RAPPORT GRAVHÖG VÆRN, 1026/2, SARPSBORG K., ØSTFOLD ARKEOLOGISK UTGRAVNING. FELTLEDER: Jakob Kile-Vesik PROSJEKTLEDER: Ole Chr.

Transkript

1 RAPPORT ARKEOLOGISK UTGRAVNING KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO ARKEOLOGISK SEKSJON Postboks 6762, St. Olavs Plass 0130 Oslo GRAVHÖG VÆRN, 1026/2, SARPSBORG K., ØSTFOLD FELTLEDER: Jakob Kile-Vesik PROSJEKTLEDER: Ole Chr. Lønaas Oslo 2017

2 KULTURHISTORISK MUSEUM UNIVERSITETET I OSLO Gårds-/ bruksnavn G.nr./ b.nr. Værn 1026/2 Kommune Fylke Sarpsborg Østfold Saksnavn Kulturminnetype Omsorgsboliger på Værn Gravhög Saksnummer (KHM) 2014/7527 Prosjektkode Grunneier, adresse Tiltakshaver Sarpsborg kommune, Enhet Eiendom Sarpsborg kommune, Enhet Eiendom Tidsrom for utgravning M 711-kart/ UTM-koordinater/ 9. mai 6. juni 2016 EU89-UTM; Sone 32, N: , Ø: ,7 A-nr. C.nr. 2016/531 C60325 ID nr. (Askeladden) Negativnr. (KHM) Cf35037 Rapport ved: Dato: Jakob Kile-Vesik Saksbehandler: Prosjektleder: Ole Christian Lønaas Ole Christian Lønaas SAMMENDRAG En gravhög undersöktes på Værn, 1026/2 i Sarpsborg, Østfold. Detta då man här tänkt uppföra ett nytt område med vårdhem. I detta området ligger då gravhögen id 20982, känd sedan tidigare. Det finns tidigare dokumentation på att det, när platsen användes till barnhem, var anlagt en blomsterrabatt ovan högen. Vid avbaning påträffades mycket modern aktivitet i området och i utkanten av högen. Högen är relativt enkelt uppbyggt med stora stenar liggande i botten och man har sedan fyllt på med mindre sten ovan det. Centralt i högen ligger det flera lager med stora stenar medan det i utkanterna bara ligger något enstaka lager. Centralt så ger också högen sken av att vara mer grundligt konstruerad. Stenarna ligger här tätare packade. Ovan och ibland stenlagren har man påfört jordmassor för att slutföra sin hög. En kantkedja ligger omkring högen. Måtten på högen ligger på 9,5x8,9x0,78 m. Inga fynd framkom, från högen, under utgrävningen, men i den centrala packningen framkom en relativ stor mängd brända ben. Dessa analyserades och visade sig tilhöra människa och hund. Under högen framkom ett äldre kulturlager där flera flintfynd genomfördes. Det låg även ardspår i förbindelse med detta laget. Gravhögen och laget dateras till bronsålder. Vidare genomfördes en pollenanalys och en mikromorfologisk analys av lagren i och under högen. De visar till gödslad odling av trolig korn och vete. 2

3 INNHOLD: BAKGRUNN... 5 DELTAGERE, TIDSROM... 5 BESØK OG FORMIDLING... 6 LANDSKAPET, FUNN OG FORNMINNER... 6 PRAKTISK GJENNOMFØRING AV UTGRAVNINGEN Problemstillinger Utgravningsmetode Utgravningens forløp Kildekritiske problemer UTGRAVNINGSRESULTATER Strukturer og kontekster Gravhög Stenpackning Kulturlag Dike Ardspår Funnmateriale NATURVITENSKAPELIGE PRØVER OG ANALYSER Vedart Datering Osteologi Pollen Mikromorfologi VURDERING AV RESULTATENE, TOLKNING OG DISKUSJON SAMMENFATNING LITTERATUR

4 10.1 Figurförteckning VEDLEGG Strukturliste Tilveksttekst, C Prøver og funn Tegninger Fotoliste Analyseresultater Kart Arkivert originaldokumentasjon

5 RAPPORT FRA ARKEOLOGISK UTGRAVNING VÆRN, 1026/2, SARPSBORG K., ØSTFOLD 1 BAKGRUNN Reguleringsplanen lägger till rätta för byggnation av en 11 hektar stor egendom med vårdhem. Det är planlagt intill tolv lägernheter med tillhörande personalbas i den östra halvdelen av planområdet. Stora delar av egendomens västra halvdel vill utgöras av gemensamma utearealer medan det i den nordvästra delen är planlagt en parkeringsplats och ankomstväg. Gravhögen id ligger centralt innanför den östra delen som önskas reguleras till bostäder. Det är inte möjligt att bevara högen med tanke på ett reelt skydd vid realiseringen av reguleringsplanen. Saken blev dispensbehandlad enligt kulturminneloven 8, 4. led i juni-juli I fylkeskommunens uttalande från den 11. juni blev Riksantikvaren rekommenderad att ge dispens från fredningsbestämmelserna med vilkår om arkeologisk undersökning. Kulturhistorisk museum argumenterade i brev från den 3. juli för att det inte kan rekommenderas att dispensera gravhögen. I ett brev från den 7. juli 2014 valde Riksantikvaren att ge tillåtelse till ingrep i gravhögen med vilkår om en arkeologisk undersökning. Reguleringsplanen blev vedertagen av Sarpsborg bystyre den 25. september 2014 och kommunen beställde undersökningen i mail från den 26. augusti Fylkeskommunen översände saken till Riksantikvaren i brev från den 3. september 2015 för att bestämma omfång och kostnader, jf. kml DELTAGERE, TIDSROM Undersökningen genomfördes från den 9. maj till den 6. juni Vädret var under denna period varierande från fint med solsken till kraftigt regn och blåst. Deltog gjorde Jakob Kile-Vesik (fältledare), Kristine Ledsten (assisterande fältledare) och Eirin Beenberg (fältassistent). Jakob Kile-Vesik stod för inmätningar i fält. Magne Samdal gick med metalldetektor och tog bilder med drone. Magne Samdal och Jakob Kile-Vesik skapade kartor under efterarbetet. Projektledare var Ole Christian Lønaas. 5

6 Navn Stilling Periode Dagsverk Jakob Kile-Vesik Fältledare 9/5-6/ Kristine Ledsten Assisterande fältledare 9/5-3/ Eirin Beenberg Fältassistent 9/5-3/ Sum 54 Figur 1. Deltagarlista 3 BESØK OG FORMIDLING Ansvarig från kommunen var ute hos oss den andra dagen för att hjälpa oss i ordning och se till att allt var på plats. Även Østfold fylkeskommune kom ut i fält då för att se hur högen såg ut när avbaningen var igång. Den 12. maj kom projektledare Ole Christian Lønaas från KHM ut i fält för att se hur det fortskred och lägga en plan inför vidare undersökning. Representant från Amatør-Arkeologisk Kontor i Østfold hälsade på den dagen och vid flera tillfällen där efter. Den 13. maj var Magne Samdal från ute i fält och gick över området med metalldetektor. Han tog även översiktsbilder med drone. Fylkeskommunen var återigen på besök denna dagen och de återkom också den 19. maj. Den 1. juni kom Ole Christian Lønaas återigen på besök för att se att hur högen framstod i slutet av grävningen. Den 15. juni publicerades ett blogginlägg om utgrävningen på den arkeologiska bloggen Norark.no. Vidare fick vi mycket besök från folk som bodde i området. De var nyfikna på vad vi fann. Samarbetet med alla inblandade under grävningen gick bra. 4 LANDSKAPET, FUNN OG FORNMINNER Egendomen är 11 hektar stor och ligger längs Rokkeveien, i kanten av ett etablerat bostadsområde, ca 5-6 km sydsydöst om Sarpsborg centrum, 700 m söder om Isesjø och 2 km norr om Skjeberg kyrka. Rokkeveien ligger på toppen av Raet och området från Raet mot Skjeberg kyrka är ett av Østfolds viktigaste kulturlandskap. Till trots för att ett stort antal gravhögar genom årens lopp blivit borttagna i området är kulturlandskapet fortfarande rikt på fornminnen och då särskilt gravminnen från brons- och järnåldern. 6

7 En skiss av Hartvig Johnsen från 1917 visar en översikt över gravminnen registrerade på Østre vik och här är också Værn som denna rapport behandlar markerat. Här ses bland annat id som ligger m nordöst om den här behandlade gravhögen, längs Bodalsveien. Gravfältet har ursprungligen omfattat minst 15 gravminnen, idag är bara fem bevarade. Ca 100 m åt sydöst visas ytterligare gravminnen (id ). Lokaliteten är idag ett överplöjt gravfält med nio registrerade högar. Några få hundra meter sydöst om planområdet är det känt flera imponerande gravfält och enskilda gravminnen. De flesta gravminnen ligger under id som också ses på skissen. Här är det registrerat ca elva gravrösen, sex bautastenar och nio stensättningar. Figur 2. Skiss av Hartvig Johnsen För övrigt har fylkeskommunen genomfört en maskinell schaktning på flera ställen längs fv. 599 (Wendel 2013). Det påvisades flera lokaliteter med bosättings- och aktivitetspår i dyrkad mark belägen i anknytning till gravminnena i området, bland annat id som blev undersökt senare på året 2016 (Kile-Vesik 2017, in print). Det finns också andra typer fornminnen i närområdet, bland annat ligger det flera fält med hällristningar vid Skjeberg kyrka och Skjebergsletta. Man har även gjort ett antal lösfynd av arkeologiska föremål från olika perioder av förhistorien i området, härunder id belägen m i östlig riktning från den behandlade gravhögen. 5 PRAKTISK GJENNOMFØRING AV UTGRAVNINGEN 5.1 PROBLEMSTILLINGER En bra dokumentation av gravhögen är viktigt för att säkra information som kan belysa följande: Hur är de yttre och inre delarna av gravminnet uppbyggda? Vilken typ av gravskick är det och innehåller högen några sekundärbegravningar? 7

8 Kan det observeras rester efter ritualler eller handlingar i förbindelse med gravläggningen? Är det några föremål bevarade i graven och var är de i så fall placerade? I vilken grad är högen plundrad och skedde denna plundring kort tid efter gravläggningen eller i nyare tid? Datering av graven är viktigt för att kunna sätta den in i ett större kulturhistoriskt sammanhang och ses i ljuset av omkringliggande fornminnen. Det är också önskvärt att påvisa eventuella flatmarksgravar, andra spår efter förhistorisk aktivitet eller dyrkning, antagligen under eller utanför gravhögen. 5.2 UTGRAVNINGSMETODE Vi använde oss delvis av maskinell avbaning som är den vanligaste metoden att bedriva arkeologi på öppna ytor (Løken, Pilø & Hemdorff 1996). Den största delen av utgrävningen gjorde vi dock för hand då gravar är för känsliga anlägg för att bruka grävmaskin. Figur 3. Hög innan avbaning. Sett mot NNÖ. Fotograf: Kristine Ledsten När vi anlände fältet togs det rikligt med bilder av anlägget samt dess omgivning. Ytan kring högen avbanades med maskin för att ge oss kontroll över detta området. Flera moderna företeelser påträffades såsom dräneringar och diken. Det kulturlaget som låg under högen kunde också ses sticka ut söder om högen. Sedan rensade vi högen från överliggande torv för 8

9 att få bättre kontroll på dess storlek och fyllmassa. En ny serie bilder togs och graven delades in i fyra kvadranter för vidare undersökning. Här togs det för första gången in metalldetektor som gick över högen och ytan kring den. Vi hade nu också inne en drone för att ta översiktsbilder. En kvadrant i högen valdes ut och vi grävde oss försiktigt nedåt. När vi kom ner till ett nytt lager, stoppade vi och dokumenterade det i plan med inmätning och foto. Denna processen upprepades till vi nådde botten av vår kvadrant. Profilen genom högen rensades då upp och dokumenterades med teckning och foto. Efter den första kvadranten var färdiggrävd hade inga fynd framkommit, men lite flinta och kvarts påträffades i kulturlaget liggande under högen. Ingen gravläggning var ännu funnen. Denna metodik användes till ytterligare en kvadrant. Den motstående kvadranten valdes då för att ge oss profiler som löper genom hela högen. Denna kvadrant uppvisade samma karaktär som den första, men här återfann vi rikligt med bränt ben centralt i högen. När de första två kvadranterna var färdiga och profilerna var fotograferade, tecknade och alla prover var tagna tog vi in grävmaskin en andra gång. Vi grävde oss långsamt ned i de två kvarvarande kvadranterna. Mellan varje tag med maskin så mättes nya stenar som framkom in med totalstation och ytan gicks över med detektor. Vid lagskillnader genomfördes en snabb upprensning och foton togs. Den centrala delen av varje kvadrant grävdes för hand för att ej missa något och det framkom bränt ben i varje kvadrant. Kantkedja påträffades runt stora delar av högen men den saknades i norr då det här försigått många moderna aktiviteter som skadat kanten på högen. Diken har gått i dess utkant och en stor grop har grävts som troligen är en avfallsgrop. När maskinen lämnat oss startade vi arbetet med rensa upp botten för att se om det dolde sig några nedgrävningar i undergrunden. Under denna upprensning återfanns ingenting. Det blev taget ett antal prover. Dessa är katalogiserade under C60325 och fotografier är katalogiserade under Cf Vi har främst brukat oss av ipads för dokumentation. Denna platta ersätter då strukturscheman och analoga typer av plan och profilteckningar. Gällande strukturscheman så använde vi oss av ett registreringsprogram som är skapat i samarbete med USIT. Programmet är upplagt för att ha med sig alla de olika delarna och posterna som återfinns på analoga strukturscheman och för att kunna kopplas mot den databas som återfinns i Intrasis. När en ny struktur skulle undersökas upprättades en ny sida inom programmet specifik för denna kontext och i denna bas förde man in sina uppgifter. Vid dagens slut exporterade vi de baser för alla strukturer vi grävt till programmet Numbers, här sågs de över så att vi var säkra på att allt såg korrekt ut. Denna filen exporterades sedan i Excel-format till vår fältdator. Arken lades sedan in i Intrasis via dess vanliga rutiner för import av Excel-filer. Uppgifterna förs då in på korrekt plats under korrekt struktur i intrasis anläggsbas. 9

10 För att hantera teckningar i plan och profil av strukturer i fält används programmet Sketchbook Pro som köptes via den sedvanliga Appstore. Detta program påminner om Photoshop i dess upplägg, och kunskap om bruk av det sistnämnda kan hjälpa en med att snabbt komma igång med sin dokumentation. Via plattans egna kamera tog man en bild på strukturen som ska tecknas och denna bilden lades in som ett separat lager i programmet. Det är viktigt att denna bilden innehåller all information du kommer behöva för den vidare teckningen, så som norrpil, fotopinne med skala och eventuellt var strukturen ska snittas och var prover ska tas ut. Denna bilden kommer ej följa med i den vidare dokumentationen av strukturen så det gör inget om den inte är helt ren. Man kan gärna rista in lager i strukturen för att göra dem lättare att uppmärksamma under teckningen. När fotot väl är på plats tecknar man i ett eget lager av strukturen med fotot som en mall i bakgrunden. Här tecknas även norrpil, måttstock och lagerförklaring in samt belägenheten för prover och fynd. När teckningen var färdig så lagrades den på ipaden, den lagras då i raster-format. Sedan sker en export som påminner om den som nämnts här ovan angående strukturscheman. ipaden kopplas till vår fältdator och filen importeras till datorn i Photoshop-format. Den kan senare öppnas i Photoshop eller Illustrator och redigeras inför vidare publicering. Vi lagade även rutiner för säkerhetskopiering på daglig basis. Detta då det inte finns några pappersregister förutom strukturlistan och vi vill säkra oss fullständigt mot datadöd av olika typer. Det användes en Trimble R6 GPS med CPOS-noggrannhet vid inmätningen. Dokumentationssystemet Intrasis användes till behandling och analys av inmätta enheter i fält. Till vidare databehandling, analys och publicering av GIS-data användes ESRIs ArcMap 10. Dataflytet från GPS till intrasis-programvaran skedde genom att mätpunkterna lagras som Trimble RAW-filer i stationen. Här konverterades de till Intrasis RAW-format före export in i projektets databas på bärbar PC. Export sker via kabel från station till PC. All kartdata är satt i koordinatsystemet UTM/WGS84 sone 32N och lagras i ESRI geodatabasformat vid avlämning till Dokumentasjonsseksjonen på. I tillägg blir de respektive Intrasis-projekten avlämnade till samma enhet för lagring och eventuell distribution. 5.3 UTGRAVNINGENS FORLØP Utgrävningen pågick i fyra veckor från den 9. maj till den 6. juni Framdriften i undersökningen kommer här redogöras för respektive vecka. Vecka 1: Första dagen körde vi ut till fält och installerade oss i de baracker vi hade att tillgå under utgrävningen och vi fick tillgång till vatten. Sedan slog vi gräs och klippte ned små träd på och omkring högen för att förbereda den inför fotografering. Ett stort antal bilder togs till fotogrammetrimodeller. Efter detta gjorde vi en första inmätning av området och dess topografiska element. Sedan påbörjade vi avbaningen med grävmaskin. Vid avbaningen påträffade vi stora mängder modernt avfall och flera moderna strukturer som dräneringar och 10

11 liknande. Det blev snabbt tydligt att alla de husen som en gång stått i området har satt sina spår i undergrunden. Avbaningen avslutades och vi började finrensningen av högen och det som framkom vid avbaningen mättes in för att sedan importeras till Intrasis. Det framkom vid denna rensning ett område med total avsaknad av sten. Det var här tydligt att en modern nedgrävning förekommit i utkanten av högen. Finrensningen avslutades och området gicks över med metalldetektor och översiktsbilder togs med fotostång och drone. Den första veckan i fält hade vi många besök. Bland annat av Henrik Høst som representerade Sarpsborg kommune, projektledare Ole Chr. Lønaas, Magne Samdal från, Østfold fylkeskommune och Amatør-Arkeologisk Kontor i Østfold. Figur 4. Översiktsbild tagen med drone. Sett mot S. Fotograf: Magne Samdal Vecka 2: Den andra veckan i fält började vi gräva oss ned i den första kvadranten av gravhögen. Vi mätte kontinuerligt in det som framkom och tog bilder av olika lager. Vi skapade även en fotogrammetrimodell av högen med hjälp av de bilderna vi tog första veckan. Vi jobbade hela veckan med att jobba oss nedåt i den första kvadranten och att dokumentera det som här framkom. Flera olika lager och konstruktionselement påträffades. Anläggsbeskrivningar av allt som påträffades påbörjades. Fylkeskommunen var på besök även denna vecka. Detta var en kort vecka på grund av 17. maj. Vecka 3: Den tredje veckan blev vi klara med första kvadranten och påbörjade arbetet med den andra. Vi grävde oss även här gradvis nedåt och dokumenterade det som framkom via inmätning, fotografering och anläggsbeskrivning. Intrasisdatabasen uppdaterades fortlöpande och metalldetektering försiggick kontinuerligt. När båda dessa kvadranter var slutförda så rensades alla de fyra stora profilerna upp och de fotograferades och tecknades. Sedan togs det rikligt med prover från de olika kontexterna och även dessa mättes in. 11

12 Vecka 4: Den sista veckan i fält färdigställdes det sista inom de två första kvadranterna innan grävmaskinen åter togs in. De två sista kvadranterna togs ned på två dagar med hjälp av maskin. Vi grävde då försiktigt ut de centrala delarna av kvadranterna för hand då vi här hittat ben i tidigare delar. Utkanterna togs dock med maskin och vi tog bort ett lager sten åt gången. Mellan varje lager gicks ytan över med metalldetektor och vi mätte in det som framkommit med GPS. Denna veckan undersökte vi också några strukturer utanför högen för att se om de möjligen kunde vara från samma tid som högen men de visade sig vara moderna företeelser. Det sista vi gjorde var att rensa upp kantkedjan och ta flera bilder. Efter det togs kantkedjan bort för att se att ingenting doldes där under. All digital dokumentation överfördes till dator och alla databaser uppdaterades. Verktyg tvättades och ett blogginlägg skrevs. Projektledare Ole Christian Lønaas var på besök denna sista veckan. Figur 5. Högen efter undersökning. Sett mot Ö. Fotograf: Kristine Ledsten 5.4 KILDEKRITISKE PROBLEMER Det var ej så många ting som på ett negativt sätt påverkade denna undersökning men några små detaljer måste nämnas. Det har tidigare legat ett barnhem på platsen och flera hus har stått i närheten av högen. Spår av dessa hus ses via dräneringar, nedgrävda rör och avfall. Dessa strukturer respekterar allt som oftast graven men i högens norra utkant har en dränering löpt 12

13 tätt intill den och möjligen har ca 0,5 m skurits bort av den moderna nedgrävningen. Detta gör att kantkedjan här saknas men det är högst otroligt att fynd eller liknande saknas på grund av detta. Likaså har man i den norra kanten av graven grävt en avfallsgrop. Den går igenom alla högens lager och har effektivt tagit bort dess kantkedja. Gropen är modern då dess fyll inkluderar mycket modernt tegel och keramik. Även här så ligger gropen så långt ut från högens centrum att det är otroligt att den påverkat någon fyndkontext. Figur 6. Avfallsgrop i profil. Sett mot NÖ. Fotograf: Kristine Ledsten Centralt på toppen av högen är det tidigare anlagt en blomsterrabatt. Den är borta nu och inga spår av den sågs när vi kom ut i fält. Dock blev den tydlig vid rensning. Ett litet område saknade den stenpackningen som utgjorde högen. Detta område var dock så grunt att det är högst otroligt att det påverkat högens fyndmaterial. Rabatten nådde ej ned till de massor där vi började hitta ben i högen. Vidare kan det också nämnas att det på toppen av högen, precis under torven låg mycket modernt avfall som troligen kommit hit när det här låg ett barnhem, men alla spår av detta avfall försvann efter den första rensningen. 13

14 Vi avbanade ytan omkring högen för att se om vi här återfann några arkeologiska strukturer. Ingenting påträffades, men denna ytan var i många fall helt förstörd av tidigare nämnda moderna företeelser. Det är därmed ej helt omöjligt att det någon gång kan legat något här, men att det idag inte är möjligt att påvisa det. Sist men inte minst kan även vädret nämnas. Delvis hade vi det mycket fint med strålande solsken, men det måste också påpekas att vi stundtals hade otroligt mycket regn. Detta påverkade inte resultatet av grävningen något nämnvärt, men det sänkte den hastighet vi kunde jobba i något drastiskt. Det blev mycket svårare att se de lager vi följde, allt väger mycket mer att frakta bort, och rensning av ytor blev näst intill omöjlig att genomföra med ett tillfredställande resultat. 6 UTGRAVNINGSRESULTATER 6.1 STRUKTURER OG KONTEKSTER Det blev avbanat i området runt gravhögen, men det kunde inte påvisas andra strukturer av arkeologiskt intresse förutom dyrkningslaget A109 som sträcker sig utanför själva gravhögen. Dokumentationen av högen delades upp i flera element. De fyra kvadranterna har fått separata nummer. Vidare har även dyrkningslaget och ardspåren egna A-nummer. Dessa element ska nu förklaras ett och ett. För en mer enhetlig förklaring se kapitel 8. För fler kartbilder av högen och dess uppbyggnad se kapitel Flera A-nummer utdelades till strukturer som senare avskrevs, de kommer ej nämnas i nedanstående genomgång. Likaså tilldelades nummer till stenar som mättes in, dessa kommer heller ej nämnas igen. På grund av detta saknas det A- nummer i kommande genomgång GRAVHÖG A100 Detta A-nr används till gravhögen i sin helhet. För att få info om gravens uppbyggnad hänvisas det till A som är de fyra separata kvadranterna som vi delade upp graven i. Hela högen hade följande mått: 9,5x8,9x0,78 m. Den var nästintill perfekt rundad, men då det var lite skadad i sin norra kant via en dränering och en avfallsgrop så fick den detta lite ovala uttryck. I kapitel 8 återfinns en helhetlig genomgång av graven och dess uppbyggnad. 14

15 Figur 7. Kartbild av graven STENPACKNING A101 Detta är den nordvästra kvadranten. Denna kvadrant är precis som de andra uppbyggd av två separata lager. Lagen grävdes mekaniskt med en tjocklek på ca cm, men här omtalas bara de stratigrafiska lagen som påträffades. I botten av högen ligger A108 som omtalats som kärnröset på graven. Det består av en rödbrun sandig grus och större stenar (främst 30 till 50 cm i diameter). Ovan detta ligger en mer gråbrun humusblandad sand med främst mindre sten (10 till 20 cm i diameter). Det övre lagret innehåller mycket rötter och en del torv. Det är delvis en del av det jordtäcke som växt till ovan högen under en lång tid och delvis de sista massorna som fördes på högen vid dess konstruktion. Under dessa lager som tillhör gravkontexten ligger A109 som är det äldre dyrkningslag med flera flintfynd som fortsätter ut 15

16 utanför högen. Denna kvadranten har en kantkedja bestående av stora stenar med en storlek upp emot 60 cm i diameter. Under dessa stenar ligger ytterligare två stora stenar som är jordfasta och möjligen kan vara en del av fjället. De är synliga med en storlek mellan 100 och 130 cm. I den norra utkanten av kvadranten ligger en modern nedgrävning som skurit genom högfyllet och tagit med sig dess kantkedja. Denna nedgrävning fylldes av modernt avfall och är troligen en typ av avfallsgrop. Gropens storlek ligger på 2,6x2 m. Centralt i botten av högen, i det lager som kallas A108, ligger det ett lager med stora stenar (upp till 80 cm i diameter). Utanför dessa stenar är det ett uppehåll på ca 40 cm och sedan följer en ny rad av större sten (upp mot 40 cm i diameter). Dessa stenrader med större stenar ger ett intryck av att man lagt upp stora stenar i flera koncentriska cirklar i botten av sin grav. Den andra cirkeln av sten kan verka ligga i utkanten av A108 och därmed avgränsa kärnan av graven. Över dessa stenar är det sedan placerat en stor samling mindre sten (10-20 cm i diameter) och jord. Den täthet som småstenen och jorden har innebär att man gradvis fyllt på högen med en blandning av jord och sten och man har ej väntat till röset varit färdigkonstruerat innan man fyllt på sin jord. Hade man väntat hade det blivit större hålrum utan jord mellan stenarna. I lag A108 påträffades bränt ben (P5003). Dessa ben låg relativt tätt koncentrerade i centrum av graven. Denna kvadranten hade följande mått: 5,7x5,3 m och en höjd på 78 cm som även inkluderar A109. Den omtalade kantkedjan ligger ca 4 m ut ifrån centrum så utanför den består högen bara av enstaka liten sten och jord. Den primära konstruktionen av graven kan då verka ha en diameter på ca 8 m och sedan har högen växt till en storlek av ca 9,5 m i diameter när man påfört sina sista jordmassor. Metalldetektor användes genom hela grävningen av kvadranten för att finna vidare fynd, men inget påträffades. 16

17 Figur 8. A101 under utgrävning. Sett mot NV. Fotograf: Kristine Ledsten A102 Denna kvadrant grävdes med maskin och vid undersökningen påträffades liknande lag och observationer som i A101 och A104 som grävdes för hand. Detta är den nordöstra kvadranten i högen. Vi sökte med metalldetektor kontinuerligt när vi jobbade med grävmaskin för att ej missa några fynd. Centrum av A108 grävdes för hand då vi här antog att finna mer brända ben. Så blev fallet och benen i denna kvadrant fick nummer P5010. Ingen kantkedja påträffades i denna kvadranten, men det skylls troligen den moderna nedgrävningen som ligger i gravens norra kant samt ett modernt dike, troligen en dränering, som löper i gravens norra kant. Det kan i och med detta verka som om hela graven har blivit lite skuren i den norra kanten. Någon halvmeter kan här saknas. Dock påträffades en del större sten inne i botten av kvadranten. Dessa kan möjligen vara en del av de koncentriska cirklar som vi kan sett spår av i A101. Kvadranten hade följande mått: 4x3,9 m och dess höjd låg på 78 cm. A103 Precis som A102 så undersöktes denna kvadrant med maskin. Även här påträffades samma lag och kontexter som i de två kvadranter vi undersökte för hand, A101 och A104. Detta är den sydvästra kvadranten i högen och även här sökte vi med metalldetektor kontinuerligt när vi jobbade med grävmaskin för att ej missa några fynd. Centrum av A108 grävdes för hand då det i detta laget kommit brända ben i tidigare undersökta kvadranter och även här påträffade vi 17

18 ben som i denna kvadrant fick nummer P5009. Kantkedja påträffades ovan A109 i kvadrantens utkant och inne i kvadranten låg flera stora stenar som kan vara en del av de koncentriska cirklarna vi möjligen såg spår av i A101. Kvadranten hade följande mått: 5,6x5,4x0,78 m. A104 Detta är den sydöstra kvadranten. Lagen i denna kvadrant blev grävda mekaniskt för hand, och de hade en tjocklek på 10 till 15 cm. Beskrivelsen här är dock av de stratigrafiska lagen. Massan i det översta laget under torven består av en gråbrun humusblandad sand med mycket sten (10-20 cm i diameter). I utkanten av högen ligger dock större sten med en storlek omkring 50 cm i diameter. Dessa är en del av kantkedjan runt högen. Detta gråbruna laget sträcker sig ut och förbi de stora stenarna i kantkedjan. Under detta översta lagret ligger A108. Ett rödbrunt lager bestående av en sandig grus med avrundad avgränsning som inte sträcker sig lika långt ut som det ovanliggande. I A108 ligger det överst in mot centrum en koncentration av större stenar (30-50 cm i diameter). I denna kvadranten såg vi inga tydliga spår av de koncentriska cirklarna vi möjligen såg i de andra kvadranterna. En möjlighet är att de stenarna var mindre i storlek på denna sidan och att de då togs bort vid grävning av laget. Det blev tydligt i A101 att den mittersta ringen hade mindre sten än de omkringliggande. I lag A108 återfanns det bränt ben (P5009). I kanten av högen blir massorna gradvis mer sand- och siltblandade och mer gulbruna i färg. Det är undergrunden som kommer fram och blandas med fyllmassan. Under A108 ligger A109 som är ett dyrkningslag med flintfynd som startar ca i mitten av kvadranten och sträcker sig utanför högen i väst och syd. Ovan de större stenarna i botten av röset har man vid konstruktionen av högen fyllt på en mängd mindre sten och jord. Detta har man gjort gradvis under byggnationen. Hade man väntat och lagt på all jord till sist hade inte röset blivit så tätt packat och man hade fått hålrum mellan stenarna utan jord. Måtten på denna kvadranten låg på 5,4x4 m och den hade en höjd på 78 cm. Denna höjden inkluderar även A109. Kantkedjan ligger ca 4,2 m ut ifrån centrum, utanför den består högen bara av enstaka liten sten och jord. Den primära konstruktionen av graven med den större stenpackningen har då en diameter på ca 8 m och sedan har högen växt till en storlek av ca 9,5 m i diameter när man påfört den ovanliggande jordmassan. Metalldetektor användes genom hela grävningen av kvadranten för att finna vidare fynd, men inget påträffades. A108 A108 är ett rödbrunt lager bestående av en sandig grus med avrundad avgränsning som inte sträcker sig ut till utkanten av röset. Det verkar vara en typ av kärnröse lokaliserat i centrum av röset. I A108 ligger det överst in mot centrum en koncentration av större stenar (30-50 cm i diameter). Ca en halvmeter ut ifrån den inre stenpackningen är det i stora delar av röset synligt en andra kedja av större stenar (upp mot 40 cm i diameter). Det kan här röra sig om flera koncentriska kedjor av stenar i botten av röset. Den andra cirkeln av sten kan verka ligga i utkanten av A108 och därmed avgränsa kärnan av graven. Ovan dessa stora stenarna följer 18

19 sedan en massa av tidigare nämnda jord och mindre sten med en storlek kring cm. Denna massan ligger väldigt tätt packad och detta indikerar att man fyllt på den gradvis för att ej skapa tomrum utan jord mellan stenarna. I lag A108 återfanns det bränt ben (P5002, 5004, 5009 och P5010). Laget ligger under den mörkare massan som utgör toppen av högen och ligger ovan det äldre dyrkningslaget A109. Lagret hade ett totalt mått på 4,06x3,6x0,25 m. Dessa mått är lagret i sin helhet och ej bara i en separat kvadrant. Detta lagret grävdes i sin helhet ut förhand. Detta för att ej missa några av de ben som låg i det. Vidare söktes det frekvent med metalldetektor i hopp om att finna några vidare fynd. Lagret dateras till f.kr. via två olika prover. Ett taget i profilen och ett taget vid utgrävning av A104. Vedartsanalyserna visar att det är al, björk, asp, sälg och ek som legat till grund för kolet inom denna kontext. Detta är lyskrävande träd som växt i öppna landskap. En gammal åkermark borde passa bra enligt dessa kriterier (Hambro Mikkelsen et al. 2016). Pollenprover i lagret visar till en odling av trolig korn och vete. Figur 9. Cf35037_1_032. A108 inom A104. Sett mot V. Fotograf: Kristine Ledsten KULTURLAG A105 Struktur som under arbetets gång visade sig vara en del av A109. Se A109 för vidare förklaring av denna kontext. 19

20 A109 Laget består av en brunsvart, kolrik, humusblandad sand och det antas vara ett dyrkningslag. I kvadrant A104 var tjockleken på A cm medan det i A101 låg på 21 cm. I den övre halvdelen av kvadrant A104 vid den sydvända profilbänker återfanns ett flintfragment (F4003) och två fragment kvarts (F4004 och F4005). I botten av laget i denna kvadrant återfanns flera ardspår (A110-A117). Dessa är lokaliserade i området från centum och 180 cm ut mot öster, bortöver bägge profilkanterna. Det längsta ardspåret är 73 cm långt och 4 cm brett. A109 uppför sig liknande i kvadrant A101. Här återfanns tre bitar flint (F4006-F4008). I botten återfanns här flera ardspår (A och A ). En flintbit påträffades även i A103 (F4010). Lagret A109 har gravhögens nedersta lag (A108) direkt ovan sig och är till stora delar beläget under gravhögen. Dock går laget ut utanför högen i väster och söder. Lagets hela mått ligger på 11,6x9,8 m. Dess största uppmätta djup är 36cm. Strukturen A105 som påvisades vid avbaningen visade sig senare vara en del av detta lager. Laget ligger på undergrunden och har därmed en ganska flat botten. I utkanten av lagrets västra del ligger diket A125 som möjligen kan vara en del av en dränering till detta dyrkningslag. Laget dateras till , , f.kr. Vedartsanalysen från laget visar att det har använts björk, hassel, sälg och ek till att skapa kolet. Detta är lyskrävande. Det tillhör vanligheten att man finner kol från flera arter i dyrkningslag då det representerar en yta som legat öppen och exponerad under en längre tid (Hambro Mikkelsen et al. 2016). Pollenprover och mikromorfologi genom laget visar till en gödslad odling av trolig korn och vete. 20

21 Figur 10. A109 i botten av A104, profil. Sett mot NNV. Fotograf: Kristine Ledsten DIKE A125 Ett dike fyllt med en gråbrun sandblandad humus. Diket sträcker sig från den västliga kanten av den moderna nedgrävningen i rösets norra del och runt utsidan av den yttre stenringen. Det försvinner sedan in i den södra profilbänken och ut från gravhögen. På det tunnaste är diket 26 cm brett och på det tjockaste 56 cm. 4,2 m av diket är synligt på vårt fält. Det är något osäkert vad detta dike representerar. Det rör sig troligen ej om ett kantdike då det försvinner ut och iväg från röset. Det ligger dock i markens fallriktning så kanske det rör sig om en dränering till den äldre odlingen som vi iakttog under röset. 21

22 Figur 11. Dike A125 i plan. Sett mot Ö. Fotograf: Kristine Ledsten ARDSPÅR A , A Under röset så påträffades ett lager som har tolkats som ett äldre dyrkningslag/kulturlag, A109. Under och delvis i detta lag påträffades en stor mängd ardspår. Dessa varierade i längd mellan ca 30 cm och 1,2 m. Bredden på dem låg omkring 5 cm och deras djup låg på ca 3 cm. De varierade i riktning som tillhör vanligheten med denna typen av strukturer men de flesta låg orienterade i en nordnordöst - sydsydvästlig riktning. De påträffades främst under röset men detta beror troligen på att det var här undergrunden finrensades av oss och ej grävdes med maskin. De har förmodligen legat under hela den yta som täcktes av laget A109. De dateras till f.kr. Vedartsanalysen från denna struktur visar att det har använts björk, hassel, sälg, al och ek till att skapa kolet. Detta är lyskrävande träd. Det tillhör vanligheten att man finner kol från flera arter i dyrkningslag och dessa ardspår lå som nämnt i eller under laget A109 (Hambro Mikkelsen et al. 2016). 22

23 Figur 12. Ardspår i botten av A101. Sett mot SÖ. Fotograf: Krsitine Ledsten 6.2 FUNNMATERIALE Vi gjorde ett antal fynd som katalogiserades under C De fick alla separata undernummer. Inga av dessa fynd kom från själva gravkontexten förutom två bitar slagg som påträffades när högen rensades. Istället så var det dyrkningslaget A109 beläget under gravhögen som var fyndbärande. 1) Ring av brons med sten, Funnen vid rensning. Denna ring påträffades när vi rensade upp ytan efter vi avbanat med grävmaskin. Den togs in då den hade möjligen hade ett visst arkeologiskt intresse. Det har dock senare framkommit att det högst troligt är modern. Den taggiga överkanten på infattningen är ett modernt drag som ej ses på medeltida material. 2) Två fragment av slagg. Från rensning av A100, Gravhög. 3) Spån (flekke) av flinta från dyrkningslag A109. Mittfragment. Mått: Stl: 1,4 cm. Stb: 1,0 cm. Stt: 0,2 cm. 4) Fragment med retusch av flinta från dyrkningslag A109. Hänger troligen samman med undernummer 5. Mått: Stl: 4,9 cm. Stb: 3,0 cm. Stt: 1,5 cm. 5) Fragment av bränd flinta från dyrkningslag A109. Hänger troligen samman med undernummer 4. Mått: Stl: 2,7 cm. Stb: 2,6 cm. Stt: 0,9 cm. 6) Fragment med retusch av flinta från dyrkningslag A109. Mått: Stl: 2,6 cm. Stb: 1,4 cm. Stt: 0,3 cm. 23

24 7) Avslag av flinta från dyrkningslag A109. Mått: Stl: 1,5 cm. Stb: 0,7 cm. Stt: 0,2 cm. 8) Spån (flekke) med kant retusch av flinta från dyrkningslag A109. Möjligt sidofragment från en kärna som har blivit återanvänts. Mått: Stl: 14,6 cm. Stb: 4,0 cm. Stt: 1,5 cm. 9) Fragment av kvarts från dyrkningslag A109. Mått: Stl: 2,4 cm. Stb: 2,2 cm. Stt: 0,4 cm. 10) Fragment av kvarts från dyrkningslag A109. Mått: Stl: 2,2 cm. Stb: 1,8 cm. Stt: 0,4 cm. 7 NATURVITENSKAPELIGE PRØVER OG ANALYSER 7.1 VEDART Det togs fyra stycken kolprover i fält. Dessa preparerades och sändes till vedartsanalys. Analysen gav följande resultat: Al återfanns i tre prover, björk, sälg och ek i alla fyra och asp och hassel i två. Vedartsanalysen visar att proverna innehåller ett relativt snarlikt material till trots för att de kommer från olika typer av strukturer såsom gravkontexten och de underliggande dyrkningsstrukturerna. Hassel förekommer dock bara i dyrkningskontexten medan asp bara återfinns i graven. Träden växer främst i öppna landskap med mycket ljus. Ek dominerar i proverna och det är påfallande att inga barrträd återfinns i proverna. Det är vanligt med flera trädtyper kring dyrkningslag som representerar en yta som har legat öppen och exponerad under en längre tid (Hambro Mikkelsen et al. 2016). För listor över vedartsanalyserna, se kapitel 7.2 och DATERING Fyra kolprover togs i botten av strukturerna och/eller säkrast möjliga kontext. Dessa blev preparerade och sändes till vedartsanalys, och sedan till datering vid laboratoriet i Uppsala. Daterad vedart står i fetstil. Prøve Kontekst Struktur Vedart Ukalibrert C14-datering Lab-nr Gravröse A108 al, björk, asp, sälg, ek 5003 Ardspår A117 al, björk, hassel, sälg, ek 5005 Gravröse A108 al, björk, asp el. sälg, ek 5006 Dyrknings A109 björk, hassel, lag sälg, ek Figur 13. Dateringar från undersökningen /-29 BP CalBC Ua /-30 BP CalBC Ua /-30 BP CalBC Ua /-32 BP , , CalBC Ua Dessa dateringar placerar oss i äldre och yngre bronsålder. De daterade ardspåren som återfanns under gravhögen stammar från äldre bronsålder medan dyrkningslaget och högen isig kommer från yngre bronsålder. 24

25 Ardspår påträffade vi upp genom stora delar av dyrkningslag A109. De som daterades låg dock under laget och ned i undergrunden. De kan då stamma från en äldre fas av dyrkning som möjligen passar samman med några av de stenåldersfynd som framkom på denna undersökning. Dyrkningslaget under högen har fått en ganska varierande datering, men det måste varit på plats innan högen kom till så det är störst chans att det framkom på 800-talet f.kr. eller tidigt 700-tal. Högen i sig har daterats från 895 till 765 f.kr. om man slår samman dateringarna. Den måste dock ha byggts efter dyrkningslaget så det är troligt att någongång på 700-talet är en korrekt datering. Detta, samt det faktum att det ej låg någon skogsbotten mellan dyrkningslaget och högmassorna, visar att högen måste anlagts rakt på odlingsmarken utan någon längre tid passerat mellan dessa två skeenden. Vi påträffade även en del fynd från stenåldern liggande i det lager som låg under graven. Det finns en chans att de blivit upplöjda från en äldre boplats när dyrkningen försigick då laget är daterat till bronsålder och fynden ger sken av att vara från både neolitikum och mesolitikum. Det är dock ej troligt att det rör sig om en strandbunden boplats på denna höjden och i denna trakten. 7.3 OSTEOLOGI Under utgrävningens gång framkom en relativt stor mängd bränt ben beläget inom den centrala kontexten av graven, A108. Då denna kontexten grävdes i fyra kvadranter så hamnade benen under fyra undernummer även om det egentligen rör sig om en och samma kontext. Denna centrala del av graven grävde vi för hand för att ej missa några ben med maskin. Benen låg spridda över en större yta och blandat kring stenen. Det är därmed ej troligt att de legat i någon typ av behållare vid gravläggningen. Alla benprover skickades till analys hos SAU i Uppsala, se kapitel Analysen visade att de främst stammade från människa men även rester av vad som troligen var en hund framkom. Människobenen kunde ej könsbestämmas men de kom från en individ som varit 35 år eller uppåt. Benen är till 95% vitbrända och 11% är brända så hårt att de mineraliserats. 7.4 POLLEN En pollenserie togs ur gravkontexten och dyrkningslaget i fält, detta för att få bättre förståelse för vegetationen i området men också för att se efter vad som här kan ha odlats. Denna serie bestod av fyra prov som gick från undergrunden, upp genom dyrkningslaget A109, och slutade i gravkontext A108. Pollenserien analyserades av Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå Universitet, se kapitel Detta gav följande resultat: Främst har det varit en lövskog på platsen med björken som dominerande art. En liten mängd gran förekom även den i vissa av 25

26 proverna men ej i alla. Landskapet bestod under högens levnad av båda ängar och åkrar och korn och vete odlades. Under tidigare faser när dyrkningslaget var aktivt så visade proverna till att det enbart var korn som odlades. Under dyrkningslaget så framkom inget pollen från sädesslag men mycket gräs och störningsindikerande växter. Detta tyder på att det kan varit ett beteslandskap innan odlingen kom till platsen. 7.5 MIKROMORFOLOGI Ett mikromorfologiprov togs ut för att reda ut olika lager inom röset, men också för att se vad det lager som återfinns under röset har att berätta. Det är vikigt att på detta fält reda ut alla lager ordentligt då spår efter odling är en mycket viktig faktor för att tolka den större kontexten i sin helhet korrekt. Detta prov skickades på analys hos Dr. Richard I. Macphail på Institute of Archaeology, University College London, via Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå. För analysrapporten se kapitel 11.6 Analysresultater. Analysen gav följande resultat: Det visas till att jorden under gravhögen högst troligt har transformerats till odlingsjord/matjord via gödsling. Detta för att öka den biologiska aktiviteten. 8 VURDERING AV RESULTATENE, TOLKNING OG DISKUSJON I Norge blev gravminnen undersökta i stora mängder under den sista halvdelen av 1800-talet och upp till starten av 1900-talet. Flertalet av dåtidens undersökningar är bristande i sina beskrivningar och uppfyller inte dagens krav på dokumentation. Vidare är en stor andel av föremålen framkomna på ett oförsvarbart sett. Det är därför viktigt att undersökningar som den som berörs i denna rapporten genomförs och dokumenteras gott. Gravminnen är en viktig källa för arkeologisk forkning då de är en källa båda till materiell och immateriell kultur. Gravminnen kan ge kunskap om flera aspekter av det förhistoriska samhället och i många tillfällen är gravarna väldigt rika på information. Genom mer än 100 år har fyndmaterialet från gravar varit huvudkällan till båda typologiska-kronologiska studier, bosättningshistoriska analyser och tolkningar av samhällsorganisation. Även om bosättningsspår allt eftersom spelar en viktigare roll har gravminnen fortfarande en stor betydelse för vår förståelse av samhället i bronsålder och järnålder. 26

27 Figur 14. Högen efter rensning. Sett mot SSÖ. Fotograf: Kristine Ledsten Tidigare har gravminnen i stor grad blivit uppfattade som spegelbilder av dåtidens samhälle. I de senare åren har det skett ett skifte gällande gravens innehåll och betydelse. Intresset rör sig nu inte bara om föremålen men om gravens inre organisering, deras yttre form, belägenhet i landskapet och förhållande till bosättning. Därför är det viktigt att alla dessa element omnämns gällande högen som här undersökts. Gravarna uppfattas som spår efter ritualer i förbindelse med begravningar och de innehåller information om människornas tro, sed och skick. I många tillfällen är de uttryck för den dödas religiösa, politiska, ekonomiska och sociala status i samhället. Den högen som undersöktes under denna utgrävningen var relativt simpel i dess konstruktion. Först har man lagt på det inledande kärnröset som består av relativt homogena stora stenar, enstaka upp mot 80 cm i diameter men de flesta ligger kring 50 cm. Det kan sedan verka som om det ligger en kedja med stenar kring 40 cm i diameter mellan det centrala röset och kantkedjan. Denna sekundära kedja ligger ca 40 cm ut ifrån kärnröset och verkar avsluta lag A108. Längst ut ligger sedan en kantkedja där stenen ligger mellan mellan 40 och 50 cm i diameter. Den mittersta kedjan av dessa koncentriska cirklar är dock något osäker då den ej iakttogs i den sydöstra kvadranten. Den kan dock ha tagits bort utav oss då stenarna i den var mindre än de i centrum och kantkedjan. Kring stenarna i centrum ligger en rödbrun sandig grus. Ovanför detta ligger sedan flera lag med mindre sten (10-20 cm i diameter) och en 27

28 gråbrun humusblandad sand. Röset är tätt packat vilket visar att man fyllt på massorna allt eftersom för att inte skapa tomrum mellan stenarna. Den centrala delen med större stenar omtalas här som ett kärnröse (A108) och denna delen var mer ordentligt strukturerad och tätare packad än resterande massor. De mindre stenarna ligger ostrukturerat och utan storleksordning. Sist har man lagt på mer jord för att skapa ett jordtäcke ovan hela röset. Ovan högen ligger det sedan ett lager som har skapats av naturliga fenomen och vegetation. För mer information om dimensionerna på högen, se kapitel 6.1. Den har dock varit rund i formen och haft följande största mått: 9,5x8,9x0,78 m. Högen definieras som ett jordblandat röse. Högen låg placerad högt upp på raet med god utsikt ned mot dalen. I närområdet kring högen låg ett flertal andra fält med gravar och bosättningsspår och hela området har därmed ett rikt kulturlandskap. Vidare ser vi inga spår av några direkta ritualer under eller omkring högen. Förutom att man måste haft ett bål då det här rör sig om en kremationsgrav. Dock ligger det under högen ett äldre kulturlag/dyrkningslag. Mer om det senare. Figur 15. A101 i profil. Sett mot SÖ. Fotograf: Kristine Ledsten Högen har varit väldigt fin i formen, näst intill perfekt rundad. Den ligger bra till med utsikt mot dalen. Dock har den blivit lite skadad i norra kantern av modern dränering. För kartor över gravens lokalisering, se kapitel

29 Vi ser i högen inga spår efter plundring, så som central nedgrävning, omrörda lager eller borttagna stenar. Dock har det skett mycket modern påverkan i högens närhet. Det har legat flera hus i närområdet och det har legat ett barnhem på platsen. Detta har medgett flera dräneringar och diken till rör och liknande som löper över ytan. Ett av dessa går precis i högens norra kant och har troligen tagit bort ca 0,5 meter av röset när det grävdes. Detta gör att kantkedjan ej är att iaktta i rösets norra del. Man har även grävt en djup avfallsgrop i rösets norra kant så här har det skett en stor påverkan. På toppen av röset har man även anlagt en mindre blomsterrabatt, men denna har varit så grund att den inte har påverkat högen något nämnvärt. Det är bara något lager med mindre sten som avlägsnats centralt på högen. All denna moderna aktivitet har också gjort att det hamnat mycket modernt avfall såsom porslin och tegel ovan högen, men det avlägsnades snabbt vid den inledande rensningen. Vidare så påträffades det under högen ett större kulturlager. Det rör sig om ett dyrkningslager då det påvisades flera ardspår båda i och under laget och mikromorfproverna konfirmerar detta. Detta lager startade ganska centralt i den norra halvan av högen och sträckte sig sedan utanför högen båda åt söder och åt väster. I laget så återfanns sex fragment av flinta och två av kvarts. Fynden kan dateras till stenåldern och är troligen ej samtida med lagret då det har en bronsåldersdatering. De kan ha plöjts fram från en underliggande stenåldersboplats när det odlades på ytan. I anslutning till detta lager ligger det också ett dike, A125. Detta dike kan troligen ha något med denna odling att göra såsom en dränering då det ligger i markens fallriktning. Det verkar också som att högen ligger väldigt tätt ovan dyrkningslaget så antagligen röjde man lite på ytan före man anlade sin grav eller så gick det ingen längre tid mellan att området odlades och graven anlades. Det kan ej iakttas några spår av tillväxt av skog mellan de två separata kontexterna. De snarlika dateringarna på laget och högen visar troligen till att man anlade sin hög rakt ovan den tidigare odlingsmarken. Pollen- och mikromorfologiska analyser genom dyrkningslaget och upp i högfyllet visar att laget man gödslat i dyrkningslaget för att höja den biologiska aktiviteten och göra laget bättre att odla i. Pollenproverna visar att det innan högen och dyrkningslaget kommit till platsen troligen varit bete i området. Man har sedan börjat odla korn i det tjocka dyrkningslaget och även vete har senare tillkommit. Lövträd har alltid dominerat i området och då speciellt björk. Även en väldigt liten del av pollen från gran förekom i proverna. Odlingslandskapet har varit väl utvecklat med båda ängar och åker. Det framgår ej tydligt vilken typ av gödsel som använts mer än bränt organiskt material men om djur har betat på ängarna kan även deras avfall varit ett bra alternativ. Inget tydligt boplatsavfall i stil med benrester eller liknande framkom. Tjockleken på dyrkningslaget kan dock bero på att stora mängder gödsel fört på under en längre tid. Vedartsanalysen visar att det enbart stått lövträd på området och det är träd som passar in i utkanten av ett skogsområde då de kräver goda ljusförhållanden. Vi påträffade flera olika sorters virke och det är ganska vanligt då det är dyrkningslag som undersöks då det legat öppet länge och exponerats (Hambro Mikkelsen et al. 2016). 29

30 Utöver dessa stenåldersfynd som låg belägna under gravkontexten framkom det bara två bitar av slagg som låg i utkanten av den västra delen av högen. Dock framkom det även en större kontext med bränt ben, 166 gram. Allt detta benmaterial framkom centralt i struktur A108, kärnröse. Benet låg utspritt i kontexten och ej samlat. De låg dock ett stycke upp från botten och ej nere på den gamla marknivån. Någon behållare förekom ej och ingen särskild nedgrävning hade förekommit. Benen har troligen spridits i kontexten i samband med dess konstruktion. Om det har funnits något vidare gravmaterial i högen som har försvunnit via modern aktivitet eller förvittrat måste det legat uppe i högfyllet då det inte finns några nedgrävningar under högen. Benen analyserades till människa och hund och de var alla brända. Det rör sig då om en kremationsgrav som legat i detta röse. När det gäller kremationsgravar finns det flera olika varianter: urnegrav, grop, bensamling, benlag, enskilda spridda ben, brandflak, kollag, brandgrop, urnebrandgrop eller en kombination av dessa (jf. bl.a. Wangen 2009). Här rör det sig då troligen om en bensamling då det ej förekom någon behållare och vi inte såg spår av nedgrävning eller bålverksamhet. De benfragment som lät sig bestämmas närmare visar att individen som här begravts var 35 år eller uppåt. Det var ej möjligt att könsbestämma individen. Det återfinns inga andra begravningar i denna högen, inga sekundärabegravningar påvisades. Högen daterades till 895 till 765 f.kr. om man slår samman dateringarna. Dyrkningslaget stammar mellan 810 och 550 f.kr. om man ser till alla dateringar. Det måste dock vara äldre än högen då det stratigrafiskt ligger under den. Denna större kontexten med gravhögen och dyrkningslaget kommer då från yngre bronsålder. Ardspåren funna genom och under dyrkningslaget fick dock en datering till äldre bronsålder, f.kr. Det ardspår som daterades låg under dyrkningslaget och detta kan möjligen visa till en äldre odling. Vidare så avbanades det under utgrävningen områden kring högen för att se om det här doldes andra strukturer eller flatmarksgravar. Det visade sig dock vara tomt från andra arkeologiska kontexter än gravröset och dyrkningslaget. Dock har det som tidigare nämnts försigått mycket modern aktivitet i området utanför högen, speciellt i norr, så det är ej omöjligt att det här kan ha legat några mindre strukturer som har försvunnit vid denna aktivitet. 9 SAMMENFATNING Under utgrävningen på Værn i Sarpsborg, så undersöktes en gravhög eftersom kommunen skulle bygga ett vårdhem på platsen. Vid undersökningen så avbanades även ytan omkring högen för att se om det här låg några arkeologiska strukturer eller spår efter rituella handlingar. Inga påträffades men det låg ett stort antal moderna företeelser i området, så som dräneringar och avfallsgropar. Dessa kan teoretiskt sätt ha dolt äldre strukturer utan att det finns någon möjlighet för oss att i dag påvisa dem. Dessa moderna strukturer har även 30

31 påverkat gravhögen isig till en viss grad. En dränering och en avfallsgrop ligger i högens norra kant och har skadat den något. Kantkedjan som här har legat har därmed tagits bort och högens ursprungliga utsträckning har blivit omöjlig att säkert påvisa men utöver det har detta ej påverkat undersökningen något nämnvärt. På toppen av högen har det också legat en blomsterrabatt, men denna gick så grunt att det ej påverkat de arkeologiska kontexterna. Högen hade nu följande mått: 9,5x8,9x0,78 m. Den var näst intill perfekt rundad och låg bra placerad med utsikt ned mot dalen. Högen isig ligger fint placerad i ett område med flera kulturminnen. Det rör sig här om en plats med väldigt rik kulturmiljö. Högen var uppbyggd av ett kärnröse med större sten och ca 40 cm utanför detta gick möjligen ytterligare en kedja med större stenar innan vi kom ut till kantkedjan som låg i högens yttrekanter. Denna kedja i mitten är dock något osäker då den ej påträffades i den första kvadranten vi undersökte. Det finns dock en möjlighet att den togs bort vid utgrävningen då den bestod av sten som var något mindre än de som låg i kärnröset och kantkedjan. Över dessa stensamlingar i botten på röset följde sedan en tät packning av mindre sten. Omkring stenen i kärnröset låg en rödbrun sandig grus medan det ovan denna följde en gråbrun humusblandad sand. Sist hade man fyllt på med mindre sten och jord. Överst låg ett lager som troligen mer eller mindre skapats av naturliga fenomen och vegetation. Vidare så uppvisar högen inga tydliga spår av att ha blivit plundrad. Den centrala stenpackningen verkar vara intakt förutom en liten påverkan på toppen där blomsterrabatten låg. Figur 16. Högen efter undersökning. Sett mot N. Fotograf: Jakob Kile-Vesik Gällande fynd påträffades det i högens västra utkant två bitar slagg. Ett stycke upp i kärnröstet framkom det även en relativt stor mängd bränt ben. Dessa ben låg spridda i laget utan någon typ av behållare runt sig. De måste lagts ned här i samband med att högen byggdes upp. Inga 31

32 vidare fynd påträffades i det centrala röset. Det verkar därmed som om den kremerade lagts ned utan gravgods. Benen som påträffades analyserades till människa och hund och människan var 35 år eller äldre. Vidare framkom det under högen ett äldre kulturlag/dyrkningslag. Detta laget sträckte sig utanför högen åt söder och väster. I och under detta lager påträffades också ett stort antal ardspår och i dess västra del låg ett mindre dike. Detta kan möjligen varit en dränering till odlingen då diket ligger i markens fallriktning. I detta laget framkom det en rad flint- och kvartsfynd. Dessa har fått en datering till stenåldern. De kan möjligen plöjts upp från en äldre stenåldersboplats då dyrkningslaget är daterat till bronsålder. Vidare togs det ut pollen- och mikromorfologiska prov ur dyrkningslaget och upp i gravhögen för att se på deras relation till varandra, hur vegetationen såg ut i området då det begav sig samt vad som kan ha odlats i laget. Proverna visade att man gödslat i dyrkningslaget för att öka den biologiska aktiviteten. Det framkom också att man tidigt odlat korn, och att vete sedan tillkommit. Innan odlingen var det bete på platsen och naturen har alltid varit dominerad av lövträd och då speciellt björk. Delar av proverna visar också till en minimal del av gran. Fyra stycken kolprover togs också för att datera de olika kontexterna. Den inledande vedartsprovet visar att det uteslutande är lövträd som stått på platsen och då gärna träd du påträffar i utkanten av ditt skogsområde då de kräver ljus. Att man finner flera olika typer av vedarter i ett dyrkningslag är ej ovanligt då det representerar en yta som varit öppen länge och därmed exponerats. Dateringen placerar högen och dyrkningslaget i yngre bronsåldern medan ardspåren under allt har fått en äldre bronsåldersdatering. 32

33 10 LITTERATUR Hambro Mikkelsen, P, W. Out och K. Vandkrog Salvig 2016: Rapport vedr. detaljeret vedanatomisk analyse af 4 prøver fra KHM 2014/7527, projektkode: , Værn, Sarpsborg kommune, Østfold fylke (FHM 4296/2185). Moesgaard museum. Moesgaard. Løken, T., Pilø, L. och Hemdorff, O. 1996: Maskinell flateavdekking og utgravning av forhistoriske jordbruksplasser en metodisk inføring. AmS Varia nr 26. Arkeologisk museum i Stavanger. Stavanger. Wangen, V. (Red.) 2009: Gravfeltet på Gunnarstorp i Sarpsborg, Østfold. Et monument over dødsriter og kultutøvelse i yngre bronsealder og eldste jernalder. Norske oldfunn XXVII. Oslo. Wendel, I. 2013: Rapport fra arkeologisk registrering. Gang- og sykkelvei Fylkesvei 599, Tveterveien-Sandbakken. Østfold fylkeskommune. Sarpsborg FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Deltagarlista. Figur 2. Skiss av Hartvig Johnsen Figur 3. Cf35037_2_001. Hög innan avbaning. Sett mot NNÖ. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 4. Översiktsbild tagen med drone. Sett mot S. Fotograf: Magne Samdal Figur 5. Cf35037_1_208. Högen efter undersökning. Sett mot Ö. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 6. Cf35037_1_170. Avfallsgrop i profil. Sett mot NÖ. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 7. Kartbild av graven Figur 8. Cf35037_1_131. A101 under utgrävning. Sett mot NV. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 9. Cf35037_1_032. A108 inom A104. Sett mot V. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 10. Cf35037_1_087. A109 i botten av A104, profil. Sett mot NNV. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 11. Cf35037_1_151. Dike A125 i plan. Sett mot Ö. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 12. Cf35037_1_145. Ardspår i botten av A101. Sett mot SÖ. Fotograf: Krsitine Ledsten Figur 13. Dateringar från undersökningen Figur 14. Cf35037_1_001. Högen efter rensning. Sett mot SSÖ. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 15. Cf35037_1_176. A101 i profil. Sett mot SÖ. Fotograf: Kristine Ledsten Figur 16. Cf35037_2_206. Högen efter undersökning. Sett mot N. Fotograf: Jakob Kile-Vesik 33

34 11 VEDLEGG 11.1 STRUKTURLISTE A-nr Type Bredde Lengde Høyde Bunn Sider Form Fyllmateriale Fyllets farge 100 Gravhaug flat buete rund Stein,sand,humus,grus Gråbrun, rödbrun, mørk gråbrun 101 Steinpakning flat buete rund Stein,sand,humus,grus Gråbrun, rödbrun, mørk gråbrun 102 Steinpakning flat buete rund Stein,sand,humus,grus Gråbrun, rödbrun, mørk gråbrun 103 Steinpakning flat buete rund Stein,sand,humus,grus Gråbrun, rödbrun, mørk gråbrun 104 Steinpakning flat buete rund Stein,sand,humus,grus Gråbrun, rödbrun, mørk gråbrun 105 Lag_kulturlag 106 Avskrevet flat buete oval 107 Avskrevet flat buete oval 108 Steinpakning rund buete rund Stein,sand,grus Rödbrun 109 Lag_kulturlag flat buete ujevn Stein,sand,kull,humus Brunsvart 110 Ardspor 111 Ardspor 112 Ardspor 113 Ardspor 114 Ardspor 115 Ardspor 116 Ardspor 117 Ardspor 118 Ardspor 119 Ardspor 120 Ardspor 121 Ardspor 122 Ardspor 123 Ardspor 124 Ardspor 125 Grøft lineær Stein,sand,humus Gråbrun 126 Ardspor 127 Ardspor 128 Ardspor 129 Ardspor 130 Ardspor 131 Ardspor 132 Ardspor 133 Ardspor 134 Ardspor 135 Ardspor 34

35 11.2 TILVEKSTTEKST, C60325 C60325/1-20 Gravfunn fra bronsenalder fra VÆRN av VIK VESTRE (1026/2), SARPSBORG K., ØSTFOLD. De bevarte delene av gravhaugen måler ca. 9,8x9,3 meter og er 0,7-0,8 meter høy, med et noe flatere parti på toppen. Haugen har vært rund. Det er en tydelig overgang mellom haugfoten og den øvrige markoverflaten. Steinpakning ligger under en kappe av brun sand og torv. Steinene er 0,15-0,5 meter store, runde og naturlig slipte. Undergrunnen på stedet er en lysbrun sand. Det ble ikke gjort noen funn under utgravningen. Fire beinprøver ble sendt til analysen ved SAU (Kile-Vesik 2017). 1) Ring av bronse med stein, mulligens moderne. Funnet ved rensning. Fra A100, Gravhaug. 2) To fragment av slagg. Fra A100, Gravhaug. 3) Flekke av flint fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 1,4 cm. Stb: 1,0 cm. Stt: 0,2 cm. 4) Fragment med retusj av flint fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 4,9 cm. Stb: 3,0 cm. Stt: 1,5 cm. 5) Fragment av brent flint fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 2,7 cm. Stb: 2,6 cm. Stt: 0,9 cm. 6) Fragment med retusj av flint fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 2,6 cm. Stb: 1,4 cm. Stt: 0,3 cm. 7) Avslag av flint fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 1,5 cm. Stb: 0,7 cm. Stt: 0,2 cm. 8) Flekke med kantretusj av flint fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 14,6 cm. Stb: 4,0 cm. Stt: 1,5 cm. 9) Fragment av kvarts fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 2,4 cm. Stb: 2,2 cm. Stt: 0,4 cm. 10) Fragment av kvarts fra dyrkningslag A109. Mål: Stl: 2,2 cm. Stb: 1,8 cm. Stt: 0,4 cm. Osteologi: 11) Fra kjernrøys A108. NV kvadrant. 12) Fra kjernrøys A108. SØ kvadrant. 13) Fra kjernrøys A108. SV kvadrant. 14) Fra kjernrøys A108. NØ kvadrant. Mikromorfologi: 15) Fra dyrkningslag A109. Pollenprøve: 16) Fra gravrøys A104. Serie A-D. Kullprøver: 17) Fra kjernerøys A108. Vedartsbestemt til or, bjerk, osp, selje og eik. Prøven er radiologisk datert på or til 2673+/-29 BP, CalBC (Ua-54171). 18) Fra ardspor A117. Vedartsbestemt til or, bjerk, hassel, selje og eik. Prøven er radiologisk datert på hassel til 3258+/-30 BP, CalBC (Ua-54174). 19) Fra kjernerøys A108. Vedartsbestemt til or, bjerk, selje og eik. Prøven er radiologisk datert på bjerk til 2608+/-30 BP, CalBC (Ua54172). 35

36 20) Fra dyrkingslag A109. Vedartsbestemt til bjerk, hassel, selje og eik. Prøven er radiologisk datert på hassel til 2561+/-32 BP, , , CalBC (Ua-54173). Orienteringsoppgave: Kulturminnet ligger på værn, et område hvor det tidligere er kjent flere gravfunn. Det finnes mange bevarte og delvis bevarte gravhauger, hvorav flere ligger på høydedragene som øst-vest gjennom området. Gravhaugen ligger på høy punkt på en rygg med god utsikt åt syd. Haugen har en moderne veg 8 m vest og syd for seg. Kartreferanse/-koordinater: Projeksjon: EU89-UTM; Sone 32, N: , Ø: ,7. LokalitetsID: Litteratur: Kile-Vesik, J. 2017: Rapport från arkeologisk undersökning. Gravhög. Værn 1026/2, Sarpsborg. Østfold. KHMs arkiv. Oslo 11.3 PRØVER OG FUNN Provlista Prøvenr Kontext Prøvetype Material Analys 5001 A108 Kol Al, björk, asp, sälg, ek CalBC 5002 A108 Osteologi 5003 A117 Kol Al, björk, hassel, sälg, ek CalBC 5004 A104 Osteologi 5005 A108 Kol Al, björk, sälg, ek CalBC Människa och möjlig hund. Människan är 35 år och uppåt, osäkert kön. Människa och möjlig hund. Människan är 35 år och uppåt, osäkert kön A109 Kol Björk, hassel, sälg, ek , , CalBC 5007 A104 Mikromorfologi 5008 A104 Pollen 5009 A103 Osteologi 5010 A102 Osteologi Dyrkningslag under grav, kultiverat med gödsel. Vete och korn odlades, lövträd dominerade, beteslandskap innan odling. Människa och möjlig hund. Människan är 35 år och uppåt, osäkert kön. Människa och möjlig hund. Människan är 35 år och uppåt, osäkert kön. Fyndlista Fyndnr Kontext Type Materiale Kommentar 4001 A100 Ring Järn Troligen modern 4002 A100 Slagg Slagg 4003 A109 Avslag Flint 4004 A109 Avslag Kvarts 4005 A109 Avslag Kvarts 4006 A109 Avslag Flint 4007 A109 Avslag Flint 4008 A109 Avslag Flint 4009 A109 Avslag Flint 4010 A109 Avslag Flint 36

37 11.4 TEGNINGER 37

38 38

39 11.5 FOTOLISTE Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_1_014.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_015.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NØ K.L Cf35037_1_016.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SØ K.L Cf35037_1_017.JPG A104. Toppen av lag 3 A104 V K.L Cf35037_1_018.JPG A104. Toppen av lag 3 A104 NV K.L Cf35037_1_019.JPG A104. Toppen av lag 3 A104 NØ K.L Cf35037_1_020.JPG A104. Toppen av lag 3 A104 SØ K.L Cf35037_1_021.JPG A104. Toppen av lag 3 A104 SV K.L Cf35037_1_022.JPG A104. Toppen av lag 3. Struktur 108. Plan A104 V K.L Cf35037_1_023.JPG A104. Toppen av lag 4. Oversiktsbilde A104 NØ K.L Cf35037_1_024.JPG A104. Nærbilde av struktur 109. Plan A104 NØ K.L Cf35037_1_025.JPG A104. Nærbilde av steinpakning etter fjerning av struktur 108 A104 NØ K.L Cf35037_1_026.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 SØ K.L Cf35037_1_027.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 SØ K.L Cf35037_1_028.JPG A104. Nærbilde av struktur 109 A104 SØ K.L Cf35037_1_029.JPG A104. Nærbilde av steinpakning etter fjerning av struktur 108 A104 SØ K.L Cf35037_1_030.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 SV K.L Cf35037_1_031.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 V/SV K.L Cf35037_1_032.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 V K.L Cf35037_1_033.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 V K.L Cf35037_1_034.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 V K.L Cf35037_1_035.JPG A104. Oversiktsbilde. Toppen av lag 4 A104 NV K.L Cf35037_1_036.JPG A104. Nærbilde av struktur 109 A104 V/SV K.L Cf35037_1_037.JPG A104. Nærbilde av steinpakning under struktur 108 A104 V/SV K.L Cf35037_1_038.JPG A104.Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein A104 SØ K.L Cf35037_1_039.JPG A104. Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein. Nærbilde A104 SØ K.L Cf35037_1_040.JPG A104. Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein A104 SV K.L Cf35037_1_041.JPG A104. Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein A104 V K.L Cf35037_1_042.JPG A104. Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein A104 V K.L Cf35037_1_043.JPG A104. Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein A104 V K.L Cf35037_1_044.JPG A104. Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein A104 NV K.L Cf35037_1_045.JPG A104. Struktur 109 fullt avdekket etter fjerning av stein A104 NØ K.L Cf35037_1_047.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1. Slettes A101 S/SØ K.L

40 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_1_048.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1. Slettes A101 SØ K.L Cf35037_1_049.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1. Slettes A101 Ø/SØ K.L Cf35037_1_050.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 Ø/NØ K.L Cf35037_1_051.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 NØ K.L Cf35037_1_052.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 NV K.L Cf35037_1_053.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 NV K.L Cf35037_1_054.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 SV K.L Cf35037_1_055.JPG A101. Nærbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 SV K.L Cf35037_1_056.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 S/SØ K.L Cf35037_1_057.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 SØ K.L Cf35037_1_058.JPG A101. Oversiktsbilde. Etter fjerning av lag 1 A101 Ø/SØ K.L Cf35037_1_059.JPG A104. Ardspor under/i struktur 109. (Med funn markert) A104 V K.L Cf35037_1_060.JPG A104. Ardspor under/i struktur 109 A104 V K.L Cf35037_1_061.JPG A104. Ardspor under/i struktur 109 A104 V K.L Cf35037_1_062.JPG A104. Ardspor under/i struktur 109 A104 NV K.L Cf35037_1_063.JPG A104. Ardspor under/i struktur 109. Nærbilde A104 V/NV K.L Cf35037_1_064.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 V K.L Cf35037_1_065.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 V K.L Cf35037_1_066.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 NV K.L Cf35037_1_067.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 NØ K.L Cf35037_1_068.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 NV K.L Cf35037_1_069.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 V K.L Cf35037_1_070.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 SV K.L Cf35037_1_071.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 S/SV K.L Cf35037_1_072.JPG A104. Etter fjerning av struktur 109 A104 SØ K.L Cf35037_1_073.JPG A104. Ardspor ovenfra. Etter fjerning av struktur 109 A104 NØ K.L Cf35037_1_074.JPG A104. Ardspor ovenfra. Etter fjerning av struktur 109 A104 SØ K.L Cf35037_1_075.JPG A104. Profil med målestokk. Etter fjerning av 109 A104 V K.L Cf35037_1_076.JPG A101. Etter fjerning av lag 2 (s108) A101 NV K.L Cf35037_1_077.JPG A101. Etter fjerning av lag 2 (s108) A101 NØ K.L Cf35037_1_078.JPG A101. Etter fjerning av lag 2 (s108) A101 Ø/NØ K.L Cf35037_1_079.JPG A101. Etter fjerning av lag 2 (s108) A101 Ø K.L Cf35037_1_080.JPG A101. Etter fjerning av lag 2 (s108) A101 SØ K.L Cf35037_1_081.JPG A101. Etter fjerning av lag 2 (s108) A101 SØ K.L Cf35037_1_082.JPG A101. Etter fjerning av lag 2 (s108) A101 SV K.L

41 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_1_083.JPG A101. Etter fjerning av lag 2(s108). Nærbilde av steinpakning A101 SV K.L Cf35037_1_084.JPG A104. Nordre profilbenk. (SØ-NV gående) A104 N/NV K.L Cf35037_1_085.JPG A104. Nordre profilbenk. (SØ-NV gående) A104 N/NV K.L Cf35037_1_086.JPG A104. Nordre profilbenk. (SØ-NV gående) A104 N/NV K.L Cf35037_1_087.JPG A104. Nordre profilbenk. (SØ-NV gående) A104 N/NV K.L Cf35037_1_088.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie, 1 A104 N/NV K.L Cf35037_1_089.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie, 2 A104 N/NV K.L Cf35037_1_090.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie, 3 A104 N/NV K.L Cf35037_1_091.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie, 4 A104 N/NV K.L Cf35037_1_092.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie, 1 A104 N/NV K.L Cf35037_1_093.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie 2, 1 A104 N/NV K.L Cf35037_1_094.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie 2, 2 A104 N/NV K.L Cf35037_1_095.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie 2, 3 A104 N/NV K.L Cf35037_1_096.JPG A104 Nordre profilbenk. Serie fra V til Ø. Serie 2, 4 A104 N/NV K.L Cf35037_1_097.JPG A104. Nordre profilbenk med målestokk og nordpil A104 N/NV K.L Cf35037_1_098.JPG A104. Nordre profilbenk med målestokk og nordpil A104 N/NV K.L Cf35037_1_099.JPG A104. Nordre profilbenk med målestokk og nordpil A104 N/NV K.L Cf35037_1_100.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). slettes A104 SV K.L Cf35037_1_101.JPG Slettes SV K.L Cf35037_1_102.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Slettes A104 SV K.L Cf35037_1_103.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående) A104 SV K.L Cf35037_1_104.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie 1 A104 SV K.L Cf35037_1_105.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie 2 A104 SV K.L Cf35037_1_106.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie 3 A104 SV K.L Cf35037_1_107.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie 4 A104 SV K.L Cf35037_1_108.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie 5 A104 SV K.L Cf35037_1_109.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående) A104 SV E.B Cf35037_1_110.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående) A104 SV E.B Cf35037_1_111.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie fra NV til SØ. Serie 1 A104 SV E.B Cf35037_1_112.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie fra NV til SØ. Serie 2 A104 SV E.B Cf35037_1_113.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie fra NV til SØ. Serie 3 A104 SV E.B Cf35037_1_114.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående). Serie fra NV til SØ. Serie 4 A104 SV E.B Cf35037_1_115.JPG A104. Sørvestre profilbenk. (NV-SØ gående) A104 SV E.B

42 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_1_116.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108) A101 NV K.L Cf35037_1_117.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108) A101 NØ K.L Cf35037_1_118.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108) A101 Ø/NØ K.L Cf35037_1_119.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108) A101 Ø K.L Cf35037_1_120.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108) A101 SØ K.L Cf35037_1_121.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108) A101 SØ K.L Cf35037_1_122.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108) A101 V/SV K.L Cf35037_1_123.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108). Nærbilde av steinpakning i senter av gravhaugen A101 V/SV K.L Cf35037_1_124.JPG A101. Etter fjerning av lag 3 (s108). Nærbilde av steinpakning i senter av gravhaugen A101 V/SV K.L Cf35037_1_125.JPG Oversiktsbilde av hele feltet A100 S K.L Cf35037_1_126.JPG Oversiktsbilde av hele feltet A100 S K.L Cf35037_1_127.JPG Oversiktsbilde av hele feltet A100 S K.L Cf35037_1_128.JPG Oversiktsbilde av hele feltet A100 S K.L Cf35037_1_129.JPG A101. Oversiktsbilde. Toppen av struktur 109.Etter fjerning av småstein i senter av haugen A101 Ø K.L Cf35037_1_130.JPG A101. Oversiktsbilde. Toppen av struktur 109.Etter fjerning av småstein i senter av haugen A101 SV K.L Cf35037_1_131.JPG A101. Oversiktsbilde. Toppen av struktur 109.Etter fjerning av småstein i senter av haugen A101 NV K.L Cf35037_1_133.JPG Slettes K.L Cf35037_1_134.JPG A101. S109. under steinpakning A101 NV K.L Cf35037_1_135.JPG A101. S109. under steinpakning A101 NØ K.L Cf35037_1_136.JPG A101. S109. under steinpakning A101 NØ K.L Cf35037_1_137.JPG A101. S109. under steinpakning A101 Ø K.L Cf35037_1_138.JPG A101. S109. under steinpakning A101 SØ K.L Cf35037_1_139.JPG A101. S109. under steinpakning A101 SØ K.L Cf35037_1_140.JPG A101. S109. under steinpakning A101 SV K.L Cf35037_1_141.JPG A101. S109. under steinpakning. Nærbilde av ardspor A101 NV K.L Cf35037_1_142.JPG A101. S109. under steinpakning. Nærbilde av ardspor A101 Ø/SØ K.L Cf35037_1_143.JPG A101. S109. under steinpakning. Nærbilde av ardspor A101 Ø/SØ K.L Cf35037_1_144.JPG A101. Ardspor i steril grunn, etter fjerning av s109 A101 NØ K.L Cf35037_1_145.JPG A101. Ardspor i steril grunn, etter fjerning av s109 A101 SØ K.L

43 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_1_146.JPG A101. Ardspor i steril grunn, etter fjerning av s109 A101 SØ K.L Cf35037_1_147.JPG A101. Ardspor i steril grunn, etter fjerning av s109 A101 V/SV K.L Cf35037_1_148.JPG A101. Ardspor i steril grunn, etter fjerning av s109 A101 NV K.L Cf35037_1_149.JPG A125. Grøft i enden av gravhaug. I plan A125 Ø K.L Cf35037_1_150.JPG A125. Grøft i enden av gravhaug. I plan A125 Ø K.L Cf35037_1_151.JPG A125. Grøft i enden av gravhaug. I plan A125 Ø K.L Cf35037_1_152.JPG A125. Grøft i enden av gravhaug. I plan A125 Ø K.L Cf35037_1_153.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 NV K.L Cf35037_1_154.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 NØ K.L Cf35037_1_155.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 Ø/NØ K.L Cf35037_1_156.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 Ø K.L Cf35037_1_157.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 SØ K.L Cf35037_1_158.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 SØ K.L Cf35037_1_159.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 SV K.L Cf35037_1_160.JPG Bunnen av A101. Ferdig utgravd A101 SV K.L Cf35037_1_161.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående) A101 NØ K.L Cf35037_1_162.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående) A101 NØ K.L Cf35037_1_163.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående) A101 NØ K.L Cf35037_1_164.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående) A101 NØ K.L Cf35037_1_165.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie fra NV til SØ, 1 A101 NØ K.L Cf35037_1_166.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie fra NV til SØ, 2 A101 NØ K.L Cf35037_1_167.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie fra NV til SØ, 3 A101 NØ K.L Cf35037_1_168.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie fra NV til SØ, 4 A101 NØ K.L Cf35037_1_169.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie 2 fra NV til SØ, 1 A101 NØ K.L Cf35037_1_170.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie 2 fra NV til SØ, 2 A101 NØ K.L Cf35037_1_171.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie 2 fra NV til SØ, 3 A101 NØ K.L Cf35037_1_172.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie 2 fra NV til SØ, 4 A101 NØ K.L Cf35037_1_173.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie 2 fra NV til SØ, 5 A101 NØ K.L Cf35037_1_174.JPG A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Serie 2 fra NV til SØ, 6 A101 NØ K.L A101. NØ profilbenk (nordvest-sørøstgående). Med målestokk og Cf35037_1_175.JPG nordpil A101 NØ K.L

44 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_1_176.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående) A101 SØ K.L Cf35037_1_177.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående) A101 SØ K.L Cf35037_1_178.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie fra Ø til V, 1 A101 SØ K.L Cf35037_1_179.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie fra Ø til V, 2 A101 SØ K.L Cf35037_1_180.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie fra Ø til V, 3 A101 SØ K.L Cf35037_1_181.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie fra Ø til V, 4 A101 SØ K.L Cf35037_1_182.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående) A101 SØ K.L Cf35037_1_183.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående) A101 SØ K.L Cf35037_1_184.JPG A103. Større steinpakning i bunnen av 103 A103 Ø/SØ E.B Cf35037_1_185.JPG A103. Større steinpakning i bunnen av 103 A103 N E.B Cf35037_1_186.JPG A103. Større steinpakning i bunnen av 103 A103 N E.B Cf35037_1_187.JPG A103. Større steinpakning i bunnen av 103 A103 N E.B Cf35037_1_188.JPG A103. Større steinpakning i bunnen av 103 A103 N E.B Cf35037_1_189.JPG A103. Struktur 109 med kantstein A103 S K.L Cf35037_1_190.JPG A103. Struktur 109 med kantstein A103 V K.L Cf35037_1_191.JPG A103. Struktur 109 med kantstein A103 V K.L Cf35037_1_192.JPG A107. Moderne struktur. Avskrives A107 N K.L Cf35037_1_193.JPG A107. Moderne struktur. Avskrives A107 N K.L Cf35037_1_194.JPG A106. Moderne struktur. Avskrives A106 NNØ KL Cf35037_1_195.JPG A102, steinpakning i s108 A102 S EB Cf35037_1_196.JPG A102, steinpakning i s108 A102 S EB Cf35037_1_197.JPG A102, steinpakning i s108 A102 V EB Cf35037_1_198.JPG A102, s109 A102 SØ EB Cf35037_1_199.JPG A102, s109 A102 S EB Cf35037_1_200.JPG A102, s109 A102 S EB Cf35037_1_201.JPG A102, s109 A102 V EB Cf35037_1_202.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 V K.L Cf35037_1_203.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 V K.L Cf35037_1_204.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 NV K.L Cf35037_1_205.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 N K.L

45 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_1_206.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 N K.L Cf35037_1_207.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 N/NØ K.L Cf35037_1_208.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 Ø K.L Cf35037_1_209.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 Ø K.L Cf35037_1_210.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 SØ K.L Cf35037_1_211.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 SØ K.L Cf35037_1_212.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 SØ K.L Cf35037_1_213.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 SØ K.L Cf35037_1_214.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S K.L Cf35037_1_215.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S K.L Cf35037_1_216.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 NV K.L Cf35037_1_217.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 V/SV K.L Cf35037_1_218.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S/SV K.L Cf35037_1_219.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S K.L Cf35037_1_220.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S K.L Cf35037_1_221.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S/SØ K.L Cf35037_1_222.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S/SØ K.L Cf35037_1_223.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 Ø K.L Cf35037_1_224.JPG Bilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 Ø K.L Cf35037_2_001.JPG Oversiktsbilde A100 N/nø K.L + E.S.B Cf35037_2_002.JPG Bilde av gravhaug før avdekking A100 N/nø K.L + E.S.B Cf35037_2_003.JPG Oversiktsbilde A100 N/nø K.L + E.S.B Cf35037_2_004.JPG Oversiktsbilde A100 N/nø K.L + E.S.B Cf35037_2_005.JPG Oversiktsbilde A100 NØ K.L + E.S.B Cf35037_2_006.JPG Oversiktsbilde A100 Ø/SØ K.L + E.S.B Cf35037_2_007.JPG Nærbilde av gravhaug før avdekking A100 Ø/SØ K.L + E.S.B Cf35037_2_008.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 ØNØ KL Cf35037_2_009.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 ØNØ KL

46 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_2_010.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 ØNØ KL Cf35037_2_011.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 ØSØ KL Cf35037_2_012.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 S KL Cf35037_2_013.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_014.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_015.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_016.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_017.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_018.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_019.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_020.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_021.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_022.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_023.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_024.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_025.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_026.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_027.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_028.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_029.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_030.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_031.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_032.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_033.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_034.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_035.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_036.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_037.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_038.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_039.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_040.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_041.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_042.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_043.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_044.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV

47 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_2_045.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_046.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_047.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_048.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_049.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_050.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_051.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_052.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_053.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_054.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_055.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_056.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_057.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_058.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_059.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_060.JPG Fotogrammetri. Serie 1. Pkt A100 Div JKV Cf35037_2_061.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 1 slutt A100 Div JKV Cf35037_2_062.JPG Gravhaug før avdekking. Oversiktsbilde A100 S K.L Cf35037_2_063.JPG Nærbilde av gravhaug før avdekking A100 S K.L Cf35037_2_064.JPG Gravhaug før avdekking. Oversiktsbilde A100 V K.L Cf35037_2_065.JPG Gravhaug før avdekking. Oversiktsbilde A100 N K.L Cf35037_2_066.JPG Før avdekking. Nærbilde A100 N K.L Cf35037_2_067.JPG Før avdekking. Oversiktsbilde A100 Ø K.L Cf35037_2_068.JPG Før avdekking. Nærbilde A100 Ø K.L Cf35037_2_069.JPG Før avdekking. Oversiktsbilde A100 V/SV K.L Cf35037_2_070.JPG Før avdekking. Oversiktsbilde A100 V K.L Cf35037_2_071.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 SSØ KL Cf35037_2_072.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 SSØ KL Cf35037_2_073.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 S KL Cf35037_2_074.JPG Fotostang oversiktsbilde A100 SV KL Cf35037_2_075.JPG Feil - slettes Cf35037_2_076.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_077.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_078.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_079.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V

48 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_2_080.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_081.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_082.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_083.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_084.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_085.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_086.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_087.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_088.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_089.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_090.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_091.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_092.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_093.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_094.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_095.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_096.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_097.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_098.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_099.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_100.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_101.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_102.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_103.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_104.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_105.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_106.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_107.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_108.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_109.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_110.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_111.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_112.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_113.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_114.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V

49 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_2_115.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_116.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_117.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_118.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_119.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_120.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_121.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_122.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_123.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_124.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_125.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_126.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_127.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_128.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_129.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_130.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_131.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_132.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_133.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_134.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_135.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_136.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_137.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_138.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_139.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_140.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_141.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_142.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_143.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_144.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_145.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_146.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_147.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_148.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_149.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V

50 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_2_150.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_151.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_152.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_153.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_154.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_155.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_156.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_157.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_158.JPG Fotogrammetri. Pkt Serie 2 A100 Div J.K.V Cf35037_2_159.JPG Bilde 159. Serie 2 slutt A100 Div J.K.V Cf35037_2_160.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_161.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_162.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_163.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_164.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_165.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_166.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_167.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_168.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_169.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_170.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_171.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_172.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_173.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_174.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_175.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_176.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_177.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_178.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_179.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_180.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_181.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_182.JPG Fotogrammetri. Fotostang. Pkt A100 Div J.K.V Cf35037_2_183.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående) A101 SØ K.L Cf35037_2_184.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående) A101 SØ K.L

51 Filnavn Motiv A-nr Sett mot Fotograf Opptaksdato Cf35037_1_001.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_002.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_003.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 S/SV K.L Cf35037_1_004.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 V K.L Cf35037_1_005.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 NV K.L Cf35037_1_006.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N K.L Cf35037_1_007.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 N/NØ K.L Cf35037_1_008.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø/NØ K.L Cf35037_1_009.JPG Oversiktsbilde. Etter rensing A100 Ø K.L Cf35037_1_010.JPG Nærbilde av mulig blomsterbed. Etter rensing A100 S/SØ K.L Cf35037_1_011.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 SV K.L Cf35037_1_012.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 V K.L Cf35037_1_013.JPG A104. Toppen av lag 2 A104 NV K.L Cf35037_2_185.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie, 1 A101 SØ K.L Cf35037_2_186.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie, 2 A101 SØ K.L Cf35037_2_187.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie, 3 A101 SØ K.L Cf35037_2_188.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie, 4 A101 SØ K.L Cf35037_2_189.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie, 5 A101 SØ K.L Cf35037_2_190.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). Serie, 6 A101 SØ K.L Cf35037_2_191.JPG A101. Søndre profilbenk (øst-vest gående). A101 SØ K.L Cf35037_2_193.JPG A107. Bilde i plan A107 S E.B Cf35037_2_194.JPG A107. Bilde i plan A107 S E.B Cf35037_2_195.JPG A107. Bilde i plan A107 S E.B Cf35037_2_196.JPG A106. Bilde i plan A106 N K.L Cf35037_2_197.JPG A106. Bilde i plan A106 N K.L Cf35037_2_198.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S J.K.V Cf35037_2_199.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S J.K.V Cf35037_2_200.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S J.K.V Cf35037_2_201.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S J.K.V Cf35037_2_202.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 S J.K.V Cf35037_2_203.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 SØ J.K.V Cf35037_2_204.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 Ø J.K.V Cf35037_2_205.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 N J.K.V Cf35037_2_206.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 N J.K.V Cf35037_2_207.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 N J.K.V Cf35037_2_208.JPG Oversiktsbilde av steinring rundt gravhaug etter utgraving A100 V J.K.V ANALYSERESULTATER Vedartsanalys C14-analys Pollenanalys Mikromorfologisk analys Osteologisk analys 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 Analys 1. Vedartsanalys 58

59 59

60 60

61 C14-analys 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 Pollenanalys 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 Mikromorfologisk analys 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 Osteologisk analys 79

80 11.7 KART Kartgrunnlag: Statens kartverk. Tillatelsesnummer NE SAS. Produsert och Signatur MS, JKV. Kartorna följer längst bak i rapporten. Karta 1. Fältet i helhet. Karta 2. Högen i detalj. Karta 3. Lokalisering i Østfold ARKIVERT ORIGINALDOKUMENTASJON Dagbok Fotobok Strukturlistor Provlistor 80

81 Karta 1. Fältet i helhet. 81

82 Karta 2. Högen i detalj. 82

83 Karta 3. Lokalisering i Østfold 83