Verksamhetsberättelse FoU Västerbotten

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 FoU Västerbotten

2 2 Innehå ll Sid 1. Kort sammanfattning av året Stöd för kunskapsutveckling Regional stödstruktur för kunskapsutveckling FoU Västerbotten Kunskapsnätverket FoU-ombuden 6 3. Uppföljning av uppdraget 6 4. Praktiknära forskning 7 5. Prioriterade utvecklingsarbeten Bättre liv för sjuka äldre Den sociala barn och ungdomsvården Missbruk och beroende Personer med funktionsnedsättning Systematisk uppföljning - Öppna Jämförelser ehälsa Publicerat Ekonomisk redovisning 16

3 3 1. Kort sammanfattning av året har varit ett intensivt år för FoU Västerbotten. En mängd händelser och aktiviteter har skett inom ramen för praktiknära forskning och utveckling. FoU har genom utvecklingsledarna utbildat hundratals anställda i socialtjänst och hälso- och sjukvård i nya arbetssätt och implementering av kvalitetsregister inom ramen för förbättringsarbetet Bättre liv för sjuka äldre. FoU har under året deltagit i Ledningskraft ett chefsteam från kommuner och landsting och arbetat för en sammanhållen vård och omsorg. Genom att gemensamt ge ett systematiskt stöd i arbetet har länets kommuner och landsting kunnat uppnå många av de målsatta indikatorerna som präglat olika förbättringsområden och på sätt även erhålla en anseenlig andel av de prestationssatta statsbidragen. Inom övriga profilområden såsom Barn och unga, Personer med funktionsnedsättning, Missbruk och Beroende har många utbildningsinsatser skett och nya projekt och utvecklingsarbeten har både startat, utvecklats och avslutats. FoU-ombuden har under 2013 deltagit i två FoU-cirklar med syftet att stärka ett evidensbaserat arbetssätt i den egna kommunen. Parallellt med cirklarna har FoU Västerbotten och representanter för universitetet tillsammans med FoU-ombuden och socialtjänstledning, hållit workshops i fyra kommuner för att påbörja ett arbete för ett konkret, lokalt förbättringsarbete som främjar etableringen av en evidensbaserad praktik. Övriga elva kommuner erbjuds deltagande under nästa år och sex nya workshops är redan inbokade för våren Under slutet av 2013 har förutsättningarna för att stärka upp forskningsdelen inom FoU Västerbotten förbättrats. Mycket tyder på att avtal och överenskommelser med universitetet kommer att leda till olika slags kombinationstjänster under nästa år. Förhoppningsvis kommer flera personer med vetenskaplig kompetens att kunna göra del av sin tjänst hos FoU Västerbotten vilket stärker möjligheterna att ge kvalificerat stöd till kommunernas socialtjänster och näraliggande landstingsverksameter. Verksamhetsberättelsen är ett svar på den verksamhetsplan som togs fram för 2013 och följer i stort den redovisningsstruktur som tidigare använts. Verksamhetsberättelsen är en sammanfattning av de olika utvecklingsområdena och för den som önskar mer information på aktivitetsnivå finns detaljerade handlingsplaner för de olika profilområdena. Umeå 21 januari 2013 Marie Ernestad Chef för FoU Västerbotten

4 4 2. Stöd för kunskapsutveckling Det kan behövas olika slags stödfunktioner för att kommunernas socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård ska kunna implementera ny kunskap och själva följa upp, utvärdera och sammanställa egna resultat och lokal kunskap. En regional stödstruktur för kunskapsutveckling kan skapa sådana möjligheter. För att ge strukturen ett innehåll krävs ett gott samarbete mellan kunskapsmiljöer och olika nätverk. Samarbetet med universitetet och andra FoU-miljöer är av största vikt, liksom med professionella nätverk och med FoU-ombuden. FoU Västerbotten har under 2013 utvecklat de kontakterna. 2.1 Region stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård FoU Västerbotten har uppdraget att samordna den regionala stödstrukturen. Aktörerna i stödstrukturen består av bland annat olika institutioner vid universitetet, andra FoU-miljöer, professionella nätverk mm. Uppdraget för en regional stödstruktur är att: Långsiktigt försörja socialtjänsten med ett praktiskt verksamhetsstöd. Utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, exempelvis nationella riktlinjer och nya metoder. Utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Statskontoret utvärderar regeringens satsning på regionala stödstrukturer och konstarer i sin delrapport 3 som kom i november 2013 att: Arbetet med att bygga stödstrukturerna har i år tagit ett kliv framåt. I de län som Statskontoret har undersökt har stödstrukturerna en tydlig ställning i den regionalpolitiska organisationen. Vidare använder de kommuner som vi undersökt stödstrukturerna och har kontakter inom flera av socialtjänstens områden. Kommunerna har fått stöd i att utveckla individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen, funktionshindersområdet samt med att genomföra ledarskapsutveckling för chefer. Stödstrukturerna har också stöttat kommuner i att utvärdera socialtjänsten och arbeta med kvalitetsutveckling. Men statskontoret konstarerar också att det finns förbättringsområden: Generellt behöver landstingen och kommunerna förstärka sitt samarbete om insatser till personer som behöver hjälp från både sjukvården och socialtjänsten. Statskontorets uppföljning visar att samverkan brister mellan landstingen och de stödstrukturer som har byggts upp i länen. Detta trots att verksamheter inom landstingen är tydligt utpekade som områden som stödstrukturerna ska stödja. Områden där samverkan med stödstrukturerna skulle kunna utvecklas är bland annat äldrevård, missbruksvård och psykiatri. Inte heller når stödstrukturerna ut till alla målgrupper på ett tillfredsställande sätt. Det saknas systematiska kontaktvägar till privata utförare. Vidare behöver kopplingen till forskningen utvecklas.

5 5 Samverkan mellan stödstrukturen och de landstingsverksamheter äldrevård, missbruksvård och psykiatri - som nämns i Statskontorets rapport kan utvecklas än mer även i Västerbotten. Men det görs också mycket redan idag. Inom äldreområdet utgör hela den stora satsningen på Bättre liv för sjuka äldre ett sådant samarbetsområde där bland annat utvecklingsledarna utbildar och ger metodoch implementeringsstöd till både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Inom missbruksvården och psykiatrin anordnar FoU Västerbotten i samarbete med andra aktörer utbildning till personel inom både socialtjänst och landsting såsom Basutbildning (missbruk och beroende), Föra barnen på tal, ORS/SRS och både psykiatri och socialtjänst deltar i forskningsprojektet Glesbygdens särskilda förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljöer. Det finns anledning att reflektera kring på vilket sätt den regionala stödstrukturen fått ett faktiskt genomslag på den regionalpolitiska nivån. AC Konsensus är det politiska organ som fattar beslut kring strategiska satsningar på olika kunskapsområden inom den sociala välfärden och också det organ som inrättade FoU Västerbotten Även om AC Konsensus följer utvecklingen inom området så var det första gången i november detta år som FoU Västerbotten deltog med presentation av den regionala stödstrukturen och det arbete som görs i länet för att stärka kunskapsutvecklingen. Förhoppningsvis kommer möjligheterna till dialog med den politiska nivån att stärkas framgent. 2.2 FoU Västerbotten Vid årsskiftet 2013/2014 bestod personalen i FoU Västerbotten av 4 tillsvidaretjänster, 1 projektanställning och 3 tjänsteköp och bemanningen såg ut så här: Marie Ernestad, chef, t v-anst 100 % Kristina Nordmark, utvecklingsledare äldre, t v-anst 100 % Annika Nordström, forskningsledare t v- anst 100 % Margaretha Hägglund, utvecklingsledare barn/unga tv - anst 100 % Åsa Bygdeson, utvecklingsledare äldre, tjänsteköp Robertsfors 100 % Monica Forsberg, utvecklingsledare äldre, visstidsanställd 100 % fr o m mars 2013 Åsa Agdahl, tandhygienist, tjänsteköp Folktandvården 20 % Daniel Örnberg, utvecklingsledare missbruk och beroende, tjänste- 40 % köp Umeå fr o m september 2013 Under delar av 2013 har även följande personer tjänstgjort: David Johansson, utvecklingsledare äldre, viss tid fram till 100% september Kunskapsnätverket Kunskapsnätverket har haft 4 möten under året. Deltagare i Kunskapsnätverket har varit personer från följande kunskapsmiljöer; Institutionen för socialt arbete, institutionen för omvårdnad, epidemiologen, institutionen för psykiatri/socialpsykiatriskt kunskapscentrum, UFFE, Memeologen,

6 6 staben för verksamhetsutveckling (vll), Forsa Norr, FoU Norrbotten och FoU Västerbotten. Samarbetet har resulterat i kunskaps- och informationsutbyte och lett till planeringen av en gemensam konferensdag för länets beslutsfattare En dag om Kunskap och Beslutsfattande som går av stapeln i januari Samarbetet har även lett till deltagande i workshops för socialtjänsten om en evidensbaserad praktik. Ett annat resultat är de pågående diskussioner med universitetet som förhoppningsvis kommer att stärka upp forskningsdelen genom avtal om kombinationstjänster mellan universitet och FoU Västerbotten. Nätverket har även under hösten fått information från Region Västerbotten om några kommande utlysningar för tänkbara gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. 2.4 FoU-ombuden FoU-ombuden har under 2013 deltagit i två FoU-cirklar med syftet att stärka ett evidensbaserat arbetssätt i den egna kommunen. FoU-cirklarna har letts av personer med vetenskapling kompetens i samarbete med utvecklingsledare. Utvärderingen av cirklarna ger ett mycket gott betyg och de flesta anser sig fått en fördjupad kunskap och praktisk hjälp i tillämpningen av en evidensbaserad praktik. Däremot finns fortfarande svårigheter att få sin roll som FoU-ombud förankrad och efterfrågad i den egna organisationen. Parallellt med cirklarna har FoU Västerbotten och representanter för universitetet tillsammans med FoU-ombuden och socialtjänstledning, hållit workshops i fyra kommuner för att påbörja ett arbete för ett konkret, lokalt förbättringsarbete som främjar etableringen av en evidensbaserad praktik. Övriga elva kommuner erbjuds deltagande under nästa år och sex nya workshops är redan inbokade för våren Uppföljning av uppdraget. FoU Västerbotten är en regional aktör för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård som har det övergripande uppdraget att ge kunskaps-, metod- och implementeringsstöd verka för en evidensbaserad praktik bedriva praktiknära forskning och utveckling arbeta med uppföljning och utvärdering samarbeta med universitet och andra kunskapsmiljöer organisera och ge stöd till FoU-ombuden Uppdraget är också mer specificerat och varje verksamhet har en handlingsplan med målsatta aktiviteter som svarar mot siffrorna i nedanstående uppdragslista. De planerna går att följa i detalj för varje verksamhet, men för att få en sammanhållen bild av vad som skett under 2013 ges i denna verksamhetsberättelse en beskrivning i löptext utifrån vart och ett av de prioriterade områdena. Men först en repetition över vilka uppdrag som FoU Västerbotten har haft under 2013 och som länssamordningsgruppen beslutat om:

7 7 FoU Västerbotten ska bistå socialtjänsten i länets kommuner och berörda delar av hälso- och sjukvården med: 1. KUNSKAPSSTÖD FÖR PRAKTIKEN - Metodstöd, implementering, användning, spridning, uppföljning och utvärdering. 1.1 Samordna relevant FoU-arbete tillsammans med andra kunskapsmiljöer i den regionala stödstrukturen. 1.2 Ge utbildning, stöd i implementering samt spridning av ny kunskap. 1.3 Medverka i implementeringen av nationella riktlinjer. 1.4 Ge metodstöd i förbättringskunskap och kunskapsbaserat utvecklingsarbete. 1.5 Bistå med metodstöd för uppföljning och utvärdering. 1.6 Genomföra länsanalyser av nationell statistik och kvalitetsindikatorer samt informera/sprida resultat. 1.7 Genomföra utbildning i grundkunskap om evidensbaserad praktik för socialtjänsternas ledningar och relevanta yrkesgrupper. 1.8 Skapa former för att stimulera kunskapsproduktion, spridning och användning genom FoU-medel. 1.9 Organisera och ge särskilt stöd till FoU-ombuden och dess nätverk Delta i utvecklingen av ehälsa och esamhället Upprätta informations- och mötesformer för kunskapsspridning. 2. SAMVERKAN - med andra kunskapsmiljöer, verksamheter och brukarorganisationer 2.1 Vara sammankallande i Kunskapsnätverket (berörda FoU-miljöer, universitetet och andra utvecklingsresurser i länet). 2.2 Vara pådrivande gällande universitetets tredje uppgift. 2.3 Samverkan med internationella, och nationella aktörer såsom praktiknära forskarnätverk, SKL, nationella kunskapscentra etc. 2.4 Skapa förutsättningar för att knyta forskarkompetens till verksamheten 2.5 Upprätta plan för hur brukarsamverkan kan ske regionalt. I följande kapitel beskrivs vad som hänt under 2013 med utgångspunkt från respektive kunskaps- och profilområde. 4. Praktiknära forskning Statens folkhälsoinstitut beviljade 2012 medel för ett forskningsprojekt med titel Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö som leds från FoU Västerbotten. Projektet pågår till och med 2014, med slutrapport i mars 2015, och syftar främst till att identifiera de särskilda villkor som en liten kommun med begränsade resurser har att förhålla sig till, i avsaknad av specialiserade verksamheter. Förutom en utbildningsinsats i metoden Föra barnen på tal (FBT)som getts till

8 8 personal inom landsting och kommuner samt en uppföljning av denna, samlas data från egen och offentlig statistik i de tre kommunerna Malå, Dorotea och Storuman/Tärna. Förutom kvantitativa data, en genomgång av pågående utvecklingsarbeten och en demografisk beskrivning, genomförs kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner verksamma i kommunerna. Slutrapporten förväntas på så sätt kunna omfatta en bred analys av de små kommunernas särskilda förutsättningar. FoU Västerbotten är också involverat i ett nordiskt projekt inom missbruksområdet, finansierat av Nordiskt Välfärdscenter och lett av en forskare i Stavanger. Projektet har dels en forskningsansats där Norges, Danmarks och Sveriges styrsystem, dess inverkan för den enskilde med missbruk samt tjänstemäns upplevda handlingsfrihet inom ramen för dessa system, jämförs. Dels sker ett verksamhetsnära utbyte av erfarenheter och metoder mellan Århus, Stavanger och Umeå inom områdena lättillgänglig vård, alkoholkonsulenter inom medicinsk vård samt riktade utbildningsinsatser om riskabelt alkoholbruk för primärvårdens läkare/st-läkare. Forskningsledaren vid FoU Västerbotten är knuten till Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet genom ett adjungerat lektorat. Detta bidrar till ömsesidiga och positiva effekter rörande kontaktnät, kompetens och annat utbyte inom ramen för gemensamma forskningsområden. 5. Prioriterade utvecklingsarbeten De utvecklingsarbeten som tidigare startat under FoU Västerbottens tid har fortsatt under året som varit. Ett område har tillkommit; Förstärkt brukarmedverkan för vuxna personer med funktionsnedsättning. De projekt som under 2013 fått särskilda statsbidrag utifrån regeringens överenskommelser med SKL, och som FoU Västerbotten varit mottagare för är - Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling - Bättre liv för sjuka äldre - Den sociala barn- och ungdomsvården - Föräldrastöd inom missbruks och beroendeområdet (Kunskap till praktik) - Uppföljning av missbruks- och beroendeområdet - Öppna Jämförelser - (ehälsa har ingått i verksamheten men budget har funnits hos Region Västerbottens ITansvarige) I kommande avsnitt beskrivs de olika nationella satsningarna och på vilket sätt man i Västerbotten tagit sig an dem och vilka resultat som hittills går att se. 5.1 Bättre liv för sjuka äldre Även under 2013 har äldreområdet varit det utvecklingsområde som resurs- och omfångsmässigt varit det absolut största för FoU Västerbotten. Uppskattningsvis 320 personer inom hälso- och sjukvård och omsorg har fått utbildning i Senior Alert. Alla MAS:ar i länet, samt minst lika många enhetschefer har fått utbildning i statistikuttag inom både kvalitetsregistret Senior Alert och Svenska palliativregistret. Totalt har 14 av länets 15 kommuner och totalt 220 personer fått utbildning för att kunna vara BPSD-administratörer i det kvalitetsregistret.

9 9 Antalet registreringar i registret om beteendemässiga och psykiska symptom vid demens har i länet ökat från 274 stycken vid årsskiftet 2011/2012 till 1136 stycken vid årsskiftet 2013/2014. Utbildning i registret SveDem har getts till 16 primärvårdsenheter. Utvecklingsledarna har under året stöttat enheter inom landsting och kommuner för att de ska komma vidare i arbetet med kvalitetsregistren och finna rutiner för nya arbetssätt. Utvecklingsledarna har motiverat och stöttat kommuner att delta i punktprevalensmätning av trycksår och fall vecka 10 och vecka 40. Kunskaps- och informationsspridning sker kontinuerligt inom äldreområdet. FoU Västerbotten ger ut nyhetsbrev inom området och har under året gett ut 2 nyhetsbrev om satsningen Bättre liv för sjuka äldre till landsting och kommuner för spridning. Andra informationskanaler är FoU Västerbottens hemsida, hemsidan för fallkampanjen, kommunikationsplattformen Projectplace, Facebook (med 189 följare och ca 9000 personer i total räckvidd) samt Twitter (med 35 följare) för att sprida information, goda idéer och utbyta erfarenheter. En inspirationsdag om Senior Alert har anordats i samarbete med Norrbottens län med 170 deltagare från landsting och kommun. FoU Västerbotten har vidare publicerat en rapport för Öppna Jämförelser 2012 inom äldreområdet. Regionrapporten har främst används av kommunernas högsta ledning för prioritering och beslut om fortsatta förbättringsarbeten. FoU Västerbotten har anlitat en tandhygienist på 20 % under året som kunnat ge utbildningsinsatser till landsting och kommuner inom området munhälsa. Munhälsobedömningar är sedan 2013 en del i Senior Alert och intresset och behovet av utbildning har ökat markant under året. Ett exempel på aktivitet är en munvårdsvecka vecka 37 där en omfattande utbildningsinsats gjordes och tack vare videolänk kunde 250 anställda på 40 kliniker och 15 äldreboenden delta. Genom chefsteamet Ledningskrafts försorg har utvecklingsledarna tillsammans med representanter för Ledningskraft deltagit i en länsomfattande turné och besökt chefer inom landsting och kommun i 9 kommuner. Syftet har bl a varit att visa på lokal statistik som utgångspunkt för förbättringsarbeten och ökat samarbete mellan huvudmännen. En arbetsgrupp fick i uppdrag av Ledningskraft i Västerbotten, att försöka minska antalet fallskador samt analysera varför Västerbotten ligger sämre till i jämförelse med övriga riket. Arbetsgruppen består av representanter från Ledningskraft, FoU Västerbotten, Umeå universitet och Västerbottens läns landsting (VLL). Utöver denna arbetsgrupp deltar FoU Västerbotten för andra året tillsammans med VLL, Skellefteå och Umeå kommuner samt Umeå Universitet i ett internationellt nätverk för fallprevention, ProFouND. I gruppen finns både forskare och praktiker. Samma arbetsgrupp har genomfört en veckolång kampanj - Fall int! i Västerbotten med syfte att medvetandegöra allmänheten om risker med att falla samt vilka preventiva åtgärder man kan vidta. Kampanjen vände sig till ideella organisationer, kommuner, landsting, pensionärsorganisationer samt privata företag. Erfarenheterna från kampanjen kommer att publiceras i en rapport på FoU Västerbottens hemsida under början av 2014.

10 10 Slutligen har FoU Västerbotten deltagit och varit samarrangör tillsammans med universitetet och landstinget i en spridningsdag om förbättringsarbeten och forskning inom landsting och kommun, En guldgruva för säker vård och omsorg. 5.2 Den sociala barn- och ungdomsvården I enlighet med 2013 års överenskommelse om en Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, arbetar FoU Västerbotten med barn- och unga-satsningen enligt följande: Systematisk uppföljning med utgångspunkt bland annat från Barns behov i centrum (BBIC) samt systematiserad kunskap om barn som brukare. Sprida och stödja implementeringen av Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd kring placerade barn i syfte att öka tryggheten och säkerheten i samhällsvården. Leda förbättringsteam och stödja lokala förbättringsarbeten kring den sociala barn- och ungdomsvården. Under 2013 har den nationella Barn- och unga-satsningen inneburit aktiviteter på såväl lokal som regional och nationell nivå. Ett lokalt förbättringsarbete, En bra start i livet hur kan vi bidra? som pågått sedan september 2012 avslutades med ett spridningsseminarium i oktober Sex av de sju kommuner presenterade sina förbättringsarbeten. En kommun klev av efter sommaren pga. organisationsförändringar. De olika förbättringsområdena har varit: - Rutiner vid missförhållanden i familjehem - Struktur i arbetet med uppföljning i placering, inför överväganden och omprövning - Förbättrad placeringsprocessen från beslut till avslut utifrån BBiC - Samtala med placerade barn/skolgång - Samtala med barn under 6 år - Rekrytering av familjehem, arbetssätt som underlättar kontakt med föräldrar - BBiC hur kan vi använda konsultationsdokument i samarbete med skolan) En slutrapport över utvecklingsarbetet kommer att publiceras under Delaktighetsstudien som inleddes hösten 2012 i samverkan med UFFE (Umeå kommuns utvecklings och fältforskningsenhet), avslutades med rapporten Var kommer barnen in Att finna former för uppföljning och dokumentation med fokus på delaktighet beträffande barn och unga i samhällsvård augusti Flera förbättringsområden tydliggjordes och kommer att följas under nästa år. Regionala konferenser/ utbildningar och informationsspridning har genomförts under året utifrån det nationella uppdraget och vägledningsmaterial Aktuellt om barn och unga från Socialstyrelsen. Socialstyrelsens familjehemsutbildning Ett hem att växa i som riktar sig till utbildare i kommunerna, genomfördes tillsammans med Norrbottens län under hösten.

11 11 Det nationella statistikprojektet som leds av SKL har fortsatt under Planering har pågått under hösten för genomförande av IT-workshop i länet med början Syftet är att undersöka kommunernas förutsättningar att hämta uppgifter kopplat till BBiC i de egna verksamhetssystemen. Behovsinventering samt förslag på rutiner för läkar- och tandläkarundersökningar inför placering av barn och unga togs fram våren 2013 i samverkan mellan representanter från berörda huvudmän. FoU Västerbotten samordnade arbetet. Underlaget överlämnades till Länsgrupp barn och unga. Västerbottens läns landsting har att besluta i frågan. BBiC-nätverket i Västerbotten har träffats vid tre tillfällen Agendan har innehållit nationell informationsspridning som kopplats till lokala förutsättningar samt erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Ex på tema har varit former för samtal med föräldrar i samband med utredning och placering. Nätverket har sedan hösten tillgång till en projektplats (Project Place) för kommunikation och spridning. Antalet kommuner med ordinarie BBiC-licenser har ökat från fem till åtta under (Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Umeå, Vilhelmina, Robertsfors och Storuman) Under hösten bildades en ny samverkansgrupp, BBiC-Norr. Där ingår utvecklingsledare och BBICsamordnare i Västerbotten och Norrbotten. Samverkansgruppen samordnar bland annat utbildning och informationsspridning och deltar i en nationell kartläggning som ska belysa kommunernas kompetensbehov och vara klar i feb Utifrån den kartläggningen kommer samverkansgruppen att analysera om/hur gemensamma satsningar kan sjösättas. FoU Västerbotten har under året tagit initiativ till ett första möte mellan forskare, praktiker och FoUmedarbetare från de fyra nordligaste länen på temat Barnet som Kunskapskälla. Syftet var att undersöka kunskapsläget, behovet av ett nordligt nätverk, och hitta gemsamma forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett nytt möte är planerat till mars Missbruk och beroende Västerbotten har sedan 2012 en forskningsledare inom missbruksområdet som, förutom forskningsuppdraget, arbetat med föräldrastödssatsningen och de delar som ingår i Kunskap till praktik. Arbetet ingår i det basuppdrag som FoU Västerbotten har inom missbruks- och beroendeområdet. Från och med september har en förstärkning skett med en utvecklingsledare på 40 % och tjänsten planeras till 50 % under hela PUMAC, Planeringsgruppen för utbildningar inom missbruksområdet i AC-län, har under året planerat och samordnat utbildningar. Under 2013 har SKL s Basutbildning genomförts för femte gången i länet med 140 deltagare från landsting och kommuner. Fördjupningsutbildningen i missbrukspsykologi har genomförts på några enheter. Kartläggningen av föräldrar inom missbruksvården presenterades dels i samband med en konferensdag och dels i mindre grupper inom landstingets beroendepsykiatri samt till BBIC-nätverket. I samverkan över huvudmannagränser har dagar om cannabis, nätdroger och doping ägt rum i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Storuman. Grundkurs i Motiverande samtal (MI) genomförs fortlöpande för länet i Skellefteå kommuns regi. Kamratsstödsdagar, riktade utbildningar, boosterdagar och en inspirationsdag i MI har också genomförts. Landstinget har egen MI-utbildning kopplad till riktlinjerna rörande

12 12 sjukdomsförebyggande metoder. En SMADIT-dag har anordnats av polisen, trafikverket och Alkoholoch drogmottagningen. Ett Länsdokument med överenskommelser mellan huvudmännen antogs av Länssamordningsgruppen i februari 2012 och en uppföljning i kommunerna pågår. Överenskommelsen reglerar bland annat på vilket sätt samverkan ska ske. PUMAC kan ses om en samverkansmodell med representanter från landsting, kommuner, SiS, Kriminalvården, Länsstyrelsen med FoU Västerbotten som sammankallande. Andra grupperingar är Missbruksrådet i Skå, med representanter från socialtjänst, beroendevård och polis. Motsvarande grupper med lite olika representation finns i Umeå, Lycksele, Robertsfors och Storuman. I Umeå och Skellefteå finns särskild samverkan rörande LARO och i Dopingkommittén samlas representanter från idrottsförbundet, polis, landsting, UmeBrå och Länsstyrelsen. Länssamrådsgruppen är också ett samverkansorgan med utgångspunkt från länssamordningen. Genom personal i Skellefteå socialtjänst har flera utbildningar i ORS/SRS (Outcome rating scale/session rating scale) under året erbjudits kommuner och landsting. Genom överenskommelsen med Skellefteå har utbildning av 59 personer kunnat ske. Metoden är klientnära och bidrar till en fokusering i samtalen. Samlade data kan också fungera som uppföljning på individ- och på gruppnivå. ORS/SRS används redan inom ett antal verksamheter i länet. Inom föräldrastödssatsningen har kontakter tagits med landstingets beroendevård och kommunernas missbruksverksamheter. Barnombud finns inom Västerbottens läns landstings beroendevård och barnperspektivet har lyfts fram i olika sammanhang. Föräldrastödet inom missbruksområdet sker huvudsakligen inom ramen för ett familjestödsarbete. I länet finns sedan flera år utbildare av Beardsleys familjeintervention och Föra barnen på tal (FBT). En breddad utbildning av FBT till inlandet har genomförts med 52 deltagare. Den nationella kartläggningen av föräldrar inom missbruksvården har dels presenterats i samband med en konferensdag i april och dels i mindre grupper inom beroendepsykiatrin samt till BBICnätverket. En blandad grupp från beroendevården och socialtjänsten i Umeå går för närvarande SKL s Föräldrastödsutbildning med uppdrag att om möjligt korta ner den och göra en version som kan erbjudas till mindre kommuners verksamheter Personer med Funktionsnedsättning FoU Västerbotten startade hösten 2013 ett nytt långsiktigt utvecklingsarbete inom ramen för den nationella överenskommelsen om en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Området gäller personer med funktionsnedsättning. Länssamordningsgruppen valde målgruppen vuxna personer år med kognitiva funktionsnedsättningar med pågående insatser från socialtjänsten. Hälso-och sjukvården kan på flera sätt komma att beröras. Utvecklingsarbetet har inriktningen Förstärkt brukarmedverkan. Hösten 2012 genomförde FoU Västerbotten en enkätundersökning i länets kommuner. 13 av 15 kommuner svarade, avseende personalens behov av kompetensutveckling inom området personer med funktionshinder. Det fanns stort eller mycket stort behov av kompetensutveckling i etik,

13 13 yrkesrollen, lagar och förordningar, en evidensbaserad praktik, kognitiva funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Resultatet ger vägledning för den fortsatta planeringen av utvecklingsarbetet. En del av utvecklingsarbetet utgörs av ett pilotprojekt med brukare och personal kring processen förstärkt brukarmedverkan och med hjälp av kunskapsområdet Tjänstedesign. Två mål är formulerade: att utveckla den valda processen/ arbetssättet och skapa konkret resultat utifrån ett brukarmedverkansperspektiv att lära ut metoder och verktyg för brukarmedverkan till utvecklingsledare och personal som ingår i utvecklingsarbetet, för att efter test i några kommuner sprida i hela länet. Projektet har under hösten förberetts tillsammans med konsultfirman Joyn Service Design. En gemensam träff har ägt rum i pilotkommunen Vännäs mellan brukare och berörd personal från Läs och Hör samt Kafégruppen och projektledning. Därefter har studiebesök genomförts i de två andra projektkommunerna, dagcenter i Robertsfors samt hos två arbetskonsulenter i Umeå. I slutet av nov 2013 inleddes uppstartsfas med en introduktionsworkshop där designprocessen presenterades och konkretiseras för berörd personal från de tre kommunerna. Processen består av fyra olika delar: Fånga Förstå (VAD?) Utveckla Testa (HUR?) Som ett tredje steg i pilotprojektet genomfördes en teoriworkshop december 2013, där deltagarna bekantar sig med olika former av kartläggning, intervjuer, observationer mm. En annan del i utvecklingsarbetet handlar om en undersökning av brukarmedverkan i länet. Målet är att få kunskap om på vilket sätt brukarmedverkan i socialtjänsten bedrivs i länet, för personer med funktionsnedsättning. Det arbetet kommer att göras under första hälften av Genom de workshops som pågår i länets kommuner kring en evidensbaserad praktik och som tidigare beskrivits, kommer brukarmedverkan och på vilket sätt medverkan och inflytande kan förstärkas att ytterligare belysas. En referensgrupp har bildats för Funktionshinderområdet och för pilotprojektet. Representanter kommer från Centrum för Handikappvetenskap vid Umeå universitet, Västerbottens län landsting Socialpsykiatriskt kunskapscentrum och FoU Västerbotten. Föreningarna FUB och RSMH kommer ha representation i referensgruppen. Kunskapsområdet Tjänste- och servicedesign är på frammarsch inom det sociala välfärdsområdet. Tjänstedesign sätter användaren (läs: brukaren/patienten) i centrum på ett mycket konkret sätt. Metoder inom området har sedan en längre tid använts inom hälso- och sjukvården. För socialtjänstens brukarmålgrupp är det förhållandevis nytt och pilotprojektet i Västerbotten tillhör de första i landet. Ett nationellt nätverk har bildats tillsammans med organisationen Svensk Industridesign och SKL. FoU Västerbotten deltar med en representant i det nätverket.

14 Systematisk uppföljning - Öppna Jämförelser FoU Västerbotten ger stöd till lokal nivå i den konkreta användningen av Öppna Jämförelser (ÖJ). ÖJ kan bidra med kunskapsunderlag för analys och systematiska förbättringar och är ett sätt att följa upp verksamheter, vilket är en viktig del i en evidensbaserad praktik. FoU Västerbotten har under året sammanställt sex regionrapporter över ÖJ:s resultat i det sociala välfärdsområdet. Rapporterna finns på FoU Västerbottens hemsida. I årets sista rapport testades att komplettera med ett bildspel för att underlätta presentation av resultat. Erbjudande om utbildning i den reviderade versionen av handboken har gått ut till kommuner i Västerbotten. Erbjudandet gick ut november 2013 med start i februari Utvecklingsledaren har under året inbjudits till Norrbottens kommunförbund och förelästs om arbetet med ÖJ och handboken för socialchefer från Norr- och Västerbotten. Utvecklingsledaren och också deltagit på spridningskonferenser i Stockholm och Jönköping. Under 2011 påbörjades arbetet med att finna former för analysstöd till i första hand kommunernas socialtjänst. Tillsammans med bl a SKL har FoU Västerboten tagit fram en analysmodell baserat på Öppna Jämförelser. Syftet var att öka den praktiska användningen av i verksamheten. Under 2012 resulterade det arbetet i en handbok i ÖJ för socialtjänsten som hjälp för att systematiskt arbeta med analyser av resultat i ÖJ. Handboken är framtagen av Nordmaling, Lycksele och Umeå kommun tillsammans med SKL, FoU Västerbotten, Memeologen och Health Navigator. FoU Västerbotten fick under 2013 i uppdrag av SKL att uppdatera handboken vilket så också har skett. Den reviderade versionen av handboken publicerades 19 november Läs mer på FoU Västerbottens utvecklingsledare har deltagit på nationella nätverksträffar anordnade av SKL för att få information och utbyta erfarenheter med andra regionala utvecklingsledare inom området ÖJ. 5.6 ehälsa Region Västerbotten arbetar med utvecklingen av nationell ehälsa i regionen enligt strategin Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Inom överenskommelsen för EBP 2013 har följande områden prioriterats: Införande och användning av e-tjänster inom socialtjänstens område för invånare. Berörd personal inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Berörd personal ska kunna dokumentera och komma åt information mobilt. Berörd personal ska kunna nå relevant information i NPÖ, Nationell Patient Översikt - som konsument 2013 och som producent (inom HSL) De analoga trygghetslarmen ska under perioden ersättas med digitala trygghetslarm. Inom samtliga målområden har projekt och delprojekt initierats. Uppstart har skett under hösten och projekten planeras löpa under Projektledare tjänsteköps från kommunerna och under hösten 2013 har sex projektledare varit aktiva inom följande områden:

15 15 Socialtjänstapp - kontakta en vuxen. En ingång till socialtjänsten för ungdomar som ligger på en gemensam tjänsteplattform för alla kommuner i regionen. Appen utvecklas i samverkan. Den gemensamma plattformen ger dessutom alla kommuner en möjlighet att skapa appar för övrig kommunal verksamhet. Samverkan HSA/SITHS. Regional samverkan mellan kommuner och landsting för att effektivare använda kompetens och resurser inom området säker roll- och behörighetsidentifikation. Inventering av socialtjänsternas verksamhetsstöd, systemförvaltning och avtalstider. Ett underlag som ska ligga till grund för gemensam utveckling av e-tjänster. Mobilitet. Inventering av vad som gjorts i regionen samt nationellt inom mobil dokumentation. Funktionen NPÖ-konsument är införd bland kommunerna under året. NPÖ-producent utreds utifrån erfarenheterna från kommunernas övertagande av hemsjukvården. Vilka informationsmängder är viktiga för landstinget och kommunerna? Vad innebär en anslutning som producent utifrån den förnyad upphandling 2014 av verktyget? Inventering av kommunernas trygghetslarm samt bildande av nätverk för fortsatt samverkan. 6. Publicerat Följande rapporter har publicerats under året 2013:9 Öppna Jämförelser i Socialtjänsten :10 Regional rapport Öppna Jämförelser - Äldre 2013:11 Regional rapport Öppna Jämförelser - Barn och unga 2013:12 Regional rapport Öppna Jämförelser - Missbruks och beroendevård 2013:13 Regional rapport Öppna Jämförelser - Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013:14 Regional rapport Öppna Jämförelser - Stöd till brottsoffer 2013:15 Regional rapport Öppna Jämförelser - Ekonomiskt bistånd En rapport påbörjades under december 2013 och kommer att publiceras under början av 2014: 2013:16 Erfarenheter från kampanjen Fall int! 2013.

16 16 7. Ekonomisk redovisning FoU Västerbotten har ökat intäkterna med 2,3 mkr jämfört med förra året beroende på ökat forskningsanslag, ökat statsbidrag till missbruks- och beroendeområdet samt att det nya funktionshinderområdet fått särskilda statsbidrag. Intäkter 2013 Kommuner och landsting Statsbidrag SKL Forskningsanslag Övriga intäkter 9% 8% 6% 77% 77 % av FoU Västerbottens intäkter under 2013 utgörs av statsbidrag som kommer från de stora överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. För en långsiktig och hållbar regional stödstruktur i länet krävs att andra mer stadigvarande intäkter kompletterar statsbidragen. Några av utvecklingsområdena går mot sitt slut och 2014 förväntas bli ett avgörande år för hur kommande satsningar kan komma att se ut är också ett valår. Det bör noteras att i Västerbotten kom arbetet med de olika utvecklingsområdena igång 2011 då FoU Västerbotten bildades men statsbidrag utgick redan 2010, vilket innebär ett års förskjutning. INTÄKTER Kommuner Landsting Regionala stödstrukturer, SKL Mest sjuka äldre, SKL Sociala barn och ungdomsvården, SKL Funktionshinder/Brukarmedverkan Missbruk och beroende, SKL Öppna Jämförelser, SKL Forskningsanslag FHI Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER

17 17 KOSTNADER Personalkostnader Tjänsteköp mm Lokalkostnader Kontorskostnader Resor, hyrbilar Konferenser, seminarier, workshops Övrigt SUMMA KOSTNADER RESULTAT