad att träffa Conny igen. Vi känner varandra sedan länge, och har arbetat ihop under flera kurser, säger Jesper Dandanell. Efter kvällsmaten är det dags för skibskendings lektion, med svenske Conny Thunlund som lärare. Det sker på skandinaviska och ingen har problem med vad Conny säger. Han berättar lite om hur fartygsdatabasen är uppbyggd och om hur man arbetar med den för att finna korrekt information. Jag efterlyser hela tiden bilder på fartyg så att jag kan uppdatera och komplettera systemet. Gärna flera bilder tagna från olika sidor. Och givetvis så behövs information om fartygen också, säger Conny Thunlund. All information som kommer in kontrolleras sedan noga mot flera externa källor för att garantera kvaliteten på innehållet. Det danska Søværnet (Marinen) är positiva till fartygsidentifiering och har överlåtit det till Marinehjemmeværnet. När man är ute till havs så tar besättningarna bilder på fartyg de ser och skickar över det till databasen SWIFT. Nu ska eleverna på denna kurs alltså få lära sig hur det går till och hur man söker i databasen om vilken båt det är man ser, om den finns i systemet eller om man ska lägga in ett ändrings- och kompletteringsförslag. Övningsuppgifter delas ut med frågor som exempelvis: Schieborg är ett relativt nytt fartyg. Vad heter hennes två systerfartyg? Alla elever har datorer och är inloggade i databasen. Koncentrationen är total och även Sjövärnspostens chefredaktör försöker sig på att svara på några av frågorna. Dock med ganska dåligt resultat. Desto bättre går det för de flesta av kursdeltagarna. Det går lättare då eleverna börjar se logiken med hur systemet är uppbyggt. Använd fakta för att leta mer fakta och finna svaren Nästa dag är det dags att praktisera de nyvunna kunskaperna ute i Stora Bält, då vi alla ska medfölja en Marinehjemmeværnets fartyg av MHV 800-klassen. Tidigt på morgonen innan vi ger oss iväg på skibskendingtur, träffar jag chefen för Slipshavn, örlogskapten Erik Grubak. En trevlig öppenhjärtig man som med glädje och engagemang berättar om Slipshavn och marinehjemmeværnet. Redan 1656 anlades Slipshavn och fungerade som ett slags fort mot Nyborg fjord. Under de första åren av andra världskriget var Slipshavn en kommandostation men när Danmark blev invaderat tog tyskarna det i besittning, säger Erik Grubak. Det Danske Hjemmeværnet bildades några år efter kriget och Slipshavn nyttjades av dem. Inte förrän 1956 övergick skolan helt i Marinehjemmeværnets regi. Vi arrangerar ett 60-tal kurser om året hade vi 1019 elever, säger örlogskapten Grubak med stolthet i rösten. Vi har 17 anställda och cirka 200 frivilliga instruktörer. Erik Grubak är själv utbildad i Søværnet och blev chef för skolan Det är ett fantastiskt arbete. Att möta den entusiasm som finns. Våra elever från marinehjemmeværnet är frivillia och tar semester för att utbilda sig. De är engagerade, lyhörda och de brinner för det de gör. Och det gör de med en seriositet som är anmärkningsvärd och samtidigt har de flesta glimten i ögat, säger Erik Grubak. I Orlogshavn Korsør ligger MHV 813 BAUNEN med sin besättning och väntar. Fartygschef Henning Bach tar emot och ger oss instruktioner om vad som gäller ombord. Jag får följa med upp bryggan, det biter kallt i kinderna när vi seglar ut från Korsörs hamn. Detta är ju precis det vi vill. Att köra båt. Då vaknar pojken i en, säger Henning Bach. Det är inte många fartyg vi stöter på denna något dimmiga torsdag. Ett fartyg ligger för ankar och eleverna kollar i databasen. Man jämför informationen i SWIFT med AIS mottagningen (Automatic Identification System). Man tar nya bilder och försöker komma fram till vad det är för ett fartyg. När man är klar med identifiering skickas informationen till Sövärnet via radiosamband. En av kursens deltagare är Anders Christiansen från Helsingör. Han har gjort sin grundutbildning med flera veckokursen under fyra år. Jag började 2007 och idag är jag sjukdomsbehandlare och maskinist på MHV 906 Fänö i Helsingör Flottilje, säger Anders Christiansen. Sjön suger sägs det ju. Och även denna dag serveras god mat. Vi har fått mat med från Slipshavn som består av allt det som serveras på en riktig dansk frokost (lunch). Det smakar ljuvligt och vi två svenskar ombord nickar förtjust till varandra. Så ropar fartygschefen: - Alle man på däck. Vi har ett skolfartyg från holländska Marinen på babord sida. Det är en härlig syn att se besättningen och Undervisning i lektionssal på Marinehjemmeværnets skola i Slipshavn. Övningar ombord i fartygets mäss. eleverna rada upp sig utmed fartyget, och hälsa på det mötande skolfartyget. Holland har inte så mycket skärgård att öva navigation i så det är mer eller mindre standard att detta fartyg med kadetter bedriver övning i att bland annat gå i enslinjer just här i och omkring de danska bälten. En timme senare återvänder vi till Korsörs Hamn. Förkovrade, nöjda och entusiastiska. Om en halvtimme väntar kvällsmat på Slipshavn. En mätt sjöman är en glad sjöman! Fr vänster: instruktör Conny Thunlund, kurschef Jesper Dandanell och skolchef Erik Grubak 8 Sjövärnsposten 2012 nr 1 Sjövärnsposten 2012 nr 1 9

6 En sjövärnare i Bryssel HV göran Han bor i Bryssel men har gått alla sommarkurserna i Sverige. Det är intressant, spännande och utvecklande att få leva i ett annat land. Men efter studenten kommer jag tillbaka till Sverige, säger Hugo Selling, när vi träffas på Stureplan i Stockholm. Text & foto: Daisy Balkin Rung Hemvärn med marina uppgifter vår största och roligaste utmaning Vi är erkänt duktiga och ett föredöme när det gäller vår ungdomsutbildning. Nu är det upp till oss att bli lika duktiga och erkända när det gäller vår viktigaste vuxenuppgift; att rekrytera till och utbilda för Hemvärn med marina uppgifter. Det finns nästan fyrahundra avtalsbefattningar för Sjövärnskåren i Hemvärnet. I samråd med Försvarsmakten har vi avsagt oss alla befattningar i stridsbåtssystemet för att satsa på de propellerbåtar som finns i alla sexton aktuella förband, men även på G-båt där de förekommer. De tre bataljonerna med marina uppgifter i Stockholm, Karlskrona och Göteborg innehåller G-båtar samt en pluton för övriga fartyg med tung trossbåt typ 603 och mindre båtar. Från 2015 är planerna att en bevakningsbåt typ 80 skall tillföras var och en av bataljonerna. De tolv, efter tretton, förbanden med kustnära uppgifter innehåller till största delen mindre båtar med transportuppgifter. Här finns det gott om vakanser att fylla, särskilt i förbanden längs med Norrlandskusten men även i resten av riket. Under våren kommer vi centralt att ta fram en grundutbildning till besättningsman för att även du som kommer direkt från gatan skall ha möjlighet att finna en plats i Hemvärnet. Du som har genomför Sjövärnskårens ungdomsutbildning till och med praktikkursen kan troligen tillgodoräkna dig en del av utbildningen. Efter genomförd utbildning och en tids tjänstgöring kan du gå vidare till mer avancerade uppgifter som maskintjänstchef eller båtchef. Har du tidigare erfarenhet och/eller utbildningar har du möjlighet att gå in direkt på andra befattningar. Det är drag i Hemvärn med marina uppgifter och det händer hela tiden nya saker så håll ögonen öppna efter ny information och reportage i Sjövärnsposten under året. Tveka inte, gör något som är både roligt och meningsfullt, skaffa dig en befattning i Hemvärnet. Kontakta din lokala kår eller kansliet för mera information. Göran Pedersén Samma dag som vi träffar Hugo Selling känns det som om våren kommer till huvudstaden. Inget som vår profil har något emot. När jag lämnade Bryssel imorse var det 12 plusgrader. Då känns det skönt att det faktiskt är fem här, säger Hugo Selling. För fyra år sedan flyttade han med sin familj till Belgiens och Europas huvudstad, ett beslut som alla är glada över. Vi trivs väldigt bra hela familjen. Självklart var det lite jobbigt när jag skulle lämna Karlskrona och mina kompisar. Speciellt eftersom jag var 15 år. Men det har gått jättebra och jag har verkligen acklimatiserat mig väl. Varje sommar har han kommit till Sverige för att gå Sjövärnskårens sommarskolor. Grund- och fortsättningskursen gick jag på Kungsholmen 2008 och Praktikkursen på Lungö och ledarskapskursen på Känsö. Det är otroligt roligt att ha haft möjlighet att gå alla skolor, det är väl inte alla som gjort. Att han stortrivts går inte att ta miste på. Han strålar som en sol när han berättar om somrarna. Det är de enorma möjligheter till kamratskap, kunskap, äventyr och upplevelser som gör att jag är så glad över att ha fått gå utbildningarna. Alltså helheten, säger Hugo. Detta i kombination med att jag älskar havet. Nu har jag också kompisar över hela landet. För två år sedan var han med på ISCA-utbytet till Sankt Petersburg. Vi hade så förutfattade meningar om Ryssland, om hur det skulle vara och när vi sedan verkligen var där, var det så diametralt annorlunda mot vad vi trodde. Gästvänligheten var fantastisk. Det var en häftig upplevelse för oss alla. Somrarna 2009 och 2010 var Hugo Selling med på skonertseglingarna med Gladan respektive Falken. I samband med kronprinsessbröllopet 2010 låg vi med Falken inne i Stockholm. Det kommer jag aldrig att glömma. Vilken otrolig känsla. Då hade vi putsat och fejat i dagarna många. Nu går han sista året på gymnasiet på Skandinaviska skolan i Waterloo som ligger strax utanför Bryssel och tar studenten i sommar. Jag har sökt som biträdande instruktör på Kungsholmen i sommar. Man har ju fått så oerhört mycket och vill så gärna ge tillbaka på något sätt. Hoppas nu att jag blir antagen. På fritiden jobbar han extra i en butik om säljer skandinaviska råvaror: - Det är kul att få visa belgarna och andra européer vilka fina produkter det finns hemma. Och samtidigt tjäna pengar. Jag spelar tennis och gymmar, sen finns det inte så mycket mer fritid. Han har sökt GMU (Grundläggande militär utbildning). När jag var liten ville jag alltid bli militär. Men efterhand så har jag fått andra intryck. Jag kan tänka mig några år inom Försvarsmakten men jag vill nog gärna ha en civil karriär också, säger Hugo Selling. Politik är ett annat av Hugos stora intressen och är något han kan tänka sig att engagera sig i. Efter färdiga universitetsstudier i troligtvis juridik, så skulle jag vilja bli heltidspolitiker. Vi skiljs åt på Stureplan. Hugo skyndar vidare för att träffa kompisar som han inte sett sedan han var senast i Stockholm. 10 Sjövärnsposten 2012 nr 1 Sjövärnsposten 2012 nr 1 11

7 Om Sjövärnskårens Möte på hög nivå framtid Sjövärnskårernas Riksförbund har mottagit en order/skrivelse från Högkvarteret PROD Marin som handlar om vår framtid när det gäller fartyg, behörigheter, sommarskolorna, lokalisering, materiel med mera. Den innehåller svar på många frågor, som vi ställt under ett antal år. För att arbeta med frågorna och sprida informationen om skrivelsen så har förbundsstyrelsens kårkontaktpersoner ringt runt och informerat respektive kårordförande. För att få bra flöde i informationen, så är det respektive ordförande som har kontakt med sin kontaktperson i förbundsstyrelsen, och vice versa. Styrelsemedlemmarna har också delat upp mellan sig de olika ansvarsområdena. Skrivelsen är positiv för oss i Sjövärnskåren och det arbetas intensivt med innehållet just nu. Vi har inte svar på alla frågor men vi ska försöka få fram så mycket fakta som möjligt för att kunna ta dialogen med Försvars- Båtmässan i Göteborg! Den tredje februari infann sig, och även i år så snöade det lite på invigningsdagen av Båtmässan. Men vad gör väl det. De finns de som säger att våren kommer till Göteborg med just Båtmässan, så förväntningarna är dubbelt så stora... Vi var sammanlagt 10 personer som turades om att stå i montern under dagarna och allt löpte finfint. Det är ganska många äldre herrar som kommer fram till montern och delar med sig av en och annan historia från deras tid i SVK. Man märker att det är många som börjat sina seglingsstrapatser tack vare Sjövärnskåren och det är ju jättekul att höra. Mässan ger som vanligt en del för vår räkning. Både i form av nya kontakter och lite nya medlemmar. Och framför allt...vi syns!!!! Och gällande våren; denna gång kom den inte just då. Inte detta året iallafall... Karin Svenson Sekreterare i Göteborgs Sjövärnkår Grundutbildning till instruktör Flygvapenfrivilliga (FVRF) är huvudman för den nya utbildningen som leder till instruktörskompetens. För dig som ännu ej är instruktör men som ämnar ta steget mot instruktör inom Sjövärnskåren; med möjlighet att tjänstgöra vid våra sommarskolor eller centrala kurser, så är det här vägen in i instruktörsgemenskapen. Utbildningsgången kräver militär grundutbildning i form av antingen genomförd värnplikt eller genomgången GU-F (2 veckor). Därefter genomförs en instruktörskurs grunder (2 veckor) och därefter en instruktörskurs tillämpning (1 vecka). Ansökan ska passera SVK RF för bestyrkande innan den går vidare till FVRF. Läs mer på Sök instruktörsutbildningen! makten. Och vi återkommer givetvis med mer information. Ta kontakt med din kårordförande om du har frågor eller idéer så kanaliserar han/hon vidare till förbundsstyrelsen eller kansliet. John Fritsch Styrelseordförande En måndagseftermiddag i slutet av januari träffade Sjövärnsposten Sveriges FN-ambassadör i New York. Det blev ett samtal som mest handlade om FN:s fredsbevarande styrkor. Frågorna var många, men en timme går fort och många frågor blev obesvarade. Intervjun blev trevlig, avslappnad och mycket matnyttig. Text & foto: Daisy Balkin Rung Det var inte utan att jag var lite nervös när jag stod i hissen på väg upp till 46:e våningen där Sveriges ständiga FN-representation ligger, på One Dag Hammarskjöld Plaza. Väl inne på ambassadör Mårten Grunditzs kontorsrum har man en utsikt som heter duga. Över Hudson River och inloppet till New York: Den är fantastisk, det håller jag med om, säger ambassadören när jag står helt handfallen och tittar. Med under intervjun är också ambassadrådet Gunnar Aldén. FN:s fredsbevarande styrkor har utvecklats kraftigt de senaste 10 åren. Sedan 2000 har en reformprocess pågått för att effektivisera styrkorna. Generalsekreterare Ban Ki Moon har engagerat sig och flera framsteg gjorts, säger Mårten Grunditz. Uppdragen måste dock bli mer specificerade, skydd för kvinnor och barn ska vara väl definierat och för civila överhuvudtaget måste intensifieras. Trupperna ska vara ordentligt tränade i fredsbevarande med en kompetent befälhavare. Bättre samordning och bra utvecklade handböcker är också oerhört viktigt i arbetet säger Mårten Grunditz. FN måste också minska utryckningstiden. Insatserna saknar också vissa militära förmågor. Till exempel när det gäller förflyttningar, lider FN brist på helikoptrar. Även koordinering mellan fredsfrämjande och fredsbyggande är ett viktigt område att utveckla. Reformarbetet är dock på god väg. FN har blivit bättre på fredsbevarande, men självklart återstår en hel del arbete. Komplicerat arbete I det fredsbevarande arbetet ingår många olika saker. Sådant som vi hemma i Sverige kanske inte tänker på. Det är allt från själva försoningsprocessen, se till att utföra val, få fängelser och domstolar att fungera och mycket, mycket mer. Det är en stor och långsam process. Att få igång en fungerande rättstat, en fungerande polis, åklagarväsende och domstolar är inte något som löses på några veckor. Ambassadör Mårten Grunditz. Ambassadrådet Gunnar Aldén håller med och kompletterar: - Det kan också noteras att FN idag har ett närmare samarbete med regionala och subregionala organisationer för att ta sig an dessa breda uppgifter. Inte minst gäller det i Afrika, där den Afrikanska Unionen och det västafrikanska samarbetsorga- nisationen ECOWAS kan nämnas. Sverige har också en lång tradition av deltagande i fredsbevarande operationer. Alltifrån Mellanöstern och Afrika till Koreahalvön, Kashmir och Cypern har varit föremål för svenska insatser. En av de mest kända var måhända insatsen i Kongo i början av 60-talet, men så sent som deltog Sverige med trupp i FN:s insats i Liberia. Just idag med svensk trupp upptagen under annat befäl i Afghanistan och på Balkan - är vårt militära bidrag till FN:s insatser begränsat till ett 30-tal officerare. Det polisiära bidraget är ungefär lika stort. Under samtalet med dessa pålästa gentlemän serverar Gunnar Aldén kaffe och vi glider in på vikten av att Sjövärnspostens medlemmar får läsa om arbetet inom FN. Att det inte är varje dag de får besök av tidningar från de frivilliga försvarsorganisationerna framgår också och som chefredaktör för Sjövärnsposten blir jag lite extra stolt med tanke på det arbete de båda lagt ner på förberedelser inför intervjun. Sådant värmer. FN:s arbete har också förändrats med åren. Idag är FN ofta engagerat i konflikter som rör motsättningar inom en stat, snarare än, säg ett vapenstilleståndsavtal mellan två stater. Det innebär att arbetet har blivit mer komplext och ställer nya krav på förhandlare och fredsbevarande trupp. De skall hantera alltifrån etniska och religiösa till sociala motsättningar. Samtidigt skall man hjälpa landet till en politisk process, ofta med en rad olika rebellrörelser inblandade. Mörkret har lagt sig över New York och neonskyltarna över Manhattans skyline syns från 46:e våningen. Intervjun är över och nervositeten har för längesedan lagt sig. Med ett leende lämnar jag vår representation och går ut i New York-vimlet. 12 Sjövärnsposten 2012 nr 1 Sjövärnsposten 2012 nr 1 13

8 Närområdet globaliseras Frivilligförsvaret i förvandling? Att svensk säkerhetspolitik och försvar på senare år stegvis genomgått en omfattande omvandling kan inte ha undgått någon. Neutraliteten är bortbytt mot solidaritet med andra nordiska länder och EU:s medlemsländer. Alliansfriheten består formellt vi är inte fullvärdiga medlemmar av NATO men vi deltar i olika NATO-projekt och i EU:s försvarsuppgifter. I Sälen senast talade ÖB om att gå samman med Finland och Norge om övervakning av luftrum och omgivande hav. EU har skapat en för medlemsstaterna gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Värnpliktsförsvaret byts nu ut mot ett yrkesförsvar. Samtidigt har vi blivit en del av en globaliserad ekonomi och beroende av en fungerande flödessäkerhet för ekonomi och försörjning. Försvarsmaktens engagemang - tillsammans med andra - i andra även avlägsna delar av världen som Afghanistan, Kosovo, Libyen och Tchad har lett till en debatt om prioriteringar. Skall vi satsa mest kraft på uppgifter i Långtbortistan eller skall vi prioritera närområdet och försvaret av Sverige? De flesta tycks ense om det senare. Men tillämpningen har blivit diffus, eftersom aktuella hot mot Sverige sedan länge lyst med sin frånvaro, medan militära uppgifter utomlands ständigt har efterfrågat vår medverkan. Förr var målsättningarna för säkerhetspolitiken och försvaret precist formulerade och fastställda av Riksdagen. Nya målsättningar för de nya förutsättningarna befinner sig bara på diskussionsstadiet. Senaste debattämne är hur begreppet närområdet skall definieras. Förr var det lika med Sveriges territorium med närmaste omgivning. Idag krävs ett långt mer komplext och flerdimensionellt begrepp. Solidaritetspolitiken skapar ett geografiskt solidaritetsterritorium inom vilket vårt försvar måste kunna verka och som sträcker sig från Grönland till Finland och Balticum, från Azorerna till Svarta Havet, från Spetsbergen till Medelhavet. Två omständigheter måste därutöver beaktas i globaliseringens tidevarv. Dels har Sverige många intressen av säkerhetspolitisk dimension att bevaka i andra delar av världen. Dels kan många hot och angrepp mot Sverige utgå från var som helst på jorden. Ett betydande antal svenska medborgare befinner sig längre eller kortare perioder utomlands. Många svenska företag har viktiga anläggningar i andra länder. Vi är ständigt och grundläggande beroende av tillförsel av förnödenheter utifrån eller med det nya modeordet flödessäkerhet. Vi är beroende av telekommunikationer med andra länder i stor utsträckning med hjälp av andras satelliter i rymden. Listan kan göras lång. Alla dessa intressen kan hotas var de än befinner sig på jorden. Ingripande för att försvara dem kan bli aktuellt. Även om dessa intressen inte geografiskt befinner sig i ett närområde, kan de betraktas som närintressen. Säkerhetspolitiskt relevanta hot och angrepp kan sätta in mot Sverige från snart sagt var som helst - från avlägsna länder, haven och rymden. Hoten kan gälla mycket mer än militär invasion. Kris kan bli vanligare än krig. Konflikter kan ta sig andra uttryck är militära, vilka ter sig som ett allt mer klumpigt sätt att bete sig. Hoten kan omfatta terrorhandlingar (Jfr Drottninggatan i Stockholm). IT-sabotage i cyberrymden kan med sekunders varsel initieras från andra sidan jordklotet. Leveranser till svensk industri kan kapas. Grupper av svenskar kan tas som gisslan; mm, mm. Sverige förblir Sverige geografiskt medan hotbilden globaliseras. Avlägsna hot och angrepp med säkerhetspolitisk dimension kan komma att kräva motåtgärder långt utanför Europa och på haven. Till rymden har vi i dagsläget svårt att nå. Skillnaden mellan även solidaritetsområdet och Långtbortistan håller på att suddas ut. Räkna med en debatt om dessa frågor under flera år framöver. SVK RFs medlemmar har som alla andra möjlighet att aktivt delta. Men den möjligheten bör egentligen ses som en skyldighet. Av den anledningen att väl 90 % av de makthavare, som skall besluta om nya målsättningar och doktriner, kommer att vara landkrabbor. Cirka 70 % av jordens yta är hav och oceaner. Marina synpunkter måste göra sig gällande. TÄNK OM, TÄNK NYTT, TÄNK STORT! JAN PRAWITZ Trots vad som senaste tiden hänt i Mellanöstern och Nordafrika med inslag av militärt våld, så står vi globalt sett inför en nedrustning. De militära styrkorna skärs ned. Skärs de militära styrkorna ned, skärs även totalförsvarets frivilligverksamhet ner. Kanske dags att tänka om? John Fritsch skrev på ledarplats i Sjövärnposten nr : Om jag får frågan var vi är om tio år så tror jag att Sjövärnskåren har utvecklats ännu mer till en verksamhet som samhället räknar med i kris Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB), om man så vill företrädaren till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uttryckte Svår påfrestning på samhället i fred på följande sätt: Ett tillstånd som karaktäriseras av att det avviker från det som betraktas som normalt uppstår hastigt, mer eller mindre oväntat och utan förvarning hotar grundläggande värden kräver snabba beslut och nödvändiggör koordinerad och koncentrerad insats av flera instanser. Tillståndet kännetecknas också av att det inledningsvis ger begränsad information om vad som hänt och utlöser stor aktivitet bland massmedierna Jag undervisade på och 80-tal i ett ämne som heter Försvars- och katastrofmedicin, bl a för sjuksköterskeelever. Jag brukade säga om, ett av Linjeflygs flygplan störtar inom vårt stora bostadsområde vid infarten av staden, då har vi katastrof. Resurserna kommer inte att räcka till. Just detta inträffade ett par år senare i Holland. Tur i oturen var det ett fraktflygplan. Förutom besättning, var det enbart de som bodde i bostadsområdet som dog och skadades. Vi vet av erfarenhet att vid en katastrof ställer många upp. Men de som anmäler sig spontant är oövade, de är inte samövade. De utgör oftast ett större hinder än är till hjälp. Vid en katastrof av den omfattningen jag skissar ovan är det inte enbart skadeplatsen som är problemet. Nyfikna kommer att rusa till platsen. Anhöriga, och alla som tror att deras anhöriga är inblandade, kommer att rusa till platsen. Tillfartsvägar för räddningstjänst, polis, ambulans blockeras. Initialt kommer den personal som vid vardagsolyckor finns till hands att ingripa. Troligen kommer extrapersonal att kallas in. Men en katastrof av den omfattningen jag skissar, kommer att dra ut på tiden. Rasmassor som skall flyttas. Plundrare som ser chansen. Det kommer att pågå i dygn. Folk måste avlösas. Det är vinter, kallt. Plats för värme, varm dryck, mat? Detta ovan kan få Er läsare att fundera. Ni kan fundera på naturkatastrofer, bränder och explosioner, joniserande strålning, kemiska katastrofer, flygolycka har jag nämnt, sjöolyckor, tåg och bilolyckor, epidemier, terroristangrepp. Detta händer aldrig i Sverige? Stormen Ada i Göteborg 1969, 10 döda, mer än 100 skadade av avblåsta tak, elavbrott, sjukhus utan el och vatten etc! Räddningstjänsten av idag är dels kommunal, vi har landsting, länsstyrelsen kan ingripa, polis. MEN när resurserna inte räcker till har vi bland annat Hemvärnet som ställer upp. Regeringen har formulerat följande mål för vår säkerhet: - att värna befolkningens liv och hälsa, - att värna samhällets funktionalitet - att värna förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter MSB Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld Var kommer Sjövärnskåren in? Var kommer Totalförsvarets frivilligorganisationer in? Vad säger MSB? Vilket behov har samhället? Samordning av behovet frivilligorganisationerna emellan? Vi vet redan idag att antalet medlemmar minskar. Det handlar inte om att ge upp någon organisations identitet utan att lokalt samordna resurserna, utbildningen. Kanske så här: - ha en gemensam grundsyn vad avser stöd till samhället - ha gemensamma regelverk - samverka lokalt med samhällets räddningstjänst och med varandra. Se detta inlägg som början till en idéfas. Att detta är början på förändringstrycket. Jag slutar som jag börjar, med ÖCB: ÖCB har 1999 gett ut en skrift med titeln Ledningsmetodik vid en särskild händelse i kommunen Under rubriken samverkan framgår att vid en särskild händelse i kommunen måste kommunen samverka med utomstående aktörer Totalförsvarsets frivilligorganisationer är en dylik utomstående aktör Sixten Svensson Sjövärnsposten finns på Facebook. Gå in och gilla oss så får du information om vad som händer och sker Sjövärnsposten 2012 nr 1 Sjövärnsposten 2012 nr 1 15

9 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM