Skatten i toppen? - En studie om styrelse- & ledningsgruppssammansättningens. påverkan på företagets skatteplanering

Transkript

1 Skatten i toppen? - En studie om styrelse- & ledningsgruppssammansättningens påverkan på företagets skatteplanering Civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet Examensarbete 30 hp, 4FE11E Författare: Kim Gromer Jesper Eklund Handledare: Timur Umans Pernilla Broberg Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin

2 Förord V i vill rikta ett hjärtligt tack till våra engagerade, inspirerande och kompetenta handledare, Timur Umans och Pernilla Broberg. Utan er hjälp hade inte denna uppsats varit möjligt att genomföra. Tack! Vi vill även rikta ett tack till Sven-Olof Yrjö Collin och våra kurskamrater som också hjälpt oss att utveckla vårt examensarbete. Växjö, den 21 maj 2014 Kim Gromer Jesper Eklund

3 Sammanfattning Titel: Skatten i toppen? En studie om styrelse- & ledningsgruppenssammansättningens påverkan på företagets skatteplanering Författare: Kim Gromer och Jesper Eklund Handledare: Timur Umans och Pernilla Broberg Examinator: Sven-Olof Collin Utbildning: Civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, 2014 Kurs: 4FE11E, Examensarbete Datum: Inledning: Skatter medför en stor kostnad för företagen vilket skapar incitament för skatteplanering. Tidigare studier har påvisat att det är ledningsgruppen och styrelsen som påverkar i hur hög grad företaget skall skatteplanera. Vi vill studera bakomliggande faktorer för hur gruppernas sammansättning påverkar skatteplaneringen i ett företag utifrån fyra demografiska karaktärsdrag; kön, nationalitet, ålder och varaktighet. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering. Metod: Studien har en deduktiv ansats där teorier om styrelsen och ledningsgruppens sammansättning har använts för att härleda hypoteser. Det empiriska materialet inhämtades från Nasdaq OMX Stockholm. För att beräkna företagens skatteplanering har två olika mått använts. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att både styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning har en påverkan på företagets skatteplanering. Andelen utländska- och kvinnliga ledamöter hade en negativ påverkan på skatteplaneringen i företaget. I ledningsgruppen hade andelen utländska också en negativ påverkan på skatteplaneringen. Studien är ett bidrag till skatteplaneringsforskningen då den påvisat nya faktorer som påverkar skatteplaneringen i företaget.

4 Abstract Title: Skatten i toppen? En studie om styrelse- & ledningsgruppenssammansättningens påverkan på företagets skatteplanering Authors: Kim Gromer and Jesper Eklund Supervisor: Timur Umans and Pernilla Broberg Examiner: Sven-Olof Collin Education: Business Administration, Linneaus University, 2014 Course: 4FE11E, Master Thesis Date: Introduction: Taxes result in a big cost for corporations which create an incentive for tax planning. Previous studies have demonstrated that it's the management team and the board of directors that influences to what extent the corporation is going to tax plan. We want to study underlying factors for how the composition of the groups affect the tax planning in a corporation based on four demographic traits; sex, nationality, age and duration. Purpose: The purpose with the study is to explain how the composition of the management team and the board of directors affect the corporations tax planning. Method: The study has a deductive approach where theories about the composition of the board of directors and the management team have been used to derive hypothesis. The empirical material has been collected from Nasdaq OMX Stockholm. Two different measures have been used to calculate the corporations tax planning. Results and Conclusions: The result of the study demonstrates that the composition of both the board of directors and the management team has an effect on corporations tax planning. In the board of directors the proportion of foreign members and the proportion of women had a negative effect on the level of tax planning in the corporation. In the management team the proportion of foreigners had a negative effect on the level of tax planning in the corporation. This study is a contribution to the research on tax planning as it has detected new factors that affect tax planning in corporations.

5 Innehållsförteckning Kapitel 1. Inledning Problembakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Disposition... 6 Kapitel 2. Uppsatsens metod Teoretisk utgångspunkt Forskningsansats Kunskapsteoretisk utgångspunkt Informationsansamling och teoretiska utgångspunkter Avgränsning Forskningsetiska aspekter Kapitel 3. Institutionalia Skatteplanering Redovisning Bolagsskatt Den svenska bolagsstyrningen Kapitel 4. Teoretisk referensram Skatteplanering - en definition och förtydligande av begreppet Agentteorin Postive accounting theory Behavioral Theory of the firm Upper Echelons Demografiska karaktärsdrag Skatteplanering Grupper Styrelsen i en skatteplaneringskontext Ledningsgruppen i en skatteplaneringskontext Hypoteser Ålder... 30

6 Nationalitet Varaktighet Kön Sammanfattning av hypoteser Kapitel 5. Empirisk metod Undersökningsmetod Undersökningsdesign Metod för datainsamling Operationalisering Beroende variabel Oberoende variabler Kontrollvariabler Genomförande Bortfallsanalys Databearbetning Univariat analys Bivariat analys Multivariat analys Metodkritik Reliabilitet Validitet Replikation Etiska övervägningar Kaptitel 6. Empiriskt resultat Normalfördelning Univariat analys Bivariat analys Multivariat analys Multipel regression Kapitel 7. Analys av empiriskt resultat Ålder Nationalitet Varaktighet Kön... 78

7 7.5. Kontrollvariabler Avslutande diskussion Kapitel 8. Slutsatser & Implikationer Slutsats Implikationer Teoretiska implikationer Praktiska implikationer Begränsningar Framtida forskning Referenser Bilaga Bilaga

8 Kapitel 1. Inledning I det inledande kapitlet introduceras en problembakgrund där den debatt som finns gällande företagens samhällsansvar kontra icke samhällsansvar lyfts fram. Skattebetalningar presenteras som en del av denna debatt. I problemdiskussionen utvecklas sedan en diskussion om hur och vilka som påverkar skatteplaneringen i företaget. Slutligen mynnar problemdiskussionen ut i frågeställningar och i uppsatsens syfte Problembakgrund There is one and only one social responsibility of business -to use its resources and engage in activities designed to increase its profits so long as it stays within the rules of the game, which is to say, engages in open and free competition without deception or fraud. (Friedman 1970, s.6) Frågan om företagen har ett samhällsansvar eller inte har debatterats livligt runt om i världen (Schwartz & Saiia, 2012; Delios, 2010; Garriga & Melé, 2004). Skall ett företag maximera sina vinster för att skapa största möjliga avkastningen till sina aktieägare eller skall hänsyn också ges till samhället? Debatten om företagens samhällsansvar kan delas in i två övergripande synsätt; det vinstmaximerande kontra intressentperspektivet. Förespråkarna för det vinstmaximerande synsättet med Milton Friedman (1970) i spetsen tycker inte att hänsyn bör ges till samhällsansvar så länge det inte ökar vinsterna. Synsättet kallas också shareholder value och utvecklades i USA under 1980-talet. Utgångspunkten i shareholder value är att företagen har en enda uppgift, att skapa avkastning till aktieägarna. För att kunna maximera utdelningarna innebär det att företagen måste effektiviseras, skära ner sina kostnader dvs. downsize and distrubute. (Roe, 2001; Lazonick & O Sullivan, 2000) Utifrån shareholder value perspektivet anses det således ansvarslöst av ledningen att använda aktieägarnas pengar till samhällsansvar eftersom det minskar vinsterna (Friedman, 1970). Istället menar förespråkarna för synsättet att det är upp till varje enskild aktieägare att avgöra om de vill lägga sin avkastning på att ta ett samhällsansvar eller inte (Friedman, 1970). Sett ifrån ett shareholder value perspektiv är ledningens enda uppgift att generera så stor avkastning som möjligt till aktieägarna, givet att det sker inom lagar och praxis (Lazonick & 1

9 O Sullivan, 2000; Friedman, 1970). I USA ledde det här under 1980-talet till stora uppsägningar och försämrade arbetsvillkor för arbetstagarna, men också till kraftigt ökade vinster för ägarna samt höjda bonusar till företagsledarna (Lazonick & O Sullivan, 2000). Idag återfinns shareholder value i bolag runt om i världen framförallt i de anglosaxiska länderna (Dore, 2008; Roe, 2001; Lazonick & O Sullivan, 2000). Det finns dock de som menar att företagen skall engagera sig i samhället samt ta ett samhällsansvar då de menar att företagens existens, kontinuitet och tillväxt beror på samhället (Garriga & Melé, 2004). Genom att ta hänsyn till samhället ger det företaget en viss legitimitet och prestige (Garriga & Melé, 2004). Synsättet där företagets överlevnad bygger på sociala kontrakt mellan sig och samhället härleds till intressent-och legitimitetsteorin (Deegan, 2002; Roberts, 1992). Enligt teorierna krävs det att företaget accepteras samt upprätthåller goda relationer gentemot s.k. referensgrupperna för att de skall kunna överleva (Lanis & Richardson, 2011; Parmar et al. 2010; Waller & Lanis, 2009). Referensgrupperna utgörs av olika intressenter t.ex. anställda, kunder, leverantörer, fackföreningar, politiska grupper och statliga organ (Waller & Lanis, 2009). Betydelsen av att göra externa parter nöjda har även visat sig genom Corporate Social Responsibility (CSR) vilket fått ett stort fokus under de senaste åren (Watson, 2011; Garriga & Mele, 2004). CSR har lyft fram etiken i företagen och dess styrning (Garriga & Mele, 2004) och innebär att företag, utöver vad som är skrivet i lagen, tar ansvar för samhället och miljön (European Commission, 2011). Arvidsson (2010) menar att det är viktigt för företagen att profilera sig genom användandet av CSR för att skapa legitimitet hos allmänheten och distansera sig från företag som har misskött sig. I och med detta har företagen varit tvungna att tillfredsställa allmänheten för att upprätthålla ett gott rykte (Arvidsson, 2010) Problemdiskussion En del av företagens sociala ansvar kan anses vara skattebetalningar eftersom dess syfte är att bidra till social välfärd, t.ex. utbildning, sjukvård, försvar och efterlevnad av rättssamhället (Lanis & Richardson, 2013; Huseynov & Klamm, 2011; Sikka, 2010; Freeman, 2006). Utifrån ett intressents- och legitimitetsperspektiv anses det socialt ansvarslöst att minimera skattekostnaderna eftersom företagen inte anses betala sin rättmätiga del till samhället (Lanis & Richardson, 2013; Huseynov & Klamm, 2011). Enligt intressents-och legitimitetsperspektivet kan företaget skaffa sig ett bra anseende och legitimitet genom att 2

10 betala skatt samt följa skattelagar, eftersom det då kan visa att de bidrar till den sociala välfärden (Lanis & Richardson 2011). Förespråkarna för det vinstmaximerande synsättet menar istället att det inte är företagens uppgift att bidra till välfärd och att ett företaget istället skall skapa så stora utdelningar som möjligt och således minimera skattekostnaderna (Lazonick & O Sullivan, 2000; Friedman, 1970). Enligt det vinstmaximerande synsättet är det istället upp till ägarna att avgöra om de vill engagera sig i samhället eller inte (Friedman, 1970). Båda dessa synsätt har under det senaste decenniet fått stort fokus och bolagskatten kan ses som intressant då den utgör en stor kostnad samtidigt som företagen har möjlighet att påverka kostnaden genom s.k. skatteplanering 1 (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Genom skatteplanering kan företagen öka vinsterna och lönsamheten (Garbarino, 2011). Samtidigt kan också skatteplanering medföra risker och kostnader för företaget, exempelvis kan företagets rykte påverkas negativt om allmänheten anser att företagets skatteplanering är socialt ansvarslöst. Företaget kan också drabbas av böter och straff om skatteplaneringen anses vara olaglig av Skattemyndigheten. (Huseynov & Klamm, 2011; Lanis & Richardson, 2011; Minnick & Noga, 2010) Enligt Garbarino (2011) har en viktig bolagsstyrningsfråga därför blivit att skapa, implementera och upprätthålla skatteplaneringsstrategier. Enligt Behavioral Theory of the firm är det en liten men inflytelserik grupp människor, den s.k. dominerande koalitionen som påverkar företagets outcome (Hambrick & Mason, 1984; March & Simon, 1958). En form av outcome, som den dominerande koalitionen kan anses påverka är företagets skattekostander genom skatteplaneringsstrategier. Skatteplaneringsforskningen är relativt ung men har under de senaste tio åren blivit allt mer aktiv (Hanlon & Heitzman, 2010). Studier har visat att interna faktorer i företaget påverkar skatteplaneringen och att dessa kan härledas till styrelsen och ledningsgruppen (Huseynov & Klamm, 2011; Richardson, Talyor & Lanis, 2013; Garbarino, 2011; Minnick & Noga, 2010). Forskningen om ledningsgruppens och styrelsens påverkan på skatteplaneringen har främst varit präglad av agentteoretiska modeller (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dharmapala, 1 Skatteplanering kan definieras som ett system eller en serie åtgärder vars syfte är att reducera bolagsskatten (Lanis & Richardson, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Skatteplanering kan både vara laglig och olaglig (Lanis & Richardson, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Olaglig skatteplanering innefattar de aktiviteter som direkt kan anses strida mot lagen som t.ex. anslag på överdrivna skatteavdrag för räntekostnader (Lanis & Richardson, 2011). Laglig skatteplanering är de möjligheter till avsättningar som finns inom skattelagstiftningen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). 3

11 2006; Crocker & Slemrod, 2004; Slemrod, 2004). Ledningsgruppen har utifrån ett agentteoretiskt perspektiv i uppgift att uppnå de strategiska målsättningarna som satts upp inom företaget (Fama & Jensen, 1983). Eftersom ledningsgruppen driver den dagliga verksamheten påverkar de således nivån på skatteplaneringen i företaget (Huseynov & Klamm, 2011). Desai & Dharmapala (2006) påvisade att nivån på skatteplanering påverkas av utformningen på kompensationskontrakten till ledningsgruppen. Styrelsens uppgift är enligt agentteorin att skapa övergripande strategier och att övervaka ledningen (Fama & Jensen, 1983). Eftersom skatteplanering ses som en strategisk fråga (Richardson, Talyor & Lanis, 2013; Garbarino, 2011) kan det således anses vara styrelsen som bestämmer företagets skatteplaneringsstrategier. Vidare fann Lanis & Richardson (2011) att fler oberoende ledamöter leder till mindre skatteplanering i företaget. Lanis & Richardson (2011) menar att detta beror på att styrelsens övervakningsförmåga blir mer effektiv. Det agentteoretiska perspektivet utgår ifrån att alla människor är nyttomaximerande (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976) och utifrån den utgångspunkten kan individerna således agera likadant utifrån samma förutsättningar. Vi har funnit få studier om skatteplanering där man försökt utforska the black box, utan beslutsfattarna har främst setts som homogena. Chyz (2013) och Dyreng, Hanlon & Maydew (2010) påvisade dock i sina undersökningar att individerna påverkade nivån på skatteplaneringen och att detta inte enbart kunde förklaras av agentteoretiska modeller. Chyz (2013) påvisade att företag var mer benägna att skatteplanera om det fanns individer i ledningsgruppen som skatteplanerade privat. Chyz (2013) menar att resultatet kan fungera som bevis för att individer i ledningsgruppen skiljer sig åt och att detta har en inverkan på nivån av skatteplaneringen i företaget. Vi vill i denna studie försöka gå djupare in i the black box för att undersöka bakomliggande faktorer till varför skatteplanering skiljer sig mellan företag. Detta är något som även Lanis & Richardson (2011) har efterfrågat inom skatteplaneringsforskningen. För att utveckla den befintliga forskningen vill vi använda Behavioral Theory of the Firm mer än vad som tidigare gjorts inom skatteplaneringsstudier. Teorin beskriver inte bara vilka som påverkar företaget utan även hur de påverkar företaget. Enligt Behavioral Theory of the Firm är alla människor olika och individens agerade påverkas av dennes kognitiva bas, uppfattningar och värderingar. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Detta kommer i sin tur leda till att den dominerande koalitionen avspeglar individernas beslutsfattning och strategiska val, vilket ligger till grund för företagets outcome (Finkelstein, Hambrick & 4

12 Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984; Child, 1972). Upper Echelons perspektivet bygger vidare på att det är individernas egenskaper, värderingar och kognitiva baser som påverkar företagets outcome, men perspektivet hänför dessa individer till medlemmar i ledningsgruppen (Hambrick, 2007; Bertrand & Schoar, 2003; Mason & Hambrick, 1984). Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, (2009) menar att styrelsen också kan ingå i den dominerande koalitionen, om de har en beslutsfattande auktoritet och därmed påverkar företagets outcome. Som tidigare nämnts har forskning påvisat att både styrelsen och ledningsgruppen har en påverkan på företagets skatteplanering (Richardson, Talyor & Lanis, 2013; Huseynov & Klamm, 2011; Garbarino, 2011; Minnick & Noga, 2010). Genom att applicera Upper Echelons perspektivet på skatteplanering kan vi förklara fler bakomliggande faktorer som påverkar skatteplaneringen än vad som tidigare gjorts. Individernas agerande i gruppen kommer att påverka gruppens strategiska val och beslutsfattning. Detta gör att företaget blir en reflektion av styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984). För att undersöka individers värderingar, uppfattningar och kognitiva baser används demografiska karaktärsdrag som proxy (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984; Child, 1972). Karaktärsdragen fungerar som proxy eftersom individer präglas av sina tidigare erfarenheter och har en tendens till att tro på lösningar som fungerat i deras förflutna (Hambrick & Cannella Jr, 2009). Vi kommer i denna studie undersöka de fyra vanligaste demografiska karaktärsdragen: ålder, nationalitet, varaktighet och kön (Nielsen, 2010). Dessa karaktärsdrag är synliga, vilket tenderar att trigga sociala kategoriseringar inom grupper (Umans & Smith, 2013; Milliken & Martins, 1996; Pelled, 1996). Sammanfattningsvis leder ovanstående resonemang till att det är styrelsen och ledningsgruppen som påverkar företagets skatteplanering. Enligt Behavioral Theory of the Firm och Upper Echelons är alla människor olika, vilket också kommer att avspeglas i deras agerande. Eftersom styrelsen och ledningsgruppen består av flera individer är det en viktig faktor inom Upper Echelons perspektvet att ta hänsyn till gruppdynamiken, där homogena kontra heterogena grupper påverkar företagets outcome. Att undersöka ledningsgruppens- och 5

13 styrelsesammansättningens påverkan på skatteplanering är ett sätt att försöka finna fler förklaringar till varför företag inte skatteplanerar likadant. Vilka praktiska implikationer skulle då en ökad kunskap om bakomliggande faktorer avseende skatteplanering i företaget kunna bidra med? Då det finns olika synsätt om vad företagets ansvar är och hur de skall hantera sina skatter kan det underlätta för intressenter att förutspå företagets agerande gällande skatteplanering. Intressenterna skulle kunna göra mer välgrundade val gällande vilka företag som avspeglar deras syn på skatt t.ex. vid investeringsbeslut eller val av sammarbetspartners. En annan praktisk implikation skulle t.ex. kunna vara att ägare skulle kunna arbeta i förebyggande syfte vid rekrytering, då de kan sätta samman grupper som bättre avspeglar deras syn på företagets ansvar och skatter Problemformulering Ovanstående problemdiskussion leder till följande problemformulering: Hur påverkar styrelsesammansättningen företagets skatteplanering? Hur påverkar ledningsgruppens sammansättning företagets skatteplanering? 1.4. Syfte Syftet är att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering Disposition Studien är uppdelad i kapitel och nedan presenteras en sammanfattning av varje kapitels innehåll. Kapitel 2, Uppsatsens metod I kapitel 2 presenteras studiens teoretiska utgångspunkt och det arbetssätt som ligger till grund för studien. En kortfattad beskrivning av teorierna som använts i studien beskrivs samt hur denna information samlats in. Därefter beskrivs studiens begränsningar och forskningsetiska aspekter. Kapitel 3, Instutionalia Instutionalia är ett beskrivande kapitel för läsare med mindre kunskaper inom ekonomi. I kapitlet ges en kortfattad beskrivning av det svenska skattesystemet, företagens redovisning och bolagsskatten. Därefter beskrivs exempel på redovisningsåtgärder som kan reducera bolagsskatten. Slutligen beskrivs företagets olika organ. 6

14 Kapitel 4, Teoretisk referensram Kapitlet inleds med ett förtydligande av begreppet skatteplanering. Därefter beskrivs teorier och tidigare forsking som vi använt för att förklara hur styrelse- och ledningsgruppssammansättningen påverkar skatteplaneringen i företaget. Utifrån dessa härleds sedan hypoteser. Kapitel 5, Empirisk metod I det här kapitlet beskrivs de tillvägagångssätt som använts för att testa studiens hypoteser. I kapitlet beskrivs vårt val av undersökningsmetod och undersökningsdesign samt metodkritik. Därefter beskrivs studiens variabler samt hur de har operationaliserats. Slutligen beskrivs vårt val av databearbetning och analyser. Kapitel 6, Empirisk analys I kapitel 6 presenteras och analyseras resultaten från studiens tester. Först beskrivs den univariata analysen följt av den bivariata analysen. Därefter presenteras resultaten från den multivariata analysen som använts för att testa studiens hypoteser. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av vilka hypoteser som förkastas eller inte förkastas. Kapitel 7, Diskussion av resultat I det här kapitlet diskuteras och analyseras resultaten från den empiriska analysen. I diskussionen återknyts studiens resultat till den teoretiska referensramen. Först diskuteras varje hypotes för sig och därefter följer en avslutande diskussion. Kapitel 8, Slutsatser och implikationer I studiens åttonde och sista kapitel presenteras de slutsatser som kan härledas från den empirska analysen. Slutligen redogörs teoretiska- och praktiska implikationer, studiens begränsningar och förslag till framtida forskning. 7

15 Kapitel 2. Uppsatsens metod I metodavsnittet presenteras de metodologiska ställningstagande som ligger till grund för studien. Val av forskningsansats, informationsinsamling och teoretisk utgångspunkt för studien beskrivs. Vidare beskrivs studiens avgränsning och forskningsetiska aspekter Teoretisk utgångspunkt Syftet med studien är att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppen påverkar skatteplaneringen i ett företag. För att skapa en tillförlitlig grund för studien samt för att kunna besvara studiens problemställning måste ett antal motiverade val göras. Dessa val innefattar bland annat val av forskningsansats, kunskapsteoretisk syn, teorier och metod (Bryman & Bell, 2010) Forskningsansats Studien har en deduktiv forskningsansats vilket innebär att befintliga teorier och tidigare forskning används för att härleda hypoteser som sedan testas empiriskt (Bryman & Bell, 2005). En deduktiv forskningsansats lämpade sig eftersom det fanns befintliga teorier och empirisk forskning om ledningsgruppen- och styrelsesammansättningen. Vidare fanns det även empirisk forskning gällande skatteplanering. Teorierna som användes var Behavioural Theory of the firm, Upper echelon, positive accounting theory och agentteorin. En alternativ forskningsansats hade varit induktiv, vilket innebär att empirin används för att generera en teori (Patel & Davidson, 2011; Bryman & Bell, 2005). En induktiv ansats var inte lämplig då vi vid studiens start ansåg det viktigt att ha en gedigen teoretisk bas att förhålla oss till, vilket kan förklaras av att skatteplanering är komplext. En annan bakomliggande orsak till valet av den deduktiva forskningsansatsen var att objektiviteten i forskningen kunde stärkas eftersom utgångspunkten tas i befintlig forskning (Patel & Davidson, 2011). Det innebär vidare att forskningsprocessen kan anses bli mindre färgad av den individuella forskarens subjektiva uppfattning (Patel & Davidson, 2011). Samtidigt finns det en risk för att de befintliga teorierna som används riktar och påverkar forskningen, så att nya rön inte upptäcks (Patel & Davidson, 2011; Jacobsen, 2002). Med utgångspunkt i att skatteforskning i svensk kontext är minimal anser vi dock att befintliga teorier är en nödvändighet för studiens uppbyggnad. 8

16 2.3. Kunskapsteoretisk utgångspunkt Eftersom studiens syfte var att förklara hur styrelsesammansättningen och ledningsgruppens sammansättning påverkar skatteplaneringen, ville vi återge empirin på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi ville alltså inte tolka eller försöka förstå, utan istället förklara varför individerna i styrelsen eller ledningsgruppen väljer att skatteplanera eller att inte göra det(patel & Davidson, 2011; Jacobsen, 2002). En positivistisk kunskapsteoretisk syn förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder dvs. objektiva metoder vid studiet av den sociala verkligheten, vilket gjorde denna kunskapssyn lämplig för vår studie (Bryman & Bell, 2005; Jacobsen, 2002) Informationsansamling och teoretiska utgångspunkter I det inledande kapitlet användes vetenskapliga artiklar, lagar, offentliga uttalande, tidigare forskning m.m. för att lyfta upp ämne och problem. I teorikapitlet användes huvudsakligen vetenskapliga artiklar och tidigare forskning. Samtliga vetenskapliga artiklar har varit peer reivewed, vilket innebär att de blivit granskade av andra forskare och blivit godkända. De vetenskapliga artiklarna har även kompletterats med s.k. klassisk litteratur, som många tidigare forskare även utgått ifrån (se exempelvis Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009). Eftersom vi har en deduktiv forskningsansats har valda teorier legat till grund för de empiriska tester som prövat om samband föreligger mellan styrelse- och ledningsgruppens sammansättning och skatteplanering i företaget. Nedan följer en kortfattad beskrivning av studiens valda teoretiska utgångspunkter. Skatteplaneringsforskningen inom företag är relativt sett ung, men är och har under de senaste tio åren varit väldigt aktiv (Hanlon & Heitzman, 2010). Svenska studier om bakomliggande orsaker till varför styrelsen och ledningsgruppen väljer att skatteplanera är begränsad medan utländsk forskning är mer omfattad. Vi har därför valt att undersöka sammansättningen i noterade svenska företag, då dessa använder en internationell redovisningsstandard (IFRS), vilket gör det enklare att integrera den utländska skatteplaneringsforskningen i svensk kontext. Vi har också beaktat att skattelagstiftningen kan skilja sig mellan olika länder. Tidigare skatteplaneringsforskning kring ledningsgruppens och styrelsens agerande har främst varit inriktad på agentteoretiska förklaringsmodeller (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dharmapala, 2006). I studien används agentteorin i viss utsträckning, främst för att förklara de olika bolagsorganens förhållande till varandra och vilka organ som påverkar 9

17 skatteplaneringen i företaget. Positive Accounting theory (PAT) används också men för att förklara det utrymme som finns för skatteplanering i företaget. PAT och agentteorin ger dock en ganska ensidig bild av vilka faktorer det är som påverkar individers agerande dvs. nyttomaximering. Vi valde därför att använda oss av Behavioral theory of the firm och Upper Echelons för att förklara individers agerande vilket innebär att människor agerar utifrån sina värderingar, uppfattningar och kognitiva bas (Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984; Child, 1972; Finkelstein). Forskningen om företagets outcome utifrån ett Upper Echelons perspektiv har varit omfattande. Fokus har legat på att det är ledningsgruppens agerande som påverkar företagets styrning (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick, 2007; Hambrick & Mason 1984), men under senare år har även styrelsen studerats utifrån ett Upper Echelons perspektiv (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; ). Detta har skapat möjligheter för oss att i studien knyta samman agentteoretiska skatteplaneringsstudier med forskning om ledningsgruppens och styrelsens demografiska egenskapers påverkan på företagets outcome. Vi anser att utifrån denna teoretiska utgångspunkt skapas goda förutsättningar för att kunna uppfylla studiens syfte Avgränsning Då den tidigare svenska forskingen kring ledningens samt styrelsens påverkan på företagets skatteplanering varit mycket begränsad har vi valt att avgränsa vår studie till fyra demografiska karaktärsdrag, vilka fungerar som proxy för individers agerande. Pelled (1996) identifierade att dessa fyra proxy har en hög synlighet vilket kommer att utlösa kategorisering av individer inom grupper. Newcomb (1956) menar vidare att det är de observerbara/ synliga demografiska karaktärsdragen, som är av betydelse i interaktionen mellan individer i grupper. Eftersom styrelsen och ledningen är grupper av individer ansåg vi att dessa karaktärsdrag var viktiga att beakta. Samtidigt har en omfattande tidigare forskning visat at dessa karaktärsdrag påverkar individens individuella agerande. Ovanstående menar vi motiverar studiens avgränsning. Genom en inte allt för bred avgränsning skapades möjligheter att skapa mer djupgående och underbyggda hypoteser. Vi har således bortsett från andra faktorer som kan påverka styrelsesammasättningens och ledningsgruppens påverkan på skatteplaneringen i företaget. Styrelseledamöternas samt individerna i ledningsgruppens utbildning är t.ex. en möjlig faktor. Vi har dock valt att 10

18 använda denna variabel som en kontrollvariabel vilket gör att vi ändå kontrollerar om det har en påverkande effekt. Vi har även valt att bortse från individernas professionella erfarenhet. Anledningen var att informationen var relativt svårtillgänglig eftersom många företag enbart redovisade antingen individernas i ledningsgruppen eller styrelseledamöternas professionella erfarenhet alternativt inte alls. Vidare ansåg vi att det fanns en problematik med att operationalisera professionell erfarenhet dvs. vad som skulle klassificeras som professionell erfarenhet. Skulle t.ex. en ledamot som suttit tjugo år i en och samma styrelse eller en ledamot som bytt var fjärde år under tjugoårs period anses ha mindre eller mer professionell erfarenhet? Då vi inte fann något lämpligt sätt att mäta professionell erfarenhet valde vi därför att exkludera det i studien Forskningsetiska aspekter Studien är ett examensarbete på civilekonomprogrammet. Utöver uppgiften att genomföra vårt examensarbete är studien helt oberoende av uppdragsgivare. Det här har skapat förutsättningar för en oberoende forskning (Jacobsen, 2002). Genom studiens användning av en positivistisk kunskapssyn kan studiens objektivitet anses relativt hög (Bryman & Bell, 2005; Jacobsen, 2002). Den information som använts i studien är offentlig information, vilket inneburit att vi inte behövt riskera att den information som insamlats behövt hanteras med samtycke (Patel & Davidson, 2011). Ingen forskning kan dock ses som helt objektiv. En forskare gör alltid en mängd val, vilket innebär att det bör ställas krav på öppenhet (Jacobsen, 2002). Vår strävan har varit att i största möjliga grad arbeta för en öppenhet samt att redovisa och motivera de val som gjorts i studien. 11

19 Kapitel 3. Institutionalia D et här avsnittet är ett beskrivande kaptitel för läsare med mindre kunskaper inom ekonomi och skatter. Kapitlet börjar med en kortfattad beskrivning av skatteplanering, företagens redovisning och den svenska bolagsskatten. Därefter ges exempel på redovisningsåtgärder som minskar bolagsskatten. Slutligen ges en introduktion till bolagsstyrningen Skatteplanering Uppsatsens definition av skatteplanering är ett system eller en serie åtgärder vars syfte är att reducera bolagsskatten. Skatteplanering kan ske genom att bolaget antingen minskar den totala skatten eller genom att skatten skjuts framåt i tiden (Andersson, Sandström & Bokelund Svensson, 2012). Det finns en uppsjö av sätt att skatteplanera, genom både lagliga och olagliga sätt, samt på sätt som ligger inom gråzonen av vad som är accepterat enligt lag. Gråzonerna inom skattelagstiftningen gäller främst komplicerade transaktioner där lagtexten inte gett något tydligt direktiv om vad som gäller (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008) Redovisning Eftersom den svenska bolagsskatten är kopplad till företagets redovisning påverkas bolagsskatten därför av de redovisningsval som görs i ett företag. Nedan följer därför en sammanfattande introduktion om redovisning i svenska bolag. Redovisning kan beskrivas som en systematisk registrering och rapportering av ekonomiska händelser som ägt rum i ett företag. Syftet med redovisningen är huvudsakligen att producera information för beslutsfattande samt fördelning av företagets resultat. Redovisningen skall ge en så rättvis bild av företaget som möjligt då olika intressenter skall kunna använda redovisningen som beslutsunderlag. För att skapa tillförlitlighet och jämförbarhet mellan olika bolag regleras redovisningen genom lagar och regler. (Arvidson, Carrington, Johed, 2010) I Sverige reglerar Bokföringslagen hur företagen bokför 2 (BFL 1999:1078). Hur denna information sedan förs samman och redovisas regleras i årsredovisninglagen (ÅRL 1995:1554). Årsredovisningslagen innehåller bland annat bestämmelser om grundläggande redovisningsprinciper och värderingsregler (ÅRL 2:4, 4). Årsredovisningslagen gäller för alla 2 Bokföring innebär anteckningar över affärstransaktioner i syfte att kunna redovisa ekonomiska händelser. 12

20 icke noterade och noterade svenska företag (Carlsson & Sandell, 2010). Utöver lagstiftningen finns god redovisningssed som förenklat beskrivas som allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ. En koncern innebär att två eller flera juridiska personer samverkar under ledningen av en av dem. Koncernredovisning kan förenklat beskrivas som en summering av de juridiska personernas intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. (Carlsson & Sandell, 2010) Svenska noterade bolag skall upprätta en koncernredovisning i enlighet med det internationella regelverket som består utav IFRS och IAS 3, så som de antagits av Europeiska kommissionen (EU) (ÅRL 7:32; Carlsson & Sandell, 2010). Noterade företag måste alltså tillämpa det internationella regelverket (ÅRL 7:32) medan icke noterade bolag får välja att tillämpa de nationella eller internationella reglerna (ÅRL 7:33). Enligt Gyland & Jakobsson (2013) kan redovisningsreglerna ses som en broms uppåt. Resultatet får inte redovisas för högt, eftersom det då kan vilseleda olika intressenter t.ex. leverantörer, kunder, banker, aktieägare. Eftersom ett samband finns mellan företagets redovisning och bolagsskatten markerar skattereglerna istället en nedre gräns. Detta eftersom för låg redovisning minskar de allmänna skatteintäkterna (Gyland & Jakobsson, 2013; Sikka, 2010) Bolagsskatt Skattereglerna för bolag regleras främst i Inkomstskattelagen. Juridiska personer betalar statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet (IL 1:3 2 st). Skatten kallas även bolagsskatt eller skatt på företagsvinster och är en del av det svenska skattesystemet (Skatteverket, 2013; SFS 2012:757). Det svenska skattesystemets beskrivs ha en grundläggande uppgift, att finansiera offentliga utgifter (Skatteverket, 2013; SFS 2012:757). Skattesystemet har vidare tre kompletterande huvuduppgifter; att skapa samhällsekonomisk balans, en rättvis inkomstfördelning samt en effektiv resursfördelning (Skatteverket, 2013). Bolagsskatten är 22 procent (tidigare 26,3 procent) och beräknas på den beskattningsbara inkomsten (IL 1:7, 65:10). Den beskattningsbara inkomsten utgörs av det bokföringsmässiga resultatet (återfinns i resultaträkningen), korrigerat för skattemässiga justeringar (IL 65:10; Skatteverket, 2013). Vad innebär då ett bokföringsmässigt resultat? I 1 kap inkomstskattelagen 3 IFRS är en förkortning av International Financial Reporting Standards och IAS en förkortning av International Accounting Standards. 13

21 framgår det att ett bolags resultat skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder (IL 1:2). Det här innebär att beräkning av företagets resultat skall ske genom att inkomster tas upp som intäkter och utgifter dras som en kostnad, det beskattningsår de hänförs sig till, enligt god redovisningssed (IL 14:2). Det här gäller så länge inte något annat står föreskrivet i lag (IL 14:2 2 st) och innebär att om en intäkts eller kostnadspost hänförs till ett annat beskattningsår än det givna, skall det justeras från det redovisade resultatet (IL14:5). Motsvarande justeringar skall göras för ett tidigare eller senare beskattningsår för att en kostnads- eller intäktspost inte skall dubbelräknas eller utelämnas (IL 14:5). Den här typen av intäkts-och kostnads justering kallas periodiseringar (Gyland & Jakobsson, 2013). Skattemässiga justeringar innebär att resultatet korrigeras från inkomster som är skattefria eller utgifter som inte får dras av (Gyland & Jakobsson, 2013). Det är också här den skatteskyldige ges möjlighet att bl.a. göra överavskrivning och avsättningar till periodiseringsfonder (se mer under skatteplanering) för att skjuta upp vinster för beskattning (Gyland & Jakobsson, 2013; Arvidson, Carrington, Johed, 2010). Nedan presenteras några utförligare exempel på redovisningsåtgärder som påverkar bolagskatten, detta för att skapa en bild av de möjligheter som finns. Periodiseringsfonder Bolagen får enligt 30 kap IL göra avsättningar till periodiseringsfonder. Avsättningen innebär att företaget får dra av högst 25 procent av den skattemässigt beräknade inkomsten från resultatet efter bokslutsdispositioner 4 men före avsättning till periodiseringsfond (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). På det här sättet kan företaget alltså minska sitt resultat det innevarande året. Det finns dock återföringsregler samt räntebelägg för avsättningarna vilket gör det viktigt att beräkna och planera eventuella periodiseringar (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Koncernbidrag Regleringen kring koncernbidrag återfinns uteslutande i skattelagstiftningen (IL 35; Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Syftet med regleringen av koncernbidrag är att en skattebelastning för en koncern varken bör vara mindre eller större än om verksamheten bedrivits som ett enda bolag (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Förutsättningarna för att ett koncernbidrag skall kunna ges och tas emot regleras i 3 35 kap 4 Bokslutsdispositioner är t.ex. upplösning av tidigare års periodiseringsfond, överavskrivningar, återföring eller avsättning till ersättningsfond (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). 14

22 IL. Ett koncernbidrag skall dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, givet att förutsättningarna för avdraget är i enlighet med 35 kap IL. Bolaget som lämnar bidraget får alltså ett skattemässigt avdrag, vilket minskar bolagets deklarerade vinst samtidigt som det mottagande bolaget tar upp koncernbidraget som en skattepliktig inkomst i sin deklaration. Det är alltså möjligt att utjämna vinster mot förluster inom en koncern (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Överavskrivningar Då det finns en skillnad mellan redovisningsregler (ÅRL) och skatteregler (IL) gällande avskrivningar av inventarier, finns det möjlighet för företagen att göra överavskrivningar (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Enligt 4 4 kap ÅRL skall anläggningstillgångar 5 skrivas av systematiskt över nyttjandeperioden. Hur stora avdrag som får göras skattemässigt regleras i 18 kap IL. De skattemässiga avskrivningsmetoderna är räkenskapsenlig avskrivning, restvärdesmetoden och direktavskrivning (IL 18). Den räkenskapsenliga avskrivningen utgörs av två metoder; huvudregeln och kompletteringsregeln (Gyland & Jakobsson, 2013). Huvudregeln innebär att värdeminskningsavdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst 30 procent per år av avskrivningsunderlaget (IL18:13). Kompletteringsregeln innebär att inventarierna skrivs av med 20 procent per år. Restvärdesmetoden innebär att värdeminskningsavdrag får göras med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget (IL 18:13). Direktavskrivning innefattar inventarier som uppgår till ett mindre värde och som därför får skrivas av direkt (Gyland & Jakobsson, 2013). Om överavskrivningar har använts skall skillnaden mellan den skattemässiga avskrivningen och den bokförda avskrivningen enligt plan bokföras under obeskattade reserver i balansräkningen. Posten kallas ackumulerade överavskrivningar, detta för att visa att det inte är någon egentlig avskrivning utan en skattemässig disposition. (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012) Ytterligare exempel En annan möjlighet att planera bort skatten är med näringsbetingade andelar. Utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar är i huvudregel skattefria, med vissa undantag som återfinns i 24 & 25 kap IL (IL 24:12-17, 25a: 5-8). Vad som anses som en 5 Anläggningstillgångar är en tillgång som är avsedd för att stadigvarande brukas eller innehas av verksamheten. Utgifter för forskning och utveckling eller liknande arbeten som är av väsentligt värde får tas upp som immateriella anläggningstillgångar ÅRL 4;1 & 4;2). 15

23 näringsbetingad aktie framgår i kap IL. Fördelarna med de näringsbetingade andelarna är främst att de är skattefria, vilket har gjort att bolagen kunnat förpacka tillgångar i ett bolag. Förpackningarna innebär att tillgångar som har ökat i värde placeras i ett enskilt bolag i en koncern. Bolagets säljs därefter skattefritt vilket skapar en skattevinst, eftersom det hade varit dyrare att sälja tillgångarna var för sig, då ingen bolagsskatt tas på näringsbetingade andelar. (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012) Nackdelar med näringsbetingade andelar är att kapitalförlusterna inte är avdragsgilla och måste återinföras till beskattning (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012; IL 25:8, IL 25a: 5 2 st). Det är heller inte helt okomplicerat att avyttra bolag med förpackade tillgångar, då det kan få förödande effekter om det bolaget klassas som ett skalbolag 6 (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). Vidare kan vinstandelsstiftelser, pensionsavsättningar, personalstiftelser användas vid skatteplanering, detta eftersom dessa är avdragsgilla eller ger direktavdrag. Ytterligare sätt att minska skatterna är hantering samt planering av underskott. (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012). För mer information om skatteplanering se; Bokelund Svensson, Sandström & Andersson (2012) Den svenska bolagsstyrningen En kort presentation av den svenska bolagsstyrningen ges för att läsaren skall få en inblick i hur svenska bolag styrs. Bolagsstyrning handlar om hur bolaget skall styras och ägas för att säkerställa att bolagen styrs i enlighet med aktieägarnas intresse (Brown, Beekesc & Verhoeven, 2011; Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010; Svernerlöv, 2006). En grundläggande förutsättning för att näringslivet skall fungera och marknadens förtroende upprätthållas är att bolagen styrs på ett sätt som uppfyller aktieägarnas anspråk på avkastningen (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010; Svernerlöv, 2008). Förtroende hos både potentiella och befintliga investerare är avgörande för om de kommer att vilja investera. Om investerarna vet att bolagen drivs så effektivt som möjligt kommer därmed näringslivets riskkapitalförsörjning kunna tryggas. Utgångspunkten i bolagsstyrningen är att problem uppstår när bolagen inte längre styrs av dess ägare, eftersom de ställföreträdande aktörerna delvis kan ha andra intressen än ägarna. Bolagsstyrningen, dvs. hur bolagen skall styras och 6 Beskattningen på ett avyttrat skalbolag innebär att hela ersättningen (kapitalvinst och omkostnadsbeloppet/ anskaffningsutgiften) beskattas med bolagsskatt. Bestämmelser kring skalbolagen regleras i a kap IL (Bokelund Svensson, Sandström & Andersson, 2012) 16

24 ägas för att säkerställa att bolagen styr enligt aktieägarnas intressen, regleras i en kombination av lagar och praxis. Lagarna som i första hand omfattar de börsnoterade bolagen är aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Regleringen sker även genom den svenska koden samt de regelverk som finns i form av noteringskrav och noteringsavtal som gäller på den reglerade marknad vilken bolagens aktier är upptagna till handel. (Svensk kod för bolagsstyrning, 2010) Ett aktiebolag skall ha fyra organ varav tre beslutsfattande organ, se figur 1 nedan. De beslutsfattande organen har en hierarkisk ordningsföljd där bolagsstämman 7 är det högst beslutande organet följt av styrelsen och den verkställande direktören. Det fjärde organet är ett kontrollorgan och utgörs av en extern revisor som vidare utses på bolagsstämman. Revisorns uppgift är att granska bolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning av företaget. Den svenska koden kompletterar lagen genom att på några områden ställa högre krav på bolagen. Samtidigt kan bolagen välja om de vill följa koden eller avvika från den. (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010) Styrelsen har enligt aktiebolagslagen två huvuduppgifter. Dessa består av att svara för bolagets organisation och förvaltning och bedöma bolagets ekonomiska situation (ABL 8:4). Dessa uppgifter är starkt influerade av agentteorin där styrelsen anses ha en övervakningsroll (Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983) och en strategisk roll för att uppnå företagets uppsatta mål (Fama & Jensen, 1983). Den verkställande direktörens uppgift är att sköta företagets operativa verksamhet samt ta till nödvändiga åtgärder för att bolagets redovisning överensstämmer med lagen (ABL: 8:29). Ägare Bolagsstämma Styrelse Revisor VD Figur 1. Den svenska bolagsstyrningsmodellen, omarbetad från Svensk kod för Bolagsstyrning (2010). 7 Bolagstämman är ett forum där aktieägarnas inflytande kan utövas (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). 17

25 Kapitel 4. Teoretisk referensram K apitlet inleds med en definition och ett förtydligande av begreppet skatteplanering, därefter beskrivs de teorier som genomsyrar studien. Teorierna sammankopplas sedan med tidigare studier om skatteplanering för att sedan mynna ut i hypoteser. En sammanfattning av studiens hypoteser presenteras i slutet av kapitlet Skatteplanering - en definition och förtydligande av begreppet I denna studie används begreppet skatteplanering. Skatteplanering i den utländska litteraturen har innefattat många olika begrepp som; Tax sheltering, Aggressive Taxplanning, Tax evasion och Tax avoidence. Tax Sheltering och Tax evasion är två smalare begrepp av skatteplanering. Tax sheltering beskrivs som komplicerade transaktioner med syfte att utnyttja kryphålen i skattelagstiftningen, som inte var lagens avsikt för att få skattemässiga fördelar (Slemrod, 2004; Manzon & Plesko, 2001; Weisbach, 2001). Begreppet Tax evasion syftar till att enbart ta hänsyn till den skatteplanering som inte överensstämmer med lagen och därmed är direkt olaglig (Slemrod, 2004). Aggressive Taxplanning och Tax avoidance innefattar alla företagets aktiviteter med syfte att undvika (minska) skatten. Författare som använder sig av Aggressive Taxplaning beskriver begreppet som innefattande av olagliga aktiviteter som t.ex. överförning av vinster/intäkter till skatteparadis (andra länder), överdrivna anslag på skatteavdrag (genom räntekostnader och R & D kostnader) samt redovisning av överdrivna skatteförluster (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dhermapala, 2009). Författare som använder Tax avoidence konceptualiserar begreppet som skatteundvikning som både är inom lagens ramar men även är inom gråzonen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Hanlon & Heitzman 2010; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008; Slemrod, 2004). Detta för att inte på något sätt antyda att företagen gjort något fel/olagligt utan snarare att företaget har undvikit att betala skatt på den rapporterade intäkten i redovisningen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Vi har i denna studie valt att definiera skatteplanering som ett system eller en serie åtgärder vars syfte är att reducera bolagsskatten. Vi använder oss av uttrycket skatteplanering, då det är ett förhållandevis neutralt begrepp. Detta för att vi inte på något sätt, likt Dyreng, Hanlon & Maydew (2008), vill implicera att företag som visar höga tendenser till skatteplanering i vår undersökning på något sätt skattefuskar. 18

26 4.2. Agentteorin Den företagsekonomiska forskningen har varit starkt präglad av agentteorin (Westphal & Zajac, 2013). Teorin beskrivs ha växt fram i USA under 1960 och talet då problem uppstod när företagen växte sig så stora och komplexa att det blev svårt för ägarna att kontrollera företagen (Lazonick & O Sullivan, 2000). Kontrollen och styrningen av företaget kom att överlåtas till professionella företagsledare och en separation mellan ägande och styrning uppstod (Lazonick & O Sullivan, 2000; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Utgångspunkten i agentteorin är att företag sammanbinds av kontrakt och ett viktigt kontrakt är ägarnas tillgång till residualen 8 (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Enligt teorin har ägarna endast en målsättning, att deras satsade kapital i företaget skall generera avkastning. Ledningsgruppens uppgift är att tillfredsställa ägarnas behov. (Fama & Jensen, 1983) Agentteorin utgår dock från att alla individer är nyttomaximerande och handlar i egenintresse, vilket kommer att skapa en målsättningsproblematik inom företaget (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Ledningsgruppen kommer att vilja styra företaget på ett sätt som gynnar deras egna behov och kan därför inneha en målsättning som inte överensstämmer med ägarnas (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Eftersom det finns en informationsasymmetri mellan ledningsgruppen och ägarna kommer ledningsgruppen också ha möjlighet att styra företaget utifrån sina egna intressen (Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Informationsasymmetrin skapas då ledningsgruppen både har en bättre insyn samt mer information om företaget, vilket gör att ledningsgruppen kan välja att hemlighålla informationen godtyckligt (Jensen & Meckling, 1976). För att minska denna målsättningsproblematik utformas kontrakt där ledningsgruppen får tillgång till residualen. Detta skapar en bättre konvergens gällande företagets målsättning. Målsättningsproblematiken kan även minskas genom en styrelse, som fungerar som länk mellan de båda parterna. (Hillman & Dalziel, 2003; Alchain & Demsetz, 1972) Styrelsen har två roller en övervakningsroll där uppgiften är att övervaka ledningens opportunism, samt en 8 Med residualen avses det som blir över efter att alla andra av företagets kontraktspartner fått sin avtalade ersättning. Värdet utgörs av den sista raden i resultaträkningen, företagets resultat efter skatt. (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013) 19

27 strategisk roll, där uppgiften är att utforma strategier för att företaget skall nå uppsatta mål (Van Ees, van de Laan & Postma, 2008; Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983). Enligt agentteorin kommer företagets outcome påverkas av hur väl kontraktet är utformat mellan ägare och ledningsgrupp samt hur effektiv övervakningsfunktionen av ledningsgruppen fungerar (Westphal & Zajac, 2013). Vidare finns det även yttre faktorer som inte kan förklaras av kontraktsutformningen samt övervakningen, men som också påverkar företagets outcome t.ex. det ekonomiska klimatet, konkurrenters agerande och teknologiska förändringar (Eisenhardt, 1989). Forskning inom skatteplanering har varit starkt präglat av agentteorin (Richardson, Taylor & Lanis, 2013; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Desai & Dharmapala, 2009; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008; Desai & Dharmapala, 2006). Tidigare studier har påvisat att skatteplaneringen kan skapa agentkostnader (Desaia & Dharmapala, 2006). Agentkostnaderna kan skapas då kapital frigörs vid skatteplanering och skapar en möjlighet för ledningsgruppen att använda kapitalet i egenintresse (Desaia & Dharmapala, 2006). Tidigare studier har också påvisat att både styrelsen (Lanis & Richardson, 2011) och ledningsgruppen (Minnick & Noga, 2010) påverkar företagets skatteplanering. Den här studien tar avstamp från agentteorin främst för att förklara hur de olika bolagsorganen förhåller sig till varandra. Agentteorin kan fungera som en modell för de organ som påverkar skatteplaneringen i ett företag. Enligt teorin har styrelsen en strategisk roll samtidigt som skatteplanering ses som en strategisk fråga för företaget (Richardson, Taylor & Lanis, 2013). Ledningsgruppens uppgift är att genomföra de strategiska besluten och deras utförande och har således en direkt påverkan på skatteplaneringen (Huseynov & Klamm, 2011). Det här leder fram till ett resonemang om att både styrelsen och ledningsgruppen påverkar företagets skatteplanering. Agentteorin Grupper Styrelse Ledning Agentteorin Roller/Påverkan Strategi, övervakning Implementering Skatteplanering Figur 2. Förenklad figur över teorins användningsområde i studien. 20

28 4.3. Postive accounting theory Positive accounting theory (PAT) är en teori som utvecklades under talet av Watts och Zimmerman (Whittington, 1987). PAT bygger på kontraktsteorin, där en organisation och dess omgivning består av flera olika kontrakt (Watts & Zimmerman, 1990). Det centrala kontraktet är ledningsgruppens kompensationskontrakt eftersom ledningsgruppen har stort inflytande över valet av redovisningsmetod (Watts & Zimmerman, 1990; Watts & Zimmerman, 1978). Utgångspunkten i teorin är den informationsasymmetri som existerar enligt agentteorin (Watts & Zimmerman, 1978). Enligt teorin förklarar informationsasymmetrin varför vissa redovisningsval görs i ett företag. I ett företag finns det enligt PAT en accepterad uppsättning av redovisningsmetoder som kan användas. Denna accepterade uppsättning bestäms av kontraktsaktörerna, t.ex. styrelse, ägare, kunder, leverantörer och myndigheter. Informationsasymmetrin skapar dock möjlighet för ledningen att välja redovisningsmetoder godtyckligt inom den accepterade uppsättningen av metoder. Eftersom PAT utgår från att människor agerar i egenintresse kommer individerna i ledningsgruppen därför att välja redovisningsmetoder som maximerar deras egen välfärd. (Watts & Zimmerman, 1990; Watts & Zimmerman, 1978) Vilka metoder som valts kan intressenter ta del av i de finansiella rapporterna (Watts & Zimmerman, 1990). De finansiella rapporterna fungerar även som beslutsunderlag för ledningsgruppens rörliga ersättningar (bonus, aktiekompensation etc.) (Watts & Zimmerman 1978), som är en vanlig förekommande kompensation (Roine & Waldenström, 2008; Sapp; 2008). Enligt PAT skapas således incitament för ledningsgruppen att agera i egenintresse genom att välja de redovisningsmetoder som har det bästa utfallet för dem själva i de finansiella rapporterna (Watts & Zimmerman, 1990; Watts & Zimmerman, 1978). PAT fokuserar således på ledningsgruppens monetära kompensation. Men belyser också att det finns andra förmåner som påverkar ledningsgruppens välfärd som t.ex. tillgång till firmabil och olika former av medlemskap. Men eftersom icke-monetära förmåner är svåra att mäta och uppskatta tar PAT ej hänsyn till dessa. (Watts & Zimmerman, 1978) Sammanfattningsvis har ledningsgruppen enligt PAT utrymme att göra godtyckliga val inom den ram av accepterade redovisningsmetoder som finns. Ledningsgruppen påverkar företagets resultat och skatt genom sina val av redovisningsmetoder (Watts & Zimmerman, 1990). 21

29 Eftersom den svenska bolagskatten är kopplad till företagens redovisning skulle detta enligt PAT innebära att ledningsgruppen kommer ha utrymme att påverka företagets skatt. Denna teori kan ses som ett extra argument för att ledningsgruppen är med och påverkar skatteplaneringen i företaget. Problematiken med PAT är att redovisningsvalen skulle vara identiska i alla företag, givet att allt annat var lika. Detta eftersom ledningsgruppen enligt teorin sitter på perfekt information och enbart handlar för att maximera sitt egenintresse utifrån kontraktsförhållandet. Både PAT och agentteorin menar att individerna inom organisationen i viss utsträckning påverkar företagets outcome (Westphal & Zajac, 2013; Bertrand & Schoar, 2003; Watts & Zimmerman, 1990). Teorierna gör dock enkla antaganden gällande att alla individer är nyttomaximerande och agerar i egenintresse (Watts & Zimmerman, 1990; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Vi kommer i nästkommande stycken presentera teorierna Behavioral theory of the firm och Upper Echelons som försöker skapa en mer djupgående förklaring till varför val görs och hur dessa skiljer sig mellan individer. Agentteorin Agentteorin PAT Grupper Styrelse Ledning Strategi, övervakning Implementering Roller/Påverkan Accepterade uppsättningen redovisningsmetoder Godtyckliga val utifrån den accepterade uppsättningen Skatteplanering Figur 3. Förenklad figur över PAT och agentteorins användningsområde i studien Behavioral Theory of the firm Företagets prestation bestäms av de strategiska valen och de stora organisationella besluten som görs inom företaget (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009). Frågan är då var ifrån företagets strategier och beslut kommer? Behavioral Theory of the firm försöker till skillnad från många andra ekonomiska teorier förklara företagens strategiska val och organisationella beslut genom interna faktorer istället för externa (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Bertrand & Schoar, 2003). Enligt teorin måste vi gå in i the black box dvs. studera insidan och förstå individerna i företaget, för att vidare kunna förstå de strategier och beslut som görs. Teorin utgår från att val och strategier görs av människor som agerar utifrån sina erfarenheter, motiv och anlag. 22

30 (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Eftersom organisationer är komplexa kommer inga av de individer som återfinns i de dominanta koalitionerna att identifiera exakt samma valmöjligheter som finns för företaget (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Child, 1972). Strategic situations are not knowable, they are only interpretable (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009, s 43). Samtidigt som individerna inte identifierar samma möjligheter kommer de inte heller att föredra samma val och vidare heller inte implementera sina beslut likadant. Detta eftersom individerna har olika kognitiva baser, uppfattningar och värderingar, vilka ligger till grund för deras agerade. Beslutsfattare är olika och således även deras beslut och mål, vilket kommer att avspeglas i företagets outcome. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Child, 1972) Sammanfattningsvis utgår Behavioral Theory of the firm från att ingen individ är den andra lik, skatteplaneringen i ett företag kommer således påverkas av individernas värderingar, uppfattningar och kognitiva bas i den dominerande koalitionen. Teorin kan således skapa en djupare förklaring till hur den dominerande koalitionen väljer nivån på skatteplaneringen i företaget. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Upper Echelons Upper Echelons perspektivet bygger vidare på att det är individers egenskaper som påverkar företagets outcome, men hänför dessa individer till medlemmar i styrelsen och ledningsgruppen. Hambrick & Mason (1984) menar likt Behavoiral theory of the firm att företagets outcome påverkas av individernas kognitiva bas, uppfattningar och värderingar, vilket ligger till grund för deras agerande. Att undersöka de olika individernas värderingar, uppfattningar och kognitiva bas är dock svårt då det kräver djupgående analyser av varje individ, vilket vidare kan vara svårt att både utföra och tolka (Hambrick & Mason, 1984). Upper Echelons fokuserar därför på demografiska karaktärsdrag som kan fungera som proxy för värderingar, uppfattningar och kognitiva baser (Umans & Smith, 2013; Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984). Hambrick & Mason (1984) beskriver att en del viktiga men komplexa psykologiska frågor kringgås genom detta perspektiv men att det även skapar betoning på bredare tendenser 23

31 som kan studeras mer djupgående av psykologer. Demografiska karaktärsdrag används eftersom utgångspunkten är att individer bl.a. präglas av sina tidigare erfarenheter. Speciellt i komplexa situationer då beslutsfattare tenderar till att använda och tro på bekanta lösningar som har fungerat i det förflutna. Dessa erfarenheter bygger på demografiska karaktärsdrag. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Vilka demografiska karaktärsdrag som har använts har varierat mellan författare, men innefattar bl.a. ålder, kön, varaktighet på positionen och i organisationen, nationell bakgrund, utbildningsbakgrund och heterogenitet inom gruppen (Nielsen, 2010; Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984). Hambrick & Mason(1984) menar att undersöka demografiska karaktärsdrag har tre fördelar. Det möjliggör för intressenter att bättre kunna förutspå företagets utfall, underlättar för företaget vid ledningsrekrytering samt skapar möjligheter för företaget att förutspå konkurrenters agerande. Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, (2009) utvecklade även detta perspektiv så att det kunde appliceras på styrelsen, under förutsättningen att styrelsen har inflytande i företaget. Enligt Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr (2009) och Hambrick (2007) varierar ledningsgruppens och styrelsens inflytande i olika företag och detta påverkas av maktförhållandet mellan styrelse och ledningsgrupp, i hur stor utsträckning ägarna är involverade och inom vilken bransch företaget verkar. Styrelsens och ledningsgruppens demografiska karaktärsdrag påverkar således deras agerande och detta agerande får en direkt påverkan för företaget. I studiens kontext skulle därför ledningsgruppens och styrelsens demografiska karaktärsdrag påverka skatteplaneringen i företaget. BTF, Upper Echelons Agentteorin, Upper Echelons Agentteorin Påverkan Grupper Roller/ Påverkan Demografiska karaktärsdrag Styrelse Ledning Strategi, övervakning Implemente ring PAT Accepterade uppsättningen redovisningsmetod er Godtyckliga val utifrån den accepterade uppsättningen Skatteplanering Figur 4. Förenklad figur över Upper Echelons, Behavioral theory of the firm (BTF), PAT och agentteorins användningsområde i studien. 24

32 Demografiska karaktärsdrag Enligt Nilsen (2010) är de fyra vanligaste demografiska undersökningsmåtten: ålder, nationalitet, varaktighet i företaget/ styrelsen samt kön. Ålder, nationalitet och kön är synliga/ observerbara demografiska karaktärsdrag och individer tenderar till använda dessa variabler för att klassificera varandra utifrån fördomar och stereotyper, speciellt i början av en gruppsammansättning (Milliken & Martins, 1996; Pelled, 1996; West & Schwenk, 1996). Dessa karaktärsdrag speglar individernas uppfattning om varandras kompetens och inte deras faktiska kompetens (Milliken & Martins, 1996). Varaktighet i företaget/styrelsen är dock ett demografiskt karaktärsdrag som speglar kompetensen eftersom det har en påverkan på individernas uppgiftsuppfattning och tekniska färdigheter (Pelled, 1996). Pelled (1996) menar även att varaktighet är synlig variabel, speciellt för nya gruppmedlemmar och individer som står utanför gruppen. Synliga variabler triggar således individerna till att klassificera varandra inom gruppen (Umans & Smith, 2013; Milliken & Martins, 1996; Pelled, 1996). De synliga demografiska karaktärsdragen kan anses vara de som är av betydelse i interaktionen mellan individer i grupper. (Pelled, 1996; Newcomb, 1956). Vidare möjliggör synliga variabler att de tre fördelarna, som Hambrick & Mason (1984) beskriver dvs. förutspår företagets utfall, underlättar anställning och förutspår konkurrenters agerande. Studien kommer att utgå från de fyra vanligaste demografiska undersökningsmåtten: ålder, nationalitet, varaktighet i företaget/ styrelsen och kön (Nielsen, 2010) Skatteplanering Skatteplanering kan innebära både för- och nackdelar för företaget och dess aktieägare (Chen, et al., 2010). Men nackdelarna är inte alltid givna på förhand vilket skapar en komplexitet (Minnick & Noga, 2010). Företagen vill således ta vara på fördelarna med skatteplaneringen, samtidigt som de vill undvika de potentiella nackdelarna (Garbarino, 2011). Utvecklingen av nya skatteplaneringsstrategier går fort, framförallt då lagar och tolkningar (praxis) är föränderligt samtidigt som det också finns gråzoner inom skattelagstiftningen (Garbarino, 2011; Lanis & Richardson, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Den snabba utvecklingen gör det möjligt för företagen att hela tiden utforma nya skatteplaneringersstrategier för att undvika att betala skatt. Att finna nya skatteplaneringsstrategier kräver dock kreativitet och stor ansträngning. (Minnick & Noga, 2010). En viktig bolagsstyrningsfråga har därför blivit att skapa, implementera och upprätthålla skatteplaneringsstrategier (Garbarino, 2011). 25

33 Då skatter är en stor kostnad för företagen kan skatteplanering ses som en fördel då det skapar stora skattekostnadsbesparingar, vilket vidare gynnar aktieägarna (Garbarino, 2011; Hanlon & Heitzman, 2010; Chen et al, 2010; Graham & Tucker, 2006). Graham & Tucker (2006) påvisade att företag som använder skatteplanering utanför lagens ramar på kort sikt skapar en signifikant ekonomisk fördel gentemot företag som håller sig inom lagens ramar. Hanlon & Slemrod (2009) studie visade också att kapitalmarknaden ser positivt på företag som betalar lite skatt i förhållande till vinst dvs. som har en låg effektiv skattesats. Samtidigt kan skatteplanering skapa både risker och kostnader vilket innebär nackdelar för företaget och dess ägare (Garbarino, 2011; Huseynov & Klamm, 2011; Lanis & Richardson, 2011; Minnick & Noga, 2010). För att finna rätt nivå på skatteplaneringen, dvs. när planeringen skapar fördelar för företaget, måste marginalfördelarna/ vinsten för skatteplaneringen överstiga marginalkostnaden (Garbarino, 2011; Chen et al, 2010). Marginalfördelarna är de besparingar företaget får genom skatteplanering medan marginalkostnader innefattar olika kostnader som kan skapas vid skatteplanering (Chen, et al, 2010). Kostnader för skatteplanering innefattar implementeringskostnader som består av den tid, ansträngning och de resurser som läggs för att skatteplaneringen skall kunna genomföras (Garbarino, 2011; Chen et al, 2010). Tid spenderas av chefer och anställda för att strukturera skattebesparingsmöjligheterna, integrera företaget i skattesystemet samt för att skaffa sig kunskaper om skattelagstiftningen (Garbarino, 2011). Kapital läggs även i form av arvode till skattekonsulter och på andra kostnader som är nödvändiga för att skapa skatteplaneringsstrategier (Garbarino, 2011). Företaget måste vidare spendera resurser förknippade med offentlig kommunikation gällande företagets skatt, skattefrågor och skatteplaneringsstrategier (Garbarino, 2011). Framförallt handlar dessa kostnader om att kunna ge information till skattemyndigheterna och aktieägarna (Garbarino, 2011, Erle, 2008). Ytterligare exempel på kostnader som kan skapas genom skatteplanering är rykteskostnader, kostnader för böter och straff samt kostnader för ledningens opportunism s.k. agentkostnader. Dessa kostnader är svårare för företaget att kalkylera, då kostnaderna påverkas av hur andra aktörer uppfattar skatteplaneringsstrategin och hur de väljer att agera (Garbarino, 2011; Lanis & Richardson, 2011). Skatteplanering innebär således ett risktagande. 26

34 Risker Det finns en mängd sätt för ett företag att skatteplanera på lagligt sätt eller olagligt sätt samt på sätt som ligger i gråzonen. Gråzonerna inom skattelagstiftningen gäller främst komplicerade transaktioner där lagtexten inte gett något tydligt direktiv om vad som gäller. (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Skatteplanering som är olaglig eller är inom gråzonen skapar en betydande osäkerhet och risk för företaget eftersom de inte förrän senare vet om skatteplaneringen kommer att upptäckas och/eller accepteras av myndigheten (Lanis & Richardson, 2011; Huseynov & Klamm, 2011; Minnick & Noga, 2010). Om skatteplaneringen anses olaglig skapas kostnader för företaget i form av böter och straff (Lanis & Richardson, 2011). Utöver den faktiska kostnaden som drabbar företaget vid olaglig skatteplanering kan även allmänhetens syn på företaget påverkas. Vidare kan allmänhetens syn på företaget även påverkas av skatteplanering som faller inom ramen för lagen. (Henderson, 2012) Ryktesrisken Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit uppmärksammat under de senaste åren vilket har lett till att företagen i allt större grad börjat redovisa hur de tar ansvar för samhället och miljön (Watson, 2011; Garriga & Mele, 2004). Enligt Arvidsson (2010) är det viktig att företagen profilera sig genom CSR, detta för att skapa legitimitet hos allmänheten, distansera sig från företag som misskött sig samt upprätthålla ett gott rykte. Skatteplanering ses som en CSR-fråga som påverkar allmänhetens syn på företaget då syftet med skatter är att bidra till social välfärd t.ex. utbildning, sjukvård, försvar och efterlevnad av rättssamhället (Lanis & Richardson, 2013; Huseynov & Klamm, 2011; Sikka, 2010; Freeman, 2006). Skatteplanering kan därför skapa en ryktesrisk för företaget, som innebär att de riskerar att ses som dåliga samhällsmedborgare, när de inte betalar skatt eller skatteplanerar på ett sätt som faller inom samhällets norm (Chen et al, 2010; Minnick & Noga, 2010). Risken innebär således att företaget får ett dåligt rykte när de anses vara socialt oansvariga, då de inte betalar sin rättmätiga del till samhället (Lanis & Richardson, 2013; Huseynov & Klamm, 2011). Ett dåligt rykte kan leda till att samhällsmedvetna konsumenter och investerare avstår från att konsumera eller investera i företaget (Watson, 2011). Företagets rykte påverkar även i förlängningen den finansiella prestationen (Lee & Roh, 2012; Roberts & Dowling, 2002). T.ex. påvisade Hanlon & Slemrod (2009) att ett företags aktiekurs sjunker då det framgått att företaget engagerat sig i olagliga skatteplaneringsstrategier. 27

35 Ryktesrisken existerar även på individnivå där högt uppsatta inom företaget inte vill bli förknippade med ett företag som utifrån samhällets norm är för aggressiva i sin skatteplanering (Chen et al, 2010). Chen et al. (2010) studie visade att familjeföretag var mindre benägna till att skatteplanera och författarna menade att detta kunde förklaras av den nära kopplingen mellan familjens namn och företaget. Agentkostnader Ytterligare en kostnad som kan skapas vid skatteplanering är agentkostnader (Lanis & Richardson, 2011; Minick & Noga, 2010; Desai & Dharmapala, 2006). Agentkostnaderna uppstår eftersom ägarna och styrelsen inte har full insyn i skatteplaneringen vilket gör att ledningen kan använda det frigjorda kapitalet (från skatteplaneringen) till att gynna sig själva utan ägarnas vetskap (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dharmapala, 2006). Insiders kan t.ex. skapa egna vinster/ fördelar genom att köpa tillgångar till högre pris än marknadspriset, betala överdrivna konsultarvoden och låna pengar till höga räntor om det inte finns en övervakningsfunktion (Cheng, et al., 2010; Fama & Jensen, 1983). Problematiken skapas eftersom insiders kan framhålla dessa aktiviteter som skattekostnadsbesparingar för företaget trots att de agerar i egenintresse med kapitalet (Cheng, et al., 2010). Garbarino (2011) menar att agentkostnaderna är relativt låga när ledningsgruppen engagerar sig i skatteplaneringsstrategier som faller inom ramen för lagen eftersom aktieägarna oftast kan kontrollera det som sker genom den finansiella rapporten. När individer i ledningsgruppen engagerar sig i aggressiva skatteplaneringsstrategier som ligger i gråzonen eller är direkt olagliga ökar agentkostnaderna (Garbarino, 2011). Detta eftersom ledningsgruppen är tvungen att dölja dessa transaktioner för att minska risken för skatterevision eller skattetillägg, vilket även skapar ett ökat informationsgap mellan ledningsgruppen och styrelsen. Detta frigjorda kapital har ledningsgruppen möjlighet att använda i egenintresse. (Garbarino, 2011; Minnick & Noga, 2010) Grupper Enligt Upper Echelons så är det styrelsen och ledningen som påverkar företagets outcome. Studier har påvisat att både styrelsen (Lanis & Richardson, 2011) och ledningsgruppen (Minnick & Noga, 2010) påverkar företagets skatteplanering. 28

36 Styrelsen i en skatteplaneringskontext Styrelsen har enligt agentteorin två roller, övervakningsrollen och den strategiska rollen Den strategiska rollen innebär att styrelsen skall skapa den övergripande strategin för företaget. (Van Ees, van de Laan & Postma, 2008; Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983) Eftersom skatteplanering är en del av de strategiska frågorna styrelsen måste ta ställning till är de direkt inblandade i den övergripande skatteplaneringen (Lanis & Richardson, 2011). Enligt PAT är styrelsen en av aktörerna som är med och påverkar den accepterade uppsättningen av redovisningsmöjligheter ledningen har till sitt förfogande (Watts & Zimmerman, 1990). Eftersom val av redovisningsmetoder är ett sätt för företag att skatteplanera påverkar styrelsen skatteplaneringen utifrån vilka valmöjligheter de ger till ledningen gällande redovisningsmetoder (Frank, Lynch & Rego, 2009). Övervakningsrollen innebär att styrelsen övervakar hur ledningen implementerar och efterlever de strategier företaget skall följa (Van Ees, van de Laan & Postma, 2008; Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983). Styrelsens uppgift är här således att övervaka att ledningen följer de uppsatta målen gällande skatteplaneringen (Lanis & Richardson, 2011). Enligt Lanis & Richardson (2011) kommer också övervakningsfunktionen att påverka skatteplaneringen i företaget. Deras studie påvisade att fler oberoende ledamöter leder till mindre skatteplanering, detta eftersom oberoende ledamöter skapar en effektivare övervakning av ledningen gällande skatter (Lanis & Richardson, 2011). Styrelsen är en grupp som har få formella sammankomster per år (Huse, 2007; Lipton & Lorsch, 1992). Detta skapar en ökad betydelse för informella möten utanför styrelserummet och som har en stor inverkan på styrelsearbetet och styrelsens framtida beslut. De informella mötena är inte alltid öppna för alla och demografiska faktorer kan vara en faktor som avgör om ledamoten är inkluderad eller exkluderad (Huse; 2007). Huse (2007) menar att detta beror på att individer i högre utsträckning försöker knyta kontakt med personer som påminner om sig själva. Detta gör att personer som avviker från normen har svårare att få tillträde till de möten där besluten faktiskt tas. (Huse, 2007) De demografiska egenskaperna kan således bli tydligare inom en styrelse än inom ledningsgruppen. Det här kan förklaras av att ledningsgruppen träffas mer regelbundet och därav inte ger upphov till samma exkluderbarhet (Hambrick et al. 1998; Watson, Kumar & Michaelsen, 1993). 29

37 Ledningsgruppen i en skatteplaneringskontext Separationen mellan ägande och kontroll i företaget innebär att ägarna överlåter kontrollen till professionella företagsledare att styra företaget (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Ledningsgruppen har till uppgift enligt agentteorin att implementera och arbeta mot de mål som företaget har satt upp (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). De är därför direkt involverade i skatteplaneringen då de genomför planeringen i praktiken (Huseynov & Klamm 2011). Dyreng, Hanlon & Maydew (2010) fann att personer från ledningsgruppen hade en stor inverkan på företagets skatteplanering. Detta genom att undersöka 908 personer från olika ledningsgrupper som bytt företag och vilka effekter detta medfört på nivån av skatteplanering i företagen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010). Ledningsgrupen har möjlighet att i viss utsträckning avvika från de skatteplaneringsstrategier företaget har satt upp genom den informationsasymmetri som existerar mellan ledningen och styrelsen (Desai & Dharmapala, 2006; Fama & Jensen, 1983; Hillman & Dalziel, 2003; Jensen & Meckling, 1976). Enligt PAT har även ledningsgruppen ett visst utrymme att agera godtyckligt utifrån de redovisningsstandarder som existerar inom den accepterade uppsättningen (Watts & Zimmerman, 1990). Detta ger ledningsgruppen möjlighet att på egen hand välja metoder som påverkar skatteplaneringen i företaget (Frank, Lynch & Rego, 2009) Hypoteser Ålder Hambrick & Mason (1984) menar att företagets prestationer både i form av strategier och effektivitet, kan ses som en reflektion av företagets kraftfulla aktörers värderingar och kognitiva baser. De kraftfulla aktörerna är de dominanta koalitionerna, vilka utgör företagets ledningsgrupp och styrelse. Enligt Hambrick & Mason (1984) är ålder ett av flera observerbara karaktärsdrag som kan fungera som proxy för hur aktörerna kommer att agera i olika företags situationer. Hambrick & Mason (1984) menar att ålder påverkar individers syn på risker, vilket kommer att påverka strategier och beslut i företaget. Ledningsgrupper och styrelser med äldre individer är mindre benägna att ta risker (Hambrick & Mason, 1984; Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009). Att ledningsgrupper och styrelser med äldre individer är mer riskaversiva men också mer konservativa, har ett flertal studier understrykt (Platt & Platt, 2012; Ge at al, 2009; Bertrand & Schoar 2003; Wiersema & Bantel, 1992; Vroom & Pahl, 1971). Platt & 30

38 Platt (2012) fann i sin studie att företag som undviker konkurs har en signifikant äldre VD än företag som genomgår en konkurs. Den genomsnittliga åldern för alla styrelseledamöter var även högre i de företag som undvek konkurs. Resultatet tyder enligt Platt & Platt (2012) på att äldre individer bidrar med värdefull erfarenhet samtidigt som de är mer riskarversa. Wiersema & Bantel (1992) fann även att ledningsgrupper med en lägre genomsnittsålder var mer benägna att genomgå strategiska förändringar i företaget. Studier har också påvisat att äldre chefer generellt sätt är mer konservativa både i finansiella beslut (Bertrand & Schoar, 2003) och i val av redovisningsstrategier (Ge, Matsumoto & Zhang (2008). Varför är då äldre styrelseledamöter samt individer i ledningsgruppen mer riskaversiva och konservativa? Förklaringar som har använts inom forskningen bygger på flera faktorer, bl.a. att äldre individer befinner sig i en tidpunkt i livet där den finansiella säkerheten samt karriärsäkerheten ses som väldigt viktigt (Wiersema & Bantel, 1992; Hambrick & Mason 1984). Sociala kretsar, utgifter och förväntningar om framtida pension kan anses etablerade. Desto äldre individen blir kan denne även anses bli allt mer ansvarig för andra personer, t.ex. om de gifter sig och/eller skaffar barn. (Vroom & Pahl, 1971) Det här kan leda till att individen blir mindre riskbenägen och mer konservativ (Bertrand & Schoar 2003; Vroom & Pahl, 1971). Äldre kan också anses mer konservativa då de kan ha svårare och/eller en mindre vilja att ta till sig samt förstå nya idéer (Platt & Platt, 2012; Wiersema & Bantel, 1992; Hambrick & Mason, 1984). Skatteplanering innebär en betydande osäkerhet eftersom företaget inte förrän senare vet om planeringen kommer att accepteras av myndigheter och allmänheten (Lanis & Richardson, 2011; Huseynov & Klamm, 2011; Chen et al, 2010; Minnick & Noga, 2010). Eftersom de äldre individerna i ledningsgruppen och styrelsen värderar trygghet kan de tänkas vara mer inriktade på att välja säkra skatteplaneringsstrategier där riskerna är lägre för eventuella böter, straff eller rykteskostnader. Äldre kan också anses ha en mer konservativ inställning samt ovilja till strategiska förändringar i företaget (Bertrand & Schoar, 2003; Wiersema & Bantel, 1992). Det här kan göra att de äldre individerna i ledningsgruppen och styrelsen är mindre benägna att ta till sig nya skattestrategier som t.ex. nya tolkningar av skattelagstiftningen och nyttjande av de gråzoner som existerar. Eftersom ledningen har ett visst utrymme att göra godtyckliga redovisningsval (Watts & Zimmerman, 1990; Watts & Zimmerman 1978) kan också ledningsgrupper med äldre individer anses göra mer konservativa och riskaversiva val (Ge, Matsumoto & Zhang, 2008; Bertrand & Schoar, 2003). 31

39 Ett argument för att en grupp med äldre individer inte enbart skulle skatteplanera mindre är att de kan anses besitta värdefull kunskap och erfarenhet (Platt & Platt, 2012) om olika skatteplaneringsstrategier. När kunskap och erfarenhet finns om olika strategier skulle dessa kunna anses mindre riskfyllda och främmande att tillämpa. Tidigare studier i Österrikisk kontext har också visat att individers generella attityder till inkomstskatter och skattefusk påverkades av åldern, yngre var mer benägna att engagera sig i skattefusk (Kirchler, 1999; Kirchler, 1997). Kirchlers (1999; 1997) menar att en tänkbar förklaring till resultatet är att äldre skattebetalare accepterar och anpassar sig till skattesystemet då denne blir allt mer beroende av den offentliga välfärden och pensionssystemet. Chyz (2013) fann vidare i sin studie att individer i ledningsgruppen som skatteplanerade privat även skatteplanerade mer i det företaget som de arbetar i. Chyz (2013) menar resultatet kan fungerar som en indikation på att individer i ledningsgruppen påverkar nivån på skatteplaneringen. Sammanfattningsvis kan ledningsgrupper och styrelser med äldre individer anses mer konservativa och mindre riskbenägna i strategier och beslut. Eftersom skatteplanering innebär risker och kräver kreativitet leder ovanstående till ett resonemang att en ledningsgrupp och styrelse med äldre individer kommer att skatteplanera mindre. Det här leder till följande hypoteser: H1: Det finns ett negativt samband mellan styrelsens genomsnittsålder och skatteplanering. H2: Det finns ett negativt samband mellan ledningsgruppens genomsnittsålder och skatteplanering Nationalitet Kultur är ett demografiskt karaktärsdrag som enligt Upper Echelons perspektivet avspeglar de uppfattningar, värderingar och kognitiva baser som ligger till grund för människors agerande (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009). Konceptualiseringen av kultur har varierat mellan olika författare. Den amerikanska forskningen har främst fokuserat på raser dvs. om individerna t.ex. är mörkhyade, latinamerikaner eller vita. Den europeiska forskningen, vilken inte är lika omfattande som den amerikanska, har varit mer inriktad på nationalitet (Umans, 2009). Vi kommer att i denna studie använda oss av nationalitet. Nationalitet används 32

40 eftersom det underlättar klassificeringen av individernas kulturella bakgrund och för att individens nationella härkomst påverkar individen. Det här förklaras av att den institutionella miljön där individen är uppvuxen samt spenderat tid påverkar dennes uppfattningar, värderingar och kognitiva bas. (Nielsen & Nielsen, 2013) Inom den ekonomiska forskningen har det argumenterats för att nationalitet kommer att påverka hur individerna scannar, identifierar och tolkar information, vilket ligger till grund för hantering av risker, åtgärder och strategiska val (Nielsen & Nielsen, 2013; Geletkanycz, 1997; Shaw, 1990). Hambrick & Mason (1984) menar att ledningsindivider tar med sig sina synsätt till andra länder. Det här innebär att utländska individer i den dominerande koalitionen kommer att bidra med nya synsätt och tolkningar till företaget (Hambrick & Mason, 1984). Styrelse En av styrelsens roller är strategirollen vilken innebär skapandet av strategier för företaget (Van Ees, van de Laan & Postma, 2008; Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983). För att skapa skatteplaneringsstrategier krävs innovativa lösningar och uppdatering inom området då nya möjligheter för skatteplanering ständigt uppkommer (Garbarino, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Hambrick et al. (1998) argumenterar för att utländska ledamöter har en positiv inverkan på strategiska beslut när det finns olika valmöjligheter. Detta beror på att utländska ledamöter bidrar med nya perspektiv och synsätt vilket skapar djupare diskussioner som kan leda till bättre och mer innovativa strategiska lösningar (Hambrick et al. 1998). Det vidgade synsättet och de djupare diskussionerna föreslås bland annat bero på att utländska ledamöter kan bidra med kulturell expertis samt kunskap om utländska marknader (Ruigrok, Peck and Tacheva, 2007). Att utländska ledamöter kan bidra med kunskap och idéer påvisade t.ex. Oxelheim & Randøy (2003) som fann att angloamerikanska ledamöter i svenska och norska börsnoterade bolag ökade företagsvärdet. Utländska ledamöter brukar även ha andra informationskanaler vilket ger styrelsen ett bredare informationsunderlag (Hambrick et al. 1998), vilket kan tänkas skapa större möjligheter att skatteplanera. Styrelsen har också en övervakningsroll (Hillman & Dalziel, 2003) som kan påverka nivån på skatteplaneringen i företaget (Lanis & Richardson, 2011). Hambrick et al. (1998) menar att nationell mångfald kan påverka övervakningsrollen negativt. Eftersom olika åsikter och synsätt kan leda till konflikter, överbearbetning av situationer och långsammare beslutsfattande, vilket flyttar fokus från övervakning till interna diskussioner (Ben-Amar et al. 33

41 2013; Hambrick et al. 1998). Konflikter som uppstår på grund av nationell mångfald tenderar till att vara starkare i grupper, likt styrelsen, som inte träffas lika ofta då förtroende och tillit inte har byggts upp (Hambrick et al.1998; Watson, Kumar & Michaelsen, 1993; Huse, 2007; Lipton & Lorsch, 1992). En försämrad övervakningsfunktion kan skapa större utrymme för ledningen att maximera sin kompensation genom skatteplanering (Lanis & Richardson, 2011). Dock menar Choi, Sul & Min (2012) och Ruigrok, Peck & Tacheva (2007) att fler utländska ledamöter leder till en effektivare övervakning av ledningen då de tenderar att vara mer oberoende. Författarnas slutsatser drogs då de påvisade att fler utländska ledamöter påverkade företagsvärdet positivt (Choi, Park & Yoo, 2007; Ruigrok, Peck & Tacheva, 2007) Sammanfattningsvis kan en styrelse med fler utländska ledamöter bidra med nya idéer, diversifierad information och innovativa lösningar vilket kan skapa större möjligheter att skatteplanera. Utländska ledamöters påverkan på styrelsens övervakningsroll kan både skapa positiva och negativa effekter. Detta leder till följande hypotes: H3: Det finns ett positivt samband mellan andelen utländska styrelseledamöter och skatteplanering Ledningsgruppen Ledningsgruppens uppgift är att implementera och arbeta mot de uppsatta mål företaget har satt upp (Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Studier har påvisat att nationell mångfald i ledningsgruppen har en positiv inverkan på företagsvärdet (Nielsen & Nielsen, 2013 Carter, Simkins, Simpson 2003; Elron, 1997). Förklaringen till det ökade företagsvärdet beror på att ledningsgrupper med fler nationaliteter är bättre på att lösa komplexa situationer och finna mer innovativa lösningar. Det här kan förklaras av att kulturella skillnader skapar goda komplement, ett bredare synsätt och att fler åsikter lyfts fram (Elron 1997; Umans, 2009). Collin et al. (1997) resultat visade dock att nationell mångfald hade en negativ påverkan på ledningsgruppens prestation. En förklaring till resultatet är att företagen prioriterar en ledningsgrupp med effektiv handlingskapacitet (Collin et al. 1997). En heterogen grupp kan påverka handlingskapaciteten negativt då individerna kan hamna i konflikter som leder till ett långsammare beslutsfattande (Hambrick et al. 1998). Skatteplanering kan ses som en uppgift som ger utrymme för kreativitet eftersom nya möjligheter hela tiden skapas för att undvika skatt (Garbarino, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Kulturellt heterogena grupper är fördelaktigt i samband med kreativa 34

42 uppgifter då de olika perspektiven leder till mer innovativa alternativ och lösningar (Nielsen & Nielsen, 2013; Hambrick et al. 1998). Vidare bidrar olika kulturer med ett bredare spektra av information (Hambrick et al. 1998) vilket skapar bättre möjligheter för ledningsgruppen att hålla sig uppdaterad gällande skatteplaneringsmetoder (Garbarino, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Negativa konsekvenser av nationell mångfald i ledningsgruppen är integrations och kommunikationsproblem (Piaskowska & Trojanowski, 2014; Hambrick et al. 1998). Dessa problem kan i sin tur leda till en förlängning i beslutsfattandet och en överbearbetning av beslut (Hambrick et al. 1998). Ledningsgrupper träffas även ofta vilket leder till att de negativa effekterna av nationell mångfald trappas ner. Det här förklaras av att förtroende mellan gruppmedlemmarna stärks över tiden, vilket skapar ökad förståelse och acceptans för individernas olikheter, synsätt och värderingar. (Hambrick el al. 1998; Watson, Kumar & Michaelsen, 1993) Samtidigt som de negativa effekterna av nationell mångfald beskrivs suddas ut allt mer med tiden, beskriver Nielsen & Nielsen (2011) att de positiva effekterna kvarstår eftersom dessa tankesätt är djupt förankrade hos individerna. Sammanfattningsvis kan en större nationell mångfald i ledningsgruppen skapa mer innovativa lösningar och ett mer omfattande informationsunderlag, vilket skapar större möjligheter för skatteplanering. Detta leder till följande hypotes: H4: Det finns ett positivt samband mellan andelen utländska individer i ledningsgruppen och skatteplanering Varaktighet Enligt Upper echelons är varaktighet i företaget en av flera demografiska karaktärsdrag som kommer att avspeglas i företagets strategiska val och dess outcome. Varaktighet innefattar den tid som en individ i ledningsgruppen har haft i företaget samt den tid som en styrelseledamot har haft i styrelsen. Forskare anser att en längre varaktighet leder till en förbättrad kunskap om företagets processer och uppgifter. (Ben-Amar et al. 2013; Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Varaktigheten ökar även drivkraften för individer i ledningsgruppen eller styrelsen att uppnå stabilitet och hålla status quo 9 (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Fukutomi, 1991). Individernas preferenser kommer enligt Upper Echelons 9 Status quo innebär samma outcome som tidigare år (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) 35

43 perspektivet påverka gruppens agerande genom den interaktion som finns mellan medlemmarna. (Huse, 2007). Finkelstein & Hambrick (1990) gjorde en undersökning på 100 amerikanska företags gällande strategiska förändringar under en femårs period. Deras resultat visade att ledningsgruppens strävan efter att hålla fast vid tidigare strategier och hålla en jämn prestationsnivå ökar med en längre varaktighet i företaget (Finkelstein & Hambrick, 1990). Varaktighetens inverkan på strategiska förändringar har även undersökts på styrelsen. Golden & Zajac (2001) undersökte 3000 amerikanska sjukhus där deras resultat visade att en kortare varaktighet hos ledamöterna var positivt relaterat till strategisk förändring. Förklaringar till att varaktighet leder till mindre benägenhet att genomföra strategiska förändringar, menar Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr (2009) beror på att deras agerande har varit uppskattat i företaget under tidigare år. Individerna blir därför mer riskaversiva gällande förändringar vilket påverkar hela gruppen. Detta beteende uppstår eftersom de har arbetat hårt för att nå sin position och är en del av företagsfamiljen. (Hambrick & Cannella Jr, 2009) Finkelstein & Hambrick (1990) menar också att det riskaversiva beteendet blir extra tydligt för individer i ledningsgruppen, då de har en mer företagsspecifik kunskap än ett generellt humankapital. Både styrelser och ledningsgrupper som består av individer med en längre varaktighet fokuserar således i första hand på att följa branschens normer rörande strategier för att inte ta onödiga risker (Finkelstein & Hambrick, 1990). Grupper som består av fler nytillsatta individer är däremot mer intresserade av att sätta sin prägel på företaget och visa framfötterna vilket gör att de är mer intresserade av produkt- och marknadsinnovationer än stabilitet. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Då nya strategier för skatteplanering ständigt uppkommer (Garbarino, 2011) kan ledningsgrupper och styrelser som består av individer med en längre varaktighet i företaget vara mindre intresserade av att implementera dessa strategier. De kan tänkas vara mer intresserade av att välja ett mer riskfritt alternativ och vänta tills den nya skatteplaneringsstrategin blivit en norm inom industrin. Skatteplanering kräver också ett brett informationsunderlag (Garbarino, 2011). Ledningsgrupper och styrelser med individer som har en längre varaktighet tenderar att ha ett mer centrerat informationsflöde. Detta kan bidra till att gruppen får en smalare bild av sin omgivning. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009) Att individer med en längre varaktighet har färre informationskällor menar Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr (2009) 36

44 beror på att individerna har en upparbetad kunskap om vilka källor som är bra samt att deras tidigare prestationer har fungerat utifrån dessa informationskällor. Nyanställda är däremot mer intresserade av flera olika informationskällor och ser på företaget (speciellt rekryter utifrån) som ett blankt blad, vilket innebär att de ofta har ny fräsch och diversifierad information (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Finkelstein & Hambrick, 1990). Utifrån vad som beskrivits ovan kan individernas varaktighet i styrelsen och ledningen påverka nivån på skatteplanering negativt. Det finns dock en komplexitet gällande styrelseledamöternas varaktighet i styrelsen. Det här kan förklaras av att ledamöterna med tiden känner en större tillhörighet gentemot ledningsgruppen vilket kan minska effektiviteten i övervakningen. (Ben-Amar, et al. 2013; Vafeas, 2003) En sämre övervakningsfunktion kan skapa möjligheter för ledningsgruppen att skatteplanera och använda det frigjorda kapitalet i egenintresse (Lanis & Richardson, 2011). Sammanfattningsvis kan dock styrelser samt ledningsgrupper med individer som har en längre varaktighet ses som mindre riskbenägna och mer konservativa samtidigt som de anses använda färre informationskällor vid beslut. Det här leder till följande hypoteser: H5: Det finns ett negativt samband mellan styrelsens genomsnittliga varaktighet och skatteplanering. H6: Det finns ett negativt samband mellan ledningsgruppens genomsnittliga varaktighet och skatteplanering Kön Enligt Upper Echelons perspektivet är det individerna i den dominerande koalitionen som påverkar viktiga strategiska beslut. Dessa strategiska beslut är en reflektion av individernas värderingar, preferenser och kognitiva baser, där kön kan fungera som proxy. (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason; 1984). Studiens argumentation sker utifrån kvinnor eftersom andelen kvinnor i toppostitoner i näringslivet fortfarande är väldigt låg i många länder (Smith, Smith & Verner, 2006). Genom skatteplanering kan ett företag undvika kostnader samtidigt som det även innebär risker i form utav t.ex. böter och straff från myndigheter eller ett försämrat rykte (Garbarinno, 37

45 2011; Lanis & Richardson, 2011; Huseynov & Klamm, 2011; Minnick & Noga, 2010). Riskpreferenserna hos individerna i den dominerande koalitionen kan således tänkas ha en påverkan på företagets skatteplanering. Ett stort antal studier har påvisat att kvinnor generellt sätt är mer riskarversa än män (Borgenhans et al 2009; Powell & Ansic, 1997; Eckel & Grossman, 2002). Kvinnor engagerar sig mindre i riskfyllt och aggressivt beteende och är mer riskaraversa i fler aspekter i sina liv i jämförelse med män (Eckel & Grossman, 2002). Skillnaderna kan vara tydligare eller mer markerade i vissa samhällen men över en mängd sociala strukturer och miljöer undviker kvinnor generellt sett risker (Eckel & Grossman, 2002). Den evolutionära teorin förklarar kvinnornas minskade riskbenägenhet utifrån antagandet att kvinnor skall kunna ta hand om sina barn och att en potentiell förlust skulle kunna rubba deras förmåga att göra detta (Eckel & Grossman, 2002). Eckel & Grossman (2002) testade skillnaden i riskaptiten mellan män och kvinnor genom att ställa ett antal frågor där deltagarna fick ett riskfyllt och ett riskfritt alternativ. Resultatet visade att kvinnorna valde det riskfria alternativet i fyra gånger så hög utsträckning som män. Powell & Ansic (1997) fann också i sin experimentella studie att kvinnor var mindre riskbenägna i finansiell beslutsfattning, vilket även överensstämde med Jianakoplos & Bernasek (1998) studie. Att män är mer övermodiga i finansiella beslut fann också Barber & Odean (2001) som studerade hur vanliga aktieinvesteringar skiljde sig mellan män och kvinnor i hushåll. Resultaten visade att män handlade 45 procent mer än kvinnor. Powell & Ansic (1997) fann också att kvinnors finansiella strategier skiljer sig från männens, men att dessa skillnader inte har någon påverkan på prestationen. Bao et al. (2014) fann att företag som hade en högre andel kvinnliga representanter i styrelsen och ledningsgruppen utsatte sig för mindre legal risk. Skatter anses som en del av företagets sociala ansvar eftersom det bidrar till den sociala välfärden (Lanis & Richardson, 2013; Huseynov & Klamm, 2011; Sikka, 2010; Freeman, 2006). Studier har visat att företag med oansvarig CSR är mer benägna till en högre grad av skatteplanering (hun Keung, Qiang & Hao, 2013). Tidigare forskning har också påvisat att kvinnor i styrelsen är positivt relaterat till CSR prestationen (Zhang, Zhu & Ding, 2013; Bear, Rahman & Post, 2010; Webb, 2004) samtidigt som antalet kvinnor i styrelsen inte påverkar CSR-prestationen (Stanwick & Stanwick, 1998). Zhang, Zhu & Ding, 2013 menar att kvinnor påverkar CSR- prestationen positivt i företaget då de är mer hänsynstagande till företagets intressenter. Detta har även visats i studier gällande ledarskapsstil hos kvinnor som funnit att 38

46 de tenderar till att vara mer intresserade av andras välmående än män (Nielsen & Huse, 2010; Eagly, Johansson-Schmidt & van Engen, 2003). Ovanstående forskning, där kvinnor ses som mindre riskbenägna och mer CSR- inriktade ligger till grund för våra hypoteser. Nedan utvecklas ytterligare argument för kvinnors påverkan på skatteplaneringen separat för ledningsgruppen och styrelsen. Styrelsen Forskningen kring hur kvinnliga styrelseledamöter och könsmångfald påverkar styrelsens insats och företagets resultat har visat olika och motstridiga resultat (Joecks, Pull & Vetter, 2013). Vissa studier har påvisat att kvinnliga styrelseledamöter har positiva effekter på styrelsen och företagets prestation (Carter, Simkins & Simpson, 2003). Andra studier t.ex. Rose (2007) har däremot inte funnit någon påverkan alls, medan t.ex. Adams & Ferreira (2009) påvisade att en ökad mångfald (kvinnor) i välstyrda företag har en negativ effekt på företagsvärdet. Effekterna av att ha fler kvinnor i styrelsen har visat sig inträffa först när tre eller fler kvinnor finns representerade i styrelsen (Joecks, Pull & Vetter, 2013; Torchia, Calabro & Huse, 2011). Joecks, Pull & Vetter (2013) undersökning visade att när företag uppnått den kritiska massan på tre kvinnliga ledamöter i företaget ledde detta till en bättre finansiell prestation än om det bara var män i styrelsen. Torchia, Calabro & Huse (2011) undersökning visade samma resultat, fast gällande styrelsen innovationsförmåga. Deras förklaring till att den kritiska massa låg vid tre, var att det var först då de kvinnliga ledamöterna fick tillräckligt inflytande som resterande del av styrelsen tog till sig deras synpunkter (Torchia, Calabro & Huse, 2011). Forskning har visat att en bättre övervakningsfunktion leder till mindre skatteplanering (Joecks, Pull & Vetter (2013); Minnick & Noga, 2010). Minnick & Noga (2010) menar att styrelsen övervakningsförmåga påverkar skatteplaneringen då styrelsen förhindrar ledningsgruppen att maximera sin kompensation genom att minska skattekostnaderna. Enligt Adams & Ferreira (2009) innebär en ökad andel kvinnor i styrelsen att mer resurser läggs på övervakning. Det här beror på att kvinnliga ledamöter har en bättre närvaro än män och är mer benägna att gå med i övervakningskommittéer. Män tenderar också att ha en bättre närvaro i styrelser med könsmångfald. (Adams & Ferreira, 2009) 39

47 Sammanfattningsvis ses kvinnor som mer riskaversiva än män, mer intresserade av andras välmående och CSR frågor, vilket kan påverka styrelsen och leda till en lägre nivå av skatteplanering. En styrelse med fler kvinnor kan också öka styrelsens övervakningsfunktion vilket kan minska möjligheten för ledningen att skatteplanera i egenintresse. Det här leder till följande hypotes: H7: Det finns ett negativt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och skatteplanering. Ledningsgruppen Forskare har argumenterat för att kvinnlig representation i ledningsgruppen innebär konkurrensfördelar för företaget. Dezsö & Ross (2012) argumenterar t.ex. för att kvinnor i ledningsgruppen skapar informations- och sociala fördelar i gruppen, vilket även Krishnana & Park (2005) argumenterar för då de menar att kvinnor skapar harmoni. Samtidigt som könsmångfald kan ha positiva effekter på ledningsgrupper kan det också medföra negativa konsekvenser. Hambrick, et al. (1998) och Cho & Ming Jer (1996) menar att en större könsmångfald även kan öka sannolikheten för att gruppkonflikter skapas, vilket i sin tur kan leda till en långsammare beslutsfattning. Dock är ledningsgruppen en grupp som träffas ofta vilket gör att den sociala kategoriseringen utifrån kön kan suddas ut. Detta kan leda till att gruppkonflikter och ett långsamt beslutsfattande minskar över tid. (Pelled, 1996, Watson, Kumar & Michaelsen, 1993) Tidigare studier har påvisat att företag med kvinnliga individer i ledningsgruppen kan ha positiva effekter på företagets prestation, men att det också finns en komplexitet att enbart öka andelen kvinnor behöver inte leda till en ökad företagsprestation. Smith, Smith & Verner (2006) fann t.ex. i sin studie av danska företag, att kvinnor i ledningsgruppen tenderade att påverka företagets prestation positivt, men att effekten var starkare om kvinnorna hade en universitetsexamen. Kvinnor utan universitetsexamen visade sig ha en liten eller ingen påverkan alls (Smith, Smith & Verner, 2006). Komplexiteten i miljön och innovation i strategier har även visat påverka effekten av kvinnor i ledningsgruppen. Francoeur, Labelle & Sinclair-Desgagné (2008) fann att företag som verkade i komplexa miljöer genererade en positiv avkastning om de hade en högre andel kvinnliga chefer. Francoeur, Labelle & Sinclair-Desgagné (2008) hänvisar resultatet till att kvinnor tar mer hänsyn till företagets intressenter, samtidigt som de menar att enbart en ökning av andelen kvinnor inte behöver 40

48 generera positiva fördelar. Miljön som företaget verkar i kommer att påverka effekten. Vidare fann Dezö & Ross (2012) att kvinnor i ledningsgruppen ökade prestationen i företaget när företagets strategier var inriktade på innovation. Fördelarna som könsmångfalden skapade i företaget var sociala- och informationsfördelar (Dezsö & Ross, 2012). Dezsö & Ross (2012) menar att en annan anledning till en den positiva påverkan kan beror på att det motiverar kvinnliga underchefer etc. i hela företaget. Fler kvinnor i en ledningsgrupp kan göra gruppen mindre riskbenägen, inte bara för att kvinnorna är mindre riskbenägna utan att deras riskbenägenhet kan avspegla sig på männens riskpreferenser. (Bansak, Graham & Zebedee, 2011). Kvinnor i ledningen tenderar till att även tänka på mer långsiktiga konsekvenser av risktagande, vilket innebär att grupper med fler kvinnor undviker risker i högre utsträckning samtidigt som de aldrig når upp till maximal avkastning. (Schubert, 2006) Eckla & Grossman (2002) studie påvisade inte bara att kvinnor var mindre riskbenägna än män. Deras undersökning innefattade också individers synsätt på kvinnors respektive mäns förhållningssätt till risk. Deras resultat visade att både män och kvinnor trodde att kvinnor var mindre riskbenägna än män. Denna uppfattning kan enligt Eckla & Grossman (2002) leda till en diskriminering, då kvinnor inte i lika hög utsträckning möjliggörs val som innefattar risk. Utifrån PAT möjliggörs den accepterade uppsättning av redovisningsval för ledningsgruppen av företagets intressenter (Watts & Zimmerman, 1990). Ledningsgruppens utrymme att skatteplanera kan således tänkas minska om gruppen är starkt präglad av kvinnor. Sammanfattningsvis ses kvinnor som mer riskaversiva och CSR-inriktade vilket kan påverka ledningsgruppen och leda till en lägre nivå av skatteplanering. Vidare kan en ledningsgrupp med fler kvinnor ges en mindre möjlighet till skatteplanering. Det här leder till följande hypotes: H8: Det finns ett negativt samband mellan andelen kvinnor i ledningsgruppen och skatteplanering. 41

49 Sammanfattning av hypoteser Ålder Nationalitet Varaktighet Kön Hypotes 1: Hypotes 2: Hypotes 3: Hypotes 4: Hypotes 5: Hypotes 6: Hypotes 7: Hypotes 8: Det finns ett negativt samband mellan styrelsens genomsnittsålder och skatteplanering. Det finns ett negativt samband mellan ledningsgruppens genomsnittsålder och skatteplanering. Det finns ett positivt samband mellan andelen utländska styrelseledamöter och skatteplanering Det finns ett positivt samband mellan andelen utländska individer i ledningsgruppen och skatteplanering. Det finns ett negativt samband mellan styrelsens genomsnittliga varaktighet och skatteplanering. Det finns ett negativt samband mellan ledningsgruppens genomsnittliga varaktighet och skatteplanering. Det finns ett negativt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och skatteplanering. Det finns ett negativt samband mellan andelen kvinnor i ledningsgruppen och skatteplanering. 42

50 Kapitel 5. Empirisk metod I kapitlet beskrivs de tillvägagångssätt som använts för att utföra den empiriska studien. Vi redogör för val gällande undersökningsmetod, undersökningsdesign och metod för datainsamling. Därefter följer en beskrivning av studiens variabler och en förklaring till hur dessa har operationaliserats. Avslutningsvis beskrivs tillvägagångsättet för bearbetning och analys av data samt metodkritik Undersökningsmetod Studiens syfte är att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering. Studien har en deduktiv forskningsansats, vilket innebär att hypoteser härledda från teorier testas på ett empiriskt material (Bryman & Bell, 2005). Den deduktiva forskningsansatsen innebar att en kvantitativ metod lämpade sig bäst, då vi var tvungna att kategorisera informationen innan den samlades in (Jacobsen, 2002). En kvantitativ metod kan betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifierbar insamling av data samt statistiska bearbetnings- och analys metoder. Genom att använda en kvantitativ metod kunde vi samla in en större mängd data i syfte att skapa ett generaliserbart resultat. Samma datamängd hade inte kunnat erhållas genom en kvalitativ metod. (Holme & Solvang, 2008; Bryman & Bell, 2005) Studiens syfte påverkar även valet av undersökningsmetod. Om syftet är förklarande dvs. syftar till att förklara samband mellan fenomen, lämpar sig en kvantitativ metod. (Patel & Davidsson, 2011; Holme & Solvang, 2008) Då vårt syfte var att förklara verkligheten och inte beskriva den, ansåg vi att en kvantitativ metod lämpade sig bättre. Genom att använda en kvantitativ metod kunde vi hålla oss mer objektiva eftersom insamling samt tolkning av data inte är lika beroende av individer jämfört med en kvalitativ metod (Andersen, 1994). Då skatteplanering är ett känsligt ämne ville vi hålla oss så objektiva som möjligt. En nackdel med att använda en kvantitativ metod är att den i förhållande till en kvalitativ metod är mindre flexibel (Holme & Solvang, 2008). Vid en kvantitativ metod minskar möjligheterna att under datainsamlingen kunna korrigera eller lägga till information som kan tänkas vara relevant för studien (Jacobsen, 2002). Förespråkarna för den kvalitativa forskningen menar även att allt inte kan göras mätbart och att varje fenomen är unikt (Bryman & Bell, 2005; Andersen, 1994). Att den kvantitativa metoden ger en mer fragmenterad och en 43

51 snävare kontext är något som vi varit medvetna om under studiens genomförande. Vi har varit medvetna om att de generaliseringar som gjorts av individers agerande individuellt samt i grupp är en förenklad bild av verkligheten. De generaliseringar av individer som använts i studien har varit underbyggda med en omfattande genomgång av tidigare forskning, detta för att minska risken för att dra felaktiga slutsatser. Samtidigt som kvantitativa metoder ger mindre utrymme för individuell anpassning skapas möjligheter för generaliseringar av resultat och framtida förutsägelser, vilket i sin tur kan vara svårt med kvalitativa metoder (Holme & Solvang, 2008). Sammanfattningsvis ansåg vi att fördelarna med att använda en kvantitativ metod övervägde nackdelarna och därför valdes en kvantitativ undersökningsmetod Undersökningsdesign För att testa hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering behövdes en större mängd empirisk data, detta för att kunna säkerställa hypotesprövningar på statistisk fastställda grunder. Vi fann det därför lämpligt att använda en tvärsnittsdesign. Enligt Bryman & Bell (2005) innebär en tvärsnittsdesign att man samlar in data från mer än ett enda fall vid en viss tidpunkt i syfte att komma fram till en uppsättning kvantitativa eller kvantifierbar data med koppling till två eller fler variabler som granskas för att upptäcka mönster när det gäller olika slags samband Bryman & Bell, 2005, 65). Vi valde att inhämta studiens empiriska data från företagens årsredovisningar och databasen Orbis. Anledningen var för att skatteplanering kan ses som en handling/ aktivitet som är etiskt omoraliskt och något som individen inte gärna skyltar med till allmänheten. Individer som vet om att de skall observeras tenderar till att agera annorlunda (Jacobsen, 2002). Vi ansåg således att det fanns en överhängande risk att data insamlad via t.ex. enkäter inte hade gett en rättvis bild av hur respondenterna faktiskt agerade, utan snarare en skönmålad beskrivning. Vid enkäter finns det även risk för att en viss typ av respondenter svarar och vi ansåg att denna risk var stor gällande skatteplanering då det kan ses som etiskt omoraliskt. En svaghet med valet av tvärsnittsdesign är att det bara går att studera relationerna mellan variablerna, vilket ger upphov till svårigheter att slå fast orsaksriktningen (Bryman & Bell, 2005). Trots svagheten i tvärsnittsdesignen fann vi den dock lämpligast för studien. Andra former av undersökningsdesign är t.ex. komparativ design, fallstudie design och experimentell design (Bryman & Bell, 2005). Tanken vid studiens start var att komplettera en 44

52 tvärsnittsdesign med en komparativ design. Den komparativa designen skulle inneburit att vi jämfört upptaxerade företag med företag som inte blivit upptaxerade för att undersöka skillnader mellan företagens styrelse- och ledningsgruppssammansättning. Efter att ha samtalat med en skatteexpert på Skatteverket i Stockholm kom vi dock fram till att processen att studera upptaxerade företag var mycket komplicerad. För det första fanns det en betydande svårighet att få tillgång till vilka företag som blivit upptaxerade, då det inte fanns någon lista eller liknande hos Skatteverket som var tillgänglig för allmänheten. För det andra menade skatteexperten att det var komplicerat att tolka domarna för de upptaxerade företagen, vilket skulle varit en förutsättning för att vi skulle kunna använda domarna i en undersökning. Detta då orsakerna till upptaxeringen kunde skilja sig avsevärt och inte behövde bero på skatteplanering. Vi valde därför att inte använda en komparativ design eftersom det fanns stora svårigheter att få tillgång till data, samt att vi vidare inte ansågs oss kunna tolka domarna på ett rättmätigt sätt, vilket skulle påverka validiteten 10 och reliabiliteten 11. I studiens uppstart hade vi även tänkt tillämpa ytterligare ett sätt för att mäta företagens skatteplanering. Tanken var att beräkna antalet utländska dotterbolag i skatteparadis som proxy för skatteplanering. Informationen gällande företagens dotterbolag var dock väldigt varierande vilket gjorde att vi fick subtrahera detta från vår undersökning. En del företag redovisade enbart de dotterbolag som de ansåg viktigast och andra företag bara de dotterbolag som var helägda av företaget. Eftersom variationen skiljde sig i en så stor omfattning kunde inte data användas eftersom det skulle gett en felaktig bild och påverkat studiens validitet Metod för datainsamling Hypoteserna testades på svenska börsnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Data inhämtades över en treårs period eftersom det kan finnas en fördröjning från den tidpunkt som styrelsen och ledningsgruppen planerar, beslutar och implementerar företagets strategier tills dess att effekten ses i årsredovisningen (Beasley, 1996). Vi förväntade oss således en fördröjning med 1-2 år, mellan styrelsens samt ledningsgruppens skatteplaneringsåtgärder och dess effekter i redovisningen. Studiens oberoende variabler (kön, varaktighet, nationalitet, ålder) hämtades därför från år De beroende variablerna (ETR1 och ETR2) vars syfte är att mäta företagets skatteplanering hämtades från år 2011 och Kontrollvariabler för 10 Validitet handlar om att det som avses att mätas är det som faktiskt mäts samt huruvida resultatet är generaliserbart (Bryman & Bell, 2005; Holme & Solvang, 2008; Jacobsen, 2002). 11 Reliabilitet handlar om huruvida resultaten i en undersökning pålitliga, dvs. om resultaten kommer att bli densamma om undersökningen genomföras på nytt (Bryman & Bell, 2005; Andersen, 1994). 45

53 styrelsen och ledningsgrupp hämtades från år 2010 (dvs. samma år som data för styrelse och ledningsgrupp inhämtades). Övriga kontrollvariabler har hämtats för år 2011 och Kontrollvariabeln ROA har hämtats för år 2010, 2011 och Åren 2010, 2011 och 2012 valdes eftersom alla företag inte hade publicerat årsredovisningarna för år 2013 när studiens datainsamling startade. Vi har i studien valt att använda oss utav sekundär data, främst genom årsredovisningar men även via databasen Orbis. Vår undersökningsmetod kan liknas vid en innehållsanalys, som innebär att data insamlas via dokumentation utifrån förutbestämda kategorier (Bryman & Bell, 2005). Detta eftersom innan insamlingen startade hade vi operationaliserat våra objekt och kontrollerat att informationen fanns tillgänglig via årsredovisningar. Fördelarna med en innehållsanalys är att vi har inhämtat information från källor som enligt lagar och regleringar är tvungna att vara upprättade på ett visst sätt. Detta har skapat struktur i insamlingen samtidigt som personerna som upprättar dokumentationen har samma spelregler att följa. Nackdelarna är dock att det fortfarande är möjligt att manipulera dokumentationen om personerna bakom årsredovisningarna väljer att avvika från spelreglerna. Detta skapar problem vid en innehållsanalys då metoden är i hög grad beroende av tillförlitligheten i dokumentationen. Eftersom årsredovisningarna innehåller relevant information som används av marknadsaktörerna (Umans & Smith 2013) har vi dock valt att förlita oss på den tillgängliga informationen. Vidare kräver vår studie en stor mängd information om varje företag vilket gör valet av noterade bolags årsredovisningar, som den lämpligaste informationskälla att använda. Vi har valt att samla in data gällande vissa kontrollvariabler från Orbis. Denna metod benämns sekundäranalys och innebär att någon annan har samlat in informationen vi använder (Bryman & Bell, 2005). Anledningen till varför vi valde Orbis grundar sig på att informationen var mer lättillgänglig och mindre tidskrävande än insamling via årsredovisningar. Nackdelen är att kvaliteten på informationen är svår att kontrollera. Databasen Orbis använder dock både automatiserade och manuella tester för att säkerhetsställa att informationen är tillförlitlig (Orbis, 2013). Vi har även valt att göra stickprov på tio företag för att jämföra att informationen från Orbis överensstämmer med årsredovisningarna. Det är viktigt att påpeka att vi har varit konsekventa i vilken typ av metod vi använt för varje företag t.ex. genom att konsekvent använda Orbis för alla företag vid insamling av rådata för att beräkna ROA. 46

54 5.4. Operationalisering Operationalisering innebär att informationen görs mätbar och kvantifierbar. Detta är en förutsättning för studiens hypotesprövning och för att kunna uppnå studiens syfte. (Saunders, 2009) Begreppen kommer att vara tydligt definierade för att underlätta övergången från teori till empiri samt för att möjliggöra en replikation av studien. Nedan kommer en beskrivning av operationaliseringen av studiens variabler, dessa är indelade i tre kategorier; beroende-, oberoende- och kontrollvariabler Beroende variabel En beroende variabel kan definieras som en variabel som bestäms av de oberoende variablerna (Bryman & Bell, 2005; Jacobsen, 2002). Studiens beroende variabel är skatteplanering som vi använder två olika mått för att beräkna ETR 1 En indikator på skatteplanering är den effektiva skattesatsen (ETR 1) och måttet är frekvent använt inom den skatteekonomiska forskningen (Lanis & Richardson, 2011; Armstrong, Blouin & Larcker, 2010; Deryng, Hanlon & Maydew, 2010; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008). Den effektiva skattesatsen är ett procentuellt mått på hur mycket skatt ett företag betalar på sina intäkter efter avdrag (Deryng, Hanlon & Maydew, 2008). Ett värde under bolagsskatten betyder således att företaget har undgått full beskattning (Deryng, Hanlon & Maydew, 2008). Desto lägre värde på ETR 1 desto bättre är företaget på att undvika skatt (Deryng, Hanlon & Maydew, 2008). Företagen är enligt IAS 12 tvungna att redovisa skillnaden mellan bokfört resultat och resultatet som ligger till grund för beskattning. ETR 1 mäter dock enbart den skatteplanering som skapar en skillnad mellan resultat före skatt och det beskattningsbara resultatet. Skillnaden uppstår till följd av resultatreglerande åtgärder som t.ex. koncernbidrag, överavskrivningar och periodiseringsfonder (se förklarande exempel). ETR 1 fångar inte skatteplanering som påverkar både resultatet före skatt och det beskattningsbara resultatet (Hanlon & Heitzman, 2010). Eftersom det finns olika alternativ över hur företagen skall redovisa skillnaden har vi valt att använda skattekostnaden dividerat med årets resultat före skatt 12. Detta för att underlätta insamlingen av data samt för att skapa en konsekvent hantering av alla företag. Formeln för beräkning av ETR är upprättad likt tidigare forskning (se Lanis & Richardson, 2011; Dyreng, 12 Årets resultat före skatt avser resultat före skattemässiga avdrag. 47

55 Hanlon & Maydew, 2008; Gupta & Newberry, 1997). ETR 1 utgör en kvotvariabel och operationaliseras enligt följande: Ett förklarande exempel Företag A och företag B har i sin redovisning samma resultat innan skattemässiga avdrag. Företag A har dock vidtagit resultatreglerande åtgärder som skattelagstiftningen ger möjlighet till (noterbart är att en åtgärd inte nödvändigtvis behöver vara laglig). Genom åtgärderna minskar företag A sitt beskattningsbara resultat, vilket ligger till grund för den effektiva skattesatsen. Företag B som ej vidtar några resultatreglerande åtgärder har en högre skattekostnad och således en högre effektiv skattesats. Exemplet utgår från skattesatsen 22 procent. Resultaträkning Företag A Företag B Resultat före skatt Ej skattepliktiga intäkter t.ex. koncernbidrag Beskattningsbart resultat Skattekostnad (Besk. Res.*bolagsskatt) 80*22%=17,6 100*22%=22 Effektiv skattesats (Skattekostnad / Resultat före skatt) 17,6/100=17,6% 22/100=22% ETR 2 ETR 2 beräknas genom skattekostnad dividerat med operativt kassaflöde och har i tidigare studier främst använts som komplement till ETR 1 för att mäta skatteplanering (Lanis & Richardson, 2011; Richardson & Lanis, 2007). Hanlon & Heitzman (2010) och Gupta & Newberry (1997) anser att måttet kan fungera som ett bra komplement till den effektiva skattesatsen (ETR 1) då det kan fånga den skatteplanering som påverkar både resultatet före skatt och det beskattningsbara resultatet t.ex. vilka redovisningsmetoder företaget valt att använda. Det här kan förklaras av att skattekostnaden (täljaren) påverkas av företagets redovisningsmetoder medan det operativa kassaflödet (nämnaren) inte påverkas av företagets redovisning. (Gupta & Newberry, 1997). Mindre möjlighet ges för ledningsgruppen och styrelsen att påverka det operativa kassaflödet i förhållande till det redovisade resultatet före skatt, då det operativa kassaflödet inte ger samma möjlighet till godtycklighet 13 (Lanis & 13 Ett exempel är avskrivningar som påverkar resultatet, men justeras bort i det operativa kassaflödet. 48

56 Richardson, 2007; Desai & Dharmapala, 2006; Hanlon, 2005). Ett lägre värde på ETR 2 innebär en högre nivå på skatteplaneringen i företaget. Många företag redovisade inte sitt operativa kassaflöde i resultaträkningen. Vidare hade de företag som redovisat det operativa kassaflödet använt olika beräkningar. För att skapa en konsekvent hantering av företagen valde vi att utgå från definitionen i Atlas Copcos årsredovisning 2010, vilket också var den mest förekommande definitionen av operativt kassaflöde i företagens årsredovisningar. Det operativa kassaflödet beräknas genom; kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive rörelseförvärv 14 och avyttringar 15 (Atlas Copco, 2011). ETR 2 utgör en kvotvariabel och beräknas, likt tidigare forskning (Lanis & Richardson, 2011; Richardson & Lanis, 2007) enligt följande: Vi kommer likt Lanis & Richardson (2011) utgå från att både ETR1 och ETR 2 skall ligga mellan procent, eftersom små summor gällande kassaflöde och resultat före skatt kan ge upphov till oproportionerligt höga ETR-mått vilket kan skapa uppskattningsproblem i modellen (Gupta & Newberry, 1997). 14 Vi har definierat avyttringar som: avyttringar av verksamhet, dotterbolag, intresseföretag och joint ventures. I fastighetsbolag har försäljning av fastighet ansetts som avyttring. 15 Vi har definierat rörelseförvärv som en transaktion eller en händelse i vilket en förvärvare får det bestämmande inflytandet över en eller flera verksamheter/rörelser. Rörelseförvärv innefattar förvärv av verksamhet, dotterbolag, intresseföretag och joint ventures. I fastighetsbolag har förvärv av fastighet ansetts som rörelseförvärv. Förvärv där det framgått att bolagen ej fått bestämmande inflytande har inte exkluderats. 49

57 Skatteplanering Skattelagstiftningen Redovisningen Operativt kassaflöde Skattekostnad Resultat före skatt innajkhkn avdrag ETR 2 ETR 1 Figur 5. Förenklad figur över ETR 1 och ETR 2. Modellen visar hur måtten påverkas av skattelagsstiftningen respektive redovisningen Oberoende variabler Styrelsesammansättningen och ledningsgruppens påverkan på företagets skatteplanering testas genom våra oberoende variabler som består av; ålder, varaktighet, kön och nationalitet. I de fall där data har varit svårdefinierad eller inte framgått i årsredovisningen har vi gjort sökningar i företagens tidigare årsredovisningar. Vi har även gjort sökningar i andra företags årsredovisningar om styrelseledamoten innehaft flera styrelseuppdrag eller om individen i ledningsgruppen haft andra tidigare ledande befattningar i andra företag Genomsnittlig ålder För att ett företag skall kunna skatteplanera effektiv krävs det att företaget kan ta till sig samt tillämpa nya idéer inom skatteplaneringsområdet, vidare innebär också skatteplanering ett flertal risker för företaget. Eftersom äldre individer i ledningsgruppen och styrelsen kan anses mer konservativa och mindre riskbenägna i företagsstrategier och beslut, tror vi att det finns ett negativt samband mellan ledningsgruppens/styrelsens genomsnittsålder och skatteplanering. Ålder fastställs genom födelseår (Rivas, 2012). Individerna i ledningsgruppen/ styrelseledamöternas födelseår hämtas från företagens årsredovisningar, födelsedatumen har sedan räknats om till ålder för individen. Individernas ålder vid årets början har använts i beräkningarna. Vi valde att operationalisera ålder som genomsnittsålder då svenska styrelser 50

58 tenderar att vara homogena i ålder (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Tidigare studier har även använt detta mått (Platt & Platt, 2012). För att vara konsekventa användes samma mått för ledningsgruppen. Den genomsnittliga åldern i ledningsgruppen och styrelsen utgörs av kvotvariabler och beräknas genom att summan av alla individers ålder i ledningsgruppen/styrelsen divideras med antalet individer i ledningsgruppen/styrelsen Andel utländska Skatteplanering är bland annat en strategisk fråga och eftersom utländska ledamöter kan förväntas bidra med nya idéer, diversifierad information, innovativa lösningar tror vi att en ökad nationell mångfald i ledningsgruppen och styrelsen kan leda till ökad skatteplanering. Vid kodningen av individernas nationalitet har vi likt tidigare forskning (Collin et al. 2013; Umans & Smith, 2013; Brammer et al., 2007; Van der Walt et al., 2006) använts oss av individernas namn samt de beskrivningar som ges i årsredovisningen. Internet har också använts för att söka information (Collin et al. 2013; Umans & Smith, 2013). Vidare har vi använt Larsson & Sundqvists (2010) bok om styrelser och revisorer i Sveriges börsföretag för att dubbelkolla individer i styrelser som vi varit osäkra på. Individer som har haft dubbelt medborgarskap, där det ena medborgarskapet varit svenskt har kodats som svenska. Andel utländska i styrelsen utgör en kvotvariabel och beräknas genom antalet utländska ledamöter dividerat med antalet ledamöter. Andel utländska i ledningsgruppen utgör en kvotvariabel och beräknas genom antalet utländska individer i ledningsgruppen dividerat med antalet individer i ledningsgruppen Genomsnittlig varaktighet Styrelser samt ledningsgrupper med individer som har en längre varaktighet i styrelsen/företaget kan anses mer riskaversiva och mindre intresserade av att utveckla och implementera nya strategier i företaget. Eftersom skatteplanering innebär risker samtidigt som det kräver att grupperna tar till sig nya skatteplaneringsstrategier förväntar vi oss att det finns ett negativt samband mellan styrelsens genomsnittliga varaktighet och skatteplanering. Individer i ledningsgruppen och styrelseledamöternas varaktighet hämtas från företagens årsredovisningar. Individens varaktighet beräknas från årets slut (2010) eftersom individerna varit verksamma i företaget/styrelsen under året. Hela år räknas vilket innebär att hänsyn inte har tagits för när individen i ledningsgruppen/styrelseledamoten tillträdde under året. Det här förklaras av att tillträdesdatum inte framgår i alla företags årsredovisningar. Varaktighet i 51

59 styrelsen är en kvotvariabel och har operationaliserats som styrelseledamöternas sammanlagda tid i styrelsen dividerat med antal individer i styrelsen. Ledningsgruppens varaktighet är en kvotvariabel och har operationaliserats som individernas sammanlagda tid i företaget dividerat med antalet individer i ledningsgruppen Andel kvinnor Skatteplanering innebär flera olika risker för företaget samtidigt som skatteplanering också kan ses som en CSR fråga. Eftersom kvinnor kan anses mer riskaversiva än män och mer intresserade av andras välmående tror vi att en ökad könsmångfald i ledningsgruppen och styrelsen kan leda till mindre skatteplanering i företaget. Individens kön definieras i studien som antingen kvinna eller man. Kodningen av individens kön har skett utifrån namn och foton som observerats i företagens årsredovisningar (Brammer et al. 2007; Van der Walt et al. 2006). Andelen kvinnor i ledningsgruppen och styrelsen utgör en kvotvariabel och mäts genom andelen kvinnliga individer i ledningsgruppen och styrelsen (Umans & Smith, 2013). Beräkningen kommer likt Mínguez-Vera & Martin (2011) genomföras genom att antalet kvinnor i ledningsgruppen/styrelsen divideras med det totala antalet individer i ledningsgruppen/ styrelsen Kontrollvariabler Kontrollvariabler används för att kontrollera för faktorer som vi tror kan påverka sambandet mellan studiens beroende- och oberoende variabler (Bryman & Bell, 2005). Studiens kontrollvariabler har hämtas från årsredovisningar och databasen Orbis. Kontrollvariablerna styrelsens storlek och ägarstruktur har operationaliserats på två olika sätt både som diktoma- och kvotvariabler. Orsaken till varför vi också valde att operationalisera dessa variabler som dikotoma var för att vi hade relativt många kontrollvariabler i förhållande till urvalets storlek. Det här möjliggjorde ett större handlingsutrymme vid de statistiska testerna. Företagsnivå Företagets storlek Företagets storlek har används frekvent som kontrollvariabel inom skatteplanerings- forskningen (Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Minnick & Noga, 2010; Chen et al. 2010). Tidigare studier har påvisat blandade resultat gällande relationen mellan företagets storlek och den effektiva skattesatsen 16 (Armstrong, Blouin & Larcker, 2012). Gupta & Newberry (1997), 16 Effektiva skattesatsen är detsamma som ETR 1. 52

60 Stickney & McGee (1982) och Manzon & Plesko (2001) fann inte några statistiska signifikanta samband mellan företagets storlek och den effektiva skattesatsen. Samtidigt som till exempel Heshmati, Johansson & Bjuggren (2010), Richardson & Lanis (2007) och Rego (2003) påvisade en negativ relation mellan företagets storlek och den effektiva skattesatsen (dvs. att större företag har en lägre effektiv skattesats). Chan, Lin & Tang (2013) påvisade att större företag skatteplanerar mer än mindre (kinesiska företag). Att större företag och koncerner har en lägre effektiv skattesats och skatteplanerar mer har försökts förklaras av att dessa företag har mer resurser för att kunna utnyttja kryphål och gråzoner i skattelagstiftningen och större möjligheter att förflytta inkomster till lågskatteländer. (Heshmati, Johansson & Bjuggren, 2010; Rego, 2003) Vi har två mått för att beräkna företagets storlek, antal anställda och omsättning vilka båda utgör kvotvariabler (Umans, 2012; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2010; Minnick & Noga, 2010). Omsättning mäts genom den naturliga logaritmen för företagets tillgångar i slutet av året 2010 respektive Antalet anställda mäts genom den naturliga logaritmen av antalet anställda i slutet av året 2010 respektive Bransch Branschtillhörighet kommer användas som kontrollvariabel då det kan finnas variationer och grundläggande skillnader i skatteplanering inom olika branscher (Taylor & Richardson, 2014; Badertscher, Katz & Rego, 2013). Vidare har branschtillhörighet använts som kontrollvariabel i ett antal studier inom den ekonomiska skatteforskningen (Taylor & Richardson, 2014; Badertscher, Katz & Rego, 2013; Abdul Wahab & Holland, 2012; Chen et al 2010; Rego, 2003). Vi valde att likt Umans (2012) att klassificera företag utifrån tjänste- och tillverkande företag. Anledning var att det fanns en stor spridning av företag mellan många olika branscher och vissa branscher bara hade ett fåtal företag. Till skillnad från Umans (2012) klassificerar vi inte finansiella företag då vi har exkluderat dessa från vår studie. Bransch utgör i studien en dikotom variabel och ett tillverkande företag har kodats som 0 och ett tjänsteföretag har kodats som Finansiell hävstång Finansiell hävstång har visat sig påverka den effektiva skattesatsen och används därför som kontrollvariabel. Tidigare studier (Lanis & Richardson, 2012; Richardson & Lanis, 2007; 53

61 Gupta and Newberry 1997; Stickney & McGee, 1982) har funnit att företag med en högre finansiell hävstång har en lägre effektiv skattesats. Högbelånade företag kan förväntas använda avdragsgilla räntebetalningar för att främja skatteplaneringen och därmed även var mera effektiva på att minimera bolagskatten (Taylor & Richardson, 2014; Taylor & Richardson, 2012; Lanis & Richardson, 2012). Det här kan förklaras av att ränteutgifter är avdragsgilla medan utdelningar inte är avdragsgilla vilket gör att företag med högre skuldsättning kan förväntas ha en lägre effektiv skattesats (Richardson & Lanis, 2007). Den finansiella hävstången utgör en kvotvariabel och mäts genom långfristiga skulder dividerat med totala tillgångar ROA Räntabilitet på totalt kapital (ROA) har använts som kontrollvariabel i ett antal studier inom den skatteekonomiska forskningen (se Taylor & Richardson, 2014; Armstrong, Blouin & Larcker, 2012; Taylor & Richardson, 2012; Minnick & Noga, 2010; Lanis, 2007; Gupta and Newberry, 1997). ROA har använts för att kontrollera för den underliggande ekonomiska aktiviteten i företaget (Armstrong, Blouin & Larcker; 2012), dess operativa resultat (Taylor & Richardson, 2012), lönsamhet (Gupta and Newberry, 1997) och variation i resultatet (Taylor & Richardson, 2014) vilket kan påverka skatteplaneringen i ett företag (Minnick & Noga, 2010). ROA utgör en kvotvariabel och har operationaliserats som resultat före skatt dividerat med totala tillgångar. Styrningsegenskaper Styrelsens oberoende Styrelsens oberoende har använts, likt Taylor & Richardsons (2014) studie, som kontrollvariabel för att kontrollera för skillnader i styrelsens övervakningskapacitet. Styrelsens oberoende har sitt ursprung i agentteorin och utifrån ett agentteoretiskt perspektiv består effektiva styrelser av oberoende styrelseledamöter (Huse, 2007). Oberoende ledamöter kommer bland annat påverka styrelsens övervakningsförmåga positivt (Fama & Jensen, 1983). Lanis & Richardson (2011) påvisade i sin studie att oberoende ledamöter leder till mindre skatteplanering. Detta eftersom oberoende ledamöter skapade en effektivare övervakning av ledningen gällande skatter (Lanis & Richardson, 2011). Noterade företag på Nasdaq Stockholm OMX följer Svensk Kod för bolagsstyrnings definition av oberoende (Svensk kod för bolagsstyrning, 2010). Denna definition har även 54

62 använts i studien där en ledamot anses oberoende om denne är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelsens oberoende beräknas genom antalet oberoende ledamöter dividerat med antalet ledamöter i styrelsen och utgör en kvotvariabel Styrelsens storlek Vi har valt att använda styrelsens storlek som kontrollvariabel då det kan ha en inverkan på styrelsens effektivitet gällande kommunikation och handlingskapacitet (Huse, 2007; Lipton & Lorsch, 1992) vilket vidare kan tänkas ha en påverkan på skatteplaneringen. Forskning har påvisat att den optimala nivån på styrelsestorleken ligger mellan sju och nio ledamöter (Huse, 2007; Mak & Kusnadi, 2005; Beiner et al, 2004; Jensen, 1993; Lipton & Lorsch, 1992). Vi har operationaliserat styrelsens storlek på två sätt både som kvotvariabel utifrån totala antalet styrelseledamöter och som en dikotom variabel. Den dikotoma variabeln har kodats som 1 om en styrelse har mellan sju och nio ledamöter och som 0 om styrelsen har färre eller fler ledamöter Ägarstruktur Företagets ägarstruktur har använts som kontrollvariabel i skatteplaneringsforskningen (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dhermapala, 2006). Detta eftersom kontrollägare har större incitament, möjligheter och makt att övervaka ledningen vilket leder till mindre möjligheter för ledningen att agera i egenintresse (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dhermapala, 2006; Schleifer & Vischny, 1986; Hedlund et al. 1985). Chen et al. (2010) påvisade att familjeföretag var mindre benägna till skatteplanering vilket är intressant ur ett svenskt perspektiv då Sverige är starkt präglat av kontrollägande, främst i form av ägarfamiljer (Högfeldt, 2005; La Porta, Lopez De Silanes och Sheifer, 1999). Chen et al. (2007) menar att en anledning till att familjeföretag skatteplanerar mindre är att familjens namn och rykte är starkt förknippat med företaget. Studier har utgått ifrån olika mått gällande andelen aktier en ägare skall inneha för att definieras som kontrollägare, både 5 procent (Lanis & Richardson, 2011; Desai & Dhermapala, 2006), 10 procent (La Porta, Lopez De Silanes och Sheifer, 1999) och 20 procent (La Porta, Lopez De Silanes och Sheifer, 1999) har använts. Denna studie kommer likt La Porta, Lopez De Silanes och Sheifer (1999) utgå från att en ägare skall inneha 10 procent av rösterna för att denne skall definieras som kontrollägare. Valet av 10 procent gjordes eftersom vissa möjligheter i ABL börjar gälla vid denna gräns t.ex. extra 55

63 bolagsstämma (ABL 7:13 och vinstutdelning (ABL 18:11). Ägarstruktur har operationaliserats på två sätt, både som kvotvariabel och dikotom variabel. Kvotvariabeln genom procentandelen av den största ägarens röster. Den dikotoma variabeln har kodats som 1 om ett företag har en ägare med tio procent eller mer av rösterna. Övriga ägarstrukturer har kodats som Ekonomiutbildning Utbildning är ett demografiskt karaktärsdrag som kan tänkas påverka individernas beslutsfattande i styrelsen och ledningsgruppen (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009 & Mason, 1984) och vidare skatteplaneringen i företaget. Tidigare studier har t.ex. påvisat att nivån av ekonomisk utbildning i styrelse och ledningsgrupp har ett samband med företagets outcome (Darmadi, 2013; Jean Jean & Stolowy, 2009; Golec, 1996). Individer med en ekonomisk utbildning kan tänkas vara mindre risktagande i beslut då ekonomiutbildningar är präglade av kalkyleriska beräkningar och övervägningar mellan kostnad och nytta (Patzelt, Knyphausen-Aufsess & Fischer, 2009; Hambrick & Mason, 1984). Eftersom skatteplanering innebär risker skulle detta argument leda till mindre skatteplanering (Garbarino, 2011). Vidare kan dock individer med en ekonomisk utbildning anses ha mer kunskaper om komplexa ekonomiska transaktioner i företaget (Patzelt, Knyphausen-Aufsess & Fischer, 2009; Hambrick & Mason, 1984) vilket skulle kunna tänkas öka möjligheterna för skatteplanering. För att avgöra om en ledamot eller individ i ledningsgruppen har en ekonomisk utbildning har akademiska titlar, utbildningsinformation och examensbegrepp använts t.ex. civilekonom, ekonomexamen och MBA. Titeln nationalekonom, utbildningen industriell ekonomi samt finansiella utbildningar har setts som ekonomiutbildningar. Doktorer inom ekonomi har också klassificerats som ekonomiutbildade. Individer som innehaft dubbla utbildningar varav en varit ekonomiutbildning har klassificerats som ekonomiutbildad 17. Utbildning i styrelsen är en kvotvariabel och beräknas genom antalet ledamöter med ekonomiutbildning dividerat med antalet ledamöter i styrelsen. Utbildning i ledningsgruppen är en kvotvariabel och beräknas genom antalet individer med ekonomiutbildning dividerat med antalet individer i ledningsgruppen. 17 Utbildningar som inte definierats som ekonomiutbildningar är: gymnasieekonom, kurser inom ekonomi, påbörjade ekonomistudier som ej avslutats, marknadsförings utbildning- eller program och högre bankutbildning Om det enbart framgått att individens utbildning är fil. pol eller kand. har det inte räknats som en ekonomiutbildning. 56

64 Antalet kvinnor i styrelsen Som beskrivits i hypotes 7 finns en kritisk massa på minst tre kvinnliga ledamöter för att effekterna av de kvinnliga ledamöterna skall visa sig (Joecks, Pull & Vetter, 2013; Torchia, Calabro & Huse, 2011). Vi har således valt att använda antalet kvinnor i styrelsen som en kontrollvariabel. Antalet kvinnor i ledningsgruppen används dock inte, eftersom demografiska karaktärsdrag tenderar till att suddas ut i grupper som träffas mer regelbundet (Huse, 2007). Antalet kvinnor i styrelsen har operationaliserats som en dikotom variabel. Variabeln har kodats som 1 om det finns tre eller fler kvinnor i styrelsen och som 0 om antalet kvinnliga ledamöter inte överstiger två Genomförande Studien utgår från företag som varit noterade på Nasdaq OMX Stockholm under hela perioden För att uppfylla studiens syfte var det viktigt att det fanns information gällande åren vilket bidrog till att vi bara inkluderade företag som var noterade under hela denna period. Studiens data är insamlad från företagens koncernredovisningar och koncernen är vidare det vi avser med benämningen företaget. Då det inte fanns någon lista att tillgå gällande vilka företag som var noterade år 2010 fick vi gå bakvägen för att få fram listan på företagen. Vi startade med att hämta alla företag som var noterade 2014 på Nasdaq OMX Stockholm. Vi eliminerade sedan företag som hade listats efter år 2010 samt inkluderade företag som hade avlistats åren 2013 och 2014, vilket gav en lista på 238 företag. Utifrån dessa företag gjordes ett icke slumpmässigt urval eftersom företagen var tvungna att uppfylla vissa krav, vilket presenteras i bortfallsanalysen Bortfallsanalys Enligt Bryman & Bell (2005) måste alltid problemet med bortfall beaktas. Bortfall av företag kan skapa snedvridna resultat och påverka generaliserbarheten av resultaten (Bryman & Bell, 2005). Elimineringar av företag har dock gjorts i studien då det fanns risk för att dessa hade skapat än mer snedvridna resultat. Vi valde likt, Lanis & Richardson (2011) att eliminera finansiella företag och banker (24 st) då dessa företag omfattas av andra lagar och regleringar vilket kan påverka skatteplanering (Lanis & Richardson, 2011). Eliminering av finansiella företag gjordes utifrån Nasdaq OMX Stockholms klassificering. Vi valde därefter att eliminera utländska företag (11 st) då skattelagstiftningen kan skilja sig mellan länder (Lanis & Richardson, 2011). I sista steget eliminerades företag med negativt resultat eller negativ skattekostnad (87 st) eftersom det skapar en snedvriden bild av ETR-måtten (Lanis & Richardson, 2011; Gupta & Newberry, 1997). T.ex. uppvisar företaget som har ett negativt 57

65 resultat ett negativt ETR 1 värde, även fast företaget har en positiv skattekostnad. Vårt urval efter elimineringarna bestod av 110 företag. Vi inhämtade information om dessa företag under en treårsperiod vilket innebar att vi undersökte 330 årsredovisningar Databearbetning Vi har använt oss av statistikprogrammet SPSS för att analysera insamlad data. Vi använde tre olika analysmetoder, univariat-, bivariat- och multivariat analys. Valet av analys baserades på studiens variabeltyper dvs. dikotoma- och kvotvariabler Univariat analys I en univariat analys analyseras en variabel i taget. Vi valde att använda oss av en univariat analys för att kunna studera variansen mellan enskilda variabler samtidigt som det ger läsaren en möjlighet att få en överblick av materialet. Eftersom våra variabler bestod av dikotoma- och kvotvariabler använde vi oss av deskriptiv statistisk som visar medelvärde, standardavvikelse samt lägsta och högsta värde för varje variabel. Analysen visar även antalet observationer som finns för varje variabel. Antalet observationer skiljde sig mellan vissa variabler till följd av bristfällig information eller överdrivna värden Bivariat analys En bivariat analys innebär en analys av två variabler för att undersöka hur variablerna är relaterade till varandra. Genom en bivariat analys går det således att få en bild av relationen mellan två variabler, dvs. om det finns något samband mellan dem (Bryman & Bell, 2005). Eftersom studiens hypoteser var utformade för att undersöka om det fanns några samband mellan styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning (utifrån demografiska faktorer) och skatteplanering fann vi det lämpligt att använda en bivariat analys för att söka efter tecken på samband. Det finns en mängd olika tekniker för att studera relationer och valet av metod får göras beroende av sorten på variablerna (Bryman & Bell, 2005). Enligt Pallant (2013) är Pearsons correlations en metod som passar för att studera relationen mellan två kvotvariabler eller mellan en kvotvariabel och en dikotom variabel. Då studiens variabler utgörs av kvotvariabler och dikotoma variabler var Pearsons correlations därför en lämplig metod i studien (Pallant, 2013). Genom Pearson r kan vi undersöka styrkan och relationen mellan variablerna. Pearson r kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högre värde innebär en starkare relation mellan variablerna, där 1 utgör ett perfekt samband och 0 inget samband alls. Om talet är positivt eller negativt visar riktningen på sambandet. Ett negativt samband visar att när den ena variabeln ökar, 58

66 minskar den andra. Ett positivt samband innebär att när den ena variabeln ökar så ökar även den andra. (Pallant, 2013; Bryman & Bell, 2005) Multivariat analys Vid en multivariat analys analyseras tre eller flera variabler tillsammans (Bryman & Bell, 2005). En multivariat analys var aktuell i vår studie då syftet är att testa hur de oberoende variablerna tillsammans påverkade skatteplaneringen. Analysen vi valt är en standard multipel regression då vi är intresserade av hur våra oberoende variabler tillsammans som grupp kan förklara vår beroende variabel. Detta test förklarar också hur mycket unik varians i den beroende variabeln som varje oberoende variabel kan förklara (Pallant, 2013). Enligt Pallant (2013) lämpar sig en multipel regression om forskaren är intresserad av att förklara hur en variabel påverkar en annan variabel, hur väl ett set av variabler kan förutsäga ett bestämt outcome. Eftersom studiens syfte var att förklara hur styrelsesammansättningen och ledningsgruppens sammansättning påverkar skatteplaneringen i ett företag ansåg vi denna metod lämpligt Test för multikollinearitet Enligt Pallant (2013) är det viktigt att studera om multikorrelation föreligger bland oberoende/kontrollvariablerna vid en multipel regression. Multikorrelation undersöker relationen bland de förklarande variablerna. Pallant (2013) och Hair et al. (2010) menar att VIF värden som överstiger 10 indikerar multikorrelation. Vid värden som överstiger tio bör en övervägning göras gällande att exkludera en av dessa variabler från modellen (Pallant, 2013) Metodkritik Reliabilitet, validitet och replikation ses som de tre viktigaste kriterierna för bedömning av forskningen inom företagsekonomi (Bryman & Bell, 2005). Reliabilitet och validitet blir även än mer centrala i kvantitativa undersökningar, eftersom syftet är att skapa generaliserbara resultat (Homle & Solvang, 2008; Bryman & Bell, 2005). Nedan beskrivs hur dessa begrepp realiseras i studien Reliabilitet Reliabilitet handlar om huruvida resultaten i en undersökning är pålitliga, dvs. om resultaten kommer att bli densamma om undersökningen genomförs på nytt (Bryman & Bell, 2005; Andersen, 1994). Eftersom vi enbart har använt oss av sekundärdata från svenska noterade företags årsredovisningar, från en bestämd tidsperiod anser vi att studien erhållit en relativt 59

67 hög reliabilitet. Svenska företagens årsredovisningar är offentlig information vilket gör att informationen kan anses som relativt tillförlitlig. I de fall där vi behövt koda den information som erhållits från företagens årsredovisningar har vi genomfört en kodning i linje med tidigare forskning. Då vi själva har insamlat sekundärdata från årsredovisningarna skulle en potentiell felkälla kunna vara den mänskliga faktorn. För att minska risken för den mänskliga faktorn har vi, vid datainsamlingen, använt oss av stickprov. Eftersom studien har två författare, har den data som insamlats av en författare, kontrollerats genom stickprov av den andra Validitet Validitet handlar om huruvida det som vi faktiskt mäter är det som vi avser att mäta (intern validitet) samt om mätningen är generaliserbar (extern validitet) (Holme & Solvang, 2008; Bryman & Bell, 2005; Jacobsen, 2002). Valditet är en förutsättning för att kunna dra slutsatser från de resultat som studien genererat (Bryman & Bell, 2005). Den interna validiteten innebär att de orsakssamband som ämnas undersökas verkligen stämmer (Bryman & Bell, 2005). Risken är att det samband som visas påverkas av en annan faktor och att vi därmed får ett skenbart orsaksförhållande (Bryman & Bell, 2005). Enligt Bryman & Bell (2005) är den interna validiteten svår att fastslå vid en tvärsnittsdesign. Genom att undersöka skatteplaneringen med två olika tidigare beprövade mått (Lanis & Richardson, 2011; Dyreng, Hanlon & Maydew, 2008) anser vi att den interna validiteten kunde stärkas. Skatteplanering är dock komplext vilket gjort oss medvetna om begränsningar i måtten. Extern validitet handlar om ifall resultaten från undersökningen kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten (Bryman & Bell, 2005; Jacobsson, 2002). Vårt mål var att erhålla en hög extern validitet, vilket gjorde att vår utgångspunkt var alla svenska företag på Nasdaq OMX Stockholm som var noterade under perioden Den externa validiteten har inte kunnat bli så hög som vi hoppats på beroende på att vi har varit tvungna att eliminera företag. Elimineringarna har skett då företagen inte uppfyllt de kriterier som möjliggör beräkningar av nivån på skatteplanering. 60

68 Replikation Replikerbarhet syftar till hur undersökningen kan upprepas av andra. En strävan att uppnå en hög grad av replikerbarhet är viktig för att hjälpa till att driva forskningsutvecklingen framåt. Vidare kan reliabiliteten i en undersökning som är omöjlig att replikera ifrågasättas, då det t.ex. är svårt att kontrollera resultatet eller objektiviteten i studien. (Bryman & Bell, 2005) För att uppnå en hög replikerbarhet har vi eftersträvat en hög förklaringsgrad och tydlighet i vår empiriska metod. Valet av undersökningsmetod i form av innehållsanalys och sekundäranalys har underlättat detta arbete då vi anser att detta minskar risken för subjektiva bedömningar gällande insamling och bearbetning av data. Vi anser att replikerbarheten i vår studie är god, vilket är av stor vikt då skatteplaneringsforskningen i svensk kontext är ytterst begränsad Etiska övervägningar Studiens metod var en kvantitativ metod och data inhämtades från årsredovisningar och databasen Orbis. Vi inhämtade således information utan samtycke då all information i studien är offentlig. Trots detta måste vi fortfarande värna om individers integritet, då det inte skall vara möjligt att identifiera enskilda individer utifrån studiens resultat (Patel & Davidson, 2011). Detta har beaktats genomgående i studien, vidare minskare också risken för att kunna identifiera individer med studiens metod (Jacobsen, 2002). I presentationen av data har vi försökt att inte reducera sådan information som medför risker för feltolkningar eller missförstånd (Jacobsen, 2002). Vi har i presentationen av empiriska data försökt vara transparenta samtidigt som vi värnat om integritet och att data skall vara av intresse för studiens syfte. 61

69 Kaptitel 6. Empiriskt resultat I kapitlet presenteras och analyseras resultaten från studiens tester. Kapitlet inleds med en univariat analys som presenterar det insamlade empiriska materialet, följt av en bivariat analys där sambandet mellan variablerna undersöks. Därefter presenteras den multivariata analysen som använts för att testa hypoteserna. Avslutningsvis presenteras n sammanfattning av vilka hypoteser som förkastas eller inte förkastas Normalfördelning För att testa om studiens beroende variabler var normalfördelade granskades dessa i histogram samt i Kolomogrov- Smirnov (se bilaga 1) (Pallant, 2013, Hair et al, 2010). ETR 1 för år 2011 och 2012 uppvisade signifikans i Kolomogrov- Smirnov, vilket indikerar att de inte är normalfördelade (Pallant, 2013). Vidare analyserades studiens kvotvariabler utifrån kurtosis och skewness 18, som likt Kolmogorov- smirnov är ett test för att undersöka normalfördelningen (Pallant, 2012; Hair et al, 2010). Fyra variabler 19 hade ett kurtosisvärde mellan 2 och 5 (se bilaga 2) vilket i relativt hög grad avviker från 0 vilket indikerar att normalfördelning ej föreligger (Pallant, 2013; Hair et al. 2010). Ett sätt att få variablerna mer normalfördelade hade varit att logaritmera dessa (Pallant, 2013). Men eftersom vi har ett urval som är större än 30 observationer kan antalet anses tillräckligt stort för att anta att normalfördelning föreligger (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Enligt Tabachnick & Fidell (2001) kommer även den risk som finns med höga kurtosisvärden dvs. en underskattning i variansen att reduceras med ett större urval. Tabachnick & Fidell (2001) menar vidare att man inte bör manipulera data i syfte att förbättra resultatet eller för att uppnå ett förväntat resultat. Vi har därför valt att inte logaritmera några variabler utifrån dessa tester. Således är bara variablerna anställda och omsättning logaritmerade vilket beskrevs i operationaliseringen. 18 Skewnessvärdet ger en indikation om symmetrin i fördelningen och kurtosis om toppen av fördelningen. Vid en perfekt normal fördelning skulle värdet på skewness och kurtois vara noll, ett värde som dock är väldigt ovanligt inom samhällsvetenskapen. (Pallant, 2013) 19 Genom skewness och kurtios (se bilaga 2) kunde vi se att variablerna ledning andel kvinnor, ledning andel utländska individer, styrelsen andel utländska individer och styrelsens genomsnittsvaraktighet inte är normalfördelade eftersom de avviker betydande från noll. 62

70 6.2 Univariat analys I tabell 1 presenteras studiens variabler. Variablernas medelvärde, minimum, maximum och standardavvikelse redovisas. N beskriver antalet observationer som har varit möjlig för varje variabel. N- värdet är mindre på ETR 2 eftersom vi valt att ta exkludera de observationer som har haft ett ETR 2 som överstiger 100 procent (se operationalisering). Vidare är antalet observationer färre gällande utbildning, detta till följd av bristfällig information. Beroende variabler ETR 1 mäter den effektiva skattesatsen dvs. det företaget betalar i skatt. I tabell 1 framgår det att variabeln ETR 1 år 2011 har ett medelvärde på 27 procent, ett minimumvärde på 10 procent samt ett maximumvärdet på 79 procent. ETR 1 år 2012 hade ett medelvärde på 28 procent. Minimumvärdet var 0 procent och maximum var 82 procent. Under år 2011 och 2012 var den svenska bolagskatten 26,3 procent (Skatteverket, 2013). Att den genomsnittliga effektiva skattesatsen överstiger den svenska bolagsskatten behöver inte indikera att företagen betalar för mycket skatt. Eftersom större företag tenderar att ha verksamheter i andra länder, med en högre skattesats, vilket bidrar till en högre formell skattesats för företaget. ETR 2 är företagets operativa kassaflöde dividerat med skattekostnaden. I tabell 1 framgår det att variabeln ETR 2 år 2011 har ett medelvärde på 41 procent, ett minimumvärde på 3 procent och ett maximumvärde på 92 procent. ETR 2 för år 2012 hade ett medelvärde på 34 procent, ett minimumvärde på 0 procent samt ett maximumvärde på 99 procent. Oberoende variabler Andel kvinnor och andelen utländska individer i ledningsgruppen var i genomsnitt 12 respektive 18 procent. Den genomsnittliga åldern i ledningsgrupperna var 48 år och den genomsnittliga varaktigheten i företaget var 10 år. Andel kvinnliga ledamöter i styrelsen var i genomsnitt 24 procent och andelen utländska ledamöter var i genomsnitt 11 procent. Styrelsens ledamöter hade en genomsnittsålder på 56 år och varaktigheten i styrelsen var i genomsnitt 7 år. Kontrollvariabler I tabell 1 ser vi att 27 procent av företagen var tjänsteföretag och 73 procent var tillverkande. Företagens största ägare ägde i genomsnitt 31 procent av rösterna och 91 procent av företagen hade en enskild ägare med ett innehav av 10 procent eller mer av rösterna. Styrelsen bestod i genomsnitt av 64 procent av oberoende ledamöter och storleken på styrelse uppgick i genomsnitt till knappt 7 ledamöter. Vidare hade 45 procent mellan sju och nio 63

71 styrelseledamöter och 14 procent hade tre eller fler kvinnliga ledamöter. Andelen ledamöter med ekonomiutbildning i styrelsen var 53 procent och andelen med ekonomiutbildning i ledningsgruppen var 52 procent. Vidare presenteras kontrollvariablerna anställda, omsättning och finansiell hävstång i tabell 1 nedan. Tabell 1. Deskriptiv statistik N Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse ETR ,10,79,2748,08537 ETR ,03,92,4029,20313 ETR ,00,82,2777,13750 ETR ,00,99,3406,19849 Ledning andel kvinnor 110 0,00,77,1233,13490 Ledning andel utländska individer 109 0,00 1,00,1777,21416 Ledning genomsnittsålder ,50 61,71 48,1382 4,29901 Ledning genomsnittsvaraktighet 105 1,86 26,17 10,1512 5,34876 Styrelsen andel kvinnor 110 0,00,57,2359,12062 Styrelsen andel utländska individer 110 0,00,86,1095,17344 Styrelsen genomsnittsålder ,29 66,25 55,9067 3,75488 Styrelsen genomsnittsvaraktighet 110 2,00 23,00 7,0133 3,33097 Anställda ,40 2,161 Anställda ,44 2,140 Omsättning ,06 1,917 Omsättning ,15 1,896 Industri 110 0,00 1,00,2727,44740 Finansiell hävstång ,00,79,2065,17860 Finansiell hävstång ,00,84,2120,17485 ROA ,57 9,65 2,9006 3,76906 ROA ,10 9,97 3,0290 3,49782 Ägarstruktur 110 4,66 82,00 30, ,61943 Kontrollägare10 % ,91,289 Styrelsen antal oberoende 110,20 1,00,6354,18509 Styrelsen storlek (kvotvariabel) ,80 1,579 Styrelsen storlek 110 0,00 1,00,4545,50021 Styrelsen tre kvinnor eller fler 110 0,00 1,00,1364,34474 Styrelsen andel ekonomiutbildning 98 0,00 1,00,5309,21118 Ledning andel ekonomiutbildning 77,11 1,00,5210,20570 Valid N 37 64

72 6.3. Bivariat analys För att testa korrelationen mellan variablerna användes en korrelationsanalys (Pearsons correlations). Vi har valt att dela upp korrelationsanalysen i tre tabeller för att göra den mer överskådlig. I tabell 2 presenteras korrelationen mellan studiens beroendevariabler och oberoendevariabler. Tabell 3 redovisar korrelationen mellan studiens beroendevariabler och kontrollvariabler och i tabell 4 redogörs korrelationen mellan de oberoendevariablerna och kontrollvariablerna. I korrelationsanalysen, tabell 2, ser vi att det finns ett positivt signifikant samband mellan ETR 1 år 2011 och andelen utländska i både ledningsgruppen och styrelsen. Vidare finns ett negativt signifikant samband mellan ETR 1 år 2011 och andelen kvinnor i ledningsgruppen. I korrelationsanalysen ser vi att ETR 2 år 2011 har ett positivt signifikant samband med både ledningsgruppens genomsnittsålder och genomsnittsvaraktighet i företaget. ETR har även ett positivt signifikant samband med andelen kvinnor och andelen utländska i styrelsen. Vi ser även att ETR har et positivt signifikant samband med andel utländska i ledningen. Mellan ETR 2 år 2012 och andelen kvinnor i ledningen finns ett positivt signifikant samband. I tabell 3 ser vi att det finns ett negativt signifikant samband mellan ETR 1 år 2011 och antal oberoende i styrelsen. ETR 2 år 2011 har ett positivt signifikant samband med antalet anställda Vi ser även att ETR har ett positivt signifikant samband med ägarstrukturen. ETR 1 år 2012 visade inga signifikanta samband alls med studiens kontrollvariabler. Korrelationen mellan studiens oberoende- och kontrollvariabler studerades. Vidare studerades även korrelationen mellan studiens oberoende variabler och korrelationen mellan kontrollvariablerna. Detta har gjorts för att en signifikant korrelation över 0,7 ger en indikation för att en kolinjäritet föreligger vilket vidare ökar risken för multikollinjäritet i vår regressionsmodell (Pallant, 2013; Hair et al, 2010). Kontrollvariablerna för företagets storlek (antalet anställda, 2010, 2011 och omsättning, 2010, 2011) uppvisade en signifikant korrelation över 0,7. Att dessa kontrollvariabler visade en korrelation över 0.7 skapar dock inget problem i vår studie då det inte inkluderats samtidigt i regressionsmodellerna 20. Övriga variabler visade ingen signifikant korrelation över 0,7. 20 Kontrollvariablerna antalet anställda och omsättning är båda två olika proxys för att mäta företagets storlek. 65

73 Sammanfattningsvis ser vi att både ETR 1 år 2011 och ETR 1 år 2012 visar ett positivt signifikant samband med andelen utländska individer i ledningsgruppen. Vidare har både ETR 1 år 2011 och ETR 2 år 2011 ett positivt signifikant samband mellan andelen utländska individer i styrelsen. ETR 1 år 2011 och ETR 2 år 2012 skiljer sig gällande sambandsriktningen för kvinnor i ledningsgruppen, ETR 1 år 2011 visar ett negativt samband medan ETR 2 år 2012 visar ett positivt samband. Genom korrelationsanalysen har vi således fått indikationer om vilka variabler som det finns samband i mellan och risker för kollinjäritet. Vidare har korrelationsanalysen fungerat som grund vid skapandet av studiens regressionsmodell. Hypoteserna kommer dock inte att testas mot korrelationanalysen utan mot regressionsmodellen. 66

74 Tabell 2. Korrelationsanalys (Pearsons correlations), beroende- och oberoende variabler ETR ETR2 2011, ETR1 2012,382 *** -, ETR2 2012,070,226 *, Ledning andel kvinnor -,166 * -,039 -,046,248 ** 6. Ledning andel utländska individer,242 **,089,356 *** -,059, Ledning genomsnittsålder -,007,251 ** -,061,114 -,107, Ledning genomsnittsvaraktighet -,016,197 * -,146,091 -,237 ** -,029,397 *** 9. Styrelsen andel kvinnor -,062,272 ** -,022,027,340 ***,127,014, Styrelsen andel utländska ledamöter,197 **,280 **,121,005 -,110,330 ***,291 ***,148 -, Styrelsen genomsnittsålder,096,154 -,062 -,176 -,306 ***,132,136,253 *** -,110,193 ** 12. Styrelsen genomsnittsvaraktighet,037 -,027,062,112 -,170 *,016 -,104,222 ** -,190 ** -,131,370 *** *Signifikant på 10%- nivån (p <.1) **Signifikant på 5%- nivån (p <.05) ***Signifikant på 1%- nivån (p <.01) 67

75 Tabell 3. Korrelationsanalys (Pearsons correlations), beroende- och kontrollvariabler 1. ETR ETR2 2011, ETR1 2012,382 *** -, ETR2 2012,070,226 *, Anställda ,114,235 ** -,077 -, Anställda ,128,206 * -,081 -,090,996 *** 7. Omsättning ,083,167 -,082 -,090,900 ***,896 *** 8. Omsättning ,067,177 -,084 -,088,893 ***,893 ***,998 *** 9. Industri -,134 -,169 -,053,018 -,332 *** -,329 *** -,193 ** -,202 ** 10. Finansiell hävstång Finansiell hävstång ,006 -,076 -,018,092,174 *,138,266 ***,263 ***,152 -,014 -,018 -,010,089,175 *,135,271 ***,263 ***,123,930 *** 12. ROA ,112 -,076,032 -,011 -,013,000,011,013,080,245 ***,186 * 13. ROA ,079 -,016,144 -,095,178 *,184 *,152,136 -,068,162 *,178 *,248 *** 14. Ägarstruktur,053,096,109,183 * -,074 -,062 -,090 -,081 -,003 -,121 -,129 -,079 -, Kontrollägare 10 % 16. Styrelsen antal oberoende 17. Styrelsens storlek (kvotv.),050,155 -,009,133 -,195 ** -,181 * -,219 ** -,203 **,052 -,176 * -,176 *,028 -,042,378 *** -,282 *** -,027,014,095 -,038 -,044 -,005 -,015,206 ** -,085 -,020 -,088 -,106 -,040 -,183 * -,093,082 -,045 -,082,622 ***,604 ***,685 ***,682 *** -,065,254 ***,245 ***,100,056 -,209 ** -,161 * -, Styrelsen storlek,069,034 -,022,028,276 **,284 **,320 **,319 **,056,233 *,243 * -,016 -,101 -,104 -,092 -, *** 19. Styrelsen tre kvinnor eller fler 20. Styrelsen andel ekonomiutbildning 21. Ledning andel ekonomiutbildning -,062,178 -,084 -,026,339 **,311 **,335 **,331 **,054,034,058,058 -,158 -,059,034,184,354 ***,169,088,029,108,205,092,117,147,149 -,036,070,092 -,199 *,007,158,130 -,054 -,018,084,014 -,175 -,091 -,135,010 -,120 -,120 -,095 -,107,103 -,059 -,007 -,133 -,003,033,155,118 -,071 -,063,150,191 *Signifikant på 10%- nivån (p <.1) **Signifikant på 5%- nivån (p <.05) ***Signifikant på 1%- nivån (p <.01) 68

76 Tabell 4. Korrelationsanalys (Pearsons correlations), oberoende- och kontrollvariabler 1. Ledning andel kvinnor Ledning andel utländska individer, Ledning genomsnittsålder -,107, Ledning genomsnittsvaraktighet -,237 ** -,029,397 *** 5. Styrelsen andel kvinnor,340 ***,127,014, Styrelsen andel utländska ledamöter 7. Styrelsen genomsnittsålder 8. Styrelsen genomsnittsvaraktighet -,110,330 ***,291 ***,148 -,043 -,306 ***,132,136,253 *** -,110,193 ** -,170 *,016 -,104,222 ** -,190 ** -,131,370 *** 9. Anställda 2010,023,159,414 ***,326 ***,270 ***,359 ***,211 ** -, Anställda 2011,018,139,393 ***,312 ***,272 ***,319 ***,189 * -,039,996 *** 11. Omsättning 2010,057,194 **,455 ***,315 ***,256 ***,465 ***,170 * -,084,900 ***,896 *** 12. Omsättning 2011,044,192 **,457 ***,320 ***,258 ***,469 ***,169 * -,087,893 ***,893 ***,998 *** 13. Industri,334 *** -,088 -,172 * -,198 **,008 -,081 -,238 ** -,091 -,332 *** -,329 *** -,193 ** -,202 ** 14. Finansiell hävstång ,060,017,324 *** -,004 -,041,195 ** -,072 -,271 ***,174 *,138,266 ***,263 ***, Finansiell hävstång ,005,056,341 ***,020 -,023,232 ** -,016 -,256 ***,175 *,135,271 ***,263 ***,123,930 *** 16. ROA 2010,174 *,197 **,131 -,108,082 -,091 -,222 ** -,116 -,013,000,011,013,080,245 ***,186 * 17. ROA 2011,046,230 **,034 -,175 * -,021 -,062 -,070 -,176 *,178 *,184 *,152,136 -,068,162 *,178 *,248 *** 18. Ägarstruktur -,102 -,049 -,114,175 *,051 -,111,016,359 *** -,074 -,062 -,090 -,081 -,003 -,121 -,129 -,079 -, Kontrollägare 10 %,129 -,002 -,049 -,047 -,009 -,193 ** -,146,002 -,195 ** -,181 * -,219 ** -,203 **,052 -,176 * -,176 *,028 -,042,378 *** 20. Styrelsen antal oberoende,174 *,075 -,079 -,024,181 * -,007,044 -,030 -,038 -,044 -,005 -,015,206 ** -,085 -,020 -,088 -,106 -,040 -,183 * 21. Styrelsen storlek (kvotv.),063,145,408 ***,152,073,471 ***,038 -,209 **,622 ***,604 ***,685 ***,682 *** -,065,254 ***,245 ***,100,056 -,209 ** -,161 * -, Styrelsen storlek -,050,005,235 ** -,024,143,162 * -,038 -,061,276 ***,284 ***,320 ***,319 ***,056,233 **,243 ** -,016 -,101 -,104 -,092 -,033,453 *** 23. Styrelsen tre kvinnor eller fler 24. Styrelsen andel ekonomiutbildning 25. Ledning andel ekonomiutbildning *Signifikant på 10%- nivån (p <.1) **Signifikant på 5%- nivån (p <.05) ***Signifikant på 1%- nivån (p <.01),361 ***,084,110,128,566 ***,078 -,039 -,101,339 ***,311 ***,335 ***,331 ***,054,034,058,058 -,158 -,059,034,184 *,354 ***,169 *,165,002,038,019,064 -,044 -,177 *,000,092,117,147,149 -,036,070,092 -,199 **,007,158,130 -,054 -,018,084,014,176 -,006,112 -,027,096 -,113 -,135,039 -,120 -,120 -,095 -,107,103 -,059 -,007 -,133 -,003,033,155,118 -,071 -,063,150,191 * 69

77 6.4. Multivariat analys Multipel regression Vi genomförde en standard multipel regression på fyra modeller (se tabell 5 nedan). Då vi hade operationaliserat företagets storlek på två olika sätt, antalet anställda och omsättning valde vi att testa båda dessa proxy. Båda variablerna skapade signifikans men antalet anställda skapade mest signifikans i våra modeller och valdes därför som proxy. Både styrelsens storlek och ägarstrukturen i företaget hade operationaliserats på två sätt. Båda sätten för respektive variabel testades i vår modell och gav samma signifikansnivå. Vi valde att använda de dikotoma variablerna för styrelsens storlek och ägarstrukturen. Detta eftersom vårt urval var relativit litet i förhållande till antalet oberoende variabler. Vidare testades ETR 1 och ETR 2 för året 2012 men ingen signifikans uppvidades i dessa modeller. Modellerna för ETR 1 och ETR 2 för året 2011 kommer således bara att redovisas. Eftersom kontrollvariablerna andel med ekonomiutbildning i ledningsgruppen respektive styrelsen bara hade 77 respektive 98 observationer valde vi att göra två olika tester. Ett där vi valde att inkludera ledningsgruppens och styrelsens ekonomiutbildning och ett där vi inte gjorde det. Sammanfattningsvis redovias 4 modeller. I modell 1 och 2 är den beroende variabeln ETR 1 för år 2011 och i modell 3 och 4 är den beroende variabeln ETR 2 för år I modell 2 och 4 är kontrollvariablerna styrelsens- och ledningsgruppens utbildning exkluderade. Samtliga fyra modeller presenteras i tabell 5. Analys multipel regression För att kontrollera för multikolinjäritet studerades VIF -värdena. Inga av variablerna i studiens modeller 21 har ett VIF värde som översteg 10. I modell 1 var det högsta VIF värdet 2,427 och i modell 2 var det 1,942. I modell 3 och 4 var det högsta värdet 2,926 respektive 2,418. Modell 1 har en förklaringsgrad på 51,7 procent vilket kan utläsas genom adj. R 2. Genom förklaringsgraden kan vi se hur stor del av variansen i den beroende variabeln som kan förklaras av de oberoende variablerna (Pallant, 2013). Modellen är signifikant på 1- procentsnivån (p <.01). Modell 2 har en förklaringsgrad på 30,8 procent och är också signifikant på 1-procentsnivån (p <.01). Antalet observationer i modell 1 var 67 stycken och i 21 VIF- värden över 10 indikerar på multikolinjäritet (Pallant, 2013: Hair et al., 2010). 70

78 modell 2, 95 stycken. Då antalet observationer var färre i modell 1 finns det en risk för att eventuella samband som visas i modell 1 men inte i modell 2 påverkas av detta. Vi kommer därför ta hänsyn till antalet observationer vid hypotesprövningen. Modell 3 var inte signifikant vilket innebär att vi inte kan använda denna modell för att förklara hur de oberoende- och kontrollvariablerna påverkar den beroendevariabeln. Modell 4 har en förklaringsgrad på 15,7 % och är signifikant på 5-procentsnivån (p <.05). Antalet observationer i modell 4 var 73 stycken. Modellerna som används för att testa våra hypoteser är således modell 1, 2 och 4. 71

79 Tabell 5. Standard multipel linjär regression Variabler ETR ETR Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Std. B Std. Error Std. B Std. Error Std. B Std. Error Std. B Ledning andel kvinnor -,232*,074 -,031,061 -,310,296 -,099,198 Ledning andel utländska individer,296**,040,286***,036 -,093,162 -,049,123 Ledning genomsnittsålder -,038,003 -,080,002,189,010,125,007 Ledning genomsnittsvaraktighet,037,002,088,001,024,007,125,005 Styrelsen andel kvinnor,150,095,150,069,367*,398,315**,231 Styrelsen andel utländska ledamöter,479***,053,357***,047,552***,285,398***,181 Styrelsen genomsnittsålder,045,003,073,002,094,010,066,007 Styrelsen genomsnittsvaraktighet,173*,003,131,002 -,152,014 -,082,009 Företagets storlek -,496***,004 -,453***,004,000,019 -,073,016 Industri,068,021 -,167,018,075,083 -,137,060 Finansiell hävstång,047,047,106,043 -,251,205 -,147,149 ROA -,164,002 -,145,002,059,009,016,006 Ägarstruktur -,004,030,043,028,064,115,190,078 Styrelsen andel oberoende -,329***,042 -,381***,039 -,131,175 -,141,147 Styrelsen storlek,021,016,083,015 -,085,063 -,011,051 Styrelsen tre kvinnor eller fler,021,028,034,025 -,188,118 -,051,084 Styrelsen andel ekonomiutbildning,263**,044,224,218 Ledning andel ekonomiutbildning -,284***,039 -,086,148 Constant,371**,150,376***,137 -,448,611 -,128,452 F-value 4,930*** 3,615*** 1,556 1,837** Adj. R2,517,308,164,157 VIF value, highest 2,427 1,942 2,926 2,418 Std. Error n=67 n=95 n=52 n=73 *Signifikant på 10%- nivån (p <.1) **Signifikant på 5%- nivån (p <.05) ***Signifikant på 1%- nivån (p <.01) 72

80 I modell 1 visar studiens oberoende variabler, andelen utländska individer i ledningsgruppen (p <.05), andelen utländska ledamöter i styrelsen (p<.01) och genomsnittlig varaktighet i styrelsen (p <.1) ett positivt signifikant samband med ETR 1. Andelen kvinnor i ledningsgruppen visar ett negativt signifikant samband (p <.1). Kontrollvariablerna, företagets storlek (p<.01) och andelen oberoende ledamöter (p<.01) visar ett negativt signifikant samband i modell 1. Vidare visade kontrollvariabeln, andelen med ekonomiutbildning i styrelsen ett positivt signifikant samband (p <.05) medan andelen med ekonomiutbildning i ledningsgruppen visade ett negativt signifikant samband (p<.01). I modell 2 visar de oberoende variablerna andelen utländska i ledningsgruppen (p<.01) och styrelsen (p<.01) ett positivt signifikant samband. Kontrollvariablerna företagets storlek (p<.01) och andelen oberoende i styrelsen (p<.01) visar ett negativt signifikant samband. I modell 4 visar de oberoende variablerna, andelen utländska- (p<.01) och kvinnliga (p<.05) ledamöter i styrelsen, ett positivit signifikant samband med ETR 2. Övriga variabler uppvisade inget signifikant samband. I tabell 6 visar vi riktningen på de signifikanta samband som framkommit i modellerna 1,2 och 4. Prediktionen i tabellen visar det förväntade sambandet utifrån studiens hypoteser. Då ett högre ETR-mått representerar mindre skatteplanering, kommer hypoteser utformade med ett negativt samband ha en positiv prediktion och vice versa. Tabell 6. Signifikansmodell Modell 1 Modell 2 Modell 4 Prediktion H1 Genomsnittsålder Styrelse n n n + H2 Genomsnittsålder Ledningsgrupp n n n + H3 Andelen utländska Styrelse H4 Andelen utländska Ledningsgrupp + + n - H5 Genomsnittsvaraktighet Styrelse + n n + H6 Genomsnittsvaraktighet Ledningsgrupp n n n + H7 Andel kvinnor Styrelse n n + + H8 Andel kvinnor - Ledningsgrupp - n n + n= visar inget signifikant samband. Genomsnittåldern i styrelsen och ledningsgruppen visade inga signifikanta samband i modellerna vilket gör att hypotes 1 och hypotes 2 kan förkastas. Andelen utländska ledamöter i styrelsen visade ett positivt signifikant samband i samtliga modeller. Detta motsäger vår hypotes vilket gör att hypotes 3 kan förkastas. Andelen utländska individer i ledningsgruppen 73

81 visade ett positivt signifikant samband i modell 1 och 2 vilket även motsäger vår hypotes. Hypotes 4 kan således förkastas. Genomsnittlig varaktighet i styrelsen visade ett positivt signifikant samband i modell 1 (p <.1), men inget signifikant samband i modell 2 och 4. Modell 2 har fler observationer och i denna modell fanns inget signifikant samband mellan ledarmötenas genomsnittliga varaktighet i styrelsen och ETR 1. Det här kan ses som en indikation på att det är antalet observationer som skapar ett signifikant samband i modell 1. Modell 1 används därför inte i hypotesprövningen och hypotes 5 förkastas. Ledningsgruppens genomsnittliga varaktighet i företaget visade inget signifikant samband i modellerna vilket innebär att vi kan förkasta hypotes 6. Andelen kvinnor i styrelsen visade ett positivt signifikant samband i modell 4 vilket överensstämmer med hypotes 7. Signifikansen för sambandet var på 5-procentsnivån (p <.05) men visades enbart i modell 4 som vidare är en modell med en lägre signifikans (p <.1) än övriga modeller (p <.01). Det här gör att vi med viss försiktighet inte förkastar hypotes 7. Andelen kvinnor i ledningsgruppen visade inget samband i modell 2 och 4. Ett negativt signifikant samband (p <.1) visades i modell 1. Modell 1 kommer dock inte användas vid hypotesprövningen då det finns en indikation på att antalet observationer påverkar sambandet. Vi förkastar således hypotes 8. Sammanfattning hypotesprövning H1 Förkastas H2 Förkastas H3 Förkastas H4 Förkastas H5 Förkastas H6 Förkastas H7 Förkastas inte, med viss försiktighet H8 Förkastas 74

82 Kapitel 7. Analys av empiriskt resultat I kapitlet analyseras de empiriska resultaten för att förklara hur ledningsgruppens- och styrelsens sammansättningen påverkar skatteplaneringen i ett företag. I diskussion återknyts studiens resultat till den teoretiska referensramen. Först diskuteras varje hypotes för sig och därefter följer en avslutande diskussion. Syftet med studien var att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkade företagets skatteplanering. Vi argumenterade för att fyra 22 demografiska karaktärsdrag i ledningsgruppen och styrelsen påverkade skatteplaneringen i företaget. Som proxy för skatteplanering användes två mått, ETR 1 och ETR 2. Data gällande styrelser och ledningsgrupper insamlades från börsnoterade företag år Outcome data insamlades för år 2011 och 2012, då vi förväntades oss fördröjning mellan utformning och implementering av skatteplaneringsstrategier. Utifrån studiens resultat förkastades sju av åtta hypoteser. En hypotes förkastades inte, men bör beaktas med viss försiktighet. Resultaten för de hypoteser som förkastades väcker frågor kring varför. Samtidigt skapar det även möjligheter för utökade diskussioner kring studiens resultat. Vi kommer att börja med att diskutera studiens hypoteser var för sig. Därefter följer en övergripande analys och en avslutande diskussion av det empiriska resultatet i förhållande till teorin Ålder H1: Det finns ett negativt samband mellan styrelsens genomsnittsålder och skatteplanering. H2: Det finns ett negativt samband mellan ledningsgruppens genomsnittsålder och skatteplanering. Huvudargumenten för hypotes 1 och 2 var att en äldre styrelse och ledningsgrupp kan anses mer riskaversiva och konservativa i strategier och beslut vilket skulle leda till mindre skatteplanering. Både hypotes 1 och 2 förkastades då ingen av modellerna visade signifikanta samband (se modell 1,2,4). Det här innebär att vi inte kan uttala oss om samband mellan variablerna. Resultaten behöver dock inte tolkas som att det inte finns några samband mellan variablerna utan som att det kan finnas svårigheter att säkerhetsställa dessa i analysen. En förklaring till varför inga signifikanta samband uppvisades kan bero på studiens operationalisering av ålder, som genomsnittsålder. Ett annat sätt att mäta ålder hade kunnat 22 De fyra demografiska karaktärsdragen var ålder, nationalitet, varaktighet och kön. 75

83 vara genom standardavvikelsen. Valet av genomsnittsålder gjordes dock med hänsyn till att svenska styrelser kan anses homogena i ålder (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013) och att det därför inte skulle finnas så stora åldersskillnader inom styrelserna. Svagheten med användandet av genomsnittsålder är dock att måttet inte synliggör de grupper där åldersskillnaden är stor. Exempelvis kommer en styrelse med två ledamöter, 20 respektive 60 år gamla ha samma genomsnittålder som en styrelse med två ledamöter som är 40 år. En annan förklaring skulle kunna vara att komplexiteten påverkar sambandet dvs. att olika egenskaper hos individen tar ut varandra. Exempelvis kan äldres kunskap och erfarenhet (Platt & Platt, 2012) kring skatteplanering väga upp för deras riskaversiva beteende (Hambrick & Mason, 1984) Nationalitet H3: Det finns ett positivt samband mellan andelen utländska individer i ledningsgruppen och skatteplanering. H4: Det finns ett positivt samband mellan andelen utländska individer i ledningsgruppen och skatteplanering. Hypotes 3 byggde på att nya idéer samt mer diversifierad information kan skapas i en styrelse med flera olika nationaliteter vilket skulle innebära ökade möjligheter till skatteplanering. Nationell mångfald argumenteras vidare skapa både positiva och negativa effekter på styrelsens övervakningsförmåga. Utifrån studiens resultat förkastades hypotes 3. Modellerna (1,2,4) visade ett positivt signifikant samband mellan ETR och andelen utländska ledamöter. Resultatet innebär att en ökad andel utländska ledamöter leder till mindre skatteplanering, vilket motsäger hypotes 3. Möjliga förklaringar kan vara att den kulturella expertis som utländska ledamöter besitter (Ruigrok, Peck and Tacheva, 2007) inte är tillämplig på skatteplaneringsstrategier. Detta skulle både kunna bero på att de inte får genomslag för sina idéer i de svenska styrelserna, men också för att det finns skillnader mellan ländernas lagstiftning. Detta kan göra utländska skatteplaneringstrategier svårare att anpassa till en svensk kontext. Hypotes 4 grundas på att mer innovativa lösningar och ett större informationsunderlag finns tillgängligt i ledningsgrupper med nationell mångfald, vilket ökar möjligheterna att skatteplanera. Hypotes 4 förkastades då modell 1 och 2 visade ett positivt signifikant samband vilket innebär att en ökad andel utländska individer i ledningsgruppen leder till mindre 76

84 skatteplanering. Resultaten visade således motsatsen till argumentationen till hypotes 4. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara att nationell mångfald kan skapa en sämre handlingskapacitet då beslutsfattningen går långsammare (Collin et al. 1997; Hambrick et al. 1998). Eftersom nya skatteplaneringsstrategier hela tiden uppkommer skulle en sämre handlingskapacitet kunna leda till att skatteplaneringsstrategierna inte hinner implementeras i företaget. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara, som tidigare beskrivits gällande styrelsen, att utländska individers kunskap om skatteplanering inte är lika applicerbar i en svensk kontext. En intressant aspekt var att ett positivt signifikant samband enbart uppvisades i modell 1 och 2 och inget signifikant samband uppvisades i modell 4. I modell 4 användes ETR 2 som proxy för skatteplanering vilket är ett mått som i högre grad avspeglar den skatteplanering som sker genom redovisningen t.ex. val av redovisningsmetoder. Eftersom svenska noterade bolag tillämpar IFRS kan det tänkas att både utländska och svenska individer i ledningsgruppen har liknande förutsättningar gällande möjligheter att utöva skatteplanering genom redovisningen Varaktighet H5: Det finns ett negativt samband mellan styrelsens genomsnittliga varaktighet och skatteplanering. H6: Det finns ett negativt samband mellan ledningsgruppens genomsnittliga varaktighet och skatteplanering. Huvudargumentet i hypotes 5 och 6 grundades på att i en styrelse och ledningsgrupp med en längre varaktighet kan anses mindre riskbenägna, mer konservativa och använda sig av färre informationskällor vid beslut, vilket skulle leda till mindre skatteplanering. Hypotes 5 och 6 förkastades då inget signifikant samband fanns i modellerna som hypoteserna testades mot. Modell 1 visade dock ett positivt signifikant samband mellan ETR och den genomsnittliga varaktigheten i styrelsen. Denna modell användas inte till följd av att det inte fanns något samband i modell 2, där fler observationer var inkluderade. Sambandet kan därför inte anses vara representativt. Resultaten innebär att vi inte kan uttala oss om samband mellan variablerna. Att inga samband kunde påvisas i studien behöver dock inte tolkas som att det inte finns några samband mellan dessa. Genom att operationalisera varaktighet i ledningsgruppen genom t.ex. 77

85 standardavvikelse hade eventuellt andra resultat kunnat genereras. Vi tror vidare att en annan förklaring skulle kunna vara att sambandet inte är linjärt eller att för- och nackdelarna tar ut varandra. Exempelvis skulle det kunna vara så att samtidigt som äldre ledningsgrupper blir mer fokuserade på status quo, ökar även deras kunskaper om företagets processer, som t.ex. skatteplanering kan realiseras genom Kön H7: Det finns ett negativt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och skatteplanering. H8: Det finns ett negativt samband mellan andelen kvinnor i ledningsgruppen och skatteplanering. Hypotes 7 bygger på att styrelser med fler kvinnor är mer riskaversiva, mer intresserade av CSR och andras välmående vilket skulle leda till mindre skatteplanering. En styrelse med fler kvinnor kan också öka styrelsens övervakningsfunktion. Modell 4 visar ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och ETR 2. Studiens resultat överensstämmer således med hypotes 7 vilket innebär att när andelen kvinnor i styrelsen ökar minskar företagets skatteplanering. Studiens resultat bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom sambandet enbart visades i modell 4, vilken vidare är en modell med en lägre förklaringsgrad än övriga modeller (1 och 2). Hypotes 8 grundades på att en ledningsgrupp med fler kvinnor är mer CSR-inriktad och mer riskaversiva. En ledningsgrupp med fler kvinnor kan även anses få en mindre möjlighet att skatteplanera. Vi argumenterade således för att en ökad andel kvinnor i ledningsgruppen skulle leda till mindre skatteplanering. Modell 2 och 4 som användes vid hypotesprövning visade inget signifikant samband och hypotesen förkastades. Modell 1 kunde inte användas då det inte fanns något samband i modell 2, där fler observationer var inkluderade vilket ger indikationer om att sambandet inte är representant. Resultatet från modell 1 kan ändå diskuteras och ge implikationer till framtida forskning. Resultatet i modellen visar att en ökad andel kvinnor i ledningsgruppen leder till mer skatteplanering, vilket är motsatsens till studiens argumentation. En möjlig förklaring skulle kunna vara att informations- och kreativitetsfördelarna kvinnorna tillför gruppen (Dezsö & 78

86 Ross, 2012) har en större inverkan på skatteplaneringsnivån i företaget än deras påverkan på gruppens riskaptit Kontrollvariabler Företagets storlek operationaliserat som antal anställda uppvisade ett negativt signifikant samband med ETR (modell 1 och 2) vilket innebär att större företag tenderar att skatteplanera mer. Det här överensstämmer med Richardson & Lanis (2007) och Rego (2003) och kan förklaras av att större företag har mer resurser att utnyttja gråzoner i skattelagstiftningen och större möjligheter att förflytta inkomster till lågskatteländer (Heshmati, Johansson & Bjuggren, 2010; Rego, 2003). Andel oberoende i styrelsen är en kontrollvariabel som härstammar från agentteorin. Antal oberoende hade ett negativt signifikant samband med ETR (modell 1 och 2) vilket innebär att fler oberoende ledamöter leder till en ökad skatteplanering. Detta resultat motstrider tidigare forskning (Lanis & Richardson, 2011). En förklaring till att fler oberoende ledamöter leder till ökad skatteplanering kan tänkas vara att dessa ledamöter är styrelseproffs och såldes tenderar att sitta i fler styrelser. Oberoende ledamöter kan också tänkas bli invalda i styrelsen i egenskap av sin expertis. Det här skulle kunna bidra till att de tar med sig och delar skatteplaneringsstrategier i olika företag, vilket skulle kunna leda till fler möjligheter att skatteplanera. Andelen individer med ekonomiutbildning i styrelsen och ledningsgruppen visade skilda resultat. Andelen ledamöter med ekonomiutbildning visade ett positivt signifikant samband med ETR 1 (modell 1). Resultaten innebär att skatteplaneringen minskar när antalet ledamöter med ekonomiutbildning ökar. Resultaten för ledningsgruppen var det motsatta och andelen individer med ekonomiutbildning i ledningsgruppen visade ett negativt samband med ETR 1 (modell 1). Vi hade valt att inte förutsäga prediktionen för ett eventuellt samband. Att andelen med ekonomiutbildning i styrelsen respektive ledningsgruppen påverkar skatteplanering på olika sätt kan bero på att arbetsuppgifterna skiljer sig. Styrelsen har till uppgift att ta strategiska och välgrundade beslut. En högre andel ekonomiutbildade ledamöter kan utifrån denna roll vara noggranna i sina övervägningar mellan kostnad och nytta vilket skapar ett mer riskaversivt beteende (Patzelt, Knyphausen- Aufsess & Fischer, 2009; Hillman & Dalziel, 2003). Detta beteende kan således leda till 79

87 mindre skatteplanering. I ledningsgruppen skulle ekonomiutbildningen istället kunna ha en annan roll. Detta eftersom de får användning av sin utbildning genom att de kan skapa och använda sig av komplexa ekonomiska transaktioner då de är väl insatta i hur företaget fungerar (Hambrick & Mason, 1984). Således möjliggör en ekonomiutbildad ledningsgrupp en ökad skatteplanering. Sammanfattningsvis kan ekonomiutbildningen ses som ett viktigt demografisk karaktärsdrag som påverkar individers agerande och i förlängningens både ledningsgruppens och styrelsens agerande. Samtidigt bör det beaktas att antalet observationer i modellen bara var 67 stycken, vilket kan ha haft en effekt på resultatet Avslutande diskussion Styrelsens uppgift är utifrån ett agentteoretiskt perspektiv att övervaka ledningsgruppen och skapa övergripande strategier. Ledningsgruppen har som roll att implementera de strategier. (Fama & Jensen, 1983) Vi har utifrån ett Upper Echelons perspektivet argumenterat för att det är dessa två grupper som påverkar skatteplaneringen. Hur grupperna väljer att agera påverkas av deras demografiska karaktärsdrag (Finkelstein, Hambrick & Cannella Jr, 2009; Hambrick & Mason, 1984). Vi har i studien utgått ifrån de fyra synliga demografiska karaktärsdragen, ålder, kön, nationalitet, varaktighet (Pelled, 1996). Vi har i denna studie visat att andel utländska individer i ledningsgruppen har en påverkan på skatteplaneringen. Studiens resultat visade också att andelen utländska- och kvinnliga ledamöter i styrelsen har en påverkan på skatteplaneringen i företaget. Resultaten får dock tolkas med försiktighet då vi i denna studie inte kan fastslå orsaksriktningen. Eftersom orsaksförhållande skulle kunna vara det motsatta, nämligen att företag med en hög nivå av skatteplanering attraherar en viss typ av människor. För att bättre kunna fastslå orsaksriktning hade det kunnat vara bra med en longitudinell studie över en längre tidsperiod. Vidare har många av våra prediktioner visat ett motsatt resultat. Detta kan bero på att den teoretiska grund som finns gällande hur demografiska egenskaper påverkar skatteplanering är, vad vi känner till, i stort sett obefintlig. Detta har inneburit att vi har fått utgå från skatteplanering som koncept och vilka egenskaper det kan vara förknippat med. Vi har sett skatteplanering i företag som en riskfylld och komplex aktivitet. Där styrelse- och ledningsgrupper är mer benägna att skatteplanera i företaget om de är kreativa och riskneutrala samt med god sammarbetsförmåga. Det här behöver inte vara fallet. Då skatteplanering är komplext kan det tänkas att det är andra faktorer som är viktiga i styrelseoch ledningsgrupper och som triggar skatteplanering. Vi skulle kunna säga att vi har öppnat 80

88 the black box i corporate governance genom Upper Echelons perspektivet. Vi har dock inte vetat fullt ut efter vilka faktorer i dessa gruppsammansättningar som triggar skatteplanering. Vi har använt två mått för att beräkna skatteplanering, ETR 1 och ETR 2. Vi testade våra skatteplaneringsmått både för år 2011 och Detta då vi utgick ifrån att det fanns ett glapp mellan utformningen och implementeringen av skatteplaneringsstrategier till dess att det visades i företagens årsredovisningar. Det var bara modellerna för 2011 som var signifikanta, vilket kan indikera att fördröjningen av skatteplanering bara är på ett år. Vidare uppvisades vissa skillnader i vilka demografiska karaktärsdrag det är som påverkar skatteplaneringen i de olika måtten. I Modell 1 och 2 där ETR 1 användes visade t.ex. andelen utländska individer i ledningsgruppen ett signifikant samband, vilket inte gjordes i modell 4 där ETR 2 användes. Vidare visade andelen kvinnor i styrelsen ett signifikant samband med skatteplanering när ETR 2 användes men inte när ETR 1 användes. Detta kan förklaras av att de två olika måtten visar två olika typer av skatteplanering (Hanlon & Heitzman, 2010). Det är således högst tänkbart att olika former av skatteplaneringsstrategier triggar olika typer av demografiska karaktärsdrag i en styrelse- eller ledningsgruppssammansättning. Enligt PAT är det ledningsgruppen som kan välja redovisningsmetod utifrån den accepterade uppsättningen (Watts & Zimmerman, 1990; Watts & Zimmerman, 1978). Vi har försökt fånga skatteplanering genom val av redovisningsmetoder främst genom vårt andra ETR-mått. Resultatet visade dock att ingen av ledningsgruppens demografiska egenskaper hade någon påverkan på ETR 2. Resultatet skulle kunna indikera på att ledningsgruppen inte har ett tillräckligt stort handlingsutrymme inom den accepterade uppsättningen redovisningsmetoder för att sätta sin prägel på skatteplaneringen i företaget. De aktörer som har möjlighet att sätta sin prägel på skatteplaneringen i företaget kan snarare tänkas vara de som utformar den accepterade uppsättningen redovisningsmetoder. Styrelsen är enligt PAT en av dessa aktörer (Watts & Zimmerman, 1990)och vårt resultat understrycker detta då både andelen utländska och kvinnliga ledamöter i styrelsen hade en påverkan på ETR 2 och således den skatteplanering måttet fångar. En intressant aspekt i studiens resultat är att andelen kvinnliga ledamöter, visade som tidigare nämnts, ha en påverkan på skatteplaneringen i företaget, samtidigt som vi inte kunde påvisa att antalet kvinnliga representanter i form av den kritiska massan påverkade sambandet. Det 81

89 här kan ses som en indikation om att den kritiska massan kanske inte existerar i svenska styrelser. Detta motsäger tidigare studier som har påvisat att effekterna av fler kvinnor i styrelsen först visas när tre eller fler kvinnor finns representerande (Joecks, Pull & Vetter, 2013; Torchia, Calabro & Huse, 2011). Andra intressanta aspekter från studiens resultat var att en del faktorer hade återkommande starka signifikanta samband med företagets skatteplanering. Andel utländska ledamöter var stark signifikant och återkom i alla tre modeller som användes vid den empiriska analysen. Även andelen utländska i ledningsgruppen var starkt signifikanta och återkom i två av tre modeller. Kontrollvariabeln företagets storlek och styrelsens oberoende återfanns också i två modeller och hade ett starkt signifikant samband. Det här ger indikationer om att dessa faktorer påverkar skatteplaneringen och därmed kan ses som viktiga att inkluderas i framtida studier om skatteplanering. 82

90 Kapitel 8. Slutsatser & Implikationer I det avslutande kapitlet presenteras de slutsatser som kan härledas från studiens resultat med beaktan till studiens syfte. Slutsatserna behandlar de övergripande mönster som vi kunnat uttolka utifrån studiens resultat. Vidare redogörs för teoretiska och praktiska implikationer, studiens begränsningar och förslag till framtida forskning Slutsats Syftet med studien var att förklara hur styrelsesammansättningen samt ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering. För att uppnå studiens syfte användes befintliga teorier för att härleda hypoteser som sedan testades på svenska börsnoterade företag år De teoretiska perspektiven som studien baserades på var agentteorin, Positive Accounting Theory, Behavioral Theory of the Firm och Upper Echelons perspektivet. Agentteorin användes för att förklara ledningsgruppens och styrelsens roller i företaget. Utifrån ett Upper Echelons perspektiv argumenterade vi sedan för att fyra demografiska egenskaper i styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning påverkade skatteplaneringen i företaget. Som proxy för skatteplanering användes två mått, ETR 1 och ETR 2. Syftet med att använda två mått var för att mäta olika former av skatteplanering. Vår studie har visat att både ledningsgruppens- och styrelsens sammansättning har en påverkan på företagets skatteplanering. Detta då studiens resultat visade att andelen utländska- och kvinnliga ledamöter i styrelsen har en negativ påverkan på företagets skatteplanering. Resultaten visade vidare att andelen utländska individer i ledningsgruppen har en påverkan på skatteplaneringen. En möjlig förklaring till att fler kvinnor i styrelsen leder till mindre skatteplanering kan vara att de är mer riskaversiva och CSR-inriktade samtidigt som de också kan tänkas förbättra styrelsens övervakningsförmåga. En förklaring till att andelen utländska i både styrelsen och ledningsgruppen leder till mindre skatteplanering kan vara att utländska skatteplaneringsstrategier inte är lika applicerbara i en svensk kontext. Studiens resultat indikerar även att skatteplanering är en komplex aktivitet och att underliggande faktorer som triggar skatteplanering i styrelsen och ledningsgruppen inte är helt enkla att förklara. Sammantaget blir slutsaten att nivån av skatteplanering i företaget till viss del kan förklaras av styrelsens och ledningsgruppens sammansättning utifrån demografiska karaktärsdrag. 83

91 8.2. Implikationer Teoretiska implikationer Studiens resultat har visat att både styrelsen och ledningsgruppen har en påverkan på skatteplaneringen i företaget. Resultatet kan ses som ett bidrag till forskning som tidigare främst undersökt och argumenterat för att det antingen är styrelsen eller ledningsgruppen som påverkar skatteplaneringen i ett företaget. Resultaten visade även att styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning har en påverkan på företagets skatteplanering. Tidigare studier har också påvisat att sammansättningen påverkar skatteplaneringen, men främst förklarat detta utifrån agentteorin, t.ex. utformningen på kompensationskontraktet (Minnick & Noga, 2010) och ledamöternas oberoende (Lannis & Richardson, 2011). Genom att i denna studie utgå från ett Upper Echelons perspektiv har vi funnit nya, samt fler, faktorer i gruppernas sammansättning, som kan påverka skatteplaneringen i företaget. Vi påvisade att andelen kvinnor i ledningen och andelen utländska- och kvinnliga ledamöter i styrelsen hade en påverkan på skatteplanering. I studien har agentteorin använts för att förklara rollfördelningen mellan styrelse och ledningsgrupp. Upper Echelons perspektivet användes för att förklara hur styrelsen och ledningsgruppen utförde sina roller i ett skatteplaneringsperspektiv. Genom att i studien förena Upper Echelons perspektivet och agentteorin i ett skatteplaneringsperspektiv, har vi således kunnat utveckla den befintliga kopplingen mellan teorierna. I studien användes antalet oberoende ledamöter som en kontrollvariabel då Lanis & Richardson (2011) har påvisat att fler oberoende ledamöter leder till mindre skatteplanering. De argumenterade för att fler oberoende ledamöter skapar en effektivare övervakningsroll vilket leder till lägre skatteplanering. Våra resultat visade det motsatta. Fler oberoende ledamöter leder till mer skatteplanering. Vi tror att detta kan bero på att oberoende ledamöter har en påverkan genom sin kompetens gällande skatteplaneringsstrategier. Resultatet kan således indikera på att styrelsens strategiroll har en påverkan på skatteplaneringen. Vår studie kan därför anses ge ett bidrag till skatteplaneringsforskningen genom att visa att oberoende styrelseledamöter kan påverka skatteplaneringen i företaget på olika sätt. Vi har i studien kunnat påvisa att det finns skillnader mellan vilken typ av skatteplanering styrelsen och ledningsgruppen påverkar. Vårt ETR 2-mått används för att fånga den 84

92 skatteplanering som görs genom redovisningen t.ex. val av redovisningsmetod. Vi fann att det bara var styrelsesammansättning som påverkade skatteplaneringen genom redovisning. Resultatet kan således fungera som en indikator för att ledningsgruppen inte har möjlighet att påverka skatteplaneringen genom redovisningen, då de i hög grad är beroende av vilken accepterad uppsättning av redovisningsmetoder de tillåts använda. Utifrån PAT är styrelsen en av de aktörer som bestämmer den accepterade uppsättning redovisningsmetoder (Watts & Zimmerman, 1990; Watts & Zimmerman, 1978) och utifrån studiens resultat det organ som har möjlighet att påverka skatteplaneringen i företaget. Beslut som tas i ledningsgruppen och styrelsen har visats ha en fördröjning tills det ger effekt i redovisningen (Beasley, 1996). I studien undersöktes fördröjning på både ett och två år, tills dess att skatteplaneringen blev synlig i ett företags årsredovisning. Vi kunde inte hitta något samband mellan styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning och skatteplanering, sett ifrån en tvåårs fördröjning, vilket är en indikation på att agerandet och besluten som tas bara har en fördröjning på ett år. Avslutningsvis påvisade vi nya faktorer i styrelse- och ledningsgruppssammansättningen som påverkade skatteplaneringen. Dock var det bara i ett fall av fem som våra prediktioner överensstämde med sambandsriktningen mellan de demografiska karaktärsdragen och nivån på skatteplanering. Detta tyder på att nya förklaringar och beteenden måste utforskas mer ingående för att skapa en förståelse för hur olika demografiska karaktärsdrag triggar skatteplanering i dessa grupper Praktiska implikationer Vi har i vår studie funnit att styrelsens och ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering. Utifrån studiens resultat har vi noterat att utländska individer i styrelsen och ledningsgruppen leder till minskad skatteplanering. Resultatet ger en indikation på att effekten av kulturell expertis och kunskaper om utländska marknader kanske inte omfattar skatteplanering. En tänkbar orsak skulle kunna vara att svenska noterade företag följer den svenska inkomstskattelagen vilket skapar en komplexitet att applicera utländska skatteplaneringsstrategier i en svensk kontext. Kvinnliga ledamöter i styrelsen minskade även skatteplaneringen i företaget, vilket kan ses som indikation på att styrelsen beaktar andra synsätt och fler aspekter när gruppen blir mer heterogen. 85

93 En ökad kunskap om styrelse- och ledningsgruppssammansättningens påverkan på skatteplaneringen kan vara intressant för företagets intressenter. En aktieägare som är intresserad av stabilitet och lågt risktagande kan utifrån sammansättningen av ledningsgruppen och styrelsen få en indikation om framtida skatteplaneringsnivåer. Det här kan vidare anses speciellt intressant i de börsnoterade företagen, där det finns en förskjutning mellan ägande och kontroll (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013). Vidare kan en ökad kunskap om hur styrelsens- och ledningsgruppens sammansättning påverkar skatteplanering, underlätta rekryteringen och sammansättningen av dessa grupper. Det är dock viktigt att komma ihåg att bolagsstyrning är komplex och inte enbart kan ses utifrån ett skatteplaneringsperspektiv. Olika individers egenskaper har olika funktioner inom bolagsstyrningen. Studiens resultat bör som tidigare nämnts tolkas med en viss försiktighet och allt för stora växlar skall inte dras av studiens praktiska implikationer. Utifrån studiens resultat kunde vi också se att andelen kvinnor i styrelsen har en påverkan på företagets skatteplanering. I studien beaktandes den kritiska massan, dvs. att effekten av kvinnor i styrelsen har en påverkan först när tre eller fler kvinnor finns representerade i styrelsen (Joecks, Pull & Vetter, 2013). Vår studie visar att kvinnor påverkar skatteplaneringen oavsett den kritiska massan, vilket kan ses som en positiv indikation om att kvinnor i svenska börsnoterade styrelser har möjlighet att påverka styrelsens skatteplaneringsstrategier. Studiens resultat visar även att styrelsen oberoende påverkar skatteplaneringen i företaget. Det här kan ses som en intressant praktiskt implikation eftersom den svenska debatten om oberoende ledamöter framförallt har handlat om hur minoriteten skall skyddas från företagets kontrollägare. Svensk kod för bolagsstyrning har också infört bestämmelser för att skydda minoriteten. (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison, 2013) Studiens resultat visar att oberoende ledamöter fyller en funktion och verkligen påverkar styrelsearbetet vilket kan ses som en viktig praktisk implikation för aktieägare Begränsningar Vi kan inte generalisera resultaten till hela populationen som består av 238 företag. Vi exkluderade företag med negativt resultat eller skattekostnad samt finansiella och utländska företag. Detta har gjorts då risken fanns att dessa faktorer hade påverkat ETR-måtten och skapat snedvridna resultat. Elimineringen kan dock ses som systematisk och därför påverka generaliserbarheten negativt i vår studie. Urvalets storlek kan i viss mån ses som en 86

94 begränsning. Variabler som varit signifikanta i en modell med färre observationer har inte varit signifikanta i en modell med fler observationer. Det här indikerar på att antalet observationer kan skapa ett skensamband. Det är dock något som vi tagit hänsyn till genom att beakta dessa resultat med försiktighet. Tidigare forskning har visat att det finns en komplexitet med att mäta skatteplanering. De flesta mått fångar bara en viss del av skatteplaneringen vilket gör det svårt att avgöra storleken på den del som inte fångas. Då måtten inte kan fånga skatteplanering fullt ut är det således svårt att avgöra vad som påverkar skatteplaneringen i företaget. Det här kan ses som en begränsning som bör beaktas vid användning av skatteplaneringsmåtten Framtida forskning Vi har i vår studie kunnat visa att styrelsens och ledningsgruppens sammansättning påverkar företagets skatteplanering. Vår studie har utgått från hur styrelsens och ledningsgruppens sammansättning sett ut under ett år. Det hade varit intressant att göra en longitudinell studie, där skatteplaneringen över tid studeras utifrån förändringar i styrelsens och ledningsgruppens sammansättning. Det här skulle kunna bidra med en ökad kunskap och precision om hur de demografiska karaktärsdragen påverkar skatteplaneringen i företaget. Att undersöka hur skatteplaneringen i företag förändras över tiden i takt med att styrelsens och ledningsgruppens sammansättning förändras kan skapa starkare indikationen på orsaksriktningen. Det vill säga om det är ledningsgruppen och styrelsesammansättningen som påverkar skatteplaneringen eller om företag med hög skatteplanering attraherar en viss grupp av individer. Det hade också varit intressant att studera styrelsens och ledningsgruppens sammansättning i mindre företag. Vår studie har utgått från svenska börsnoterade företag. Genom att studera mindre företag tror vi kan att man kan skapa en bredare teoretisk grund för hur demografiska egenskaper påverkar skatteplanering. Detta eftersom det kan skapa nya koncept och kunskaper om vilka egenskaper det är som triggar skatteplanering i grupper. Vidare hade även varit intressant att studera fler demografiska karaktärsdrag mer utförligt så som t.ex. individernas utbildning. 87

95 Referenser Abdul Wahab, N., & Holland, K. (2012) Tax planning, corporate governance and equity value. British Accounting Review, 44(2): Adams, R. B. & Ferreira, D. (2009) Women in the boardroom and their impact on governance and performance. Journal of Financial Economics, 94(2): Aldrich, D. och Kage, R. (2003) Mars and Venus at Twilight: A Critical Investigation of Moralism, Age Effects and Sex Differences. Political Psychology, 24(1): Andersen, Heine (red.) (1994). Vetenskapsteori och metodlära: introduktion. Lund: Studentlitteratur AB Atlas Copco AB (2011) Årsredovisning 2010 Tillgänglig: ng_2010.pdf (hämtad: ) Armstrong, C. S., Blouin, J. L., & Larcker, D. F. (2012) The incentives for tax planning. Journal Of Accounting & Economics, 53(1/2): Arvidsson, S. (2010) Communication of Corporate Social Responsibility: A Study of the Views of Management Teams in Large Companies. Journal Of Business Ethics, 96(3): Arvidsson, P., Carrington, T. & Johed, G. (2010) Den nya affärsredovisningen. 18. uppl. Malmö: Liber AB Badertscher, B. A., Katz, S. P. & Rego, S. O. (2013) The separation of ownership and control and corporate tax avoidance. Journal Of Accounting & Economics, 56(2/3): Bansak, C. A., Graham, M. E. & Zebedee, A. A. (2011) The effects of gender composition of senior management on the economic fallout. Applied Economics Letters, 18(16): Bao, S., Fainshmidt, S., Nair, A. & Vracheva, V. (2014) Women in Upper Echelons of Management, Tenure and Legal Risk. British Journal Of Management, 25(2): Barber, B. M. & Odean, T. (2001) BOYS WILL BE BOYS: GENDER, OVERCONFIDENCE, AND COMMON STOCK INVESTMENT. Quarterly Journal Of Economics, 116(1): Bebchuk, L., Fried, J. M. & Walker, D. I. (2002) Managerial Power and Rent Extraction in the Design of Executive Compensation. University Of Chicago Law Review, 69(3): Beiner, S., Drobetz, W., Schmid, F. & Zimmermann, H. (2004) Is Board Size an Independent Corporate Governance Mechanism?. Kyklos, 57(3): Ben-Amar, W., Francoeur, C., Hafsi, T. & Labelle, R. (2013) What Makes Better Boards? A Closer Look at Diversity and Ownership. British Journal Of Management, 24(1):

96 Bertrand, M. & Schoar, A. (2003) Managing with Style: The Effect of Managers on Firm Policies. Quarterly Journal Of Economics, 118(4): Beasley, M. S. (1996) An Empirical Analysis of the Relation Between the Board of Director Composition and Financial Statement Fraud. Accounting Review, 71(4): Bokelund Svensson, U., Sandström, K. & Andersson, L. (2012) Skatteplanering i aktiebolag. Seriös skatteplanering för bolaget och dig som ägare. 4. uppl. Nässviken: Björn Lundén AB Borghans, L., Heckman, J. J., Golsteyn, B. H. & Meijers, H. (2009). Gender Differences in Risk Aversion and Ambiguity Aversion. Journal Of The European Economic Association, 7(2/3): Brammer, S., Millington, A. & Pavelin, S. (2007) Gender and Ethnic Diversity Among UK Corporate Boards. Corporate Governance: An International Review, 15(2): Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Burghstahler, D. C., Hail, L. & Leuz, C. (2006) The Importance of Reporting Incentives: Earnings Management in European Private and Public Firms. Accounting Review, 81(5): Campbell, K. & Mínguez- Vera, A. (2008) Gender Diversity in the Boardroom and Firm Financial Performance. Journal of Business Ethics, 83(3): Carter, D. A., Simkins, B. J. & Simpson, W. G. (2003) Corporate governance, board diversity and firm value. The Financial Review, 38(1): Chen, S., Chen, X., Cheng, Q. & Shevlin, T. (2010). Are family firms more tax aggressive than non-family firms?. Journal Of Financial Economics, 95(1): Child, J. (1972) Organizational Structure, Enviroment and Performance: The Role of Strategic Choice. Sociology, 6(1): 1-22 Chyz, J. (2013) Personally tax aggressive executives and corporate tax sheltering. Journal Of Accounting & Economics, 56(2-3): Cochen, D A., Dey, A. & Lys, T. (2008) Real and Accrual-Based Earnings Management in the Pre- and Post-Sarbanes-Oxley Periods. Accounting Review 83(3): Collin, S-O., Smith, E., Umans, T., Broberg, P. & Tagesson, T. (2013) Mechanisms of corporate governance going international: Testing its performance effects in the Swedish economy, Baltic Journal of Management, 8(1): Crocker, K. J. & Slemrod, J. (2005) Corporate tax evasion with agency costs. Journal Of Public Economics, 89(9):

97 Darmadi, S. (2013) Board members' education and firm performance: evidence from a developing economy. International Journal Of Commerce & Management, 23(2): Deegan, C. (2002) Introduction: the legitimatising effect of social and environmental disclosures a theoretical foundation. Accounting, Auditing and Accountability, 15(3), Delios, A. (2010) How Can Organizations Be Competitive but Dare to Care?. Academy Of Management Perspectives, 24(3): Derashid, C. & Zhang, H. (2003) Effective tax rates and the industrial policy hypothesis: evidence from Malaysia. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 12(1): Desai, M.A. & Dharmapala, D. (2006) Corporate tax avoidance and high-powered incentives. Journal of Financial Economics, 79(1): Desai, M. A. & Dharmapala, D. (2009) CORPORATE TAX AVOIDANCE AND FIRM VALUE. Review Of Economics & Statistics, 91(3): Dezsö, C. L. & Ross, D. (2012) Does female representation in top management improve firm performance? A panel data investigation. Strategic Management Journal, 33(9): Dore, R. (2008) Financialization of the global economy. Industrial And Corporate Change, 17(6): Dye R. (1988) Earnings Management in an Overlapping Generations Model. Journal Of Accounting Research, 26(2): Dyreng, S. D., Hanlon, M. & Maydew, E. L. (2008) Long-run corporate tax avoidance. The Accounting Review, 83(1): Dyreng, S. D., Hanlon, M. & Maydew, E. L. (2010) The Effects of Executives on Corporate Tax Avoidance. Accounting Review, 85(4): Eagly, A. H., Johannesen-Schmidt, M. C. & van Engen, M. L. (2003) Transformational, transactional, and laissez-faire leadership styles: A meta-analysis comparing women and men. Psychological Bulletin, 129(4): Eckel, C. C. & Grossman, P. J. (2002) Sex differences and statistical stereotyping in attitudes toward financial risk. Evolution and Human Behavior, 23(4): Eisenhardt, K. M. (1989) Agency Theory: An Assessment and Review. Academy Of Management Review, 14(1): Elron, E. (1997) Top management teams within multinational corporations: Effects of cultural heterogeneity. Leadership Quarterly, 8(4): Erhardt, N. L., Werbel, J. D. & Shrader, C. B. (2003) Board director diversity and firm financial performance. Corporate Governance, 11(2):

98 Fama, E. F. & Jensen, M. C. (1983) Separation of Ownership and Control. Journal of Law & Economics, XXVI: Finkelstein, S., Hambrick, D. C. & Cannella Jr, A. A. (2009) Strategic leadership : theory and research on executives, top management teams, and boards. New York: Oxford University Press Finkelstein, S. & Hambrick, D. C. (1990) Top-Management-Team Tenure and Organizational Outcomes: The Moderating Role of Managerial Discretion. Administrative Science Quarterly, 35(3): Frank, M., Lynch, L. J. & Rego, S. (2009) Tax Reporting Aggressiveness and Its Relation to Aggressive Financial Reporting. Accounting Review, 84(2): Francoeur, C., Labelle, R. & Sinclair-Desgagné, B. (2008) Gender Diversity in Corporate Governance and Top Management. Journal Of Business Ethics, 81(1): Freedman, J. (2004) Defining Taxpayer Responsibility: In Support of a General Anti- Avoidance Principle. British Tax Review, 4: Freidman, M. (1970) The Social Responsibility of Business is to Increase its Profis. New York Times Magazine, September 13. Fristedt, D., Larsson, A. & Sundqvist, S-I. (2010) Styrelser och revisorer i Sveriges Börsföretag, Ägarservice AB Garbarino, C. (2011) Aggressive Tax Strategies and Corporate Tax Governance: an Institutional Approach. European Company & Financial Law Review, 8(3): Garriga. E. & Melé, D. (2004) Corporate social responsibility theories: mapping the territory. Journals of business ethics, 53(1-2): Graham, J.R. & Tucker, A.L. (2006) Tax shelters and corporate debt policy. Journal of Financial Economics, 81: Ge, W., Matsumoto, D. & Zhang, J. L. (2011) Do CFOs have style? An empirical investigation of the effect of individual CFOs on accounting practices. Contemporary Accounting Research, 28(4): Geiger, M. & van der Laan Smith, J. (2010) The Effect of Institutional and Cultural Factors on the Perceptions of Earnings Management. Journal Of International Accounting Research, 9(2): Golden, B. R. & Zajac, E. J. (2001) WHEN WILL BOARDS INFLUENCE STRATEGY? INCLINATION x POWER = STRATEGIC CHANGE. Strategic Management Journal, 22(12): Golec, J. H. (1996) The effects of mutual fund managers' characteristics on their portfolio performance, risk and fees. Financial Services Review, 5(2):

99 Gupta, S. & Newberry, K. (1997) Determinants of the variability on corporate effective tax rates: evidence from longitudinal data. Journal of Accounting and Public Policy, 16(1): 1 34 Gyland & Jakobsson (2013). Skatterätt, en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB Hair, Joseph F. (2010). Multivariate data analysis: a global perspective. 7th ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education Hambrick, D. & Mason, P. A. (1984) Upper Echelons: The Organization as a Reflection of Its Top Managers. Academy Of Management Review, 9(2): Hambrick, D. C. & Fukutomi, G.D.S. (1991) THE SEASONS OF A CEO'S TENURE. Academy Of Management Review, 16(4): Hambrick, D. C. (2007) UPPER ECHELONS THEORY: AN UPDATE. Academy Of Management Review, 32(2): Hambrick, D. C., Davidson, S., Snell, S. A. & Snow, C. C. (1998) When Groups Consist of Multiple Nationalities: Towards a New Understanding of the Implications. Organization Studies (Walter De Gruyter Gmbh & Co. KG.), 19(2): Hambrick, D. C., Cho, T. & Ming-Jer, C. (1996) The Influence of Top Management Team Heterogeneity on Firms' Competitive Moves. Administrative Science Quarterly, 41(4): Hanlon, M. & Heitzman, S. (2010) A review of tax research. Journal Of Accounting & Economics, 50(2): Hanlon, M. & Slemrod, J. (2009) What does tax aggressiveness signal? Evidence from stock price reactions to news about tax aggressiveness. Journal of Public Economics, 93: Hansson, I. (2011) Debatt: Skatteetik är en styrelsefråga. Dagens Industri. 18 maj. (Hämtad ) Healy, P. M. & Wahlen, J. M. (1999) A Review of the Earnings Management Literature and Its Implications for Standard Setting. Accounting Horizons, 13(4): Hedlund, G., Hägg, I., Hörnell, E. & Rydén, B. (1985) Institutioner som aktieägare, Förvaltare?, Industrialister?, Klippare?. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB Henderson, J. (2012) Tax transparency and reputation: The genie is out of the bottle. International Tax Review, 23(10): 14 Hillman, A. J. & Dalziel, T. (2003) Board of directors and firm performance: Integrating Agency and Resource Dependence Perspective. Academy of Management Review, 28(3): Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB 92

100 hun Keung, H., Qiang, W. & Hao, Z. (2013) Is Corporate Social Responsibility (CSR) Associated with Tax Avoidance? Evidence from Irresponsible CSR Activities. Accounting Review, 88(6): Huse, M. (2007) Boards, Governance and Value Creation. Cambridge: Cambridge university press Huseynov, F. & Klamm, B. K. (2012) Tax avoidance, tax management and corporate social responsibility. Journal Of Corporate Finance, 18(4): Jacobsen, D-I. (2002) Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB Jain, P. K. & Z. Rezaee. (2006) The Sarbanes-Oxley Act of 2002 and capital-market behavior: Early evidence. Contemporary Accounting Research, 23(3): Jansson, A., Jonnergård, K. & Larsson-Olaison, U. (2013) Bolagsstyrning : lokala traditioner under global press. Lund: Studentlitteratur AB Jansen, I. H., Ramnath, S. & Yohn, T. (2012) A Diagnostic for Earnings Management Using Changes in Asset Turnover and Profit Margin. Contemporary Accounting Research, 29(1): Jeanjean, T. & Stolowy, H. (2009) Determinants of board members financial expertise empirical evidence from France. The International Journal of Accounting, 44(4): Jensen, M. C. (1993) The Modern Industrial Revolution, Exit, and the Failure of Internal Control Systems. Journal Of Finance, 48(3): Jianakoplos, N. A. & Bernasek, A. (1998) Are women more risk averse? Economic Inquiry, 36: Joecks, J., Pull, K. & Vetter, K. (2013) Gender Diversity in the Boardroom and Firm Performance: What Exactly Constitutes a 'Critical Mass?'. Journal Of Business Ethics, 118(1): Kirchler, E. (1997) The burden of new taxes: Acceptance of taxes as a function of affectedness and egoistic versus altruistic orientation. The Journal Of Socio- Economics, 26(4): Kirchler, E. (1999) Articles: Reactance to taxation: Employers attitudes towards taxes. Journal Of Socio-Economics, 28: Krishnan, H. A. & Park, D. (2005) A few good women-on top management teams. Journal Of Business Research, 58(12): Lanis, R. & Richardson, G. (2011) The effect of board of director composition on corporate tax aggressiveness. Journal Of Accounting & Public Policy, 30(1):

101 Lanis, R. & Richardson, G. (2012) Corporate social responsibility and tax aggressiveness: An empirical analysis. Journal Of Accounting & Public Policy, 31(1): Lanis, R. & Richardson, G. (2013) Corporate social responsibility and tax aggressiveness: a test of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 26(1): La Porta, R., lopez-de-silanes F. and Sheifer, A. (1999) Corporate Ownership Around the world, Journal of Finance, 54(2): Lazonick, W. & O Sullivan, M. (2000) Maximizing shareholder value: a new ideology for corporate governance. Economy and Society, 29(1): Lee, J. & Roh, J. J. (2012) Revisiting corporate reputation and firm performance link. Benchmarking: An International Journal, 19(4): Lipton, M. & Lorsch, J. W. (1992) A Modest Proposal for Improved Corporate Governance. Business Lawyer, 48(1): Mak, Y. T. & Kusnadi, Y. (2005) Size really matters: Further evidence on the negative relationship between board size and firm value. Pacific-Basin Finance Journal, 13(3): March, J. G. & Simon, H. (1958) Organizations. New York: Wiley Mínguez-Vera, A. & Martin, A. (2011) Gender and management on Spanish SMEs: an empirical analysis. International Journal Of Human Resource Management, 22(14): Milliken, F. J. & Martins, L. L. (1996) SEARCHING FOR COMMON THREADS: UNDERSTANDING THE MULTIPLE EFFECTS OF DIVERSITY IN ORGANIZATIONAL GROUPS. Academy Of Management Review, 21(2): Minnick, K. & Noga, T. (2010) Do corporate governance characteristics influence tax management?. Journal Of Corporate Finance,16(5): Newcomb, T. M. (1956) The prediction of interpersonal attraction. American Psychologist, 11(11): Nielsen, S. (2010) Top Management Team Diversity: A Review of Theories and Methodologies. International Journal of Management Reviews, 12(3): Nielsen, S. & Huse, M. (2010) The Contribution of Women on Boards of Directors: Going beyond the Surface. Corporate Governance: An International Review, 18(2): Oxelheim, L. & Randøy, T. (2003) The impact of foreign board membership on firm value. Journal Of Banking & Finance, 27(12): Pallant, Julie (2013). SPSS survival manual: a step by step guide to data analysis using IBM SPSS. 5. ed. Maidenhead: McGraw-Hill 94

102 Parmar, B. L., Freeman, R., Harrison, J. S., Wicks, A. C., Purnell, L. & de Colle, S. (2010) Stakeholder Theory: The State of the Art. Academy Of Management Annals, 4(1): Patel, R. & Davidson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB Patzelt, H., Knyphausen-Aufsess, D. & Fischer, H. (2009) Upper echelons and portfolio strategies of venture capital firms. Journal Of Business Venturing, 24(6): Pelled, L. (1996) Demographic Diversity, Conflict, and Work Group Outcomes: An Intervening Process Theory. Organization Science, 7(6): Piaskowska, D. & Trojanowski, G. (2014) Twice as Smart? The Importance of Managers 'Formative-Years' International Experience for their International Orientation and Foreign Acquisition Decisions. British Journal Of Management, 25(1): Platt, H. & Platt, M. (2012) Corporate board attributes and bankruptcy. Journal of Business Research, 65: Powell, M. & Ansic, D. (1997) Gender differences in risk behaviour in financial decisionmaking: An experimental analysis Journal of Economic Psychology, 18: Richardson, G. & Lanis, R. (2007) Determinants of the variability in corporate effective tax rates and tax reform: Evidence from Australia. Journal Of Accounting & Public Policy, 26(6): Richardson, G., Taylor, G. & Lanis, R. (2013) The impact of board of director oversight characteristics on corporate tax aggressiveness: An empirical analysis. Journal Of Accounting & Public Policy, 32(3): Rivas, J. (2012) Diversity & internationalization: The case of boards and TMT's. International Business Review, 21(1): 1-12 Roberts, P. W. & Dowling, G. R. (2002) CORPORATE REPUTATION AND SUSTAINED SUPERIOR FINANCIAL PERFORMANCE. Strategic Management Journal, 23(12): Roberts, R.W. (1992) Determinants of corporate social responsibility disclosure: an application of stakeholder theory. Accounting Organizations and Society, 17(6): Robinson, J.R., Sikes, S.A. & Weaver, C.D. (2010) Performance measurement of corporate tax departments. The Accounting Review, 85(3): Roe, M. J. (2001) The shareholder wealth maximization norm and industrial organization. University Of Pennsylvania Law Review, 149(6): Roine, J. & Waldenström, D. (2008) The evolution of top incomes in an egalitarian society: Sweden, Journal Of Public Economics, 92(1): Rose, C. (2007) Does female board representation influence firm perfomance? The Danish 95

103 evidence. Corporate Governance, 15(2): Ruigrok, W., Peck, S., & Tacheva, S. (2007) Nationality and Gender Diversity on Swiss Corporate Boards. Corporate Governance: An International Review, 15(4): Schipper, K. (1989) COMMENTARY on Earnings Management. Accounting Horizons, 3(4): Schleifer, A. & Vishny, R. W. (1986) Large Shareholders and Corporate Control. Journal Of Political Economy, 94(3): Schubert, R. (2006) Analyzing and managing risks on the importance of gender differences in risk attitudes. Managerial Finance, 32(9): Sapp S. G. (2008) The Impact of Corporate Governance on Executive Compensation, European Financial Management, 14(4): Saunders, M. Lewis, P. & Thornhill, A. (2009) Research methods for business students. 5. uppl. Harlow: Financial Times Prentice Hall Schwartz, M. S. & Saiia, D. (2012) Should Firms Go 'Beyond Profits'? Milton Friedman versus Broad CSR1. Business & Society Review, 117(1): 1-31 SFS: 2005:551. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet SFS: 1999:1078. Bokföringslagen. Stockholm: Justitiedepartementet SFS: 2012:757. Inkomstskattelagen. Stockholm: Justitiedepartementet Sikka, P. (2010) Smoke and mirrors: corporate social responsibility and tax avoidance. Account. Forum, 34: Skatteverket (2013) Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2013, Tax Statistical Year book of Sweden Tillgänglig: C3%85rsboken+inl_2013_web.pdf (hämtad: ) Slemrod, J. (2004) The Economics of Corporate Tax Selfishness. National Tax Journal, 57(4): Smith, N., Smith, V. & Verner, M. (2006) Do Women in Top Management Affect Firm Performance? A Panel Study of 2,500 Danish firms. International Journal Of Productivity & Performance Management, 55(7): Stanwick, P. A. & Stanwick, S. D. (1998) The determinants of corporate social performance: An empirical examination. American Business Review, 16(1): Svernlöv, C. (2006) Svensk kod för bolagsstyrning. Med kommentarer för praktisk tillämpning. Stockholm: Nordstedts juridik 96

104 Stickney, C M. & McGee V E. (1982) Effective corporate tax rates the effect of size, capital intensity, leverage, and other factors. Journal Of Accounting And Public Policy, 1(2): Söderström Tson, H., Berglöf, E., Holmström, B., Högfeldt, P. & Meyersson Milgrom, E. M. (2003) Ägarmakt och omvandling, Den svenska modellen utmanad. Ekonomirådets rapport Stockholm: SNS Förlag. Tabachnick, B. G. & Fidell, L. S. (2001) Using multivariate statistics. 4. ed. Boston, MA: Allyn and Bacon Taylor, G. & Richardson, G. (2012) International Corporate Tax Avoidance Practices: Evidence from Australian Firms. International Journal Of Accounting, 47: Thomsen, S. & Pedersen, T. (2000) Ownership structure and economic performance in the largest European companies. Strategic Management Journal, 21(6): Torchia, M., Calabrò, A. & Huse, M. (2011) Women Directors on Corporate Boards: From Tokenism to Critical Mass. Journal Of Business Ethics, 102(2): Umans, T (2012) The bottom line of cultural diversity at the top: the top management team's cultural diversity and its influence on organisational outcomes. PhD dissertation, Lund University, Lund: Media Tryck Umans, T. (2009) Research angles on cultural diversity in top management teams. Problems and Perspectives in Management, 7(1): Vafeas, N. (2003) Length of Board Tenure and Outside Director Independence. Journal Of Business Finance & Accounting, 30(7): Van der Walt, N., Ingley, C., Shergill, G.S. & Townsend, A. (2006) Board configuration: are diverse boards better boards?. Corporate Governance, 6(2): Vroom, V. & Pahl, B. (1971) Relationship between age and risk-taking among managers. Journal of Applied Psychology, 55: Waller, D.S. Lanis, R. (2009) Corporate social responsibility disclosure of advertising agencies: an exploratory analysis of six holding companies annual reports. Journal of Advertising, 38(1): Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1978) Towards a Positive Theory of the Determination of Accounting Standards. Accounting Review, 53(1): Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1990) Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. Accounting Review, 65(1): Webb, E. (2004) An Examination of Socially Responsible Firms Board Structure. Journal Of Management & Governance, 8(3): West, J. T. & Schwenk, C. R. (1996) TOP MANAGEMENT TEAM STRATEGIC CONSENSUS, DEMOGRAPHIC HOMOGENEITY AND FIRM PERFORMANCE: A 97

105 REPORT OF RESOUNDING NONFINDINGS. Strategic Management Journal, 17(7): Westphal, J. D. & Zajac, E. J. (2013) A Behavioral Theory of Corporate Governance: Explicating the Mechanisms of Socially Situated and Socially Constituted Agency. Academy Of Management Annals, 7(1): Wiersema, M. F. & Bantel, K. A. (1992) Top management team demography and corporate strategic change. Academy of Management Journal, 35: Zhang, J., Zhu, H. & Ding, H. (2013) Board Composition and Corporate Social Responsibility: An Empirical Investigation in the Post Sarbanes-Oxley Era. Journal Of Business Ethics, 114(3):

106 Bilaga 1. Kolmogorov-Smirnov & Histogram Nedan redovisas normalfördelningen för studiens beroende variabler. ETR , Tests of Normality Kolmogorov-Smirnov a Statistic df Sig. ETR1 2011, ,000 ETR , Tests of Normality Kolmogorov-Smirnov a Statistic df Sig. ETR2 2011,072 78,200 * 99

107 ETR , Tests of Normality Kolmogorov-Smirnov a Statistic df Sig. ETR1 2012, ,000 ETR , Tests of Normality Kolmogorov-Smirnov a Statistic df Sig. ETR2 2012,125 86,