Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 Mötesbok: Samhällsbyggnadsnämnden ( ) Oskarshamnssalen kl. 10:00 Samhällsbyggnadsnämnden Datum: Plats: Oskarshamnssalen Kommentar:

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Samhällsbyggnadsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 10:00 Plats: Oskarshamnssalen Vid förhinder kontakta: Håkan Lönnbom, tel: , e-post: hakan.lonnbom@oskarshamn.se Mathias R Karlsson (S) Ordförande Håkan Lönnbom Sekreterare Ledamöter Mathias R Karlsson (S), ordförande Frida Bergvall (S) Joakim Rylin (S) Matti Wahlström (V) Anna Lingman (MP), 2:e v ordförande Johannes Lindberg (L) Berit Sjöö (KD) Richard Karlsson (M), 1:e v ordförande Dan Bengtsson (SD) Ersättare Lars Wingerup (S) Heléne Bolling (S) Yusuf Sheekh (S) Hans Åslund (V) Kerstin Karlsson (C) Roland Johansson (L) Belinda Luong (KD) Felicia Åström (M) Robin Hagström (SD)

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Dagordning Ärende 1. Upprop 2. Val av justerare, förslag Dan Bengtsson (SD) den 19 december kl. 13:30 3. Fastställande av dagordning 4. Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget , omedelbar justering i SBN 5. Återbetalning av LOVA-medel för lågflödesmuddring i Koviksnäs, omedelbar justering i SBN 6. B Nybyggnad av fritidshus, Gransmåla 2:1, omedelbar justering i SBN 7. B Nybyggnad av enbostadshus med garage samt gästhus och plank, Tuben 2 8. B Nybyggnad av servicebyggnad för camping, Kristineberg 1:39 9. B Olovlig fasadändring, Landåkern B Nybyggnad av flerbostadshus med hälsocentral och tandläkarmottagning, ändring av ytskikt i badrum, Gripen Policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning 12. Uppföljning av genomförandet av VA-planen på samhällsbyggnadskontoret, Information om länsstyrelsens uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 14. Samrådsbeslut för detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter, Kvastmossens kombiterminal och företagspark 15. Svar till koloniföreningarnas medlemmar om utökad byggrätt 16. Val av ny ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 17. Indexuppräkning för 2018 av samhällsbyggnadsnämndens taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Indexuppräkning för 2018 av taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel 19. Behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten Uppföljning av byggverksamheten Budgetuppföljning för samhällsbyggnadsnämnden 2017, januari - november 22. Återrapportering av internkontroll för samhällsbyggnadsnämnden Återrapportering till samhällsbyggnadsnämnden 2017, december 24. Anmälningsärenden 25. Anmälan av delegationsbeslut

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Kerstin Åbinger E-post: kerstin.abinger@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden överlämnar följande ansökningar om investeringsmedel för perioden till kommunstyrelsen: 2019 Svensk Geoprocess 250 tkr 2019 Ärendehanteringssystem bygg 650 tkr 2020 Digitalisering kartor 225 tkr 2022 Mätinstrument 525 tkr Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat en investeringsplan som sträcker sig fram till och med Under perioden uppgår investeringsbehovet sammantaget till tkr. För att förnya digitala datasystem bedöms behovet uppgå till tkr och för utbyte av mätinstrument behövs 525 tkr. Frågan har behandlats vid samverkansmöte den 12 oktober Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret föreslår att samhällsbyggnadsnämnden ansöker om investeringsmedel för perioden enligt upprättat förslag. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kerstin Åbinger Adm chef/förvaltningsekonom Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Sammanställningsblankett Ansökan Svensk Geoprocess Ansökan ärendehanteringssystem bygg Ansökan digitalisering förrättningsakter Ansökan mätinstrument

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Skickas till För kännedom: Kartchef Miljö- och byggchef Adm chef/ förvaltningsekonom För åtgärd: Ekonomiavdelning

7 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden överlämnar följande ansökningar om investeringsmedel för perioden till kommunstyrelsen: 2019 Svensk Geoprocess 250 tkr 2019 Ärendehanteringssystem bygg 650 tkr 2020 Digitalisering kartor 225 tkr 2022 Mätinstrument 525 tkr Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat en investeringsplan som sträcker sig fram till och med Under perioden uppgår investeringsbehovet sammantaget till tkr. För att förnya digitala datasystem bedöms behovet uppgå till tkr och för utbyte av mätinstrument behövs 525 tkr. Frågan har behandlats vid samverkansmöte den 12 oktober Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret föreslår att samhällsbyggnadsnämnden ansöker om investeringsmedel för perioden enligt upprättat förslag. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden överlämnar ansökningar om investeringsmedel för perioden till kommunstyrelsen. Ansökningarna gäller Svensk Geoprocess, ärendehanteringssystem för byggfunktionen, digitalisering av kartor samt mätinstrument. Dagens sammanträde Samhällsbyggnadschefen redogör för ärendet. Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Sammanställningsblankett Ansökan Svensk Geoprocess Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

8 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. - Ansökan ärendehanteringssystem bygg - Ansökan digitalisera förrättningsakter - Ansökan mätinstrument Skickas till För kännedom: Kartchef Miljö- och byggchef Administrativ chef/ förvaltningsekonom För åtgärd: Ekonomiavdelning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

9 Skattefinansierat INVESTERINGSBUDGET ÄSKANDEN Blankett 4a Förvaltning: Samhällsbyggnadskontoret Intäkter (+) Datum: Kostnader (-) Uppgiftslämnare: Kerstin Åbinger Obs: Celler där det står "0" innehåller formler! (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) A S L IT Kostn. bärare Projektnr och namn Ansvar 6 pos Verks 5 pos Avskr År Tid för färdigställande Totalt äskat belopp Budget 2019 Vp 2020 Vp 2021 Vp 2022 S Svensk Geoprocess S IT Ärendehanteringssystem bygg S Digitalisering av förrättningsak S Mätinstrument Summa: Gällande KF-ram Diff _1_0

10 Avgiftsfinansierat INVESTERINGSBUDGET ÄSKANDEN Blankett 4b Förvaltning: Intäkter (+) Datum: Kostnader (-) Uppgiftslämnare: Obs: Celler där det står "0" innehåller formler! (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) A S L IT Kostn. bärare Projektnr och namn Ansvar 6 pos Verks 5 pos Avskr År Tid för färdigställande Totalt äskat belopp Budget 2019 Vp 2020 Vp 2021 Vp 2022 Summa: Gällande KF-ram Diff _1_0

11 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL Fyll i gula fält. Alla belopp i tkr. Infoga inga celler eller rader eller kolumner. Om mer plats att skriva på önskas, dra radens storlek nedåt Projektnamn Svensk geoprocess Ansökande nämnd Datum för ifyllnad Startår investering Aktiveringsår investering Ansvarig för ansökan Samhällsbyggnadsnämnden Lena Saksi Beställande nämnd Investeringsmedel (tkr) Tidigare beviljat framåt total Skattefinansierat Avgiftsfinansierat Exploatering Saneringskostnader 0 Summa Belopp att bevilja 250 Lantmäteriet har i regeringsuppdrag att införa svensk geoprocess i hela landet. Svensk geoprocess är enhetliga geodataspecifikationer i nio geodatateman; Flygbild/Ortofoto, Hydrografi, Markanvändning, Markdetaljer, Laserdata/Höjdmodell, Kommunikation (väg/järnväg), Byggnad och Adress samt Stompunkter. Investeringens syfte Kommunens kartdatabasen uppdateras och vi får ett enhetligt databasformat mot andra kommuner, företag och myndigheter. Processer vid insamling, lagring och tillhandahållande av geodata effektiviseras. Konsekvensanalys Ökad risk för felaktigheter i översättningen av data till och från databasen och ökade kostnader vid inhandling av översättningsmoduler. Stora svårigheter att arbeta mot andra kommuner, företag och myndigheter. Drift & kapitalkostnad framåt total Intäkt tkr (-) Driftkostnad tkr (+) Avskrivning (+) Ränta (+) 1,75% Total drift & kapitalkostnad Likviditetsbehov tkr (+) Summa drift, kapital och investeringskostnader Varav extern finansiering, bifoga intygande bilaga Förvaltningschef Ekonomichef Datum Redovisningsinformation Projektnamn Svensk geoprocess Ev ytterligare kodsträng Projektnummer Tilldelas av ekonomiavdelningen Ansvar Verksamhet Aktivitet Objekt Fria 6666

12 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL Fyll i gula fält. Alla belopp i tkr. Infoga inga celler eller rader eller kolumner. Om mer plats att skriva på önskas, dra radens storlek nedåt Projektnamn Ärendehanteringssystem bygg Ansökande nämnd Datum för ifyllnad Startår investering Aktiveringsår investering Ansvarig för ansökan Samhällsbyggnadsnämnden Lena Saksi Beställande nämnd Investeringsmedel (tkr) Tidigare beviljat framåt total Skattefinansierat Avgiftsfinansierat Exploatering Saneringskostnader 0 Summa Belopp att bevilja 650 Det nuvarande ärendehanteringssystemet för att hantera bygglovs- ochh anmälningsärenden är föråldrat och behöver uppdateras. Det stödjer inte kommande behov av digitalisering. Investeringens syfte Syftet är att erhålla ett effektivt och modernt system som klarar förvaltningens krav på rättsäkerhet och kommande digitaliseringsprocesser. Systemet ska vara enklare för handläggarna att använda samtidigt som det i framtiden ska vara mer kompatibelt med andra ärendehanteringssystem på förvaltningen. Konsekvensanalys Om investeringen inte genomförs har byggfunktionen ett föråldrat system som inte är anpassat för kommande digitaliseringsprocesser i kommunen. Konsekvenserna blir längre handläggningstider och ett svårarbetat system som kräver mer resurser att hantera. Drift & kapitalkostnad framåt total Intäkt tkr (-) Driftkostnad tkr (+) Avskrivning (+) Ränta (+) 1,75% Total drift & kapitalkostnad Likviditetsbehov tkr (+) Summa drift, kapital och investeringskostnader Varav extern finansiering, bifoga intygande bilaga Förvaltningschef Ekonomichef Datum Redovisningsinformation Projektnamn Ärendehanteringssystem bygg Ev ytterligare kodsträng Projektnummer Tilldelas av ekonomiavdelningen Ansvar Verksamhet Aktivitet Objekt Fria

13 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL Fyll i gula fält. Alla belopp i tkr. Infoga inga celler eller rader eller kolumner. Om mer plats att skriva på önskas, dra radens storlek nedåt Projektnamn Digitalisering förrättningsakter Ansökande nämnd Datum för ifyllnad Startår investering Aktiveringsår investering Ansvarig för ansökan Samhällsbyggnadsnämnde Lena Saksi Beställande nämnd Investeringsmedel (tkr) Tidigare beviljat framåt total Skattefinansierat Avgiftsfinansierat Exploatering Saneringskostnader 0 Summa Belopp att bevilja 225 Digitalisering av förrättningsakter som är upprättat innan år 1972 och som finns i kommunens arkiv men som inte finns i Lantmäteriets arkiv. Investeringens syfte Säkrare fastighetsbildningen då det fysiska arkivet blir justerat på eventuella felaktigheter. Arkivhandlingarna blir mer lättillgängliga både för allmänheten och handläggarna. Originalhandlingarna slits inte lika mycket när de inte behöver användas lika ofta. Det blir en bra överensstämmelse mellan arkivhandlingar och fastighetsregistret. Konsekvensanalys Längre tid att genomföra arbetsuppgifterna. Risk för felaktigheter i fastighetsbildningen vilket gör att vi kan krävas på kompensation, det blir ökade kostnader för kunden och kan leda till civilrättsliga tvister. Svårighet för allmänheten att få tillgång till materialet Drift & kapitalkostnad framåt total Intäkt tkr (-) Driftkostnad tkr (+) Avskrivning (+) Ränta (+) 1,75% Total drift & kapitalkostnad Likviditetsbehov tkr (+) Summa drift, kapital och investeringskostnader Varav extern finansiering, bifoga intygande bilaga Förvaltningschef Ekonomichef Datum Redovisningsinformation Projektnamn Digitalisering förrättningsakter Ev ytterligare kodsträng Projektnummer Tilldelas av ekonomiavdelningen Ansvar Verksamhet Aktivitet Objekt Fria 6666

14 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL Fyll i gula fält. Alla belopp i tkr. Infoga inga celler eller rader eller kolumner. Om mer plats att skriva på önskas, dra radens storlek nedåt Projektnamn Mätinstrument Ansökande nämnd Datum för ifyllnad Startår investering Aktiveringsår investering Ansvarig för ansökan Samhällsbyggnadsnämnden Lena Saksi Beställande nämnd Investeringsmedel (tkr) Tidigare beviljat framåt total Skattefinansierat Avgiftsfinansierat Exploatering Saneringskostnader 0 Summa Belopp att bevilja 525 Inköp av mätutrustning till samhällsbyggnadskontorets kartavdelning. Investeringens syfte Utbyte av mätutrustning inköpt 2012 Konsekvensanalys Stopp i produktionen och köp av konsulttid. Drift & kapitalkostnad framåt total Intäkt tkr (-) Driftkostnad tkr (+) Avskrivning (+) Ränta (+) 1,75% Total drift & kapitalkostnad Likviditetsbehov tkr (+) Summa drift, kapital och investeringskostnader Varav extern finansiering, bifoga intygande bilaga Förvaltningschef Ekonomichef Datum Redovisningsinformation Projektnamn Mätinstrument Ev ytterligare kodsträng Projektnummer Tilldelas av ekonomiavdelningen Ansvar Verksamhet Aktivitet Objekt Fria 666

15 - TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Lena Saksi E-post: lena.saksi@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Återbetalning av LOVA-medel för lågflödesmuddring i Koviksnäs Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att i förtid avsluta LOVA-projektet Lågflödesmuddring i grund vik vid Koviksnäs. Kommunen betalar därmed tillbaka kr som utbetalats till kommunen till länsstyrelsen och får enligt besked från länsstyrelsen behålla kr som täckning för kostnader för samverkan m.m. som uppkommit med anledning av projektet. Ärendet Stugföreningen i Koviksnäs visade sig för flera år sedan intresserade av muddring i Koviken. De var bland annat på studiebesök vid Barnarpssjön när en lågflödesmuddringsmetod demonstrerades där. Stugföreningen tog kontakt med Länsstyrelsen, som i diskussion med Oskarshamns dåvarande kommunekolog Lennart Nilsson såg möjlighet till finansiering via LOVA inom ramen för ett Länsstyrelsegemensamt projekt med finansiering från Havs- och vattenmyndigheten. Både kommunen och länsstyrelsen upplevde dock att stugföreningen i Koviksnäs egentligen önskade ett mera långtgående projekt med kraftigare åtgärder och djupare muddring än vad som vid den tidpunkten planerades. Men föreningen ville gärna se det som att detta kunde genomföras som ett första steg och de hoppades att kunna söka medel för djupare muddring i ett senare skede. Muddringen i Koviksnäs skulle ingå i ett större projekt som även omfattar muddring i två sjöar i Jönköpings och Östergötlands län. Oskarshamns kommun ansökte, på anmodan av länsstyrelsen och stugföreningen, om LOVA-stöd för projektet Lågflödesmuddring i grund vik vid Koviksnäs. Länsstyrelsen beslutade att bevilja kommunen ett bidrag för projektet om kr. Vid upphandlingen som slutfördes 2017 blev det klart att avsatta medel inte kommer att räcka för att genomföra projektet på fler än två platser och länsstyrelserna vill då prioritera sjöarna i Jönköpings och Östergötlands län. Länsstyrelsen i Kalmar län vill därför att Oskarshamns kommun ska ta ställning till hur LOVA-projektet Koviksnäs (Lst diarienr ) ska drivas vidare. Enligt avtalet som har tecknats mellan Aneby kommun, som höll i upphandlingen, och entreprenören NUVA står det klart att kostnaderna överstiger tidigare beräknad budget med cirka kr för de tre tänkta objekten Ralången, Koviksnäs och Hällerstadssjön. De totala kostnaderna för lågflödesmuddring i Koviksnäs (5 000 m 2 ) beräknas nu till kr. Eftersom de totala kostnaderna för alla tre objekten överstiger den finansiering som Länsstyrelsen erhållit från Havs- och vattenmyndigheten, har Länsstyrelserna gemensamt diskuterat prioritering av åtgärder i de kommuner där processen med samråd, MKB osv kommit längst dvs Aneby och Söderköping. Därför föreslår Länsstyrelsen att projekt Koviksnäs avslutas i förtid.

16 - TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Om ändå kommunen vill driva vidare projektet inom satta tidsramar (t o m dec 2018) åligger det kommunen under hösten 2017 (i enlighet med LOVA-beslut och tidigare kommunikation), fortsätta processen kring samråd, MKB, anmälan om vattenverksamhet och diskutera avsättning av sediment osv. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Mot bakgrund av ovanstående måste samhällsbyggnadsnämnden ta ställning till om LOVA-projektet ska avslutas i förtid eller inte. Efter ett beslut från samhällsbyggnadsnämnden, fattar i så fall Länsstyrelsen ett beslut om avslut i LOVA-ärendet. Det innebär då att de medel samhällsbyggnadsnämnden har fått utbetalt via LOVA-beslutet, kr, återbetalas till länsstyrelsen. De kr som kommunen separat har erhållit från Östergötland under 2015 för deltagande i projektet behöver dock inte betalas tillbaka enligt länsstyrelsen, utan får då täcka omkostnaderna i samband med redan utförd samverkan mellan länsstyrelse, kommun och stugförening. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För åtgärd: Länsstyrelsen Kalmar län, Kalmar Samhällsbyggnadskontorets förvaltningsekonom För kännedom: Rita B Jönsson via epost: rita.jonsson@lansstyrelsen.se

17 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Mac Nilsson E-post: Mac.Nilsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Policy för krav på anslutningstid till allmän VAanläggning Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar framtaget förslag till policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram en policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning. Policyn överlämnas till samhällsbyggnadsnämnden för antagande. Policyn har skickats på remiss till Tekniska kontoret som har lämnat synpunkter. Samhällsbyggnadskontoret har tagit hänsyn till inkomna synpunkter och justerar policyn utifrån synpunkterna. Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret har på eget initiativ arbetat fram en policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning, se bilaga. Policyn ska tillämpas i samband med utbyggnad av allmänna VA-anläggningar, avloppsinventering och vid klagomål gällande enskilda avloppsanläggningar. En policy för hur lång tid fastighetsägare har på sig för att ansluta fastighetens avlopp till allmän VA-anläggning finns inte idag. Det är i dagsläget upp till samhällsbyggnadskontorets miljö- och hälsoskyddsinspektörer att avgöra anslutningstiden. Syftet med policyn är att: 1. Tydliggöra Oskarshamns kommuns bedömning gällande tiden för anslutning till allmän VA-anläggning och säkerställa likabehandling under hela inventeringsperioden. 2. Förenkla bedömningen för de inspektörer som arbetar med enskilda avlopp. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret bedömer att förslaget till policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning är klar att antas av samhällsbyggnadsnämnden. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Mac Nilsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör

18 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Policy för anslutning till allmän VA-anläggning Skickas till Miljö- och byggchefen För publicering: Sekretariatet

19 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden antar framtaget förslag till policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram en policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning. Policyn överlämnas till samhällsbyggnadsnämnden för antagande. Policyn har skickats på remiss till Tekniska kontoret som har lämnat synpunkter. Samhällsbyggnadskontoret har tagit hänsyn till inkomna synpunkter och justerat policyn utifrån synpunkterna. Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret har på eget initiativ arbetat fram en policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning. Policyn ska tillämpas i samband med utbyggnad av allmänna VAanläggningar, avloppsinventering och vid klagomål gällande enskilda avloppsanläggningar. En policy för hur lång tid fastighetsägare har på sig för att ansluta fastighetens avlopp till allmän VA-anläggning finns inte idag. Det är i dagsläget upp till samhällsbyggnadskontorets miljö- och hälsoskyddsinspektörer att avgöra anslutningstiden. Syftet med policyn är att: 1. Tydliggöra Oskarshamns kommuns bedömning gällande tiden för anslutning till allmän VA-anläggning och säkerställa likabehandling under hela inventeringsperioden. 2. Förenkla bedömningen för de inspektörer som arbetar med enskilda avlopp. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret bedömer att förslaget till policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning är klar att antas av samhällsbyggnadsnämnden. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden antar framtaget förslag till policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning. Dagens sammanträde Ordföranden har noterat fel i en illustrerande figur i policydokumentet. Ordföranden frågar därför om samhällsbyggnadskontorets förslag kan tillstyrkas efter en redaktionell ändring av policydokumentet. Arbetsutskottet svarar ja. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

20 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning Skickas till För åtgärd: Sekretariatet (för publicering på kommunens webbplats) Samhällsbyggnadskontoret Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

21 Styrande dokument Policy för krav på anslutningtid till allmän VA-anläggning Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden , 172 Senast reviderad av Gäller från och med Ersätter

22 Policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning Oskarshamns kommun Antagen i samhällsbyggnadsnämnden XXXX-XX-XX, XX Postadress Box Oskarshamn Besöksadress Varvsgatan 8 Växel Tel Fax Hemsida Kommunens kommunen@oskarshamn.se e-post adress

23 INLEDNING Kommunfullmäktige antog den 8 juni 2015, 109, en ny VA-plan för Oskarshamns kommun. I VA-planen presenteras 21 områden där kommunen, enligt 6 lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har skyldighet att säkerställa vatten- och avloppsförsörjning. VA-planen innehåller även en utbyggnadsplan för vatten- och avloppsförsörjning i de områden som presenteras. För att säkerställa likvärdig behandling inom utbyggnadsområden under planperioden har en policy för anslutningstid till allmänna VA-anläggningarna tagits fram. Denna policy ska vara vägledande och inte ses som en författningstext, utan varje beslut ska fattas utifrån de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. PROCESS FÖR HANDLÄGGNING När ledningsnät för vatten och avlopp är färdigställt inom nybildat, eller utvidgat, kommunalt verksamhetsområde skickar huvudman, tekniska kontoret, en kommunikation till berörda fastighetsägare med information om förbindelsepunktens läge, anläggningsavgift mm, samt hur de går tillväga för att ansluta fastighetens avlopp till ledningsnätet. Kommuniceringen innehåller information om vilka anmälningar och ansökningar som krävs innan arbetet med anslutning till ledningsnätet får påbörjas. Tillsyn kommer att genomföras vid de fastigheter som ligger inom det nybildade, eller utvidgade, kommunala verksamhetsområdet. De fastigheter, med vatten indraget i bostaden, som inte anslutit sig till avloppsledningsnätet för kommer föreläggas av samhällsbyggnadsnämnden att ansluta sig till ledningsnätet. Åtgärdssteg Åtgärd 1: Inget eget initiativ efter kommunicering med information om anslutning leder till tillsyn och föreläggande om anslutning till ledningsnätet. Åtgärd 2: Ingen anslutning inom utsatt tid enligt föreläggande kan leda till föreläggande med vite. En rimlighetsbedömning enligt 3 och 9 Lag (1985:206) om viten ska göras i varje enskilt fall. Om en avgörande dom, i en eventuell överklagningsprocess, inte har fattats innan föreläggande träder i kraft sker en bedömning i det enskilda fallet om när ett föreläggande med vite utfärdas av samhällsbyggnadsnämnden. Prioriteringsgrunder Tid för anslutning bestäms utifrån områdets skyddsnivå och huruvida vattentoalett är ansluten till den enskilda avloppsanläggningen. Det görs ingen skillnad mellan permanentboende och fritidsboende. Policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning Oskarshamns kommun 1

24 TIDSRAM FÖR ANSLUTNING Avlopp med vattentoalett Fastigheter med vatten indraget i bostaden, samt med vattentoalett ansluten till den enskilda avloppsanläggningen. Åtgärdstid: 1 år (exkl. 1 år för eget initiativ) Åtgärd 1: Föreläggande om anslutning inom 1 år. Åtgärd 2: Föreläggande med vite att anslutas inom 6 månader. Avlopp utan vattentoalett Fastigheter med vatten indraget i bostaden, men där endast gråvatten (bad-, diskoch tvättvatten) är anslutet till den enskilda avloppsanläggningen. Åtgärdstid: 2 år (exkl. 1 år för eget initiativ) Åtgärd 1: Föreläggande om anslutning inom 2 år. Åtgärd 2: Föreläggande med vite att anslutas inom 1 år. INLÖSEN AV ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING Fastighetsägare med godkänd avloppsanläggning som inte längre används till följd av allmän VA-anläggning har rätt till skälig ersättning av huvudman, enligt 40 i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Ersättning ges inte för egen eller gemensam vattenanläggning som inte längre används på grund av allmän VA-anläggning. Som praxis inom Oskarhamns kommun används 10 års rak avskrivningstid för beräkning av ersättning/inlösen av överbliven enskild avloppsanläggning. Nedlagda kostnader ska kunna styrkas av fakturakopior. Villkor för ersättning av avloppsanläggning Fastigheten ligger inom verksamhetsområde för vatten- och avloppsförsörjning. Anläggningen skall ha tillstånd som enskild avloppsanläggning. Anläggningen skall vara tät från ovidkommande vatten. Anläggningen får högst vara 10 år gammal. Frågor gällande inlösen av enskild avloppsanläggning hanteras av huvudman för vatten- och avloppsförsörjning inom Oskarshamns kommun, tekniska kontoret. 2

25 Flödesschema för anslutning till allmän VA-anläggning Till inskrivningsmyndigheten (Gäller obebodda hus) (Åtgärd 1) Inventering/Tillsyn (Åtgärd 1) Beslut om föreläggande, DB Påminnelse (Åtgärd 2) Föreläggande med vite, SBN Meddelande med information om anslutning Eget initiativ till åtgärder BYGGANMÄLAN OM ÅTGÄRDER 2 ärenden löper parallellt Utförandeintyg in ÄRENDE AVSLUTAS Policy för krav på anslutningstid till allmän VA-anläggning Oskarshamns kommun 3

26 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Mac Nilsson E-post: Mac.Nilsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning av genomförandet av VA-planen på samhällsbyggnadskontoret, 2017 Förslag till beslut Informationen om uppföljning av arbetet enligt VA-planen anses delgiven. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret informerar, tillsammans med Tekniska kontoret, samhällsbyggnadsnämnden om uppföljning av genomförandet av vatten- och avloppsplanen på samhällsbyggnadskontoret. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att arbeta fram en VA-policy och VA-plan ( , 215). Kommunfullmäktige antog VA-planen , 109, som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Enskilda avloppsanläggningar Enligt målsättningen i Oskarhamns kommuns VA-plan ska 200 enskilda avloppsanläggningar inventeras årligen. Inventeringen av kommunens enskilda avloppsanläggningar påbörjades år 2015 och fortlöper i enlighet med Oskarshamns kommuns VA-plan. Under år 2017 har avloppsinventeringen utförts i följande avrinningsområden, se figur 1. Avloppsanläggningar i Djupeträsk vattenskyddsområde, Döderhult, Dövestad, Eckerns vattenskyddsområde, delar av Fagereke, Flathult, Glabo och Skalltorp har omfattats av inventeringen. De delar av den sammanhållna bebyggelsen i Björnhult som ligger inom årets inventeringsområde har tillfälligt undantagits från inventeringen. Hela samhället kommer att inventeras under år 2018.

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår beteckning SBN 2017/ Sida 2 Figur 1: Inventeringsområden 2017 I dagsläget har 186 fastigheter fått bedömningar gällande deras anläggningar. 24 fastigheter är inventerade i fält men bedömning av anläggningarna återstår. Sammanlagt har 231 fastigheter omfattats av årets inventering. 81 fastigheter har inventerats i fält och ytterligare 21 är inplanerade för inventering i fält. Målsättningen att inventera 200 fastighet per år enligt VA-planen Vid 51 fastigheter har anläggningarna bedömts var underkända och meddelande om kommande kommer att hållas även vid 2017 års inventering. utsläppsförbud har skickats. 333 fastigheter har lämnat uppgifter om att de inte har vatten indraget i bostaden på fastigheten, eller att de har vatten indraget men ingen vattentoalett installerad. Resterande fastigheter bedöms ha anläggningar som kan uppfylla dagens reningskrav, eller har anläggningar som åtgärdats under inventeringsperioden. Under 2017 justerades arbetssättet för avloppsinventering för att effektivisera inventeringen. Under föregående års inventeringar har samhällsbyggnadskontoret gått genom de uppgifter kontoret har om avloppsanläggningen vid respektive fastighet och skickat ut meddelande med en preliminär bedömning av anläggning utifrån tillgängliga uppgifter. Under 2017 har ingen preliminär bedömning skickats. Istället har en enkät skickats ut till respektive fastighetsägare, en enkät per avloppsanläggning, i samband med att kontoret skickat ut information om avloppsinventeringen. Bedömning har sedan gjorts utifrån inlämnade uppgifter från respektive fastighetsägare och kontorets uppgifter. I de fall då uppgifter om avloppsanläggningen inte lämnats in, eller om motstridande uppgifter förekommit, har inventering gjorts i fält. Inventering i fält har även gjorts i de fall då fastighetsägaren bedömt att en gammal anläggning varit grönt enligt checklista som skickats med enkäten. Information om VA-utbyggnad, hämtad från Tekniska kontoret Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp pågår i de områden där kommunen har skyldighet att tillgodose detta enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Arbetet görs i enlighet med kommunens VA-plan.

28 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Ledningsnätet för allmän vatten- och avloppsförsörjning i Långö/Kråkelund färdigställdes under juni Här har avtal slutits med OKG om leverans av dricksvatten från deras vattenverk och rening av avloppsvattnet vid deras reningsverk. Dricksvattenförsörjningen för Klintemåla utreds som förberedelse för VA-utbyggnad. I oktober 2016 borrades en ny brunn vid Hökhult och provpumpning har pågått sedan våren Fastigheterna inom vattenskyddsområdet i norra delen av Bockara har anslutits till kommunalt VA under försommaren. För området Kilen i Oskarshamn har utbyggnaden av kommunalt avlopp startat under hösten. Utbyggnaden innebär också att tre byggklara tomter med kommunalt VA blir tillgängliga. Projektering av VA-utbyggnaden i sommarstugeområdet i Dragskär pågår. Information om arbetet med befintligt VA-nät, hämtad från Tekniska kontoret Ansökan om vattenskyddsområde för den nya vattentäkten Hummeln har lämnats in till länsstyrelsen. Den nya råvattenledningen togs i drift och Hummelnvattnet ger ett dricksvatten av god kvalitet och kvantitet. Ombyggnaden av Ernemar reningsverk startade i april 2016 och kommer att fortsätta under hela år I projektet ingår både energioptimeringar och förbättringar av reningskapacitet och arbetsmiljö. Ombyggnaden av Figeholms reningsverk har inte kunnat starta eftersom tillståndet överklagades. Kommunen fick dock prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen och målet återförvisades till mark- och miljödomstolen. Bland upprustningsarbetena kan nämnas förbättring av skalskyddet vid Fredriksbergs vattenverk, byte av pumpar och elutrustning i tre pumpstationer samt rengöring av Södra vattentornet och Påskallaviks lågreservoar. Investeringsbudgeten för ledningsnätet är 12 miljoner årligen för att kunna uppnå den av Svenskt Vatten rekommenderade förnyelsetakten i % av befintlig ledningslängd. VA-ledningar har lagts om och dagvattennätet har byggts ut i ett antal villagator där de befintliga ledningarna var slitna. I Orrängen där det varit mycket vattenläckor och dagvattenledningar saknas i stora delar av området finns en plan som griper över flera år och som syftar till att byta ut befintliga VA-ledningar och komplettera med dagvatten. Under året har omläggning och nyläggning av ledningar utförts i Nynäsvägen. Utöver omläggning av ledningar kommer under året schaktfri förnyelse av ett antal spill- och dagvattenledningar inklusive brunnar att genomföras för att säkra framtida drift på ett flertal platser. På vattensidan har en större vattenmätarbrunn på ledningsnätet bytts ut mot en ny för att säkerställa flödemätning i samband med läcksökning. En ny vattenledning från Kolberga till Saltvik har projekterats och entreprenaden pågår fram till maj år Syftet med den nya ledningen är att minska sårbarheten för dricksvattenförsörjningen av den norra delen av Oskarshamn samt öka kapaciteten i ledningsnätet, särskilt med tanke på kommande utbyggnad norrut mot Ovädersleden och Dragskär. TV-inspektion av spillvattenledningar enligt löpande schema med återkommande kontroll av konsekvensledningar har under året genomförts och gett underlag för förslag till nya åtgärder. Under de närmaste åren kommer TV-inspektionen av avloppsledningsnäten i framför allt de äldre delarna av ledningsnätet att intensifieras. Varje år kommer ett större sammanhängande område att filmas för att öka kunskapsnivån om ledningsnätets status i olika delar av kommunen. Under hösten har upphandling av upprättandet av en datormodell för dagvattennätet i Oskarshamns tätort genomförts. Modellen kommer att upprättas under år 2017 och ska kopplas samman med den sedan tidigare utförda skyfallsanalysen samt kunna användas för modellering av dagvattenflöden och utredning av kapacitet i ledningsnätet. För att höja trycket i vattenledningsnätet i Svalliden, i den västra delen av Oskarshamn, pågår en utredning som ska ge svar på var tryckstegring lämpligast utförs. Utredningen ska även ge svar på

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 4 Datum Vår beteckning SBN 2017/ vilka övriga eventuella åtgärder, såsom uppdimensionering eller omläggning av ledningar, som bör utföras i anslutning till installation av tryckstegringsstationen. Annat som gjorts under året är en genomgång av samtliga livsmedelshanterande verksamheter inom kommunen och kontroll av fetthantering inom verksamheterna samt inventering av fettavskiljare. De verksamheter som saknade utrustning för fetthantering har ålagts att installera sådan och kommer att följas upp. Saknas fettavskiljare riskerar spillvattenledningen att bli igensatt. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Mac Nilsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande

30 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Uppföljning av genomförandet av VA-planen på samhällsbyggnadskontoret, 2017 Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden noterar informationen om uppföljningen av arbetet enligt VA-planen som mottagen. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret informerar, tillsammans med tekniska kontoret, samhällsbyggnadsnämnden om uppföljning av genomförandet av vatten- och avloppsplanen på samhällsbyggnadskontoret. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att arbeta fram en VA-policy och VA-plan ( , 215). Kommunfullmäktige antog VA-planen , 109, som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Enskilda avloppsanläggningar Enligt målsättningen i Oskarhamns kommuns VA-plan ska 200 enskilda avloppsanläggningar inventeras årligen. Inventeringen av kommunens enskilda avloppsanläggningar påbörjades år 2015 och fortlöper i enlighet med Oskarshamns kommuns VA-plan. Under år 2017 har avloppsinventeringen utförts i följande avrinningsområden: Avloppsanläggningar i Djupeträsk vattenskyddsområde, Döderhult, Dövestad, Eckerns vattenskyddsområde, delar av Fagereke, Flathult, Glabo och Skalltorp har omfattats av inventeringen. De delar av den sammanhållna bebyggelsen i Björnhult som ligger inom årets inventeringsområde har tillfälligt undantagits från inventeringen. Hela samhället kommer att inventeras under år I dagsläget har 186 fastigheter fått bedömningar gällande deras anläggningar. 24 fastigheter är inventerade i fält men bedömning av anläggningarna återstår. Sammanlagt har 231 fastigheter omfattats av årets inventering. 81 fastigheter har inventerats i fält och ytterligare 21 är inplanerade för inventering i fält. Målsättningen att inventera 200 fastighet per år enligt VA-planen kommer att hållas även vid 2017 års inventering. Vid 51 fastigheter har anläggningarna bedömts var underkända och meddelande om kommande utsläppsförbud har skickats. 33 fastigheter har lämnat uppgifter om att de inte har vatten indraget i bostaden på fastigheten, eller att de har vatten indraget men ingen vattentoalett installerad. Resterande fastigheter bedöms ha anläggningar som kan uppfylla dagens reningskrav, eller har anläggningar som åtgärdats under inventeringsperioden. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

31 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Under 2017 justerades arbetssättet för avloppsinventering för att effektivisera inventeringen. Under föregående års inventeringar har samhällsbyggnadskontoret gått genom de uppgifter kontoret har om avloppsanläggningen vid respektive fastighet och skickat ut meddelande med en preliminär bedömning av anläggning utifrån tillgängliga uppgifter. Under 2017 har ingen preliminär bedömning skickats. Istället har en enkät skickats ut till respektive fastighetsägare, en enkät per avloppsanläggning, i samband med att kontoret skickat ut information om avloppsinventeringen. Bedömning har sedan gjorts utifrån inlämnade uppgifter från respektive fastighetsägare och kontorets uppgifter. I de fall då uppgifter om avloppsanläggningen inte lämnats in, eller om motstridande uppgifter förekommit, har inventering gjorts i fält. Inventering i fält har även gjorts i de fall då fastighetsägaren bedömt att en gammal anläggning varit godtagbar enligt checklista som skickats med enkäten. Information om VA-utbyggnad, hämtad från tekniska kontoret Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp pågår i de områden där kommunen har skyldighet att tillgodose detta enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Arbetet görs i enlighet med kommunens VA-plan. Ledningsnätet för allmän vatten- och avloppsförsörjning i Långö/Kråkelund färdigställdes under juni Här har avtal slutits med OKG om leverans av dricksvatten från deras vattenverk och rening av avloppsvattnet vid deras reningsverk. Dricksvattenförsörjningen för Klintemåla utreds som förberedelse för VA-utbyggnad. I oktober 2016 borrades en ny brunn vid Hökhult och provpumpning har pågått sedan våren Fastigheterna inom vattenskyddsområdet i norra delen av Bockara har anslutits till kommunalt VA under försommaren. För området Kilen i Oskarshamn har utbyggnaden av kommunalt avlopp startat under hösten. Utbyggnaden innebär också att tre byggklara tomter med kommunalt VA blir tillgängliga. Projektering av VA-utbyggnaden i sommarstugeområdet i Dragskär pågår. Information om arbetet med befintligt VA-nät, hämtad från tekniska kontoret Ansökan om vattenskyddsområde för den nya vattentäkten Hummeln har lämnats in till länsstyrelsen. Den nya råvattenledningen togs i drift och Hummelnvattnet ger ett dricksvatten av god kvalitet och kvantitet. Ombyggnaden av Ernemar reningsverk startade i april 2016 och kommer att fortsätta under hela år I projektet ingår både energioptimeringar och förbättringar av reningskapacitet och arbetsmiljö. Ombyggnaden av Figeholms reningsverk har inte kunnat starta eftersom tillståndet överklagades. Kommunen fick dock prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen och målet återförvisades till mark- och miljödomstolen. Bland upprustningsarbetena kan nämnas förbättring av skalskyddet vid Fredriksbergs vattenverk, byte av pumpar och elutrustning i tre pumpstationer samt rengöring av Södra vattentornet och Påskallaviks lågreservoar. Investeringsbudgeten för ledningsnätet är 12 miljoner årligen för att kunna uppnå den av Svenskt Vatten rekommenderade förnyelsetakten i % av befintlig ledningslängd. VA-ledningar har lagts om och dagvattennätet har byggts ut i ett antal villagator där de befintliga ledningarna var slitna. I Orrängen där det varit mycket vattenläckor och dagvattenledningar saknas i stora delar av området finns en plan som griper över flera år och som syftar till att byta ut befintliga VA-ledningar och komplettera med dagvatten. Under året har omläggning och nyläggning av ledningar utförts i Nynäsvägen. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

32 PROTOKOLL Sida 3 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Utöver omläggning av ledningar kommer under året schaktfri förnyelse av ett antal spill- och dagvattenledningar inklusive brunnar att genomföras för att säkra framtida drift på ett flertal platser. På vattensidan har en större vattenmätarbrunn på ledningsnätet bytts ut mot en ny för att säkerställa flödemätning i samband med läcksökning. En ny vattenledning från Kolberga till Saltvik har projekterats och entreprenaden pågår fram till maj år Syftet med den nya ledningen är att minska sårbarheten för dricksvattenförsörjningen av den norra delen av Oskarshamn samt öka kapaciteten i ledningsnätet, särskilt med tanke på kommande utbyggnad norrut mot Ovädersleden och Dragskär. TV-inspektion av spillvattenledningar enligt löpande schema med återkommande kontroll av konsekvensledningar har under året genomförts och gett underlag för förslag till nya åtgärder. Under de närmaste åren kommer TV-inspektionen av avloppsledningsnäten i framför allt de äldre delarna av ledningsnätet att intensifieras. Varje år kommer ett större sammanhängande område att filmas för att öka kunskapsnivån om ledningsnätets status i olika delar av kommunen. Under hösten har upphandling av upprättandet av en datormodell för dagvattennätet i Oskarshamns tätort genomförts. Modellen kommer att upprättas under år 2017 och ska kopplas samman med den sedan tidigare utförda skyfallsanalysen samt kunna användas för modellering av dagvattenflöden och utredning av kapacitet i ledningsnätet. För att höja trycket i vattenledningsnätet i Svalliden, i den västra delen av Oskarshamn, pågår en utredning som ska ge svar på var tryckstegring lämpligast utförs. Utredningen ska även ge svar på vilka övriga eventuella åtgärder, såsom uppdimensionering eller omläggning av ledningar, som bör utföras i anslutning till installation av tryckstegringsstationen. Annat som gjorts under året är en genomgång av samtliga livsmedelshanterande verksamheter inom kommunen och kontroll av fetthantering inom verksamheterna samt inventering av fettavskiljare. De verksamheter som saknade utrustning för fetthantering har ålagts att installera sådan och kommer att följas upp. Saknas fettavskiljare riskerar spillvattenledningen att bli igensatt. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att informationen om uppföljningen av arbetet enligt VA-planen noteras mottagen. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

33 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Sida 1 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Katarina Skoglycka E-post: katarina.skoglycka@oskarshamn.se Tel: Samhällsbyggnadsnämnden Information om länsstyrelsens uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har för kommunens räkning svarat på en enkät från Länsstyrelsen i Kalmar län angående vad i kommunens arbete som bidrar till genomförandet av det Regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Åtgärdsprogrammet antogs av Länsstyrelsen år 2015 och innehåller förslag till 98 åtgärder som kan genomföras i regionen för att bidra till att Sveriges miljömål ska nås. Uppföljningen görs årligen och genomfördes första gången 2016 av Länsstyrelsen. Årets enkät (bifogas) utgick från åtgärdsprogrammets temaområden: klimat; miljögifter; vatten och miljöer vid vatten; levande landskap; och god bebyggd miljö. Samhällsbyggnadskontoret har samordnat svaret och hämtat in nödvändig information från tekniska kontoret och bildningskontoret. Katarina Skoglycka Energi och klimatstrateg

34 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Information om länsstyrelsens uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet noterar informationen om länsstyrelsens uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen som mottagen. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har för kommunens räkning svarat på en enkät från Länsstyrelsen i Kalmar län angående vad i kommunens arbete som bidrar till genomförandet av det Regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Åtgärdsprogrammet antogs av Länsstyrelsen år 2015 och innehåller förslag till 98 åtgärder som kan genomföras i regionen för att bidra till att Sveriges miljömål ska nås. Uppföljningen görs årligen och genomfördes första gången 2016 av Länsstyrelsen. Årets enkät utgick från åtgärdsprogrammets temaområden: klimat; miljögifter; vatten och miljöer vid vatten; levande landskap; och god bebyggd miljö. Samhällsbyggnadskontoret har samordnat svaret och hämtat in nödvändig information från tekniska kontoret och bildningskontoret. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret informerar i tjänsteutlåtande daterat om länsstyrelsens uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om arbetsutskottet kan notera informationen som mottagen. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Bilaga med samhällsbyggnadskontorets e-postsvar till länsstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

35 ENKÄT (8) Kalmar läns kommuner Uppföljning av det regionala åtgärdsprogram mmet för miljömålen/ miljömålsåtgärder. Länsstyrelsen följer årligen mellan upp åtgärderna i "Hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län- regionalt åtgärdsprogram för miljömålen ". Syftet med uppföljningen är att: * Ge en lägesbild över åtgärdsarbetet, vilket är viktigt att få med i den årliga regionala uppföljningen av miljömålen * Ge underlag för att bedöma hur Länsstyrelsen kan stödja kommunerna och länets övriga aktörer i åtgärdsarbetet. * Ge underlag för att dela information och erfarenheter mellan aktörer i länet och med andra län om arbetet med de nationella miljömålen gjordes en omfattande uppföljning kring varje åtgärd i åtgärdsprogrammet. Vissa av frågorna upplevdes otydliga. I år ställs därför mer öppna frågor om kommunens miljömålsarbete. Syftet är att få en lägesbild över vilka åtgärder som pågår i kommunerna, vilka åtgärder kommunerna anser bör prioriteras samt hur samverkan fungerar, oavsett om åtgärden är med i programmet eller inte kommer uppföljningenn att återigen fokusera mer på åtgärderna i programmet. Tidplan för uppföljningen Uppföljningsenkätenn skickas ut varje år i början av juni. Svar vill Länsstyrelsen ha inskickat senast den 30 september. Eventuella frågor skickas till Pär Hansson, chef för samhällsbyggnadsenheten; par.hansson@lansstyrelsen.se Svaret skickas till Länsstyrelsens adress: kalmar@lansstyrelsen.se Enkätens struktur Enkäten är indelad efter åtgärdsprogrammets fem olika temaområden. För varje temaområde finns två avsnitt med frågor; 1. Tre öppna frågor per temaområde om organisationens arbete med miljömåsåtgärder. 2. Specifika frågor kring åtgärder som kopplar till temaområdett och där arbete på nationellt eller regionalt plan gör det intressant inför den regionala uppföljningen att få in svar. Frågor i avsnitt 2 skiljer sig mellan aktörerna och är olika många för temaområdena. För några temaområden saknas specifika frågor helt. Postadress Kalmar Besöksadress Regeringsgatan 1 Telefon Telefax E-post kalmar@lansstyrelsen.se Hemsida

36 ENKÄT (8) Temaområde Klimat 1. Vad gör ni får insatser och åtgärder kopplat till temaområdet? Stolpa upp åtgärderna och beskriv vad som görs och förväntad effekt. Notera om och i så fall vilken åtgärd i åtgärdsprogrammet åtgärden kopplar till. Svar; I Oskarshamn antogs 2016 ett nytt klimat- och energiprogram, med målet att bli en fossilbränslefri kommun 2030 (relaterar till NoOil), samt att år 2020 planera för att anpassa samhället till pågående och kommande klimatförändringar tas handlingsplaner fram av förvaltningarna för att uppfylla kommunens mål. Pågående och genomförda åtgärder 2017 är bland annat ständig energieffektivisering av Arena Oskarshamn och fastigheter, utbyte av gatubelysning till energieffektivare LED, ett beteende-projekt för att spara energi i kontorsmiljö (med Energikontor sydost). Vi samverkar regionalt med region, kommuner, Länsstyrelsenn och Energikontor sydost. För att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta 2030 byts kommunens bilar kontinuerligt ut, och flera laddstolpar för elbilar har satts upp 2017 (med hjälp av pengar från Klimatklivet). Alla skolskjutsar köps in via KLT:s upphandling där allt ska vara fossilfritt Vi följer upp utsläppen för den geografiska kommunen, och åtgärder, via våra åtaganden i Borgmästaravtalet (EU), Fossilfritt Sverige och Sveriges Ekokommuner. En ny Översiktsplan håller på att tas fram, där klimatomställningen är en viktig del deltar vi också i ett klimatanpassningsprojekt som drivs av SMHI för att komma längre i det arbetet. Energirådgivningen är viktig för att föra ut kunskap och inspiration, och hjälpa invånare i olika val för minskad klimatpåverkan (ex uppvärmning, belysning, solceller). 2. Vilket stöd och samverkan ser ni behövs för att öka åtgärdstakten inom temaområdet? Svar: Stödet som förr fanns från Energimyndigheten för energieffektivisering möjliggjorde särskilda resurser för att driva projekt och genomföra åtgärder. Något mer sådant generellt och långsiktigt stöd skulle hjälpa för att bibehålla stöd och uppföljning till verksamheterna, exempelvis för att kunna söka medel genom klimatklivet. I en liten organisation som vår hinns detta inte med annars.

37 ENKÄT (8) Nämn eventuella insatser/åtgärder som ni planerar eller tycker är viktiga att satsa på härnäst. Svar: Fortsatt arbete med transporter: omställning av kommunens egna fordon och kampanjer för att påverka invånarna att cykla/ gå och köra fossilfritt. Även satsningar på solceller. Temaområde miljögifter Avsnitt Vad gör ni får insatser och åtgärder kopplat till temaområdet? Stolpa upp åtgärderna och beskriv vad som görs och förväntad effekt. Notera om och i så fall vilken åtgärd i åtgärdsprogrammet åtgärden kopplar till. Svar: Kommunen arbetar med utredningar och åtgärdande av förorenade områden vid tillsyn, planläggning, och i samband med bygglov för diverse verksamheter. Vid tillsyn på industri kontrolleras/informeras om verksamhetens egen kontroll av kemikalier som innehåller prioämnen samt riskminskningsämnen och utbyte till mindre farliga alternativ. Projekt gällande giftfri förskola pågår, startades i Miljösamverkan Sydost. 2. Vilket stöd och samverkan ser ni behövs för att öka åtgärdstakten inom Svar: temaområdet? Samverkansträffar/konferens där kunskap kan utbytas mellan kommuner. Länstäckande projekt 3. Nämn eventuella insatser/åtgärder som ni planerar eller tycker är viktiga att satsa på härnäst. Svar: Öka kunskapen bland invånare och verksamhetsutövare

38 ENKÄT (8) Avsnitt Har ni en handlingsplan för förebyggande kemikaliearbete utöver tillsyn (till exempel giftfri förskola, kemikaliekrav i upphandling, information till invånarna med mera)? Svar: Nej 2. Har ni under året informerat invånarna/konsumenter om rätten att få information om farliga ämnen i varor, till exempel genom en Våga Fråga-kampanj? Svar: Nej 3. Har kommunen genomfört någon miljöövervakning av miljögifter i yt-, grundvatten, sediment och biota? Svar: Nej 4. Hur många under året? Svar: 9 st tillsynsärenden kopplat till växtskyddsmedel har genomförts 5. Har ni under året ställt miljökrav vid offentlig upphandling? I så fall inom vilka områden? Svar: Det görs, enligt vår upphandlingspolicy, då det är relevant. 6. Har ni genomfört några tillsynsinsatser på båtklubbar/marinor kopplat till användning av giftiga båtbottenfärger? Svar: Ja Temaområde Vatten och miljöer vid vatten Avsnitt Vad gör ni får insatser och åtgärder kopplat till temaområdet? Stolpa upp åtgärderna och beskriv vad som görs och förväntad effekt. Notera om och i så fall vilken åtgärd i åtgärdsprogrammet åtgärden kopplar till. Svar; Inventerar och ser till att icke fungerande enskilda avlopp åtgärdas 2. Vilket stöd och samverkan ser ni behövs för att öka åtgärdstakten inom Svar: temaområdet? 3. Nämn eventuella insatser/åtgärder som ni planerar eller tycker är viktiga att Svar: satsa på härnäst.

39 ENKÄT (8) Avsnitt 2 1. Angående skräp och plast i havet. Kommunen har ansvar enligt 4 gaturenhållningslagen för marint skräp på stränder. Har organiserar kommunen renhållning och städning av skräp vid våra vattenmiljöer. Involveras andra aktörer/privatpersoner i arbetet. Har kommunen fatta några beslut kring förbud av inköp av produkter, konstgräsplaner med mera som innehåller microplaster eller har ni på annat sätt börjat arbete med problematiken kring microplaster? Svar: Badplatserna städar vi återkommande. Väldigt lite plast som kommer upp på våra stränder. Sen finns det ett samarbete mellan föreningslivet och håll sverige rent. Det innebär att föreningar städar exempelvis naturområden. Angående microplatser så har vi idag inget aktivt arbete för att minska mängden SBR på våra planer. På Arenan kommer vi dock att sätta täta filter till dagvattenbrunnarna. Vid nyprojektering av konstgräsplan borde man titta på lösningar för att minska utsläppen av microplatser. 2. Angående dagvatten: Har kommunen långsiktiga planer för att förbättra dagvattenhantering, i syfte att minimera belastning av miljögifter och näringsämnen? Kopplar till åtgärd 24? Svar: Kommunen ska ta fram en långsiktig plan för dagvattenhanteringen, i form av en dagvattenstrategi, i enlighet med åtgärdsprogrammet för befintligt ledningsnät som finns i VA-planen (står där att strategin ska upprättas år ). Det var tänkt att arbetet skulle påbörjas under förra året men plan-avd. blev överhopade av arbete och uppstarten sköts därför upp. Troligen kommer nya tag att tas under 2018.

40 ENKÄT (8) Åtgärder för att hålla kvar vatten i landskapet vad görs och vad kan kommunen göra mer för att bidra till att öka åtgärdstakten? Svar: Vi deltar just nu i en förstudie som drivs av Kalmarsundskommissionenn med syftet att hitta pilotområden och arbetssätt för att öka arbetet med detta. Vi har identifierat 2 platser i kommunen där vi relativt enkelt bör kunna anlägga/ bidra till att återskapa våtmarker. Inom VA-planeringenn och dagvattenhantering tittar vi mer och mer på öppna lösningar för att ta hand om vattnet. 4. Kan kommunerna intensifiera sitt arbete med jordbruksrelaterade frågor med anknytning till övergödning? Kopplar bland annat till åtgärder inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Svar: Nej 5. Arbetar kommunerna idag aktivt med frågan om utökat marint och limniskt skydd? Svar: Nej 6. Har kommunen tillräckliga resurser och kompetens i dagsläget att jobba med utökat marint och limniskt skydd? Svar: Nej Temaområde Levande landskap Avsnitt Vad gör ni får insatser och åtgärder kopplat till temaområdet? Stolpa upp åtgärderna och beskriv vad som görs och förväntad effekt. Notera om och i så fall vilken åtgärd i åtgärdsprogrammet åtgärden kopplar till. Svar: I den senaste upphandlingen av livsmedel (2015) gjordes en stor insats för att möjliggöra för lokalaa leverantörer att lämna anbud, bland annat genom att dela upp

41 ENKÄT (8) varor i mindre enheter och platser. Tyvärr var det ändå svårt att få in några lokala leverantörer. Inom landsbygds- och näringslivsutveckling har kommunen påbörjat ett arbete för att underlätta för företagare, även på landsbygden. En Livsmedelsstrategi för kommunen ska tas fram. 2. Vilket stöd och samverkan ser ni behövs för att öka åtgärdstakten inom temaområdet? Svar: 3. Nämn eventuella insatser/åtgärder som ni planerar eller tycker är viktiga att satsa på härnäst. Svar: Avsnitt 2 - Görs inventering av grön infrastruktur (inom tätortsmiljöer) ), tätortsnära natur? I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad (antagen 2014) gjordes en inventering - Finns planer på nya grönstrukturplaner, Nej - Arbetar kommunen för områdesskydd (i tätortsnära miljöer)? Nej Svar: se svar i rött ovan 1. Hur får vi befolkningen att äta mer lokalproducerat? Lämnar lokala livsmedelsproducenter anbud på era upphandlingar? Om inte - hur planerar ni att uppmuntra dem så att detta sker? Svar: Se ovan svar, i senaste upphandlingen gjordes insatser för att underlätta för lokala producenter, men vi fick ändå in få. Temaområde God bebyggd miljö Avsnitt 1

42 ENKÄT (8) Vad gör ni får insatser och åtgärder kopplat till temaområdet? Stolpa upp åtgärderna och beskriv vad som görs och förväntad effekt. Notera om och i så fall vilken åtgärd i åtgärdsprogrammet åtgärden kopplar till. ; Svar; Kontinuerligt arbete med bullerutsatta områden, sker förändringar hela tiden så att ta fram en större strategisk plan är svårt. Klimatanpassning - arbete pågår Dagvattenplan- ska snart startas upp Landsbygd - belysess i den nya översiktsplanen Jordbruksmark- belyses i den nya översiktsplanen Cykelplan- arbete pågår 2. Vilket stöd och samverkan ser ni behövs för att öka åtgärdstakten inom temaområdet? Svar: 3. Nämn eventuella insatser/åtgärder som ni planerar eller tycker är viktiga att satsa på härnäst. Svar:

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2015/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Ida Cronquist E-post: Ida.Cronquist@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Samrådsbeslut detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter, Kvastmossens kombiterminal och företagspark Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna planförslaget så att detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter, Kvastmossens kombiterminal och företagspark, kan skickas ut på samråd. Ärendet Detaljplanen syftar till att kunna möjliggöra en ny kombiterminal, ny industrimark samt att lösa trafikfrågor. En kombiterminal är en anläggning där gods flyttas mellan väg- och järnvägstransporter. Kombiterminalen består av två enheter, terminaldel där godshanteringen och lossning och lastning av tåg och lastbilar sker samt en överlämningsbangård där tåg till och från terminalen hanteras och rangeras. I Oskarshamn finns ett antal företag och verksamheter som tar emot och producerar stora och ökande mängder gods. Transporterna sker idag mestadels med lastbil. Ett led i att kunna hantera en ökad mängd gods och erbjuda attraktiva och miljövänligare transportalternativ jämte vägtransporter är att etablera en kombiterminal vid den södra trafikplatsen. Lokaliseringsstudier har genomförts där resultatet visat på att det bästa läget är söder om och i anslutning till befintlig järnväg i närheten av E22. Att etablera en kombiterminal vid södra infarten syftar till att samla och skapa effektivare godsflöden, avlasta mer centrala delar av staden från tung trafik samt möjliggöra miljövänligare transporter. En kombiterminal skulle innebära bättre transportmöjligheter för företagen i Oskarshamn, men även förbättra möjligheterna för hamnen att få till ett godsflöde Göteborg Oskarshamn Baltikum. I Oskarshamn finns ett behov av ny mark för verksamheter. Marken söder och väster om lokaliseringsalternativet för kombiterminalen är aktuell som ny industrimark då en placering i anslutning till kombiterminalen och i närheten till södra infarten kan underlätta transporterna. Området är lokaliserat i utkanten av Oskarshamn och därför med få bostäder i närheten. Åtgärderna att utveckla verksamhetsområden och kombiterminal vid södra infarten till Oskarshamn har stöd i fördjupningen av översiktsplan för Oskarshamns stad, antagen i KF februari 2014.

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2015/ Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Ida Cronquist Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Plankarta Planbeskrivning Illustration Miljökonsekvensbeskrivning Dagvattenutredning Naturvärdesinventering Geotekniskt PM Riskbedömning Barnchecklista Behovsbedömning Fastighetsförteckning Skickas till Samhällsbyggnadskontoret

45 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2015/ Samrådsbeslut för detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter, Kvastmossens kombiterminal och företagspark Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna planförslaget så att detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter, Kvastmossens kombiterminal och företagspark, kan skickas ut på samråd. Ärendet Detaljplanen syftar till att kunna möjliggöra en ny kombiterminal, ny industrimark samt att lösa trafikfrågor. En kombiterminal är en anläggning där gods flyttas mellan väg- och järnvägstransporter. Kombiterminalen består av två enheter, terminaldel där godshanteringen och lossning och lastning av tåg och lastbilar sker samt en överlämningsbangård där tåg till och från terminalen hanteras och rangeras. I Oskarshamn finns ett antal företag och verksamheter som tar emot och producerar stora och ökande mängder gods. Transporterna sker idag mestadels med lastbil. Ett led i att kunna hantera en ökad mängd gods och erbjuda attraktiva och miljövänligare transportalternativ jämte vägtransporter är att etablera en kombiterminal vid den södra trafikplatsen. Lokaliseringsstudier har genomförts där resultatet visat på att det bästa läget är söder om och i anslutning till befintlig järnväg i närheten av E22. Att etablera en kombiterminal vid södra infarten syftar till att samla och skapa effektivare godsflöden, avlasta mer centrala delar av staden från tung trafik samt möjliggöra miljövänligare transporter. En kombiterminal skulle innebära bättre transportmöjligheter för företagen i Oskarshamn, men även förbättra möjligheterna för hamnen att få till ett godsflöde Göteborg Oskarshamn Baltikum. I Oskarshamn finns ett behov av ny mark för verksamheter. Marken söder och väster om lokaliseringsalternativet för kombiterminalen är aktuell som ny industrimark då en placering i anslutning till kombiterminalen och i närheten till södra infarten kan underlätta transporterna. Området är lokaliserat i utkanten av Oskarshamn och därför med få bostäder i närheten. Åtgärderna att utveckla verksamhetsområden och kombiterminal vid södra infarten till Oskarshamn har stöd i fördjupningen av översiktsplan för Oskarshamns stad, antagen i KF februari Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

46 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden godkänner planförslaget så att detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter, Kvastmossens kombiterminal och företagspark, kan skickas ut på samråd. Dagens sammanträde Planarkitekt Ida Cronquist redogör för ärendet. Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Plankarta - Planbeskrivning - Illustration - Miljökonsekvensbeskrivning - Dagvattenutredning med bilagor - Naturvärdesinventering - Geotekniskt PM - Riskbedömning - Barnchecklista - Behovsbedömning - Fastighetsförteckning Skickas till För åtgärd Samhällsbyggnadskontoret Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

47 a1 a2 a3 n2 T1 GATA NATUR l damm 6 fördröjning 6 n2 VÄG l J2 NAT UR J1 NATUR l zx xz e GATA1 l z1 x fördröjning 4 dike 4 E z GATA1 E NATUR NATUR NATUR damm 1 fördröjning 1 l J1 e1 n1 J1 NATUR NATUR Byggnader Höjd enligt plan 14.5 e1 n1 Egenskapsgräns Användningsgräns Utfartsförbud damm 2 Gränspunkt gällande e1 n1 fördröjning 2 Kvarterstraktgräns Traktgräns dike 5 Fastighetsgräns Gemensamhetsanläggning Vattendrag damm 3 Strandlinje Järnväg Vägkant fördröjning 5 Vägkant - GCväg fördröjning 3 Vägkant - räcke Gångstig 2720 Polygonpunkt 6247 Höjdfix vall Staket Mur Grindstolpe Stenmur Slänt Kajkant Brygga Trappsymbol Ägoslagsgräns Lövskog Berg i dagen Hagmark Barrskog Sankmark Åkermark Ledningsrätt Officialservitut Belysningsstolpe Tele Rikskabel El Luftledning högspänning 0 Häck m Lövträd Barrträd PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Gränser Planområdesgräns Prickmark - marken får inte förses med byggnad Användningsgräns e1 Egenskapsgräns Administrativ- och egenskapsgräns n1 Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) VÄG GATA 1 NATUR Väg Natur J2 Kombiterminal T1 Järnväg E Teknisk anlägging Minst 5 % av fastighetsytan ska vara planterad eller möjlig för infiltration av dagvatten (PBL 4 kap 10 och 13 ) damm 6 Dammyta ska vara minst 130 m2 fördröjning 6 Fördröjningsmagasin om 40 m 3 ska finnas Grundläggning ska ske enligt geotekniskt PM, daterat Nya byggnader ska, om inte låga radonvärden uppmäts, konstrueras radonsäkra eller radonskyddade Användning av kvartersmark Industri och lager Utnyttjandegrad - exploateringensgraden specificeras inte utan begränsas av att ytan även ska rymma parkering och köryta för verksamhetens behov (PBL 4 kap 11 punkt 1) Byggnader får inte placeras närmare huvudjärnvägsspår än 30 meter Industrigata med möjlighet för cykelväg J1 (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) (PBL 4 kap 5 punkt 3) Administrativa bestämmelser a1 Huvudmannaskap - kommunalt a2 Genomförandetid - 10 år från det att detaljplanen vunnit laga kraft a3 Kvartersmark, dammar, väg, gata och järnväg undantas från strandskyddsbestämmelserna Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning (PBL 4 kap 7 ) (PBL 4 kap 21 ) Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustration Utlåtande efter utställning (PBL 4 kap 17 ) Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap +0.0 Föreslagen markhöjd n2 Bäck ska kulverteras under väg eller järnväg damm1 Dammyta ska vara minst 6250 m damm 2 Dammyta ska vara minst 3150 m2 l Området ska vara tillgänglig för allmännyttig luftledning x Området ska vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik z Område eller utrymme som ska vara tilgänglig för allmännyttig körtrafik z1 Område eller utrymme som ska vara tilgänglig för intern körtrafik (PBL 4 kap 6 ) Detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter (PBL 4 kap 6 ) (PBL 4 kap 6 ) (PBL 4 kap 6 ) Kvastmossens kombiterminal och företagspark (PBL 4 kap 5 punkt 2) 2 Föreslagna gatusektioner damm 3 Dammyta ska vara minst 3150 m2 dike 4 Dikesyta ska vara minst m2 dike 5 Dikesyta ska vara minst 2250 m2 fördröjning 1 Fördröjningsmagasin om 6800 m 3 ska finnas fördröjning 2 Fördröjningsmagasin om 2600 m 3 ska finnas fördröjning 3 Fördröjningsmagasin om 2600 m 3 ska finnas fördröjning 4 Fördröjningsmagasin om 5880 m 3 fördröjning 5 Fördröjningsmagasin om 740 m ska finnas vall Skydd mot störningar 3 Oskarshamns kommun Kalmar län Beslutsdatum Godkännande SAMRÅDSHANDLING Antagande ska finnas Upprättad Reviderad Regina Laine Planchef Oscar Häggström WSP Sverige AB (PBL 4 kap 5 punkt 2) Laga kraft Instans

48 S AMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Djurhult 1:5 m.fl. fastigheter, Kvastmossens kombiterminal och företagspark Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN 2015/176 Uppdragsbeslut Samrådsbeslut 2017-xx-xx Granskningsbeslut 201x-xx-xx Antagande 201x-xx-xx Laga kraft 201x-xx-xx

49 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Ida Cronquist Regina Laine Stefan Sämfors Jerry Svensson Göran Svensson Lennart Nilsson Lars Ljung Göran Landenius Oskarshamn Energi Mikael Nilsson Anders Engström WSP Jessica Andersson Oscar Häggström Robert Eriksson Reino Erixon Planarkitekt Planchef Trafikingenjör Projektör Gatuchef Kommunekolog Utvecklingschef Mark- och exploateringsstrateg Fjärrvärme Kraft och el Planarkitekt Planarkitekt VA Gata, Väg Sida 2

50 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK INNEHÅLL INLEDNING...5 Vad är en detaljplan? 5 Detaljplaneprocessen - utökat planförfarande 5 SYFTE OCH OMFATTNING...7 Planens syfte 7 Läge och areal 7 Markägoförhållanden 7 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...9 Översiktliga planer 9 Detaljplaner 9 Strandskydd 10 Vattenskydd 10 Riksintressen 10 Fornlämningar 10 Utvecklingsprogram 10 Behovsbedömning av miljöpåverkan 11 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR...12 Natur 12 Miljöförhållanden 16 Risk och säkerhet 19 Bebyggelseområden 20 Friytor 21 Vattenområden 22 Strandskydd 22 Gator och trafik 22 Teknisk försörjning 25 Sociala frågor 28 Etappindelning 28 Sida 3

51 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK GENOMFÖRANDE...29 Organisatoriska frågor 29 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser 29 Tekniska frågor 30 Ekonomiska frågor 33 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE...34 Sida 4

52 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK INLEDNING Allteftersom staden vuxit har nya verksamhetsområden kommit till. Det senaste området är Kvastmossen strax väster om södra infarten. Aktuell detaljplan omfattar delar av Kvastmossen. Norr om järnvägen har det under år 2015 färdigställts ett nytt logistikcentrum för Scania. Oskarshamns stads stora verksamhetsområde är annars Västra Industriområdet, direkt öster om europaväg 22 (E22), där bland annat Scanias lastbilshyttsfabrik finns. För närvarande har kommunen brist på planlagd mark, detta samtidigt som det finns en stor efterfrågan. En fortsatt utveckling av Kvastmossen och dess omgivningar är då en naturlig fortsättning från det Västra Industriområdet. Platsen är dessutom strategisk med närhet till E22 och järnvägen. Närheten till järnvägen ger möjligheten att anlägga stickspår till befintlig järnväg för att på så vis frakta varor via tåg. Detaljplanen består av följande handlingar: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Barnchecklista Fastighetsförteckning Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Nedan ges en inledande beskrivning av vad en detaljplan är och hur processen för just den här detaljplanen ser ut. VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. DETALJPLANEPROCESSEN - UTÖKAT FÖRFARANDE Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med standard eller utökat förfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med utökat förfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen, se även figuren nedan. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst tre veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Inför samrådet ska kommunen kungöra förslaget till detaljplan i tidningen samt på kommunens anslagstavla. INLEDNING Sida 5

53 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Granskning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen antas sedan av kommunfullmäktige. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från kommunfullmäktige justerats. Sida 6 INLEDNING

54 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK SYFTE OCH OMFATTNING PLANENS SYFTE Allt eftersom staden vuxit har nya verksamhetsområden kommit till. Det senaste området är Kvastmossen strax väster om södra infarten. Norr om järnvägen har det under år 2015 färdigställts ett nytt logistikcentrum för Scania. Oskarshamns stads stora verksamhetsområde är annars Västra Industriområdet, direkt öster om europaväg 22 (E22), där bland annat Scanias lastbilshyttsfabrik finns. För närvarande har kommunen brist på planlagd industrimark, detta samtidigt som det finns en stor efterfrågan. En fortsatt utveckling av Kvastmossen och dess omgivningar är då en naturlig fortsättning från det Västra Industriområdet. Platsen är dessutom strategisk med närhet till E22 och järnvägen. Närheten till järnvägen ger möjligheten att anlägga stickspår till befintlig järnväg för att på så vis frakta varor via tåg. Detaljplanen syftar till att kunna möjliggöra en ny kombiterminal och ny industrimark. LÄGE OCH AREAL Planområdet är lokaliserat väster om den Södra infarten till Oskarshamns stad. Planområdet avgränsas i norr av järnvägen, i öster av nuvarande industri- och verksamhetsområde vid Kvastmossen. Detaljplaneområdet är cirka 178 hektar och avgränsas enligt kartan på sid 8. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Svenska Kyrkan är idag lagfaren ägare för större delen av marken inom detaljplaneområdet. Genom köp har Oskarshamns kommun förvärvat ca 165 ha av Djurhult 1:5 inom planområdet från Svenska kyrkan, ansökan om lantmäteriförrättning har gjorts. De sydöstra och nordöstra delarna som ligger i direkt anslutning till befintligt industriområde ägs av Oskarshamns kommun. Raggmossan 1 är i privat ägo. Geografiskt läge. SYFTE OCH OMFATTNING Sida 7

55 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Rv 37/47 Mellersta Infarten Kvastmossen Södra Infarten E22 Storskogen Detaljplanens avgränsning. ± Markägoförhållanden. Den del av det lila området som är inom det aktuella planområdet har köpts av Oskarshamns kommun från Svenska kyrkan Sida 8 SYFTE OCH OMFATTNING

56 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER I den gällande översiktsplanen (antagen ) pekar kommunen ut området kring den södra infarten som ett utvecklingsområde för verksamheter. Översiktsplanen har för planområdet ersatts av den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Den fördjupade översiktsplanen över Oskarshamns stad är antagen , och berör hela detaljplaneområdet. I den fördjupade översiktsplanen anges att det ska vara enkelt att starta upp och expandera sin verksamhet i Oskarshamns stad. En förutsättning för detta är hög planberedskap för attraktiva verksamhetsområden. Den fördjupade översiktsplanen möjliggör en storskalig utbyggnad av verksamhetsområden i anslutning till den södra trafikplatsen eftersom detta område har identifierats till att vara en mycket lämplig plats för verksamheter med omgivningspåverkan. Området är redan bullerutsatt från väg E22 och järnväg, och dessutom kan det erbjuda mycket attraktiva kommunikationsmöjligheter. Härifrån har man direkt anslutning till E22, och det finns goda möjligheter att anlägga stickspår till befintlig järnväg och för att på så vis kunna frakta varor via tåg. Dessutom planeras en ny sträckning för riksväg 37/47, från Svalliden/Lagmanskvarn mot den södra trafikplatsen. Det skulle innebära att platsen blir ett nav för den långväga trafiken till och från Oskarshamn, och att en mycket stor del av den tunga trafiken inte behöver trafikera Oskarshamns centrum. Föreliggande detaljplan konkretiserar områdets utvecklingsmöjligheter, varför nu föreslagen markanvändning i detaljplanen bedöms ha stöd i översiktsplanen. I Länsstyrelsens samrådsyttrande till fördjupningen av översiktsplanen ger länsstyrelsen stöd till kommunens utvecklingsplaner vid södra infarten. Om södra infarten skriver länsstyrelsen med stöd av Trafikverket följande: Området runt södra trafikplatsen lämpar sig väl för nya verksamhetsområden och ny infrastruktur. En ny dragning av väg 37/47 är en viktig del i att skapa ett robust godsstråk till hamnen, samtidigt som nya attraktiva verksamhet som den tillskapas. En ny förbindelse skapar, förutom lokal nytta, också regional och nationell nytta då den avlastar bland annat väg 34, vilket Länsstyrelsen ser är mycket positivt. Verksamheter på det nya verksamhetsområdet bör vara inriktade på att avlasta centrum från tung trafik och förbättra möjligheterna till goda livsvillkor i centrum. Extern handel som genererar ny trafik och människor bör inte tillåtas. PLANPROGRAM Planer på att exploatera delar av det aktuella detaljplaneområdet har funnits tidigare. Samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett program för att utreda Kvastmossens förutsättningar och behov samt översiktligt presentera en illustrationsplan på en framtida möjlig utveckling av området. Programmet har varit ute på samråd, men är inte antaget på grund av att kommunen valde att direkt därefter påbörja detaljplanearbetet. Föreliggande detaljplan omfattas av programmet, med undantag av den sydvästra delen, och följer de intentioner som framförs i programförslaget. DETALJPLANER Detaljplaneområdet berörs av tre detaljplaner. Denna utgörs av A 4949; Oskarshamn med flera, Norra delen av Storskogens industriområde (laga kraft ). Detaljplanen möjliggör för ny industrimark väster om E22 och söder om järnvägen. Föreliggande detaljplanen befäster till stora delar nuvarande användning. Den nordöstra delen av planområdet omfattas av den sydöstra delen av den fastställda detaljplanen DA94. I sydöst berörs A TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 9

57 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK DA 1 DA 47 DA 1 DA 66 DA 2 A 3274 DA 7 DA 63 A 4999 DA 70 A 1212 A DA 6 DA 24 DA 1 DA 97 A 4899 A 4843 A 4931 A 4859 DA 100 DA 94 A 4734 A 4586 A 4586 A 4972 A 4992 A 4822 A 4962 A 4849 A 4949 A 4826 A 4960 Berörd detaljplan, markerad med röd ring. Detaljplanelagda områden är markerade med rosa. Rödstreckad linje utgör programområdet. STRANDSKYDD Strandskydd om 100 meter gäller vid insjöar och vattendrag oavsett storlek. Bestämmelserna gäller även konstgjorda vattendrag om ett naturligt tillstånd inträtt. Inom detaljplaneområdet rinner Applerumeån och några mindre vattendrag som omfattas av strandskyddet. VATTENSKYDD Inga områden som omfattas av vattenskydd enligt 7 kap Miljöbalken berörs. RIKSINTRESSEN Något riksintresse för kulturmiljö, naturvård eller friluftsliv finns inte i området. Däremot är väg E22, riksväg 37/47, Åsavägen/Gröndalsgatan samt järnvägsförbindelsen Nässjö Oskarshamn av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8. Järnvägen är särskilt viktig för Oskarshamns hamn, som också är ett riksintresse för kommunikationer. FORNLÄMNINGAR Inga av Riksantikvarieämbetets registrerade fasta fornlämningar berörs av detaljplanen. UTVECKLINGSSPROGRAM Utvecklingsprogrammet från 2004 som aktualiserades 2009 prioriterar följande insatsområden: infrastruktur - kommunikationer, breddat näringsliv, etablering av ett center kring energi, kompetensförsörjning och attraktivitet. Detaljplanen följer utvecklingsprogrammets intentioner. Ett näringslivsprogram håller på att tas fram. Sida 10 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

58 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Se behovsbedömningen för ställningstagande och motivering. För detaljplanen har en behovsbedömning utförts avseende planens miljöpåverkan. Detaljplanen bedöms kunna leda till en betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Det innebär att en miljöbedömning ska genomföras och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas enligt 6 kap.11 miljöbalken. Syftet med MKB: n är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra. Den syftar även till att föreslå åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan. MKB: n kommer främst att behandla följande aspekter: Översvämningsrisker Dagvatten Klimat Naturvärden Hälsa och säkerhet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 11

59 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Mark, vegetation och djurliv En naturvärdesinventering har upprättats (WSP ) som redovisar planområdets naturvärden. Dokumenterade bevarandevärda områden Detaljplaneområdet omfattas ej av naturreservat, Natura 2000-område eller riksintresse för naturmiljö. Strandskyddet gäller 100 meter runt vattendrag och sjöar. I området ingår Applerumsån samt några mindre vattendrag som alltså omfattas av strandskyddet. Inga områden från ängs- och betesmarksinventeringen (Databasen Tuva, Jordbruksverket, 2016) finns i närområdet. Inte heller några nyckelbiotoper finns registrerade i området (Skogsstyrelsen, 2016). De norra delarna av detaljplaneområdet berör den södra delen av ett område som utpekats i länsstyrelsens Naturvårdsplan. Området är benämnt Applerumeån och har klassats till Mycket höga naturvärden. I Forslund, M. Natur i Östra Småland. Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar, 1997 beskrivs området enligt följande: Denna del av Applerumsån är omväxlande med forsande avsnitt, al- och askkärr samt en rik högörtsflora. Den sällsynta strandviolen uppträder här i massförekomst. Sjöranunkel växer i åfåran. Andra växter som är typiska för området är ängsruta och hampfockel. Förutom strandkärr finns här fattigkärr, små skvattramtallmossar, och blandmyrar. Kallgräs är en karaktärsart. På något ställe kan man hitta den sällsynta kärrspiran. Mellan myrarna ligger hällmarker, ofta med ung tallskog. Område utpekat i Naturvårdsplanen Applerumsån (grönt område). Planområdet är rött. Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

60 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Svämplan Oskarshamns kommun En inventering av svämplanen söder om järnvägen och väster om väg E22 kring Applerumsån har genomförts i april 2016 av Oskarshamns kommun. Området består av våtmarker och fuktiga områden med till exempel starr, vitmossor och pors. Våtmarkerna är omgivna av barr- och blandskogar. Svämplanen är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar och är därför olämplig att bebygga både ur risksynpunkt för översvämningar men även ur ekologisk synvinkel. Svämplanen har generellt stora biologiska värden och utgörs ofta av mycket artrika landekosystem. Vidare visar inventeringen längs Applerumsån på stora öppna mader med tuvbildande starr omkring vattendraget. Det finns rikligt med porsbuskage och en smal kantskog av sälgbuskage. Rödlistade arter Inom detaljplaneområdet samt omgivningen har olika inventeringar genomförts av rödlistade arter. WSP har utfört inventering samt kontrollerat arter mot uppgifter i Artdatabanken. Inom planområdets gränser har tre rödlistade arter och två fridlysta arter påträffats. Följande arter kan komma att beröras: Art År Källa Duvhök (NT ) 2014 Från artportalen Gulsparv (VU) 2016 WSP:s inventering Kungsfågel (VU) 2016 WSP:s inventering ± Området för svämplanen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13

61 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Under tidigare inventeringar av området har följande rödlistade arter även återfunnits: Art Källa Lokalisering Alla arter i rapporten från Amalina Natur Amalina Natur och Miljökonsult Hela inventeringsområdet är norr om jvg och Miljökonsult (2007) Smalvingad Från artpor- Norr om jvg blombock talen Bredbrämad Från artpor- Norr om jvg bastardsvärmare talen Hasselsnok Från artportalen Norr om jvg Vid en närmare kontroll återfinns inte dessa inom planområdets gränser och berörs därför inte av föreslagen detaljplan. Fridlysta arter Regeringen fridlyser växt- och djurarter genom att ange dessa i Artskyddsförordningens bilagor. I bilaga 2 till Artskyddsförordningen anges alla övriga arter som är fridlysta i hela landet, i ett län eller i en del av ett län. Åkergroda är fridlyst enligt bilaga 2 till Artskyddsförordningen samt upptagen i bilaga 4 i EU:s Art- och habitatdirektiv. Detta skydd gäller överallt där arterna finns, oavsett om det är inom eller utanför Natura 2000-nätverket. För att kunna få dispens från artskyddsförordningen 15 ska det 1) inte finnas någon annan lämplig lösning och 2) dispensen får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredning. En arts bevarandestatus anses gynnsam när: uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt Inom planområdet samt i planområdets närhet har två fridlysta arter påträffats. Dessa utgörs av: Åkergroda Mattlummer Båda berörs av Artskyddsförordningen. Åkergrodan omfattas av 4 och Mattlummer av 9. Värdefulla träd I det aktuella området finns vid en sökning i Trädportalen inga registrerade värdefulla träd. Biotopskyddade objekt I de sydöstra delarna av detaljplaneområdet finns åkermark med diken. Diken i åkermark är biotopskyddade enligt 7 kap miljöbalken. Kommunen avser att söka dispens från biotopskyddet hos länsstyrelsen i Kalmar län. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Exploateringen av planområdet kommer att medföra markarbeten och nedtagning av befintlig vegetation inom området. För att iordningställa industritomterna och anlägga väg och VA kommer fyllningar, avschaktningar och bergsprängning att krävas. Planområdet ligger relativt högt i terrängen och landskapsbilden kommer att påverkas av att området tas i anspråk för industri. Befintlig vegetation utanför planområdet och bevarad naturmark inom planområdet, kan dock fortsättningsvis fungera som avskärmande ridå. Området mellan de två industrikvarteren planläggs som natur genom bestämmelsen NATUR. Området avses vara kvar som naturmark, då det till stora delar utgörs av svämplanen.vidare regleras yta som NATUR i söder med funktion som buffertzon mellan industriområdet och de fastigheter som ligger utanför planområdet. Övriga ytor som regleras som NATUR är ledningsgata, yta mellan väg och järnväg samt yta för fördröjning längs industrifastigheten i öster. Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

62 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Inom planområdet har en bestämmelse n 1 införts gällande att minst 5% av fastighetsytan (med undantag av ytan för kombiterminalen då denna behöver stora öppna ytor utan hinder) ska vara planterad eller möjlig för infiltration. Denna bestämmelse avser att mjuka upp det hårda intrycket som så ofta ett verksamhetsområde/industriområde utgör. Samtidigt kan den hjälpa till i hanteringen av dagvattnet för området. Inom naturområdena ges även möjligheter att uppföra dammar, svackdiken etc. som är ett led i hanteringen av dagvatten. För ytterligare information om dammarna och utsläppsmängder, se rubrik Dagvatten. Skogsbruk Inom planområdet bedrivs idag skogsbruk. Produktionsskogen består av barrblandskog, talldominerad av ristyp. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Det kommer inte längre att finnas möjlighet att bedriva skogsbruk inom planområdet. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk utredning har upprättats för planområdet (WSP, ). Utredningen bifogas planhandlingarna. Resultatet av undersökningen visar att jorden inom planområdet består huvudsakligen består av berg, morän eller högst 7,0 m lösa organiska jordlager. Den organiska jorden utgörs huvudsakligen av torv och gyttja. Det är sannolikt att även lera förekommer på djupet. Utförda sticksonderingar påvisar att de organiska jordlagerna troligen är något större i områdets södra samt nordöstra del. Jordlagrens hållfasthet har ej undersökts. Inga grundvattenrör har installerats inom ramen för utredningen. Inom låglänta områden bedöms dock grundvattnet ligga i nivå eller någon meter under markytan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Undersökningen visar att grundförstärkningsåtgärder kommer erfordras för byggnader, järnvägsspår och hårdgjorda ytor i de områden där lösa jordlager av torv, gyttja och lera förekommer. Ur geoteknisk synpunkt är det därför en fördel om byggnader och hårdgjorda ytor till största delen kan placeras inom områden med morän eller berg. I samband med detaljprojektering erfordras kompletterande undersökningar och utredningar. En planbestämmelse har införts om att Grundläggning ska ske enligt geotekniskt PM, daterat , ska följas. Översvämning och skredrisk Söder om järnvägen finns ett område som översvämmas återkommande under året, svämplan. För ytterligare information om naturvärden, se rubrik Mark, vegetation och naturliv. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Vid intensiv nederbörd riskerar planerat dagvattensystem att drabbas av översvämningar. Detta till följd av att kapaciteten i dagvattensystemet överskrids. Fördröjningsmagasinen och svackdikena har undvikits att placeras i direkt anslutning till vattendragen för att minska riskerna för översvämningspåverkan. Höjdsättningen av planområdet ur dagvattensynpunkt syftar till att säkerhetsställa byggnaderna/kvartersmarken mot översvämning. Här krävs ett helhetsgrepp när planområdets ytor höjdsätts. Delar av gator bör ligga lägre än byggnadernas lägst belägna delar. Detta för att säkerhetsställa att dagvattnet kan rinna av ytledes vid extrema regn. I planförslaget är vägarna höjdsatta så att de klarar att avleda vatten ytledes vid intensiva regn. De låglänta delarna sammanfaller till stor del med de mindre vattendragen och Applerum- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15

63 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK sån. Detta sammanfaller även med svämplanens syfte att det är de låglänta delarna kring vattendragen som tillåts översvämmas vid intensiva regn och höga vattenflöden. Hänsyn har tagits till flödet som kommer uppströms. Idag är det trumstorleken på befintlig trumma under järnvägen som styr och begränsar flödet till planområdet. Därför är det viktigt att tillse att den nya trumman som planeras under det centrala stickspåret är av samma dimension som den befintliga. Då kvarstår samma förhållanden inom planområdet som i nuläget, och dämmning av vatten uppströms undviks. Med utgångspunkt från ovanstående resonemang har markhöjder reglerats på plankartan. För ytterligare resonemang gällande dagvattenhantering etc. se avsnittet om VA och dagvatten under rubrik Teknisk försörjning, samt under rubrik Mark, vegetation och naturliv under avsnittet Natur. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Nationella och regionala miljökvalitetsmål Följande nationella miljömål har bedömts beröras av förslaget till detaljplan: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Definitioner och preciseringar av de sexton nationella miljökvalitetsmålen finns på Miljömålsportalen ( I Kalmar län finns inga regionala preciseringar av de nationella miljökvalitetsmålen, med undantag av Begränsad klimatpåverkan, där regionen har ett mer ambitiöst mål för en fossilbränslefri region. Projektet heter No oil och har antagits av Regionförbundet i Kalmar län. Det regionala miljömålet för Kalmar län finns tillgängligt på Miljömålsportalen, Oskarshamns kommun har inga egna lokala miljömål utan arbetar idag utifrån de regionala och nationella miljökvalitetsmålen. Begränsad klimatpåverkan Detaljplanen bedöms påverka målet negativt då utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxider sker dels under genomförandet av detaljplanens intentioner i samband med byggnation och anläggningsarbeten, och dels i framtiden då mängden trafik i området förväntas öka till följd av byggnationen inom planområdet. Ökad frekvens av transportrörelser till och från området kommer att medföra högre koldioxidutsläpp från transportsektorn vilket motverkar måluppfyllelse. Sida 16 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

64 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Den planerade kombiterminalen skapar dock förutsättningar för samordna transporter på järnväg, vilket innebär att en del tunga lastbilstransporter tas bort från vägarna. Det leder till att minska belastningen på vägarna samt att det ger miljövinster då tåg generar mindre utsläpp än lastbilar, vilket bedöms som positivt för miljömålet. Frisk luft Se resonemang under Begränsad klimatpåverkan. Levande sjöar och vattendrag Planområdets dagvattenhantering kommer i huvudsak ske genom dagvattenmagasinen och svackdiken. Deras placering har valts med tanke på att inte inkräkta på områden med höga naturvärden, minska risken att beröras av översvämning från vattendragen, samt i största mån ej störa de naturliga dikena och vattendragen. I området för kombiterminalen tex, utformas svackdiket genom att det kommer att anpassa så att det inte stör det naturliga vattendraget. Vidare planeras ett eget magasin med avstängningsanordning, för ytan som är föreslagen för farligt gods. Konsekvensen av detaljplanen på svämplanets naturvärden bedöms som måttliga. Naturvärdena i området är generellt sett låga men påverkan bedöms bli stor. Konsekvensen på svämplanets funktion bedöms som låg till måttlig. Fördröjning och rening kommer fortsatt att ske men istället genom anlagda dagvattenmagasin och svackdiken. Beräkningar av föroreningar från planområdet visar följande: Beräkningarna visar att nollalternativet ligger under riktvärdena. För planområdet överskrids riktvärdena för i stort sätt alla ämnena om dagvattnet ej renas. För den planerade planutformningen med föreslagna fördröjning- och reningsåtgärder överskrids inga riktvärden för dagvattnet efter rening. Då riktvärdena inte överskrids, bedöms inte planutformningen påverka gällande miljökvalitetsnormer för vatten och vattenförekomst. Planförslaget bedöms inte motverka miljömålet. Myllrande våtmarker Se bedömning under Levande sjöar och vattendrag. God bebyggd miljö Inga bostadsfastigheter ligger inom planområdet. Närmaste bostadsfastighet ligger på ett avstånd av ca 200 m sydöst om planområdet. Fastigheten ligger ca 300 m väster om avfallsanläggningen Storskogen. Inga bostäder föreslås inom detaljplaneområdet. Avståndet till detaljplaneområdet bedöms vara så stort att befintliga bostäder inte påverkas av buller, luftföroreningar etc. Planförslaget bedöms varken motverka eller medverka till måluppfyllelsen. Ett rikt växt- och djurliv Den planerade detaljplanen innebär vidare att två områden med naturvärden som pekats ut i naturvärdesinventeringen kommer att försvinna. Det första är en tallmosse (objekt OHA3) som bedömdes ha vissa naturvärden men naturtypen är i ett regionalt perspektiv, inte ovanlig. Det andra området (objekt OHA1) bedömdes ha vissa naturvärden. Totalt sett bedöms de negativa konsekvenserna som måttliga, och detaljplaneförslaget bedöms i viss mån motverka miljömålet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten berörs inte av planerat projekt. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 17

65 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Vatten Planområdet belastar vattenförekomsterna Applerumsån och Oskarshamnsområdets kustvatten samt vattendraget Klämnabäcken. Applerumsån innehar följande miljökvalitetsnormer för vatten enligt VISS: Applerumsån Ekologisk status Kemisk status Statusklassning 2015 Mål Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 God kemisk status God kemisk ytvattenstatus Identifierade miljöproblem är miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Åtgärdsförslagen omfattar bla ekologiskt funktionella kantzoner. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon innefattande strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar ytvattnet. Inom zonen gynnas etablering av en naturlig vegetation och närmast vattnet bör träd och buskar dominera (med undantag för betesmarker). Storleken på zonen bör minst omfatta 15 meter men också anpassas till den omgivande marken (t.ex. lutning) samt att den bör vara bredare (20-30 m) vid vatten med höga naturvärden. Klämnabäcken är idag ingen vattenförekomst enligt vattendirektivet och har därför inte statusklassats. Den mynnar dock i Östersjön i ett område, Oskarhamnsområdets kustvatten, som har statusklassats. Oskarshamnsområdets kustvatten innehar följande miljökvalitetsnormer för vatten enligt VISS: Luft Dagens fordonstrafik (ÅVDT) på E22 uppgår till ca 7430 fordon/dygn. I den södra avfarten uppgår trafiken till ca 1056 fordon/dygn. På Åsavägen vid E22, uppgår antalet ÅDT till En utgångspunkt vid bedömning av luftföroreningar orsakade av trafiken krävs det en ÅDT på cirka fordon, samt ett slutet gaturum för att det ska vara aktuellt att göra en närmare värdering av luftkvaliten. I dagsläget finns inga kända områden i Oskarshamns kommun där miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. Ingen risk bedöms föreligga för att miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska överskridas i planområdet. Detta på grund av att området är välventilerat och att trafikökningen inte bedöms uppgå till sådana mängder att risk för överskridande föreligger. Den planerade kombiterminalen skapar också förutsättningar för att samordna transporter på järnväg, vilket innebär att en del tunga lastbilstransporter tas bort från vägarna. Det leder till att luftutsläppen totalt sett i området minskar. Buller Planområdet omfattas inte av miljökvalitetsnormerna för buller, då andelen invånare är för få. Enligt miljökvalitetsnormen omfattas endast kommuner med fler än invånare (www. naturvardsverket.se). Det innebär dock inte att man i mindre och medelstora kommuner (under invånare) inte skall sträva efter att begränsa buller. Buller i dessa kommuner styrs bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning. Regler om att begränsa buller finns också i annan lagstiftning. Oskarshamnsområdets kustvatten Statusklassning 2015 Mål Ekologisk status Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 Kemisk status Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Dagvattenutredningen ska ligga till grund för dagvattenhanteringen i planområdet. Se vidare under rubrik Dagvatten. Säkerhetsavstånd till elledningar har beaktats i detaljplanen. Identifierade miljöproblem är övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Sida 18 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

66 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Förorenad mark I de östra delarna av detaljplaneområdet har Skrotfrag skrothantering och skrothandel av bilfragment där det återvinns ickefarligt avfall utan krossning eller siktning. Risk kan finnas för föroreningar inom fastigheten. En ny väg kommer att anläggas över fastigheten Då markanvändningen för väg ingår i mindre känslig markanvändning, bedöms användningen vara förenlig med bedömda föroreningshalter på platsen. Inom övriga delar av planområdet bedöms inga potentiellt förorenade områden finnas. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Enligt Miljöbalken (1998:808) 10 kap 11 ska den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat eller inte, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och denna kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Radon Halten markradon ligger mellan låg till förhöjd i området där det främst är i de södra delarna som halten är förhöjd. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer En planbestämmelse har införts om att Byggnader ska, om inte låga nivåer uppmäts, konstrueras radonsäkra eller radonskyddade, dvs om kompletterande mätningar för enskilda byggnader inte visar att marken kan klassas som lågradonmark. Störningar Buller Detaljplanen innebär ökande trafikmängder vilka generarar buller i form av trafikbuller inom området. De planlagda verksamhetsområden kan även de medföra verksamheter som genererar buller som benämns som externt industribuller. Verksamhetsbuller kommer inte att påverka bostäder i omgivningen eftersom det är minst 200 meter till närmsta bostad. Trafikbuller från järnväg bedöms inte påverka verksamhetslokalerna i någon större utsträckning då det är minst 30 meter emellan. Mot fastigheterna i sydöost finns utrymme för skyddsvall, betecknat med bestämmelsen vall på plankartan. Denna kan minska eventuella upplevda störningar både fysiskt och visuellt. Luftpartiklar På Skrotfrags fastighet pågår verksamhet som kan generera luftpartiklar. Andelen utsläpp av luftföroreningar regleras i prövningen för respektive verksamhet. Angående luftpartiklar från trafik, se Frisk luft under Miljömål. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Några specifika åtgärder kopplade till detaljplanen är inte aktuella vad gäller luftkvalitet. Däremot kan ett uppföljningsprogram tas fram för områdets långsiktiga påverkan på luftkvalité. Riktlinjer för vilka bullernivåer som kan tilllåtas är reglerade genom annan lagstiftning och behöver ej regleras i detaljplanen utan hanteras i tillståndsprocessen för tillkommande verksamheter. RISK OCH SÄKERHET En detaljerad riskbedömning för detaljplan för transport av farligt gods på väg och järnväg har upprättats (WSP ). Utredningen har bilagts planhandlingarna. Inga bostadsfastigheter ligger inom planområdet. Närmaste bostadsfastighet ligger på ett avstånd av ca 200 m sydöst om planområdet. Fastigheten ligger ca 300 m väster om avfallsanläggningen Storskogen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 19

67 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Planområdet gränsar till verksamhetsområden där människor potentiellt kan drabbas av en olycka som sker inom planområdet. Avstånden är relativt långa och persontätheterna relativt små varvid risk för människors liv och hälsa inom dessa områden bedöms vara låg. De verksamhetsområden som avses i ovanstående stycke finns norr, öster och nordost om planområdet. I de östra delarna av planområdet bedriver Skrotfrag återvinningsverksamhet och där finns också en avfallsanläggning. Persontätheten är låg inom dessa verksamheter. Scanias logistikanläggning Norr om järnvägen, norr om planområdet, finns Scanias nya logistikcentrum. I övrigt är verksamheter belagda nordost om planområdet inom ett stort verksamhetsområde, kallat Västra Industriområdet, där bland annat Scanias lastbillshyttfabrik finns. Närmsta område för sammanhängande bostadsområde (Södertorn) är beläget ca 1,7 km nordost om planområdet. Öster om planområdet löper väg E22 i nordsydlig riktning. E22 är utpekad som primär transportled för farligt gods och är starkt trafikerad. Det kortaste avståndet mellan planområdet och väg E22 uppgår till ca meter. Enligt länsstyrelsernas riktlinjer ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagande av detaljplaner inom 150 meter från farligt godsled, vilket innebär att avståndet kan anses tillräckligt. Direkt norr om planområdet löper järnvägen mellan Berga-Oskarshamn, vilken utgör transportled för farligt gods. Samtliga farligt gods-klasser bedöms kunna transporteras på järnvägen och år 2030 förväntas två godståg per dygn passera området. Persontrafiken (av typen lokaltåg) uppgår till totalt ca 30 tåg per dygn räknat i båda linjens riktningar. I de östra delarna av planområdet löper kraftledningar från ställverket, som ligger strax utanför planområdet, i en nord-sydlig riktning. Från ställverket går det ett fler tal regionnätsledningar med spänning från 50 kv till 130 kv. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Längs järnvägen rekommenderas ett skyddsavstånd på 30 m. En planbestämmelse om att byggnad inte får uppföras inom 30 m från huvudjärnvägsspår, har införts på plankartan. Ett generellt skyddsavstånd om 500 meter rekommenderas mellan bostäder och de ytor inom kombiterminalen som planeras att upplåtas för hantering av farligt gods (lastning, lossning, lagring etc.) För arbete under och bredvid kraftledningar gäller särskilda bestämmelser och både Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter och Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste iakttas. Detta innebär att avståndet mellan brännbartupplag och närmsta faslina får ej understiga 30 meter vid 130 kv. För explosiv vara gäller 100 m. Befintliga luftledningar går igenom ett ca 50 m brett område som på plankartan har avsatts som NATUR. Där ledningen korsar kvartersmark, regleras detta med l, marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga luftledningar. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Inga bostadsfastigheter ligger inom planområdet. Närmaste bostadsfastighet ligger på ett avstånd av ca 200 m sydöst om planområdet. Fastigheten ligger ca 300 m väster om avfallsanläggningen Storskogen. Detaljplanen reglerar inte bostäder. Sida 20 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

68 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Verksamheter I de östra delarna av planområdet bedriver Skrotfrag återvinningsverksamhet och där finns också en avfallsanläggning. Inga övriga verksamheter finns inom planområdet. Till detaljplaneområdet gränsar ett verksamhetsområde Kvastmossen med ett antal etablerade verksamheter av olika karaktär, exempelvis entreprenad-, skrot- och återvinningsföretag. Strax sydost om planområdet ligger Storskogens avfallsanläggning och i nära anslutning till området, norr om planområdet, ligger Scanias logistikanläggning. Denna färdigställdes och togs i bruk under år Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Exploateringen av planområdet ansluter i öster till planlagt och befintligt verksamhetsområde Kvastmossen. Området är en viktig del i utbyggnaden av verksamhetsområdet vid Kvastmossen och har även ett både regionalt och lokalt intresse. Detaljplanen syftar bland annat till att möjliggöra ny industrimark. Markanvändningen inom detaljplaneområdet är inriktad på transportintensiva, utrymmeskrävande och störande verksamheter som har ett behov av närhet till väg och järnväg. I direkt anslutning till den nya kombiterminalen ges företräde för verksamheter med ett behov av närhet till kombiterminalen. En större uppställningsplats av lastbilar och transporter av farligt gods avses ligga i närheten av kombiterminalen. Uppställning av farliga godstransporter sker idag i Oskarshamns hamn. Med en ny uppställningsplats för farligt gods inom planområdet kan dessa transporter förbjudas på Skeppsbron och bidra till en bättre stadsmiljö. Utformningen av kvarteren och bebyggelsen beror till stora delar på vilka verksamheter som kommer att etablera sig i området. Avsikten är att kommunen styckar av och försäljer ett antal fastigheter för industri, lager och kombiterminal. Fastigheterna kommer därefter att bebyggas. Enligt planbestämmelserna specificeras inte utnyttjadsgraden, utan begränsas av att ytan även ska inrymma parkering och köryta för verksamhetens behov. Inga andra begränsningar vad gäller höjd, form, taklutning etc. är specificerade. Offentlig och kommersiell service Ingen kommersiell eller offentlig service finns inom planområdet idag. Planområdet gränsar dock till befintligt industriområde som bland annat innehåller Storskogens avfallsanläggning. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer En stor del av planområdet är planerad som industrimark och kombiterminal. Markanvändningen betecknas på plankartan med J och 1 J. På industrimark är det möjligt att ha lager 2 och försäljning av partihandel och personalbutiker i mindre omfattning. Detaljhandel, försäljning och service till enskilda ingår inte i ändamålet industri. Se ytterligare beskrivning under rubrik Verksamheter. Skyddsrum Inga skyddsrum förekommer i detaljplanen. FRIYTOR Lek och rekreation Inga ytor för lek finns inom planområdet. För rekreation, se rubrik Park och naturmiljö. Totalt föreslås fem områden för industriändamål inom detaljplanen till en total yta på ca 96 hektar. Ytorna betecknas i detaljplanen som J, 1 Industri och lager och J Kombiterminal. För 2 befintlig verksamhet Skrotfrag befästs nuvarande markanvändning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 21

69 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Park och naturmiljö Planområdet är inte avsatt i översiktsplanen eller den fördjupade översiktsplanen som rekreationsområde, och innehar inte några speciella värden ur rekrationssynpunkt. Detta hindrar dock inte att området nyttjas som rekreationsområde för allmänheten. Inom skogsområdet finns ett antal mindre grusvägar och stigar, och hästspår syns i området. Se ytterligare information om natur under rubrik Mark, vegetation och djurliv. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ett genomförande av planförslaget bedöms inte medföra någon negativ påverkan på friluftslivet. För de som kommer att arbeta i området ger omgivande naturmarker möjlighet till naturupplevelser. VATTENOMRÅDEN Se under rubriken Mark, vegetation och djurliv. STRANDSKYDD Strandskydd om 100 meter gäller vid insjöar och vattendrag oavsett storlek. Bestämmelserna gäller även konstgjorda vattendrag om ett naturligt tillstånd inträtt. Inom detaljplaneområdet rinner bl a Applerumeån som omfattas av strandskydd. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Under framtagande av detaljplanen har kommunens ambition vara att i möjligast mån undvika de områden som omfattas av strandskydd. I de fall strandskyddet behöver upphävas bedömer kommunen att det finns särskilda skäl som motiverar ett i anspråkstagande. I detaljplanen införs en bestämmelse a om att 3 kvartersmark, dammar, väg, gata och järnväg undantas från strandskyddsbestämmelserna. Enligt miljöbalken återinträder strandskyddsbestämmelser då gällande detaljplan upphör att gälla och ersätts med en ny. Ett nytt beslut om upphävande av strandskyddet krävs vid beslut om antagande av detaljplanen. Oskarshamns kommun avser att upphäva strandskyddet inom planområdet med motiveringen i det femte särskilda skälet enligt miljöbalken 7 kap 18 c att området som upphävandet avser behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. För att kunna skapa en kombiterminal måste området ligga i direkt anslutning till en järnväg, och för att kombiterminalen skall kunna utnyttjas maximalt, måste den ligga i anslutning till befintligt verksamhetsområde samt i anslutning till goda kommunikationslägen. Föreliggande detaljplaneområde uppnår dessa krav. Längs med Applerumsån säkerställs en m passage längs med strandzonen genom bestämmelsen NATUR, med undantag för området kring kombiterminalen, där det är svårt att låta allmänheten få tillträde till området på grund av säkerhetsrisk. Trots att allmänhetens tillgång till Applerumsån begränsas vid kombiterminalen, bedömer ändå kommunen att ett genomförande av detaljplanen inte strider mot strandskyddets syften eftersom en kombiterminal är ett betydande allmänt intresse vars lokalisering har utretts i detalj. GATOR OCH TRAFIK Vid södra infarten i Oskarshamn sammanstrålar viktig infrastruktur och planer finns på att öka platsens betydelse som infrastrukturpunkt. E22, riksväg 37/47, Åsavägen/ Gröndalsgatan samt järnvägsförbindelsen Nässjö Oskarshamn är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8. Gatunät Öster om planområdet passerar idag E22. Norr om planområdet ligger riksväg 37/47 och i öster Tillfarten. Området kring den Södra infarten nås, från centrala Oskarshamn, i första hand via Åsavägen. Vägen går i öst-västlig riktning, ansluter till E22 vid den södra trafikplatsen och har sin västligaste ände vid Kvastmossen. Mellan trafikplatsen och Kvastmossen ansluter tillfarten som servar verksamhetsområdet öster om planområdet, vilken leder fram till Storskogens återvinningscentral. Sida 22 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

70 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Vid Kvastmossen övergår Åsavägen i Kvastgatan som går i en slinga igenom verksamhetsområdet. Planer finns på att i Åsavägens förlängning skapa en ny dragning av riksväg 37/47. Riksvägarna 37 (Växjö - Oskarshamn) och 47 (Trollhättan - Oskarshamn) sammanstrålar strax väster om Bockara. För att försöka avlasta riksväg 34, på sträckan Högsby Ålem, från tung trafik vill Trafikverket förbättra vägstandarden på sträckan Bockara Oskarshamn. Detta görs i syfte att trafiken istället ska välja att köra via Oskarshamn. En del i detta arbete är att skapa en ny anslutning för riksväg 37/47 till den södra infarten till staden. Detta ingår dock inte föreliggande projekt. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Det föreslagna verksamhetsområdet kommer att matas från Åsavägen. Detta säkerställs genom bestämmelsen VÄG på plankartan. Trafiken matas sedan in i området genom industrigator till respektive kvarter. Detta anges som GATA 1 (Industrigata med möjligher för cykelväg) på plankartan. Industrigatan avses ha en sektion mellan meter beroende på var i området den ligger. Inom denna sektion ryms en 8,5 meters körbana, 3,0 meters gång- och cykelväg samt diken. Sektionens bredd beror på om gång- och cykelvägen ska vara friliggande från körbanan eller bara avgränsas med räcke eller väglinje. Åsavägen, vy mot öster. rv 37/47 Mellersta Infarten Oskarshamn Järnvägen Södra Infarten Kvastmossen Storskogen E22 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 23

71 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Där industrigatan korsar järnväg införs bestämmelsen z, Område eller utrymme som ska vara tillgänglig för allmännyttig körtrafik. eller z, Område eller utrymme som ska vara 1 tillgänglig för intern körtrafik. Detta för att ansvaret för säkerheten vid överfarterna ska ligga på huvudmannen för järnvägen. Vägnät inom kvartersmark löses av respektive verksamhetsutövare. För gatorna inom planområdet anges höjder. Höjdsättningen av planområdet syftar till att säkerhetsställa byggnaderna/kvartersmarken mot översvämning. Delar av gator bör ligga lägre än byggnadernas lägst belägna delar. Detta för att säkerhetsställa att dagvattnet kan rinna av ytledes vid extrema regn. Se vidare Dagvattenutredningen. Järnväg Järnvägsförbindelsen Nässjö Oskarshamn som passerar genom området är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap MB och är särskilt viktig för Oskarshamns hamn, som i sig är riksintresse. Från Oskarshamn finns järnväg till Berga var från det går spår till Kalmar, Linköping och Nässjö. Befintlig järnväg har en varierad standard och är bland annat inte elektrifierad, vilket begränsar längden på tågen som trafikerar banan. Åtgärder för att förbättra banan och därmed kunna öka tågens längd har utretts. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen syftar bland annat till att kunna möjliggöra en ny kombiterminal. En kombiterminal är en anläggning där gods flyttas mellan väg- och järnvägstransporter. Kombiterminalen består av två enheter, terminaldel där godshanteringen och lossning och lastning av tåg och lastbilar sker samt en överlämningsbangård där tåg till och från terminalen hanteras och rangeras. Detaljplanen reglerar i de norra delarna av planområdet en kombiterminal med ett järnvägsspår som ansluter till ytorna för verksamheterna. Kombiterminalen och spåren regleras med beteckningen J (Kombiterminal) och T 2 1 (Järnväg). Gång- och cykelvägar Inom planområdet finns inga GC-vägar. Norr om Åsavägen löper en separat GC-väg mellan Oskarshamns centrala delar och Scanias omlastningscentral. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Det finns ett behov av en gång- och cykelväg längs huvudgatorna inne i planområdet. På vägen kommer tunga lastfordon att köra och för att höja trafiksäkerheten inom området har utrymme reserverats längs med vägarna inom planområdet för gång- och cykelväg. Inga bestämmelser för GC-väg har införts på plankartan. Området med bestämmelsen GATA (Industrigata) är meter bred, vilket innebär utrymme för gång- och cykelväg i vägområdet, se sektion under Gatunät. Kollektivtrafik I dagsläget finns ingen kollektivtrafik till detaljplaneområdet. På sikt kan det vara lämpligt att det finns kollektivtrafik närmre området och de arbetsplatser som i framtiden avses finnas i området. Busshållsplats finns i dagsläget vid Lövgrensvägen längs Åsavägen och trafikeras av ett antal linjer. Linje 703 går från Saltvik till Västra industriområdet där busshållplats finns. Detaljplanen reglerar inte kollektivtrafik. Parkering, varumottagning, utfarter Parkering och varumottagning sker på kvartersmark. Närmast järnvägsspåret, inom 30 meters-zonen är det möjligt med parkering. Sida 24 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

72 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer En generell bestämmelse är införd på plankartan byggnader får inte placeras närmare huvudjärnvägsspår än 30 meter. Parkering skall inrymmas i kvartersmarken. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Kommunalt vatten och avlopp finns framdraget till de befintliga verksamheter som ligger i anslutning till detaljplaneområdet. Kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp behöver utökas för att omfatta detaljplaneområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Verksamhetsområdet skall kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Inga u-områden är reglerade för kommande ledningar utan tanken är att infrastrukturen för VA ska följa planerade gator i området. För att klara spillvattenhanteringen inom planområdet har två områden för tekniska anläggningar anlagts i de centrala delarna av planområdet. I områdena för tekniska anläggningar kan exempelvis pumpstationer anläggas. Dagvatten Marken inom planområdet lutar generellt mot Applerumsån. Undantaget den sydöstra delen av planområdet som avrinner mot öster och Klämnabäcken. Marknivåerna inom planområdet är mellan +20m - +33m. För att få en mer noggrann bild av höjdförhållandena inom planområdet har en höjdanalys utförts. Höjdanalysen kan ses i dagvattenutredningen. Applerumsån med biflöden, både naturliga och utdikade utgör naturliga ytvattenstråk i planområdet. Svämplaner är vanliga längs både små och stora vattendrag i Sverige och är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Naturliga flödesvariatio- ner gör att svämplanet översvämmas med jämna mellanrum och de spelar därför en viktig roll för att dämpa höga flöden i vattendragen. Områdena för svämplanen är därför olämplig att bebygga både ur risksynpunkt för översvämningar men även ur ekologisk synvinkel. Befintliga VA-ledningar i form av vatten och spillvatten finns idag längs med Tillfarten. VAledningarna utgår från avfallsanläggningen och ansluter norrut till ledningar i Åsavägen. Det finns ingen information kring områdets grundvattenförhållanden tillgänglig och inga grundvattenrör installerades i den geotekniska undersökningen. Inom låglänta områden bedöms dock grundvattnet ligga i nivå eller någon meter under markytan. De geotekniska undersökningarna visar att jorden inom undersökningsområdet huvudsakligen består av berg, morän eller lösa organiska jordarter. De organiska jordarterna utgörs huvudsakligen av torv och gyttja. I genomsläpplighetskartan(se karta i dagvattenutredningen) är området markerat som låg och medelhög genomsläpplighet. Den låga genomsläppligheten är främst koncentrerad till områdena runt Applerumsån och de mindre vattendragen/dikena. Detta innebär att området har mindre goda förutsättningar för infiltration. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer För dagvattenhanteringen föreslås följande reningsåtgärder: Svackdiken/diken Fördröjningsmagasin Tillfällig uppdämning av dagvatten på vägytor Ett eget magasin med avstängningsanordning, för ytan som är föreslagen för farligt gods. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 25

73 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Föreslagna fördröjningsåtgärder återkopplar till de punkter som står i planprogrammet samt till Oskarhamns dagvattenpolicy genom att dagvattnet omhändertas i delvis öppna lösningar samt att föroreningarna får en chans att avskiljas genom sedimentering, fastläggning och biologiskt upptag. Dagvattenmagasinens och svackdikena/dikenas placering har valts med tanke på att inte inkräkta på områden med höga naturvärden, minska risken att beröras av översvämning från vattendragen, samt i största mån ej störa de naturliga dikena och vattendragen. I delområde tre tex, utformas svackdiket genom att det kommer att anpassas så att det inte stör det naturliga vattendraget. För diken inom kvartersmark regleras ingen specifik yta, utan får anordnas där det krävs för att uppnå en god dagvattenhantering. Gällande att ta ytor i anspråk av svämplanen så utgörs delområde 1:s diken av djupa kanalliknande diken som fort transporterar vattnet vidare till recipienten, Föreslagna fördröjningsåtgärder gör att dagvattnet både fördröjs och renas innan det når recipienten. Delområde 1-4 kommer att efter fördröjning ledas till Applerumsån medan delområde 5 kommer efter fördröjning avledas till Klämnabäcken. Svackdiken föreslås för delområde utmed den hårdgjorda ytan i delområde 3 och 5. Fördröjningsmagasin/våta dammar föreslås för delområde 2 samt för ytan med farligt gods. Svackdiket till Klämnabäcken ska utformas med makadam för rening av kvicksilver. Inom naturområden avses tre nya fördröjningsdammar att kunna anläggas samt en i industrimark. Dessa områden är markerade på plankartan genom bestämmelserna damm Dammytan x. på de olika dammarna varierar och genom index regleras storleken på dammytan. Dammytorna ska vara mellan m 2 stor för att kunna hantera beräknad mängd dagvatten. Dammarna ska även ha en volym för fördröjning på m 3 vilket regleras genom bestämmelsen fördröjning. x Inom naturområden, regleras även möjligheten att anlägga fördröjningsdiken för att hantera avvattningen från de stora hårdgjorda ytorna. Dikerna regleras på plankartan genom bestämmelsen dike. Index reglerar dikesytan som x avses vara mellan m 2 stor. Dikenas fördröjningsvolym varierar från m 3, vilket regleras genom bestämmelsen fördröjning. x Om dagvattnet från området släpps direkt till nedströms liggande recipient finns risk att den kommer att överbelastas. Eftersom markförhållandena inte är lämpliga för infiltration anses inte detta vara ett bra alternativ. För att inte avbörda mer dagvatten till recipienterna än det som kommer från området idag har utflödet begränsats till 6 l/s per ha. Detta värde är taget från P110 se figur i dagvattenutredningen som beskriver naturmarksavrinningen från olika stora områden. För ett område som är 180 ha stort uppgår naturmarksavrinningen vid ett 10- års regn till 1080 l/s per ha. Utifrån detta har sedan erforderlig magasin/fördröjningsvolym beräknats. Ovanstående resonemang innebär för markavvattningsföretaget nedströms i Applerumsån ingen skillnad i storlek på dagvattenutflödet från planområdet, utan fördröjningsåtgärderna är dimensionerade så att planområdet inte ska avbörda mer dagvatten till recipienterna än vad som kommer från området idag. Markavvattningsföretaget i Klämnabäcken berörs ej då detta ligger uppströms planområdets utlopp för dagvatten. I anslutning till uppställningsplatser för tyngre fordon ska det finnas oljeavskiljare eller likvärdiga lösningar innan avledning till dagvattensystemet sker. För verksamheter som medför särskilda föroreningsrisker ska det finnas åtgärder som förhindrar/minskar risken för spridningen av dessa föroreningar till omgivande dagvatten. Dessa krav ska anpassas till de enskilda verksamheterna. Bygglov ska endast ges till verksamheter som kan redovisa godkänd dagvattenhantering. Uppställningsplatser för transporter med farligt gods ska förses med oljeavskiljare. Sida 26 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

74 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Ventiler eller andra avstängningsanordningar skall finnas för att kunna begränsa föroreningsspridning från släckvatten vid en eventuell brand. El och tele Under 2014 har Oskarshamns Energi AB byggt ut och driftsatt sitt fjärrvärmenät till Kvastmossen. Överföringsledningen har dimensionerats för att kunna ansluta hela detaljplaneområdet med fjärrvärme. E.ON har i närheten av den södra trafikplatsen ett större ställverk med anslutande 130kV- och 50kV-ledningar. Vid detaljplanarbete kring den mellersta infarten (år 2012) har E.ON uttryckt det möjligt att samlokalisera järnväg och högspänningsledning om planeringen av järnvägen utförs enligt för tidpunkten aktuella starkströmsföreskrifter. Kvastmossen är idag anslutet till fibernät och för planområdet är det möjligt med fortsatt anslutning. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Marken under och i direkt anslutning till luftledningarna skall vara tillgänglig för ändamålet. Marken inom 5 meter från ledningarna ska även vara tillgänglig för underjordiska ledningar om dessa grävs ner i framtiden. Detta säkerställs genom att luftledningar från ställverket går igenom ca 50 m brett område på plankartan som har avsatts som NATUR. Där ledningen korsar kvartersmark, regleras detta med l, marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga luftledningar. Kvartersområden för verksamheter har ett avstånd till luftledningarna om minst 25 meter. För arbete under och bredvid kraftledningar gäller särskilda bestämmelser och både Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter och Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste iakttas. Detta innebär att avståndet mellan brännbartupplag och närmsta faslina får ej understiga 30 meter vid 130 kv. Explosiva varor ska inte hanteras eller placeras inom 100 meter från ledningarna. Tekniska anläggningar som transformatorstationer kan uppföras på industrimark. Inga u-områden är reglerade för kommande ledningar utan tanken är att el och tele m.m. ska följa planerade gator i området. Avfall och värme I de södra delarna av industriområdet öster om aktuellt planområde finns avfallsanläggningen/ återvinningscentralen Storskogen. I Oskarshamns kommun sköter kommunalförbundet Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) avfallshanteringen. I det befintliga industriområdet längs Tillfarten tömmer KSSR kärlen inne på gårdarna på de fastigheter som har kärl att tömma. För de nya verksamhetsområdet inom aktuell detaljplan ska det vara möjligt att tömma kärlen på gårdarna. Längs Tillfarten finns idag verksamheter som hanterar avfall och skrot, bland annat Skrotfrag som ingår i detaljplaneområdet. Fjärrvärmeledningar är framdragna längs Åsavägen och kan förlängas till aktuellt planområde. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Nya verksamheter kan kopplas på fjärrvärmenätet. Allmänna fjärrvärmeledningar avses gå i industrigatan, markerad med GATA på plan- 1 kartan. Denna utgör allmän plats där kommunen är huvudman. Ledningar kan även förläggas inom mark reglerad som NATUR. Utrymme för avfallshantering ska finnas på fastigheterna. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 27

75 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Ett program för personer med funktionsnedsättning antogs av kommunfullmäktige Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. med sig att centrum och vägarna in till centrum avlastas från tung trafik. Därigenom bidrar detaljplanen till förbättrade vistelsemiljöer för barn och unga i Oskarshamns stad som helhet genom att avgaser, buller och olycksrisker minskar. Under planprocessen görs detaljplanen tillgänglig för allmän granskning under det som kallas samråd. Planhandlingarna finns då bland annat tillgängliga digitalt på hemsidan och hos kommunen. Ungdomsrådet är med på sändlistan när detaljplanen skickas ut på samråd. ETAPPINDELNING Planområdet kan byggas ut i den takt som efterfrågan på ny industrimark/verksamhetsmark uppkommer. På bifogad illustration redovisas förslag till möjlig etappindelning. Barnperspektivet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. Detaljplanen bedöms inte ha en negativ påverkan på barn eller ungas rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. Planområdet ligger på ett tryggt avstånd från resten av staden och utanför viktiga målpunkter för barn och unga, vilket gör att området inte är en naturlig del av barn och ungas vardagsmiljö. Detaljplanen medger att transportintensiva verksamheter samlas till södra infarten och för Sida 28 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

76 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Planbeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan ska ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Avtal Ett köpekontrakt har upprättats mellan kommunen och Svenska kyrkan avseende köp av cirka 165 ha av Djurhult 1:5. Kommunen fick tillträde till området Ansökan om lantmäteriförrättning(fastighetsreglering) har gjorts, förrättningen är förklarad vilande eftersom berört område är föremål för pågående detaljplaneläggning. Avtal för detaljplanens genomförande kommer att upprättas i samband med försäljning av kommunal mark inom kvartersmark i detaljplanen förutsatt att planen vinner laga kraft. I avtalen regleras bland annat köpeskilling, marköverlåtelsefrågor och andra genomförandefrågor. Beräknad tidplan Samråd Hösten/Vintern år 2017/2018 Granskning Våren år 2018 Antagande Vår/sommar år 2018 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är tio år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden kan planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning/ Huvudmannaskap Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser inom planområdet som är betecknade med natur, gata (Industrigata) och väg. Kom- 1 munen har därmed ansvar för dessa områdens anläggande, drift och skötsel. Byggande inom FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsplan Ingen fastighetsplan (f.d. tomtindelning) finns inom området. Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar mm. Ett led i genomförandet av en detaljplan är fastighetsbildningen. Med fastighetsbildning avses bl.a. marköverföringar, säkerställande av rätt till utfart, bildandet av gemensamma parkeringsanläggningar m.m. Fastighetsbildningsfrågor upptas till prövning av lantmäterimyndigheten efter ansökan från fastighetsägaren, ledningsinnehavare eller i vissa fall kommunen. Säkerställande av rätt till ledning kan ske genom ledningsrätt där detaljplanen medger det. Fastighetskonsekvenser Detaljplanen i sig styr inte framtida fastighetskonsekvenser i detalj men kommer i förlängningen att leda till en uppdelning av dagens kvartersmark betecknad med respektive E, J 1, J 2, och T 1 avses ske i enskild regi. fastigheter till mindre enheter. Detta kan komma att innebära upprättande av servitut och avtal i samband med att de fastighetsrättsliga åtgärder- GENOMFÖRANDE Sida 29

77 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK na genomförs. En samfällighet inom trakten Oskarshamn vid Djurhult 1:5 inom planområdet kan utredas och hanteras i en lantmäteriförrättning. Mark från den norra delen av fastigheten Raggmossan 1 behöver regleras till en kommunal fastighet och kommunal mark avses att regleras till Raggmossan 1som utökas åt ett annat håll istället. Inom planområdet finns fastighetsgränser från Lantmäteriets fastighetsregisterkarta "Fastighetskartan", där noggrannheten är sämre än en halvmeter. Servitut och andra särskilda rättigheter Djurhult 1:5 är belastad med avtalsservitut för kraftledning och tryckbank samt ledningsrätt för starkström samt är förmånstagare till ett officialservitut för väg som belastar Döderhult 1:1. Döderhult 1:1 är belastad med ett avtalsservitut avseende en tryckbank till förmån för Döderhult 1:28. Ett jaktarrende finns på Djurhult 1:5 som gäller tills kommunen påbörjar exploatering eller längst t.o.m TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp För detaljplanens genomförande krävs en utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet. Planområdet ingår i dag inte i VA- verksamhetsområdet för Oskarshamns kommun. Detta avses utökas och införliva planområdet. Ny bebyggelse ska anslutas till kommunala VA-ledningar. Energi och tele Fjärrvärmenät och optofibernät kan byggas ut inom planområdet. Beroende på vilka verksamheter som etableras kan nya transformatorstationer behöva anläggas. Då placeringen i dagsläget är okänd finns inga områden reglerade i detaljplanen. Parkeringsanläggning Parkeringar ska endast finnas inom kvartersmarken i detaljplanen. Sida 30 GENOMFÖRANDE

78 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Tekniska utredningar En översiktlig geoteknisk utredning har upprättats för planområdet (WSP, ). I denna anges att grundförstärkningsåtgärder kommer erfordras för byggnader, järnvägsspår och hårdgjorda ytor i de områden där lösa jordlager av torv, gyttja och lera förekommer. I samband med detaljprojektering erfordras kompletterande undersökningar och utredningar. En dagvattenutredning (WSP ) för planområdet har upprättats, som föreslår dagvattendammar samt fördröjningsmagasin. Se vidare avsnitt teknisk försörjning samt bilaga 4 i miljökonsekvensbeskrivningen, Dagvattenutredning. En naturvärdesinventering har upprättats (WSP ) som redovisar planområdets naturvärden. En detaljerad riskbedömning för detaljplan för transport av farligt gods på väg och järnväg har upprättats (WSP ). Riskbedömningen avser beskriva riskbilden för planområdet, både med avseende på risker som kan påverka planområdet samt risker som planområdet kan utgöra för omgivningen. Samtliga tekniska utredningar har bilagts till planhandlingarna. Dokumentation och kontroll Handläggningen av detaljplanen följer lagstiftningen för hanteringen enligt utökat förfarande (PBL 5 kap 7 ). Synpunkter från sakägare och berörda som inkommer under processens olika steg bemöts och diarieförs. Samtliga beslut i nämnder och kommunfullmäktige i ärendet protokollförs. GENOMFÖRANDE Sida 31

79 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Sida 32 GENOMFÖRANDE

80 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK Kostnadsberäknad yta - skrafferad på illustrationen EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Utgifter Förutom kostnad för framtagande av planhandlingar finns kostnader för markköp och genomförande av kombiterminal och tillhörande anläggningar. I sammanställningen av kostnader ska de olika posterna ses som en uppskattad kostnadsindikation. Kalkylen baseras på en utbyggnad enligt den skrafferade ytan på illustrationen då användningen av den övriga marken inte i dagsläget är bestämd. Åtgärd Utgift (miljoner) Terrassering 134,1 Spåranläggning 89,8 Gata 31,3 Avvattning 22,3 VA 5,9 Elnät 1,8 Tillkommande/oförutett 28,8 Projektering 18,8 Byggherrekostnad 33,2 Totalt 366,0 En mer detaljerad kostnadsuppdelning finns hos kommunen. Investeringskostnad för detaljplanen i sin helhet är i storleksordningen 575 Mkr. Inkomster Utgifterna beräknas täckas av försäljning av tomter, planavgift samt finansiering via VA-taxa. GENOMFÖRANDE Sida 33

81 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE För detaljplanen har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats av WSP. MKB:n är bilagd planhandlingarna. Nedan redovisas sammanfattningsvis bedömningen av de olika sakområdena. För ytterligare detaljer se MKB:n. LANDSKAPSBILD Sammantaget bedöms negativa konsekvenser för landskapsbilden att uppstå. Området kommer att förändras genom att skogsmark tas i anspråk för stora verksamhetsytor. Dock begränsas de negativa konsekvenserna något av att naturmark sparas mellan ytorna, samt då stora delar direkt intill planområdet redan är ianspråktagen av industri, avfallsanläggning etc. Idag bedöms avfallsanläggningen Storskogen samt Saab Scanias stora industribyggnad med tillhörande ytor norr om järnvägen att vara de dominerande inslagen i området. Efter att full byggrätt är utnyttjad i föreliggande detaljplan, kommer planområdet att vara det dominanta inslaget i Kvastmossen. NATURMILJÖ Planområdets dagvattenhantering kommer i huvudsak ske genom dagvattenmagasinen och svackdiken. Deras placering har valts med tanke på att inte inkräkta på områden med höga naturvärden, minska risken att beröras av översvämning från vattendragen, samt i största mån ej störa de naturliga dikena och vattendragen. I området för kombiterminalen tex, utformas svackdiket genom att det kommer att anpassas så att det inte stör det naturliga vattendraget. Vidare planeras ett eget magasin med avstängningsanordning, för ytan som är föreslagen för farligt gods. Konsekvensen av detaljplanen på svämplanets naturvärden bedöms som måttliga. Naturvärdena i området är generellt sett låga men påverkan bedöms bli stor. Konsekvensen på svämplanets funktion bedöms som låg till måttlig. Fördröjning och rening kommer fortsatt att ske men istället genom anlagda dagvattenmagasin och svackdiken. Den planerade detaljplanen innebär vidare att två områden med naturvärden som pekats ut i naturvärdesinventeringen kommer att försvinna. Det första är en tallmosse (objekt OHA3) som bedömdes ha vissa naturvärden men naturtypen är i ett regionalt perspektiv, inte ovanlig. Det andra området (objekt OHA1) bedömdes ha vissa naturvärden. Rödlistade arter Påverkan på duvhök till följd av detaljplanen bedöms som små. Till viss del försvinner potentiell livsmiljö för arten i och med omställningen av markanvändningen från skog till industrimark. Dock utgörs inte denna del av skogen främst av den typ av skog (gammal slutavverkningsmogen) som duvhöken föredrar som livsmiljö. Vidare finns inga uppgifter om att arten häckar inom planprogrammet, utan endast en uppgift föreligger från 2014 av observation av en individ på gränsen till planområdet. Detaljplanen medför att livsmiljö för kungsfågel försvinner. Arten är, trots minskande bestånd, fortfarande en tämligen allmänt förekommande fågel i skogsmiljö i hela landet. Kungsfågel har små revir vilket innebär att borttagande av även ett mindre skogsområde med lämplig livsmiljö kan medföra förlust av flera revir. Detaljplanen bedöms innebära en liten negativ konsekvens för kungsfågel. Gulsparv bedöms inte påverkas av planprogrammet då den är mer knuten till jordbrukslandskap än skogslandskap och planerad exploatering främst kommer beröra skogsmark. Fridlysta arter Åkergroda har noterats nära planområdet men inte inom planområdets gränser. För Kalmar län finns cirka 170 unika observationer av åkergroda inrapporterad i Artportalen. Mörkertalet är troligen stort då arten kan vara svår att särskilja från vanlig groda. Åkergroda är ej rödlistad utan hänförs till kategorin Livskraftig (LC). Den påträffas i hela landet utom i fjällkedjan. Antalet Sida 34 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

82 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning liksom utbredningsområdets storlek och förekomstarean. Det finns enligt Artdatabanken inga tecken på betydande populationsförändring och den är Sveriges vanligaste grodart. I de inventeringar som gjorts av planområden samt dess närområde har åkergroda observerats norr om planområdet, norr om järnvägen. Miljön norr om järnvägen utgörs av en naturlik barrskog med naturlig åldersspridning, naturliga kärr och gölar. Naturmiljön söder om området, inom planområdet, utgörs till största delen av produktionsskog, antropogena diken med en avsaknad av naturliga kärr och gölar. Inom planområdet bedöms därmed naturmiljön idag inte utgöras av åkergrodans naturliga biotop. Detaljplanen bedöms därför inte ha någon negativ effekt på åkergrodans bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde, varken på kort eller lång sikt samt på lokal, regional eller nationell nivå. Alltså bedöms en artskyddsdispens inte behöva sökas. Vid inventeringen påträffades Mattlummer inom planområdet, dock inom område som i detaljplanen fastställs som natur. Detaljplanen bedöms inte påverka bevarandestatusen för arten, och någon dispens avses inte sökas. Totalt sett bedöms de negativa konsekvenserna som måttliga. DAGVATTEN Planområdets dagvattenhantering kommer i huvudsak ske genom dagvattenmagasinen och svackdiken. Deras placering har valts med tanke på att inte inkräkta på områden med höga naturvärden, minska risken att beröras av översvämning från vattendragen, samt i största mån ej störa de naturliga dikena och vattendragen. I området för komiterminalen tex, utformas svackdiket genom att det kommer att anpassa så att det inte stör det naturliga vattendraget. Vidare planeras ett eget magasin med avstängningsanordning, för ytan som är föreslagen för farligt gods. Konsekvensen av detaljplanen på svämplanets naturvärden bedöms som måttliga. Naturvärdena i området är generellt sett låga men påverkan bedöms bli stor. Konsekvensen på svämplanets funktion bedöms som låg till måttlig. Fördröjning och rening kommer fortsatt att ske men istället genom anlagda dagvattenmagasin och svackdiken. Beräkningar av föroreningar från planområdet visar följande: Beräkningarna visar att nollalternativet ligger under riktvärdena. För planområdet överskrids riktvärdena för i stort sätt alla ämnena om dagvattnet ej renas. För den planerade planutformningen med föreslagna fördröjning- och reningsåtgärder överskrids inga riktvärden för dagvattnet efter rening. Då riktvärdena inte överskrids, bedöms inte planutformningen påverka gällande miljökvalitetsnormer för vatten och vattenförekomst. Om dagvattnet från området släpps direkt till nedströms liggande recipient finns risk att den kommer att överbelastas. Eftersom markförhållandena inte är lämpliga för infiltration anses inte detta vara ett bra alternativ. För att inte avbörda mer dagvatten till recipienterna än det som kommer från området idag har utflödet begränsats till 6 l/s per ha. Detta värde är taget från P110 se figur i dagvattenutredningen som beskriver naturmarksavrinningen från olika stora områden. För ett område som är 180 ha stort uppgår naturmarksavrinningen vid ett 10- års regn till 1080 l/s per ha. Utifrån detta har sedan erforderlig magasin/fördröjningsvolym beräknats. Ovanstående resonemang innebär för markavvattningsföretaget nedströms i Applerumsån ingen skillnad i storlek på dagvattenutflödet från planområdet, utan fördröjningsåtgärderna är dimensionerade så att planområdet inte ska avbörda mer dagvatten till recipienterna än vad som kommer från området idag. Markavvattningsföretaget i Klämnabäcken berörs ej då detta ligger uppströms planområdets utlopp för dagvatten. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Sida 35

83 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK En mindre del av Klämnabäckens avrinningsområde berörs (ca 3,5 ha) av planförslaget då denna kommer att rinna mot Applerumsån istället för Klämnabäcken. Då området där flödet förändras bedöms som begränsat, och då mängden vatten är liten, blir förändringen knappt märkbar för Klämnabäcken. Sammanfattningsvis bedöms inte detaljplaneförslaget medföra några nämnvärda negativa konsekvenser för Applerumsån och Klämnabäcken, eller området i stort. KLIMAT Vid intensiv nederbörd riskerar planerat dagvattensystem att drabbas av översvämningar. Detta till följd av att kapaciteten i dagvattensystemet överskrids. Fördröjningsmagasinen och svackdikena har undvikits att placeras i direkt anslutning till vattendragen för att minska riskerna för översvämningspåverkan. Höjdsättningen av planområdet ur dagvattensynpunkt syftar till att säkerhetsställa byggnaderna/ kvartersmarken mot översvämning. Här krävs ett helhetsgrepp när planområdets ytor höjdsätts. Delar av gator bör ligga lägre än byggnadernas lägst belägna delar. Detta för att säkerhetsställa att dagvattnet kan rinna av ytledes vid extrema regn. I planförslaget är vägarna höjdsatta så att de klarar att avleda vatten ytledes vid intensiva regn. De låglänta delarna sammanfaller till stor del med de mindre vattendragen och Applerumsån. Detta sammanfaller även med svämplanens syfte att det är de låglänta delarna kring vattendragen som tillåts översvämmas vid intensiva regn och höga vattenflöden. Inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. FRILUFTSLIV OCH REKREA- TION Planområdet är inte avsatt i översiktsplanen eller den fördjupade översiktsplanen som rekreationsområde, och innehar inte några speciella värden ur rekreationssynpunkt. Inget riksintresseområde för friluftsliv enligt 3 kap miljöbalken berörs. Detta hindrar dock inte att området nyttjas som rekreationsområde för allmänheten. Inom skogsområdet finns ett antal mindre grusvägar och stigar, och hästspår syns i området. Då de rekreativa värdena bedöms som begränsade och då det finns andra områden i planområdets närhet, exempelvis Kronoparken norr om planområdet, bedöms påverkan detaljplaneförslaget medföra några nämnvärda negativa konsekvenser. TRAFIK OCH TRAFIKSÄKERHET Detaljplanen kommer att innebära en kraftig ökning av trafiken lokalt inom området. Dock innebär den också att den tunga trafiken minskar inom staden i stort, men också att trafiken på den mellersta infarten minskar. Detta är en mycket positiv effekt. Slutsatsen dras ändå att totalt sett medför detaljplanen en ökad trafikalstring jämfört med nollalternativet, vilket är negativt ur miljösynpunkt. Den planerade kombiterminalenskapar dock förutsättningar för samordna transporter på järnväg, vilket innebär att en deltunga lastbilstransporter tas bort från vägarna. Det leder till att minska belastningen på vägarna samt att det ger miljövinster då tåg generar mindre utsläpp än lastbilar. Totalt sett bedöms detaljplaneförslaget medföra positiva konsekvenser. LJUDNIVÅ OCH BULLER Planerade verksamheter inom området kommer att medföra ett ökat trafikarbete inom området, vilket i sin tur medför högre bullernivåer i området. De högsta ljudnivåerna förväntas uppnås runt trafikplats Kvastmossen samt i anslutning till E22 och riksväg 37/47. Ljudnivåerna från trafiken kan sedan antas minska mot planområdets gränser. Inga bostadsfastigheter ligger inom planområdet. Närmaste bostadsfastighet ligger på ett avstånd av ca 200 m sydöst om planområdet. Med så stora avstånd kan inte trafikbullret Sida 36 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

84 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK förväntas medföra någon negativ påverkan på bostädernas ljudmiljö. Detaljplanens påverkan på andra delar av staden bedöms dock som positiv ur ljudmiljösynpunkt, då det kommer att finnas möjlighet för andra centralt liggande verksamheter att flytta ut till Kvastmossen. Vid etablering av industrier måste verksamhetens art och bullernivåer utredas före etablering för att korrekta bullerminskande åtgärder skall kunna vidtas. Villkor avseende olika faktorer kommer att ställas på verksamheten i samband med att tillstånd erhålls. Villkoren kan gälla buller, utsläpp till luft etc. Åtgärden hänskjuts till ansökan för respektive verksamhet. Totalt sett bedöms inga nämnvärda negativa konsekvenser uppstå. ELEKTROMAGNETISK STRÅL- NING Avseende elektromagnetiska fält föreslås inga bostäder inom planområdet. Inga ytor föreslås i närheten av kraftledningar där människor skall vistas. Ytorna vid kraftledningen är planlagda som natur. Inga konsekvenser bedöms uppstå. RISKER Avseende risker från omgivningen som kan komma att påverka planområdet har trafik och transporter av farligt gods-transport på väg E22 och järnväg identifierats som riskkällor. Individrisknivåerna är acceptabla på 25 respektive 30 meters avstånd från transportlederna. Det innebär att inga vidare åtgärder behöver vidtas gällande väg E22 eller den planerade cirkulationsplatsen nordost om planområdet. För järnvägen rekommenderas att ett skyddsavstånd om 30 meter från banan lämnas obebyggt. Ett generellt skyddsavstånd om 500 meter rekommenderas mellan bostäder och de ytor inom kombiterminalen som planeras att upplåtas för hantering av farligt gods (lastning, lossning, lagring etc.). Skyddsavståndet kan även tillämpas för verksamheter utanför planområdet, då dessa inte per automatik kan anses känna till risker förknippade med verksamheten. Naturmiljö i och kring området som bedöms kunna påverkas av planförslaget är primärt Applerumsån. Läckage/utsläpp eller spridning av kontaminerat släckvatten kan, beroende på markens utformning, komma att spridas till ån. Av dessa anledningar rekommenderas att åtgärder avseende markens utformning, dagvattenhantering etc. förses med barriärer för att skydda ån från kontaminering. Behov av och möjligheter till sådana åtgärder belyses i den dagvattenutredning som tas fram parallellt med denna riskbedömning som underlag för detaljplan och MKB. Där bör även behov av särskild släckvattenutredning utredas. Hänsyn till riskerna bedöms ha tagits vid utformningen av detaljplaneförslaget, och inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. SAMHÄLLSUTVECKLING Oskarshamns kommun har idag brist på planlagd industrimark, detta samtidigt som efterfrågan är hög. Södra infarten är ett strategiskt läge för nya verksamhetsområden och en naturlig utveckling av Västra industriområdet. En förbättrad transportinfrastruktur med bland annat en ny trafikplats och kombiterminal gör platsen logistisk intressant och skulle skapa nya möjligheter för godstransporter. En koncentration av transportintensiva verksamheter till södra infarten skulle dessutom hjälpa till att avlasta mellersta infarten och centrala delar av Oskarshamn från tung trafik. Detaljplaneförslaget pekar ut ca 100 ha ny verksamhetsyta och område för kombiterminal söder om järnvägen. I anslutning till kombiterminalen föreslås ytor för industri, där placeras lämpligen lager- och logistikverksamheter som har en direkt nytta av närhet till terminalen. Den föreslagna exploateringen är av kommunalt, regionalt och nationellt intresse. Verksamhetsområdet och kombiterminalen utgör en viktig del i Oskarshamns utveckling och därmed också för Oskarshamns kommun. Verksamhetsområdet är även viktigt ur ett regionalt perspektiv för la- KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Sida 37

85 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK ger och distribution av varor inom regionen. Den föreslagna kombiterminalen är av nationellt intresse och medverkar till effektivare transporter och omställning från lastbils- till tågfrakt. Detta bedöms medverka till att både nationella och regionala miljömål kan innehållas. Minskade utsläpp av koldioxid är dessutom ett globalt intresse. Genom att planlägga det aktuella området för verksamheter och tillhörande kombiterminal, skapar man inte bara nya arbetstillfällen inom kommunen, utan kommunen har möjlighet att tillhandahålla industrimark med goda logistikmöjligheter. Detta gör kommunen attraktiv för många företag. Detaljplanen bidrar till ökade skatteintäkter, dessutom en bättre stadsmiljö, då det ges möjligheter för verksamheter som idag ligger inne i de centrala delarna av Oskarshamn att flytta till ett mer lämpligt ställe. Detaljplaneförslaget bedöms medföra stora positiva konsekvenser för samhällsutvecklingen samt för den kommunala ekonomin. Nollalternativet innebär att ingen planändring görs. Nuvarande markanvändning kommer att fortgå utifrån gällande planer. Naturområdet i de norra delarna av området lämnas obebyggd och ny mark kommer inte att användas för verksamheter och kombiterminal. Konsekvensen av detta är att kommunen ej kan tillhandahålla industrimark till nya och befintliga företag som efterfrågar det. SAMMANFATTANDE BEDÖM- NING Kommunen har bedömt att detaljplanen bedöms kunna medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Det innebär att en miljöbedömning ska genomföras och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas enligt 6 kap.11 miljöbalken. Enligt kommunen bedöms främst följande aspekter kunna medföra en betydande miljöpåverkan: Översvämningsrisker Dagvatten Klimat Naturvärden Hälsa och säkerhet Under planarbetets gång har MKB upprättats parallellt med planförslaget, vilket innebär att åtgärder för att förhindra att negativa konsekvenser uppstår har kunnat arbetats in i planen. Ett exempel på detta är föreslagna dagvattenåtgärder. Parallellt med detaljplanen samt MKB har även underliggande utredningar upprättats (se bifogade utredningar) som underlag för bedömningar i MKB:n. Nedanstående tabell sammanfattar de konsekvenser som bedöms uppstå av föreslagen planläggning. Bedömningen utgår från de bedömningsgrunder som presenteras i kapitel 1.3 i MKB:n. Sammanfattningsvis görs bedömningen att ingen betydande miljöpåverkan uppstår. Positiva konsekvenser uppstår för vissa aspekter, exempelvis samhällsutveckling, miljömål etc. För en del aspekter medför detaljplanen negativa konsekvenser. Dessa bedöms dock som lokalt negativa och/eller begränsade, och är inte av digniteten betydande. Föreliggande detaljplan konkretiserar områdets utvecklingsmöjligheter som har stöd i både kommunens översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Andra lokaliseringsalternativ har studerats inom ramen för översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen, men vid en bedömning av närområdet till Oskarshamn kan det konstateras att det inte bedöms finnas några andra lämpligare alternativ till lokalisering av verksamhetsområden. Placeringen på annan plats än i anslutning till befintligt industriområde skulle också troligen skapa fler och längre transporter. Även Länsstyrelsen ger i samrådsyttrande till den fördjupade översiktsplanen stöd till kommunens utvecklingsplaner vid södra infarten. Satsningen på verksamhetsområdet och kombiterminalen är Sida 38 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

86 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, KVASTMOSSENS KOMBITERMINAL OCH FÖRETAGSPARK av såväl kommunalt, regionalt som nationellt intresse. Genomförande av planerad verksamhet är ett överordnat intresse och medför god hushållning med naturresurser. En kombiterminal medverkar till effektivare transporter och omställning från lastbils- till tågfrakt. Exploatering sker i direkt anslutning till ett redan påverkat område och i anslutning till goda kommunikationsmöjligheter. Projektet medför att tung trafik inom de centrala delarna av Oskarshamn kan flyttas ut, och att boendemiljön i centrum ur alla aspekter (trafiksäkerhet, risker, buller, luftföroreningar) förbättras. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft medverkas till att uppnås. Sammanfattningsvis bedöms projektet medföra positiva konsekvenser totalt sett. De negativa konsekvenserna som uppstår, exempelvis för landskapsbilden, bedöms övervägas av de positiva effekter som uppstår totalt sett av projektet. Aspekt Konsekvens nollalternativ Konsekvens detaljplan Landskapsbild Ingen påverkan Negativa konsekvenser Naturmiljö Ingen påverkan Måttliga konsekvenser Dagvatten Ingen påverkan Ingen påverkan Rekreation och friluftsliv Ingen påverkan Ingen påverkan Trafik och trafiksäkerhet Ingen påverkan Positiva konsekvenser Buller Ingen påverkan Positiva konsekvenser Elektromagnetisk strålning Ingen påverkan Ingen påverkan Risker Ingen påverkan Ingen påverkan Miljömål Ingen påverkan Positiva konsekvenser Miljökvalitetsnormer Ingen påverkan Ingen påverkan Samhällsutveckling och hushållning med naturresurser Stora negativa konsekvenser Positiva konsekvenser KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Sida 39

87 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, Oskarshamn tel: , fax: , e-post:

88 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Regina Laine E-post: Regina.Laine@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Svar till koloniföreningarnas medlemmar om utökad byggrätt Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår Koloniföreningarnas ansökan eftersom koloniområdenas nuvarande byggrätt bedöms tillräckligt stor och bör inte utökas. Ärendet Oskarshamns koloniföreningars centralstyrelse har ansökt om en utökad byggrätt på 7 m². Oskarshamns kommun har fyra koloniområden vilka alla styrs av riktlinjer hur bebyggelsen får utformas. Kolonistugan får uppföras om högst 33 m², varav minst 3 m² ska utgöra förråd. Utöver detta får ett terrasstak uppföras på 10 m². Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år och är en del i det svenska kulturarvet. Syftet med kolonilotter är att kunna erbjuda medborgarna som bor i lägenhet möjligheten till en trädgård för odling och rekreation, oftast arrenderas området ut till en billig penning. Trädgården är huvudsyftet och stugan för kortare vistelse. Koloniområden ligger inom gång- och cykelavstånd från bostadsområden och på mark som tidigare inte lämpat sig för andra ändamål, ofta längs med vägar och järnvägar. Med en utökad byggrätt finns risk att områdena snart liknas fritidshusområden, vilket inte har varit syftet. Områdena har inte prövats för bostadsändamål och är i flera fall inte lämpliga för mer än för tillfälliga övernattningar. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret föreslår samhällsbyggnadsnämnden avslå koloniföreningarnas ansökan då byggrätten på 33 m² + 10 m² är tillräckligt stor och bör inte utökas. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Regina Laine Planchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till Oskarshamns koloniföreningars centralstyrelse c/o Ann Christin Sjöberg Kapellvägen Oskarshamn

89 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Svar till koloniföreningarnas medlemmar om utökad byggrätt Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden avslår koloniföreningarnas ansökan eftersom koloniområdenas nuvarande byggrätt bedöms tillräckligt stor och inte bör utökas. Hur man överklagar Samhällsbyggnadsnämndens beslut kan överklagas, se bilaga. Ärendet Oskarshamns koloniföreningars centralstyrelse har ansökt om en utökad byggrätt på 7 m². Oskarshamns kommun har fyra koloniområden vilka alla styrs av riktlinjer hur bebyggelsen får utformas. Kolonistugan får uppföras om högst 33 m², varav minst 3 m² ska utgöra förråd. Utöver detta får ett terrasstak uppföras på 10 m². Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år och är en del i det svenska kulturarvet. Syftet med kolonilotter är att kunna erbjuda medborgarna som bor i lägenhet möjligheten till en trädgård för odling och rekreation, oftast arrenderas området ut till en billig penning. Trädgården är huvudsyftet och stugan är till för för kortare vistelse. Koloniområden ligger inom gång- och cykelavstånd från bostadsområden och på mark som tidigare inte lämpat sig för andra ändamål, ofta längs med vägar och järnvägar. Med en utökad byggrätt finns risk att områdena snart liknas fritidshusområden, vilket inte har varit syftet. Områdena har inte prövats för bostadsändamål och är i flera fall inte lämpliga för mer än för tillfälliga övernattningar. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret föreslår samhällsbyggnadsnämnden avslå koloniföreningarnas ansökan då byggrätten på 33 m² + 10 m² är tillräckligt stor och inte bör utökas. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden avslår koloniträdgårdsföreningarnas ansökan eftersom koloniområdenas nuvarande byggrätt bedöms tillräckligt stor och inte bör utökas. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

90 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Ansökan om utökat generellt bygglov Skickas till Delges: Oskarshamns koloniföreningars centralstyrelse c/o Ann Christin Sjöberg Kapellvägen Oskarshamn Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

91

92 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kristina Erlandsson E-post: kristina.erlandsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Indexuppräkning för 2018 av samhällsbyggnadsnämndens taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Timtaxa enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område uppgår till 778 kronor från och med 1 januari Avgifterna i Taxebilaga 1 höjs med 2,8 % enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) den 1 januari Ärendet Enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område får samhällsbyggnadsnämnden besluta att höja fasta avgifter och timavgifter. Höjningen sker med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att timavgiften höjs till 778 kronor och att fasta avgifter i Taxebilaga 1 räknas upp med 2,8 % i enlighet med PVK från och med 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område den 24 november Vid revidering av taxan den 23 november 2015, 191, gavs samhällsbyggnadsnämnden rätt att för varje kalenderår besluta att höja de i taxan antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalanderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Sveriges Kommuner och Landsting har den 28 september 2017 publicerat prisindex för kommunal verksamhet för 2017, se bilaga. Prisindexet uppgår till 2,8 %. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) är avsett att kunna användas av kommunerna som underlag vid beräkning av kostnadernas utveckling i fasta löner och priser. PKV tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Genom den senaste revideringen av taxan har kommunfullmäktige bemyndigat samhällsbyggnadsnämnden att besluta om höjning av timavgiften och höjning av de fasta avgifterna enligt PKV. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2017 uppgår till 2,8 %. Den nya timavgiften blir 778 kronor. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att från och med 1 januari 2018 höja timavgifterna i enlighet med lydelsen i 9 i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område samt räkna upp de fasta avgifterna i Taxebilaga 1.

93 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kristina Erlandsson Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Bilaga- prisindex kommunalverkssamhet per Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Miljö- och byggchef

94 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Indexuppräkning för 2018 av samhällsbyggnadsnämndens taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Timtaxa enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område uppgår till 778 kronor från och med 1 januari Avgifterna i Taxebilaga 1 höjs med 2,8 % enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) den 1 januari Ärendet Enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område får samhällsbyggnadsnämnden besluta att höja fasta avgifter och timavgifter. Höjningen sker med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att timavgiften höjs till 778 kronor och att fasta avgifter i Taxebilaga 1 räknas upp med 2,8 % i enlighet med PVK från och med 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område den 24 november Vid revidering av taxan den 23 november 2015, 191, gavs samhällsbyggnadsnämnden rätt att för varje kalenderår besluta att höja de i taxan antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalanderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Sveriges Kommuner och Landsting har den 28 september 2017 publicerat prisindex för kommunal verksamhet för Prisindexet uppgår till 2,8 %. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) är avsett att kunna användas av kommunerna som underlag vid beräkning av kostnadernas utveckling i fasta löner och priser. PKV tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Genom den senaste revideringen av taxan har kommunfullmäktige bemyndigat samhällsbyggnadsnämnden att besluta om höjning av timavgiften och höjning av de fasta avgifterna enligt PKV. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2017 uppgår till 2,8 %. Den nya timavgiften blir 778 kronor. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att från och med 1 januari 2018 höja timavgifterna i enlighet med lydelsen i 9 i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område samt räkna upp de fasta avgifterna i Taxebilaga 1. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

95 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämndens timtaxa enligt taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område ska uppgå till 778 kronor från och med 1 januari 2018 samt att avgifterna i Taxebilaga 1 höjs med 2,8 % enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) den 1 januari Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Miljö- och byggchef Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

96 PKV Prisindex kommunal verksamhet PKV Personalkostnad* 3,1 3,6 3,2 3,3 3,1 3,8 3,3 Övrig förbrukning** 1,1 0,7 2,1 2,3 2,6 2,6 2,6 Prisindex kommunal verksamhet 2,4% 2,7% 2,8% 3,0% 3,0% 3,4% 3,1% * Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter. ** 50 % lönekostnadsförändring och 50% KPIF-KS, konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt. För åren 2016 och 2017 ingår lärarlönesatsningen med cirka 0,3 procentenheter per år. För åren 2018 och 2020 (inte 2019) förväntas pensionskostnaderna att öka kraftigt med kalkylens antaganden. Det ökar PKV med cirka 0,3 och 0,4 procentenheter respektive år. PKV (1) 1 (1)

97 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kristina Erlandsson E-post: kristina.erlandsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Indexuppräkning för 2018 av taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel Förslag till beslut Timtaxa enligt taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel uppgår till 856 kronor från och med 1 januari Avgifterna i Taxebilaga 1 höjs med 2,8 % enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) den 1 januari Ärendet Enligt taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel får samhällsbyggnadsnämnden besluta att höja fasta avgifter och timavgifter. Höjningen sker med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att timavgiften höjs till 856 kronor från och med 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel den 21 november Vid revidering av taxan den 23 november 2015, 191, gavs samhällsbyggnadsnämnden rätt att för varje kalenderår besluta att höja de i taxan antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalanderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Sveriges Kommuner och Landsting har den 28 september publicerat prisindex för kommunal verksamhet för 2017, se bilaga. Prisindexet uppgår till 2,8 %. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) är avsett att kunna användas av kommunerna som underlag vid beräkning av kostnadernas utveckling i fasta löner och priser. PKV tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Genom den senaste revideringen av taxan har kommunfullmäktige bemyndigat samhällsbyggnadsnämnden att besluta om höjning av timavgiften och höjning av de fasta avgifterna enligt PKV. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2017 uppgår till 2,8 %. Den nya timavgiften blir 856 kronor. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kristina Erlandsson Miljö- och byggchef

98 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Prisindex per För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Miljö- och byggchef

99 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Indexuppräkning för 2018 av taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Timtaxa enligt taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel uppgår till 856 kronor från och med 1 januari Avgifterna i Taxebilaga 1 höjs med 2,8 % enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) den 1 januari Ärendet Enligt taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel får samhällsbyggnadsnämnden besluta att höja fasta avgifter och timavgifter. Höjningen sker med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida i oktober månad. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att timavgiften höjs till 856 kronor från och med 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel den 21 november Vid revidering av taxan den 23 november 2015, 191, gavs samhällsbyggnadsnämnden rätt att för varje kalenderår besluta att höja de i taxan antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalanderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Sveriges Kommuner och Landsting har den 28 september publicerat prisindex för kommunal verksamhet för Prisindexet uppgår till 2,8 %. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) är avsett att kunna användas av kommunerna som underlag vid beräkning av kostnadernas utveckling i fasta löner och priser. PKV tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Genom den senaste revideringen av taxan har kommunfullmäktige bemyndigat samhällsbyggnadsnämnden att besluta om höjning av timavgiften och höjning av de fasta avgifterna enligt PKV. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2017 uppgår till 2,8 %. Den nya timavgiften blir 856 kronor. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att timtaxa enligt taxa för Oskarshamns kommuns offentliga kontroll av livsmedel område ska uppgå till 856 kronor från och med 1 januari 2018 samt att avgifterna i Taxebilaga 1 höjs med 2,8 % enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) den 1 januari Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

100 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Skickas till För kännedom: Miljö- och byggavdelningen För åtgärd: Miljö- och byggchef Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

101 PKV Prisindex kommunal verksamhet PKV Personalkostnad* 3,1 3,6 3,2 3,3 3,1 3,8 3,3 Övrig förbrukning** 1,1 0,7 2,1 2,3 2,6 2,6 2,6 Prisindex kommunal verksamhet 2,4% 2,7% 2,8% 3,0% 3,0% 3,4% 3,1% * Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter. ** 50 % lönekostnadsförändring och 50% KPIF-KS, konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt. För åren 2016 och 2017 ingår lärarlönesatsningen med cirka 0,3 procentenheter per år. För åren 2018 och 2020 (inte 2019) förväntas pensionskostnaderna att öka kraftigt med kalkylens antaganden. Det ökar PKV med cirka 0,3 och 0,4 procentenheter respektive år. PKV (1) 1 (1)

102 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kristina Erlandsson E-post: kristina.erlandsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner upprättad behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten Ärendet Samhällsbyggnadskontoret överlämnar Behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande. Bakgrund Verksamhetsplanen är ett instrument nämnden har för att prioritera hur befintliga resurser ska användas. Eftersom en stor del av verksamheten är händelsestyrd och lagen ställer krav på handläggningstid är prioriteringsmöjligheterna dock starkt begränsade. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Kontoret bedömer att det under 2018 saknas ca 2 heltidstjänster för att arbeta med inkomna tillsynsärenden. Under 2018 är det dock troligt att antalet ärenden kommer att minska då kontoret räknar med att inledningsvis vidta åtgärder som t.ex. platsbesök för att kunna avsluta en hel del ärenden. Det finns även ärenden som är äldre en tio år som kan avskrivas. Dessa åtgärder tillsammans kommer att resultera i att ärendemängden kraftigt minskar. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kristina Erlandsson Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten

103 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden godkänner upprättad behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten Ärendet Samhällsbyggnadskontoret överlämnar Behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande. Bakgrund Verksamhetsplanen är ett instrument nämnden har för att prioritera hur befintliga resurser ska användas. Eftersom en stor del av verksamheten är händelsestyrd och lagen ställer krav på handläggningstid är prioriteringsmöjligheterna dock starkt begränsade. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Kontoret bedömer att det under 2018 saknas ca 2 heltidstjänster för att arbeta med inkomna tillsynsärenden. Under 2018 är det dock troligt att antalet ärenden kommer att minska då kontoret räknar med att inledningsvis vidta åtgärder som t.ex. platsbesök för att kunna avsluta en hel del ärenden. Det finns även ärenden som är äldre en tio år som kan avskrivas. Dessa åtgärder tillsammans kommer att resultera i att ärendemängden kraftigt minskar. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att nämnden godkänner upprättad behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten Dagens sammanträde Miljö- och byggchefen redogör för ärendet. Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Behovsutredning och verksamhetsplan för byggverksamheten Skickas till Samhällsbyggnadskontoret Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

104 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kristina Erlandsson E-post: kristina.erlandsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning av byggverksamheten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till Uppföljningsplan för byggverksamheten Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till Uppföljningsplan för byggverksamheten och överlämnar den till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande. Uppföljning För uppföljning av verksamheten föreslås att handläggningstiden för bygglov, antalet inkomna bygglov, lovbeslut, anmälningspliktiga åtgärder, förhandsbesked samt pågående tillsynsärenden följs upp på byggavdelningen månadsvis. Resultatet redovisas i samhällsbyggnadsnämnden efter varje avslutat kvartal. Redovisningen sker genom muntlig föredragning med stöd av statistik och diagram. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kristina Erlandsson Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Uppföljningsplan för byggverksamheten

105 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Uppföljning av byggverksamheten Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till Uppföljningsplan för byggverksamheten Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till Uppföljningsplan för byggverksamheten och överlämnar den till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande. Uppföljning För uppföljning av verksamheten föreslås att handläggningstiden för bygglov, antalet inkomna bygglov, lovbeslut, anmälningspliktiga åtgärder, förhandsbesked samt pågående tillsynsärenden följs upp på byggavdelningen månadsvis. Resultatet redovisas i samhällsbyggnadsnämnden efter varje avslutat kvartal. Redovisningen sker genom muntlig föredragning med stöd av statistik och diagram. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden godkänner upprättat förslag till uppföljningsplan för byggverksamheten Dagens sammanträde Miljö- och byggchefen redogör för ärendet. Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Uppföljningsplan för byggverksamheten Skickas till Samhällsbyggnadskontoret Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

106 Sida 1 av 1 Uppföljningsplan för byggverksamheten Uppföljning Efter varje kvartal i samhällsbyggnads nämnden Månadsvis (på avdelningen) Metod Handläggningstid för bygglov Antal inkommande lov X X Muntlig redovisning med Power Pointpresentation X X Muntlig redovisning med Power Pointpresentation Antal lovbeslut, anmälningspliktiga åtgärder och förhandsbesked Antal pågående tillsynsärenden X X Muntlig redovisning med Power Pointpresentation X X Muntlig redovisning med Power Pointpresentation Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

107 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Budgetuppföljning för samhällsbyggnadsnämnden 2017, januari - november Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet hänskjuter redovisningen till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Dagens sammanträde Samhällsbyggnadschefen informerar arbetsutskottet om att kontoret avser att sammanställa det ekonomiska läget fram till och med november och redovisa dessa vid nämndens sammanträde den 12 december. Samhällsbyggnadschefen visar en dagsaktuell bild från ekonomisystemet där alla poster ännu inte är införda för november. Denna bild visar några procents överskott jämfört med budget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

108 1 (2) Samhällsbyggnadskontoret Datum Vår beteckning Verksamhetsberättelse för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet - månadsuppföljning per Periodens händelser Antalet inkomna bygglov och anmälningar till och med 30 november uppgår till 445 stycken. Hållbarhetsprogram för Oskarshamns kommun har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden och har skickats till kommunstyrelsen för remissförfarande. Översiktsplanen för Oskarshamns kommun har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden och har skickats till kommunstyrelsen för remissförfarande. Bostadsförsörjningsprogram för Oskarshamns kommun med sikte på 2030/2050 har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden och är överlämnat till kommunfullmäktige för antagande. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat föreslå kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta utvecklingsplaner för Oskarshamns stadskärnas och stadsdelscentrums offentliga rum samt för de offentliga rummen i serviceorterna Påskallavik, Fårbo/Figeholm, Bockara och Kristdala. Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3, Kikebogatan har antagits av samhällsbyggnadsnämnden. Ändring av områdesbestämmelser för del av Sörvik 4:11 m fl fastigheter, Elsemar har antagits. Den 28:e och 29:e november anordnades den stora kärnkraftsövningen KKÖ17 i Kalmar län med 30 deltagande aktörer. Syftet med övningen är att öka deltagarnas förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Personal från samhällsbyggnadskontoret har aktivt deltagit i övningen. Kartavdelningens möjlighet att ta fram aktuellt kartmaterial har visat sig mycket värdefullt. Från och med den 1 november är Erik Hjertqvist stadsarkitekt på halvtid. Kommande händelser Samhällsbyggnadskontoret har under 2017 deltagit i ett klimatanpassningsprojekt som drivs tillsammans med SMHI. För deltagande har ett bidrag om kronor lämnats. Projektet Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

109 2 (2) kommer att avslutas under december och ska slutredovisas i januari Ej förbrukade medel ska återbetalas. Idéer om en lekfullare stadskärna sommaren 2018 har tagits fram. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Lena Saksi Samhällsbyggnadschef

110 OSKARSHAMNS KOMMUN Blankett 1 Driftbudgetuppföljning med årsprognos Förvaltning: Samhällsbyggnadskontoret Fyll i markerade celler. Period (månad, år): nov-17 Intäkter (+) Uppgiftslämnare: Kerstin Åbinger Kostnader (-) Avgiftsfinanserad verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Ansv/vks 104/76 VA 0,0 0,0 Netto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattefinansierad verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Avd 13 SBN -802,0-943,4-141,4-875, ,0-155,0 21 SBK , , , , , ,0 Netto , , , , ,1 900,0 I ackumulerad avvikelse ingår externa projektmedel som ska återbetalas om medlen inte förbrukas. Medel för CEK 2018 om 489 tkr har utbetalats under november månad. I avvikelse helår ingår budgeterade medel för ärendehanteringsystemet ECOS 650 tkr, cykelplan 300 tkr och detaljplan Havsslätt 200 tkr. Dessa medel kommer inte att hinna förbrukas under innevarande år utan behöver överföras till år 2018.

111 OSKARSHAMNS KOMMUN Blankett 2 Investeringsuppföljning med årsprognos Förvaltning: Samhällsbyggnadskontoret Fyll i markerade celler. Period (månad, år): nov-17 Intäkter (+) Uppgiftslämnare: Kerstin Åbinger Kostnader (-) Avgiftsfinanserad verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Vks Vatten och avlopp Tekniska nämden Drift, underh & förnyelse av ledn Avloppsreningsverk Vattenverk Övriga Va-investeringar VA-omvandlingsområden mm Summa vatten och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt Kommunkontoret, hamnen Räddningstjänsten, OKG Summa övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt avg fin investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattefinansierad verksamhet Investeringspåsar (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Kommunkontoret Strategi- och näringslivsenheten Räddningstjänsten Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden ,3 446, ,3 495,7 Buldningsnämnden Socialnämnden S:a investeringspåsar -539,0-92,3 446,7-588,0-92,3 495,7 Övriga investeringar (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Tekniska nämnden Gator och vägar Gatuombyggnader Gång och cykelvägar Övriga investeringar S:a gator och vägar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

112 Fastigheter Skolor och förskolor Vård och omsorg Övriga fastigheter S:a fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 1 Anpassning funktionshindrade Övriga investeringar Teknisk nämnd Räddningstjänsten Kommunkontoret Bildningsnämnden Strategi- och näringslivsenheten S:a övrigt 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a teknisk nämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringar 2 Ny färjeterminal (Sten) Hamnsanering (Sten) Projekt Stadskärnan (Sten) S:a övriga investeringar 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a övriga investeringar 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt skattefinaniserade investeringar S:a skattefinansierade investeringar -539,0-92,3 446,7-588,0-92,3 495,7

113 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2017/ (rev ) Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Lena Saksi E-post: Lena.Saksi@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Återrapportering av internkontroll för samhällsbyggnadsnämnden 2017 Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets återrapportering av internkontroll för Ärendet Samhällsbyggnadskontorets granskning har skett dels av de fyra kommungemensamma granskningsområdena som beslutats av kommunstyrelsen , dels av samhällsbyggnadsnämndens egna kontrollpunkter som avser leverans av nybyggnadskartor och kartutdrag samt kontroll av antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagstiftningen, ÄPBL. Den interna kontrollen syftar till att kartlägga och analysera risker samt vidta åtgärder för att minimera dessa. Resultat av genomförd internkontroll 1. Inköp avtalstrohet: Kontrollen visar att samhällsbyggnadskontoret handlar med avtalad/upphandlad leverantör. 2. Redovisning kostnad eller investering: Kontrollen visar att investeringspolicyn följs. 3. Kontering av representation: Kontrollen visar att kontering sker enligt gällande rutin för kontohantering. 4. Anteckningskrav vid representation: Kontrollen visar att syftet med representationen alltid angivits. På alla fakturor med extern representation fanns deltagare angivna med namn. Vid intern representation har 14 fakturor endast anteckning om avdelning eller grupp men inte namn på deltagande personer. Kommunens riktlinjer har under året ändrats till att angivande av enbart avdelning eller grupp inte är tillfyllest. Två fakturor som gäller intern representation saknar anteckning om deltagare. 5. Nybyggnadskartor och kartutdrag: Kontrollen visar att fem av sex nybyggnadskartor har levererats inom 20 arbetsdagar. En nybyggnadskarta har levererats efter 21 dagar. Samtliga kartutdrag har levererats inom 10 arbetsdagar. 6. Antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL : Kontrollen visar att 1300 ärenden har öppnats enligt den äldre plan- och bygglagstiftningen.

114 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2017/ (rev ) Samhällsbyggnadskontorets bedömning Åtgärder 1. Inköp avtalstrohet: Inga åtgärder behövs. 2. Redovisning kostnad eller investering: Inga åtgärder behövs. 3. Kontering av representation: Inga åtgärder behövs. 4. Anteckningskrav vid representation: Ny rutin har utarbetats för att säkerställa att anteckningskravet uppfylls även vid intern representation. Närvarolistor kommer i fortsättningen att scannas in och bifogas fakturan. 5. Nybyggnadskartor och kartutdrag: Åtgärder har vidtagits så att inga ärenden framöver blir liggande under semestertider. 6. Antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL: Inga åtgärder behövs, denna kontrollpunkt är genomförd. Ny kontrollpunkt antas för nästa steg 2018 där bestämt antal ärenden avslutas. Slutsats Samhällsbyggnadskontoret bedömer att kontoret klarat kontrollpunkterna på ett i huvudsak godtagbart sätt. Kontrollpunkt 4 och 5 har lett till utvecklade rutiner. Kontrollpunkt 5 överskreds i ett ärende med en dag på grund av semestertider. Kontrollpunkten 6 tas som redan tidigare planerat upp som en ny punkt i Internkontrollplan för 2018 för fortsatt arbete med avslutande av gamla bygglovsärenden under ÄPBL. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att samhällsbyggnadsnämnden godkänner kontorets återrapportering av internkontrollen för Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Internkontroll av Inköp Avtalstrohet Internkontroll av Redovisning - kostnad eller investering Internkontroll av kontering av representation Internkontroll av leverans av nybyggnadskartor och kartutdrag Internkontroll av antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagstiftningen Skickas till Kommunstyrelsen

115 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Återrapportering av internkontroll för samhällsbyggnadsnämnden 2017 Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets återrapportering av internkontroll för Ärendet Samhällsbyggnadskontorets granskning har skett dels av de fyra kommungemensamma granskningsområdena som beslutats av kommunstyrelsen , dels av samhällsbyggnadsnämndens egna kontrollpunkter som avser leverans av nybyggnadskartor och kartutdrag samt kontroll av antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagstiftningen, ÄPBL. Den interna kontrollen syftar till att kartlägga och analysera risker samt vidta åtgärder för att minimera dessa. Resultat av genomförd internkontroll 1. Inköp avtalstrohet: Kontrollen visar att samhällsbyggnadskontoret handlar med avtalad/upphandlad leverantör. 2. Redovisning kostnad eller investering: Kontrollen visar att investeringspolicyn följs. 3. Kontering av representation: Kontrollen visar att kontering sker enligt gällande rutin för kontohantering. 4. Anteckningskrav vid representation: Kontrollen visar att syftet med representationen alltid angivits. På alla fakturor med extern representation fanns deltagare angivna med namn. Vid intern representation har 14 fakturor endast anteckning om avdelning eller grupp men inte namn på deltagande personer. Två fakturor som gäller intern representation saknar anteckning om deltagare. 5. Nybyggnadskartor och kartutdrag: Kontrollen visar att fem av sex nybyggnadskartor har levererats inom 20 arbetsdagar. En nybyggnadskarta har levererats efter 21 dagar. Samtliga kartutdrag har levererats inom 10 arbetsdagar. 6. Antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL : Kontrollen visar att 1300 ärenden har öppnats enligt den äldre plan- och bygglagstiftningen. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

116 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Åtgärder 1. Inköp avtalstrohet: Inga åtgärder behövs. 2. Redovisning kostnad eller investering: Inga åtgärder behövs. 3. Kontering av representation: Inga åtgärder behövs. 4. Anteckningskrav vid representation: Ny rutin har utarbetats för att säkerställa att anteckningskravet uppfylls även vid intern representation. Närvarolistor kommer i fortsättningen att scannas in och bifogas fakturan. 5. Nybyggnadskartor och kartutdrag: Åtgärder har vidtagits så att inga ärenden framöver blir liggande under semestertider. 6. Antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL: Inga åtgärder behövs, denna kontrollpunkt är genomförd. Ny kontrollpunkt antas för nästa steg 2018 där bestämt antal ärenden avslutas. Slutsats Samhällsbyggnadskontoret bedömer att kontoret klarat kontrollpunkterna på ett i huvudsak godtagbart sätt. Kontrollpunkt 4 och 5 har lett till utvecklade rutiner. Kontrollpunkt 5 överskreds i ett ärende med en dag på grund av semestertider. Kontrollpunkten 6 tas som redan tidigare planerat upp som en ny punkt i Internkontrollplan för 2018 för fortsatt arbete med avslutande av gamla bygglovsärenden under ÄPBL. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att samhällsbyggnadsnämnden godkänner kontorets återrapportering av internkontrollen för Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets återrapportering av internkontroll för Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrkes. Arbetsutskottet svarar ja. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

117 PROTOKOLL Sida 3 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum forts. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Internkontroll av Inköp Avtalstrohet - Internkontroll av Redovisning - kostnad eller investering - Internkontroll av kontering av representation - Internkontroll av anteckningskrav vid representation - Internkontroll av leverans av nybyggnadskartor och kartutdrag - Internkontroll av antalet öppna ärenden påbörjade enligt den äldre plan- och bygglagstiftningen Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

118 Sida 1 av 1 Datum Ert datum Vår beteckning Delrapport Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansliet Regina Björnesund Internkontrolll av Inköp Avtalstrohet Bakgrund Ett av de kommungemensamma granskningsområdena är att granska om vi handlar med avtalad/upphandlad leverantör för att säkerställa att Lagen om Upphandling (LoU) följs. Urval och metod Urval: Under granskningsperioden fanns 6 st fakturor som överstiger ett prisbasbelopp, dessa 6 fakturor har samtliga granskats. Metod: En transaktionsanalys på förvaltningens inköp under aktuell period och beloppsintervall har tagits fram via QlickView. Fakturor som rör bostadsanpassning samt vattenråden har inte ingått i urvalet.10 st fakturor överstigande ett prisbasbelopp skulle kontrolleras men under perioden för granskning fanns endast 6 st som översteg ettt prisbasbelopp, dessa 6 fakturor har granskats. Resultat Samtliga granskade fakturor visar att vi handlar med avtalad/upphandlad leverantör. Åtgärder Utifrån denna granskning föreligger inte något behov av åtgärder. Slutsats Granskningen visar attt vi handlar med avtalade/upphandlade leverantörer helt i enlighet med Lagen om Upphandling (LoU), när det gäller de granskade fakturorna. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Samhällsbyggnadskansliet Regina Björnesund Förvaltningsadministratör Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

119 Sida 1 av 1 Datum Vår beteckning Delrapport Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansliet Internkontrolll av Redovisning - kostnad investering eller Bakgrund Ett av de kommungemensamma granskningsområdena är att granska hanteringen av gränsdragningen mellan drift/underhåll kontra investering enligt gällande investeringspolicy. Urval och metod Urval: Av 16 st leverantörsfakturor på belopp mellan kr och kr har 10 st granskats. Urvalet har skett slumpvis. Metod: En transaktionsanalys på förvaltningens inköp inom aktuellt beloppsintervall har tagits fram via QlickView. Fakturor som rör bostadsanpassningsbidrag och bidrag till vattenråden ingår inte i urvalet. Av de 16 återstående fakturorna har 10 valts ut slumpvis. Fakturorna har granskats mot Investeringspolicy antagenn av kommunfullmäktige för att fastställa om utgiftsposten redovisats korrekt som investering eller driftskostnad. Resultat Samtliga granskade fakturor är korrekt kostnadsförda. Åtgärder Utifrån denna granskning föreligger inte något behov av åtgärder. Slutsats Granskningen visar attt kostnadsföringen är helt i enlighet med investeringspolicyn, när det gäller de 10 slumpvis utvalda inköpen. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Samhällsbyggnadskansliet Kerstin Åbinger Adm chef/förvaltningsekonom Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

120 Sida 1 av 1 Datum Ert datum Vår beteckning Delrapport Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansliet Regina Björnesund Internkontrolll av kontering av representation Bakgrund Ett av de kommungemensamma granskningsområdena är att granska om framtagen rutin på e-medarbetaren gällande kontering av representation följs. Urval och metod Urval: Av 29 st leverantörsfakturor under granskningsperioden har 20 st granskats. Urvalet har skett slumpvis. Metod: En transaktionsanalys på förvaltningens fakturor som rör representation under aktuell period har tagits fram via QlickView. Fakturor som rör bostadsanpassning samt vattenråden har inte ingått i urvalet.20 st fakturor har granskats mot rutin för kontohantering gällande representation.. Resultat Samtliga granskade fakturor visar att vi konterat enligt gällande rutin för kontohantering. Åtgärder Utifrån denna granskning föreligger inte något behov av åtgärder. Slutsats Granskningen visar attt vi följer rutin för kontohantering vid representation SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Samhällsbyggnadskansliet Regina Björnesund Förvaltningsadministratör Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

121 Sida 1 av 2 Datum Ert datum Vår beteckning Delrapport Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansliet Internkontrolll av anteckningskrav vid representation Bakgrund Ett av de kommungemensamma granskningsområdena är att granska om syfte och deltagare antecknas vid representation enligt rekommendation av revisorers revisionsrapport Urval och metod Urval: Av 29 st leverantörsfakturor under granskningsperioden har 20 st granskats. Urvalet har skett slumpvis. Metod: En transaktionsanalys på förvaltningens fakturor som rör representation under aktuell period har tagits fram via QlickView. Fakturor som rör bostadsanpassning samt vattenråden har inte ingått i urvalet.20 st fakturor har granskats mot anteckningskravet vid representation. Resultat Samtliga granskade fakturor visar att fakturorna har anteckning om syftet med representationen.2 fakturor saknar anteckning om deltagare och 14 fakturor vid intern representation finns avdelning eller grupp antecknat, men inte namnn på personerna. På alla fakturor med extern representation fanns deltagare angivna med namn. Åtgärder Utifrån denna granskning måste namngivning vid intern representation för avdelningar/grupper även innehålla närvarolistor på vilka personer som var med vid representationen. Samhällsbyggnadskontorets kansli har uppmärksammat detta redan innan denna interkontroll och numer följs en framtagen rutin där närvarolistor skannas in med namngivna deltagare som bifogas till fakturan. Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

122 Sida 2 av 2 Slutsats Granskningen visar att vi antecknat avdelning eller grupp men inte namngivit deltagande personer vid inter representation. En ny framtagen rutin finns där deltagarlistor bifogas till fakturan. Min rekommendation är att detta område granskas även 2018 för att följa upp att den nya rutinen följs. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Samhällsbyggnadskansliet Regina Björnesund Förvaltningsadministratör

123 Sida 1 av 2 Datum Vår beteckning Delrapport Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansliet Internkontrolll av leverans av nybyggnadskartor och kartutdrag Bakgrund Vid internkontrollen av leverans av nybyggnadskartor och kartutdrag granskas leveranstiden under perioden juli t.o.m. oktober Leveransen för nybyggnadskarta och kartutdrag ska ske inom 20 respektive 10 arbetsdagar i samband med bygglovsansökan. Urval och metod Urval: Samtliga beställningar inom perioden juli t.o.m. oktober 2017 Metod: Granskning av leveranstiden för samtliga beställningar Resultat Kartavdelningarna har under juli t.o.m. oktober 2017 tagit i mot sex stycken beställningar av nybyggnadskartor. Fem levererades inom 20 arbetsdagar och en levererades efter 21 arbetsdagar. Förseningen på en dag berodde på att det inte fanns en tydligt ansvarig för ärendet vid överlämning under sommarsemestern. Snabbaste leveranstiden var för de sex nybyggnadskartorna fem arbetsdagar och den genomsnittliga leveranstiden var 15 arbetsdagar. Under perioden juli t.o.m. oktober 2017 inkom det 51 st ansökningar om kartutdrag till bygglovsansökan. Samtliga levererades inom 10 arbetsdagar. Snabbaste leveranstiden var noll arbetsdagar och den längsta 9 arbetsdagar. Den genomsnittliga leveranstiden var 5 arbetsdagar. Åtgärder Sedan oktober 2017 har varje ärende en ansvarig vilket tydligt synss i avdelningens ärendelista. Detta medför att när denna har semester kan ärendet tas över av någon annan handläggare så att ärendet inte blir liggande. Slutsats Granskningen visar attt leveranstiderna hålls med undantag från ett ärende. Bristen i det fallet har åtgärdats. Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

124 Sida 2 av 2 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Kartavdelningen Ida Norling Kartchef