KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

Transkript

1 Avsedd för Region Värmland Dokumenttyp Rapport Datum Januari, 2012 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

2 Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Om satsningen Vårt uppdrag Rapportens disposition 2 2. Nuläget i Värmland en bild av kontexten Befolkning Näringslivet i Värmland 3 3. En bild av de aktörer som agerar inom det företagsstödjande systemet Region Värmland en central aktör Företagsfrämjande aktörer de som möter företagarna Företagarna Möjligheter och utmaningar Arbetet framåt Rambölls rekommendationer Regionens strategiska arbete prioritera, avgränsa och fokusera Regionens operativa arbete att styra, leda och involvera aktörer Litteraturförteckning 29 BILAGOR Bilaga 1. Kvinnor och mäns företagande i olika branscher

4 1. INLEDNING 1.1 Om satsningen Denna rapport innehåller en beskrivning och analys av Region Värmlands möjligheter att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. I detta inledande kapitel vill Ramböll ta tillfället i akt att resonera kring begreppet och kunskapen kring kvinnors företagande. Kunskapen kring företagsutveckling och olika företags behov i olika faser eller branscher är enorm både inom litteraturen samt i affärslivet. Det finns en uppsjö av aktörer som förstår logiken bakom uppstarten av ett företag, marknadsföring, försäljning och expansion, för att nämna några viktiga komponenter för företag. Det finns också stor kunskap om behov som olika företagstyper har eller företag i olika branscher upplever, däremot är sällan personen bakom företaget i fokus. Möjligtvis kan egenskaper såsom entreprenöriell drivkraft eller företagsamhet hos företagaren vara av godo om en affärsidé ska kunna utvecklas till ett framgångsrikt företag, men i övrigt är inte egenskaper hos personen bakom verksamheten relevant. Det är emellertid just det som blivit centralt i satsningen på kvinnors företagande. I formuleringen kvinnors företagande vilar betoningen på personen bakom företaget och själva företaget riskerar att bli sekundärt. Det är individen som i större utsträckning än företaget hamnar i fokus i satsningar på kvinnors företagande där kvinnan är central, inte det företag som hon driver. Våren 2011 publicerade Tillväxtverket rapporten Varför ska man främja kvinnors företagande? 1. Rapporten riktade sig till personer som i praktiken arbetar med att främja kvinnors företagande, det vill säga företagarna själva, rådgivare och politiska beslutsfattare. I rapportens inledning går att läsa att: företagande och kvinnor är begrepp som vi vant oss vid att se som separata ( ) även om vi alltmer kommit att acceptera att kvinnor faktiskt kan vara företagare 2 Idag driver ca 5 procent av alla kvinnor i Sverige företag, under talet var siffran ca 10 procent 3. En historisk tillbakablick visar att kvinnor har drivit företag i alla tider, men dagens bild av en företagare är tydligt kopplad till en man. Till viss del kan detta faktiskt bero på den enkla anledningen att kvinnor i dagsläget driver företag i mindre utsträckning än män. I Sverige utgörs andelen företag som drivs av kvinnor av procent. Bland nystartade företag är siffran något högre; 32 procent av alla nystartade företag drivs av kvinnor och sju procent drivs av kvinnor och män gemensamt. Förutom att kvinnor är färre bland företagare så visar undersökningar att kvinnor och män till viss del driver företag inom olika branscher. Företagande kan sägas spegla situationen på den svenska arbetsmarknaden som till stor del präglas av en kraftig könssegregation 4. Då människor tenderar att starta företag i branscher de redan känner till har detta haft bäring på hur kvinnor och män agerar i näringslivet. Gruppen kvinnor som driver företag är emellertid präglad av stor variation, det vill säga, kvinnor som driver företag är i allra högsta grad en heterogen grupp. Det 1 Författare var Carin Holmquist vid Handelshögskolan, Agneta Barle och Karin Wennermark vid Ordförrådet i Falun. 2 Holmquist mfl 2011:13 3 Ibid, sid 22 4 SOU 2005:66

5 finns skillnader mellan kvinnors och mäns företagande, men dessa skillnader är ofta kopplade till att kvinnor och män agerar inom olika branscher, inte att kvinnor och män är olika: om man jämför inom branscher och dessutom studerar företag som varit igång ett tag, säg 3-5 år, så ser man mycket större likheter än skillnader mellan kvinnor och män som företagare 5. Varför görs då satsningar för att främja kvinnors företagande? Satsningen på kvinnors företagande är i grund och botten en satsning som syftar till att bidra till tillväxt genom att fler nya företag startas och växer. Det är en näringslivspolitisk satsning med tydligt fokus på tillväxt. Någonstans i dess implementering tycks dock fokus ha hamnat mer på kvinnors företagande än på företag som drivs av kvinnor. Detta är mycket en konsekvens av att satsningar på kvinnors företagande handlar om att traditionella föreställningar om företagande utmanas vilka sitter mycket djupt rotat i normer, attityder och beteenden. Rambölls generella bedömning är att det finns en möjlighet att inför denna satsning undvika att detta sker igen. En av våra övergripande bedömningar är att satsningens fokus måste vara på företag och företagande och att aktörer med kompetens på området används för att stärka företag som drivs av kvinnor. Detta är aktörer vars funktioner utgör det ordinarie stödsystemet, det är de som har kompetens att stötta företag och nu är det upp till Region Värmland att styra, leda och involvera dessa aktörer att agera i enlighet med regionens långsiktiga strategier. Om det ska lyckas krävs både ett strategiskt och ett operativt arbete, något som beskrivs närmare i denna rapports avslutande kapitel. 1.2 Vårt uppdrag Detta är en förstudie som genomförts av Ramböll Management med syfte att stötta Regionförbundet i Värmland i arbetet att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie system. Med detta avses såväl regional nivå och bland utförande aktörer. Det ska inte vara någon skillnad mellan hur kvinnor och mäns företagande bemöts; satsningen ska bidra till att det företagsstödjande systemet erbjuder lika möjligheter för kvinnor och män att starta och utveckla sina företag, oavsett företagsform eller bransch. För att det ska vara möjligt utgör denna förstudie ett stöd i att identifiera faktorer som påverkar möjligheten att uppnå detta samt bidra med rekommendationer inför det framtida arbetet. Förstudien baseras på dokumentstudier, intervjuer och statistiskt underlag från SCB. 1.3 Rapportens disposition Denna rapport bör betraktas som ett underlag inför det framtida arbetet med att integrera satsningen på kvinnors företagande i det ordinarie systemet. Rapporten inleds med en beskrivning av nuläget i regionen. Därefter följer en beskrivning och analys av den regionala nivån, det företagsstödjande systemet och målgruppen. Efter detta följer ett avsnitt som innehåller slutsatser och rekommendationer. 5 Holmquist mfl 2011:31

6 2. NULÄGET I VÄRMLAND EN BILD AV KONTEXTEN I det här kapitlet ges en kortfattad bild av Värmlands län med avseende på befolkning, sysselsättningsstruktur efter bransch, företagande, klusterinitiativ, företagsstödjande aktörer samt tidigare satsningar på jämställdhetsintegrering och att främja kvinnors företagande. Syftet med kapitlet är att kartlägga de näringslivsmässiga förutsättningar som råder i länet, samt att ta fasta på de erfarenheter som finns av arbete med jämställdhetsintegrering, då dessa är centrala i analysen av hur Värmland kan komma att arbeta med satsningen Främja kvinnors företagande Befolkning Den 31 december 2010 hade Värmlands län invånare, varav nära exakt hälften var kvinnor och hälften män. 6 Sedan toppnoteringen om cirka invånare år 1994 har Värmlands befolkning minskat, med i genomsnitt 0,28 procent per år. Sedan 1978 har antalet kvinnor överstigit antalet män men sedan 2000-talets början sker en årlig ökning av antalet män samtidigt som antalet kvinnor minskar. Medelåldern i Värmland är högre än i riket, 43,3 år jämfört med rikets 41,1. 7 Medelåldern för kvinnor i Värmland är 44,5 år (riket 42,1) och medelåldern för män 42,1 (riket 40,0). Andelen av befolkningen i arbetsför ålder, år, uppgick 2010 till cirka 57 procent, varav 51 procent var män och 49 procent kvinnor. I Värmland utgör andelen 0-19-åringar cirka 22 procent av befolkningen och andelen äldre än 64 år cirka 21 procent. I Värmland är därmed en lägre andel av befolkningen mellan 0-19 år (riket 23 procent), en något lägre andel av befolkningen i arbetsför ålder (riket 58) och en högre andel av befolkningen över 64 år (riket 18). 8 Värmland har en lägre andel utrikesfödda i befolkningen är riket som genomsnitt, cirka tio procent jämfört med 15 procent i riket. Det finns även skillnader mellan Värmland och riket i varifrån den utrikesfödda befolkningen kommer. I Värmland kommer en större andel av den utrikes födda befolkningen från Norden, vilket kan bero på att Värmland har en betydligt större andel av den utrikes födda befolkningen som är födda i Norge än vad riket som genomsnitt har. I fråga om utrikes födda utrikes födda från EU 27 men utanför Norden är andelarna av den utrikes födda befolkningen ungefär lika stora i Värmland som i riket som genomsnitt, medan riket har en större andel när det gäller utrikes födda utanför EU 27 och Norden. 9 Av Värmlands cirka utrikes födda är nära 53 procent kvinnor och 47 procent män. 2.2 Näringslivet i Värmland En könssegregerad branschstruktur Såsom i riket som helhet är branschstrukturen i Värmland könsuppdelad. Män utgör en klar majoritet av det totala antalet sysselsatta i näringar såsom byggverksamhet, energiförsörjning och tillverkning, medan kvinnor dominerar inom hotell- och restaurangverksamhet, utbildningsväsendet och vård och omsorg. Jämfört med riket arbetar en lägre andel av befolkningen inom den privata tjänstenäringen, men en något högre andel inom offentliga tjänster, tillverkningsindustri (samt gruvor och mineralutvinning) samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Figuren nedan illustrerar de förvärvsarbetande kvinnornas och männens fördelning över olika branscher i Värmland år Antalet kvinnor uppgick till (50,07%) och antalet män till (49,93%). 7 Region Värmland (2011) lediga jobb i Värmland om alla pensionsavgångar återbesätts fram till 2020, rapport nr. 4 8 Statistiska Centralbyrån (SCB) (2011), Befolkning, egna beräkningar 9 ibid., Region Värmland (2011) lediga jobb i Värmland om alla pensionsavgångar återbesätts fram till 2020, rapport nr Den branschindelning som används är SNI (Svensk näringsgrensindelning) 2007 på grov nivå. De förvärvsarbetande som studeras är dagbefolkningen, det vill säga sysselsatta med arbetsplats i Värmland.

7 Diagram1. Sysselsatta kvinnors och mäns branschstruktur i Värmland 2009 Andel av förvärvsarbetande dagbef. 2009, % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel av kvinnorna Andel av männen Källa: Egen bearbetning av data från SCB (2010) 11 Figuren, som är rangordnad efter fördelningen av kvinnor i respektive bransch, visar att cirka en tredjedel av de förvärvsarbetande kvinnorna återfinns inom Vård och omsorg, mot cirka fem procent av männen. Nära hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna återfinns i de två största näringsgrenarna för kvinnor, Vård och omsorg samt Utbildning. Sysselsättningen i dessa branscher sker i hög utsträckning i den offentliga sektorn, medan en hög andel av männen återfinns i branscher som kan kopplas till privat sektor, såsom Tillverkning och utvinning, Handel och Byggverksamhet. Med den branschindelning som används här finns det nio av 16 branscher där skillnaden mellan fördelningen av kvinnor och män understiger två procentenheter i absoluta tal; Handel, Företagstjänster, Kulturella och personliga tjänster, Hotell- och restaurangverksamhet, Information och kommunikation, Finans- och försäkringsverksamhet, Fastighetsverksamhet, Energiförsörjning; miljöverksamhet och Okänd verksamhet. Dessa branscher, som i hög utsträckning kan kopplas till privat sektor, kan därmed sägas uppvisa den relativt sett jämnaste fördelningen av kvinnor respektive män. Studeras istället andelen kvinnor respektive män av det totala antalet sysselsatta inom varje bransch finns den mest snedvridna könsfördelningen inom Byggverksamhet, där över 90 procent av de anställda är män samt inom Vård och omsorg, där cirka 85 procent av de anställda är kvinnor (framgår ej av figuren ovan). Kvinnors andel av den totala sysselsättningen är också mycket hög inom Utbildning och Hotell- och restaurangverksamhet. Män utgör över 70 procent av det totala antalet sysselsatta inom sex näringsgrenar. Den jämnaste könsfördelningen återfinns inom Handel, Finans- och försäkringsverksamhet och Offentlig förvaltning och försvar, det vill säga näringsgrenar som i hög utsträckning hör till tjänstesektorn. Branschstrukturen efter kön i Värmland liknar i hög utsträckning den i riket. I stycket nedan belyses några kopplingar mellan sysselsättningsstrukturen och företagandet i Värmlands län, vilket senare utvecklas ytterligare i kapitel 5 om målgruppen. 11 SCB (2010) Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS),

8 Företag i Värmland I Nuteks (numera Tillväxtverket) årsbok från 2008 görs en analys av svenska regioners entreprenörskapsklimat. I analysen kombineras ett mått på befolkningens inställning till egenföretagande med siffror på hur många företag som startas i relation till befolkningen och det visar sig att Värmland ligger lägst jämfört med övriga Sverige. 12 Som möjliga förklaringar till detta har Region Värmland själva konstaterat att länet har en stark offentlig sektor, samt att en högre andel sysselsatta inom tillverkning och utvinning (basindustrin) än riksgenomsnittet. Egenföretagande är i regel ovanligt inom dessa branscher, något som kan bidra till det i Värmland relativt låga nyföretagandet. Graden av privatisering inom vård, omsorg och skola är även lägre i Värmland än riksgenomsnittet, vilket kan vara ytterligare en orsak till det relativt låga företagandet. Länet har också en minskande befolkning, vilket kan antas påverka företagandet negativt. 13 Som nämndes i rapportens inledning så driver kvinnor och män företag inom alla branscher, men företagandet följer samma mönster som arbetslivet i övrigt och är därmed könsuppdelat. Huvuddelen av företagen i Värmland och Sverige är tjänsteföretag och tjänstedominansen gäller såväl för företag som drivs av kvinnor som av män. Av samtliga företagare som är kvinnor är drygt 60 procent av dessa företagare inom tjänster, medan motsvarande andel för männen är cirka 40 procent. De största skillnaderna mellan könen i Värmland återfinns inom byggbranschen, där nära 20 procent av alla män som är företagare återfinns, mot några enstaka procent bland kvinnorna. 14 Det finns således tecken på att kvinnors och mäns företagande speglar sysselsättningsstrukturen (figur 1). Näringslivet i Värmland och Sverige domineras av mycket små företag. Såväl i Värmland som i riket utgör soloföretag cirka två tredjedelar av samtliga företag och företag med 1-4 anställda står för en femtedel. Av småföretagarna i Värmland år 2009 var 22 procent kvinnor och 78 procent män, andelar som även gäller i riket som genomsnitt. Bland nyföretagarna är andelen kvinnor något högre, cirka 30 procent både i Värmland och i riket. 15 Att kvinnor i Värmland utgör en liten andel av nyföretagarna beror förmodligen mycket på att kvinnor i hög utsträckning arbetar inom den offentliga sektorn (se t.ex. de två staplarna Utbildning och Vård och omsorg i figur 1). Kopplingen mellan kvinnors och mäns företagande och sysselsättning utvecklas vidare i kapitlet om målgruppen. Avslutningsvis är tillväxtviljan stark bland Sveriges småföretagare, något som gäller både kvinnor och män. Enligt Tillväxtverket vill 40 procent av kvinnorna och 44 procent av männen som driver företag låta företaget växa både i fråga om omsättning och antal anställda. I Värmland är dock dessa andelar något lägre, strax under 40 procent för både kvinnor och män. 16 Värmlands kluster För att driva på förnyelsen och innovationskraften i näringslivet har regionen kraftsamlat kring ett antal utvalda kompetensområden som papper- och förpackningsindustri, stål/verkstad och IT. Klustren The Paper Province (TPP), The Packaging Arena (TPA), Stål & Verkstad och Compare har tillsammans cirka 400 medlemsföretag med anställda. Genom samarbetet med Karlstads universitet (KAU) ska det skapas förutsättningar för innovation och förnyelse i klusterföretagen. Klusteransatserna ska fungera som ett nav i regionens utveckling och stödjas i samspel med aktörer från akademi, samhälle och näringsliv (s.k. Triple-Helix). 17 The Paper Province (TPP) har som mål att samordna och utveckla samverkan mellan aktörerna i det massa- och pappersteknologiska näringslivet. TPP, som grundades 2003, riktar sig huvudsakligen till etablerade företag. The Packaging Arena, som grundades 2004, har som mål att skapa framtidens förpackningar utifrån konsumentbehov och hållbarhetsaspekter. I första 12 ALMI Företagspartner i Värmland AB, Projektansökan Det företagsamma Värmland 13 Region Värmland, Det företagsamma Värmland: entreprenörskapsprogram för Värmland ,s Tillväxtverket (2009) Kvinnors och mäns företagande 15 ibid. 16 ibid. 17 Region Värmland (2011) Innovativa kluster, SWECO Eurofutures (2007) Stöd för nyföretagande i Karlstadregionen en förstudie, s. 10

9 hand riktar sig verksamheten till etablerade företag inom förpackningsindustrin. Värmland har en stark industritradition med koppling till förpackning som har lett till alltfler företag, organisationer och forsknings- och utbildningsinstanser valt att etablera sig i området. 18 IT Compare har som målsättning att skapa tillväxt för intressentföretagen genom att sätta fokus på affärer, etableringar och kompetensförsörjning. Den huvudsakliga målgruppen är etablerade företag inom IT/telekommunikation. Grunden för kompetenscentrumet lades redan år Stål/Verkstad har som målsättning att stödja stål- och verkstadsföretag i arbetet med att utveckla sin konkurrenskraft. Tanken är att arbetet ska bidra till ekonomisk tillväxt, nya arbetstillfällen och etablering av nya företag. Grunden för kompetenscentrumet lades Tillsammans med Region Dalarna och Region Gävleborg genomförs Slim III-projektet som syftar till att fungera som en katalysator och samordnande länk för att stödja de aktörer som driver kluster och innovationssystem i Norra Mellansverige. Slim III har en särskild stödfunktion för benchmarking och framtagande av goda exempel om jämställdhet i klusterutvecklingen. Under 2011 genomförs en process vars syfte är att utforma en strategi och överenskommelse för att stärka långsiktigheten i Värmlands klusterarbete. 20 Region Värmland har konstaterat att företagen inom de idag prioriterade klustren huvudsakligen ägs av män, men att detta i hög grad är en branschfråga och att klustren i detta avseende speglar branschen. Klusterinitiativen samlar företag inom "traditionella" branscher såsom tillverkning, där alltså företrädesvis män är sysselsatta. Det kan därför finnas anledningar att satsa extra på branscher som rymmer en hög andel kvinnor, såsom till exempel "wellness och care-området". Skapandet av ett kluster inom detta område är också ett av målen inom projektet JämVäxt 2.0, som ägs av Karlstads universitet, vilket diskuteras mer i kapitel SWECO Eurofutures konstaterade år 2007 att: Det finns en uttalad ambition att Värmland ska ha ett nyföretagande som ligger i paritet med övriga landet. Samtidigt är det ganska tydligt att regionens stora fokusering ligger på innovationer och att försöka utveckla klusteransatserna till nav och motorer i regionens utveckling, där visserligen också ett utvecklat entreprenörskap utgör en central del. Det finns däremot ganska lite diskussioner om hur man ska stimulera till ett ökat entreprenörskap utanför dessa klusteransatser där faktiskt huvuddelen av näringslivet befinner sig och stora delar av nyföretagandet sker. 22 Medlemsföretagen i klusterinitiativen har cirka anställda, medan cirka människor arbetar i Värmland. Klusterinitiativen samlar således cirka 26 procent av samtliga anställda i Värmland. 18 SWECO Eurofutures (2007) Stöd för nyföretagande i Karlstadregionen en förstudie, s ibid., s Region Värmland, Projektansökan för Resurscentra för kvinnor , s Region Värmland, Projektansökan för Resurscentra för kvinnor , s. 7, Karlstads universitet, Projektansökan för JämVäxt ibid., s. 13

10 3. EN BILD AV DE AKTÖRER SOM AGERAR INOM DET FÖRETAGSSTÖDJANDE SYSTEMET 3.1 Region Värmland en central aktör Vid sidan av satsningen på kvinnors företagande pågår inom Region Värmland i dagsläget flera processer som kan ses som delar i ett större sammanhang. Dels pågår just nu en stor kraftsamling i projektet Det företagsamma Värmland (DfV). Projektet initierades av Region Värmland, drivs av Almi Företagspartner Värmland och finansieras delvis av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 23. Projektet pågår sedan januari 2011 till och med december Projektet ska skapa förutsättningar för att stärka entreprenörskap och nyföretagande i Värmland, genom en stor gemensam satsning på att utveckla entreprenörskulturen och förbättra förutsättningarna för de entreprenörsstödjande aktörerna. Den övergripande målsättningen är att regionen ska gå från att vara sämst i landet på entreprenörskap och nyföretagande till en position mer i paritet med riksgenomsnittet. Samtliga Värmlands 16 kommuner ingår i och medfinansierar DfV. Projektet arbetar med två huvudinriktningar: Den ena delen syftar till att påverka entreprenörskulturen i regionen genom utåtriktade aktiviteter och informationsinsatser mot en bred målgrupp; befintliga och potentiella framtida entreprenörer, företagare och de som kommer i kontakt med dessa. Aktiviteterna är bl.a. tematiska aktiviteter för kunskaps- och affärsutveckling. Denna del syftar till större affärsnytta genom att fler aktiviteter kan genomföras med relevanta aktörer till målgrupperna. Målgrupp för den andra delen är aktörer och kommuner. Syftet med den delen är att genom utveckling av nätverk, utbildning av rådgivare, utveckling av rådgivningsprocesser, samt verktyg för mätning, uppföljning och lärande - som syftar till ett tydligt, samlat och verkningsfullt stödjande system för entreprenörskap i Värmland. Vid sidan av detta arbete pågår dessutom ett arbete med Regionalt resurscentra (RRC) som fått nytt liv genom en ansökan till Tillväxtverket. Projektet ska pågå mellan april 2011 till och med december RRC kommer arbeta med att jämställdhetsintegrera regionala utvecklingsprocesser genom handledning och kompetensutveckling av ledningspersonal, strateger och beredningspersonal inom Region Värmland. Dessutom ska utåtriktade utbildningsinsatser i jämställdhetsintegrering riktas mot projekt och dess målgrupper i Värmland. Detta kommer ske genom en projektledare som stöttar regionen ur ett genusperspektiv Samtidigt som detta pågår har Region Värmland dessutom beviljats medel att bedriva ett SKLprojekt med fokus på jämställdhetsintegrering i den ordinarie organisationen. Mer precist handlar det om att utbilda, handleda och inventera interna processer och bistå med ett genusperspektiv. Rambölls bedömning är att Region Värmland befinner sig i ett mycket unikt läge där de fyra olika processerna har stor möjlighet att förstärka varandra och bli till en ordentlig kraftsamling som krävs för att satsningen på kvinnors företagande ska bli en integrerad del av det ordinarie systemet, även inom Region Värmland. De fyra processerna fyller olika funktioner. RRC- och SKL-projekten är mer av stöttande och stärkande karaktär, med fokus på att bidra med perspektiv och kunskap med DfV och FKF handlar mer om operativt arbete ut mot företag genom det företagsfrämjandesystemet. För att ta tillvara den möjlighet som finns i att dessa processer pågår parallellt är det viktigt att dessa funktioner länkas samman. 3.2 Företagsfrämjande aktörer de som möter företagarna Om det företagsstödjande systemet Det företagsstödjande systemet i Värmland har utvecklats till att omfatta ett stort antal aktörer. Detta beror dels på att det har skett en förskjutning av ansvaret för tillväxtpolitiken från den nationella till den regionala nivån, dels på att det finns mer resurser regionalt som en följd av 23 ERUF, Mål 2 Norra Mellansverige, Programområde 1 Näringslivsutveckling, Insatsområde 1.2 Entreprenörskap.

11 exempelvis genom olika EU-medel. 24 På basis av intervjuer med 15 aktörer i det företagsstödjande systemet i Värmland och SWECO Eurofutures kartläggning av det företagsstödjande systemet i Karlstadregionen 25 har Ramböll kategoriserat aktörerna i systemet, i syfte att skapa en bild av i vilka faser företagen som de riktar sin verksamhet mot befinner sig och vilka målgrupperna för verksamheten är. Med denna kartläggning som underlag är syftet att sedan analysera de företagsstödjande aktörernas strategier, metoder och attityder gentemot kvinnors företagande. Avslutningsvis diskuteras hur de företagsstödjande aktörerna ser på både sin egen roll i regionens utveckling och på Region Värmlands roll i utvecklingsarbetet, detta som underlag till Rambölls förslag på hur arbetet inom Främja kvinnors företagande kan organiseras. Aktörernas verksamheter och målgrupper På basis av SWECO Eurofutures kartläggning och Rambölls intervjuer med 15 aktörer har vi kategoriserat de företagsstödjande systemets aktörer efter fas och målgrupp. Tabell 1. De företagsstödjande aktörerna efter fas och målgrupp en funktionsöversikt Fas Idé Uppstart Etablering-Expansion Alla Målgrupp Selektivt/vissa grupper Communicare, Drivhuset, Karlstad universitet, Stål/Verkstad, UF Arbetsförmedlingen, Exportrådet*, Drivhuset Exportrådet*, Karlstad universitet, TPP, TPA, IT-Compare, Stål/Verkstad, IUC Wermland IFS, Värmlandskooperativen, Mångfaldscentrum Alla NyföretagarCentrum NyföretagarCentrum Almi Företagspartner, INOVA, kommunala näringslivskontor *SWECO Eurofutures kategoriserar Exportrådet under målgruppen "Alla", men Ramböll menar att målgruppen är selektiv därför att Exportrådets verksamhet riktar sig till företag som vill göra internationella affärer. En slutsats av figuren ovan är att det finns en eller ett flertal aktörer för de flesta målgrupper och företagsfaser. Aktörerna fyller dock delvis olika funktioner i och med att de riktar sin verksamhet mot olika typer av målgrupper, såsom unga (Communicare och UF), vissa branscher (klustren), företag som vill göra internationella affärer (Exportrådet), studenter och forskare (Drivhuset), invandrare (IFS) och kooperativa företag (Värmlandskooperativen). Denna bild kan dock problematiseras eftersom det tycks saknas funktioner som erbjuder stöd till företag som är etablerade/vill expandera och som inte tillhör exempelvis Exportrådets och klustrens målgrupper. Då klusterinitiativen samlar företag inom "traditionella" branscher inom industrin, där företrädesvis män återfinns, antyder denna kartläggning att det saknas funktioner för kvinnor som driver etablerade företag och som vill växa. Givet att det finns kvinnor som driver företag med ambitionen att växa, utan att ägna sig import eller export, antyder alltså kartläggningen att det kan finnas ett glapp. Det finns förvisso aktörer som vänder sig mot samtliga målgrupper och företagsfaser (Almi, Inova och kommunala näringslivskontor) men det tycks inte finnas någon aktör som specialiserat sin verksamhet mot etablering och expansion i branscher där det är troligt att kvinnor finns. Ytterligare en aspekt som analysen visar är att kontakten mellan aktörer skulle kunna öka för att överbrygga vissa glapp, såsom exempelvis den mellan UF och övriga aktörer som arbetar med företagsstödjande insatser. UF kommer i kontakt med unga människor som sedan inte fångas upp av andra aktörer. Här finns en potential som bör undersökas. Kvinnors företagande: strategier, metoder och attityder Med undantag av klustren är det ingen av aktörerna som har ett tydligt branschfokus. Aktörerna menar att de välkomnar alla typer av företagare, givet att företagaren uppfyller det 24 SWECO Eurofutures (2007), s SWECO Eurofutures (2007)

12 grundläggande kravet avseende målgrupp (t.ex. unga, studenter, invandrare). Samtidigt krävs mycket hög kompetens och detaljerad kunskap om en mängd branscher och företagsformer för att kunna ge stöd åt alla. Att fallet skulle vara just så är emellertid inte något som framträder i denna analys. De flesta av de aktörer Ramböll intervjuat anser att kvinnor och män har samma förutsättningar att ta del av det företagsstödjande systemets erbjudanden och att det är kvinnors inställning som är det största hindret för ett ökat företagande. Några av aktörernas uppfattningar om kvinnor som företagare är exempelvis att de driver företag för att få större balans mellan arbets- och familjeliv medan män gör det för att tjäna pengar, att kvinnor saknar självförtroende och därför inte vågar starta företag i samma utsträckning som män och att kvinnor bara startar företag inom tjänstesektorn, till skillnad från män som startar företag inom industrin. Uppfattningar som dessa kan troligen också förklara att inte alla aktörer ser något behov av en särskild satsning på kvinnor och därför inte heller använder särskilda metoder och strategier för att nå ut till just kvinnor. De metoder aktörerna arbetar med riktas istället mot "alla". Dock erbjuder aktörerna en mängd olika typer av stöd såsom rådgivning, mentorskapsprogram, coachning, ledarskapsprogram och finansering. I regeringens beslut om programmet för att främja kvinnors företagande framgår att "särskild ansträngning ska göras för att nå kvinnor inom gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg samt utbildning". Om också de företagsstödjande aktörerna i Värmland skulle ha ett mer tydligt branschfokus i sin verksamhet och i sina aktiviteter är det Rambölls bedömning att förutsättningarna för kvinnors företagande skulle stärkas. För att undvika att satsningen Främja kvinnors företagande blir en satsning på kvinnor framför en satsning på företagare anser Ramböll att såväl regionen som de företagsstödjande aktörerna bör kommunicera att satsningar på specifika branscher kommer att göras, utan att nämna kvinnor. Det finns exempel på företagsstödjande aktörer som har arbetat med riktade insatser fokuserade mot branscher, i exempelvis projekt som handlar om destinationsutveckling och turism, varför det också hos företagsstödjande aktörer finns kunskap och kompetens om förutsättningarna för företagande i olika branscher. I kommande kapitel utvecklas analysen av kvinnors företagande i olika branscher i Värmland och hur dessa förhåller sig till de branschbegrepp som regeringen prioriterat i satsningen. De företagsstödjande aktörernas roll i regionen och syn på regionförbundet Majoriteten av de företagsstödjande aktörerna som intervjuats uttrycker en stor vilja och ett engagemang för att bidra till utvecklingen av regionen. De flesta har också tydliga idéer om hur regionförbundet kan spela en samordnande roll i arbetet med att stötta företagande. I tabellen nedan sammanställs ett urval av de företagsstödjande aktörernas syn på sin egen och regionförbundets roll. Tabell 2. Företagsstödjande aktörers syn på sin egen och regionförbundets roll Den egna rollen Kan göra allt. Det finns andra aktörer vars verksamhet tangerar aktörens. Hoppas mycket på Det företagsamma Värmland. Kan bevaka resurser, kapital och företagsstöd. Kan också arbeta med riktade projekt för kvinnor. Kan bidra med kompetensutveckling och göra utbildningsinsatser. Är beredd och har viljan att inta en roll som Resurscentrum för kvinnor. Är starka inom att rigga och driva projekt. Kan berätta om hur aktören har arbetat för att lyckas med Regionförbundets roll Regionen bidrar inte med några pengar till aktören, men det skulle den tjäna på. Regionen satsar bara på klustren. Regionen borde driva projekt inom vård och omsorg, med syfte att informera om och uppmuntra till företagande i branschen. Hoppas på att Det företagsamma Värmland ska upptäcka glapp och överlappningar i stödsystemet. Regionförbundet saknar kunskap inom vissa områden. Regionförbundet bör samarbeta med Det företagsamma Värmland. Regionförbundet ska vara samordnande. Det är svårt med näringslivsfrågor, då det finns konkurrens mellan kommuner om etablering av företag. Men regionen kan föra en dialog med kommunerna om vilka frågor som ska prioriteras och hur det ska gå till. Aktören kommer att göra insatser för att koppla ihop

13 sitt arbete i traditionellt manliga branscher. jämställdhet, innovation och tillväxt. Stöd från regionen skulle vara bra. Flera företagsstödjande aktörer lyfter fram regionförbundet som en viktig aktör i samordningen av arbetet med att stötta företagande. Flera lyfter också projektet Det företagsamma Värmland (DfV) och hoppas att det ska gagna arbetet med att stötta företagande genom att upptäcka glapp och överlappningar i det företagsstödjande systemet. Det finns alltså en känsla hos aktörer att regionen skulle tjäna på att de olika aktörerna och deras verksamheter blir mer synliga för varandra. Utmaningar och möjligheter Såsom denna förstudie visat har det i Värmland tidigare pågått flera parallella processer för att stärka genusperspektivet i arbetet kring företagande och i regionala aktörers ordinarie arbete. Förutom de projekt som skett inom ramen för Främja kvinnors företagande har olika aktörer i regionen drivit projekt med olika finansieringskällor, såsom Regionalt Resurscentra för kvinnor, JämVäxt och Ge jämställdheten ett ansikte. Syftet med DfV är att öka tillväxten i Värmland genom att stärka entreprenörskapet, öka nyföretagandet, öka tillväxten i befintliga företag och öka antalet innovationer i Värmland. 26 Detta syfte påminner starkt om regeringens formuleringar om genomförandet av Främja kvinnors företagande. I dessa framgår bland annat att programmet ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler företag som drivs av kvinnor växer, innefatta insatser för affärs- och innovationsutveckling och ha en prioriterad målgrupp bestående av kvinnor som arbetar med att utveckla och kommersialisera innovativa affärsidéer av olika slag. 27 Med bakgrund i de snarlika formuleringarna kring syftena med Dfv och Främja kvinnors företagande och i det faktum att flera företagsstödjande aktörer i Värmland nu lyfter DfV som en viktig insats för regionen bedömer Ramböll att det kan finnas en stor poäng i att arbetet med Främja kvinnors företagande i Värmland inryms i DfV. En kraftsamling av de näringslivsfrämjande insatserna inom ramen för DfV skulle kunna vara ett sätt att undvika ytterligare parallella processer i det fortsatta arbetet med kvinnors och företagande och stärka möjligheterna till integrering av insatserna i aktörernas ordinarie arbete. 3.3 Företagarna På uppdrag av Region Värmland har Ramböll genomfört en målgruppsanalys som består av två delar: - En kvantitativ analys av kvinnors och mäns företagande i olika branscher baserad på data från SCB - En kvalitativ analys av kvinnors företagande baserad på intervjuer med företagare Nedan presenteras de två delarna var för sig. Kvantitativ målgruppsanalys Syftet med den kvantitativa målgruppsanalysen är att utreda i vilka branscher kvinnor och män återfinns som företagare. Analysen besvarar följande frågor: - Hur fördelas kvinnors och mäns företagande i de branscher i vilka kvinnor och män är sysselsatta (se figur 1)? Speglar företagandet sysselsättningen? - Hur fördelas kvinnors och mäns företagande mer precist inom dessa branscher, då en mer detaljerad branschindelning används? - På vilket sätt kan kunskapen om kvinnors företagande i olika branscher (enligt SNI 2007) kopplas till de näringar som prioriteras inom programmet Främja kvinnors företagande 28 (och som använder delvis andra branschbegrepp)? Analysen baseras på data som beställts från SCB. Data innehåller uppgifter om antalet kvinnor och män som företagare med ägarintressen i 52 branscher år 2009 enligt SNI Företagarna 26 Region Värmland: ansökan om projektmedel 27 Regeringsbeslut , Program för främja kvinnors företagande 28 I regeringens beslut om programmet för att främja kvinnors företagande framgår att "särskild ansträngning ska göras för att nå kvinnor inom gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg samt utbildning.

14 är även uppdelade på egna företagare 29 och fåmansaktiebolagsdelägare 30. Ramböll har valt att basera samtliga analyser på dagbefolkningen, med motiveringen att det är denna som bedriver sin verksamhet i regionen. Utöver det material som presenteras i detta kapitel och i bilagor till rapporten får också Region Värmland tillgång till den datafil från SCB som Ramböll beställt och bearbetat. Strukturen för detta avsnitt bygger på de tre frågeställningar som presenteras ovan. I rapportens bilagor återfinns mer data på kvinnors företagande uppdelat på kategorierna egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare. Innan de tre frågorna ovan behandlas presenteras först några inledande fakta om kvinnors och mäns företagande i Värmland Företagare i Värmland år 2009: några inledande fakta Tabellen nedan visar antalet kvinnor och män och summan av dessa i det datamaterial som analysen bygger på. Tabell 3. Antal kvinnor och män som företagare i Värmland 2009 Egna företagare Fåmansaktiebolagsdelägare Samtliga Kvinnor Män Totalt Källa: SCB (2011), Rambölls bearbetning I relativa tal utgör kvinnor cirka 32 procent av de egna företagarna, 18 procent av fåmansaktiebolagsdelägarna och 28 procent av dessa två sammantagna. Förutom att kvinnor utgör en mindre andel av företagarna än männen har kvinnorna också en smalare "branschvidd" i sitt företagande än männen. Branschvidden beräknas som summan av antalet branscher där åtminstone en kvinna/man återfinns som företagare, dividerat med det totala antalet branscher och är därför ett mått på variationen/bredden i företagandet för respektive kön. I det dataunderlag som analysen bygger på finns totalt 52 branscher. Tabellen nedan visar branschvidden för de olika grupperna av företagande kvinnor och män i Värmland Tabell 4. Kvinnors och mäns branschvidd i Värmland 2009 Egna företagare Fåmansaktiebolagsdelägare Samtliga Kvinnor 69% 77% 85% Män 81% 88% 90% Totalt Värmland 83% 88% 90% Källa: SCB (2011), Rambölls bearbetning Att branschvidden är högre för män än för kvinnor betyder att det finns branscher där män är företagare, men inte några kvinnor. I fråga om de egna företagarna finns det sju branscher där endast män återfinns som företagare. Antalet män i dessa branscher är 87, vilket motsvarar cirka två procent av samtliga egna företagare som är män. Det finns endast en bransch där enbart kvinnor återfinns som egna företagare men inga män och denna bransch inrymmer dessutom bara en kvinna. När det gäller fåmansaktiebolagsdelägarna finns sex branscher där endast män är företagare och antalet män i dessa är 47, vilket motsvarar cirka 1,6 procent av samtliga män som är fåmansaktiebolagsdelägare. Det finns inga branscher där enbart kvinnor och inga män är fåmansaktiebolagsdelägare. När de egna företagarna och fåmansaktiebolagsdelägarna summeras finns tre branscher där endast män återfinns som företagare och antalet män i dessa är 41, vilket motsvarar cirka en halv procent av samtliga män i datamaterialet. Sammanfattningsvis kan konstateras att män utgör en klar majoritet av företagarna i Värmland, samt att de också har en större branschvidd i sitt företagande än kvinnor. I kommande avsnitt studeras kvinnors och mäns företagande i olika branscher i mer detalj, där strukturen följer de tre frågor som ställdes i inledningen till kapitlet. 29 Egna företagare deklarerar för aktiv näringsverksamhet och har detta som huvudsysselsättning (inkl. handelsbolagsdelägare). 30 Fåmansaktiebolagsdelägare deklarerar som fåmansaktiebolagsdelägare och har denna anställning som huvudsysselsättning.

15 Kvinnors och mäns företagande kopplat till sysselsättning I detta stycke studeras hur kvinnor och män som företagare fördelar sig över de 16 branscher som presenterades i figur 1 avseende den sysselsatta dagbefolkningen. Först studeras kvinnor och figuren nedan visar de sysselsatta kvinnornas fördelning över dessa branscher, såsom i figur 1, men också motsvarande fördelning av egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare. Summan av respektive kategori (sysselsatta, egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare) uppgår till 100 procent. Diagram 2. Sysselsatta och företagande kvinnor i Värmland 2009 Källa: SCB (2011), Rambölls bearbetning Cirka en tredjedel av de förvärvsarbetande kvinnorna i Värmland 2009 arbetar inom Vård och omsorg, men endast cirka fyra procent av samtliga egna företagare och åtta procent av samtliga fåmansaktiebolagsdelägare är kvinnor i denna bransch. En betydligt högre andel av de företagande kvinnorna återfinns istället inom Kulturella och personliga tjänster m.m. (25 procent av de egna företagarna och elva procent av fåmansaktiebolagsdelägarna) och Handel (12 procent av de egna företagarna och 31 procent av fåmansaktiebolagsdelägarna). Detta kan vara ett uttryck för att Vård- och omsorgsbranschen inte är lika lätt eller attraktivt för kvinnor att vara företagare inom, till exempel på grund av den stora roll den offentliga sektorn spelar som utförare i denna bransch, jämfört med exempelvis Kulturella och personliga tjänster m.m. och Handel. Av samtliga företagare i Vård och omsorg, det vill säga både kvinnor och män samt egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare, är dock 55 procent av dessa kvinnor, vilket bekräftar att branschen är kvinnodominerad, även om en förhållandevis låg andel av de företagande kvinnorna återfinns som företagare i just denna bransch. Ett tänkbart mått på kvinnors förutsättningar för och upplevda attraktivitet av företagandet i olika branscher är om andelen av egna företagare och/eller fåmansaktiebolagsdelägare är lika hög som eller större än andelen av de förvärvsarbetande. Detta gäller för branscherna Handel, Företagstjänster, Kulturella och personliga tjänster m.m., Hotell- och restaurangverksamhet, Transport och magasinering (fåmansaktiebolagsdelägare), Information och kommunikation, Jordbruk, skogsbruk och fiske (egna företagare), Fastighetsverksamhet, Byggverksamhet (fåmansaktiebolagsdelägare) och Energiförsörjning; miljöverksamhet. 31 I övriga branscher, Vård och omsorg, Utbildning, Offentlig förvaltning och försvar samt Finans- och 31 Dock återfinns endast cirka tre procent av samtliga kvinnor som företagare (egna företagare + fåmansaktiebolagsdelägare) i de tre senast nämnda branscherna.

16 försäkringsverksamhet, återfinns en betydligt högre andel av sysselsatta kvinnor jämfört med andelen företagare, vilket antyder att kvinnors förutsättningar för och/eller upplevda attraktivitet av företagande är relativt sett lägre i dessa branscher. Figuren ovan visar också på skillnaderna mellan fördelningen av de två kategorierna av företagare, egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare, i de olika branscherna. Exempelvis återfinns nära en tredjedel av samtliga fåmansaktiebolagsdelägare som är kvinnor inom Handel, jämfört med tolv procent av samtliga egna företagare. Ytterligare en noterbar skillnad är att drygt 17 procent av samtliga egna företagare som är kvinnor återfinns inom Jordbruk, skogsbruk och fiske, mot cirka en procent av fåmansaktiebolagsdelägarna. Härnäst studeras männen och figuren nedan illustrerar de sysselsatta männens fördelning över branscherna, såsom i figur 1, men också motsvarande fördelning av egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare. Såsom tidigare uppgår summan av respektive kategori (sysselsatta, egna företagre och fåmansaktiebolagsdelägare) till 100 procent. Diagram 3. Sysselsatta och företagande män i Värmland 2009 Källa: SCB (2011), Rambölls bearbetning Medan cirka en fjärdel av de förvärvsarbetande männen i Värmland 2009 arbetar inom Tillverkning och utvinning återfinns endast drygt fem procent av samtliga egna företagare och tolv procent av samtliga fåmansaktiebolagsdelägare i denna bransch. En betydligt högre andel av de företagande männen återfinns istället inom Jordbruk, skogsbruk och fiske (30 procent av de egna företagarna men endast cirka fyra procent av fåmansaktiebolagsdelägarna) och Byggverksamhet (14 procent av de egna företagarna och 19 procent av fåmansaktiebolagsdelägarna). Detta kan betyda att Tillverkning och utvinning inte är lika lätt eller attraktivt för män att vara företagare inom, relativt branscherna Jordbruk, skogsbruk och fiske, Byggverksamhet, Handel och Företagstjänster (där fler företagare som är män återfinns). Av det totala antalet företagare inom Tillverkning och utvinning, det vill säga kvinnor och män samt egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare, utgör män dock 84 procent av dessa, vilket bekräftar att branschen är mansdominerad, även om det för män finns fyra branscher där företagande bland män är mer vanligt. Såsom nämnts tidigare är relationen mellan andelen av sysselsatta och andelen av egna företagare och/eller fåmansaktiebolagsdelägare ett tänkbart mått på förutsättningarna för och

17 den upplevda attraktivitet av företagandet i olika branscher. Om andelen av de sysselsatta i en bransch är högre än andelen av företagarna i samma bransch kan det vara ett tecken på att branschen är svår eller oattraktiv att vara företagare inom, vilket i fråga om männen gäller branscherna Tillverkning och utvinning, Utbildning, Offentlig förvaltning och försvar, Vård och omsorg, Energiförsörjning; miljöverksamhet samt Finans- och försäkringsverksamhet. I övriga branscher överstiger andelen av antingen egna företagare eller av fåmansaktiebolagsdelägare (eller båda) andelen av sysselsatta, vilket kan betyda att förutsättningarna för företagande är relativt sett bättre inom dessa. Figuren ovan visar också på skillnaderna mellan fördelningen av de två kategorierna av företagare, egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare, i de olika branscherna. Exempelvis återfinns cirka 30 procent av de egna företagarna som är män inom Jordbruk, skogsbruk och fiske, jämfört med knappt fyra procent av fåmansaktiebolagsdelägarna. Att det är betydligt fler egna företagare än fåmansaktiebolagsdelägare inom denna bransch gäller således både män och kvinnor. Å andra sidan är det, för både män och kvinnor, vanligare att vara fåmansaktiebolagsdelägare inom Handel. För att avslutningsvis besvara frågan om kvinnors och mäns företagande speglar sysselsättningen är svaret både ja och nej. De branscher som sysselsätter flest kvinnor, Vård och omsorg samt Utbildning, kommer först på sjunde och tolfte plats (av totalt 16) i fråga om fördelningen av kvinnor som företagare. Dessa skillnader kan delvis förklaras av att den offentliga sektorn har spelat och fortfarande spelar en stor roll i dessa branscher, vilket påverkar möjligheterna och kanske även föreställningarna om att vara företagare i dessa. Samma förhållande gäller Offentlig förvaltning och försvar, som är den fjärde största branschen för kvinnor när det gäller sysselsättning men där inga företagare alls återfinns. Däremot finns ett flertal andra branscher där andelarna för sysselsättning och företagande befinner sig nära varandra, såsom Handel, Företagstjänster och Hotell- och restaurangverksamhet. Å andra sidan finns Kulturella och personliga tjänster m.m. och Jordbruk, skogsbruk och fiske som exempel på branscher som drar till sig en hög andel företagare, i relation till andelen av de sysselsatta. När det gäller männen speglar fördelningen av företagare den för sysselsatta något mer tydligt, vilket delvis kan bero på att mäns sysselsättning inte är lika koncentrerad till ett fåtal stora branscher som kvinnors (Vård och omsorg samt Utbildning). Ett stort antal sysselsatta män återfinns istället i branscher såsom Handel, Byggverksamhet och Företagstjänster, branscher i vilka också många företagande män finns och som av olika anledningar kan vara mer lättillgängliga för och förknippade med företagande än exempelvis Vård och omsorg och Utbildning. Fördelningen av kvinnor och män som företagare I detta avsnitt studeras i vilka branscher kvinnor och män återfinns som företagare då den mer detaljerade branschindelningen med totalt 52 branschgrupper används. För att göra analysen så överskådlig som möjligt baseras den i hög grad på totalsumman av företagare, det vill säga egna företagare plus fåmansaktiebolagsdelägare. Dessa särredovisas dock i några fall. Tabellen nedan visar de 20 största branscherna för kvinnor som företagare. Tabell 5. De 20 största branscherna för företagande kvinnor i Värmland 2009 Bransch Antal kvinnor Varav egna företagare Personliga tjänster och annan service Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänt Detaljhandel Hotell och restauranger Enheter för hälso- och sjukvård Juridiska och ekonomiska konsulter Parti- och provisionshandel Varav fåmansaktiebolagsdelägare

18 Enheter för kultur, nöje och fritid Företagskonsulter Andra företagstjänster Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d. Fastighetsbolag o.d Transport- och magasineringsföretag Utbildningsväsendet Byggindustri Textil- och beklädnadsindustri Tekniska konsulter Programvaruproducenter och datakonsulter m.m. Livsmedelsindustri Totalt topp Källa: SCB (2011), Rambölls bearbetning De 20 största branscherna för kvinnor som företagare omfattar 95 procent av samtliga kvinnor som är företagare i datamaterialet (97 procent av egna företagare och 88 procent av fåmansaktebolagsdelägare). Branscherna omfattar en rad olika verksamheter såsom tjänster, byggindustri och tillverkning men merparten av företagarna återfinns inom branscher som kan härledas till tjänstesektorn. För att säga någonting om eventuella skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns företagande visar nästkommande tabell hur de företagande männen fördelar sig i de 20 största branscherna för kvinnor. Tabellen visar både "ranking", som avser branschens storlek och hur stor andel av de företagande kvinnorna respektive männen som återfinns i branschen. Data avser summan av egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare. Tabell 6. Jämförelse av kvinnors och mäns företagande i Värmland 2009 Bransch Ranking kvinnor Andel av kvinnorna Ranking män Andel av männen Personliga tjänster och annan service 1 19,5% 15 1,7% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 13,8% 1 20,3% Okänt 3 12,9% 5 4,6% Detaljhandel 4 12,9% 4 6,8% Hotell och restauranger 5 5,6% 8 3,9% Enheter för hälso- och sjukvård 6 4,9% 18 1,5% Juridiska och ekonomiska konsulter 7 3,3% 16 1,7% Parti- och provisionshandel 8 3,0% 7 4,1% Enheter för kultur, nöje och fritid 9 2,7% 10 2,4% Företagskonsulter 10 2,2% 13 2,2% Andra företagstjänster 11 2,0% 19 1,3% Resebyråer, bevakningstjänst, 12 2,0% 17 1,5% fastighetsservice o.d. Fastighetsbolag o.d. 13 1,8% 12 2,3% Transport- och magasineringsföretag 14 1,4% 3 6,9% Utbildningsväsendet 15 1,4% 22 0,9% Byggindustri 16 1,4% 2 16,2% Textil- och beklädnadsindustri 17 1,1% 35 0,2% Tekniska konsulter 18 1,1% 9 3,7%

19 Programvaruproducenter och datakonsulter 19 1,0% 14 2,2% m.m. Livsmedelsindustri 20 0,8% 30 0,3% Totalt topp-20 94,7% 84,8% Källa: SCB (2011), Rambölls bearbetning För att börja med de skillnader som finns mellan kvinnors och mäns företagande är Personliga tjänster och annan service den största branschen bland kvinnor (av totalt 44) men den 15:e största (av totalt 47) för män. En noterbar skillnad finns även i Enheter för hälso- och sjukvård, som ingår i den grova kategorin "Vård och omsorg; sociala tjänster" och som har diskuterats tidigare (se figurerna 1, 2 och 3). Denna är sjätte största branschgrupp för kvinnor men 18:e största för män, samtidigt som förhållandevis få företagande kvinnor (4,9 procent) återfinns i denna bransch. Byggindustri är den näst största branschen för män som företagare och Transport- och magasineringsföretag den tredje största, samtidigt som dessa återfinns först på 16:e respektive 14:e plats bland kvinnorna. De skillnader mellan kvinnors och mäns företagande som här lyfts speglar också skillnaderna i kvinnors och mäns sysselsättning. Det finns dock också likheter mellan kvinnors och mäns företagande. Tabellen visar att cirka 85 procent av männen återfinns som företagare bland de 20 största branscherna för kvinnor. Av de 20 branscherna återfinns dessutom 17 av dessa i motsvarande lista för män 32. En generell slutsats är således att kvinnor och män överlag driver företag i de flesta branscher i vilka det finns såväl kvinnor som män. Såsom för kvinnorna kan också flera av de största branscherna för män kopplas till handel och tjänstesektorn; företagstjänster, hotell och restauranger och företagskonsulter är exempel på dessa. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns skillnader i kvinnors och mäns företagande som kan kopplas till kvinnors och mäns sysselsättning i olika branscher och förmodligen till traditioner. Samtidigt finns det också likheter mellan kvinnors och mäns företagande. Bland de tio största branscherna bland kvinnor återfinns sex av dessa i motsvarande lista för män och bland de 20 största branscherna återfinns 17 i motsvarande lista för kvinnor. En stor del av både kvinnors och mäns företagande kan också härledas till handel och olika typer av tjänstenäringar. Koppling mellan SNI och prioriterade näringar inom Främja kvinnors företagande I kapitlet om de företagsstödjande aktörerna framträdde en bild av en avsaknad av tydlig branschfokus i verksamheten. Det finns en risk att en satsning på kvinnors företagande blir en satsning på kvinnor snarare än på företagande. Men, med bakgrund i att regeringen och Tillväxtverket har prioriterat ett antal branscher för satsningen (även om definitionerna av dessa som framgår nedan inte är helt entydiga) och i att Region Värmland har en bild av i vilka branscher kvinnor är företagare finns nu möjligheter att fokusera insatserna inom ramen för programmet mot dessa. Den avslutande frågan i detta avsnitt handlar om på vilket sätt kunskapen om kvinnors företagande i olika branscher (enligt SNI 2007) kan kopplas till de näringar som prioriteras inom programmet Främja kvinnors företagande: Gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg samt utbildning. Som framgår av de senare benämningarna används delvis andra branschbegrepp i den officiella statistiken, vilket kan försvåra arbetet med att omsätta kunskapsunderlag till faktiska insatser. I det här avslutande stycket presenteras några förslag på hur kopplingarna mellan de olika branschbegreppen kan göras. Gröna näringar Den bransch i SNI 2007 som tydligast kan kopplas till begreppet "Gröna näringar" är förmodligen Jordbruk, skogsbruk och fiske. Den kvantitativa målgruppsanalysen har visat att denna bransch är den tredje största bland kvinnor som företagare i Värmland. Nära Detta framgår av att det i tabellen endast är tre branscher bland män som hamnar efter 20:e plats: Utbildningsväsendet (ranking 22), Textil- och beklädnadsindustri (ranking 35) och Livsmedelsindustri (ranking 30).

20 procent av samtliga företagande kvinnor (egna företagare plus fåmansaktiebolagsdelägare) återfinns i denna bransch. Här finns således en relativt stor målgrupp i Värmland. Tjänste- och servicesektorn Tjänste- och servicesektorn är ett brett begrepp som kan omfatta ett mycket stort antal branscher i SNI. Målgruppsanalysen har visat att både kvinnors och mäns företagande i hög utsträckning sker i branscher som kan härledas till tjänste- och servicesektorn. Här finns alltså en stor målgrupp i Värmland. Kreativa och kulturella näringar Den största branschen för kvinnors företagande i Värmland är Personliga och kulturella tjänster, som tillhör den grova kategorin Kulturella och personliga tjänster m.m. På nionde plats återfinns också Enheter för nöje, kultur och fritid, som tillhör samma grova kategori. Här finns alltså också en stor målgrupp i Värmland. Inom Kulturella och personliga tjänster inryms dock en rad olika typer av verksamheter, såsom litterärt och konstnärligt skapande, museiverksamhet, skönhetsvård, drift av golfbanor och reparation av hemelektronik. En del verksamheter som ingår kan kanske därmed egentligen sägas falla inom "Tjänste- och servicesektorn" snarare än under "Kreativa och kulturella näringar". Vård och omsorg Till skillnad från de prioriterade näringar som hittills diskuterats kan det göras en tydlig koppling mellan "Vård och omsorg" och SNI Vård och omsorg; sociala tjänster. Analysen har visat att det finns fler kvinnor än män som driver företag i branschen, även om branschens andel av det totala företagandet är betydligt lägre än branschens andel av den totala sysselsättningen för kvinnor. Används den grova nivån för SNI 2007 hamnar företagandet inom branschen på sjunde plats (av 16) Inom SNI Vård och omsorg; sociala tjänster fanns det 155 företagare som var kvinnor 2009, varav merparten, 145, inom undergruppen Enheter för hälso- och sjukvård, tre i Enheter för öppna sociala insatser och sju i Vårdhem och bostäder med omsorg. Även här finns det alltså en målgrupp i Värmland. Utbildning Såsom i fallet "Vård och omsorg" kan även "Utbildning" kopplas till den officiella statistikens SNI-kod med samma namn. Kvinnors företagande i branschen 2009 var dock inte särskilt omfattande, 41 företagare av totalt 2 946, vilket ger branschen en tolfte plats (av 16) med den grova nivån på SNI Dock finns alltså en målgrupp även i denna bransch. Kvalitativ målgruppsanalys Syftet med den kvalitativa målgruppsanalysen är att få ökad förståelse för vilka behov kvinnor som driver företag i Värmland har. Underlaget består av två delar. Dels har Ramböll tagit del av resultaten från Tillväxtverkets enkät som skickades till deltagare i den förra satsningen på kvinnors företagande. Den andra delen bygger på en intervjustudie som Ramböll genomfört med sexton företagare i Värmland. Den nationella enkäten I den nationella enkäten deltog 196 personer. Majoriteten (42 procent) drev enskilda företag och (24 procent) aktiebolag. Ett stort antal kategoriserar sitt företag inom branscher såsom företagstjänster, hälso- och sjukvård och personliga tjänster samt annan bransch. En stor andel av företagarna driver företaget på deltid och består i regel 0-2 av personer. Företagarna ställer sig positiva till att de kommer växa inom de närmsta åren framförallt i omsättning. Det finns två tydliga grupperingar i materialet, en grupp som anger att de deltagit i satsningen för att utveckla sitt företag och en annan grupp som anger att de deltagit för att de vill starta ett företag. Den största gruppen är den som anger att de deltagit i projekten är för att de vill utveckla företaget och de består av 74,5 procent av respondenterna. Av dessa anger 49 procent att de fick information om satsningen från någon annan person eller organisation. Dessa har