Ankarsrum Västerviks kommun, Hallingebergs socken Byggår:

Transkript

1 Ankarsrums kraftstation. Ankarsrum Västerviks kommun, Hallingebergs socken Byggår: Botorpsströmmen (Mellan Långsjön och Hällsjön) Historik Historiskt sammanhang: Industrielektrifiering. Privat verk. Ankarsrums järnbruk grundades år Masugnen byggdes ett par kilometer öster om det som idag är Ankarsrums samhälle och hammarsmedjan uppfördes helt nära den nuvarande kraftstationen. Brukets masugn fick under talet efterföljare både i Rumhult och i Tovehult innan man år 1828 lät uppföra en masugn ett stycke nedströms hammarsmedjan. Från denna tid fick industriområdet kring hammarsmedjan heta Övre bruket, medan området kring masugnen fick heta Nedre bruket. Från år 1775 tillverkades inte bara stångjärn utan även manufaktursmide (som tunnband, spik etc.) i Ankarsrum och under 1800-talet tillkom gjuteri, mekanisk verkstad och emaljverk vid Nedre bruket. År 1909 fick bruket en ny ägare i bergsingenjören Sven Spånberg. Spånberg var del av den grupp av unga ingenjörer vilka vid sekelskiftet 1900 intog stora delar av Västervikstraktes näringsliv och som förde det gamla bruksriket in i det nya seklets industrialism. Spånberg lade omgående ned järnframställningen vid Ankarsrum för att helhjärtat satsa på gjuteriet, samt plåt- och emaljverkstäderna. År 1911 lät han riva nästan alla byggnader vid Övre bruket, bl.a. valsverk och martinverk. Platsen kom därefter bl.a. att fungera som sågverksplan och trävaruupplag, men omändrades sedermera till park. För att tillvarata den värdefulla vattenkraften lät Spånberg år 1921 uppföra en kraftstation vid Övre bruket, i Hjulbäcken just där hammarsmedjan legat. Ankarsrums bruk hade då redan ett eget elektriskt vattenkraftverk vid Svarteström. Det hade tagits i drift år 1900, men byggdes om samtidigt med kraftverksbygget i Ankarsrum. I en andra etapp uppfördes år 1923 även ett elektriskt kraftverk vid Nedre bruket. Med 1930-talet gick Ankarsrum in i en expansionsperiod. Efterfrågan på brukets produkter - badkar, radiatorer och rördelar ökade och arbetsstyrkan växte. På 1940-talet hade man anställda. Under ledning av Sven Spånbergs söner, Måns och Jonas, fortsatte bruket att modernisera det egna byggnadsbeståndet, samtidigt som man drev på egnahemsbyggandet på orten talets byggboom i Ankarsrum sammanföll med funkisens genombrott i Sverige och stilen präglar stora delar av orten. Flera av brukets egna funkisbyggnader ritades av arkitekten Rickard Gavel. Åren färdigställdes sex nya prestigebyggen för bruket i funkisstil: brukskontor, brukshotell,

2 överingenjörsbostad, jägmästarbostad, chefsbostaden Bruksgården, samt den befintliga kraftstationen. Det nya kraftverket lades vid Övre bruket och fick ersätta de båda 1920-talsverken. Genom att kraftstationen förlades något längre uppströms samt byggdes med ett sprängt störtschakt och en lång sprängd utloppstunnel kunde fallhöjden ökas. Effekten påverkades även av att turbinen försågs med ett snäckformat tryckskåp. Både utformningen som bergstation med sprängda intag och utlopp, samt det snäckformade turbinskåpet är exempel på en för tiden modern teknik (Noteras som tidiga av Brunnström & Spade, se inventeringsblankett, 1991). Det nya kraftverket försågs med ett stående kaplanaggregat med långaxel. Som en del i kraftverksbygget anlades också en tunnel mellan sjön Hjorten och Långssjön år 1936, vilket ökade vattenflödet till Ankarsrum. 1938, samma år som Ankarsrums nya kraftverk togs i drift kom dessutom en senare mycket omstridd vattendom som tillät en kraftig reglering av sjön Yxern, länets största sjö belägen uppströms Hjorten. Arbetet med regleringsåtgärderna vid Yxern genomfördes dock först i slutet av 1940-talet. År 1968 blev Ankarsrums Bruk en del av storkoncernen Electrolux, vilket innebar att produktionen ändrades och att många av de bruksägda fastigheterna såldes. År 1972 köptes Ankarsrums övre kraftverk av Sydsvenska Kraft AB (Sydkraft). År 1984 gjordes en ombyggnad då kraftaggregatet modifierades. Den ursprungliga massiva långaxeln utbyttes mot en röraxel, mataren av en flänsmotor och regulatorn av ett hydrauliskt motviktsaggregat. Vid samma tillfälle sattes den ursprungliga gavelporten igen och ersattes av en ny på stationens långsida. Sannolikt gjordes det nuvarande trapptornet ned till turbinen vid denna ombyggnad, liksom den två våningar höga container i korrugerad plåt som idag är inbyggd i maskinrummet. Den inrymmer kontrollrum i den nedre våningen och personalutrymmen i den övre. År 2001 köptes anläggningen av Tekniska Verken i Linköping som ännu äger och driver den. Vid det Nedre bruket ligger dagens industri, Ankarsrum Industries AB, som tillverkar hushållsmaskinen Ankarsrums Original, elektriska småmotorer och pressgjutgods i aluminium. Beskrivning av miljön Miljösammanhang: Tätortsmiljö/Bruksortsmiljö. Ankarsrums kraftverk ligger vid Långsjöns strand, alldeles intill ortens stora genomfartsgata, Kungsvägen, som är den historiska landsvägen förbi bruket. Genom läget vid sjön och genom att Övre bruket omdanats till park är omgivningarna öppna och gröna men intill kraftstationens ligger Rättarebyggningen, en arbetarbostad från talet som sedan 1950-talet fungerar som ortens hembygdsmuseum, och på höjderna söder om stationen ligger bruksarbetarbostäder av varierande ålder. Tvärs över vattendraget tronar Bruksherrgården i upphöjt läge, Ankarsrums äldsta byggnad, uppförd omkring år Nedströms sjön och kraftstationen ligger Övre bruket, ortens historiska centrum, präglat av sina vattenvägar och spegeldammar. Omgivningarna är starkt kulturpåverkade med lämningar av kraftutnyttjande, industrianläggningar och transportsystem. Området utgör idag ett välfrekventerat park- och rekreationsområde, både för ortsbor och för besökare. På nedströmssidan av den nuvarande dammen ligger Smeddammens vattenspegel. Vid ingången till Hjulbäcken, den stenskodda kanal där hammarsmedja, valsverk och martinverk legat står den gjutna turbinsumpen från 1920-talets kraftverk kvar. Kraftstationsbyggnaden revs på 1980-talet. Vid Hjulbäcken ligger även två byggnader från 1870 cirka kvar: Blåsmaskinshuset och Valsverkskontoret. Den senare inrymmer industrimuseet Aktiveum. Hjulbäcken mynnar i den stora Bruksdammen, som fick sin nuvarande form 1828 då Nedre bruket anlades. Ett omlöp för överskottsvattnet går söder om bruksområdet. Dagens kraftverk med damm, stationsbyggnad och utloppstunnel är i grunden det som skapades år 1937, vilket även gäller själva kraftaggregatet. Stationsbyggnaden har ännu i huvudsak till sitt yttre kvar sin tidstypiska, lätta funkiskaraktär års ombyggnad påverkade dock inte bara maskinutrustningen, utan även byggnadens interiör och exteriör kraftigt. Kulturhistoriska värden Ankarsrums kraftverk har ett högt kulturhistoriskt värde, vilket främst gäller själva stationsbyggnaden eftersom den utgör ett tydligt inslag i den kulturhistoriskt mycket värdefulla helhetsmiljön i Ankarsrums bruksort. Ankarsrum utgör en av de viktigaste platserna i ett regionalt Bruksrike som har historiska rötter ned i medeltid. I Ankarsrum finns en rik historisk miljö med många kulturhistoriskt värdefulla byggnader, men där de äldre industribyggnaderna är av särskilt stor betydelse eftersom de manifesterar den långa tillverkningstradition som gett upphov till orten. Kraftstationen utgör ett tidigt exempel på denna typ av bergverk och är uppfört i funkisstil som är kännetecknande för orten. Stationsbyggnaden har dock ur kulturmiljösynpunkt påverkats negativt av 1984 års omfattande ombyggnad. Framförallt gäller detta igensättningen av den ursprungliga porten med fönsterparti på gaveln, vilken

3 innebar att byggnadens arkitektoniska huvudmotiv avlägsnades. Byggnaden skulle vinna på att återfå ett fönsterparti likt originalet. Kraftverkets dammbyggnad är diskret och har mindre betydelse för upplevelsen av miljön. Eftersom vattenmagasinet till det nuvarande kraftverket utgörs av Långsjön och utloppet sker via tunnel, är vattenflödet genom och förbi kraftstationen otydligt. De äldre vattenvägarna och -magasinen i centrala Ankarsrum har dock ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Vattenmiljön som helhet är dock av yttersta betydelse för förståelsen och upplevelsen av orten historia. Det gäller dels i hur vattnet ligger/löper, dels detaljer som stenskoningar och andra historiska lämningar i och utmed vattnet. Vattenvägarna förklarar och synliggör platsens historia genom att illustrera hur vattnet använts medan de fina stenskoningarna förmedlar en omedelbar upplevelse av hög ålder. Därtill är denna miljö ett välutnyttjat rekreationsområde. Historiska källor Litteratur: Broschyr utgiven av Förvaltnings AB Smålandsbanan (2012); Ankarsrum nästa!. Åkerman, Petter m.fl. (2003); Ankarsrums Bruk 350 år. Brunnström & Spade, inventeringsblankett, Internet: (Botorpsströmmen) Vägen genom Ankarsrum med kraftstationen t. h. Dammen med lämningar av en järnvägsbro framför. Kraftstationen skymtar t.v. Ankarsrums kraftstation med intaget. I bakgrunden arbetarbostaden Rättarebyggningen, idag hembygdsmuseum. Ankarsrums kraftstation med Rättarebyggningen t.v. I bakgrunden skymtar bruksherrgården. Ankarsrums bruksherrgård. Skibordet i den f.d. kraftverksdammen, mot omlöpet.

4 Hjulbäcken med 1920-talskraftverkets betongsump. Blåsmaskinshuset t.v. och Bruksherrgården t.h. Blåsmaskinhuset och valsverkskontoret, två kvartstående byggnader vid Övre bruket. Valsverkskontoret inrymmer industrimuseet Aktiveum. Bruksparken med lämningar av det första kraftverket t.v. och i bakrunden blåsmaskinshuset. Dammen med utskovsluckor. Kraftstationens interiör med toppen av generatorn. I fonden den inbyggnad som gjordes för kontrollrum och personalutrymmen. Notera masinhallens tidstypiska golvbeläggningen i falsk marmor. Kraftverkets underbyggnad med kraftaggregatets röraxel bakom trapptornet, båda insatta vid ombyggnaden 1984.

5 Turbinen med turbinsnäckan i bildens ytterkanter. Personalpentryt från 1980-talet. Gamla kraftstationen med ställverkstorn vid Övre bruket. (Ankarsrums hembygdsförenings bildarkiv, ) Kraftstationen vid Nedre bruket, t.v. (Ankarsrums hembygdsförenings bildarkiv, ) Nya kraftstationen vid Övre bruket. (Ankarsrums hembygdsförenings bildarkiv, AB0301) Den nybyggda kraftstationen med sitt tidstypiska fönsterparti med smäckra stålprofiler. (Privat fotografi) Originalinterör från Ankarsrums kraftstation. (Ankarsrums hembygdsförenings bildarkiv, AB0692) Ankarsrums kraftstation. Notera det igensatta fönsterpartiet, jmf bild ovan.