Alkoholmonopolet i Sverige

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Handelsrätt Alkoholmonopolet i Sverige Är folkhälsan alkoholmonopolets kryphål? Datum: Författare: Nina Larsen Handledare: Torsten Seth

2 Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka orsakerna till att det svenska alkoholmonopolet lever kvar, om det är på grund av folkhälsan, och under vilka omständigheter som den Europeiska Unionen, EU, tillåter statliga handelsmonopol. Genom att använda relevant svensk lagstiftning, EU rätt samt förhandsavgöranden från EU domstolen kommer det att kunna fastställas på vilka grunder som EU tillåter statliga handelsmonopol. Med hjälp av en studie från Statens folkhälsoinstitut, FHI, kommer eventuella effekter av en avreglering av alkoholmonopolet att presenteras. Uppsatsen presenterar även tänkbara alternativ till det svenska alkoholmonopolet i olika grader. En delvis avreglering kan leda till att gårdsförsäljning legaliseras och om alkoholmonopolet skulle avregleras helt kan licensierade butiker eller återförsäljning i dagligvaruhandeln vara två alternativ. EU tillåter statliga monopol om dessa är i linje med artiklarna i Fördraget om Europa Unionens funktionssätt, EUF fördraget. Det torde vara så att det svenska alkoholmonopolet lever kvar idag på grund av de förändringar som alkoholmonopolet har genomgått sedan Sveriges inträde i EU, och således inte på grund av att skydda den svenska folkhälsan så som den svenska alkoholpolitiken hävdar.

3 Förkortningslista Dir. EU EUF fördraget FHI IOGT NTO KKV Prop. Sieps. SOU SvD Kommittédirektiv Europeiska Unionen Fördraget om Europa Unionens funktionssätt Statens folkhälsoinstitut International Organisation of Good Templars Konkurrensverket Proposition Svenska institutet för europapolitiska studier Statens offentliga utredning Svenska Dagbladet

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING FÖRKORTNINGSLISTA KAP 1. INLEDNING 1 SYFTE 4 PROBLEMFORMULERING 4 METOD 4 AVGRÄNSNING 5 KAP. 2 EU MONOPOL FOLKHÄLSA 10 KAP. 3 SVERIGE MONOPOL VARFÖR MONOPOL ALKOHOLMONOPOLET FOLKHÄLSA 19 KAP. 4 ALKOHOL VS. FOLKHÄLSAN 21 KAP. 5 ALTERNATIV TILL ALKOHOLMONOPOLET GÅRDSFÖRSÄLJNING 27 KAP. 6 SLUTSATS 31 KÄLLFÖRTECKNING

5 Kap 1. Inledning Likt Adam Smits berömda tes bör en person ägna sig åt det han är bäst på så att var person gör det mest optimala och som de tjänar mest på, detta har även smittat av sig på länders tänkande kring handel. 1 I och med att handel har uppstått har det även uppstått handelsområden som vill gynna varandra och kanske försvåra för andra att ta sig in på dessa områden, detta kan göras genom olika sorters handelshinder exempelvis tullar, skatter eller andra avgifter. Ett exempel på en handelsunion är den Europeiska Unionen, EU. Idag består EU av 27 medlemsländer, där det råder fri rörlighet av varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Dock kan detta ibland hindras genom att vissa medlemsländer än har vissa former av handelshinder. Ett sådant handelshinder kan vara att ett lands stat har monopol på något inom landet. Importmonopol är något som EU ser väldigt strängt på och är enligt den 34 artikeln i EUF fördraget förbjudet trädde Sverige, med sällskap av Finland och Österrike, in i EU och utökade antalet medlemsländer från 12 till För Sverige innebar detta bland annat att de var tvungna att se över sina monopol på import, export, tillverkning samt partihandel då det gällde alkohol. EG rätten 3 ansåg nämligen att dessa inte var förenliga med denna. Sverige gick med på att avskaffa dessa monopol, vilka ersattes med en tillsynsmyndighet kallad folkhälsoinstitutet, så länge de fick behålla detaljhandelsmonopolet. Detta såg inte EU något problem i såvida det inte skulle strida gentemot artikel 30, dagens artikel 34 i EUF fördraget, som innebär ett förbud mot kvantitativa importrestriktioner eller liknande åtgärder som är förbjudna, eller mot artikel 37, vilken innebär att medlemsstaterna ska säkerställa att statliga handelsmonopol anpassas på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare. 4 Sverige har i dag två olika statliga monopol, dessa är spelmonopolet och alkoholmonopol. Tidigare hade Sverige även ett apoteksmonopol men år 2009 beslutade regeringen att detta monopol skulle upphöra och i januari 2010 började privata aktörer att bedriva apotek. 5 Det synes vara så att alkoholmonopolet är det monopol som är starkast i dagens läge, då spelmonopolet kan komma att vackla i och med ett rättsfall som i februari månad 1 Meryowitsch m.fl. EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid 2 Bernitz, Kjellgren Europarättens grunder s.17 3 Idag EU rätten 4 Fritz, Franzéndomen, Ny Juridik, nr 4:97 s.80 5 Nationalencyklopedin, sökord: apotek 1

6 2011,vilket behandlande ett arrangemang av en pokerturnering, skulle upp i Högsta domstolen, 6 detta skall vi dock inte ägna mera tid åt. Enligt Alkohollagen (2010:1622) 5:1 har Systembolaget ensamrätt att sälja alkohol till konsumenter. Även fast detta är lagstadgat finns det vissa personer som hävdar att detta inte är förenligt med europarätten och att monopolet bör upphävas. Ett av det mest uppmärksammade och omtalade fallen, i såväl medier samt skolböcker, är Franzén målet. 7 Detta rättsfall var berörde en man vid namn Harry Franzén som blev oense med staten efter det att han försökt att sälja alkohol i sin matvarubutik. Han hävdade att Sveriges alkoholmonopol inte var förenligt med EU:s regler och att han därför hade rätten att sälja alkohol till sina kunder. Detta rättsfall nådde ända upp i EU domstolen där det avgjordes att Franzén inte hade haft rätt att sälja alkohol, men de tillkännagavs även att det svenska monopolet till viss del stred mot EU:s regler för statliga monopol. Det ifrågasattes ej huruvida Sveriges detaljhandelsmonopol var oförenligt med EUrätten utan det var importrestriktionerna som EU domstolen ifrågasattes. 8 Efter detta genomfördes vissa reformer inom alkoholmonopolet så att staten skulle kunna vidhålla sitt detaljhandelsmonopol. 9 Det nu starkaste skälet som staten hänvisar till vid alkoholmonopolet är att de skyddar den svenska folkhälsan. 10 Inför den nya alkohollagen diskuterades flera förändringar. Bland förslagen fanns det ett förslag om att det skall bli lagligt att exempelvis importera vin utifrån andra medlemsländerna med hjälp av tredjeman, dock måste konsumenterna betala skatt på detta annars riskeras det att bli beslagtaget av tullen, 11 vidare fanns det även förslag på att gårdsförsäljning skulle legaliseras i Sverige. Dock valde de att inte legalisera gårdsförsäljning då de misstänkte att detta skulle kunna komma att strida mot EU rätten, om detaljhandel av alkohol skulle tillåtas vid sidan av detaljhandelsmonopolet skulle detta högst troligen strida mot EU rätten. Ett av de viktigaste momenten i Sveriges strikta alkoholpolitik är just att de kan kontrollera detaljhandeln via ett monopol. 12 Vårt grannland Finland har legaliserat gårdsförsäljning även fast de har ett statligt monopol på alkohol. Detta har dock krockat lite med EU rätten då det hävdas att lokala varor favoriseras framför utländska varor vilket strider mot artikel 37 i EUF fördraget. 13 Då detta även befarades för Sveriges del beslutades det att inte genomföra gårdsförsäljning vid denna ändring av alkohollagen, dock togs beslutet att en ny utredning skulle tillsättas för att se huruvida det skulle vara 6 Svenska Dagbladet, Pokerspel på HD:s bord 7 Omnämns bland annat i Europarättens grunder 8 Pressmeddelande nr 69/ Fritz, Franzéndomen, Ny Juridik, nr 4:97 s SOU 2010:98 alt. FHI, Alkoholmonopol och folkhälsa 11 Tullverket, Frågor och svar för privatpersoner, 12 SOU 2009:22 s Ibid. 2

7 möjligt att utforma gårdsförsäljningen på ett sådant sätt att det inte skulle strida mot EU rätten, det svenska alkoholmonopolet eller innebära en risk för den svenska folkhälsan 14 Många privata bryggerier ser positivt på denna utredning då de ser det som ett sätt att expandera och nå ut till nya kunder. Bland annat har föreningen Svenska Vinodlare sänt in en skrivelse till Socialstyrelsen med en önskan om att få sälja egenproducerat vin till turister och besökare i samband med provtillfällen vid sina egna gårdar. 15 Tillverkarna samt Lantbrukarnas Riksförbund menar framförallt att Sverige är det enda landet i EU som inte tillåter gårdsförsäljning och att detta bör ändras då det bland annat skulle kunna bidra till en ökad landsbygdsutveckling samt att flera jobbtillfällen skulle uppstå. Vidare hävdar de även att en legalisering av gårdsförsäljning skulle kunna komma att fungera som en lansering av Sverige som matland, de framhäver även att det kan vara svårt för turister från andra länder att förstå varför de inte får köpa med sig en flaska vin eller ens smaka på det. Idag har privata lokala bryggerier möjlighet att sälja sina drycker på lokala Systembolag, 16 men det kan vara svårt att på ytterligare sätt nå ut till kunder. Om det till exempel har en visning av sitt bryggeri men inte har möjlighet att sälja sin produkt så är det kanske inte många kunder som väljer att försöka leta upp närmsta Systembolag för att se huruvida denna dryck går att återfås. På så sätt förlorar bryggerierna många potentiella kunder, då det är en del av själva attraktionen att kunna köpa med sig en vinflaska från den gård som kunden just besökt och troligen det sortens vin som de just har provsmakat. Ytterligare menar vinproducenterna att deras varor blir onödigt dyra i jämförelse med andra likartade varor på Systembolaget. 17 Rösterna som hörs kring gårdsförsäljning är dock inte endast positiva utan det är många som är emot detta förslag och ser det som ett hot mot Systembolaget och det svenska alkoholmonopolet. Enligt folkhälsoinstitutet har skador på grund av alkohol ökat trots att konsumtionen inte har ökat, 18 trots detta vill de inte att alkoholmonopolet skall upphävas. Då de behandlar frågan kring gårdsförsäljning menar det att detta skulle kunna leda till sämre kontroll över vilka som skall kunna köpa alkohol samt att kontrollen över att försäljning inte sker till minderåriga försämras. Det är med dessa argument som alkoholmonopolet skyddas, med hänvisning till folkhälsan Dir. 2010:21 15 SOU 2009:22 s A.a. s A.a. s FHI, Gårdsförsäljning inte förenlig med EG rätt och med mål för folkhälsan 19 FHI, Alkoholmonopol och folkhälsa s.7 3

8 Det är inte helt obefogat att vilja skydda alkoholmonopolet då det syftar till att skydda invånarna. Dock kan ofta detta försök att skydda snarare uppfattas som ett förbud. Alkoholkonsumtion kan leda till stor ovälkomna kostnader samt bördor, både för privatpersoner samt samhället. På grund av alkohol befaras det att ca 125 personer dör i trafiken. 20 Det har även frambringats organisationer för att stödja personer med alkoholproblem, förvisso är detta positivt men denna typ av organisation skulle inte finnas om inte alkohol fanns, samt såväl att exempelvis polisen har fylleceller där allt för onyktra personer kan få spendera natten. Anledningarna till att alkohol mest orsakar kaos och bör vara strängt kontrollerat är många. Det finns även positiva effekter med alkoholkonsumtion, exempelvis visar en studie från the University of Sheffield att en viss mängd alkohol kan lätta smärtorna för reumatiker. 21 Budorden kring alkohol är många och det är dels därför frågan om huruvida ett lättande av alkoholmonopolet skulle förändra dagens alkoholkonsumtion är intressant. Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för i vilka fall EU tillåter statliga monopol, vilka undantag de gör för den fria rörligheten av varor inom den europeiska marknaden. Intentionen är att med hjälp av det svenska alkoholmonopolet påvisa de undantag som EU beviljar. Uppsatsen kommer även att undersöka hur Sverige, med hjälp av folkhälsan, försvarar sitt alkoholmonopol. Problemformulering På grund av vilka skäl tillåts statliga monopol, såsom alkoholmonopolet i Sverige, i EU? Varför lever det svenska alkoholmonopolet kvar, ligger alkoholmonopolets fortlevnad i linje med artikel 37 i EUF fördraget? Metod I uppsatsen har EU rätt, svensk rätt samt förhandsavgöranden från EU använts för att fastställa uppsatsens syfte. I uppsatsen har även en studie från FHI och relevanta artiklar använts för att spekulera om vilka eventuella konsekvenser som en avreglering av det svenska alkoholmonopolet kan innebära. Denna uppsats kommer inte att föreslå nya rättsregler dock kommer uppsatsens slutsatser att grundas på lagar samt rättspraxis inom Sverige samt EU. 20 Brottsförebyggande rådet, Rattfylleri, 21 Dagens medicin, Reumatiker som drack alkohol fick mindre smärta 4

9 Avgränsning Denna uppsats kommer främst att behandla alkoholmonopolet i Sverige och hur detta accepteras av EU. Det kan förekomma jämförelser med andra europeiska länder dock är inte syftet att göra en genomgående jämförelse. Inom det svenska alkoholmonopolet kommer endast detaljhandeln att beröras djupare medan andra aspekter lämnas därhän. 5

10 Kap. 2 EU Detta avsnitt kommer behandla monopol i EU samt hur EU:s domstol ser på nationella monopol överlag men även hur de ställer sig till folkhälsa som ett försvar av alkoholmonopolet. Som medlemsland i EU förpliktas medlemsländerna att följa de förordningar och direktiv som kommer ifrån EU. Förordningarna är direkt tillämpliga och bindande för samtliga medlemsländer. 22 Det kan tolkas på så vis att om det finns förordningar inom vissa rättsliga områden bör medlemsländerna undvika att själva lagstadga dessa områden då det bör tas hänsyn till principen om gemenskapsrättens företräde samt spärrverkan. Förordningarna skall inte införas i nationell rätt utan skall vara endast förordningar och tillämpas av domstolar och myndigheter som direkt gällande rätt. 23 Medlemsländerna har heller ingen rätt att införa nationella lagar som är motstridiga till de förordningar som EU instiftar. 24 Detta beror på att om länderna skulle ha rätt att införa fördragen i deras nationella lag skulle det kunna leda till att alla medlemsländer för in fördragen i deras nationella lag på olika sätt. Något som säkerligen skulle skapa förvirring kring hur fördragen skall tolkas. 25 Direktiven är däremot något mer frivilliga då de skall ses som riktlinjer för vad medlemsstaterna skall uppnå inom sin egna nationella lagstiftning. Det är alltså mer av förslag och mål som länderna sedan själva får styra över hur de vill implementera dessa förslag och målsättningar till deras nationella lagstiftning. 26 Den största skillnaden mellan ett fördrag och ett direktiv är att fördragen kan åberopas direkt av enskilda individer, exempelvis åberopade Harry Franzén att Sveriges alkohollag(1994:1738) stred mot EG fördraget 27, medan direktiven endast skall implementeras i svensk lag och kan därför inte direkt åberopas av enskilda individer. 28 Om ett medlemsland underlåter att genomföra ett direktiv på ett korrekt sätt eller drar ut på det, så att de överskrider tidsgränsen, kan landet bli draget inför EU domstolen av kommissionen och bli åtalade för fördragsbrott. Detta är tyvärr ganska ofta förekommande och är en av de viktigaste orsakerna till att kommissionen övervakar implementeringarna. 29 Det finns även en möjlighet för medlemsstaternas medborgare att tillvarata sina rättigheter från direktiven, 22 Bernitz, Kjellgren Europarättens grunder s A.a. s Steiner, Woods EC Law s Davies, Understanding European Union Law s Bernitz, Kjellgren Europarättens grunder s idag återfinns regleringarna i EUF fördraget 28 Steiner, Woods EC Law s Bernitz, Kjellgren Europarättens grunder s.30 6

11 även om dessa inte har blivit implementerade i den nationella lagstiftningen eller om direktiven har blivit felaktigt implementerade. Detta kan göras genom principen om direkt effekt, indirekt effekt eller statsskadestånd. Direkt effekt kan endast användas i fall då en artikel kan isoleras och användas på enskilda fall, artikeln skall även vara ovillkorligt och precist. Principen om indirekt effekt kan tillämpas oftare än föregående princip då kraven på precision och ovillkorlighet inte gäller. Däremot kan inte denna princip åberopas om direktivet inte har blivit implementerat. Statsskadestånd förekom bland annat i Francovich målet 30 och innebär att enskilda kan kräva skadestånd av en medlemsstat om denne har kränkt den enskildas EU rättsliga rättighet. Däremot måste vissa kriterier uppfyllas, dessa är 1, rättsregeln som har överträtts skall ha till syfte att ge enskilda rättigheter 2, överträdelsen skall vara tillräckligt klar samt 3, Det skall finnas ett orsakssamband mellan överträdelsen och den skada som de drabbade personerna har lidit Monopol Då det gäller monopol där detaljhandeln berörs går det under fri rörlighet för varor inom EU. Det är dessa regler som skall efterlevas av de europeiska medlemsländerna. Statliga monopol är tillåtna i EU men som medlemsland i EU ansvarar varje stat för att de efterlever artikel 37 i EUF fördraget. Varje stat är ansvarig för att se till att de anpassar eventuella statliga monopol inom handel så att inte någon diskriminering förekommer gentemot utländska produkter, vare sig genom var varorna produceras eller försäljning av varorna. 32 Detta betyder att alla EU:s medlemsstaters medborgare skall kunna beställa varor från andra medlemsländer utan hinder. Vidare innebär även detta att medlemsländerna inte får strida mot artiklarna 34 samt 35 i EUF fördraget. I vissa fall kan dock undantag göras även om ett land faktiskt har ett hinder som räknas in i ovanstående artiklar, detta undantag återfinns i artikel 36 i EUF fördraget som ger medlemsländerna rätten att sätta artikel 34 samt 35 åt sidan om det grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresse att skydda människors och djurs hälsa och liv För att undantaget skall godkännas krävs det att det måste vara nödvändigt för att skyddsändamålet skall kunna uppnås. Ett ytterligare krav är att undantaget skall vara proportionerligt, undantaget får med andra ord inte innebära handelshindrande verkningar som gör större skada än nytta för att skydda ändamålet med undantaget. 33 Offentliga 30 Italien hade inte implementerat ett direktiv rörande skydd för arbetstagare vid arbetstagarens insolvens, detta innebar bland annat särskilda garantier för betalning av arbetstagares utestående lönefordringar, trots att genomförandefristen löpt ut. Francovich arbetade vid ett italienskt företag som gick i konkurs utan att arbetstagarnas löner betalats ut. Därför krävde Francovich ersättning för de löner som han och de andra arbetstagarna hade haft rätt till om direktivet hade genomförts. 31 Derlén, EU rätt s.114 ff 32 Steiner, Woods EU Law s SOU 2010:98 s.44 7

12 monopol är således det monopol som är undantaget för den fria rörligheten av varor inom EU. Dock måste länderna kunna bevisa att monopolet är nödvändigt för att exempelvis skydda folkhälsan. 34 Syftet med artiklarna för fri rörlighet av varor i EUF fördraget är med andra ord till för att medlemsländerna inte skall använda monopol på ett sätt som leder till protektionistiska ändamål som i sin tur skapar handelshinder. 35 Detta har inneburit många förändringar för det svenska alkoholmonopolet, från hur det ursprungligen såg ut till så som det ser ut idag. Idag skall till exempel Systembolaget kunna erbjuda ett mycket bredare sortiment och på begäran av kunden beställa in varor om inte ingår i deras beställningssortiment. Om Systembolaget neka detta skulle de aktivt strida mot artikel 37 som säger att det inte får föreligga diskriminering gentemot andra medlemsländers varor. Idag finns även möjligheten att beställa exempelvis vin från producenten och sedan få det hemfraktat, kunden får då stå för den alkoholskatt som skall betalas i det land där varan konsumeras, 36 om kunden inte gör detta har tullen rätt att beslagta varorna vid införseln av dem. 37 Det finns en viss nervositet över att statliga monopol förekommer i EU:s medlemsländer men de tolereras fortfarande. Rädslan berör den risk som finns att marknaderna kan snedvridas och att vissa varor skall hamna i skymundan. Det är på grund av dessa skäl som artiklarna berörande den fria rörligheten av varor är viktiga. Det finns heller inga restriktioner idag om att nya statliga monopol inte får skapas utan dessa faller även under dessa regler och är därmed tillåtna bara de följer de restriktioner som finns då det gäller fri rörlighet för varor. 38 Kommissionen har efter Angry Farmers målet 39 antagit en sorts försvars mekanism för att skydda handeln inom EU. Denna så kallade snabbt ingripande mekanismen innebär att kommissionen har rätt att ingripa mot eventuella hinder för handeln inom EU orsakade av EU:s medlemsländer. Det kan vara hinder som antingen är skapade av medlemsländernas ignorans eller deras 34 Hettne, Har Sverige spelat bort sina monopol? EU och svenska lagstiftningsstrategier, Ny Juridik 35 Hettne, EU, Monopolen och försvaret av den rådande ordningen, Europarättslig tidskrift 36 FHI, Alkoholmonopol och Folkhälsa 37 Tullen, Alkohol från ett annat EU land, 38 Steiner, Woods EC Law s Rättsfall c 265/95, EU kommissionen mot Frankrike. Kommissionen ansåg att Frankrike hade varit för passiva mot att agera då bland annat franska bönder saboterat försändelser med frukt och grönsaker från andra medlemsländer. Även hotelser gentemot butiker som sålde utländsk frukt förekom i vid utsträckning, detta för att skrämma dem till att endast sälja franska jordbruksprodukter. Trots påtryckningar samt uppmaningar att ändra beteendet jobbade den franska regeringen i mycket sakta tempo. 8

13 medvetna handlande. Kommissionen kan sedan med hjälp av denna mekanism dra en medlemsstat inför EU domstolen om hindret kvarstår efter regleringen, dock måste det var ett hinder som utgör stora störningar kring varors fria rörlighet, det skall innebära stora förluster för enskilda individer eller hinder som kräver omedelbara statliga åtgärder. Dock fick denna mekanism en del kritik då kommissionen 2007 avlade en rapport om hur denna mekanism fungerade, en stor del av kritiken blev då riktad till dess tillämpningsområde. I samma rapport var det även två andra aspekter som togs upp, dessa var att det fanns en avsaknad av uppföljning av staternas åtgärder då kommissionen ingripit samt att det inte fanns ekonomiska sanktioner då medlemsländerna inte efterlevt de ändringar som kommissionen påpekat. 40 Då denna mekanism finns kan det tänkas att det var denna som EU använde sig av i Rosengrenmålet 41 då domstolen ogillade att Sverige hade restriktioner över vilka som får importera alkohol till Sverige. Det innebär inte i EU:s ögon att en stat har monopol om de endast har rätten att bestämma vilka som skall få sälja en viss vara. Detta är endast ett sätt att reglera vilka som har rätta sälja en vara men de säger inte vad eller varifrån varan skall vara producerad. 42 Det är fallet i Sverige där staten endast ger en rätt till Systembolaget att ha detaljhandel med alkohol men staten säger inte vad som skall säljas eller i vilka länder varorna skall ha produceras. Dock räknas Systembolaget som ett statligt monopol i och med att staten dels äger Systembolaget och dels säger var produkterna skall säljas. Tanken med artikel 37 är inte att den skall förbjuda monopol utan endast att se till att medlemsländerna inte har monopol med en diskriminerande effekt. Syftet är att artikeln skall skydda varornas fria rörlighet inom EU och att det inte finns några monopol som förhindrar detta. Alltså är inte syftet att den skall omintetgöra monopol utan att den mer skall kontrollera hur monopol får fungera. I exempelvis Franzén målet var det Svenska monopolet förenligt med artikel 37 medan det franska monopolet i mål 119/78 inte var förenligt med artikel 37 då fransmännen förbjöd att ett visst råmaterial inte fick användas om det kom från andra medlemsländer. 43 Det är även viktigt att poängtera att artikel 37 endast är tillämplig för monopol som rör varor och inte tjänster. Däremot kan medlemsländerna även bli granskade om de har monopol inom ett visst tjänsteområde och använder detta 40 Steiner, Woods EC Law s Rosengrenmålet, c 170/04, var ett rättsfall där några privatpersoner importerade vin direkt från producenten i Spanien. Vinet beslagtogs vid gränsen av tullen då privatimport via tredjeman stred mot alkohollagen (1994:1738). EU domstolen fastslog att detta var en importrestriktion som inte var förenlig med EU rätten. 42 Steiner, Woods EC Law s Ibid. 9

14 på ett diskriminerande vis, dock är det andra artiklar som berörs och de är ej relevant i detta sammanhang. Då ett monopol prövas inför EU domstolen saknar nästan all politisk argumentering, för att stödja monopolet, betydelse. Då domstolen prövar ett mål, som antingen kan ha frambragts av en nationell domstol eller av kommissionen, är det en rent juridisk prövning. Vilket innebär att domstolen framförallt granskar lagstiftningens uttalade syfte och sedan avgör huruvida detta syfte är proportionerligt, till de begränsningar som görs, eller ej Folkhälsa Varför tar EU domstolen hänsyn till att ett land använder folkhälsan som skäl för ett monopol men inte att man vill skydda djurlivet i en liten del av sitt land? Exempel på detta var då Danmark ville skydda en specifik sorts bin på Læsø och därför tillät de inte att andra sorters bin importerades till denna del av Danmark. Detta ansåg dock EU domstolen vara en kvantitativ import restriktion, vilket strider mot artikel 34 i funktionsfördraget. 45 Cassis de Dijon 120/78 Hessisches Finanzgericht 46 sände in en önskan om ett förhandsavgörande angående hur artikel 36, i EUF fördraget, mening åtgärd med motsvarande verkan som kvantitativa importrestriktioner skulle tolkas i samband med en tysk lag angående att likörer som inte uppgår till 25% ej får saluföras i Tyskland. Vilket innebär att många andra medlemsländers traditionella alkoholhaltiga drycker, i detta fall syftandes till likörer, inte fick saluföras på den tyska marknaden. Samt om denna tyska reglering skulle kunna innebära diskriminering enligt 37:e artikeln i EUF fördraget. Denna ansökan, om förhandsavgörande, gjordes då sökande i den nationella domstolen (Hessisches Finanzgericht) sökt tillstånd hos Bundesmonopolverwaltung für Branntwein 47 för att få tillstånd för att få importera fruktlikörer Cassis de Dijon med ursprung ifrån Frankrike, och sedan sälja likören på den tyska marknaden. Den tyska regeringen hävdade bland annat att denna reglering fanns för att skydda folkhälsan i den mån att personer inte blir lika lockad till att dricka alkohol om det innehåller en högre alkoholhalt. Då drycker med en högre alkoholhalt förtärs görs det ofta utspätt och ger inte samma effekt som om det 44 Hettne, Har Sverige spelat bort sina monopol? EU och svenska lagstiftningsstrategier, Ny Juridik 45 Steiner, Woods EC Law s Hessiska skattedomstolen 47 Federal monopoladministration för sprit 10

15 skulle finnas drycker med en lägre eller måttlig alkoholhalt, regeringen menade att tillvänjningen av alkohol sker mycket lättare om det är lägre eller måttlig alkoholmängd. Vidare hävdade regeringen även att genom att tillämpa högre gränser för alkoholhalten skyddas även konsumenterna gentemot illojal konkurrens. Genom att saluföra alkoholhaltiga drycker med lägre alkoholhalt skulle det innebära att många fler olika sorters drycker skulle cirkulera vilket skulle kunna innebära en konkurrensfördel genom att sälja dessa svagare drycker gentemot de starkare alternativen, då de svagare dryckerna är lättare att sälja. EU domstolen ansåg dock att det ej var tillförlitliga skäl att hävda att det var för att skydda folkhälsan som den lägsta alkoholprocenten var angiven. De dömde även att det innebar en restriktion gentemot utländska produkter att förbjuda saluföringen av alkohol under en viss alkoholprocent och att det därför stred mot artikel 34. Artikel 37 lämnade domstolen utan avseende då det berör funktionen av ett statligt monopol, vilket inte hör samman till denna fråga då det ej rörde sig om monopolets funktionssätt. I detta rättsfall fanns det motiverat att handelshinder inom gemenskapen ofta uppstår på grund av skillnader mellan medlemsländernas lagstiftning. Dessa skillnader kan ibland accepteras, då det bland annat berör alkohol, i fall då restriktionerna kan anses vara nödvändiga för att skydda folkhälsan, god handels sed samt konsumentskydd men även för att en effektiv skattekontroll skall kunna bedrivas. 48 Hanner C 438/02 Hannermålet avviker från övriga rättsfall som kommer att presenteras, detta rättsfall avviker på så sätt att det behandlar apoteksmonopolet och inte alkohol frågor som senare rättsfall. Dock är det ett relevant rättsfall då det berör artikel 34 samt artikel 37 i EUF fördraget. Hannermålet behandlade tolkningen av artiklarna 34, 37 samt 49 i EUFfördraget, den sista artikeln kommer dock inte att tas upp då det är artikel 34 samt 37 som är av intresse för uppsatsen. Målet berörde Krister Hanner som blivit åtalad av svenska myndigheterna efter det att bolaget Bringwell International AB, vilket Krister Hanner är verkställande direktör för, sålt 12 förpackningar Nicorette tuggummin samt Nicorette plåster, dessa räknas som receptfria läkemedel. Vid detta tillfälle hade endast Apoteket rätt att återförsälja receptfria samt receptbelagda läkemedel. Hanner menade att /78 Cassis de Dijon 11

16 detta ledde till ett statligt monopol som stod i strid gentemot artiklarna 34 samt 37 i EUF fördraget. Då Stockholms tingsrätt ställde sig tveksamma till huruvida detta kunde stämma valde de att be om ett förhandsavgörande från EU domstolen. Frågorna berörde bland annat huruvida ett nationellt fristående system, för prövning och godkännande av läkemedel som har till syfte att minska skadeverkningarna samt säkerställa en god kvalitet på läkemedel, kunde innebära att det faller under 37 artikeln i EUF fördraget. Då den nationella lagstiftningen säger att endast staten eller juridisk person, där staten har ett bestämmande inflytande, får bedriva detaljhandel av läkemedel. Detta för att tillfredsställa behovet av att läkemedlen är säkra och effektiva. Vidare ställdes även frågor om sådan nationell lagstiftning som nämnts ovan är ett hinder enligt artikel 34 i EUF fördraget. Krister Hanner menade i sitt anförande att det system som fanns för att välja produkter, som är grundat på förutsebara förändringar i efterfrågan, försvårade för en eventuell introduktion av nya receptfria läkemedel till Apotekens lager samt hyllor i butikerna. Han hävdade även att något vanligt som nässpray eller läkemedel mot feber och värk oftast är tillverkade i Sverige, har stark anknytning till Sverige eller blir sålda av svenska företag, vilket vore diskriminerande gentemot utländska produkter av liknande slag. Vidar menade han även att det fanns för få Apotek samt att deras öppettider var mycket begränsade. Dessutom på pekade Hanner att den ifrågasatta säljordningen knappast stod i proportion till dess syfte, att skydda allmänintresset, då det inte endast handlade om receptbelagda läkemedel utan även receptfria läkemedel. Den svenska regeringen hävdade som motargument att det är omständigheter som legat utanför Apotekets kontroll som gjort att de inte har haft ett mer blandat sortiment, att det bland annat har handlat om huruvida läkemedlet har varit subventionerat eller ej samt om de föreskrivande läkarnas val. De motiverad även den ifrågasatta säljordningen med att Apoteket var anförtrodda att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse då de sålde läkemedel till ett enhetligt pris i hela Sverige. Kommissionen såg i denna fråga att läkemedel från andra länder kan missgynnas i förhållande till handeln med inhemska läkemedel vilket kan leda till att det är diskriminerande. Då de ansåg att tillvägagångssättet för urvalet av receptfria läkemedel var för insynsskyddat samt att det inte fanns några krav på att avslag skall motiveras eller att det fanns möjlighet till en oberoende omprövning. Domstolen svar på frågorna som ställdes blev att de ansåg att artikel 37 i EUFfördraget (då artikel 31 EG) utgör ett hinder för en ordning som skulle innebära en ensamrätt till sådan detaljhandel som är utformat på det sätt som omtalats 12

17 vid den nationella domstolen, Stockholms tingsrätt. Detta konstaterade domstolen bland annat med stöd av att de ansåg att det för ett statligt försäljningsmonopol skall urvalskriterierna grundas oberoende på varifrån produkten kommer samt att det skal finnas krav på att motivering skal lämnas vid avslag samt att kontrollförfarandet skall vara oberoende. Vidare anförde de att ett monopols försäljningsnät skall vara utformat på så vis att konsumenternas tillgång till läkemedel inte begränsas så pass hårt att tillgängligheten äventyras. De övriga frågorna lämnade domstolen obesvarade då det ej ansågs vara nödvändigt att beakta dem på grund av svaret på första frågan. En intressant aspekt i Hannermålet var att den franske Generaladvokat Léger inte delade domstolens bedömning, utan ansåg att monopolet skulle ha granskats ur dess faktiska effekter istället för att hård dra funktionsfördragets artiklar. 49 Enligt Jörgen Hettne skulle den svenska regeringen ha formaterat om det svenska apoteksmonopolet på samma sätt som de gjorde med alkoholmonopolet, detta då apoteksmonopolet helt saknade kriterier och urvalsmetoder för apotekets sortiment. Med andra ord kan det sägas att apoteksmonopolet jämförds direkt med alkoholmonopolet av domstolen och att de krävde att motsvarande strukturella anpassningar som hade gjorts inom alkoholmonopolet även skulle ha gjorts i apoteksmonopolet. 50 Rosengrenmålet C 170/04 I detta mål sände Högsta domstolen en förfrågan för förhandsavgörande till EUdomstolen efter det att Rosengren m.fl., hädanefter kallad klagande, överklagat tidigare domar om beslagtagning av deras importerade vin. Klagande hade beställt, direkt ifrån deras bostäder med hjälp av postorder, vin ifrån producenten som fanns i Spanien. Dessa lådor hade sedan blivit beslagtagna i tullen då de ansågs strida mot den svenska alkohollagen som sade att privatpersoner endast får importera alkohol om de själva för in den. Frågorna som Högsta domstolen sände för förhandsavgörande berörde 1.huruvida det kan anses att ett förbud mot att privatpersoner direkt importerar alkohol, via exempelvis internet eller postorder, utgör en del i det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholen funktionssätt. Samt att det därför inte skall utgöra något hinder enligt artikel 34 utan bedömas enligt artikel 37 i EUF 49 Hettne, Apoteksdomen Monopolet på fallrepet, Europarättslig tidskrift 50 Ibid. 13

18 fördraget. 2. om detta skulle besvaras jakande skulle det då vara förenligt med 37:e artikeln EUF fördraget och 3. om det skulle svaras nekande skall det då anses enligt artikel 34 i EUF fördraget att det skall anses som ett hinder, trots att Systembolaget på begäran av konsumenten anskaffar alkoholhaltiga drycker som inte finns i lager. 4. ifall den senaste frågan svarades jakande, kunde det då anses vara befogat och proportionellt för att skydda människors hälsa och liv, med andra ord för att skydda folkhälsan. Om det är ett statligt monopol som berörs, där Systembolaget har fått rätten att sälja alkohol, skall denna fråga prövas i enlighet med artikel 37 i EUF fördraget då det berör monopolets funktionssätt. Dock skall de frågor som inte berör monopolets funktionssätt, även om de behandlar liknade saker, behandlas med hjälp av den 34:e artikeln EUF fördraget. Domstolens uppgift denna gång blir således att avgör huruvida det rör monopolet i sak eller dess funktionssätt. I Första frågan avgjorde domstolen att saken bör prövas med hjälp av artikel 34 i EUF fördraget och inte artikel 37 i EUF fördraget. Detta konstaterade domstolen efter att ha kommit fram till att monopolets funktion enligt alkohollagen(1994:1738) handlar om Systembolaget har ensamrätt i att återförsälja alkoholhaltiga drycker till konsumenterna i Sverige, det framgår dock inte att importen av nämnda drycker omfattas av denna ensamrätt. Åtgärden som är aktuell i den nationella domstolen påverkar förvisso den fria rörligheten av varor, då den reglerar importen av alkoholhaltiga drycker till Sverige, men åtgärden reglerar inte monopolets ensamrätt i att tillämpa detaljhandel med alkoholhaltiga drycker. På dessa grunder konstaterar därför domstolen att åtgärden inte rör monopolets utövande av sin särskilda funktion och därför kan det heller inte avse monopolets existens. Dock kan monopolets funktionssätt påverkas genom det förbud som återfinns i alkohollagen(1994:1738) 4:2 st.1 att privatpersoner som vill importera alkoholhaltiga drycker måste vända sig till monopolet, Systembolaget. Detta innebär dock ingen reglering av monopolets funktionssätt, då den inte räknas till detaljhandeln av alkohol i Sverige. Gällande den tredje frågan konstaterade domstolen att ett förbud enligt alkohollagen(1994:1738) 4:2 st1 innebär en kvantitativ importrestriktion enligt 34:e artikeln i EUF fördraget, trots att Systembolaget enligt alkohollagen på begäran måste importera de berörda dryckerna. Den fjärde frågan, huruvida det kunde anses att hindret enligt 34:e artikeln i EUF fördraget var befogat samt proportionerligt för att skydda folkhälsan, ansåg domstolen att förbudet inte var proportionerligt för att skydda folkhälsan samt att det inte var ändamålsmässigt för att uppnå syftet att allmänt begränsa 14

19 alkoholkonsumtionen 51. Kommissionen mot Sverige C 186/05 Kommissionen drog Sverige inför EU domstolen år 2005, de hävdade att domstolen skulle döma Sverige för fördragsbrott då Sverige hade åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 34 i EUF fördraget (då art.28 EG), då Sverige hade ett förbud för privatpersoner att importera alkohol via oberoende mellanhand eller yrkesmässigt befordrad. Förbudet var heller ej godtagbart enligt artikel 36 I EUF fördraget. Kommissionen valde att dra Sverige inför EU domstolen då de inte delade samma mening om huruvida Sveriges förbud mot privatimport av alkohol, med hjälp av oberoende mellanhand eller yrkesmässigt befordrad, stred mot artikel 34 i EUF fördraget. Sverige hävdade att privatimporten omfattades av det svenska alkoholmonopolet och att frågan därför skulle prövas med hjälp av artikel 37 i EUF fördraget. De menade även att reglerna gällande gränsöverskridande leveranser av alkohol inte kunde ändras på grund av folkhälsoskäl, band annat menade den svenska regeringen att de vill förhindra att ungdomar skall kunna inhandla alkohol och därför är dessa regleringar av största vikt. Kommissionen hävdade att då svenska medborgare kan införskaffa hur mycket vin, starköl eller övriga spritdrycker som de önskar på Systembolaget och så frekvent som de önskar, kan inte förbudet av privatimport motiveras med att det skall skydda folkhälsan. Vidare hävdade kommissionen att privatimporten kan särskiljas från det svenska alkoholmonopolets funktionssätt även om dess påverkan är den samma, på grund av detta skall saken prövas med hjälp av artikel 34 i EUF fördraget. Då det konstaterades i Rosengrenmålet att det ej var ett tillräckligt starkt skäl att hänvisa till folkhälsan för att få ha den sortens förbud, ansåg domstolen att det inte skulle komma att ändras i detta fall. Domstolen fastställde att (Konungariket) Sverige i och med detta gjort sig skyldiga till fördragsbrott då de åsidosatt artiklarna 34 samt 36 i EUF fördraget genom att förbjuda privatpersoner att importera alkohol via tredjeman. 51 C 170/04 punkt 58 15

20 Kap. 3 Sverige Detta avsnitt kommer att behandla monopol i Sverige, det kommer dels kortfattat beskrivas vilka monopol som staten har idag samt vad som har ändrats inom dessa, störst vikt läggs dock vid alkoholmonopolet. Relevanta rättsfall kommer även tas upp och beskrivas. 3.1 Monopol Ett monopol beskrivs av Nationalencyklopedin som en marknad där en organisation eller ett företag behärskar utbudet av en vara eller en tjänst. 52 Vidare kan det även finnas olika sorters monopol där alkoholmonopolet benämns som ett rättsligt monopol då det är avgjort genom lag, en annan sorts monopol är s.k. naturliga monopol som uppstår genom att ett företag kontrollerar en hel marknad Varför monopol Idag har vi två stora monopol i Sverige dessa är alkoholmonopolet samt spelmonopolet, tidigare fanns även ett apoteksmonopol men detta upphävdes i januari Alkoholmonopolet kan sägas har funnits i Sverige sedan 1917 då Brattsystemet infördes, detta innebar att endast de personer som kunde uppföra sig då de drack alkohol och inte ställde till med några negativa konsekvenser hade rätten att köpa alkohol. Detta kontrollerades genom att varje person som beviljades rätten att införskaffa alkohol fick en ransonerings bok, utöver denna ransonering var alkoholförsäljningen ytterst noggrant kontrollerat. Brattsystemet upphörde 1955 men den strikta alkoholpolitiken levde kvar och de lokala monopolen utvecklades till ett nationellt detaljhandelsmonopol för alkohol, Systembolaget infördes. 55 FHI skriver i en artikel på sin hemsida att ett av syftetena med detaljhandelsmonopolet för alkohol är att det skall eliminera vinstintresset. De menar även att genom att ett monopol finns håller det nere de skadeverkningar som alkohol orsakar samt att konsumtionen minskar då det kan säljas begränsade mängder. Vidare hävdar de även att om nya försäljningskanaler uppstår kommer detta att vara ett hot gentemot det svenska detaljhandelsmonopolet. 56 Konkurrensverket tycks även stödja FHI:s tankegång då de uttrycker det som att Sveriges alkoholpolitiks syfte är att begränsa den totala alkoholkonsumtionen samt de skador som uppkommer i samband med alkohol. Dessa begränsningar 52 Nationalencyklopedin sökord: monopol 53 Bernitz, Svensk och europeisk marknadsrätt 1 s Nationalencyklopedin, sökord: apotek 55 FHI, Alkoholmonopol och folkhälsa s FHI, Gårdsförsäljning inte förenligt med EG rätt och med mål för folkhälsan 16

21 kan idag kontrolleras genom de öppettider samt försäljningsregler som Systembolaget har Alkoholmonopolet I alkohollagen (2010:1622) 5:1 står det att det skall finnas ett särskilt för ända målet bildat aktiebolag som behandlar detaljhandel med spritdrycker,vin, starköl och andra jästa drycker. Detta detaljhandelsbolag skall ägas av staten. Detta visar att det i Sverige skall finnas ett monopol på försäljningen av alkohol i detaljhandeln. Det betonades av Socialutskottet att det svenska alkoholmonopolet som kontrolleras genom Systembolaget är en av hörnpelarna i den restriktiva svenska alkoholpolitiken. Socialutskottet ansåg att den strikta alkoholpolitiken har haft ett gott syfte och att därför skall det inte diskuteras huruvida alkoholmonopolet bör upphävas, utan det bör försvaras. 58 Förr hade inte privatpersoner rätt att importera alkoholhaltiga drycker från utlandet utan detta var något som skulle ske via Systembolaget, idag kan däremot privatpersoner med hjälp av tredjeman importera från andra länder, dock skall det poängteras att då detta sker skall privatpersonen se till att allt går rätt till enligt införselreglerna. Då det ibland förekommit att personer har försökt att importera utan att betala skatt har dessa riskerade att bli tagna på bar gärning och sedan bli åtalade för att ha stridit mot den svenska alkohollagstiftningen. 59 I och med Sveriges inträde i EU har alkohollagen ändrats och gjorts mer modern, mycket som förr var förbjudet är nu tillåtet för att anpassa sig till de lagar och regler som EU medlemskapet innebär. Till exempel är det idag tillåtet att beställa alkoholhaltiga drycker, såsom vin, på internet från andra länder och få det fraktat av tredjeman hem till sig själv. Detta var tidigare inte tillåtet och är en klar influens av EU. I Rosengrenmålet var det just detta som hade hänt. 60 Franzénmålet C 185/95 Franzénmålet (C 189/95) handlade om en butiksägare vid namn Harry Franzén som några dagar efter Sveriges instigande i EU beslöt sig för att sälja vin i sin matvarubutik som han införskaffat på Systembolaget eller i Danmark. Franzén menade att Sveriges dåvarande alkohollag inte var förenlig med EU:s lagstiftning och ansåg sig därför ha rätten att sälja vin i sin matvarubutik. Då han bröt mot Sveriges alkohollag blev han åtalad för detta. Dock begärde Landskrona Tingsrätt ett förhandsavgörande från EU domstolen för att kunna avkunna en dom. De ställde tre frågor rörande tolkning av artiklarna 30(idag 34 i EUF fördraget) samt 37(idag 37 i EUF fördraget). Dessa tre frågor var: 57 KKV, Konkurrensen i Sverige SOU 2009:22 s Tullverket, Alkohol från ett annat EU land, 60 C 170/04 17

22 Är ett lagstadgat monopol sådant som Systembolaget förenligt med artikel 30 i romfördraget? Strider ett lagstadgat monopol sådant som Systembolaget mot artikel 37 i romfördraget, och om det gör det skall då monopolet upphöra eller kan det anpassas? Om ett monopol sådant som Systembolaget skulle anses strida mot artikel 37, föreligger då någon anpassningsperiod eller skulle bolaget ha upplösts eller anpassning ha skett den 1 januari 1995? 61 Dessa tre frågor var viktiga för det kan anses vara första gången som det svenska alkoholmonopolet utmanats. Även att Landskrona Tingsrätt ansökt om förhandsavgörande hos EU domstolen tyder på att även de var tveksamma om hur denna fråga skulle bedömas. Domstolen avgjorde att artikel 37 inte utgjorde något hinder för ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker. Dock utgör artiklarna 30(34 EUFfördraget) samt 36(36 i EUF fördraget) hinder för nationella bestämmelser genom att det krävs tillverknings eller partihandelstillstånd för att få importera alkoholhaltiga drycker. Den tredje frågan besvarades ej då den endast var ställd då den andra frågan svarandes jakande, något som inte skedde denna gång. Alltså dömdes Henry Franzén till att ersätta rättegångskostnaderna då han ej fick rätt av domstolen. 62 Han blev även dömd till böter för att uppsåtligen och utan tillstånd ha sålt vin i sin affär, vilket strider mot den svenska alkohollagstiftningen. 63 Rättsfallet har varit väldigt uppmärksammat i media och i min mening kan detta ha varit startskottet till diskussionen kring alkoholmonopolet. Generaladvokaten Elmer delade dock inte domstolens bedömning utan han var väldigt kritisk gentemot det svenska alkoholmonopolet, han var inte imponerad av de strukturella anpassningar som Sverige hade gjort utan granskade alkoholmonopolets faktiska effekter på den inre marknaden. 64 Han ifrågasatte bland annat alkoholmonopolets syfte, att skydda folkhälsan. Vilket han gjorde med hjälp av en studie som visat att några få små glas vin om dagen, en mängd mellan lite och måttlig, kan vara nyttigt och att det kan minska risken för att dö i hjärt och kärlsjukdomar. Det starkaste argumentet som Elmer anförde var att det svenska alkoholmonopolet var för centraliserat samt att monopolet var för långtgående och därmed oproportionerlig för sitt syfte c 189/95 62 Ibid 63 Hettne, Apoteksdomen Monopolet på fallrepet? Europarättslig tidskrift 64 Ibid 65 Hettne, Har Sverige spelat bort sina monopol? EU och svenska lagstiftningsstrategier, Ny Juridik 18

23 I Franzénmålet kan Harry Franzén både ses som vinnare och förlorare, trots att han blev dömd för att ha stridit gentemot den svenska alkohollagen fick han rätt i att det förelåg vissa frågor som ej var förenliga med EU rätten. Detta mål innebar att Sverige var tvungen till att se över sin alkohollag för att få den att överensstämma med EU:s regleringar kring den fria rörligheten av varor. Jörgen Hettne kommenterar Franzéndomen i sin artikel, Har Sverige spelat bort sina monopol? EU och svenska lagstiftningsstrategier, att Systembolaget framställdes som ett hälsopolitiskt filter utan vinstintresse. Systembolaget fick, med sina restriktiva öppettider och högre priser, befolkningen att dricka måttligare. Dock ställer han sig frågande till hur EU domstolen skulle se på alkoholmonopolet idag då de tummar på öppettiderna och vill sänka priserna för att bemöta konkurrensen ifrån privatimporten Folkhälsa I mina efterforskningar till denna uppsats har jag inte funnit en klar definition av vad som skall menas med folkhälsa i propositioner, utredningar och rättsfall. Därför har mitt antagande blivit att det är samma benämning som återfinns i Nationalencyklopedin. Nationalencyklopedin definierar folkhälsa som: det allmänna hälsotillståndet inom befolkningen. 67 detta säger inte mycket utan lämnar en del att önska. Dock kan det utläsas att medelåldern i Sverige idag är en av de högsta i världen, att kvinnor lever längre än män men att kvinnor oftare drabbas av sjukdomar än vad män gör. Detta motiveras med att kvinnor och män oftast har olika levnadsvanor. Män tenderar att vara mer inblandade i våldsamma sammanhang, ha andra alkohol vanor och att de röker mera än vad kvinnor gör. Detta kan antas leda till att dödligheten är större bland männen än kvinnorna. 68 I propositionen 2009/10:125 uttrycks målet för den svenska alkoholpolitiken bland annat sägs följande: Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens skadeverkningar. Målet ska nås genom insatser som motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad total alkoholkonsumtion. Ett av de främsta och mest grundläggande politiska instrumenten för att nå detta mål är en restriktiv lagstiftning på alkoholområdet. 69 Det finns dock studier som tyder på att en måttlig alkoholkonsumtion inte alltid är skadlig utan i vissa fall kan vara nyttigt. Exempelvis har det funnits studier där det har hävdats att ett glas upp till ett par glas om dagen kan vara mer 66 Hettne, Har Sverige spelat bort sina monopol? EU och svenska lagstiftningsstrategier, Ny Juridik 67 Nationalencyklopedin sökord: folkhälsa 68 Ibid. 69 Prop. 2009/10:125 s.55 19