OSYNLIG UTSTÄLLNING LÄRARHANDLEDNING

Transkript

1 OSYNLIG UTSTÄLLNING LÄRARHANDLEDNING Bygg upp ditt eget arbetsområde med hjälp av osynlig utställning TÄNK DIG ATT ALLA LJUSEN SLOCKNAR Osynlig Utställning i Stockholm är en unik interaktiv resa till en osynlig värld där du måste förlita dig på din känsel, hörsel och luktsinne. Lita blint!

2 Inledning Det här är ett material som du som lärare kan använda dig av för att bygga upp ett projekt/ arbetsområde som sträcker sig över allt från en till två veckor eller längre. Materialet är uppbyggt utifrån att arbetet startar med ett besök på Osynlig utställning för att väcka elevernas intresse. Materialet går att använda för alla olika stadier i grundskolan och du som lärare väljer ut vilka övningar och vilka delar som ska som ska vara med i undervisningen. Då Osynlig utställning är en upplevelsebaserad utställning skapar det en grund för både lärande kring funktionsnedsättningar, ögats funktion och samhällsfrågor. Det innebär att arbetet kommer tangera både läroplanens två första kapitel samt delar från några av kursplanerna i olika ämnen. Som sagt du som lärare skapar ditt eget upplägg med inspiration av det du finner i materialet.

3 1. Bakgrund och teori 1.1 Kort om Osynlig utställning Osynlig utställning öppnade 2016 i Stockholm. Det finns tre andra Osynliga utställningar i världen, i Budapest, Warzawa och Prag. Snart öppnar den femte utställningen i USA. Osynlig utställning är en upplevelsebaserad utställning där du får pröva olika miljöer i totalt mörker. Du har hela tiden med dig en guide som är synskadad som kan hjälpa dig och som du kan ställa frågor till under besöket. Ett besök tar cirka 75 minuter och är en ögonöppnare utöver det vanliga. Det är en perfekt uppstart för ett arbetsområde i alla olika stadier inom skolan. Det är exempelvis ett bra sätt att starta viktiga diskussioner om olika funktionshinder och alla människors lika värde, eller som Fil. Dr. Ann S Pihlgren som forskat på den svenska skolan uttrycker det, att skapa en lärsituation som bygger på Scaffolding. Ann menar att det handlar om att utmana elevernas tankar för att utveckla nya tankar. Ett bra sätt att börja ett sådant arbete är genom att förvirra, förvåna och/eller påverka eleverna. Ett besök på Osynlig utställning lämnar ingen oberörd. 1.2 Om lärsituationen Scaffolding Fil. Dr. Ann S. Pihlgren har genom sina forskningsstudier av den svenska för- och grundskolan samt fritidshemmets verksamhet, identifierat olika undervisningsstilar. Ann S. Pihlgrens forskning fokuserar på att undersöka vilken undervisningsstil som ger bäst effekt på barnens och elevernas lärande, men också på hur man utifrån de stilar som ger bäst effekt, planerar och genomför sin undervisning. I sin forskning identifierar Pihlgren fem olika undervisningsstilar utifrån Bloms reviderade taxonomi, en matris uppdelad i en kunskapsdimension (faktakunskap, begreppsbaserad kunskap, processkunskap och metakognitiv kunskap) och en kognitiv processdimension (minnas, förstå, tillämpa, analysera, utvärdera och skapa). De fem undervisningsstilarna är; låt-gå, moralistisk, barn- och elevutforskande, allmän respektive scaffolding Scaffolding Den undervisningsstil som ger störst effekt på lärande enligt hennes studie har fått namn från Vygotskijs scaffolding (byggnadsställningsbyggande). Det är en undervisningsstil som utmanar barn och elever på rätt nivå, i deras proximala utvecklingszon. Den proximala utvecklingszonen avser skillnaden mellan den faktiska utvecklingsnivån när barnet/eleven själv löser en uppgift och den potentiella utvecklingsnivå barnet/eleven skulle uppnå om den också fick ledning från en vuxen eller fick samarbeta med kapabla kamrater. Denna undervisningsstil bygger på teorier om att ett effektivt sätt för pedagogen att stödja elever är att bygga mentala byggnadställningar. Byggnadsställningarna fungerar som tillfälliga stödkonstruktioner för att barnen och eleverna ska kunna relatera, förstå och sätta in kunskap i ett sammanhang. Vanligen inleds undervisningen med att barnen/eleverna utsätts för något som engagerar och väcker intresse hos dem. Därefter kan pedagogen bygga på detta intresse genom att ställa kvalitativa frågor (exempelvis öppna frågor som: hur/varför/ på vilket sätt?). Denna undervisningsstil förutsätter att pedagogen känner till barnens och elevernas förförståelse och erfarenheter samt tar hänsyn till och planerar sin undervisning utifrån dem. Genom scaffolding lockar pedagogen barnen och eleverna att tänka vidare och utmana sig själva. I arbetet med Osynlig utställning så utmanas eleverna genom att de får möta olika funktionsnedsättningar och relatera dessa till i sin egen närmiljö. Läs mer om Anns forskning på

4 1.3 Om funktionsnedsättningar En funktionsnedsättning ger ofta konsekvenser för individens lärande och vardag. En person med en funktionsnedsättning ska så långt som möjligt ges samma förutsättningar genom anpassningar i miljön. Därför är valet av pedagogiska strategier, läromedel och andra lärverktyg avgörande för elevens delaktighet i undervisningen. Även utformningen av den fysiska miljön är viktigt för elevens möjlighet att nå målen Tillgänglighet (från SPSM) Tillgänglighet när det gäller förskola och skola, handlar om att alla barn och elever ska ges tillgång till och möjlighet att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen som numera klassar bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Vad menas med tillgänglig lärmiljö? Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet. Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. 2. Ögat, ögats olika delar och synskador 2.1 Ögat Ögat är ett synorgan som hanterar ljus. Ögat tar emot ljus i olika former och skickar informationen vidare till hjärnan. Ögat är ett litet organ som innehåller många olika delar som var och en har en specifik funktion för att du ska kunna se och tolka omgivningens synintryck. Här nedan kan du läsa om ögats olika delar och deras funktion Ögats olika delar Lins: Linsen är en genomskinlig kropp som sitter bakom pupill och regnbågshinna. Den bryter ljuset på väg in i ögat samt anpassar brytkraften för seende på olika avstånd. Regnbågshinna (iris): Regnbågshinnan omger och bildar pupillen och ger ögat dess färg. Pupill: Pupillen är öppningen i regnbågshinnna som kontrollerar ljusflödet till näthinnan. Ögats bländare. Senhinna Lins Regnågshinna Pupill Hornhinna Glaskorpen Åderhinna Gula fläcken Synnerv Synnervshuvudet Näthinna

5 Hornhinna (kornea): Hornhinnan är en genomskinlig hinna som sitter framför pupill och regnbågshinna. Den släpper in och bryter ljuset. Ögats fönster. Glaskroppen (corpus vitreum): Glaskroppen är en seg, geléliknande vätska som fyller ögat och ger stadga. Gula fläcken (makula): Gula fläcken är en liten grop i näthinna där du ser som skarpast. Den behövs för det centrala seendet vid till exempel läsning. Synnervshuvudet (papill): Synnervshuvuet är synnervens utgång från näthinnan. Det är en blind fläck i synfältet eftersom området saknar synceller. Synnerv: Synnerven transporterar synintryck från näthinnan i form av nervimpulser till hjärnan. Näthinna (retina): Näthinnan sitter längts bak i ögat på insidan av åderhinnan, mot glaskroppen. Den innehåller synceller (tappar och stavar) och omvandlar ljus till bilder. Ögats film. Åderhinna (koroidea): Åderhinnan innehåller rikligt med blodkärl som försörjer delar av näthinnan med syre och näring. Senhinna (sklera): Senhinnan är ögats yttersta vägg (ögonvitan) som ger stadga åt ögat Synskador Läs mer om synskador som påverkar synen i det medföljande kompendiet. 3. Förslag på Arbetsgång för projektet - Att leva tillsammans med olika förutsättningar För att få ut så mycket som möjligt av besöket på Osynlig utställning är vårt förlag att man bygger upp ett arbetsområde som sträcker sig över 1-2 veckor där huvudtemat är likabehandling och allas lika värde. Då kan man på ett naturligt sätt arbeta med läroplanens två första kapitel i kombination med uppgifter och övningar som är kopplade till kursplanerna i de ämnen som ingår i arbetet. I slutet av det här materialet finns en översikt på delar ur läroplanen som går att direkt koppla till det löpande arbetet. Nedan följer ett förslag på en mer detaljerad planering av ett projekt/case/arbetsområde som kan gå under titeln, Att leva tillsammans med olika förutsättningar. För att uppnå effekten av att starta elevernas tankar och ge dem en gemensam upplevelse som påverkar dem så börjar arbetet med ett besök på Osynlig utställning. Efter genomgången av innehållet dag för dag finns det en mer schematiskt förslag på hur arbete skulle kunna löpa över två veckor. För att det ska fungera för er så måste ni ju ta hänsyn till era lokala förutsättningar. Det finns även ett forum på där ni kan få tips och idéer från andra som genomfört projekt med ett besök på Osynlig utställning som start. 3.1.Arbetsgång, dag 1-10 Dag 1 Besök på Osynlig utställning

6 Dag 2 Reflektion - EPA (Ensam, par och alla) Ge eleverna tid att reflektera över upplevelsen från Osynlig utställning. Först ensamma en stund sedan tillsammans med en kamrat och till sist lyfter ni reflektionerna i helgrupp. Dessa frågeställningar kan ni använda som stöd för reflektionen: Vad har du tänkt på efter utställningen? Vilka frågor har kommit upp sedan igår? Gör en introduktion till arbetsområdet Att leva tillsammans med olika förutsättningar Skapa först en introduktion till ämnet. Här går det även att koppla arbetet till läroplanen. Viktiga frågeställningar som eleverna kan diskutera i grupper: Allas lika värde! Vad är ett funktionshinder? Vilka olika funktionshinder finns det? Introduktion till övningen Att skapa en uppfinning som kan stödja någon med ett funktionshinder Här sätter ni ramarna för övningen utifrån era lokala förutsättningar. Ska resultatet vara en skiss/ritning, en prototyp, eller hur ska resultatet redovisas? Vilket material har eleverna tillgång till? Hur ska de arbeta? I grupper eller enskilt? Hur kan de söka information? Hur ska de skapa sin projektplan? Vilket problem ska uppfinningen lösa? Efter att ni presenterat förutsättningarna ger ni eleverna tid att påbörja arbetet med en projektplan. På slutet av dagen får de reflektera över dagens lärande samt vilket nästa steg är i arbetet med uppfinningen. Dag 3 Reflektion i par. Vilket var mitt/vårt nästa steg? Fyra hörn Ställ eleverna på golvet och välj ut fyra hörn i rummet. Säg påståendet och låt sedan eleverna välja hörn. När eleverna valt sitt hörn kan ni använda följdfrågorna för att få till en diskussion. När diskussionen avtar så går ni vidare till nästa påstående. Hitta gärna på egna påståenden och dela med er på Påstående: På vår skola är miljön anpassad så att alla har samma förutsättningar. Hörn 1: Ja Hörn 2 Inte överallt Hörn 3 Inte alls Hörn 4 Vet ej

7 Förslag på följdfrågor: I vilka situationer har inte alla samma förutsättningar? Vad skulle man kunna göra för att förbättra det? Hur man du som person hjälpa till? Påstående: När någon inte blir behandlad lika så Hörn 1: Säger jag till direkt Hörn 2 Säger jag till en vuxen lite senare Hörn 3 Gör jag ingenting Hörn 4 Vet ej Förslag på följdfrågor: Vad kan man göra när någon inte blir lika behandlad? Vem ska man säga till? Hur kan man skapa förändring? Påstående Jag behandlar alltid alla lika Hörn 1: Ja Hörn 2 Ibland Hörn 3 Nej Hörn 4 Vet ej Förslag på följdfrågor: Varför behandlar man ibland personer olika? Hur kan man tänka för att behandla alla lika? Är det viktigt att alla känner sig lika behandlade. Vad händer med någon som känner sig diskriminerad eller behandlad olika? Fortsatt arbete med uppfinningen. Låt eleverna arbeta vidare med sina uppfinningar. Undersökning av närmiljön Ge eleverna i uppgift att undersöka närmiljön. Här avgör ni hur ni vill begränsa närmiljön. Är det klassrummet, Inomhus på skolan och/eller skolgården? Undersök skolan och skolgården. Tänk er exempelvis att ni är synskadade eller hörselskadade och undersök om skolan är anpassad. Förslag på uppgift: Rita en karta och skriv en rapport om er upptäckter. Markera där ni tycker att det inte är en anpassad miljö och beskriv hur det skulle kunna förbättras. i par. Dag 4 Reflektion - EPA Stödfrågor till reflektionen: Vad är viktigt att tänka på när man bygger en skola så att alla får samma förutsättningar? Hur ska jag agera i framtiden för att underlätta för personer med funktionshinder? Genomgång av ögats funktion och delar.

8 Vilka andra organ påverkar våra sinnen och hur fungerar dem? Välj ett sinne och ta reda på vad som påverkar det sinnet och varför. Dela in i grupper, en grupp per sinne. Hörsel Smak Lukt Känsel Eleverna arbetar i grupper med att ta reda på mer om om varje sinne. Arbetet ska presenteras för resten av gruppen i slutet av dagen. Reflektion i par - Vad har vi lärt oss idag? Vilket sinne är viktigast för mig, varför? Hur skulle det vara att leva utan ett av våra sinnen? Dag 5 Reflektion i par Stödfrågor: Hur var det att arbeta med människans sinnen. Vad har jag funderat på sedan igår? Fortsatt arbete med uppfinningen. i par Stödfrågor: Vad har vi lärt oss under veckan? Hur har det påverkat mig? Tänker jag annorlunda kring någonting efter att vi började arbeta med alla lika värde och funktionsnedsättningar? Dag 6 Reflektion - EPA Stödfrågor: Vad har ni funderat på över helgen? Har ni agerat något annorlunda? Introduktion till de olika diskrimineringsgrunderna Vid behov kan man ta hjälp av DO:s material kring diskrimineringsgrunderna. Ni hittar materialet på Här går det med fördel att använda skolans egen årliga plan mot diskriminering. Stödfrågor till arbetet: Vad gör diskrimineringsombudsmannen? Varför är det viktigt att det finns en diskrimineringsombudsman? Vad kan man göra för att diskrimineringsombudsmannen ska få mindre att göra? i par Stödfrågor: Vad har vi lärt oss om diskriminering? Vad kan jag göra för att påverka så att det blir mindre diskriminering i samhället? Dag 7 Reflektion i par Fortsatt arbete med uppfinningen i par Stödfrågor: Hur ska vi slutföra uppgiften med uppfinningen? Vad blir viktigt när vi ska presentera uppfinningen?

9 Dag 8 Reflektion - EPA Fortsatt arbete med uppfinningen i par Stödfrågor: Vad har vi lärt oss under veckan? Hur har det påverkat mig? Tänker jag annorlunda kring någonting efter att vi började arbeta med alla lika värde och funktionsnedsättningar? Dag 9 Reflektion i par Förberedelse inför besöket Vilka frågor har kommit upp? Besök från en synskadad guide från Osynlig utställning. Genomgång och frågestund med guiden. Fortsatt arbete med uppfinningen och förberedelse inför presentationen. i par Stödfrågor: Vad har vi lärt oss under veckan? Hur har det påverkat mig? Tänker jag annorlunda kring någonting efter att vi började arbeta med alla lika värde och funktionsnedsättningar? Dag 10 Reflektion - EPA Presentation och utställning med uppfinningarna. i par Stödfrågor: Vad har vi lärt oss under veckan? Hur har det påverkat mig? Tänker jag annorlunda kring någonting efter att vi började arbeta med alla lika värde och funktionsnedsättningar? Dag FM Lunch Besök på Osynlig utställning Reflektion efter utställningen. EPA (Ensam - Par - Alla) Introduktion till arbetsområdet: Att leva tillsammans med olika förutsättningar Reflektion I par Fyra hörn Fortsatt arbete med uppfinningen Reflektion EPA Genomgång av ögats funktion och delar. Arbete med människans olika sinnen. Reflektion I par Fortsatt arbete med uppfinningen. EM Introduktion till övningen med att skapa en uppfinning. Undersökning av närmiljön Fortsatt arbete med sinnena Presentation från respektive grupp. i par i par i par i par

10 Dag FM Reflektion - EPA Reflektion I par Reflektion - EPA Reflektion - I par Reflektion - EPA Diskrimineringsgrunderna och varför de finns. Arbete med uppfinningen. Fortsatt arbete med uppfinningen Avslut av arbetet med uppfinningen Förberedelse inför besöket. Presentation och utställning av upptiningarna. Lunch EM Fortsatt arbete med diskrimineringsgrunderna Arbete med uppfinningen. Fortsatt arbete med uppfinningen Besök från en synskadad guide från Osynlig utställning. Presentation och utställning av upptiningarna. i par i par i par i par EPA Det här är alltså ett förslag på upplägg som berör de första kapitlen i läroplanen samt kursplanen i historia, samhällskunskap, teknik, biologi och fysik. Läs mer i nästa avsnitt om vilka delar i läroplanen som är direkt applicerar på arbetet. Det går självklart att koppla fler ämnen. I idrott och hälsa kan man exempelvis arbeta med handicap-os och vilka grenar som finns där, kanske är det läge att testa rullstolsbasket eller goalball ( Ni måste ju som sagt självklart skapa ett upplägg utifrån era lokala förutsättningar men det här är ett förslag för att hjälpa er på traven med er planering, 4. Koppling til LGR11 I läroplanens första kapitel kan man bland annat läsa att: Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ett projekt som börjar med ett besök på Osynlig Utställning har alla möjligheter att skapa en bra grund för att arbeta med elevernas förståelse och medmänsklighet. 4.1 Kapitel 2 I läroplanens andra kapitel under Normer och värden står det att: Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

11 Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Genom Osynlig utställning skapar ni goda förutsättningar för att väcka elevernas tankar kring olika personers rättigheter och allas lika värde. Genom att eleverna får uppleva hur det är att vara synskadad kan man använda det för att öka förståelsen för andra funktionsnedsättningar. Det blir en bra grund för att arbeta med olika värderingsövningar när man kommer tillbaka till skolan. 4.2 Koppling till kursplaner Här följer ett axplock ur kursplanerna som man kan koppla till Osynlig Utställning. Vi har valt ut vissa delar för att ge några exempel på hur ni kan nyttja Osynlig utställning i er undervisning. Först kommer utvalda delar ur ett ämne och sedan följer några förslag på hur ni kan koppla er undervisning till Osynlig utställning genom att exempelvis utmana eleverna med olika frågeställningar Biologi/Fysik Syfte Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi/fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser Centralt innehåll 1-3 Kropp och hälsa Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

12 4-6 Kropp och hälsa Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Biologins metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. 7-9 Kropp och hälsa Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Biologins metoder och arbetssätt Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. Förlag på frågeställningar i undervisningen: Vad händer om man inte ha tillgång till ett av människans fem sinnen? Hur skulle man klara sig i vår närmiljö om man har en nedsättning i något av sinnena? Vad innebär likabehandling för någon som är synskadad? Vad innebär likabehandling kopplat till andra funktionsnedsättningar. Förslag på delar som går att arbeta vidare med efter ett besök på Osynlig utställning: Ögats funktion och uppbyggnad Människans sinnen Historia/Samhällskunskap Syfte HI- Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt

13 SH- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. SH - Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Centralt innehåll 1-3 SH/HI - Att leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. SH/HI - Att undersöka verkligheten Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. 4-6 SH - Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. 7-9 SH - Individer och gemenskaper Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. SH - Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Förlag på frågeställningar i undervisningen: Hur var det att leva med en funktionsnedsättning i en annan tidsepok? Vad innebär allas lika värde? Hur ser det ut i andra delar av världen kring likabehandling? Vem är ansvarig för att alla behandlas lika? Förslag på delar som går att arbeta vidare med efter ett besök på Osynlig utställning: Göra kartor över närmiljön för att undersöka om den är anpassad för alla. Mänskliga rättigheter och barnkonventionen De Svenska välfärdsstrukturerna

14 4.2.3 Teknik Syfte Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Centralt innehåll 1-3 Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. 4-6 Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. 7-9 Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

15 Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Förlag på frågeställningar i undervisningen: Hur har den tekniska utvecklingen förändrat situationen för personer med funktionsnedsättningar? Vad är det som driver utvecklingen och varför finns det mer hjälpmedel inom vissa områden? Vilka problem skulle nya uppfinningar inom området kunna lösa? Förslag på delar som går att arbeta vidare med efter ett besök på Osynlig utställning: Skapa en egen uppfinning som kan stödja personer med olika funktionshinder Undersök vilka uppfinningar som finns idag som stödjer personer med funktionsnedsättningar

16 Lycka till! Osynlig Utställning Glöm inte att lägga upp bilder och bidra i forumet på Bilaga: Översikt över olika synskador Övning - Att skapa en uppfinning som stödjer personer med en funktionsnedsättning KONTAKT Anmälan, information, reception E-post: info@osynligutstallning.se Telefon: ADRESS Tullvaktsvägen 2, Stockholm Hur gör någon som är synskadad när den ska gå över gatan?