Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna.

Transkript

1 Projekt Självfallet Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann-Cathrine Vorbau Sonja Werelius 2007

2 UProjekt Självfallet Detta material har till syfte att hjälpa äldreomsorgens personal att minimera fallriskerna hos vårdtagarna. Materialet är tänkt att användas som en uppslagsbok. Varje ruta på checklistan har en egen flik. Under fliken finns risker, åtgärder och vem som är ansvarig beskrivet. Det är oftast vårdtagaren själv som har ansvaret att åtgärda en fallrisk. Ibland blir det personalens ansvar att upptäcka riskerna och vidta nödvändiga åtgärder eftersom många av våra vårdtagare är äldre, sjuka och glömska. Anhöriga har inte något självklart ansvar. Som personal kan vi framföra önskemål, men inte kräva åtgärder av dem. Vissa åtgärder kan medföra kostnader eller innebära flyttning/borttagning av möbler. Vill inte vårdtagaren bekosta åtgärden eller möblera om kan vi som personal inte tvinga fram detta. Det viktiga är då att förklara för vårdtagaren vilka risker som finns. Dokumentera att vårdtagaren är informerad men sagt nej till rekommenderad åtgärd. Vi, i projekt Självfallet, vill tacka Åldermannens personal i hemtjänsten, på avdelningarna Eken och Almen, nattpatrullen och respektive enhetschefer som gjort det möjligt för oss att arbeta fram materialet. Det är deras kunskaper och erfarenheter som ligger till grund för detta arbete. Ann-lis Rohlwin leg.sjukgymnast o. projektledare Carin Nilsson leg. arbetsterapeut Ann-Cathrine Vorbau heminstruktör Sonja Werelius leg. sjuksköterska UDefinition av ett fall En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller inte.

3 SJÄLVFALLET checklista över fallrisker i särskilt boende Aktivitet Vända sig i säng Natthunger/Törst Bädda På/Avklädning Skor/Kläder Resa sig/sätta sig Klättra Bära på något Förflyttning Plocka upp från golv Vattna blommor Svara i telefon Öppna/Stänga fönster Gardiner/Persienner Städa Dusch Toalettbesök Tillsyn oroar Hiss Trappor Promenad Nyinflyttad Alkohol Utomhus Snö/Is Belysning Möbler Dörrar Blommor Hjälpmedel Korridor Lång korridor Trångt Möte Våta golv Saker på golv Badrum Belysning Handdukshållare Toalettpappershållare Skåp/Hylla Handfat Toalettstol Armstöd Duschdraperi Dusch Utan skor Dörr Matta Våta golv Saker på golv Hälsotillstånd Sjukdomar Yrsel Feber Blodtrycksfall Demens Smärta Sänkt allmäntillstånd Dålig balans Depression Nedsatt känsel Inkontinens Rädsla UVI Sömnproblem Hallucinationer Mat/Dryck Förvirring Alkohol Aggressivitet Inaktivitet Tidigare Fall/Fraktur Stops Walking Mediciner Hjälpmedel Trasiga Dåligt underhåll Bromsar/Däck Fel hjälpmedel Saknar hjälpmedel Används fel Glömt Vill inte ha hjälpmedel Fastnar Toalettförhöjning Glidlakan Falsklarm Matsal/Dagrum Belysning Förvaring Stolar Matbord TV Möbler Serveringsvagn Matvagn Hjälpmedel Trångt Våta golv Saker på golv Syn/Hörsel Ögonsjukdomar Nedsatt syn Använder inte glasögon Glasögon fel, smutsiga Belysning Möblering Kontraster/Färgsättning Mattor Öronsjukdomar Nedsatt hörsel Hörapparat- smutsig, batteri Använder inte hörapparat Signaler Toalett i korridor Belysning Handdukshållare Toalettpappershållare Handfat Toalettstol Armstöd Dörr Dörrlås Våta golv Saker på golv Rum Belysning Skor/Kläder Förvaring Hjälpmedel Pentry Telefon Stol Dörr Möblering Altandörr TV Filt Säng Sladdar Sängkläder Mattor Madrass Våta golv Nattkläder Saker på golv Utformad i projektet SJÄLVFALLET 2007

4 Aktivitet Vända sig i säng Natthunger/Törst Bädda På/Avklädning Skor/Kläder Resa sig/sätta sig Klättra Bära på något Förflyttning Plocka upp från golv Vattna blommor Svara i telefon Öppna/Stänga fönster Gardiner/Persienner Städa Dusch Toalettbesök Tillsyn oroar Hiss Trappor Promenad Nyinflyttad Alkohol Utomhus Snö/Is

5 AKTIVITET VÄNDA SIG I SÄNG - Risken att falla ur sängen finns vid lägesförändringar eller vändningar i säng. Viktig aspekt att ta hänsyn till om sängen omplaceras. - Finns det glidlakan inbäddat och det inte är rätt placerat kan det vara en orsak till att glida ur sängen. Glidlakanet ska ligga mitt i sängen, eller enligt särskilda instruktioner. Det skall finnas en ca 15 cm bred bomullskant kvar ut mot sängkanten som förhindrar glidrisk vid i/ur stigning. Att använda uppresningsstöd eller stödhandtag på vägg kan underlätta och eliminera urglidningsrisken. Bäddmadrass som glider kan fixeras med antihalkduk. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. NATTHUNGER/ TÖRST - Risken att falla på natten är stor om hunger eller törst gör sig påmind. Balansen kan bli påverkad av t ex. insomningspreparat, lågt blodsocker eller blodtrycksfall. Lång nattfasta kan ge yrsel vid uppstigning, det bör inte gå mer än elva timmar mellan måltiderna. Det är bra att dricka och äta något innan sänggående. BÄDDA När vårdtagaren själv klarar av att bädda finns följande fallrisker: - Vid bäddning är det en fallrisk att sträcka sig framåt, eftersom tyngdpunkt och balans påverkas. Sängen kan placeras rakt ut från vägg, vilket ger plats att gå runt. Om möjligt undvik att lägga på överkast. Detta innebär färre arbetsmoment för vårdtagaren. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning.

6 PÅ-/AVKLÄDNING SKOR/ KLÄDER - Vid på-/avklädning när armarna lyftes över axelhöjd eller vid framåtböjning är det en fallrisk. Att sitta på en karmstol underlättar. Att välja kläder i rätt storlek och utformning underlättar vid på-/avklädning. Plagg som ex. kjol eller bh bör om möjligt knäppas framtill och sedan vridas bak. På-/avklädning kan ibland underlättas med hjälpmedel ex. griptång, strumppådragare och långt skohorn. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - För stora kläder är en snubbelrisk då de kan glida ner, och för trånga kläder begränsar rörligheten. - Trasiga och slitna skor utgör en fallrisk. En bekväm sko med låg/bred klack och hel häl är bra. Bra att sitta på en karmstol då skor/kläder tas på/av. RESA SIG/ SÄTTA SIG - Begränsningar i rörelseapparaten är en fallrisk i samband med att resa eller sätta sig. - Om sittmöblerna inte är korrekt utformade ex. för låga, utan armstöd, stol på hjul eller snurrfåtölj finns fallrisk. Att sätta sig - uppmana vårdtagaren att backa tills stolen känns i knävecket, och sedan ta tag i armstöden innan hon/han sakta sätter sig ner. Att resa sig - uppmana vårdtagaren att luta sig framåt, dra benen in under stolen, ta tag i armstöden, resa sig snett uppåt/framåt och stå stilla en stund innan förflyttning. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Det kan vara svårt att urskilja var sittmöblerna är placerade i rummet då färger och kontraster kan smälta samman.

7 KLÄTTRA BÄRA PÅ NÅGOT - Att stå på ett ben och balansera/klättra upp på en stol/pall är en stor fallrisk. Den ökar ytterligare om armarna dessutom lyfts över axelhöjd. - Att byta ex. glödlampor, gardiner eller att plocka ner föremål högt från ovanskåp är inte att rekommendera. - Efter 75 år är balansen försämrad, därför bör vårdtagaren inte klättra. - Att bära på föremål påverkar balansen då koncentrationen måste finnas på både gåendet och föremålet i händerna. Vårdtagaren bör endast bära små/lätta föremål, nära kroppen, eller använda förkläde med fickor eller rollator med korg/bricka. FÖRFLYTTNING - Vid dålig balans är det alltid en ökad fallrisk vid förflyttning. - Fallrisk finns om vårdtagaren glömmer eller är i behov av ett gånghjälpmedel. - Inomhusmiljön kan vara en fallrisk ex. mattor, trösklar, möbler, sladdar mm. Vårdtagaren bör använda bra skor och sanera miljön från snubbel- och fallrisker. Vårdtagare/personal ansvarar. - I utemiljön finns alltid snubbelrisker t ex ojämna plattbeläggningar, hålor i marken, trädrötter, nivåskillnader, eller olämpligt placerade föremål m.m. Enhetschef ansvarar för att ev. brister åtgärdas i utemiljön på SÄBO. PLOCKA UPP FRÅN GOLV - Att böja sig och plocka upp saker från golvet är en fallrisk då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändring. En griptång kan underlätta för vårdtagaren. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning.

8 VATTNA BLOMMOR - Att sträcka sig för att nå blommor är en fallrisk. Blommorna bör vara placerade så att de är lätta att nå. - Möblering kan hindra framkomlighet. - Vattenspill på golvet är en halkrisk. Säg åt vårdtagaren att ta ½ vattenmängd i vattenkannan eller använd en mindre plastflaska. SVARA I TELEFON - Att ha bråttom och skynda sig att svara i telefonen är en fallrisk, till följd av hastig uppresning och lägesförändring. Vårdtagaren bör informera anhöriga och bekanta att låta många signaler gå fram. En bärbar telefon eller mobiltelefon kan vara en trygghet. ÖPPNA / STÄNGA FÖNSTER - Att öppna och stänga fönster är en fallrisk. - Att trycka fönstret från sig eller dra det till sig och kanske samtidigt höja armen över axelhöjd är en fallrisk. - Föremål som står i vägen framför fönstret utgör en fallrisk samt hindrar tillgängligheten. GARDINER / PERSIENNER - Det är en fallrisk att sträcka sig för att nå persiennsnören/stag, de bör därför vara lätta att komma åt. - Långa gardiner/draperier kan vara en risk att snubbla på och fastna med gånghjälpmedel i.

9 STÄDA När vårdtagaren själv klarar av att städa finns följande fallrisker: - Det kan vara trångt att komma till i vissa utrymmen vilket är en fallrisk. - Att torka golv innebär en halkrisk. Golvet bör torkas med lättfuktad trasa och inte vistas på förrän det är torrt. Att använda städredskap på långt skaft underlättar, bra om dammsugaren är lätthanterlig och ibland kan det vara lättare att sitta ner och ex. dammsuga bit för bit. DUSCH - Att duscha stående är en stor fall-/halkrisk. Uppmuntra vårdtagaren att sitta ner och duscha, samt använda väggfast stödhandtag och antihalkmatta. - Att lyfta armarna över axelhöjd försämrar balansen, att sedan blunda samtidigt vid t ex hårtvätt ökar fallrisken ytterligare. - Det är en fallrisk att sträcka sig fram efter duschtvål, vattenkran m. m. Vårdtagaren bör passa på att duscha när anhörig eller personal finns i närheten. Vårdtagaren ska alltid använda ev. trygghetslarm som säkerhet om en olycka skulle ske. Enhetschef ansvarar för att stödhandtag finns. TOALETTBESÖK - Vid toalettbesök finns en fallrisk då gånghjälpmedel ev. inte kan användas eller används fel. - Toalettstolen kan vara för låg eller att armstöd/stödhandtag saknas. Att ha lämpligt gånghjälpmedel, sitta tillräckligt högt och att använda armstöd kan underlätta vid toalettbesök. Män som står upp vid urinering uppmanas att sitta ner för att undvika att falla. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning.

10 TILLSYN OROAR - Nattlig tillsyn kan vara en fallrisk då vårdtagaren kanske vaknar av besöket, oroas och går upp för att se vem som kom eller gick. Respektera om vårdtagaren inte vill ha nattlig tillsyn. HISS - Att använda hiss kan vara en fallrisk då hissdörren är tung att hantera både med eller utan gånghjälpmedel. - Dörren kan med sin tyngd knuffa omkull vårdtagaren som inte hunnit in/ut ur hissen. - Det finns en risk att fastna med fot eller gånghjälpmedel i hissdörren. Fördröjd automatik på hissdörrens öppning och stängning, ger tryggare och lugnare passage för vårdtagaren. - Hissar kan stanna med nivåskillnad och är då en snubbelrisk. Enhetschef ansvarar. TRAPPOR - Att gå i trappor är alltid en fallrisk. - Det ska finnas ett stadigt och greppvänligt trappräcke samt bra belysning i trappan. Använda stadiga och halkfria skor med hel häl eller hälrem för att undvika att halka i trappan, klistra antihalkremsor i trappans framkant, vilket även ger en markering av trappstegen. Uppmuntra vårdtagaren till att gå ordentligt in med foten på varje trappsteg, ev. ta ett trappsteg i taget. Det kan ibland vara lättare att gå baklänges ner i trappa. Enhetschef ansvarar för att trappstegen är halkfria. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Vintertid ska trappor och gångar vara is- och snöfria. Enhetschef ansvarar.

11 PROMENAD NYINFLYTTAD - Stärker skelettet, muskelmassan och balansen förbättras men är också en fallrisk beroende på vårdtagarens kondition och hälsotillstånd. - Promenader sker både utomhus och inomhus. Det bör finnas platser att vila på utefter promenadvägen. - Vid inomhuspromenader kan möbleringen utgöra hinder. Enhetschef ansvarar för möbler i allmänna utrymmen. - Vid bostadsbyte finns det större fallrisk de tre första dygnen, eftersom miljön är ny för vårdtagaren. - Rutiner kan tillfälligtvis förändras. Personal bör försöka skapa trygghet och vara extra uppmärksam den första tiden efter inflyttning. Personal ansvarar. ALKOHOL - Intag av alkohol påverkar balansen och ger yrsel, och om alkoholintaget är stort kan även synen påverkas. - Omdömet försämras och insikten begränsas. - Alkohol i kombination med läkemedel kan ge större påverkan. När någon har fallit i onyktert tillstånd kan det kanske vara lämpligt att bädda bekvämt på golvet. Kontakta ev. sjuksköterska. UTOMHUS - På altan och gångar kan underlaget vara ojämnt och svårt att ta sig fram på. Enhetschef ansvarar. - Trädgårdsmöbler har oftast låg sitthöjd vilket gör det svårare att resa sig och sätta sig. Förhöjningsdyna kan behövas. Extra uppmärksamhet kan behövas när vårdtagaren kommer in, då seendet tillfälligt kan ha försämrats efter att ha vistats ute i starkt ljus.

12 SNÖ / IS - Under vinterhalvåret då is och snö förekommer finns det en fallrisk. Käppen kan utrustas med isbrodd och skorna bör ha ett bra mönster för bästa grepp. Egeninköp av isbrodd till käpp kan göras på apotek eller i sjukvårdsaffär. Vårdtagaren bör ha sällskap med på utomhuspromenader. - Sanda eller salta trappor och gångvägar. Enhetschef ansvarar för SÄBO utemiljö. Tänk på att fallrisken ökar utomhus vintertid pga. halka. Skor bör ha bra mönster och käpp utrustas med isbrodd. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann- Cathrine Vorbau Sonja Werelius Reviderad av: Godkänd av: Marie Bergholtz

13 Hälsotillstånd Sjukdomar Feber Demens Sänkt allmäntillstånd Depression Inkontinens UVI Hallucinationer Förvirring Aggressivitet Tidigare Fall/Fraktur Mediciner Yrsel Blodtrycksfall Smärta Dålig balans Nedsatt känsel Rädsla Sömnproblem Mat/Dryck Alkohol Inaktivitet Stops Walking

14 HÄLSOTILLSTÅND SJUKDOMAR FEBER - Det finns sjukdomar som gör att fallrisken blir större: KOL eller andra lungsjukdomar besvär med andningen gör det svårt att gå långa sträckor. Det är viktigt att det finns många platser att sätta sig och vila på. Reumatism och artros - gör att rörligheten är försämrad. Stelheten och smärtan i lederna framförallt på morgonen är en stor fallrisk. Diabetes när blodsockernivån sjunker ger det bl.a. yrsel. Cirkulationen, känseln och synen försämras i regel vid diabetes och ökar fallrisken. Stroke och andra neurologiska sjukdomar - som t ex Parkinson och MS har alla en stor fallrisk. Sjukdomarna drabbar i regel rörligheten, synen, kan ge känselbortfall och en ostadighetskänsla. B12 brist kan orsaka bl a yrsel, stickningar och domningar i fötterna. Infektion kan ge bl a sänkt allmäntillstånd, yrsel, feber och förvirring, se under resp. rubrik Demens - se egen rubrik Depression se egen rubrik Inkontinens se egen rubrik UVI se egen rubrik Kontakta sjuksköterska för information om sjukdomen. - Feber är en fallrisk eftersom den kan orsaka yrsel, förvirring, svaghet m.m. Vårdtagaren behöver ev. extra tillsyn vid förflyttningar, toalettbesök m.m. Kontakta sjuksköterska.

15 DEMENS SÄNKT ALLMÄN TILLSTÅND - Det finns flera demenssjukdomar med olika symtom. Samma sjukdom hos två vårdtagare yttrar sig inte likadant, beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats. - Att som personal ha kännedom om hur vårdtagarens liv varit och är, vilka vanor och önskemål det finns, gör det lättare att skapa trygghet och undvika situationer som kan ge upphov till oro och aggressivitet, vilket ökar fallrisken. Personalen ska fylla i, uppdatera och ta del av den Individuella omsorgsplanen, så att omhändertagandet av vårdtagaren blir bra. - T ex förvirringstillstånd, oro, aggressivitet och hallucinationer kan uppträda hos demenssjuka och ökar fallrisken. Beteendeschema leder till att finna orsak till beteendestörningar och när detta vanligtvis brukar inträffa. Det är därmed lättare att kunna förebygga genom lämpliga åtgärder och bemötande. Personal ansvarar för beteendeschema. - Vid demensutveckling kan bl a insikt/omdöme påverkas. Att vissa förmågor inte längre finns kvar har fallit i glömska ex. att kunna gå utan hjälpmedel. Rollatorn, hörapparaten och glasögonen glöms ofta bort. - Vårdtagaren kan ha svårt att lära sig något nytt t ex gå med gånghjälpmedel. Personalen ska uppmärksamma vårdtagaren att använda sina hjälpmedel. - Demenssjuka kan drabbas av motorisk oro, och vandrar då fram och tillbaka i korridoren. Det bör finnas sittmöbler lämpligt utplacerade för vila. - Kontraster på golv/matta kan vara svåra att urskilja och utgöra en snubbelrisk och upplevas som nivåskillnader. Enhetschef ansvarar för möbleringen och att det finns lämpliga möbler i allmänna utrymmen. Kontakta arbetsterapeut, sjukgymnast och/eller sjuksköterska för bedömning. - Sjukdomar bl.a. infektioner och depression kan ge sänkt allmäntillstånd. - Sänkt allmäntillstånd leder till inaktivitet och att mat- och vätskeintaget minskar vilket kan leda till sämre balans och/eller yrsel. Kontakta sjuksköterska för bedömning.

16 DEPRESSION INKONTINENS - Depression leder ofta till inaktivitet, minskat mat och vätskeintag, sömnsvårigheter, ängslan, oro, sänkt sinnesstämning, isolering, inaktivitet och trötthet. Alla dessa faktorer ökar fallrisken. För att vända den onda cirkeln en depression ofta utlöser, är det viktigt att isolering bryts och aktivering sker. Ev. kan läkemedelsgenomgång göras. Kontakta sjuksköterska. - Finns det svårigheter att hålla urin eller avföring är det risk att drabbas av yrsel vid hastig uppresning för att skynda till toaletten. Användning av inkontinenshjälpmedel eller urinflaska kan hjälpa vårdtagaren att känna större säkerhet. Kontakta sjuksköterska för bedömning. - Urin och avföring kan förekomma på golvet vid inkontinensbesvär. Vid upptäckten av våta golv ska det torkas upp. - Män som står upp vid urinering uppmanas att sitta ned för minska fallrisken. Fristående toalettförhöjning kan till natten placeras intill sängen för underlätta nattliga toalettbesök. Kontakta arbetsterapeut för bedömning. UVI - Urinvägsinfektion kan ge förvirring, sänkt allmäntillstånd och feber. Dessa faktorer hänvisas till under respektive rubrik. - Symtom på UVI är förutom ovanstående, täta urinträngningar sveda och smärta vid urinering. Kontakta sjuksköterska. Vårdtagare med risk för urinvägsinfektion kan förebygga detta genom rikligt med dryck, gärna tranbär eller citron.

17 HALLUCINATIONER - Hallucinationer kan uppträda vid olika sjukdomstillstånd eller som en läkemedelsbiverkning. Hallucinationerna kan vara olika såsom syn, hörsel eller känsel. Dessa ger upphov till förvrängd verklighetsuppfattning som kan leda till oro, förvirring och aggressivitet. I dessa tillstånd är fallrisken stor. Vid misstanke om att vårdtagaren lider av någon form utav hallucination är det av yttersta vikt att detta utreds för att kunna förhindra kommande hallucinationstillstånd. Hallucinationer som inte ger obehag behöver inte behandlas. Personal som upptäcker/misstänker hallucinationstillstånd ansvarar för att sjuksköterska kontaktas. FÖRVIRRING - Förvirringstillstånd kan uppträda vid olika sjukdomar såsom demens, infektioner, feber m.fl. men också som en läkemedelsbiverkning. - Även vid miljöombyte, sömnbrist, syn- och hörselnedsättning, vid för litet mat- och vätskeintag kan förvirringstillstånd uppträda. - Vid akuta förvirringstillstånd kan aktiviteten öka och även aggressivitet med häftiga rörelser kan förekomma. Detta ökar risken för fall avsevärt. - Vid upprepande förvirringstillstånd är det viktigt att utreda om det är något som utlöser tillståndet, detta görs med fördel med hjälp av ett beteendeschema. - Att kunna förutse när ett förvirringstillstånd kan inträffa, gör det lättare att förebygga ex. med hjälp av aktivitet och sysselsättning. Ev. kan läkemedelsgenomgång behövas. Personalen som upptäcker/misstänker förvirringstillstånd ansvarar för att sjuksköterska kontaktas. Olika faktorer samspelar ofta och påverkar risken för att falla. aktiviteten individen omgivningen

18 AGGRESSIVITET TIDIGARE FALL / FRAKTUR - Vid aggressivitet ökar aktiviteten och häftiga rörelser kan förekomma. Detta är en fallrisk. Vid återkommande aggressivitet kan beteendeschema upprättas för att kunna urskilja om det finns något mönster. Personal ansvarar för beteendeschema. Att få sina vanor och rutiner ändrade kan vara orsak till ett aggressivt beteende. Personalen ska fylla i, uppdatera och ta del av den Individuella omsorgsplanen så omhändertagandet av vårdtagaren blir bra. - Olika sjukdomstillstånd kan utlösa aggressivitet t.ex. smärta. Det är viktigt att personalen har kunskap om hur sjukdomen och olika symtom yttrar sig hos vårdtagaren för att öka förståelsen och förhindra aggressivitet. Sjuksköterskan kan informera om sjukdomen. Personal som upptäcker/misstänker aggressivitet ansvarar för att sjuksköterska kontaktas. - Fallrisken är större om vårdtagaren fallit tidigare, vilket kan bero på ökad rädsla och sänkt självförtroende. Ökad uppmärksamhet vid förflyttning kan minska risken för fall. Behov av något hjälpmedel kan finnas. Kontakta arbetsterapeut/ sjukgymnast för bedömning. Vid återkommande fall kan ett beteendeschema vara till hjälp för att kunna urskilja om det finns något mönster. Personal ansvarar. - För vårdtagare med risk för höftfraktur bör en höftskyddsbyxa. köpas. Fysisk aktivitet, gärna utomhus, stärker skelettet, men också muskelmassan och balansen förbättras. Underviktiga personer löper högre risk att drabbas av frakturer..

19 MEDICINER - Mediciner ger bl.a. yrsel som biverkning. - Mer än tre mediciner ökar fallrisken. Läkare ansvarar för medicinerna. YRSEL BLODTRYCKSFALL - Kan bero på många olika orsaker: - En vanlig biverkning på mediciner är yrsel. Läkare ansvarar för medicinerna. - Sjukdomar kan orsaka yrsel se under rubriken Sjukdomar. - Syn och hörselnedsättning/sjukdom kan orsaka yrsel - se under rubriken Syn/Hörsel. Kontakta sjuksköterska för information. - När en vårdtagare reser sig hastigt upp rusar blodet till benen och blodtrycket sjunker plötsligt. Vårdtagaren blir då blek, yr och kanske svimmar. - Vissa mediciner kan orsaka detta. - En vårdtagare med lågt blodtryck har lättare för att drabbas av blodtrycksfall. Det är viktigt med mat och dryck för att undvika blodtrycksfall. Att sitta en stund och trampa med fötterna i golvet innan uppresning förebygger blodtrycksfall. Kontakta sjuksköterska för ev. kontroll av blodtryck. SMÄRTA - Olika sjukdomstillstånd kan ge upphov till smärta, som kan medför en begränsning i rörelseförmågan och/eller aggressivitet. Utredning vad smärtan beror på är viktigt! Kontakta sjuksköterska för ev. utredning.

20 DÅLIG BALANS - Balansen försämras i det normala åldrandet. Vårdtagare över 80 år har oftast svårt att stå på ett ben, vilket mer eller mindre krävs vid en promenad. Vårdtagaren kan vara i behov av något gånghjälpmedel att stödja sig på vid förflyttningar för att känna trygghet, men kanske också av balans- och styrketräning. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Vid amputation av tår påverkas balansen. - Nedsatt hörsel och öronsjukdomar kan påverka balansen, se under rubriken Syn/Hörsel. - Yrsel kan ibland uppfattas som dålig balans, se under rubriken Yrsel. - Dålig balans kan bero på sjukdom, se under rubriken Sjukdom. NEDSATT KÄNSEL RÄDSLA SÖMNPROBLEM - Är känseln nedsatt pga stroke eller dålig cirkulation i t ex en fot är det svårt att belasta rätt. Balansen försämras och fallrisken ökar. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Finns det en rädsla för att falla ökar fallrisken ytterligare pga. att rörelserna kan bli osäkra och stela vid förflyttning. - Rädsla kan leda till inaktivitet vilket resulterar i svaghet och benskörhet. Ett gånghjälpmedel kan skapa säkerhet och trygghet. Kontakta sjukgymnast för bedömning. - Att vara trött påverkar balansen negativt. - Tröttheten kan bero på bl. a. rubbad dygnsrytm. Aktivering, dagliga promenader utomhus och att inte sova mycket under dagen kan förbättra nattsömnen. - Stora måltider, kaffe eller te före sänggåendet kan orsaka sömnproblem. Att ställa ett glas mjölk och något ätbart vid sängen kan vid ett ev. uppvaknande göra det lättare att somna om. Läsa eller lyssna på radion en stund i sängen kan göra det lättare att somna. Vårdtagaren ansvarar. Kontakta sjuksköterska för bedömning.

21 MAT / DRYCK - Viktnedgång innebär förlust av fett och muskler, vilket kan leda till svaghet och ökad fallrisk. - Är näringsintaget för litet och/eller ensidigt uppstår det näringsbrist. Detta leder till yrsel, trötthet, dåligt immunförsvaret och ökad infektionsrisk. - Orsaker till minskat näringsintag kan vara problem i munhålan, svårighet att svälja, depression m.m. - Är vätskeintaget inte tillfredställande kan detta leda till yrsel eller blodtrycksfall vid uppresning. Vid misstanke om dåligt närings- och vätskeintag ska nutritions- och vätskelista införas. Personal ansvarar. Kontakta sjuksköterska för bedömning. ALKOHOL - Alkohol ökar fallrisken. Vid berusningen påverkas balansen, synen, omdömet försämras och i kombination med läkemedel kan alkohol ge större påverkan. - Alkoholberoende kan orsaka bl a sömnsvårigheter, ångest och depression vilket medför ökad fallrisk. Kontakta sjuksköterska för bedömning. Muskelmassan minskar hos många äldre vilket innebär att kroppens energibehov minskar. Behovet av näringsämnen är däremot fortfarande lika stort!

22 INAKTIVITET - Inaktivitet kan resultera i benskörhet, nedsatt balans, svaghet och rädsla för att falla. - En fraktur kan bero på benskörhet orsakad av inaktivitet. Dagliga promenader och gärna utomhus förbättrar muskelmassan och stärker skelettet. Ett gånghjälpmedel kan skapa säkerhet och trygghet. Kontakta sjukgymnast för bedömning. STOPS WALKING - Detta är ett enkelt test för att upptäcka ökad fallrisk: *Promenera med vårdtagaren till ett mål som båda är medvetna om t ex badrummet. *Gå i vårdtagarens takt och påbörja ett samtal när det inte finns störande moment i omgivningen. *Inled ett naturligt samtal som inbjuder till ett svar. *Stannar vårdtagaren för att svara är risken stor att han/hon faller inom 6 månader. Kontakta sjukgymnast för bedömning. Avvikelserapport Uska Ualltid skrivas när vårdtagare oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffar eller inte. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann- Cathrine Vorbau Sonja Werelius Reviderad av: Godkänd av: Marie Bergholtz

23 Syn/Hörsel Ögonsjukdomar Nedsatt syn Använder inte glasögon Glasögon fel, smutsiga Belysning Möblering Kontraster/Färgsättning Mattor Öronsjukdomar Nedsatt hörsel Hörapparat- smutsig, batteri Använder inte hörapparat Signaler

24 SYN / HÖRSEL ÖGONSJUKDOMAR - Ögonsjukdomar kan påverka synen på olika sätt. För att öka förståelsen är det viktigt att personalen har kunskap om hur sjukdomen kan påverka vårdtagaren. Personal ansvarar. Kontakta heminstruktör och/eller sjuksköterska för information. NEDSATT SYN - En del av det naturliga åldrandet medför nedsatt syn, detta kan leda till inaktivitet och isolering. - Det är lättare att bli överraskad och skrämd vid nedsatt syn, vilket kan vara en fallrisk. Synundersökning bör göras regelbundet. ANVÄNDER INTE GLASÖGON GLASÖGON FEL, SMUTSIGA - Glasögonen ska vara hela, rena och med rätt styrka. Synundersökning bör göras regelbundet. Vårdtagaren bör uppmärksammas av personalen att använda glasögonen. - Använder vårdtagaren läsglasögon vid t ex förflyttning kan det vara svårt att bedöma avståndet. Märkning av glasögonen underlättar så rätt glasögon används och till rätt vårdtagare. Glasögon ska vara rengjorda så att de blir ett hjälpmedel och inte försämrar den redan dåliga synen.

25 BELYSNING - För att ögat ska uppfatta saker rätt ska ljuskällorna vara många, rätt placerade, bländfria och ha tillräcklig wattstyrka. - Strömbrytarna ska vara lätta att urskilja och nå ev. kan de markeras med självlysande tejp för att synas bättre. Ett grenuttag med strömbrytare eller timer kan underlätta. - Om belysningen är dålig eller saknas på natten kan en sensorlampa underlätta vid t ex toalettbesök. Trasiga glödlampor ska bytas. Enhetschef ansvarar för belysning i allmänna utrymmen. MÖBLERING KONTRASTER / FÄRGSÄTTNING MATTOR - Möbler ska placeras på ett sätt så att det inte begränsar framkomligheten. Viktigt att tänka på när hjälpmedelsbehovet förändras. Enhetschef ansvarar för möblering i allmänna utrymmen. - Ommöblering ska inte ske utan att vårdtagaren är informerad. - Färgsättningen på väggar och golv ska inte vara mörk eller brokig. Kontrasterna bör vara starka så att interiören på boendet inte smälter samman. Kontraster på eller mellan golv/matta kan vara svåra att urskilja. De kan upplevas som nivåskillnader och utgöra en snubbelrisk. Vårdtagare ansvarar för egna mattor. Enhetschef ansvarar för färgsättning i allmänna utrymmen. - Lösa och slitna mattor är alltid en fallrisk. Antiglid under mattan förhindrar att den glider. - Det är lätt att fastna med gånghjälpmedel i mattor, helst ska de plockas bort. - Slitage på golvmaterial ska åtgärdas av fastighetsvärd. - Kontraster på eller mellan golv/matta kan vara svåra att urskilja. De kan upplevas som nivåskillnader och utgöra en snubbelrisk Vårdtagare ansvarar för egna mattor i lägenheten. Enhetschef ansvarar för golvmaterial.

26 ÖRONSJUKDOMAR NEDSATT HÖRSEL - En del öronsjukdomar kan ge upphov till nedsatt hörsel och yrsel. För ökad förståelse är det viktigt att personalen har kunskap om hur sjukdomen kan påverka vårdtagaren. Personal ansvarar. Kontakta heminstruktör och/eller sjuksköterska för information/bedömning. - Nedsatt hörsel kan bl a bero på att hörselgången är tilltäppt av vax. Kontakta sjuksköterska. - Nedsatt hörsel kan orsaka att vårdtagaren isolerar sig och blir inaktiv se under rubriken sjukdomar. Kontakta heminstruktör för information om vilka hörselhjälpmedel som kan underlätta. - Ständig koncentration för att höra, leder ofta till att hörselskadade drabbas av trötthet. - Det är lättare att bli överraskad och skrämd vid nedsatt hörsel, vilket kan vara en fallrisk. Hörselprov på Hörcentralen bör göras vid misstanke på nedsatt hörsel. HÖRAPPARAT- SMUTSIG, BATTERI Hörapparatens slangar och kanaler ska vara rengjorda. Slangarna ska vara hela och sitta fast ordentligt. Batterikontakterna ska vara rengjorda och batteriet funktionsdugligt och rätt isatt. Batterierna finns att köpa på apotek eller hörselvården. Öroninsatsen ska vara rengjord och rätt placerad i örat. Hörapparaten ska vara rätt inställd och påslagen. Kontakta heminstruktör för information om hörapparatens skötsel.

27 ANVÄNDER INTE HÖRAPPARAT SIGNALER - Öroninsatsen kan kännas obekväm och behöver ev. bytas. Kontakta heminstruktör för information. Kontakta Hörcentralen för bedömning. Vid glömska bör vårdtagaren uppmärksammas av personalen att använda hörapparaten. - Oron över att inte höra signaler från telefon och dörrklocka, innebär att vårdtagaren skyndar sig till telefon eller dörr när det ringer. En signalförstärkare kan minska oron över att inte uppfatta signalerna. Kontakta heminstruktör för information om lämpliga produkter. Redan vid 40-årsålder behöver du så dubbelt starkt ljus som vid 20 år och vid 60 har du kanske 10 gånger så stort ljusbehov. Skälet är att vissa av näthinnans celler försämras och grumlas du åldras. Inga glasögon kan korrigera detta endast starkare ljus. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann- Cathrine Vorbau Sonja Werelius Reviderad av: Godkänd av: Marie Bergholtz

28 Hjälpmedel Trasiga Dåligt underhåll Bromsar/Däck Fel hjälpmedel Saknar hjälpmedel Används fel Glömt Vill inte ha hjälpmedel Fastnar Toalettförhöjning Glidlakan Falsklarm

29 HJÄLPMEDEL TRASIGA - Trasiga/funktionsodugliga hjälpmedel är en fallrisk. - Om ett hjälpmedel har varit inblandat vid ett fall skall det alltid kontrolleras att inget har gått sönder. Regelbunden kontroll av ev. brister på hjälpmedel ska göras. Kontakta alltid arbetsterapeut/sjukgymnast när ett trasigt hjälpmedel uppmärksammas. DÅLIGT UNDERHÅLL - Brister i funktion på hjälpmedel är en fallrisk. Det kan bero på dåligt underhåll, skötsel eller slitage ex. slitna däck, dåliga bromsar, slitna gummifötter på käpp/kryckäpp, rostiga och ostadiga hygienhjälpmedel, spruckna förhöjningsklossar mm. Regelbunden kontroll av ev. brister på hjälpmedel ska göras. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. BROMSAR / DÄCK - Dåligt med luft i däck och/eller blankslitna rullstolsdäck, gör att bromsfunktionen försämras. Rullstolen blir tung och svårkörd. Däcken ska pumpas omgående, utan att någon person sitter i rullstolen. Använd fotpump eller kompressor med bilventilsnippel. Slangtrycket bör vara 3,5 kg. Rullstolen behöver underhållspumpas regelbundet. Vårdtagaren bekostar själv lagning av punktering, inköp av nya slangar eller däck till rullstol i cykelaffären. - Slitna däck, trasig bromsvajer eller säkerhetsspärr på rollatorn är en fallrisk. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning.

30 FEL HJÄLPMEDEL SAKNAR HJÄLPMEDEL - Fallrisk finns om vårdtagarens funktion har försämrats eller förbättrats och inte rätt hjälpmedel används. - Att inte använda rätt hjälpmedel kan leda till inaktivitet, vilket ökar fallrisken. Vårdtagare och personal ansvarar. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Vid ex. tidigare fall, uppresningsproblem, förflyttningsproblem, svårigheter vid ADL-situationer m m kan det finnas ett hjälpmedelsbehov. Vårdtagare och personal ansvarar. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. ANVÄNDS FEL - När hjälpmedel används fel finns fallrisk. - Att gå med felvänd rollator, endast hålla med en hand på körhandtag eller sitta på rollatorn utan att först parkeringsbromsa är en fallrisk. - Att ta stöd mot en griptång vid uppresning är inte tillåtet. - Att sitta på en felvänd förhöjningsdyna är en fallrisk. Det är viktigt att placera dynor rätt. Vissa dynor har markering uppåt-framåt. Fodralet ska vara rätt påsatt efter tvätt. Dyna som glider kan ev. hjälpas med antiglid. - Att resa eller sätta sig utan att bromsa arbetsstol, rullstol eller rollator är en fallrisk. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. GLÖMT - När vårdtagaren har ett hjälpmedel men glömmer bort att använda det är det en fallrisk. Personal ska påminna vårdtagaren om att använda sitt hjälpmedel..

31 VILL INTE HA HJÄLPMEDEL FASTNAR TOALETT- FÖRHÖJNING GLIDLAKAN FALSKLARM Vill inte vårdtagaren ha hjälpmedel ansvarar han/hon för fallrisken. - Fallrisk finns när hjälpmedel fastnar i möbler, bordsben, mattor, draperier, dörrkarmar, trösklar, lösa sladdar och kläder. Enhetschef ansvarar för möbleringen i allmänna utrymmen. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - Det kan finnas både rädsla och fallrisk att använda den fristående toalettförhöjning vid ex. sängen. - Den kan vara ostadig om den är felaktigt placerad, eller står ojämnt. Den bör därför om möjligt placeras mot en vägg och på jämnt underlag. Vårdtagaren ska göras uppmärksam på det. Kontakta arbetsterapeut för bedömning. - När glidlakanet används eller placerats fel i sängen finns en fallrisk/glidrisk när vårdtagaren sitter på sängkanten. - Glidlakanet ska ligga mitt i sängen, eller enligt särskilda instruktioner. Det skall finnas en ca 15 cm bred bomullskant kvar ut mot sängkanten som förhindrar glidrisk vid i/ur stigning. Personal ansvarar. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. - När vårdtagaren av misstag råkar trycka på larmet och personal kommer för att kontrollera hjälpbehovet sover kanske vårdtagaren, och vet inget om larmet. Fallrisk finns om vårdtagaren stiger upp för att se efter vem som kom eller gick. Kontrollera larmutrustningen. Personal och enhetschef ansvarar. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann- Cathrine Vorbau Sonja Werelius Reviderad av: Godkänd av: Marie Bergholtz

32 Toalett i korridor Belysning Handdukshållare Toalettpappershållare Handfat Toalettstol Armstöd Dörr Dörrlås Våta golv Saker på golv

33 TOALETT I KORRIDOR BELYSNING - För att ögat ska uppfatta saker rätt ska ljuskällorna vara många, rätt placerade, bländfria och ha tillräcklig wattstyrka. - Strömbrytarna ska vara lätta att urskilja och nå, ev. kan de markeras t ex med självlysande tejp för att synas bättre. Trasiga glödlampor ska bytas. Enhetschef ansvarar. HANDDUKSHÅLLARE - Att sträcka sig för att nå handduken är en fallrisk. Den ska vara lätt att nå. Enhetschef ansvarar. TOALETTPAPPERS- HÅLLARE - Sitter hållaren på väggen bakom toaletten krävs det en vridning bakåt för att nå pappret. Detta är en fallrisk. Hållaren ska vara lättillgänglig bredvid toaletten och pappret lätt att riva av utan att rullen faller i golvet. Enhetschef ansvarar. HANDFAT TOALETTSTOL - Väggmonterat handfat får inte användas som stöd eftersom risken är stor att det lossnar. Finns det handtag på väggen är de monterade för att klara belastning. Enhetschef ansvarar. - Att resa sig från eller sätta sig på toalettstolen kan vara en fallrisk om höjden på stolen inte är rätt. Armstöd underlättar. Det bör vara starka kontraster bakom toalettstolen så att den inte smälter samman med väggen. Att hänga en handduk/tyg bakom toalettstolen eller markera vägg/toalettsits med färgad tejp skapar kontraster. Enhetschef ansvarar.

34 ARMSTÖD DÖRR DÖRRLÅS - Att resa och sätta sig underlättar med hjälp av armstöd och fallrisken minskar. De ska vara utrustade med bra grepp. - Armstöden kan vara en fallrisk om de inte är stabila, i fel höjd eller trasiga. Enhetschef ansvarar. - Att öppna och stänga en dörr innebär oftast att både sträcka sig fram och ta ett steg bakåt vilket är en fallrisk. Ska vårdtagaren samtidigt manövrera en rollator ökar fallrisken ytterligare. - En dörr som står halvöppen är en risk att gå emot. - När vårdtagaren promenerar i korridoren finns det en fallrisk om någon slår upp en dörr. Vårdtagare och personal ansvarar. Låset på toalettdörren ska vara lätt att se och hantera. Enhetschef ansvarar. VÅTA GOLV SAKER PÅ GOLV - Golvet blir blött av att det spills vätskor, mat, kroppsvätskor eller vid rengöring, detta medför halkrisk. Vid upptäckt av våta golv ska det torkas upp. Vid rengöring undvik att gå in på toaletten innan det blir torrt på golvet. Välj en bra tidpunkt att torka golvet. Vårdtagare och personal ansvarar. - Saker som ligger på golvet är lätt att snubbla över. Det är en risk att böja sig och plocka upp saker då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändring. Att använda en griptång kan underlätta. Vårdtagare och personal ansvarar. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann- Cathrine Vorbau Sonja Werelius Reviderad av: Godkänd av: Marie Bergholtz

35 Korridor Belysning Möbler Dörrar Blommor Hjälpmedel Lång korridor Trångt Möte Våta golv Saker på golv

36 KORRIDOR BELYSNING MÖBLER - För att ögat ska uppfatta saker rätt ska ljuskällorna vara många, rätt placerade, bländfria och ha tillräcklig wattstyrka. Det ska finnas belysning tänd på natten. Strömbrytarna ska vara lätta att urskilja och nå ev. kan de markeras med t ex självlysande tejp för att synas bättre. Trasiga glödlampor ska bytas. Enhetschef ansvarar. - Placeringen av möbler är viktig då de bl.a. är en snubbelrisk. - Finns det mycket möbler eller saker i korridoren blir det trångt och lätt att haka fast eller snubbla. Det bör finnas stolar lämpligt utplacerade, med armstöd och i rätt höjd. Enhetschef ansvarar. DÖRRAR BLOMMOR - Att öppna och stänga en dörr innebär oftast att både sträcka sig fram och ta ett steg bakåt vilket är en fallrisk. Ska vårdtagaren samtidigt manövrera en rollator ökar fallrisken ytterligare. - En dörr som står halvöppen är en risk att gå emot. - När vårdtagaren promenerar i korridoren finns det en fallrisk om någon slår upp en dörr. Vårdtagare och personal ansvarar. Det är viktigt var blommor är placerade. - Står de på golvet ska de inte stå i vägen. Höga växter som hänger ut lockar kanske till att huka sig vid passage. Blommor i fönsterkarmen ska vara lätt tillgängliga för att ex plocka bort vissna blommor. Krukorna måste vara stadiga. Enhetschef och personal ansvarar.

37 HJÄLPMEDEL LÅNG KORRIDOR - Om det står hjälpmedel t ex liftar på uppladdning i korridoren ska placeringen vara sådan att de inte står i vägen. - Hjälpmedel som står i korridoren är en haknings- och snubbelrisk. Enhetschef och personal ansvarar. - I en lång korridor bör det finnas lämpligt utplacerade karmstolar för att sätta sig på vid trötthet, yrsel mm. - En lång korridor inbjuder också till vandring som kan vara en fallrisk. För att förbättra kondition och balans är det bra träning med promenader i korridor. Enhetschef ansvarar. TRÅNGT MÖTE VÅTA GOLV - Matvagnar, dammsugare, hjälpmedel, möbler m.m. ska inte ställas så det blir svårt att komma fram. Möbleringen ska vara minimal. Enhetschef och personal ansvarar. - Är det trångt i korridoren kan det vara en fallrisk att mötas. Hjälpmedlen kan haka i varandra. Det är viktigt att visa hänsyn och tolerans vid mötet. - Golvet blir blött av att det spills vätskor, mat, kroppsvätskor eller vid rengöring, detta medför halkrisk. Vid upptäckt av våta golv ska det torkas upp. Vid rengöring undvik att vistas i korridoren innan det blir torrt på golvet. Välj en bra tidpunkt att torka golvet. Enhetschef och personal ansvarar. SAKER PÅ GOLV - Saker som ligger på golvet är lätt att snubbla över. Det är en risk att böja sig och plocka upp saker då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändring. Att använda en griptång kan underlätta. Vårdtagare och personal ansvarar. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann- Cathrine Vorbau Sonja Werelius Reviderad av: Godkänd av: Marie Bergholtz

38 Matsal/Dagrum Belysning Förvaring Stolar Matbord TV Möbler Serveringsvagn Matvagn Hjälpmedel Trångt Våta golv Saker på golv

39 MATSAL/DAGRUM BELYSNING FÖRVARING - För att ögat ska uppfatta saker rätt ska ljuskällorna vara många, rätt placerade, bländfria och ha tillräcklig wattstyrka. - Strömbrytarna ska vara lätta att urskilja och nå ev. kan de markeras med självlysande tejp för att synas bättre. Trasiga glödlampor ska bytas. Enhetschef ansvarar. - Det bör finnas belysning tänd på natten. Personal ansvarar. - Att lyfta armarna över axelhöjd eller att böja sig är en fallrisk. Placera föremål som vårdtagare själv ska ta ur skåp, i midjehöjd. Personal ansvarar. STOLAR MATBORD TV - Stadiga stolar med armstöd och i rätt höjd gör det lättare att sätta och resa sig. Förhöjningsdyna eller klossar kan användas om stolen är för låg. När stolen är försedd med hjul framtill finns tipprisk när vårdtagaren reser sig eller sitter för långt fram på sitsen. Enhetschef ansvarar. - Bordsbenen kan vara en snubbelrisk. Placera bordet så det finns mycket plats att gå runt. - Bordet ska vara stabilt, för att förhindra tipprisk, om någon stödjer sig på kanten vid uppresning. Enhetschef ansvarar. - Att böja sig för att starta eller stänga av tv:n är en fallrisk. För att undvika detta kan TV:n placeras högt och fjärrkontroll med dugliga batterier användas. Enhetschef ansvarar.

40 MÖBLER SERVERINGSVAGN - För låga möbler ökar fallrisken. Det gör det svårare att sätta och resa sig. Förhöjningsdyna eller klossar kan användas. Det ska inte finnas för mycket möbler så det blir trångt och möblerna ska var sittriktiga. Enhetschef ansvarar. - Om hjulen på vagnen inte är låsta rullar den iväg om någon lutar sig mot den och fallrisken är stor. Placeras vagnen mot en vägg är det inte lika stor risk att den rullar iväg. - När vagnen är låst kan den tippa om någon stödjer sig på den. Personal ansvarar. MATVAGN HJÄLPMEDEL TRÅNGT - Matvagnen kan vara en fallrisk om hjulen inte är låsta, eftersom den då kan rulla iväg om någon lutar sig mot den. Personal ansvarar. - Står det många gånghjälpmedel i matsalen/dagrummet blir det trångt och fallrisken stor. Är det möjligt förklara för vårdtagarna varför och placera sedan hjälpmedlen på en gemensam plats under t ex måltider. Det går kanske att undvika att för många med gånghjälpmedel sitter vid samma bord. Vårdtagare och personal ansvarar. - Är det trångt ökar fallrisken. Det beror kanske på att det t.ex. finns mycket möbler eller många gånghjälpmedel. Möbler som inte används kan kanske tas bort. Försök att ha en plats där gånghjälpmedlen kan stå t.ex. under måltider. Enhetschef och personal ansvarar.

41 VÅTA GOLV SAKER PÅ GOLV - Golvet blir blött av att det spills vätskor, mat, kroppsvätskor eller vid rengöring, detta medför halkrisk. Vid upptäckt av våta golv ska det torkas upp. Vid rengöring undvik att vistas i matsal/dagrum innan det blir torrt på golvet. Välj en bra tidpunkt att torka golvet. Personal ansvarar. - Saker som ligger på golvet är lätt att snubbla över. Det är en risk att böja sig och plocka upp saker då yrsel lätt uppstår i samband med lägesförändring. Att använda en griptång kan underlätta. Vårdtagare och personal ansvarar. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. Avvikelserapport Uska Ualltid skrivas när vårdtagare oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffar eller inte. Skapad av: Carin Nilsson Ann-lis Rohlwin Ann- Cathrine Vorbau Sonja Werelius Reviderad av: Godkänd av: Marie Bergholtz

42 Rum Belysning Förvaring Pentry Stol Möblering TV Säng Sängkläder Madrass Nattkläder Skor/Kläder Hjälpmedel Telefon Dörr Altandörr Filt Sladdar Mattor Våta golv Saker på golv

43 RUM BELYSNING - För att ögat ska uppfatta saker rätt ska ljuskällorna vara många, rätt placerade, bländfria och ha tillräcklig wattstyrka. Det bör finnas en taklampa. Det bör finnas nattbelysning och/eller en lampa vid sängen för att tända på natten vid ev. toalettbesök. Strömbrytarna ska vara lätta att nå, ev. kan ett grenuttag med strömbrytare behövas. Strömbrytarna kan ev. markeras t ex med självlysande tejp för att synas bättre. Trasiga glödlampor ska bytas. Enhetschef/personal ansvarar för fast belysning. Vårdtagare ansvarar för övrig belysning. FÖRVARING PENTRY STOL - Att lyfta armarna över axelhöjd eller att böja sig försämrar balansen och är en fallrisk. Placera kläder och skor som används ofta i midjehöjd. - Att lyfta armarna över axelhöjd eller att böja sig försämrar balansen och är en fallrisk. De mest använda och tunga föremålen bör vara placerade i midjehöjd. - En stadig stol med armstöd och i rätt höjd gör det lättare att sätta och resa sig. Förhöjningsdyna eller klossar kan användas. Det är bra att vårdtagaren sitter på en karmstol vid på/avklädning. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning.

44 MÖBLERING TV - Det bör vara möblerat på ett sätt så att det inte begränsar framkomligheten. Viktigt att tänka på om hjälpmedelsbehovet förändras. Det bör inte finnas några hinder nattetid vid ev. toalettbesök. - Att böja sig för att starta eller stänga av tv:n är en fallrisk. För att undvika detta kan TV:n placeras högt och fjärrkontroll med dugliga batterier användas. Ett grenuttag med strömbrytare, lätt att nå, underlättar på/avstängning. SÄNG - Det är lättare att resa och sätta sig om höjden på sängen är inställd efter vårdtagarens behov. Sängen ska vara placerad så att vårdtagaren kan stiga i och ur på den sida som han/hon är van vid. Kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast för bedömning. Sänggrind kan förhindra att vårdtagaren glider eller rullar ur sängen. Läggs en annan madrass i sängen kan grinden bli för låg. - Sänggrinden kan orsaka fall om vårdtagaren själv försöker ta sig ur sängen. Enhetschef och sjuksköterska ansvarar. På en vårdsäng är det viktigt att personalen kommer ihåg att låsa hjulen och sänka sängen till vårdtagarens behov efter bäddning eller vårdinsats i säng. Personalen ansvarar. Sängen bör vara placerad ut från väggen när rummet visas och vårdtagaren få besked om att sängen ska stå så när omvårdnadsbehovet så krävs. Enhetschef ansvarar. Tänk på att sängen måste sänkas till vårdtagarens behov och låsas efter bäddningen.

45 SÄNGKLÄDER MADRASS NATTKLÄDER - Faller sängkläderna ner på golvet eller följer med vid uppresningen är de en fallrisk som kanske kan undvikas genom att de stoppas in vid fotändan. Vårdtagare och personal ansvarar. - Glider madrassen mot underlaget kan ett antiglid förhindra detta. Kontakta arbetsterapeut för bedömning. - Är nattkläderna för stora eller för långa är de en fallrisk samt en risk att de fastnar i gånghjälpmedel. SKOR / KLÄDER - För stora kläder är en snubbelrisk då de kan glida ner, och för trånga kläder begränsar rörligheten. - Trasiga och slitna skor utgör en fallrisk. En bekväm sko med låg/bred klack och hel häl är bra. Skor med kardborreknäppning eller elastiska skosnöre gör de lättare att ta på. Kan eller vill vårdtagaren inte använda skor är antihalksocka ett bra alternativ. Bra att sitta på en karmstol vid på/avklädning. HJÄLPMEDEL - Hjälpmedel som vårdtagaren använder får inte ställas undan så de inte finns tillhands när de behövs t ex för toalettbesök på natten. - Hjälpmedel ex lift som inte används bör ställas undan så de inte är i vägen och en fallrisk. Vårdtagare och personal ansvarar.

46 TELEFON DÖRR - Vid ett hastigt uppresande från sittande till stående för att svara i telefon kan det uppstå yrsel. Anhöriga och bekanta bör därför låta många signaler gå fram. Telefonen bör vara placerad så att vårdtagaren utan svårighet kan nå den. En bärbar telefon kan vara att föredra. Det är bra att ha en telefon vid sängen. Sladden till telefonen bör vara ordentligt uppfäst. - Att öppna och stänga en dörr innebär oftast att både sträcka sig fram och ta ett steg bakåt vilket är en fallrisk. Ska vårdtagaren samtidigt manövrera en rollator ökar fallrisken ytterligare. - En dörr som står halvöppen är en risk att gå emot. ALTANDÖRR FILT SLADDAR - Att öppna och stänga en dörr innebär oftast att både sträcka sig fram och ta ett steg bakåt vilket är en fallrisk. Ska vårdtagaren samtidigt manövrera en rollator ökar fallrisken ytterligare. - Det kan finnas en nivåskillnad ut/in som är en fallrisk. Enhetschef ansvarar. - Trampar eller snubblar vårdtagaren på filten vid uppresning är det en fallrisk. Den kan också fastna i gånghjälpmedlet. - Sladdar som inte är fästa är en risk att fastna i eller snubbla över. Alla sladdar bör vara ordentligt fästa. Vårdtagaren bör informera anhöriga och bekanta att låta många signaler gå fram, för att inte behöva skynda till telefonen när det ringer.