Framtidens Hälso- och sjukvård

Transkript

1 Framtidens Hälso- och sjukvård slutrapport FRÅN PROJEKTET Framtidens Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

2 Rapporten framtagen av projektet Framtidens hälso- och sjukvård, ett projekt inom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Projektledare: Henrik Gaunitz (externt) och Yvonne Lettermark (internt). Delprojektledare: Birger Forsberg, Per C Larsson, Håkan Lenhoff, Berit Lennfjord, Kjell Nyberg och Kajsa Westling.

3 Framtidens Hälso- och sjukvård slutrapport FRÅN PROJEKTET Framtidens Hälso- och sjukvård MARS 2011

4 SAMMANFATTNING 1 Inledning 1.1 Projektets uppdrag och mål DEL I: SITUATIONSANALYS 2. Vårdbehov i framtiden Faktorer som påverkar behovsbilden 3. Struktur och ekonomiska förutsättningar inom SLL Dagens struktur inom SLL ehälsotjänster ger nya möjligheter Ekonomiska förutsättningar Investeringar 4. Nya Karolinska Solnas påverkan på vårdstrukturen Analys av planerad produktion vid NKS 5. Att möta invånarens och patientens förväntningar Patientens upplevelse av vården Jämlik och jämställd vård Patientens rätt och ställning Barnperspektivet 6. Vårdens förändrade förutsättningar Utvecklingen i Europa Det omgivande samhället hot och möjligheter DEL II: VÄGEN FRAMÅT Målbild 2025 Målbild 2015 Strategier A. Ökad tillgänglighet med individen som utgångspunkt B. Husläkarmottagningar och specialistvård i nära samverkan C. Nätverken utanför akutsjukhusen stärks D. Renodling av akutsjukhusens verksamhet E. Kontinuerlig bedömning av den högspecialiserade vården F. Akut omhändertagande och patientstyrning G. Förbättrat omhändertagande nära patienten H. Integrerat arbete med psykisk ohälsa I. Helhetsgrepp för barnsjukvården J. Hälsofrämjande och förebyggande vård prioriteras K. Patientanpassad forskning, utbildning och personalförsörjning L. Stärkt uppföljning och förbättrad styrning Del III: DISKUSSION OCH SLUTSATSER

5 6 Framtidens Hälso- och sjukvård 2011 Sammanfattning De kommande åren förväntas befolkningen inom Stockholms län årligen öka med personer per år. Den äldre befolkningen bland vilka vårdbehoven är störst ökar mer än andra åldersgrupper. Sjukvården står inför stora investeringar och förändringar där Nya Karolinska Solna utgör det mest framträdande inslaget. Samtidigt som kostnaderna för sjukvården ökar, är utrymmet för intäktsökningar begränsat. HSN-förvaltningens långtidsutredning från år 2008 visade på ett framtida gap mellan intäkter och kostnader på 23 miljarder kr fram till år Mot bakgrund av detta har Hälso- och sjukvårdsnämnden formulerat ett uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-förvaltningen) att analysera och konkretisera den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län utifrån behov och finansiella resurser. I linje med uppdraget fokuseras analysen och förslaget på förändringar i utbudet av hälso- och sjukvård fram till 2015 till följd av NKS, men en mål- och framtidsbild ges också för åren fram till Det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna (NKS), kommer att ha stor påverkan på hela sjukvårdsstrukturen inom Stockholms läns landsting när det står klart NKS kommer att bli ett högspecialiserat universitetssjukhus som erbjuder unika möjligheter men som kommer att ta emot färre patienter än dagens Karolinska Solna. Befolkningsökningen tillsammans med NKS minskade produktion i relation till Karolinska Solnas nuvarande produktion leder till att vårdplatser för cirka vårdtillfällen i slutenvården behöver tillskapas. En analys av NKS tänkta verksamhetsinnehåll visar på ett antal effekter som kan få stor påverkan på hälso- och sjukvården i Stockholms län. För slutenvården bedöms övriga akutsjukhus kunna ta emot ytterligare drygt vårdtillfällen Vårdgivare utanför akutsjukhusen skulle på motsvarande sätt kunna öka sina volymer med ytterligare vårdtillfällen Av dessa utgörs cirka vårdtillfällen av akutsomatik och vårdtillfällen av geriatrik, ASIH och palliativ vård. Bedömningen är vidare att cirka öppenvårdsbesök som i dag görs vid akutsjukhusen skulle kunna tas om hand utanför akutsjukhusen. Som ett första steg föreslås att av dessa öppenvårdsbesök utförs utanför akutsjukhusen Nytillskott i vårdproduktion och då främst öppenvård, bör i huvudsak ske utanför akutsjukhusen. Det finns ledig kapacitet bland övriga vårdgivare på kort sikt och beredskap på längre sikt att utöka produktionskapaciteten. Utgångspunkten för förslagen för framtidens hälso- och sjukvård är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Patienten är utgångspunkten för vårdstrukturen och får ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå så att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk där öppenvården i högre grad än i dag står i centrum. Detta samtidigt som den akuta slutenvården i huvudsak utförs på akutsjukhusen. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Med situationsanalysen som bakgrund har en målbild för hälso- och sjukvården i Stockholms län 2025 tagits fram: Länets befolkning är friskare och har stort förtroende för hälso- och sjukvården. Den upplyste patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerheten i fokus. Patientens samlade vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja där alla aktörer känner ansvar för helheten.

6 Framtidens Hälso- och sjukvård Med målbilden för 2025 som utgångspunkt har en konkretiserad målbild för hälso- och sjukvårdsstrukturen 2015 formulerats. Målbilden omfattar tre mål: hög tillgänglighet, hög kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Dessa mål uppnås genom ett antal strategier för en förändrad struktur för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. Medborgarna och patienterna ska i högre utsträckning kunna kommunicera och interagera med hälso- och sjukvården och ta del av förebyggande insatser och vård i hemmet, eller där man vistas, bl.a. genom en utveckling av e-hälso-, coachning - och stödtjänster och via exempelvis Vårdguiden och Mina Vårdkontakter (MVK). Det skapar flexibilitet och effektivitet både för individen och för vårdverksamheten. Patienten ska mötas av vårdgivare som arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Riktade insatser för grupper där ohälsan är stor skapar möjligheter för en förbättrad hälsa. Den första fysiska kontakten med vårdgivare sker ofta vid husläkarmottagningen. Med en bred samverkan gentemot övriga aktörer kan husläkaren lotsa den patient vidare som är i behov av annan specialiserad vård. Samordning mellan olika vårdgivare samt olika huvudmän skapar fungerande nätverk som tillsammans lotsar patienten. I den framtida strukturen tillgodoses stora delar av befolkningens behov av hälso- och sjukvård av mellanformer, så kallade specialistcentrum, i ett nära samarbete mellan specialister och primärvården. Här skapas integrerade helhetslösningar med ett mångfacetterat vårdutbud. Akutsjukhusens verksamhet koncentreras till de åtgärder och fall som kräver deras kompetens och resurser. Kraftfull satsning genomförs för att ge akutsjukhusen möjlighet att fullt ut arbeta utifrån principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå (LEON). Inflödet till akutsjukhusen begränsas och utflödet därifrån ökar då patienter i större utsträckning tas om hand utanför akutsjukhusen, bland annat genom en förstärkning av geriatriken. För barn och unga integreras vårdgivare med olika kompetenser både somatisk och psykiatrisk för att få en väl sammanhållen barnsjukvård. För psykiatriska vårdbehov finns utökad psykiatrisk konsultationsverksamhet hos andra vårdgivare än de psykiatriska. Kalkyler tyder på att en effektivitetsförbättring måste ske med drygt en procentenhet per år, utöver dagens krav på två procent, för att landstinget på längre sikt ska bibehålla en ekonomi i balans och kunna leverera en hälso- och sjukvård enligt befolkningens behov. För att den önskade framtidsbilden ska bli verklighet krävs aktiv och kraftfull styrning av hälso- och sjukvården. De nödvändiga förändringar som fordras för att planerna för den framtida uppbyggnaden och strukturen av hälso- och sjukvården ska uppnås, måste understödjas av ändamålsenliga beskrivnings-, ersättnings- och incitamentssystem samt ett gemensamt och sammanhållet IT-stöd. Med bas i detta arbete ska utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård utifrån föreslagna målbilder för 2015 och 2025 konkretiseras ytterligare.

7 8 Framtidens Hälso- och sjukvård INLEDNING De kommande åren förväntas befolkningen inom Stockholms län årligen öka med personer per år. I takt med detta förändras vårdutbudet liksom invånarnas och patienternas förväntningar på hälso- och sjukvården. Förändrade styrformer för hälso- och sjukvården, såsom vårdval, leder till ökad mångfald av leverantörer och till större medborgar- och patientinflytande över vården. Samtidigt byggs det ett nytt sjukhus med inriktning på högspecialiserad vård och avancerad forskning, Nya Karolinska Solna (NKS), och kraven på renovering och förbättring av en delvis åldersstigen infrastruktur inom landstinget leder till omfattande kostnader för investeringar de närmaste åren. Hälso- och sjukvårdens finansiering är därför en betydande utmaning. Det är angeläget att analysera kommande vårdbehov och nödvändiga strukturförändringar utifrån en målbild. Nya Karolinska Sjukhuset har bedömts vara nödvändigt därför att renovering av Karolinska Solna inte kan garantera den standard som krävs för att möta kraven från framtidens universitetssjukvård. NKS innebär stora möjligheter för landstingets sjukvård att ligga i framkant såväl nationellt som internationellt inom den medicinska utvecklingen. Samtidigt får NKS tillkomst betydande konsekvenser för resten av sjukvården i länet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har därför formulerat ett uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-förvaltningen) att analysera och konkretisera den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län, utifrån behov och finansiella resurser. Analysen och förslaget ska särskilt fokusera på förändringar i utbudet av hälso- och sjukvård fram till 2015 till följd av NKS. Uppdraget har genomförts med ett processinriktat arbetssätt där medarbetare inom både HSN-förvaltningen och andra förvaltningar, såsom NKS-förvaltningen, LOCUM och Landstingsstyrelsens förvaltning har involverats. Ett viktigt underlag har utgjorts av en rapport från Stockholms Medicinska Råd (SMR) om specialitetsrådens syn på den framtida utvecklingen (se bilaga 1). Även offentliga och privata vårdgivare har engagerats. Vid ett stort antal workshops, internat och tankesmedjor har underlag kring dagens situation och förslag till förändringar tagits fram. Rapporter har löpande lämnats i förvaltningens branschråd, till samverkansorganisationer och till fackliga organisationer. Parallellt har ett utredningsarbete bedrivits av arbetsgruppen för Investeringssamordning inom Landstingsstyrelsens förvaltning. Inom NKS-förvaltningen har förslag till verksamhetsinnehåll tagits fram. 1.1 Projektets uppdrag och mål Projektets uppdrag och mål har varit: att senast den 31 december 2010 presentera ett underlag för de framtida beställningarna som garanterar medborgarna en god hälso- och sjukvård att projektets underlag på ett konkret sätt ska belysa bedömningar om: patienternas/medborgarnas förväntningar förväntade behovsförändringar analys av nuvarande vårdutbud samt förslag till förändringar av struktur, utbud och uppdrag belysning av ekonomiska konsekvenser härav förslag till beslutskarta för hur ovanstående kan uppnås att underlaget ska vara konkret och kunna användas såväl av politiska beslutsfattare som i förvaltningens interna arbete. Därutöver har projektet haft till uppgift att ta fram förslag om hur beställarens arbete kan utvecklas. Denna uppgift har redovisats internt inom förvaltningen.

8 Framtidens Hälso- och sjukvård Projektet har fokuserat på de stora struktur- och systemfrågorna med utgångspunkt i Hälsooch sjukvårdslagen och Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar. Frågor om vårdgivarnas interna effektivitet berörs i liten utsträckning då de i första hand är interna driftsfrågor. Potentialen för effektiviseringar och förbättringsarbete bedöms dock som stor och förväntas ha stor påverkan på hälso- och sjukvårdssystemet. Hit räknas inte minst det pågående arbetet med patientsäkerhet och läkemedelsanvändning. Det är viktigt att bejaka den medicinska professionens inneboende kraft, vilja till utveckling och innovation. Samtidigt måste sjukvårdshuvudmannen formulera uppdrag som möjliggör kostnadskontroll och vård efter behov. Projektet har gjort bedömningar av det framtida finansieringsunderlaget utifrån dagens förutsättningar. Det har inte varit en uppgift att kartlägga och bedöma nya möjliga finansieringskällor. Olika förslag kring detta finns att ta del av i förvaltningens långtidsutredning från Projektet har heller inte haft som uppgift att belysa frågeställningar om utomlänsvård och rikssjukvård. Frågan om den framtida personalförsörjningen har legat utanför projektets uppdrag även om den delvis nämns i rapporten. Gränssnittet kommun/landsting berörs delvis men avsikten har inte varit att projektet skulle initiera ett förändringsarbete tillsammans med länets kommuner utöver det som i dag redan hanteras i samverkansdiskussioner. Vid ett kommande implementeringsarbete kommer sådana diskussioner mellan olika huvudmän att behöva konkretiseras. Denna rapport beskriver inledande bakgrund och förutsättningar för en förändrad vårdstruktur. Arbetet baseras på en prognos över kommande vårdbehov och en genomgång av dagens vårdstruktur. Därefter följer en redovisning av utgångspunkter för framtiden med fokus på invånarens och patientens förväntningar, vårdens förändrade förutsättningar samt hot och möjligheter från omvärlden. Ekonomiska förutsättningar för den framtida hälso- och sjukvården samt konsekvenser av NKS diskuteras också. Utifrån denna situationsanalys har en målbild för hälso- och sjukvården i Stockholms län 2025 tagits fram, liksom en mer konkretiserad målbild för hälso- och sjukvårdsstrukturen Ett antal strategier för att uppnå dem föreslås.

9 10 Framtidens Hälso- och sjukvård 2011 DEL I Situationsanalys 2. VÅRDBEHOV I FRAMTIDEN Den svenska hälso- och sjukvården har traditionellt varit relativt framgångsrik med att svara upp mot befolkningens behov av vård. De flesta nås av vården och känner förtroende för vården. Samtidigt har flaskhalsar uppstått inom olika verksamheter, något som tagit sig uttryck i väntetider till besök och behandling/åtgärd. Utmaningen för hälso- och sjukvården framöver blir att möta vad som bedöms som potentiellt växande vårdbehov. Inom ramen för projektet har en behovsanalys gjorts. Den visar att antalet vårddagar år 2018 kan komma att öka med 16 procent och antalet besök i öppenvård med 15 procent jämfört 2008, utifrån antagandet att dagens vårdkonsumtionsmönster förblir oförändrade (fig 1). Det ökade behovet är då en funktion av den demografiska utvecklingen i regionen som präglas av en betydande inflyttning och en växande andel äldre i befolkningen. Enligt den befolkningsframskrivning som gjorts till 2030 ökar befolkningen med drygt 20 procent i förhållande till Eftersom vårdbehoven ökar med åldern leder fler äldre till större vårdkonsumtion. Ökningen av antalet personer mellan 65 och 79 år och längre fram dem som är 80 år och äldre, är proportionellt större än för befolkningen som helhet. De äldre utgör majoriteten av patienterna. Inom gruppen dominerar de stora folksjukdomar som ofta kan tas om hand inom primärvård, öppenvård eller på ett sjukhus med specialister inom verksamhetsområdena kirurgi, invärtesmedicin och geriatrik. 160 PROGNOS SLUTENVÅRDENS UTVECKLING VÅRDTILLFÄLLEN PER VÅRDGREN INDEX (2009=100) ÅRTAL GERIATRIK PSYKIATRI AKUTSOMATIK BEFOLKNING Figur 1. Indexerad framskrivning av slutenvårdstillfällen per vårdgren Gruppen i arbetsför ålder år är överlag friska, men är ändå betydande vårdkonsumenter. De står för omkring 45 procent av samtliga besök i öppenvården. Många av dem är, i egenskap av föräldrar, engagerade i den sjättedel av besöken i öppenvården som rör barn. I Stockholms län bor ca barn och unga mellan 0-24 år, vilket är ungefär en tredjedel av

10 Framtidens Hälso- och sjukvård länets befolkning. Den unga befolkningen, 0-24 år kommer att öka med 7-8 procent fram till år Hälsosituationen för svenska barn och unga är bland de bästa i världen, men behovsanalysen visar att behovet av hälso- och sjukvård för barn och unga kommer att öka. En särskild behovsgrupp är de multisjuka och de som har hälsoproblem som inte lätt åtgärdas och därför har hög vårdkonsumtion. Analyser har visat att omkring 10 procent av befolkningen står för cirka 80 procent av sjukvårdskostnaderna. Omkring 1 procent av befolkningen står för omkring en tredjedel av totalkostnaderna. Det är svårt att prognostisera hur denna grupp kommer att utvecklas i befolkningen över tid, men uppenbart är att insatser för att förebygga uppkomsten av komplicerade och vårdkrävande sjukdomstillstånd kan ge stora vinster. Likaså torde en aktiv styrning av vårdprocesserna kring dessa patienter kunna minska vårdbehoven för gruppen. Faktorer som påverkar behovsbilden Den framskrivna behovsbilden kan i praktiken komma att modifieras av ett antal faktorer. De diskuteras mer i detalj i bilagorna 2 och 3. Bland de mer framträdande märks: folkhälsans utveckling som framöver kan fortsatt förbättras för alla, inklusive de äldre, olika förebyggande insatser som screening och nya vaccinationer, förändrade synsätt på sjukdom och behandling, där utfallet kan vara både positivt och negativt för vårdbehoven, förbättringsarbete i vården som bland annat leder till kortare vårdtider, förbättrat patientsäkerhetsarbete som leder till färre skador och biverkningar, medicinsk-teknisk utveckling inklusive utveckling av e-hälsotjänster som kan ge högre kostnadseffektivitet i vården, men som också leder till att fler åkommor upp täcks och behandlas. Hälsotillståndet i Stockholms län varierar. De södra förorterna har kortare medellivslängd och sämre självrapporterad hälsa än många av de norra. Det ökar risken för olika hälsoutfall i olika områden med åtföljande ojämlikhet i hälsa. Vården måste inriktas på dem med störst vårdbehov för att så långt möjligt motverka dessa skillnader. Analys av viktiga trender som kan påverka patienters och invånares förväntningar och beteende gällande hälso- och sjukvård visar på en viss ökad efterfrågan av vård. Ett exempel är ökade krav på behandling och insatser som är livsstilsförbättrande och inte bara botande. Ett ökat intresse för förebyggande och korrigerande åtgärder är en annan trolig trend på längre sikt. En annan stark trend är patientens och invånarens ökade tillgång till kunskap och information. Detta leder till högre krav på att i rimlig tid få tillgång till den vård patienten vill ha, vilken ofta är den senast utvecklade. Den samlade effekten av de nämnda faktorerna är svårbedömd. Även om ett antal faktorer samverkar i positiv riktning för att minska vårdbehoven, kommer de dock sannolikt framöver att öka, i första hand till följd av den växande andelen äldre i befolkningen. 3. Struktur och ekonomiska förutsättningar inom SLL Dagens struktur inom SLL Hälso- och sjukvården i Stockholms län är uppbyggd kring sjukhus, specialistmottagningar och primärvård. På länets sju akutsjukhus, inklusive Norrtälje sjukhus, görs omkring vårdtillfällen och cirka 3 miljoner mottagningsbesök årligen. Cirka tre fjärdedelar av slutenvårdsinläggningarna är akuta. Ungefär vart tredje akutbesök leder till slutenvård. En del av dessa är läkemedelsrelaterade. En femtedel av öppenvårdsbesöken är akuta. Resten av besöken gäller

11 12 Framtidens Hälso- och sjukvård 2011 exempelvis utredning av remitterade patienter, återbesök efter sjukhusvård eller regelbundna kontroller. En del av sjukvården klassas som högspecialiserad. Karolinska Universitetssjukhuset har en stor andel av den högspecialiserade vården inom Stockholms läns landsting (SLL). Omkring 480 specialister (exkl. specialister i allmänmedicin) är verksamma i den öppna vården utanför akutsjukhusen. Av dessa har drygt två tredjedelar privatmottagning med etablering enligt lagen om läkarvårdsersättning. Dessa läkare med privat etablering ersätts av landstinget för sin verksamhet utifrån ett nationellt fastställt ersättningssystem. En stor del av dessa (70 procent) har också särskilda avtal med landstinget. I Stockholms län finns det cirka 200 husläkarmottagningar. Av dessa drivs drygt sextio procent privat. I tabell 1 beskrivs hur besöken i öppenvården fördelar sig i Stockholms läns landsting. Två tredjedelar av besöken hör till primärvården. De innefattar besök med såväl läkare som andra yrkesgrupper. I genomsnitt har en invånare i länet nästan 5 årliga kontakter med primärvården. Samtliga öppenvårdsbesök besök besök PER 1000 INVÅNARE % Primärvård Psykiatri Geriatrik Somatisk specialistvård Totalt Tabell 1. Öppenvårdsbesök i SLL 2010 Omkring tre fjärdedelar av befolkningen har årligen en öppenvårdskontakt. Omkring en tredjedel av alla läkarbesök inom den somatiska specialistvården görs hos privata specialister. Mindre av hälften av besöken i öppenvården (48 procent år 2010) sker hos läkare (se bilaga 4). Allt fler ingrepp och behandlingar genomförs i dag i öppenvård. I Stockholm finns nu ett antal kliniker och närsjukhus med avancerad specialistvård där också operationer kan utföras. En del av dessa vårdenheter erbjuder dygnsvård i samband med utredning eller operation. Slutenvårdsinsatserna på akutsjukhusen tenderar samtidigt att bli intensiva med primärt fokus på medicinska insatser. Vårdstrukturen och vårdbehoven påverkas av många faktorer. Den medicinsk-tekniska utvecklingen möjliggör allt mer preciserade behandlingar och ingrepp, vilka ofta kan utföras i mindre enheter som kan verka fristående från sjukhusen. Ju fler läkemedel som görs tillgängliga utan förskrivning, desto fler söker behandling hos apoteken utan att först gå till sjukvården. Hälsofrämjande insatser på individ- och befolkningsnivå påverkar också behovet av vård. Personalförsörjningen och tillgången till kvalificerad personal inom hälso- och sjukvården är en viktig fråga för den framtida utvecklingen. Ett flertal av sjukvårdens professioner har stora pensionsavgångar det närmaste decenniet. Att nyrekrytera och planera för en god framtida försörjning av medicinska specialister och omvårdnadspersonal blir framgångsfaktor i arbetet. Huvudmannens ansvar för detta är omfattande. ehälsotjänster ger nya möjligheter En allt viktigare del av vårdens infrastruktur utgörs i dag av digitaliserad information och tjänster. Tryckt information ersätts av information på webbplatser, tidigare handskrivna journaler är i dag digitala. Kataloger och tryckta förteckningar ersätts av sökmotorer på internet.

12 Framtidens Hälso- och sjukvård procent av svenskar över 16 år har tillgång till internet i hemmet och 84 procent av befolkningen har tillgång till bredband. Undersökningar visar att två av tre internetanvändare söker efter hälsoinformation på nätet. Landstingets kommunikationskanaler och tjänster inom varumärket/konceptet Vårdguiden och e-tjänsten Mina Vårdkontaker (MVK) är i dag välkända och mycket använda av befolkningen. Genom MVK har befolkningen tillgång till en mängd tjänster och funktioner, bland annat välja vårdgivare, beställa och av- och omboka tid samt förnya recept. Vårdguiden.se hade 2009 cirka 13,3 miljoner besök och Vårdguiden på telefon tog samma år emot ungefär 1,7 miljoner samtal. Cirka var tionde invånare i Stockholms läns landsting hade 2010 ett invånarkonto i MVK och 7000 vårdgivare hade ett vårdgivarkonto. Ungefär ärenden behandlas varje månad i MVK. De flesta användare besöker Vårdguiden.se för att söka information om sjukdomar och hälsa. 14 procent använder sajten för att hitta en specifik vårdmottagning. En mindre andel använder sajten för att hitta rätt i vården. Här finns en utvecklingspotential. Vårdguiden på telefon hänvisar ca 52 procent av samtalen till olika sorters vårdmottagningar och 36 procent till egenvård. Cirka 30 procent av alla samtal rör barn. De allra flesta (93 procent) anger att de följer de råd de får på telefon. Undersökningar indikerar att de grupper som använder Vårdguiden. se konsumerar mindre vård och gör mer rätt när det gäller val av vård vid olika sjukdomsscenarier. Enligt Stockholms medicinska råd, SMR, kan ett ökat användande av e-hälsotjänster ge nya möjligheter till funktionsdiagnostik, specifik träning, övervakning, långsiktigt stöd i form av nya hjälpmedel, kvalitetsuppföljning och, inte minst, nya former för kommunikation både mellan patient/anhöriga och sjukvård samt mellan olika aktörer kring en patient (se bilaga 5). ehälsa kan leda till en effektivare vård med sammanhållna vårdprocesser där patientens och invånarens delaktighet och patientsäkerheten ökar. ehälsa ger således möjlighet att organisera och ge hälso- och sjukvård på ett nytt sätt där patientens och invånarens roll utvecklas mot ökad delaktighet och ansvarstagande för sin hälsa och vård. Befolkningen väntas också ställa högre krav på att kunna kommunicera och interagera med hälso- och sjukvården via e-hälsotjänster och till exempel kunna boka tider och följa sina vårdprocesser via webben. Ekonomiska förutsättningar Den fortsatta befolkningsökningen och demografiska utvecklingen medför att hälso- och sjukvårdssystemet måste hantera fler patienter. Befolkningsökningen kan inledningsvis hanteras inom den befintliga infrastrukturen. När befolkningen når en viss storlek kommer dock dagens infrastruktur inte vara tillräcklig och nya investeringar behöver göras. Det är troligt att infrastrukturen i Stockholms läns landsting närmar sig denna punkt. Beräkningar har gjorts av de finansiella förutsättningarna i Stockholms läns landsting till och med Intäkterna baseras på skatteunderlaget och har beräknats av SKL. Kostnadsutvecklingen baseras på budgeten för 2010 samt antaganden om landstingsprisindex, medicinskteknisk utveckling, förväntade behovsökningar samt av de investeringar som ligger utanför den normala investeringstakten i landstinget. Kalkylerna visar på ett framtida gap mellan intäkter och kostnader, och på sikt kommer inte den nuvarande kostnadsökningstakten vara hållbar givet oförändrade skattenivåer. Samma resultat får Sveriges kommuner och landsting och Socialdepartementet i sina analyser av de framtida kostnaderna i hälso- och sjukvården för riket. Dessutom tillkommer i Stockholms läns landsting ökade kostnader till följd av de investeringar som för närvarande planeras. Det finns i dag inget utrymme avsatt för tillkommande kostnader av de föreslagna investeringarna i landstinget. Investeringarna är dock i många fall nödvändiga för att SLL ska kunna behålla den nuvarande infrastrukturen och kunna ge medborgarna den vård de har behov av. Det finns en uppenbar risk för att de ökade kostnaderna till följd av investeringarna minskar utrymmet för att beställa vård.

13 14 Framtidens Hälso- och sjukvård 2011 Beräkningar visar att det krävs en effektivitetsförbättring i hälso- och sjukvården om cirka 0,8 procent per år - utöver dagens krav på två procent - för att hantera kostnaderna för NKS och de ökade behoven till följd av befolkningsökningen samt demografiska förändringar. Om landstinget dessutom ska genomföra en del av de planerade investeringarna vid sjukhusen, utöver NKS, krävs ytterligare minskade kostnader. Detta ställer stora krav på hälso- och sjukvården i framtiden då den nuvarande kostnadsökningstakten har varit en trend under många decennier. Värt att notera är att effekterna av de finansiella påfrestningarna blir olika beroende på när effektivitetsförbättringarna inleds. För en ekonomi i balans 2016 krävs att effektivitetsförbättringar om cirka 1 procent per år från Alternativt måste effektivitetsförbättringar ske med cirka 5 procent mellan 2015 och 2016, vilket skulle kunna innebära kraftiga besparingar i hälsooch sjukvården mellan 2015 och 2016 (se bilagor 6 och 7). En effektivitetsförbättring om en procent per år i hälso- och sjukvården i förhållande till i dag är en stor förändring. Det innebär att den trend som funnits i hälso- och sjukvården under lång tid måste brytas. Effektivitetsförbättringar kan ske genom åtgärder både på makronivå och mikronivå. Exempel på aktiviteter för att förbättra effektiviteten: Makronivå En hälso- och sjukvårdsstruktur som tar hand om patienter på rätt vårdnivå. En hälso- och sjukvårdsstruktur som samverkar effektivt genom till exempel ändamålsenliga IT-system med tjänster som garanterar åtkomst till strukturerad infor mation av hög kvalitet för all landstingsfinansierad vård. IT-stödet ska även förenkla och förbättra hälso- och sjukvårdens administrativa processer. En ökad utveckling av e-hälsotjänster som möjliggör samordning av patientens vårdprocesser samt patientens och invånarens ökade delaktighet och ansvarstagande för sin hälsa och vård. En hälso- och sjukvårdsstruktur där rollerna för aktörerna renodlas och den mest resurskrävande vården koncentreras. En hälso- och sjukvårdsstruktur där det finns möjlighet att upphandlingar kan på - verka prissättningen på vårdtjänster. Ersättningssystem som styr mot ökad produktivitet och effektivitet. Investeringar som ökar produktiviteten i hälso- och sjukvården. Fortsatta satsningar på att förebygga ohälsa och förbättra folkhälsan för att minska vårdbehoven. Arbete med öppna jämförelser där kvalitet, resultat och kostnader inom olika verksamheter jämförs. Mikronivå Ett effektivt utnyttjande av investeringar i lokaler, operationssalar och utrustning hos den enskilda vårdgivaren. Förbättringsarbete hos enskilda vårdgivare som exempelvis det så kallade Leanarbetet. Fokus på patientsäkerhet och bättre läkemedelshantering. Ett effektivt utnyttjande av medicinsktekniska framsteg.

14 Framtidens Hälso- och sjukvård Under-/överskott vid olika nivåer på den minskade UNDER-/ÖVERSKOTT kostnadsökningstakten VID OLIKA NIVÅER (NKS PÅ EFFEKTIVITETSFÖRBÄTTRINGAR ingår men inte övriga (NKS INGÅR MEN INTE investeringar) ÖVRIGA INVESTERINGAR) Miljoner kronor Nuvarande 0,6 0,8 1 1,2 1, År figur 2. Under-/överskott för HSN vid olika nivåer på effektivitetsförbättringar Investeringar Figur 2: Under-/överskott vid olika nivåer på den minskade kostnadsökningstakten (NKS ingår men inte de övriga investeringarna) Landstingsstyrelsen har haft i uppdrag att utarbeta ett förslag för en samlad hantering av investeringar. Utredningsarbetet har bedrivits av arbetsgruppen för Investeringssamordning Investeringar inom Landstingsstyrelsens förvaltning, i nära samarbete med HSN-förvaltningens projekt. Landstingsstyrelsen har haft i uppdrag att utarbeta ett förslag för en samlad hantering av investeringar. Den största Utredningsarbetet enskilda investeringen har bedrivits i landstinget av Investeringssamordning är NKS. Den finansiella i nära offentlig-privata samarbete med HSN-förvaltningens lösning (OPS) som projekt tillämpas Framtidens för NKS, hälso- gör att och kostnaderna sjukvård. blir märkbara framför allt från Exklusive NKS finns flera större investeringar föreslagna för sjukhusen, bland annat av Den Danderyds största enskilda sjukhus, investeringen Södersjukhuset i landstinget och Karolinska är NKS. Den i Huddinge. finansiella Gemensamt offentlig-privata för dessa lösning investeringar som använts är att de för har NKS, karaktären gör att kostnaderna av reinvesteringar, blir märkbara det vill framför säga investeringarna allt från görs Exklusive inte för (OPS) NKS att finns öka flera produktionen större investeringar av hälso- och föreslagna sjukvård för i landstinget. sjukhusen, bland Bedömningen annat vid är Danderyds att investeringar sjukhus, som Södersjukhuset planeras i landstinget och Karolinska måste omprövas i Huddinge. mot Gemensamt bakgrund av för följande: dessa investeringar är att de har karaktären av reinvesteringar, det vill säga investeringarna görs inte för att öka produktionen av hälso- och sjukvård Investeringarna i landstinget. tar inte Bedömningen hänsyn till de är samlade att investeringar behoven av som hälso- planeras och sjukvård i i landstinget måste landstinget. omprövas mot bakgrund av följande: Investeringarna är inte finansierade inom nuvarande budget i landstinget. Investeringarna Investeringarna tar inte hänsyn ligger till samlade samlade i tiden behoven vilket leder av hälso- till minskad och sjukvård flexibilitet i landstinget i Investeringarna beslutsfattandet är inte finansierade då framtida inom förändringar nuvarande i budget omvärlden i landstinget kräver ett kontinuerligt om- Investeringarna prövande ligger av samlade investeringsbesluten, i tiden vilket leder vilket till inte minskad kommer flexibilitet att kunna i beslutsfattandet ske om alla investe- då framtida förändringar ringar genomförs i omvärlden vid ett kräver tillfälle. ett kontinuerligt omprövande av investeringsbesluten, De förslagna vilket investeringarna inte kommer leder att kunna inte till ske tillräckligt om alla investeringar ökad effektivitet. genomförs vid ett tillfälle Ingen hänsyn tas till att investeringarna i vissa fall görs i byggnader med begränsad De förslagna livslängd. investeringarna leder inte till tillräckligt ökad effektivitet Det gemensamma arbetet mellan arbetsgruppen för investeringssamordning och projektet Framtidens hälso- och sjukvård har resulterat i ett förslag till ny inriktning för investeringarna i hälso- och sjukvården i landstinget. Den nya föreslagna inriktningen kommer att redovisas till fastighets- och investeringsberedningen för ett ställningstagande. Givet beslut om investeringarna enligt den föreslagna inriktningen, kommer landstingsstyrelsen att få i uppdrag att återkomma till Landstingsfullmäktige med en detaljerad långsiktig investeringsplan. Förslaget om inriktningen för investeringarna har koordinerats med framtida vårdbehov, vårdstruktur inklusive NKS, infrastruktur och finansiella förutsättningar. Utifrån denna analys rekommenderas att vissa investeringar inleds, andra skjuts på framtiden, och att några utreds ytterligare innan slutlig rekommendation ges.

15 16 Framtidens Hälso- och sjukvård Nya Karolinska Solnas påverkan på vårdstrukturen Det faktum att verksamheten vid Karolinska Solna flyttas och det nya sjukhuset, NKS, beräknas starta innebär stora förändringar gentemot den nuvarande hälso- och sjukvårdsstrukturen. Karolinska Universitetssjukhuset har i dag stor betydelse för såväl länets vårdproduktion som dess vårdkonsumtion. År 2008 bestämde Landstingsfullmäktige inriktningen för Nya Karolinska Solna: NKS ska vara navet i ett nationellt och regionalt akademiskt sjukvårdssystem som är internationellt konkurrenskraftigt. Vidare uttalades att NKS ska vara ett specialistsjukhus för hela regionen med inriktning på högspecialiserad och specialiserad vård. NKS ska också kännetecknas av stark integration och samverkan mellan sjukvård, klinisk forskning, grundutbildning och utbildning. I december 2009 lämnade NKS-förvaltningen, ansvarig för utvecklingen av NKS, ett förslag till koncept gällande verksamhetsinnehåll för NKS. Konceptet är på en övergripande nivå och beskriver en tematiskt baserad organisation. Fullmäktige ställde sig bakom förslaget och att verksamhetsinnehållet ska baseras på detta koncept samt de kompletteringar som följer av hälso- och sjukvårdsnämndens analyser av framtidens hälso- och sjukvård. Analys av planerad produktion vid NKS NKS tänkta koncept har analyserats av HSN-förvaltningen och till vissa delar i samarbete med NKS-förvaltningen. Utgångspunkterna för analysen har varit att utgå ifrån fullmäktiges beslut och har resulterat i följande. Nuvarande Karolinska Solna är för närvarande landstingets största producerande enhet. Det råder oklarhet kring de kommande produktionsvolymerna på NKS och jämförbarheten med nuvarande Karolinska Solna är komplicerad. HSN-förvaltningens analys indikerar dock att NKS i full drift 2017/2018 kommer att ha en lägre produktion En tillkommande än vad nuvarande befolkningsökning Karolinska Solna hade motsvarande Den planerade cirka produktionen, tio procent om fram till vårdtillfällen annat är ett tänkt ökat att antal utgöras äldre av 25 och procent NKS barnsjukvård sannolika och lägre 25 procent produktion onkologi. i relation Resterande till Karolins och med 2016 bland Solna ska ger utgöras en försiktig av traumavård bedömning och vård om enligt att de platser teman som för drygt omnämns 40 i 000 NKS-förvaltningens vårdtillfällen i slutenvård saknas koncept inom för SLL. verksamhetsinnehåll. Längre fram i denna rapport återfinns förslag om hur detta ska hanteras En tillkommande befolkningsökning motsvarande cirka tio procent fram till och med 2016 med bland annat ett ökat antal äldre och NKS sannolika lägre produktion i relation till Karolinska Solna ger en försiktig bedömning om att platser för drygt vårdtillfällen i slutenvård saknas inom SLL. Längre fram i denna rapport återfinns förslag om hur detta ska hanteras. BEHOV OCH BEHOV KAPACITET OCH AKUTSJUKHUS ÅR 2016 ÅR ) Volymer i tusental Samtliga patienter Utfall ) Elektiva besök * Akuta besök * K So K Hu K DS+SÖS SÖS DS S:t G STS NTS Närsjh m fl TOTALT Demografisk utveckling 1) - scenario 1 +10% scenario 2 + 7% * Indirekta vårdkontakter ingår inte (telefon, konferenser m m) KAPACITETSBRIST ÅR ) Elektiva besök * Akuta besök * Vårddagar Vårdtillfällen Vårdtillfällen Vårddagar Diff NKS 2016/K So 2009 enl HSNf Scenario 1 behovsökning 10% Totalt scenario Scenario 2 behovsökning 7% Totalt scenario Figuren visar med utgångspunkt från akutsjukhusens produktion 2009 och justering för olika antaganden om demografisk utveckling, dvs. behovsutveckling, en kapacitetsbrist 2016 som, i omfattning, påminner om den vård som år 2009 producerades på Danderyds sjukhus. figur 3. Behov och kapacitet akutsjukhus år 2016 (i tusen-tal) Figur 3. Behov och kapacitet akutsjukhus år 2016 ( i tusen-tal)

16 Framtidens Hälso- och sjukvård Analysen av NKS tänkta verksamhetsinnehåll har visat på ett antal effekter som får påverkan på andra delar av hälso- och sjukvården i Stockholms län. På grundval av detta har ett antal frågeställningar identifierats. Till dessa frågeställningar hör inriktningsbeslutet om ett särskilt akutomhändertagande i form av begränsad akutmottagning (endast helikopter- och ambulanstransporter samt akutremissbesök tillåts). Detta skulle kunna innebära en betydande minskning jämfört med Karolinska Solnas nuvarande akutmottagningsverksamhet, vilket skulle resultera i ett ökat antal besök i övrig sjukvård inklusive övriga akutsjukhus. Hit hör också frågan om hur den tematiska organisationen på NKS ska harmonisera med vårdstrukturen i övrigt vilket behöver analyseras djupare. Innebörden av fokuseringen på det högspecialiserade uppdraget och inte minst dess påverkan på Karolinska Huddinges uppdrag behöver förtydligas. Det högspecialiserade uppdraget och NKS-konceptets ambition om delade vårdtillfällen med övriga akutsjukhus påverkar i hög grad omhändertagandet av patienten. Det skulle, om det genomförs, få stor effekt för den övriga hälso- och sjukvården. Potential för fortsatt arbete med processutveckling finns inom alla delar av hälso- och sjukvården. Men huruvida ett införande av delade vårdtillfällen utgör en nödvändig katalysator för ett sådant förändringsarbete framstår som osäkert. Ur patientsäkerhetssynpunkt kan delade vårdtillfällen ses som en risk. Bedömningen är att delade vårdtillfällen utöver dagens omfattning, inte ska ses som en planeringsförutsättning för NKS utan ska ses som en bland andra möjliga verksamhetsutvecklingsfrågor inom akutsjukvården. Analysen har också visat att de kommande sjukvårdsbehoven noggrant måste matchas mot det uppdrag och den infrastruktur som planeras för sjukhuset. Hit hör bland annat genomgång av operationssalarnas antal och tänkta utnyttjandegrad eftersom det framstår som viktigt att undvika kapacitetsöverskott eller gravt underutnyttjande. Analysen bör omfatta operationskapaciteten i hela länet. Då planeringen av förlossningsverksamheten vid NKS innebär en kapacitet som är betydligt mindre än Karolinska Solnas nuvarande produktion gäller motsvarande för dimensioneringen av förlossningssalar. Liknande indikeras för barnsjukvården där bedömningen är att utformningen av verksamhetsinnehållet vid NKS sannolikt medför en trolig underkapacitet för barnsjukvården i norra länet motsvarande vårdtillfällen. För att uppnå de höga ambitioner som gäller för NKS krävs en kraftfull och ändamålsenlig styrning som på ett optimalt sätt utgår ifrån dagens situation. Det framstår som viktigt att nyttja det förändringsarbete som pågår på Karolinska Universitetssjukhuset. Projektets förslag är att NKS och Karolinska Huddinges framtid planeras gemensamt av ledningen för Karolinska Universitetssjukhuset. 5. Att möta INVÅNARens och patientens förväntningar Patientens upplevelse av vården Patienters och invånarens syn på vården inom SLL varierar mellan boende i olika kommuner och stadsdelar och mellan olika grupper beroende på bland annat ålder, kön, etnicitet och diagnos. Grupper som är mindre nöjda med vården är exempelvis utlandsfödda och personer med dåligt självskattat hälsotillstånd. Andelen av befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård de behöver ligger 2010 på 83 procent, och drygt 6o procent har stort förtroende för vården. Undersökningar påvisar ett förbättringsutrymme på akutsjukhusen kring information till patienten om dennes tillstånd och patientens känsla av delaktighet i beslut om vård. Kvalitativa studier visar att specialistvården ofta fungerar väl när patienten har kommit in i systemet, men att gränssnittet mellan olika vårdnivåer och mellan vården och kommunal service kan vara problematisk. Patienten har i detta hänseende tvingats ta ett för stort samordningsansvar. Det förekommer också oklarheter om vem som är ansvarig för den enskilda patientens hälso- och sjukvård.

17 18 Framtidens Hälso- och sjukvård 2011 Jämlik och jämställd vård Det finns studier som visar på brister i vården när det gäller hur väl vårdgivarna lyckas erbjuda vård på lika villkor. Frågan om hälso- och sjukvården inom SLL erbjuds på lika villkor är dock komplex och några entydiga svar är svåra att finna. Hälsa, vårdbehov och uppfattningar om vården skiljer sig mellan olika grupper och individer i samhället. Vidare varierar individers hälsoförståelse, människors uppfattning om den egna hälsan, vad man gör för att hålla sig frisk och var och hur man söker vård. Genomgående är dock att över tid och trots skilda mått för hälsa och ohälsa så återkommer vissa kommuner och stadsdelar där befolkningen generellt har en sämre hälsa, har en högre vårdkonsumtionen och där befolkningens syn på hälso- och sjukvården fortsätter att vara mer negativ än i resten av länet. Befolkningen i dessa bostadsområden är ofta mer socialt och ekonomiskt utsatt än resten av befolkningen. En sammanhållen vårdkedja anses viktig för personer med funktionsnedsättning, speciellt då hälso- och sjukvården blir allt mer specialiserad och inte nödvändigtvis fokuserar på patientens hela behov. Ett likvärdigt bemötande kan även vara beroende på hur påläst och vilken kunskap man själv har som patient. Personer som är födda utanför Norden har i genomsnitt sämre hälsa än infödda svenskar. De upplever också att tillgängligheten till vården är sämre och de har ett lägre förtroende för hälso- och sjukvården än infödda svenskar. Studier visar vidare att kvinnor i länet uppger lägre självskattad hälsa än männen. Skillnader mellan kvinnor och män har också påvisats när det gäller tillgång till utredning och behandling vid ett flertal olika sjukdomar, trots att de inte tycks vara medicinskt motiverade. Statistik från Patientnämnden visar att kvinnor proportionellt sett lämnar in fler klagomål än män även efter justering för variation i konsumtion av hälso- och sjukvård. De skillnader i jämlikhet och jämställdhet i vården som kan påvisas, speglar de sociala strukturer och uppfattningar som återfinns i samhället i stort. Dessa behöver synliggöras för att garantera en jämställd och jämlik vård. Det ligger en framtida utmaning i att möta vårdbehoven för alla grupper och att ge vård på lika villkor. För vidare diskussion se bilaga 8. Patientens rätt och ställning Enligt den statliga utredningen Patientens rätt har patienten en alltför svag ställning och en ibland, åtminstone upplevd, underordnad ställning. Insatser för ökad delaktighet och stöd till individer som har svårt att göra sin röst hörd skulle kunna stärka patientens ställning. Patientens rättsliga ställning kan komma att förändras framöver. Förslag finns på bland annat nationella regler/lagstiftning för hälso- och sjukvård, ett säkert informationssystem för patientjournalen och en utvidgning av vårdgarantin för att gälla även problematik vid psykisk ohälsa. Patientens rättsliga ställning stärks i och med patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari Enligt lagen ska vårdgivaren se till att patienten får individuellt anpassad information bland annat om sitt hälsotillstånd, möjlighet att välja vårdgivare och information om vårdgarantin. Vårdgivaren ska också informera om hur patienten kan agera om vårdskada uppstått. Vård ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vårdgarantin har även lagfästs. Vidare har införande av vårdval en stor betydelse i arbetet med att stärka patientens rätt och ställning. Patientens fria val bidrar till en ökad patientrörlighet både inom riket och EU. Barnperspektivet Hälso- och sjukvården för barn och unga ska enligt barnkonventionen vara lyhörd och sjukvården ska respektera barns och ungas åsikter i beslut och åtgärder. Barnperspektivet ska genom-

18 Framtidens Hälso- och sjukvård syra vårdverksamheterna, vilket innebär att alla barn och unga ska behandlas lika, men att man ska uppmärksamma det unika, likheter och skillnader mellan olika åldrar, mellan pojkar och flickor, samt mellan individer avseende behov och möjligheter. Det är vidare viktigt att barn och ungdomar får vara med och påverka och att barnperspektivet finns med i planeringen samt i beslut och avtal. 6. Vårdens förändrade förutsättningar Olika tendenser, bland annat patientens ökade tillgång till information, talar för att patienten i dag, och i ökande grad framöver, kommer att ställa högre krav på delaktighet i vårdprocessen. Större delaktighet kan leda till bättre identifierade behov, minskad vårdkonsumtion genom tidiga insatser som möter faktiska behov och ett ökat förtroende för hälso- och sjukvården. Ökade förväntningar på att vården ska bemöta individens specifika behov genom individuellt anpassade vårdformer, flexiblare öppettider och anpassade kommunikationsformer via exempelvis internet är andra möjliga utvecklingstrender. Generellt sett kan man anta att framtidens vårdgivare kommer att möta, och redan möter, en patient som är aktiv, påläst och ifrågasättande och som själv vill vara med och påverka. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att en betydande del av sjukvårdens resurser förbrukas av utsatta grupper som exempelvis äldre med komplexa behov, svårt sjuka patienter, multisjuka och personer med psykiskt funktionsnedsättning som inte har samma möjligheter att ställa krav och göra aktiva val. Utvecklingen i Europa Generella trender i europeiska hälso- och sjukvårdssystem är bland annat att fokus läggs på utflyttning av olika typer av vård från akutsjukhusen till närsjukvården. Sjukhusen tar hand om de allra sjukaste. Etablerade vårdkedjor och heltäckande IT-system som ska motverka fragmentisering genom att skapa integrerade hälso- och sjukvårdssystem är en annan trend. Olika metoder för att minska inflöden till sjukhus, som medicinska utvärderingsenheter i primärvården (diagnostisering, observation och snabb provtagning), fokus på närsjukhus med planerad öppenvård, dagöppna akutavdelningar samt samarbete med kommuner är andra utvecklingslinjer. Allt detta ligger i linje med tankar som naturligt vuxit fram i föreliggande projekt. Hälso- och sjukvårdsfrågor har fått ett allt större utrymme på EU: s agenda och trots att sjukvård fortsatt är en nationell fråga inom EU-politiken, påverkas den allt mer av direktiv och åtgärder inom EU. Behovet av att utreda frågor kring patienters rättigheter/säkerhet och ersättningsfrågor har ökat och krav på samordning av samhällstjänsterna har aktualiserats. EU har även betonat vikten av utveckling av e-hälsotjänster inom hälso- och sjukvården som ett verktyg för att bemöta de utmaningar vårdsektorn står inför. De verktyg som erbjuds i dag inom EU är främst så kallad mjuk lagstiftning med rekommendationer, ekonomiskt stöd och öppen samordning. Det omgivande samhället hot och möjligheter Ett antal hot och möjligheter i samhället kan komma att påverka en framtida hälso- och sjukvårdsstruktur. Det globaliserade samhället innebär att hälso- och sjukvården blir mer gränsöverskridande. I dag är in- och utflödet av svenskar som söker vård utomlands och utländska patienter som kommer till SLL begränsat, men 2025 förutspås en större grupp invånare vara intresserade av att få vissa vårdtjänster utförda i andra länder. Förändringar av sjukdomspanoramat kan uppstå framöver till följd av klimatförändringar och globalisering. Infektionssjukdomar sprids i dag snabbt mellan länder vilket ökar risken för epidemier och därför kräver förhöjd beredskap. Ett växande behov av att snabbt kunna erbjuda vård till följd av internationella katastrofer kan även uppstå.

19 20 Framtidens Hälso- och sjukvård 2011 DEL II Vägen framåt Den bakgrund och de förutsättningar som redovisats ovan leder till ett antal slutsatser inför formulering av mål och strategier för framtidens hälso- och sjukvård: De samlade behoven ökar, särskilt för de äldre. De breda folksjukdomarna, som i stor utsträckning kan skötas av allmänläkare och andra specialister i öppenvård, blir fortsatt dominerande i sjukdomspanoramat. En stor del av sjukvårdens resurser kommer fortsatt att förbrukas av svaga och utsatta grupper, som exempelvis äldre med komplexa behov och/eller svårt sjuka patienter. Riktade insatser till grupper med stora behov eller sämre hälsa blir allt viktigare för att garantera jämlikhet, förbättra sjukvårdens resultat och begränsa vårdkostnaderna. Genomsnittspatienten i öppenvården kommer i allt större utsträckning att vara aktiv, ifrågasättande, påläst och hälsomedveten. Väl fungerande vårdkontakter kommer fortsatt att ha hög prioritet bland befolkningen. En växande del av kommunikationen och interaktionen mellan patient och vården kommer att ske med hjälp av ehälsa. Ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå under hela vårdkedjan blir allt viktigare för bättre resultat och god kostnadseffektivitet. Betydelsen av hälsofrämjande insatser och förebyggande vård ökar liksom medborgarnas efterfrågan på sådana råd och tjänster från hälso- och sjukvården. Den tekniska utvecklingen möjliggör flexiblare vårdformer och nya vårdtjänster där mer vård kan utföras i mindre vårdenheter och i hemmet. Ett större antal nya vårdtillfällen måste produceras inom landstinget för att möta de ökande behoven NKS innebär förbättrade möjligheter för såväl FOUU som för hälso- och sjukvården i länet, men ett antal frågeställningar om inriktning och produktionsvolymer kvarstår. Nya samarbetsformer inom utbildningsområdet måste identifieras då patientunderlaget på dagens akutsjukhus inte täcker utbildningsbehoven. En mängd aktiviteter behöver vidtas för att uppnå effektivitetsförbättringar om en procent per år i hälso- och sjukvården i förhållande till i dag. Utifrån ovanstående analys av bakgrund och förutsättningar har en målbild för hälso- och sjukvården i Stockholms län 2025 tagits fram. Med målbilden för 2025 som utgångspunkt har en konkretiserad målbild för hälso- och sjukvårdsstrukturen 2015 formulerats. Målbilden omfattar tre mål: hög tillgänglighet, god kvalitet och delaktighet, samt hög effektivitet. Dessa mål uppnås genom ett antal strategier för en förändrad struktur för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. De sex kvalitetsperspektiven från Socialstyrelsen enligt modellen God vård som är vägledande för SLL:s arbete med målstyrning och uppföljning har beaktats vid framtagandet av de tre målen och de olika strategierna.

20 Framtidens Hälso- och sjukvård MÅLBILD 2025 Länets befolkning är friskare än 2010 och har stort förtroende för hälso- och sjukvården. Den upplyste patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerheten i fokus. Patientens samlade vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja där alla aktörer känner ansvar för helheten. Målbild 2015 Målbilden för 2015 är att patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där hälsofrämjande perspektiv och patientens önskemål och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla. De mål som definierats för att uppnå målbilden för 2015 uttrycks som: hög tillgänglighet: vård i rätt tid MÅLBILD 2015: Länets befolkning är friskare än 2010 och har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Patienten har tillgång till öppen och säker information och sin vård och hälsa. Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhet. Patientens samlade behov i en sammanhållen vårdkedja där alla aktörer känner ett ansvar för helheten. god kvalitet och delaktighet: säker vård till rätt patient på rätt nivå hög effektivitet: säker vård i rätt tid, till rätt patient, på rätt nivå till rätt kostnad. MÅLBILD 2015: Patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där hälsofrämjande perspektiv och patientens önskemål och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla. MÅL NR 1 HÖG TILLGÄNGLIGHET MÅL NR 2 GOD KVALITET OCH DELAKTIGHET MÅL NR 3 HÖG EFFEKTIVITET STRATEGIER figur 4. Målbild, mål och strategier för framtidens hälso- och sjukvård Strategier Utifrån målbild och mål samt slutsatser från situationsanalysen har ett antal strategier valts ut som tillsammans bidrar till att uppfylla målen. Övergripande principer för arbetet med framtidens hälso- och sjukvård har varit att bygga på existerande strukturer för hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting. Användningen av befintlig infrastruktur måste optimeras och så långt som möjligt utföras resurseffektivt. LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) ska även fortsättningsvis vara en utgångspunkt för att klara det framtida behovet av hälso- och sjukvård, både gällande vårdinrättning och kompetensnivå. Den framtida vårdstrukturen ska utgå från patientens fokus: Patienten betraktas inte som ett objekt utan som ett subjekt vars erfarenheter, val och önskemål sätts i centrum. Patienten är på så sätt en aktör i sin egen vård med förutsättningar att ta ett ökat ansvar för sin hälsa. Förutsättningar som information och valmöjligheter måste finnas för att möjliggöra att patienterna och medborgarna själva skapar ett förändringstryck gentemot vården utifrån sina behov.