Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013

Transkript

1 PM Dnr 14/ (26) Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Håkan Vestergren Uppföljning av landstingens särskilda tandvårdsstöd år 2013 Sammanfattning Mot bakgrund av brister som konstaterats vid tidigare uppföljningar beslutade Sveriges Kommuner och Landsting att under år 2013 göra en särskild och utökad satsning på att försöka kvalitetssäkra uppföljningen. Av detta skäl gjordes ingen uppföljning för år I stället har träffar genomförts fördelade över landet med de ansvariga för uppföljningen i samtliga landsting i syfte att klarlägga förutsättningarna, säkra gemensamma avgränsningar och definitioner samt kartlägga skillnader i organisation och rutiner som kan påverka kvalitet och jämförbarhet i inlämnade data. Vid uppföljningen avseende verksamheten i landstingen år 2013 har de inkommande uppgifterna granskats och bedömts ur rimlighetssynpunkt med förnyade kontakter med uppgiftslämnare. Region Skåne har bland annat på grund av byte av datasystem inte kunnat leverera några uppgifter för år För ytterligare ett par landsting saknas vissa uppgifter, trots de insatser som gjorts för att samtliga landsting ska kunna lämna efterfrågade uppgifter. Det förekommer som tidigare betydande variationer mellan landstingen. Vi bedömer att vissa avvikelser är så stora att de är svåra att förklara enbart med de naturliga variationer i förutsättningar som finns mellan landstingen. Variationerna förklaras enligt våra bedömningar delvis av de skillnader som förekommer i sätten att organisera verksamheten samt skillnader i rutiner för registrering m.m. På grund av de konstaterade osäkerheterna i underlaget har vi valt att bara göra begränsade försök till jämförelser med tidigare år för att om möjligt utläsa trender i utvecklingen. En tendens som kan utläsas är att antalet personer som erhållit munhälsobedömning i merparten av landstingen, liksom totalt i riket, minskat något i förhållande till år Detta samtidigt som kostnaderna legat relativt oförändrade totalt sett. Kravet på återkommande upphandling av munhälsobedömningarna innebär att kostnaderna per munhälsobedömning kan variera kraftigt över tiden i enskilda landsting. Detta gäller även för kostnaden per munhälsobedömning vid en jämförelse mellan landsting. Den vårdgivare som vinner upphandlingen om utförande av munhälsobedömningarna får genom detta också försteg jämfört med andra när det gäller att erbjuda nödvändig tandvård. Sannolikt är detta en av förklaringarna till att kostnaden per munhälsobedömning kan variera från 0 upp till 700 kronor. Den sedan tidigare konstaterade relativt kraftiga kostnadsutvecklingen för den nödvändiga tandvården fortsätter. Den genomsnittliga kostnaden per behandlad person Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 (26) har ökat från cirka kronor år 2011 till cirka kronor år Det motsvarar en ökning med 13 procentenheter. Däremot har inte antalet behandlade ökat i samma omfattning som tidigare år. Vad gäller tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning speglar resultatet första året av tandvårdsstödet i denna del. Här bedöms inte motsvarande osäkerheter vad gäller inrapporterade data föreligga. I rapporten redovisas även könsuppdelad statistik under avsnittet Tandvårdsstödet i ett genusperspektiv. Region Skåne har inte kunnat lämna statistik över tandvårdsstödet. Ytterligare tre landsting har inte kunnat lämna kompletta könsuppdelade uppgifter i alla delar. Under det senaste dryga året har omfattande insatser genomförts tillsammans med huvudmännen för att möjliggöra högre kvalitet i inrapporteringen av data. Mot bakgrund av de skillnader som fortfarande konstaterats föreligga vad gäller organisation, rutiner och kvalitetssäkring, är vår bedömning att det krävs ett fortsatt utvecklings- och kvalitetsarbete. Landsting och regioner bör därför se över och kvalitetssäkra rutinerna för: - identifiering av personkrets och rapportering om berörda personer och utfärdande av bevis för rätt till nödvändig tandvård - hantering av erbjudande och svar om munhälsobedömning - uppföljning av de som avstått erbjudande eller inte svarat - uppföljning av de som accepterat erbjudande - säkerställa könsuppdaterad statistik. Med utgångspunkt i det gemensamma arbetet med denna rapport och ovanstående slutsatser har flera landsting redan påbörjat ett översynsarbete. Bakgrund Det vi valt att kalla landstingens särskilda tandvårdsstöd har sin grund i en ändring i tandvårdslagen som genomfördes den 1 januari Landstingen fick ett utökat ansvar som innebär att svara för uppsökande verksamhet med erbjudande om avgiftsfri munhälsobedömning för vissa grupper, som äldre personer med flera med omfattande insatser av vård och omsorg samt personer som omfattas av LSS. Dessa grupper ska också erbjudas nödvändig tandvård. Viss tandvård, som är ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid ingår vidare i tandvårdsstödet. Denna tandvård, liksom den s.k. nödvändiga tandvården, erbjuds med vårdavgifter som för öppen hälso- och sjukvård. Tandvårdsstödet i dessa olika delar omfattar personer som är 20 år eller äldre. Staten och Landstingsförbundet träffade i samband med lagändringen en överenskommelse om statlig ersättning för överförandet av kostnadsansvaret till

3 (26) landstingen. Här ingick även ett krav på uppföljning av stödet. Från och med år 2002 inräknas ersättningen i det generella statsbidraget till landstingen. Ett antal kompletteringar har gjorts, bl.a. ändringar i tandvårdslagen och tandvårdsförordningen från 1 januari 2004 efter en översyn under år Under 2008 infördes ett nytt allmänt tandvårdsstöd riktat till hela den vuxna befolkningen i Sverige. Året därpå tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att utöka det statliga tandvårdsstödet med ett nytt stöd till personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad tandhälsa. 1 januari 2013 infördes ett nytt tandvårdsstöd till personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar, en del av det så kallade tredje steget i tandvårdsreformen, innebärande att 12 patientgrupper med särskilda diagnoser erbjuds tandvård till hälsooch sjukvårdsavgift. Landstingsförbundet och senare Sveriges Kommuner och Landsting har sedan starten år 1999 och fram till och med år 2012 arrangerat återkommande konferenser med deltagande från samtliga huvudmän samt hämtat in och redovisat data om reformens omfattning och kostnader. Syftet har varit gemensamt erfarenhetsutbyte, kvalitetssäkring bland annat av uppföljningen samt återrapportering till staten och huvudmännen. Under årens lopp har noterats att ett smärre antal huvudmän inte kunnat lämna samtliga efterfrågade uppgifter. Vidare att uppgifterna i viss utsträckning bedömts otillräckligt kvalitetssäkrade för att ge en rimligt säker bild av utvecklingen av tandvårdsstödet samt att kunna ligga till grund för jämförelser mellan landstingen. Även de successiva förändringarna i regelverket har naturligtvis inneburit begränsningar i dessa avseenden. I denna rapport används begreppet landsting för såväl landstingen som regionerna. Uppföljning för år 2013 insatser för ökad kvalitet i inrapporteringen Mot bakgrund av de konstaterade bristerna i underlaget beslutade Sveriges Kommuner och Landsting att under år 2013 göra en särskild och utökad satsning på att försöka kvalitetssäkra uppföljningen. Av detta skäl gjordes ingen uppföljning av tandvårdsstödet för år Under vintern och våren har träffar genomförts fördelade över landet med de ansvariga för uppföljningen i samtliga landsting. Syftet har varit att klarlägga förutsättningarna, säkra gemensamma avgränsningar och definitioner samt kartlägga skillnader i organisation och rutiner som kan påverka kvalitet och jämförbarhet i inlämnade data. Datainsamlingen har med utgångspunkt i träffarna anpassats så att samtliga landsting ska kunna lämna de efterfrågade uppgifterna. Tidigare har landstingen lämnat uppgifter i en excelmall vilket har inneburit en delvis automatiserad process för ett lokalt uttag av uppgifter ur landstingens respektive system. Vid 2013 års insamling användes i stället ett webbenkätverktyg med manuell

4 (26) inmatning av värden. Eftersom antalet insamlade uppgifter minskat jämfört med tidigare år bedömdes det nu som ett lämpligare alternativ. Den manuella inmatningen bedömdes innebära förbättrade förutsättningar för kvalitetssäkring hos de uppgiftslämnande landstingen. Skillnader i organisation och tillämpade rutiner m.m. Den uppsökande verksamheten bedrivs på varierande sätt av de olika landstingen. Skillnader kan också finnas på grund av olikheter i förfrågningsunderlagen vid upphandling av munhälsobedömningar. Skillnader i omfattningen av munhälsobedömningar kan även härledas till olikheter i kommunernas organisation, t.ex. till följd av fritt val av utförare i hemtjänst. Landstingen erhåller normalt uppgifter om berörda personer från kommunerna. Det förekommer skillnader i hur rapporteringen sker. Genom att till exempel registreringar och uppföljning görs på olika sätt, är uppgifterna i flera avseenden komplicerade att jämföra mellan landstingen. Nedan redovisas avvikelser som konstaterats i samband med kartläggningen. Personkretsen Olikheter konstateras mellan huvudmännen vad gäller om man certifierar/utbildar de i kommunen som rapporterar om berörda personer eller inte om bara certifierade/utbildade befattningshavare i kommunen kan göra bedömningen av rätten till tandvårdsstöd och skicka underlag/ansökan till landstinget om man följer upp och reviderar personkretsen samt hur ofta detta i så fall sker rutiner för registrering av berättigade personer rutiner vad gäller registrering och rapportering av ja-tack till munhälsobedömning (centralt utskick särskild blankett eller i samband med erbjudande eller intygsskrivning, uppföljning av de som inte svarat etc.) hur man avgränsar personkretsen vad gäller personer som omfattas av LSS hantering t.ex. avflyttade, avlidna (både vad gäller rapportering av antal registrerade och antal ja-tack ) Munvårdsutbildning På motsvarande sätt har konstaterats olika sätt att organisera och redovisa utbildning till omvårdnadspersonalen. Sätten varierar från undervisning redovisad för antal grupper respektive antal individer, betalning per timme respektive i förhållande till antal individer etc. Olikheter finns vidare vad gäller upplägg med grundutbildning och vidareutbildning m.m.

5 (26) Resultat och kommentarer Denna rapport över verksamheten i landstingen år 2013 har utarbetats med de inkomna uppgifterna från landstingen som grund. De inkommande uppgifterna har granskats och bedömts ur rimlighetssynpunkt med förnyade kontakter med uppgiftslämnare och viss korrigering som följd. I något fall har uppgifterna bedömts så orimliga att de i samråd med uppgiftslämnare strukits helt. I övrigt svarar varje landsting självt för kvaliteten i lämnade uppgifter. Region Skåne har bland annat på grund av byte av datasystem inte kunnat leverera några uppgifter för år För ytterligare ett par landsting saknas vissa uppgifter, trots de insatser som gjorts för att samtliga landsting ska kunna lämna efterfrågade uppgifter. Som vid tidigare uppföljningar har noterats att variationerna mellan landstingen är betydande. Vissa avvikelser från medelvärdena är så stora att de är svåra att förklara enbart med de naturliga variationer i förutsättningar som finns mellan landstingen. En del av förklaringen till variationerna torde finnas i de skillnader som förekommer i sätten att organisera verksamheten samt skillnader i rutiner för registrering m.m. En översiktlig analys visar dock inte på några tydliga och genomgående samband här. Med anledning av osäkerheterna i underlaget har vi valt att endast i vissa begränsade avseenden försöka jämföra uppgifterna med tidigare år i försök att utläsa trender i utvecklingen. Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning (MHB) Den uppsökande verksamheten omfattar ett erbjudande om en munhälsobedömning genomförd av tandvårdspersonal, individuell instruktion om hur den dagliga munhygienen bör utföras samt vid behov kontakt med tandläkare eller tandhygienist för att få nödvändig tandvård (NT) utförd. Tabell 1 Antal personer per i personkretsen för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård (NT), i vilken utsträckning de erhållit munhälsobedömning (MHB) samt kostnaderna för detta år Landsting Antal i personkretsen för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Andel i personkretsen i förhållande till befolkningen 20 år och äldre Antal som fått munhälsobedömning (MHB) Andel som fått MHB i förhållande till personkretsen Kostnad för MHB, tkr Kostnad per MHB, kr Stockholm ,6 % % Uppsala ,2 % % Sörmland ,2 % % Östergötland ,8 % % Jönköpings ,1 % % Kronoberg ,5 % % Kalmar ,5 % % Blekinge ,1 % %

6 (26) Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland ,2 % % Västra Götaland ,3 % % Värmland ,7 % % Örebro ,3 % % Västmanland ,2 % % Dalarna ,7 % % Gävleborg ,0 % % 0 0 Västernorrland ,1 % % Jämtland ,7 % % Västerbotten ,8 % % Norrbotten ,5 % % Gotland ,8 % % Totalt *) ,3 % % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne En tendens är att antalet personer som erhållit munhälsobedömning i merparten av landstingen, liksom totalt i riket, minskat något i förhållande till år 2011 medan kostnaderna legat relativt oförändrade totalt sett. Kravet på återkommande upphandling av munhälsobedömningarna innebär att kostnaderna per munhälsobedömning kan variera kraftigt över tiden i enskilda landsting, vilket även gäller kostnaden per munhälsobedömning vid en jämförelse mellan landsting. Den vårdgivare som vinner upphandlingen om utförande av munhälsobedömningarna får genom detta också enklare att erbjuda nödvändig tandvård. Dessa fördelar är sannolikt en av förklaringarna till att kostnaden per munhälsobedömning kan variera från 0 upp till 700 kronor. I tabell 2 nedan redovisas även antal personer som under år 2013 tackat ja till erbjudande om munhälsobedömning. Landsting Antal i personkretsen för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Antal som fått munhälsobedömning (MHB) Antal som tackat ja till munhälsobedömning Andel som tackat ja till munhälsobedömning i förhållande till personkretsen Andel som fått munhälsobedömning i förhållande till personkretsen Stockholm % 56 % Uppsala % 46 % Sörmland % 53 % Östergötland % 48 % Jönköpings % 60 % Kronoberg % 48 % Kalmar % 66 % Blekinge % 47 % Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland % 35 % Västra Götaland % 44 % Värmland % 70 % Örebro % 82 %

7 (26) Västmanland % 37 % Dalarna % 77 % Gävleborg % 71 % Västernorrland % 79 % Jämtland % 42 % Västerbotten % 53 % Norrbotten u.s. u.s. 50 % Gotland % 49 % Totalt *) % 54 % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne och Norrbotten (delvis) På grund av de konstaterade stora avvikelserna i rutinerna för hanteringen av erbjudandena om munhälsobedömning, har vi valt att avstå ifrån att ställa antalet ja tack i relation till antalet personer som erhållit munhälsobedömning. Skillnader i rutinerna för registrering och uppföljning av de som tackat ja till munhälsobedömning gör även att försiktighet bör iakttas vid tolkning av de jämförelsetal som vi ändå valt att redovisa i tabellen. En bedömning som görs är att en hög andel i personkretsen av personer som omfattas av LSS kan ge en låg andel som tackar ja till munhälsobedömning. Detta kan delvis bero på att en stor andel av dem redan har en upparbetad tandvårdskontakt. Diagram 1 Andel som fått munhälsobedömning i förhållande till personkretsen år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

8 (26) Diagram 2 Kostnad per munhälsobedömning (MHB) år Kronor Munvårdsutbildning Vård- och omsorgspersonalen erbjuds utbildning samt information om betydelsen av den dagliga förebyggande vården för patienternas mun- och tandhälsa samt individuell handledning, när en person på grund av sjukdom eller funktionshinder inte själv kan sköta munhygienen. Tabell 3 Antal utbildade personer samt kostnader för utbildning år Landsting Antal utbildade Utbildning kostnad, tkr Kostnad i kronor per utbildad person Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköpings Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne u.s. u.s. u.s. Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland

9 (26) Jämtland Västerbotten Norrbotten u.s. u.s. u.s. Gotland Totalt *) u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne och Norrbotten Utformning och genomförande av utbildningen varierar mellan landstingen, vilket även gäller hur genomförd utbildning redovisas. Det avser till exempel olika former för grundutbildning och vidareutbildning, gruppundervisning, betalning per timme oavsett antal utbildade personer etc. Nödvändig tandvård Personer som ska erbjudas munhälsobedömning ska också erbjudas nödvändig tandvård inom den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Samtliga i personkretsen har rätt till nödvändig tandvård oavsett om de tackar ja eller nej till erbjudande om munhälsobedömning. Tabell 4 Antal personer som fått nödvändig tandvård samt kostnader år Landsting Antal som fått nödvändig tandvård (NT) Andel som fått nödvändig tandvård i förhållande till personkretsen Kostnad för nödvändig tandvård, tkr Kostnad per person som fått nödvändig tandvård, kr Stockholm % Uppsala % Sörmland % Östergötland % Jönköpings % Kronoberg % Kalmar % Blekinge % Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. Halland % Västra Götaland % Värmland % Örebro % Västmanland % Dalarna % Gävleborg % Västernorrland % Jämtland % Västerbotten % Norrbotten % Gotland % Totalt *) % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne

10 (26) Tendensen sedan tidigare med en relativt kraftig ökning av kostnaderna för den nödvändiga tandvården fortsätter. Den genomsnittliga kostnaden per behandlad person har ökat från cirka kronor år 2011 till cirka kronor år 2013, vilket motsvarar en ökning med 13 procentenheter. Antalet behandlade har dock inte ökat i samma omfattning som tidigare år. Diagram 3 Andel som fått nödvändig tandvård år 2013 i förhållande till personkretsen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 4 Kostnad per person som fått nödvändig tandvård år 2013, kronor

11 (26) Munhälsobedömning och nödvändig tandvård hur många nås av stödet? I tabell 4.1 nedan redovisas antalet personer som erhållit munhälsobedömning eller nödvändig tandvård eller båda dessa insatser i tandvårdsstödet. För att få en bild av hur många som nås av tandvårdsstödet har antalet ställts mot antalet personer i personkretsen. Tabell 4.1 antal personer som år 2013 fått munhälsobedömning och/eller nödvändig tandvård. Landsting Antal som fått munhälsobedömning och/eller nödvändig tandvård Antalet personer som fått munhälsobedömning och/eller nödvändig tandvård i relation till personkretsen Stockholm % Uppsala % Sörmland % Östergötland % Jönköpings % Kronoberg % Kalmar % Blekinge % Skåne u.s. u.s. Halland % Västra Götaland % Värmland % Örebro % Västmanland % Dalarna % Gävleborg % Västernorrland % Jämtland % Västerbotten % Norrbotten u.s. u.s. Gotland % Totalt *) % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne och Norrbotten Drygt personer har, i riket exklusive Region Skåne, år 2013 nåtts av det särskilda tandvårdsstödet i form av munhälsobedömning och/eller nödvändig tandvård. Den stora spännvidden mellan landstingen, 79 till 122 procent i förhållande till personkretsen, bedöms i betydande utsträckning vara ett resultat av olika sätt att definiera och registrera personkretsen samt av skillnader i rutinerna för den uppsökande verksamheten. Detta förklarar också att värdet i tabellen kan överstiga hundra procentenheter.

12 (26) Samtidigt torde det också vara ett uttryck för att de olika landstingen i varierande omfattning faktiskt lyckas nå de avsedda målgrupperna. Sätten att organisera verksamheten, vilka resurser som avsatts för genomförandet samt det betydelsefulla samarbetet med kommunerna och andra viktiga aktörer bedöms vara olika avgörande faktorer här. Diagram 5 Andel som år 2013 fått munhälsobedömning och/eller nödvändig tandvård i förhållande till personkretsen 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tandvård som led i sjukdomsbehandling Tandvårdsstödet Tandvård som led i en sjukdomsbehandling innebär att viss tandvård ges till en avgift inom hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Tandvårdsförordningen beskriver vid vilka tillfällen som tandvården kan ges inom detta tandvårdsstöd. Det är oftast inte all tandvård, utan endast den tandvård som behövs för behandlingen av en allmänsjukdom, som är aktuell inom ramen för tandvårdsstödet. Rubriceringen av tandvårdsstödet är dock inte helt adekvat. Jämfört med 2011 har målgrupperna Sjögren och strålbehandlade fallit bort och grupp 15 tillkommit i tandvårdsstödet (se förteckningen nedan). Som Tandvård som led i en sjukdomsbehandling räknas tandvård vid följande tillfällen eller av följande anledningar: 1. Medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning. 2. Tandvårdsbehandling av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet.

13 (26) 3. Behandling av tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall. 4. Infektionssanering av patienter som ska genomgå vissa kirurgiska ingrepp, där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav. 5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan. 6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom. 7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs- eller halsregionen. 8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom). 9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné. 10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla. 11. Utbyte av tandfyllningar p.g.a. avvikande reaktioner mot dentala material. 12. Utbyte av tandfyllningar som led i en medicinsk rehabilitering. 13. Används inte längre. 14. Används inte längre. 15. Behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade I tabell 5 och 6 nedan redovisas antalet personer som år 2013 erhållit tandvård som ett led i sjukdomsbehandling fördelat per grupp respektive per landsting. Tabell 5 Antal personer som år 2013 erhållit tandvård som ett led i sjukdomsbehandling samt kostnaderna för stödet fördelat på grupperna Grupp Antal som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antal som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling per invånare 20 år och äldre Kostnad, tkr Kostnad per behandlad, kr S1. Behandling vid missbildning , S2. Behandling vid defekt på grund av sjukdom , S3. Behandling av skada vid epileptiskt anfall 91 0, S4. Infektionsbehandling inför kir ingrepp , S5. Munslemhinneförändringar p.g.a. sjukdom , S6. Utredning om odontologiskt samband , S7. Behandling vid strålbehandling , S8. Behandling vid orofaciala smärtsyndrom , S9. Behandling vid allvarlig sömnapné , S10. Behandling vid tandvårdsrädsla 890 1, S11. Utbyte av fyllningar vid avvikande reaktion 226 0, S12. Utbyte av fyllningar vid långvarigt. sjukdomstillstånd 37 0, S15. Behandling av erosionsskador 33 0, Totalt *) , *) Riket exklusive Skåne

14 (26) Tabell 6 Antalet personer som under år 2013 erhållit tandvård som led i en sjukdomsbehandling samt kostnaderna för stödet fördelat per landsting. Landsting Antal som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antal som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling per invånare 20 år och äldre Kostnad, tkr Kostnad per behandlad, kr Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköpings Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Totalt *) u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne Kostnaden per behandlad varierar mellan landstingen, utöver andra orsaker som t.ex. skillnader i andel av de olika bakomliggande orsakstillstånden och olika kostnadsläge, även av att vissa landsting tagit beslut att medge mer vård än vad som regeleras i tandvårdsförordningen.

15 (26) Diagram 6 Antal personer som år 2013 fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling per invånare 20 år och äldre Diagram 6.1 Kostnad per behandlad år 2013, kronor

16 (26) Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Stödet riktar sig till personer som har tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och där sjukdomen eller funktionsnedsättningen leder till ökad förekomst av tandsjukdomar. De som kan få ta del av stödet är personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling på grund av vissa sjukdomar. Syftet med stödet är att det inte ska uppstå ekonomiska hinder för dessa personer att få den tandvård som de är i behov av. Enligt tandvårdslagen och förordningen ska landstingen erbjuda tandvård till dem som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av: 1. Svår psykisk funktionsnedsättning 2. Parkinsons sjukdom 3. multipel skleros 4. cerebral pares 5. reumatoid artrit 6. systemisk lupus erythematosus 7. sklerodermi 8. amyotrofisk lateralskleros (ALS) 9. orofacial funktionsnedsättning 10. symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) 11. sällsynt diagnos I ett av Socialstyrelsen fastställt formulär för läkarintyg ska läkaren styrka sjukdomen eller funktionsnedsättningen och göra en bedömning av om personen har en svår till fullständig nedsättning eller begränsning av vissa angivna funktionstillstånd. Därefter ska en sammantagen bedömning göras av personens funktionstillstånd. Landstinget utfärdar med läkarintyget som grund ett tandvårdskort till de berörda personerna. Utredningen Friskare tänder till rimligare kostnader (SOU 2007:19) uppskattade antalet berättigade till I tabell 7 och 7.1 nedan redovisas stödet fördelat per grupp i riket, exklusive Region Skåne samt per landsting. Resultatet speglar första året av tandvårdsstödet i denna del och här bedöms inte motsvarande osäkerhet i rapporterade data som gäller de övriga delarna av tandvårdsstödet föreligga.

17 (26) Tabell 7 Antal personer med intyg samt kostnader år 2013 för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Grupp Antal personer med intyg (kort) för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Antal med intyg per invånare 20 år och äldre Antal personer som fått tandvård till hälsooch sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Kostnad, tkr Kostnad per behandlad, kr F1. Svår psykisk funktionsnedsättning , F2. Parkinsons sjukdom , F3. Multipel skleros - MS 234 0, F4. Cerebral pares - CP 76 0, F5. Reumatoid artrit 702 1, F6. Systemisk lupus erythematosus - SLE 101 0, F7. Sklerodermi 79 0, F8. Amyotrofisk lateralskleros 95 0, F9. Orofacial funktionsnedsättning 390 0, F10. Stroke med kvarstående symptom 474 0, F11. Sällsynt diagnos med eller utan orofaciala symptom 336 0, Totalt *) , *) Riket exklusive Skåne Tabell 7.1 Antal personer med intyg samt kostnader år 2013 för tandvård till hälsooch sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, per landsting. Landsting Antal personer med intyg (kort) för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Antal med intyg per invånare 20 år och äldre Antal personer som fått tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Kostnad, tkr Kostnad per behandlad, kr Stockholm 869 5, Uppsala 110 4, Sörmland 192 9, Östergötland 292 8, Jönköpings 244 9, Kronoberg , Kalmar 171 9, Blekinge , Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland , Västra Götaland 720 5, Värmland 123 5, Örebro 154 7, Västmanland , Dalarna 123 5,

18 (26) Gävleborg , Västernorrland 105 5, Jämtland 65 6, Västerbotten 151 7, Norrbotten , Gotland 73 16, Totalt *) , u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne Diagram 7 Antal personer med intyg per invånare 20 år och äldre år 2013 avseende tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionshinder

19 (26) Diagram 7.1 Kostnad per behandlad år 2013 för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionshinder, kronor Tandvårdsstödet i ett genusperspektiv I uppföljningen för år 2013 har även könsuppdelad statistik behandlats. Utöver region Skåne har ytterligare ett par landsting inte kunnat redovisa statistik över tandvårdsstödet uppdelat per kön. Tabell 8 Andelen kvinnor och män i personkretsen, andelen kvinnor respektive män som tackat ja till och andel som erhållit munhälsobedömning (MHB) år Landsting Andel kvinnor i personkretsen för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Andel män i personkretsen för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Andel kvinnor som tackat ja till munhälsobedömning i förhållande till antalet kvinnor i personkretsen Andel män som tackat ja till munhälsobedömning i förhållande till antalet män i personkretsen Andel kvinnor som fått munhälsobedömning i förhållande till antalet kvinnor i personkretsen Andel män som fått munhälsobedömning i förhållande till antalet män i personkretsen Stockholm 59 % 41 % 79 % 58 % 65 % 44 % Uppsala 42 % 58 % 67 % 77 % 71 % 28 % Sörmland 58 % 42 % 58 % 45 % 61 % 42 % Östergötland 56 % 44 % 60 % 51 % 54 % 41 % Jönköping u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Kronoberg 56 % 44 % 60 % 47 % 54 % 41 % Kalmar 57 % 43 % 86 % 84 % 70 % 60 % Blekinge 60 % 40 % 51 % 41 % 51 % 41 % Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland 58 % 42 % 59 % 47 % 42 % 27 % Västra Götaland 57 % 43 % 61 % 47 % 50 % 35 % Värmland 58 % 42 % 72 % 63 % 76 % 63 % Örebro 58 % 42 % 78 % 70 % 88 % 75 % Västmanland 58 % 42 % 41 % 31 % 42 % 29 % Dalarna 58 % 42 % 74 % 66 % 82 % 70 %

20 (26) Gävleborg 58 % 42 % 46 % 33 % 82 % 56 % Västernorrland 58 % 42 % 0 % 0 % 89 % 65 % Jämtland 56 % 44 % 94 % 94 % 49 % 33 % Västerbotten 57 % 43 % 86 % 78 % 62 % 42 % Norrbotten u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Gotland 56 % 44 % 51 % 37 % 55 % 41 % Totalt *) 57 % 43 % 67 % 56 % 62 % 44 % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Jönköping, Skåne och Norrbotten Det är en större andel kvinnor än män i personkretsen för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård, vilket är förväntat med tanke på fördelningen i befolkningen i de äldre åldersgrupperna. En större andel av kvinnorna i personkretsen tackar dessutom ja till och får munhälsobedömning. Landstinget i Uppsala län bryter mot detta mönster. Tabell 9 Andelen kvinnor respektive män som år 2013 fått nödvändig tandvård samt den genomsnittliga kostnaden per kvinna respektive man. Landsting Andel kvinnor som fått nödvändig tandvård i förhållande till antalet kvinnor i personkretsen Andel män som fått nödvändig tandvård i förhållande till antalet män i personkretsen Kostnad för nödvändig tandvård, kvinnor, tkr Kostnad för nödvändig tandvård, män, tkr Kostnad per kvinna som fått nödvändig tandvård, kr Kostnad per man som fått nödvändig tandvård, kr Stockholm 90 % 85 % Uppsala 95 % 53 % Sörmland 81 % 78 % Östergötland 75 % 71 % Jönköping u.s. u.s Kronoberg 60 % 67 % Kalmar 57 % 67 % Blekinge 49 % 58 % Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland 74 % 76 % Västra Götaland 78 % 78 % Värmland 79 % 81 % Örebro 58 % 67 % Västmanland 64 % 68 % Dalarna 67 % 76 % Gävleborg 76 % 86 % Västernorrland 68 % 83 % Jämtland 57 % 62 % Västerbotten 70 % 80 % Norrbotten u.s. u.s Gotland 66 % 79 % Totalt *) 76 % 76 % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Jönköping (delvis), Skåne samt Norrbotten (delvis)

21 (26) Andelen kvinnor som fått nödvändig tandvård av totala antalet kvinnor i personkretsen är sammantaget, för de landsting som kunnat redovisa uppgifter, jämförbar med motsvarande andel för män. Även här avviker Landstinget i Uppsala län kraftigt. Den genomsnittliga kostnaden för män som fått nödvändig tandvård är något högre än för kvinnor. Tabell 10 Andel av de som fått tandvård som led i en sjukdomsbehandling år 2013 fördelat på kvinnor respektive män samt genomsnittliga kostnaden per behandlad kvinna respektive man. Grupp Antal som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling år 2013 Andel kvinnor av totalt antal personer som fått tandvård som ett led i sjukdomsbehandling Andel män av totalt antal personer som fått tandvård som ett led i sjukdomsbehandling Kostnad per behandlad kvinna, kr Kostnad per behandlad man, kr S1. Behandling vid missbildning % 49 % S2. Behandling vid defekt på grund av sjukdom % 37 % S3. Behandling av skada vid epileptiskt anfall % 38 % S4. Infektionsbehandling inför kir ingrepp % 60 % S5. Munslemhinneförändringar p.g.a. sjukdom % 42 % S6. Utredning om odontologiskt samband % 45 % S7. Behandling vid strålbehandling % 63 % S8. Behandling vid orofaciala smärtsyndrom % 24 % S9. Behandling vid allvarlig sömnapné % 68 % S10. Behandling vid tandvårdsrädsla % 29 % S11. Utbyte av fyllningar vid avvikande reaktion % 22 % S12. Utbyte av fyllning vid långvarigt sjukdomstillstånd % 22 % S15. Behandling av erosionsskador % 27 % Totalt *) % 55 % *) Riket exklusive Skåne och Västerbotten (delvis) Andelen män som fått behandling uppgår till 55 procent medan antalet kvinnor motsvarar 45 procent. Andelen män överväger som förväntat i behandlingsgruppen som fått behandling vid allvarlig sömnapné. Andelen män överväger även vad gäller infektionsbehandling inför kirurgiskt ingrepp och vid strålbehandling. De första två av dessa grupper är antalsmässigt störst, vilket gör att totalt sett en större andel män fått behandling, trots att andelen kvinnor överväger för flertalet behandlingsgrupper. Genomsnittliga kostnaden sett totalt för samtliga behandlingsorsaker fördelar sig relativt jämnt för kvinnor och män. Däremot förekommer skillnader för enskilda behandlingsgrupper, främst erosionsskador, där genomsnittskostnaden per behandlad kvinna är väsentligt högre.

22 (26) Diagram 8 Andelen kvinnor respektive män som år 2013 fått tandvård som led i en sjukdomsbehandling. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% S1. S2. S3. S4. S5. S6. S7. S8. S9 S10. S11. S12. S15. Andel kvinnor Andel män Tabell 10.1 Andel kvinnor och män samt genomsnittliga kostnader för kvinnor respektive män som år 2013 fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling per landsting. Landsting Antal som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Andel kvinnor av totala antalet som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Andel män av totala antalet som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Kostnad per behandlad kvinna, kr Kostnad per behandlad man, kr Stockholm % 57 % Uppsala % 52 % Sörmland % 57 % Östergötland % 47 % Jönköping % 56 % Kronoberg % 44 % Kalmar % 56 % Blekinge % 53 % Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland % 57 % Västra Götaland % 52 % Värmland % 56 % Örebro % 62 % Västmanland % 56 % Dalarna % 52 %

23 Norrbotten Örebro Gävleborg Stockholm Sörmland Halland Kalmar Västernorrland Jämtland Värmland Jönköping Västmanland Västerbotten Total Blekinge Dalarna Västra Götaland Uppsala Gotland Östergötland Kronoberg Skåne (26) Gävleborg % 58 % Västernorrland % 56 % Jämtland % 56 % Västerbotten % 56 % u.s. u.s. Norrbotten % 67 % Gotland % 49 % Totalt *) % 55 % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne och Västerbotten (delvis) I landstingen Kronoberg och Östergötland utgör kvinnorna en större andel av de behandlade, medan i merparten av landstingen männen dominerar. Diagram 9 Andelen kvinnor respektive män som år 2013 fått tandvård som led i en sjukdomsbehandling redovisat per landsting. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel kvinnor Andel män

24 (26) Tabell 11 Andelen kvinnor respektive män som har intyg för, respektive fått del av tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning år 2013 samt genomsnittskostnaden per behandlad kvinna respektive man. Landsting/ Region Andel kvinnor av totalt antal personer med intyg (kort) för tandvård till hälsooch sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Andel män av totalt antal personer med intyg (kort) för tandvård till hälsooch sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Andel kvinnor av totalt antal personer som fått tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Andel män av totalt antal personer som fått tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Kostnad per behandlad kvinna, kr Kostnad per behandlad man, kr Stockholm 58 % 42 % 59 % 41 % Uppsala 47 % 53 % 46 % 54 % Sörmland 57 % 43 % 64 % 36 % Östergötland 52 % 48 % 55 % 45 % Jönköping 62 % 38 % 65 % 35 % Kronoberg 59 % 41 % 62 % 38 % Kalmar 51 % 49 % 52 % 48 % Blekinge 49 % 51 % 52 % 48 % Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland 48 % 52 % 45 % 55 % Västra Götaland 60 % 40 % 59 % 41 % Värmland 59 % 41 % 59 % 41 % Örebro 56 % 44 % 61 % 39 % Västmanland 56 % 44 % 54 % 46 % Dalarna 61 % 39 % 63 % 37 % Gävleborg 53 % 47 % 56 % 44 % Västernorrland 52 % 48 % 59 % 41 % Jämtland 58 % 42 % 58 % 42 % Västerbotten 55 % 45 % 53 % 47 % u.s. u.s. Norrbotten u.s. u.s. 51 % 49 % Gotland 45 % 55 % 47 % 53 % Totalt *) 56 % 44 % 57 % 43 % u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne, Västerbotten (delvis) och Norrbotten (delvis) Andelen kvinnor överväger vad gäller totala antalet personer som har intyg (kort) och personer som har fått tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Här avviker Landstinget i Uppsala län och Gotland, men även i viss utsträckning Region Halland och landstinget Västernorrland. Vad beträffar genomsnittskostnaden är förhållandet det motsatta. Totalt för de landsting som kunnat redovisa uppgifterna könsuppdelat är genomsnittliga kostnaden per behandlad man drygt kronor medan motsvarande per kvinna är drygt kronor. Särskilt stor är skillnaden i främst landstingen i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge och Värmlands län samt i Region Halland.

25 (26) Kostnaden för tandvårdsstödet totalt I tabell 12 redovisas landstingens kostnader för det särskilda tandvårdstödet i sin helhet. På grund av de många förändringarna i regelverket samt att samtliga landsting inte kunnat redovisa sina kostnader, görs inga försök till jämförelser med tidigare år eller med den ursprungliga statliga ersättningen. Tabell 12 kostnader år 2013 för landstingens särskilda tandvårdsstöd, tkr. Landsting Kostnad för MHB, tkr Kostnad utbildning, tkr Kostnad för nödvändig tandvård, tkr Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Kostnad, tkr Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Kostnad, tkr Total kostnad, tkr Kostnad kronor per invånare 20 år och äldre Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Totalt *) u.s. = uppgift saknas *) Riket exklusive Skåne

26 (26) Slutsatser och förslag Omfattande insatser har under senaste dryga året genomförts tillsammans med huvudmännen för att möjliggöra högre kvalitet i inrapportering av data vad gäller det särskilda tandvårdsstödet. Mot bakgrund av de skillnader som fortfarande konstaterats föreligga vad gäller organisation, rutiner och kvalitetssäkring bedömer vi att det krävs ett fortsatt utvecklings- och kvalitetsarbete. Landsting och regioner bör se över och kvalitetssäkra rutinerna för: - identifiering av personkrets och rapportering om berörda personer och utfärdande av bevis för rätt till nödvändig tandvård - hantering av erbjudande och svar om munhälsobedömning - uppföljning av de som avstått erbjudande eller inte svarat - uppföljning av de som accepterat erbjudande - säkerställa könsuppdaterad statistik. Med utgångspunkt i det gemensamma arbetet med denna rapport och ovanstående slutsatser har flera landsting redan påbörjat ett översynsarbete.