Jag, mina val miljön

Transkript

1 Skola: Storåskolan Lärare: Ermin Pervanic Klass: 6 Antal elever: 21 Jag, mina val miljön Steg 2 Läsår 12/13 Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dom i boken. >>

2 Steg 2 - Jag, mina val & miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, Stockholm info@kunskapsforlaget.se Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN Författare: Nadja C Martinsson Illustratör: Lisa Larsson Den här produkten är en miljömärkt trycksak från Elanders tryckeri.

3 MIN SIDA Jag heter:... Ålder:... Klass:..... Favoritsajt:... Musik jag gillar:... Tv-serie jag gillar:... Senast sedda film:... Favoritskådis:... Senast lästa bok:... Bästa tecknade serie:... Skulle vilja lära mig:... Bästa årstid:... Vilt djur jag gillar:... Kryssa för de länder du besökt och visa med en punkt de länder du vill resa till:

4 Natur, natur, bla bla bla Äh kom, vi går till parken, halva klassen skulle ju dit. Bra idé, vi går ut i NATUREN Små myrsteg Det är en sak att läsa om miljösituationen i en bok, och en helt annan att faktiskt förändra sin livsstil på riktigt. Hur ska det gå till, egentligen? Ska vi börja leva som på stenåldern igen?! När något känns för stort eller svårt, är det lätt att ge upp innan man ens hunnit köpa det första ekologiska äpplet eller sorterat de första glasburkarna. Då gäller det att komma ihåg vad alla modiga bergsbestigare vet: Alla resor börjar med ett enda litet steg De män och kvinnor som bestigit världens högsta berg, Mount Everest, gjorde det inte på en dag. De gick en kort sträcka i den isande vinden, tätt tillsammans. De stannade när de blev trötta, reste sitt tält, åt lite mat och sov. Nästa morgon packade de ihop tältet och fortsatte sin väg uppför berget. Så höll de på tills de äntligen en dag nådde sitt mål - bergstoppen! Vårt mål är en frisk planet. Vi kommer också att nå dit, genom att hjälpa varandra och ta ett litet steg i taget. Vi ses på toppen! Tävla med Cygnus! I årets klasstävling kan du och din klass vinna riktigt fina priser! Läs mer om tävlingen på: och Innehåll Vad är klimatförändringar? 2 Vad vi behöver för att leva 5 Konsumtion 23 Miljön och vår hälsa 29 Uppfinningar för miljön 33 1

5 Kapitel 1 Vad är klimatförändringar? Vad betyder klimatförändring? Du har förmodligen sett på tv-nyheterna om vad klimatförändringar kan ställa till med. I en del länder regnar det så mycket att gatorna svämmar över. I andra länder regnar det inte alls, och den tuffa värmen gör det svårt att vistas utomhus. Att vi pratar så mycket om just klimatet, beror på att förändringarna i vädret skapar stora problem. I länder som drabbas av torka, blir det brist på dricksvatten. I städer som drabbas av översvämningar, blir husen förstörda och vägarna rasar sönder. När stormen Gudrun härjade i södra Sverige och fällde över 200 miljoner träd, drabbades över människor av elavbrott. Klimatet beskriver hur vädret är under långa perioder. Sibirien har till exempel polarklimat med en medeltemperatur på +10 C. Det är vanligt att vädret varierar lite. De svenska årstiderna är inte exakt lika varje år. Vi kan ha en kall jul i år och regnväder nästa. Men när det plötsligt är plusgrader varje jul i tjugo års tid, kan man börja tala om en klimatförändring. Klimat och väder Klimat och väder är två olika saker. Vädret beskriver situationen under de närmaste dagarna. Meteorologen på TV kan till exempel meddela att det imorgon blir +5 C, blåsigt och duggregn. 2

6 Klimatforskare De som studerar klimatets förändringar kallas för klimatforskare. Man kan forska om klimatet på flera olika sätt. En del forskare borrar hål djupt ned i isen på Antarktis och tar upp isprover som de analyserar för att undersöka hur klimatet har varierat bakåt i tiden. De gör det genom att borra hål djupt ner i isen och ta upp isprover som de undersöker. Idag vet vi att isarna håller på att smälta, eftersom forskare har studerat både glaciärerna och isen på syd- och nordpolen. Däremot vet vi inte exakt vad det innebär för planeten. Det vi släpper ut i luften Vårt sätt att leva orsakar utsläpp som kallas för växthusgaser. De består bland annat av koldioxid och metan. Den mesta koldioxiden kommer från förbränning av bensin och olja som vi använder i fordon och maskiner. En del av metangasen kommer från de miljontals kor vi föder upp för att få kött och mjölk. Den metangasen uppstår faktiskt när korna smälter maten, och kommer ut som rapar och pruttar! När man släpper ut för mycket metan och koldioxid i luften, lägger det sig som ett koldioxidtak i atmosfären runt planeten. Taket stänger in solstrålarna som annars brukar studsa tillbaka ut i rymden. Det blir varmare, de stora isarna börjar smälta och havsnivån stiger. Det är detta som kallas för global uppvärmning eller växthuseffekt. KLIMATORDLISTA Klimatförändring När vädret förändras under en lång period. Exempel: Förr var det vanligt med vintrar med 25 minusgrader. De senaste åren har vintrarna varit milda. Vintern 2007/2008 hade inte en enda lång, riktigt kall, period. Atmosfär Ett slags skyddande gastäcke som omger planeten. Atmosfären hålls kvar av jordens gravitationskraft. Den ser till att temperaturen håller sig någorlunda jämn och varm, så att det går att leva på vår planet. Den skyddar också livet på jorden genom att filtrera skadliga strålar från solen och rymden. Koldioxidtak Växthusgaser lägger sig som ett tak runt planeten och hindrar solstrålarna från att lämna atmosfären ut i rymden. Växthusgaser Gaser som påverkar miljön negativt, såsom koldioxid och metan. Koldioxid Gas som bildas när vi använder olja, bensin och naturgas i maskiner, såsom bilar och flygplan. Metangas Gas som bl a bildas i djurs magar, som de både rapar och pruttar ut. Metangas bildas också när man bryter kol i gruvor. Det finns också lagrad metangas, både i haven och i marken. Global uppvärmning/ växthuseffekt När temperaturen på större delen av planeten blir varmare. Medeltemperatur Anger genomsnittet i temperaturen på en plats under en viss period. Exempel: Vi säger att Stockholm har temperaturer mellan +21 C och +26 C en junimånad. Först räknar vi ihop temperaturen för alla dagar. 1 juni: +24 C 2 juni: +23 C Osv... Vi säger att den totala summan blir +700 C. Sedan delar vi den summan med antal dagar i juni (30) C delat med 30 dagar = C Medeltemperaturen för Stockholm den junimånaden var C. 3

7 Det svenska klimatet Mellan åren har Sveriges medeltemperatur ökat med en grad. Om vi bara tittar på vintrarna, så har medeltemperaturen stigit med två grader. Det kanske inte låter så mycket, men precis som med feber så räcker det med några graders temperaturhöjning för att det ska påverka hela systemet. Och framtiden? Meteorologer och klimatforskare talar om för oss att klimatet och vädret kommer att förändras i framtiden. De menar att klimatförändringarna på olika håll i världen innebär: Som tur är finns det mycket vi kan göra! Ett effektivt sätt att bromsa klimatförändringarna är att minska på våra utsläpp av växthusgaser. Det kan vi till exempel göra genom att: Resa mer med buss och tåg - och mindre med bil och flyg Äta vegetariskt oftare - och mindre kött Återanvända fler saker - och shoppa mindre Varmare väder Fler översvämningar Mer torka Stora stormar UUuppgift 1 Lös rebusen!

8 Kapitel 2 Vad vi behöver för att leva Sol, luft, vatten, mat, skog, mark och energi Vi lever i en tid av uppfinningar. Aldrig någonsin i människans historia har det uppfunnits så mycket på så kort tid. När dina föräldrar var unga fanns varken mobiltelefoner, Internet, mikrovågsugnar eller bankomater. Och frågar du dem, så svarar de säkert att det gick ungefär lika bra att leva utan. Men vi vänjer oss snabbt. Idag är vi så vana vid våra saker att det skulle kännas konstigt att vara utan dem. Visst underlättar många av uppfinningarna vår vardag - men behöver vi dem verkligen? Vad behöver en människa för att överleva? Vi kan överleva en månad utan mat och en vecka utan vatten, men efter bara några minuter utan syre dör vi. Vi behöver också mark för att odla mat och för att ha någonstans att bo. Vi behöver skog för att träden omvandlar koldioxid till syre. Sist men inte minst, behöver vi energi för att värma oss och tillaga vår mat. Solen är grunden för all energi. Uuppgift 2 Vad skulle du ta med dig? Om du hamnade på en öde ö och bara fick ta med dig fem av sakerna nedan - vad skulle du ta med dig - och varför? Foto: 5

9 Luften Vi tänker sällan på luften eftersom den inte syns, men när solen lyser in i ett rum kan du faktiskt se små partiklar sväva i ljuset. De små partiklarna är bland annat damm, pollen och luftföroreningar. De kan färdas med luften ända till andra sidan jordklotet. Så även vi i Sverige påverkas av luftföroreningar från andra länder. Särskilt full av avgaser är luften under kalla och klara vinterdagar, lustigt nog när luften ser som friskast och renast ut. När temperaturen hastigt sjunker, pressar den varma luften ned den kalla luften. Luftföroreningarna trycks då ned mot marken och lägger sig som ett lock över staden. VISSTE DU ATT... Vi de senaste 20 åren släppt ut 95 % färre ämnen som skadar ozonskiktet. Bland annat har vi förbjudit de farliga freonerna. Nu har ozonskiktet en mycket större chans att reparera sig själv! Uuppgift 3 Vad kan du om luften? 1. Vi andas samma luft som pingvinerna JA NEJ 2. Träden omvandlar kolsyra till syre JA NEJ 3. Luften är tjockare uppe på höga berg JA NEJ 4. Luften är som renast en kall och solig JA NEJ vinterdag 5. Den svenska luften är helt ren JA NEJ 6. Luft är samma sak som syre JA NEJ 6

10 NÄR MOLN KROCKAR ENERGI KAN HJÄLPA MILJÖBOV BOETS LÅDOR VARG PRAT KORSORD KAN MAN TRILLA LÄGER KLAPP ÄTS BANAN SMS ELLER IFALL VIS KÄRLEKS- GUD ARTIGT TILLTAL VANLIGA GÖR LYCKLIG PRONO- MEN SALAR GRISTJEJ NORPA KRYSS INUTI andetag tar du varje dag ÅKTE OFTA SANDIG Det här kan du och din familj göra Här har du några enkla och bra saker som du och din familj kan göra för miljön. Kryssa i varje ruta när ni utfört uppdraget! LÅT BILEN STÅ! Ta bussen eller tåget en dag. Visst gick det lika bra? CYKLA ELLER GÅ TILL AFFÄREN! Du blir av med stress, får motion och frisk luft! ÄT VEGETARISKT! Laga en härlig vegetarisk middag! 7

11 Vatten Över hälften av jordens yta består av vatten, precis som våra kroppar. Den största delen av allt vatten på jorden är saltvatten och finns i oceaner och polarisar. En stor del av världshaven är dessutom fortfarande outforskade. Varje gång vi sänder ned robotar för att undersöka haven, upptäcker vi helt nya växt- och djurarter. Det djupaste havsdjupet som hittills uppmätts är hela meter. För att förstå hur djupt det är, kan vi jämföra det med världens högsta berg, Mount Everest, som bara är meter högt. Dricksvatten Bara en mycket liten del av allt vatten på jorden är sötvatten och går att dricka. Sötvatten finns i insjöar, floder, grundvatten och is. Vatten som faller som regn är också sötvatten. Grundvatten är vatten som renats när det runnit genom flera jordlager ner i marken. Grundvatten tar vi bland annat upp genom brunnar som vi borrar upp. 1/2 liter vatten svettas och andas du ut varje dag Det finns ökenödlor som är så anpassade till livet i torka att de klarar sig på ett par droppar vatten per år! Vi människor överlever inte många dagar utan vatten. Eftersom vi gör av med vatten när vi svettas, andas och kissar, behöver vi också dricka mycket. Med tanke på hur viktigt vattnet är för oss, är det svårt att förstå att många tvingas dricka och använda smutsigt vatten. Visste du att en miljard människor inte har tillgång till rent vatten?! Ibland beror det på torka, som gjort att vattnet i brunnar och vattendrag dunstat. I andra fall beror det på översvämning. Vattnet som flyter omkring smutsar ned dricksvattnet med jord och lera. Dessa människor är ofta helt beroende av hjälporganisationer som delar ut rent vatten, borrar nya brunnar och renar det smutsiga vattnet. Klädtvätt var tungt arbete Förr i tiden tvättade vi svenskar kläder för hand. Fattiga kunde använda samma kläder i flera månader. När kläderna äntligen tvättades var de rejält smutsiga. Efter att ha legat i blöt, gnuggades de mot en bräda i en stor balja och sköljdes i sjön. Som tvättmedel använde man ofta avkok på aska från träd. Idag har vi tvättmaskiner och använder tvättoch sköljmedel som innehåller kemikalier. Det finns miljömärkta tvätt- och sköljmedel, men långt ifrån alla använder dem. VISSTE DU ATT... Det största kända hagel som har fallit ner på jorden, föll över Yüva Shansi i Kina år Ett enda hagelkorn vägde ca 4 kilo. I Sverige föll det nära 0,2 kilo tunga (7 x 8 cm) hagel över Ramnäs, Västmanland den 4 juli Foto: 8

12 UUuppgift 4 Frågor om vatten 1. Är havet djupare än de högsta bergen är höga? 2. Vad är grundvatten? 3. Var finns sötvatten, det som vi har som dricksvatten? 4. Hur mycket vatten svettas och andas du ut varje dag? Det här kan du och din familj göra GÖR SOM KUNGEN, VÄLJ KRANVATTEN! Kung Carl Gustav bjuder sina gäster på kranvatten! Fyll en flaska med iskallt kranvatten - gratis, gott och bra för miljön! GÖR RENT MED SÅPA! Tvätta och städa med miljömärkt rengöringsmedel. Såpa är ett utmärkt alternativ. VÄDRA KLÄDERNA! Om du vädrar kläderna efter att du använt dem, behöver du inte tvätta dem så ofta. Du sparar energi och sliter mindre på både miljön och dina kläder. 9

13 Mat På stenåldern åt vi kött, fisk, skaldjur, frukt, rötter, grönsaker, bär och nötter. Det var mat som fanns omkring oss, djur vi kunde fånga och det vi hittade i naturen. Vad vi äter påverkar miljön Vi äter idag allt mer kött. Kött innehåller visserligen mycket protein, men protein finns det även i många vegetariska rätter. Att odla grönsaker och göra vegetarisk mat är snällare mot miljön än att föda upp köttboskap. Kor, grisar och kycklingar behöver nämligen mycket mat och vatten. De orsakar stora gödselstackar, som i sin tur avger växthusgaser. Och transporten av djur orsakar ännu mer luftföroreningar. Om vi jämför med stenåldersmänniskornas liv har det aldrig varit lättare att få tag på mat än nu. Du behöver varken jaga djur eller leta i skogen. Du har mataffären nära. Idag är det svåra istället att undvika mat som inte är bra för dig! Många av de matvaror som finns i affärerna är halv- eller helfabrikat. Det är mat som redan tillagats på något sätt. Vi använder dem för att det är enkelt och sparar tid. De har ofta producerats i andra länder och transporterats hit till Sverige. Om vi istället köper matvaror som är odlade och producerade i Sverige, besparar vi naturen en massa luftföroreningar. Att använda halv- eller helfabrikat är inte heller lika nyttigt som att tillaga maten av naturliga råvaror. För att maten inte ska bli dålig i konservburken, använder man kemiska konserveringsmedel. Och för att det ska smaka gott, tillsätter man ofta olika former av socker. Mängden socker vi använder ökar hela tiden. När man äter kött, är det ekologiska köttet ett bra val, eftersom det kommer från djur som får leva mer naturligt och äter mer gräs än kraftfoder. Precis som ekologiska grönsaker, frukter och mjölk, är ekologiskt kött snällare mot miljön. År 1990 åt en svensk i genomsnitt 60 kilo kött per år hade den siffran stigit till 83 kilo kött! Köttindustrin påverkar miljön väldigt mycket. För att få en hamburgare behövs det mycket djurfoder, dricksvatten, el, transporter- och metangaspruttar! Närproducerat Att handla närproducerad mat är ofta bättre för miljön. Ju kortare sträcka maten har transporterats, desto mindre luftföroreningar har den orsakat! Nästa gång du handlar mat, läs på varan var den har tillverkats. Många affärer säljer äpplen från en gård i närheten, och bröd kan du köpa från ett närbeläget bageri. 10

14 I många städer kan man köpa lokalt producerade matvaror på marknader, i Stockholm heter den Bondens marknad. Äpplen från en sådan marknad har bara färdats ett tiotal kilometer från bondens gård till marknaden. De sydamerikanska äpplena i mataffären har färdats över halva jordklotet! Foto: I storstäderna kallas marknaden där lokala bönder säljer sina varor, för Bondens marknad. Ekologiskt är bra för alla Ekologisk mat innehåller inga konstgjorda ämnen såsom kemiska bekämpningsmedel. Att odla ekologisk havre är därför bättre både för jorden och för oss som ska äta havren. Ju fler ekologiska produkter vi köper, desto fler jordbrukare väljer att börja med ekologiskt jordbruk. Sortimentet växer med intresset. KRAV-märket garanterar att frukten, grönsakerna, mjölken, äggen, köttet och kaffet är ekologiskt. Bra miljömärkningar på livsmedel * Rättvisemärkt är inte i första hand en miljömärkning utan en social- och etisk märkning. Varför är inte all mat ekologisk? I ekologiskt jordbruk tänker man långsiktigt. Man vill att jorden i åkrarna ska vara rika på nyttiga ämnen även i framtiden. Därför låter den ekologiska bonden åkern vila ibland. Om man odlar på samma åker för intensivt, försvinner en del av jordens viktiga mineraler. Bönder som tänker kortsiktigt odlar i samma jordar så mycket de kan, för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Eftersom de får mer grödor än ekologiska bönder, kan de sälja dem billigare. Det är därför ekologiska varor kan vara lite dyrare. * UUuppgift 5 Undersök ditt skafferi & kylskåp 1. Ta hem boken. Läs på baksidan av sex matvaror i ert skafferi och kylskåp - konservburkar, paket, tuber, påsar - och skriv upp i vilket land de har tillverkats. Matvara & land Matvara & land Hur många kom från Sverige? Hur många kom från andra länder? Vilken vara tillverkades närmast ditt hem?.. 11

15 UPPDRAG: VEGO Foto: Lo Boman Smarrig bönmix med krispig ugnspotatis Uppdraget går ut på att laga en vegetarisk maträtt, gärna tillsammans med dina föräldrar eller en vän. (Du måste inte följa just detta recept). Ingredienser för bönmix (4 personer) 2 matskedar olivolja 1 liten röd lök, fint hackad 1 vitlöksklyfta, fint hackad 1 röd paprika, skuren i strimlor 1 liten zucchini skuren i kuber 1 matsked balsamvinäger 1 burk svarta bönor En till två nävar skivade champinjoner Lite färsk persilja Tillagning 1. Häll olivolja i stekpannan 2. Lägg i allt förutom bönor och persilja 3. Stek under omrörning i 5-10 minuter 4. Skölj bönorna och lägg dem i stekpannan 5. Rör om tills bönorna blivit varma 6. Strö över persiljan Ingredienser för ugnspotatis (4 personer) 8 mellanstora potatisar 2-3 matskedar olivolja 1 röd paprika, skuren i strimlor Varsin nypa (kryddmått) salt, paprika, basilika och timjan Tillagning 1. Sätt ugnen på 200 C 2. Skrubba potatisen, skala den inte 3. Skär potatisen i klyftor PS: Potatisklyftorna passar utmärkt som snacks! 4. Använd bakpapper eller smörj en plåt/form 5. Pensla potatisen med olivoljan 6. Strö kryddorna över potatisen 7. Sätt i ugnen i minuter Det här kan du och din familj göra HANDLA EN EKO- LOGISK VARA! Köp en ekologisk produkt varje gång du handlar mat, det är ett bra sätt att hjälpa miljön! VÄLJ NÄRODLAT! Om det finns, köp frukt och grönsaker som är odlade där du bor. LAGA RIKTIG MAT! Undvik färdigmat. Att själv laga maten är billigare, nyttigare och godare! 12

16 Marken och skogen Mer än halva Sverige består av skog. Skogen är viktig, eftersom den omvandlar koldioxid till syre, som vi alla andas. Vad har du alltid med dig, hur gammal du än är, var du än bor och vart du än ska? Jo, marken under dina fötter. Förutom enstaka timmar i ett flygplan eller på en båt, tillbringar du hela ditt liv på marken. Jorden är vårt hem - marken vi står på, åkern vi odlar, vägen vi vandrar på och bergen som sträcker sig upp mot himlen. Själva koldioxiden binds i barren och bladen. På så sätt hjälper träden oss att bromsa växthuseffekten. De kan tyvärr inte binda all koldioxid, eftersom vi hela tiden släpper ut mer luftföroreningar, men de gör sitt bästa. Skogen renar också mycket av jordens vatten, är hem för många djur och platsen där de finner sin mat. Därför måste vi ta hand om våra skogar. VISSTE DU ATT... Våra vanligaste träd är gran och tall. Tall 39 % Gran 41 % Bok 1 % Torra 3 % Björk 12 % Ek 1 % Övriga lövträd 3 % 13

17 UUuppgift 6 Svenska träd 1. Känner du igen trädet? Dra ett streck mellan blad/träd och rätt namn. asp björk bok gran ek 2. Tävla mot en klasskamrat! Vem kommer först på 20 ord som innehåller trädnamn? (exempel: granne) 3. Hur många efternamn som innehåller trädnamn kommer du på? Det här kan du och din familj göra LÄMNA TIDNINGAR TILL INSAMLINGEN! Av gamla tidningar görs nya. Pappersinsamling gör att vi sparar två träd per svensk, varje år! KÖP MILJÖMÄRKT PAPPER! Köp miljömärkt papper så ofta du kan. LÅT TRÄDEN I REGNSKOGEN STÅ! Regnskogen behövs för miljön. Välj hellre möbler av annat trä, såsom al, ek eller furu. 14

18 Efteråt kan skogsägaren låta skogen växa upp av sig själv igen. Då blir det en blandskog med lite olika trädsorter. Oftast när man planterar nya träd på platsen, väljer man att plantera bara en typ av träd i skogen, exempelvis granar. Förr högg man bara ner några träd åt gången. Idag återgår en del till plockhuggning för att vara snällare mot alla djur och växtarter som lever i skogen. Urskogen Urskog kallas en skog som människan aldrig odlat eller huggit ner träd i. Urskogar behövs för de unika växt- och djurarter som finns där. Artrikedomen i urskogen är stor, och de olika växtarterna hjälper varandra att växa sig starka. En tredjedel av alla skogar i världen är urskogar. I Sverige finns det få urskogar kvar. Bara ett par procent av alla skogar är urskogar, och de ligger ofta nära fjällen i norra Sverige. Vad görs av träden? Av de träd som sågas ner görs bland annat brädor och plank, som man kan bygga möbler och hus av. Sågspånet som blir över används som underlag i hästboxar, pressas till spånplattor eller pellets som används för att värma hus. Kartong och papper gör man av de lite klenare stammarna från träden. Dessa gör man till flisor och kokar sen till pappersmassa. Skogsbruk och kalhyggen När träden blivit runt 50 år, gallrar man bort dem som står för tätt. De som blir kvar får mer ljus och växer bättre. När träden är 100 år huggs de ner, varpå det bildas ett kalhygge, som ett hål mitt i skogen. VISSTE DU ATT... Sveriges äldsta tall är 760 år gammal! Det vet man tack vare en metod där man tar ett litet prov med hjälp av en speciell borr. Borren tar ut en liten bit ved som man sedan kan räkna årsringarna på, utan att skada trädet. Foto: Magnus Andersson 15

19 Hur gammalt är trädet? Du kan räkna ut hur gammal en gran är genom att räkna grenvarven. Granen får sitt första grenvarv när den är tre år. Efter det får den ett nytt grenvarv för varje år. Du kan se på stubbar hur gammalt trädet var när det höggs ner. Räkna ett år för varje ljus och mörk ring bredvid varandra. Den ljusa ringen bildas på våren när trädet dricker mycket vatten, den mörka på hösten när trädet dricker mindre. Svampar Förutom syre och virke, ger skogen oss också bär och svamp. De flesta ätliga svampar hör till gruppen hattsvampar, som består av en hatt och en fot. Under hatten sitter rör eller skivor där det bildas sporer. Det är också på rören, skivorna och sporerna man ser vad det är för en sorts svamp. På foten kan det också finnas en ring eller en strumpa. Skogen ger oss också en mängd olika bär. De vanligaste är lingon, blåbär, hallon, hjortron och björnbär. Årsringarna talar om trädets ålder. Spela spel i skogen Tre i rad 8 kvistar 6 stenar tre ljusa och tre mörka Gör en spelplan med hjälp av åtta kvistar så du får 3 x 3 rutor. Varje spelare lägger en sten i taget och den av er som först får tre av sina stenar i rad, antingen diagonalt, horisontellt eller vertikalt vinner. 16

20 FÖRLORAT MEDVE- TANDET SKRIKER HÖGT ÄR OFTA NERE ETT PARTI LÖPTÄV- LING HAN VAR FÖRST HOJTADE AVSLÖJAR RINGAR PÅ STUBBE STORLEK EJ VILDA LINJE SPEL KORSORD UNDER KOPPEN DRYCK HAR INTE TRÖTT STYRDE RYSS- LAND DRABBAR TONÅRING INDISKT BRÖD IRRITERAR FÖRKYLD FÖRSKÖ- NAR SVENSK TÄVLING TAR TAG FLICKA MISS- TÄNKA GNAGARE DELAR AV KRONA Uuppgift 7 Vad kan du om skogen? 1. Lagen som säger att vi får röra oss fritt JA NEJ i skogen kallas för Allaskogslagen 2. Det finns rovdjur i de svenska skogarna JA NEJ 3. De flesta träd huggs ner JA NEJ när de är ett par år gamla 4. Björnen kallas för skogens konung JA NEJ 5. Mossa kan växa på stenar JA NEJ HEMLIGT TECKEN Svampen består inte bara av den del du ser ovanför marken. Om du lyfter på mossan i skogen kan du se små vita, tunna trådar i marken. Trådnätet kallas mycel, och det är egentligen det som är svampen! Svampens trådar i marken hjälper träden att suga upp mer näring från marken. Som tack får svampen socker av trädet. 17

21 Energi Hur ser energi ut? Energi är en kraft som finns i solen, jorden, vattnet, vinden, växterna och allt som lever. Den gör så att saker rör på sig, förändras eller utför något. Innan el uppfanns använde vi brasor, stearinljus och fotogenlampor för att få ljus. Vi åkte häst och vagn eller gick dit vi skulle. Än idag är det så livet ser ut för miljontals människor, eftersom el kostar pengar, som de fattiga människorna inte kan betala. Moderna samhällen är helt beroende av el. När stormen Gudrun rasade i södra Sverige, var det de långa elavbrotten som de drabbade människorna upplevde som svårast. Plötsligt kunde de varken sätta på spisen, förvara mat i kylskåpet, värma sina hus eller tända lampor. El och bensin har gett oss bekväma liv med uppvärmda hus, bilar att åka med och maskiner som tillverkar saker. Eftersom vi använder oss av för mycket energi i vår vardag skapar det problem. Vår höga energianvändning leder till att vi förbrukar för mycket av naturens resurser. Det finns olika former av energi. Solen, vinden och vattnet ger oss flödande energi. Solstrålarna strålar ner på oss, vinden blåser fram och vattnet forsar - alla dessa ord beskriver något slags rörelse. Dessa energikällor är också förnyelsebara, de kan skapas om och om igen. Växter och träd ger oss också energi, som bränsle till bilar och för att värma upp hus. Den energi vi får från växtriket, kallas för biobränsle. I marken finns det lagrad energi såsom olja, naturgas, kol och torv. Dessa energiformer bildas genom att gamla växter långsamt pressas ned mot jordens inre. Det tar miljontals år för dem att förmultnas till exempelvis olja. Därför finns det inte heller obegränsat med olja eller naturgas. Solceller tar upp energi från solen. 18

22 Värme slukar energi Vårt kyliga klimat i Sverige gör att det går åt mycket energi till att värma våra hus. Vissa använder fjärrvärme vilket innebär att man värmer upp vatten som sedan skickas till elementen i husen. Nu kan man också köpa miljömärkt fjärrvärme och el. Solen är en fantastisk energikälla, som dessutom aldrig tar slut. under mer än halva året är solfångare på husets tak det mest miljövänliga sättet att producera värme och varmvatten. Under den mörka årstiden måste man komplettera med en annan energiform till exempel pellets, som också är miljövänligt och rent. Solfångare har funnits i mer än 30 år. Solenergi är gratis. Andra hus värms upp med hjälp av el eller värmepanna. Ett annat bra alternativ för husägare är en värmepump som utnyttjar värmen från marken, grundvattnet eller luften. Vi använder en mängd olika energikällor för att producera el och bränsle en del av dem är bättre för miljön, andra sämre. Så mycket sparar du Visste du att uppladdningsbara batterier är väldigt mycket billigare - och mycket bättre för naturen? Fakta: Uppladdningsbara batterier kan laddas upp till 1000 gånger. Engångsbatterier lämnas till en insamlingsholk efter bara en gångs användning. Prisjämförelse: Vi jämför priset för batterier av den storlek som exempelvis passar till väckarklockor och bärbara CD-spelare, storleken AAA 1.5 volt. Fyra engångsbatterier kostar 40 kronor. Fyra uppladdningsbara batterier kostar 100 kr och du behöver en batteriladdare som kostar 160 kronor. Hur mycket billigare blir det efter du bytt 100 batterier? Engångsbatterier 100 / 4 batterier = 25 * 40 kr Totalt = 1000 kronor Uppladdningsbara batterier Inköpskostnad för batterier och laddare: 260 kr. Den el som används för hundra uppladdningar: 150 kr. Totalt = 410 kronor Slutsats: Att välja uppladdningsbara batterier blir mycket billigare - och dessutom mycket bättre för miljön. Efter att du bytt hundra batterier har du redan sparat 590 kronor! Vissa fjärrkontroller och elektronik, fungerar inte bra med uppladdningsbara batterier. Hör alltid med din handlare, om att de fungerar bra med den sak som du ska använda dom mest för. 19

23 Energi och miljön Flödande energi Biobränslen Lagrad energi Solkraft är ett bra alternativ. Med solceller kan solens energi utnyttjas för att få elektricitet och med solfångare för att få värme och varmvatten. Det blåser mycket i Sverige, speciellt vid kusterna. Vindkraft är precis som solkraft, väldigt ren. Den orsakar inte heller några utsläpp. Vattenkraft är en oändlig och ren energikälla och det energislag som vi använder oss mest utav i Sverige. Vattenkraft är en bra energikälla men de stora dammarna kan skada växtlivet och störa djurlivet runtomkring. Ett förnybart drivmedel är etanol, en sorts sprit som framställs genom att jäsa exempelvis potatis eller sockerrör. Om man använder etanol istället för bensin blir det mycket mindre koldioxidutsläpp. Biogas som vi kan utvinna ur avfall och slam, är ett bra alternativ för att driva t ex bilar. Då återvinner vi våra sopor och får mycket lite utsläpp av koldioxid. Etanol och biogas kallas för biobränslen. Nu finns det miljömärkta biobränslen. När vi producerar el i svenska kärnkraftsverk, bildas det mycket små mängder av miljöfarligt utsläpp i luft och vatten. Men det blir kvar en annan typ av avfall som är radioaktivt och är farligt för djur, natur och människor. Därför måste det förvaras på ett mycket säkert sätt, så att det inte kommer i kontakt med naturen på år. Foto: Hans Blomberg Olja, naturgas och kol är de vanligaste energikällorna i världen. De är fossila energikällor. När man använder dem skadar man klimatet, eftersom utsläppen bidrar till klimatförändringar. Olja, som är en vätska, bildas av att djur och växter dör, förmultnar och försvinner ned i marken. Det är dock en lång process på minst år. Olja använder vi som bränsle till våra fordon och för att värma upp hus. Naturgas är en annan energikälla som finns under marken. Det är en blandning av olika gaser, bland annat metan. Den används som bränsle i både värmeverk och fordon. Även naturgas orsakar luftföroreningar, men mindre än kol och olja. Kol bildas på samma sätt som olja. I många länder värmer man fortfarande upp sina hus genom att elda kol. Det är inte bra, eftersom kol som eldas orsakar stora koldioxidutsläpp och andra luftföroreningar. 20