Mörtefors Hultsfreds kommun, Virserums socken Byggår: (1914)

Transkript

1 Mörtefors kraftstation. Mörtefors Hultsfreds kommun, Virserums socken Byggår: (1914) Emån Björnån Historik Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion. Privat verk. Den kuperade höglandsbygden kring Virserum har ett omväxlande, småbrutet landskap med många små sjöar och vattendrag som såsmåningom uppgår i Emån. På länsgränsen mot Jönköpings län ligger Stora Granesjön som har sitt utlopp i Björnån. Denna å rinner efter ett par kilometer ut i sjön Hjorten, efter att den passerat den lilla Björnasjön. I branten ned mot Hjortesjön bildas markanta strömsträckor vid Björneström och Mörtefors (äldre stavning Mörtöfors). Området hörde i äldre tid till Jönköpings län och Mörtefors låg på Stora Ånhults Hulingsgårds ägor. I äldre tid fanns tre till fyra skvaltkvarnar vid Mörtefors, men under 1800-talet uppfördes en tulkvarn i deras ställe. År 1878 lät mjölnaren i Mörtefors Jonas Magnus Bohman bryta ut sin del från Hulingsgårds samfällda utägor och de fyra övriga delägarna, så att kvarnfallet och den omgivande marken tillföll honom. J M Bohman var också snickare och tillverkade bland annat spinnrockar och stolar i kvarnen. Omkring år 1885 lät två av mjölnarens söner, August och Karl Bohman, anlägga en vattenhjulsdriven möbelfabrik Mörtefors möbelfabrik, A & K Bohman på platsen 1. Den första fabriken låg sannolikt i direkt anslutning till kvarnen, nedströms dammen. Inledningsvis tillverkades främst ekstolar av en handfull arbetare, men fabrikens tillverkning kom att utvidgas till hela möblemang och cirka 15 anställda. År 1897 flyttade August Bohman till Blomstermåla där han grundade Bohman & Johanssons fanerfabrik, Skandinaviens första fabrik i sitt slag, utifrån en egenkonstruerad fanermaskin. Efter detta ägdes och drevs Mörtefors möbelfabrik av Karl Bohman. En ny och större möbelfabrik uppfördes just uppströms dammbyggnaden i Mörtefors, troligen redan innan August Bohman flyttade. 1 Uppgifterna om anläggningsåret varierar: 1882, 1883 och Det var inte ovanligt i slutet av 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 att möbelfabrikernas ägare hyrde ut bänkplatser till andra möbeltillverkare. En Algot Bohman drev på 1890-talet en egen verkstad vid fem av Mörteforsfabrikens bänkar. Även Edvard och Emil Bohman, som år 1906 startade en egen möbelfabrik i Björneström, började sin bana vid hyrda bänkar i A & K Bohmans fabrik.

2 Möbelfabriken och bostäderna i Mörtefors försågs med elektriskt ljus så tidigt som år Det producerades av en generator som det mekaniska snillet August Bohman konstruerat och sedan byggde i samvekan med Hjortöströms Mekaniska Verkstad. Virserums samhälle fick sin första elektriska belysning först två år senare 2. År 1909 köpte Karl Bohman även de strömmar som låg nedströms kvarnen av Hulingsgårds delägare. Där lät han uppföra ett elektriskt vattenkraftverk år Strömsträckans fallhöjd samlades upp genom att vattnet från dammen fördes i en närmare 100 meter lång träränna som avslutade med en sump och en intagstub i stål, samt genom att en existerande åfåra omformade till utloppskanal för verket. Ståltuben hade köpts begagnad och tidigare suttit i en ångpanna. Sannolikt fick dammen sitt nuvarande läge och huvudsakliga utformning i samband med kraftverksbygget. Kraftstationen var byggd i trä (se foto nedan) och en dieselmotor gav reservkraft. Förutom till de egna anläggningarna leverarades bland annat ström till Virserums samhälle övertog Finsjö Kraft elförsörjningen i Virserum men ännu på 1940-talet hade Mörtefors kraftstation sina egna abonnenter i byarna Ånhult, Aggatorp, Holmskog, Korparyd och i stora delar av Stenberga socken. Mörtefors vattenkvarn revs sannolikt sedan kraftverket uppförts och istället uppfördes en elkvarn på orten. Från år 1914 och vidare under 1920-talet utarrenderades Mörtefors möbelfabrik till Carl Liedholm, som också lät uppföra ett större bostadshus i Mörtefors 3. Omkring år 1930 uppfördes en liten svarverifabrik på orten. Efter Liedholm hyrde Karl Bohman ut möbelfabriken ut till sonen Oskar Bohman som bildade bolag med kompanjonerna Gösta och Georg Claesson, samt Åke och Severin Ottosson. Oskar Bohman avled 1951, varvid hans änka Sigrid gifte om sig med Ivar Axelsson som fortsatte att driva möbelfabriken. Under och 1950-talen utökades tillverkningen till att även omfatta radio- och grammofonlådor, d.v.s. trähöljet till apparaturerna. Den Bohmanska möbelfabriken lades ned i början mitten av 1950-talet, men sedan Mörtefors elkvarn lagts ned, fungerade kvarnen under en period som möbelverkstad för möbelsnickaren Knut Liljedahl. Liljedahl flyttade senare sin verksamhet till en nedlagd cigarrfabrik(!) i Björneström. Denna firma fanns mellan år 1951 och år Lackeringsrummet i Bohmans fabrik användes för sprutmålning av möbler tillverkade i Liljedahls fabrik (elkvarnen). Under en tid omkring år 1960 tillverkades barnvagnar i den Bohmanska möbelfabrikens bonarverkstad av Gösta Klasson och Åke Ottosson. År 1956 brann Mörefors kraftstation ned till grunden, sannolikt orsakat av varmgång i ett lager. Under år 1957 uppfördes det befintliga kraftverket som lades på samma plats som det äldre, men till största del nybyggdes. Den äldre ståltuben tillvaratogs men anslöts till dammen med en 70 meter lång trätub. Verket försågs med en tvillingfrancisturbin. År 1958 kunde man inleda kraftproduktionen och eftersom Sydkraft hade övertagit distributionen av el i området, gick strömmen ut på deras nät. Kraftverket har varit i drift sedan uppförandet och ägs år 2012 av Håkan och Kjell Axelsson genom Mörtefors Kraftstation HB. År 1967 revs den Bohmanska fabriken som då var i dåligt skick. En del takstolar återanvändes vid den renovering av bostadshuset som genomfördes samtidigt. Fabrikens plåttak flyttades till ladugården. Ivar Axelsson ändrade produktionsinriktningen vid den lilla svarverifabriken och använde istället lokalerna för tillverkning av lieorv och räfsor. Denna tillverkning har senare fortsatts i mindre skala av Ivars söner Håkan och Kjell Axelsson. Beskrivning av miljön Miljösammanhang: Småskalig industrimiljö Mörtefors kraftverk ligger i ett litet lantligt industricentrum tillsammans med ett femtontal andra byggnader, omgiven av högrest granskog. Norröver breder skogen ut sig, men åt söder är det bara ett par hundra meter till det öppna jordbrukslanskapet i Ånhults by. Vägen genom Mörtefors passerar de flesta byggnader innan den svänger ned utmed åravinen, förbi den lilla orv- och räfsfabriken och den lågt belägna kraftstationen. Vägen fortsätter sedan som en liten skogsväg. Möbelfabriken, som utgjorde en central byggnad i Mörtefors, är sedan länge riven, men både elkvarnen och räfsfabriken står kvar. I kvarnen finns inte längre några maskiner, men i räfsfabriken finns äldre snickerimaskiner, varav flera är tillverkade i Hjorteström. Till miljön hör även några byggnader som direkt hört till möbelfabriken, som bonarverkstad, virkestork och garage. De fyra bostadshusen utgörs av vad som förmodas vara mjölnarbostaden, 2 Notis ur Östgötaposten 4 dec 1896: I elektriskt ljus strålar nu Virsrums kyrkoby, i det att elektriska ledningar äro anlagda till hotellet, gästgifvaregården, handelsbutikerna och de flesta öfriga husen. Kraften härtill erhålles af en i snickerifabriken uppstäld dynamomaskin, som drifves med vattenkraft. Äfven å två andra stallen i socknen, nämligen i Mörtöfors möbelfabrik och i Hjortöström, är elektrisk belysning anbragt. 3 Liedholm tillverkade stora möblemang för en möbelhandlare Höglund i Vetlanda som själv ritade dem.

3 d.v.s. J M Bohmans bostad, de Bohmanska och det Liedholmska boningshusen, samt en arrendatorsbostad. Där finns även ladugårdar och flera andra mindre ekonombyggnader. Byggnaderna har renoverats i varierande utsträckning, men flera av dem har ännu ett genuint yttre. Redan innan kraftverket anlades fanns en grund göl med intilliggande slåttermader uppströms fallet vid Mörtefors. Låga småholmar och moränblock sticker upp ur den skogsomgärdade gölen. Vattenspegeln ligger i direkt anslutning till några av byggnaderna vid Mörtefors, till platsen för den rivna möbelfabriken och till vägbron över vattendraget. Nedströms dammen ligger den djupa och sannolikt oftast torrlagda åravinen med de tydliga lämningarna av kvarngrunden, vilken möjligen också utgjort grunden till den första möbelfabriken. Den långa trätuben löper ned för ravinen och övergår på slutet i en nitad ståltub med tydligt historiskt uttryck. Den lilla anspråkslösa kraftstationen är i princip bevarad i originalskick och har ett tidstypiskt utförande. Maskinerna är de som ursprungligen sattes in i verket, men regulatorn har ersatts av ett hydraulaggregat med motvikter. Kulturhistoriska värden Mörtefors kraftverk har ett högt kulturhistoriskt värde, där tuben och kraftstationsbyggnaden framstår som de viktigaste delarna ur ett kulturmiljöperspektiv. Dammen och vattenvägarna är viktiga som företeelse, men kräver inte samma antikvariska hänsyn vad gäller den befintliga utformningen, för att platsens kulturmiljövärden inte ska minska. Detta dock undantaget den tydliga lämningen av Mörtefors vattenkvarn. Den lilla kraftstationen utgör ett förhållandevis sentida inslag i en miljö som i övrigt helt präglas av det tidiga talet. Denna anakronism blir dock inte störande i helhetsmiljön på grund av att kraftstationen är diskret placerad och utformad, möjligen också eftersom miljön består av så många olika fristående byggnadermed olika funktioner. Kraftstationen blir en del av en spännande helhetsmiljö, där många av byggnaderna har stora kulturhistoriska kvaliteter. Särskilt räfsfabriken, elkvarnen och det Liedholmska boningshuset bidrar till den historiska upplevelsen på platsen. Mörtefors-Björneströmsområdet utgör en central kulturmiljö i möbelriket kring Virserum. Det är ur denna aspekt, att kraftverket utgör en del av en viktig kulturmiljö i en tydlig historisk industriregion, som Mörteforskraftverk har sina främsta kulturhistoriska företräden. Den enkelt utformade kraftstationen har inga framträdande estetiska kvaliteter, men en tidstypisk inre och yttre arkitektur från 1950-talet som ger en stark upplevelse av verkets tillkomsttid. Genom sina röda tegelfasader ansluter stationen till en äldre kraftverkstradition. Den långa intagstuben i trä skänker platsen en dramatik och upplevelsemässiga kvaliteter. Långa intagstubar är dessutom relativt ovanliga i länet. Tuben bidrar även till förståelsen av den grundläggande kraftverkstekniken, vilken även framgår på ett pedagogiskt sätt av att turbinen är synlig inne i stationsbyggnaden och kopplad till generatorn med en klassiskt horisontell maskinuppställning. Historiska källor Litteratur: Bohman, P (1997); Virserums möbelindustri en 100-årig epok. Bringfors, E m.fl (1982); Virserums socken 1947 och Snickarminnen från Virserum (1989); red. Lindström & Sundell. Hofrén, Manne m.fl (1949); Ålems socken. Historiska kartor: Storskifteskarta över Stora Ånhult från år 1792 och Hemmansklyvning av Stora Ånhults Hulingsgård år Lagaskifteskarta över Ånhult från år 1908 (skiftet genomfört 1915). Avsöndringshandling från år 1914 med köpebrev från år 1909 för område intill fallet i Mörtefors (08-VRJ-avs94). Muntl: Håkan Axelsson, ägare.

4 Ståltuben och kraftverket. Interiör från kraftstationen. Turbinen. Generatorn. Den långa trätuben. Kraftstationen med orv- och räfsfabriken i bakgrunden.

5 Dammen med intaget, möbelfabrikens virkestork och garage. Smedjan intill kraftstationen. Kvarnruin i åfåran. Den gamla kraftstationen, nedbrunnen Ladugården. Bohmans två boningshus. Elkvarnen. Fabrikör Liedholms bostad.