Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

Transkript

1 Redovisning av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten 2009 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

2 Innehåll Samverkansrådets ordförande har ordet 3 Reflektion från Operativa rådet 4 Uppdraget från Regeringen 5 Den gemensamma plattformen 6 Samverkansrådet 6 Operativa rådet 6 Kansliet för Samverkansrådet och Operativa rådet 6 Nationellt underrättelsecenter NUC 6 Regionala underrättelsecenter RUC 7 Aktionsgrupper 7 Rådens arbete och resultatet av de 18 insatserna 8 Samverkansrådet 8 Operativa rådet 8 Resultatet av de insatser som beslutats i Operativa rådet 8 Nedlagd tid 9 Resultat 9 Beskrivning av två genomförda insatser Insats mot kriminellt nätverk Liquid 12 Myndighetsgemensam underrättelseverksamhet 13 Nationellt underrättelsecenter NUC 13 Regionala underrättelsecenter RUC 13 Exempel på ärenden som hanterats av RUC 13 Satsningens mervärde 15 Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: VL /10 Grafisk form: Alenäs Grafisk Form Foto: Peter Knutson s.3, Peter Phillips s.4 Upplaga: 500 ex Tryck: RPS tryckeri, Stockholm 2010

3 Samverkansrådets ordförande har ordet Grov organiserad brottslighet ställer till stor skada och den ökar, såväl i Sverige som internationellt. Antalet personer som ingår i kriminella grupperingar blir fler. Den gränsöverskridande kriminaliteten växer och antalet fall av misstänkt penningtvätt stiger. Därför var det med glädje som vi tog emot regeringens uppdrag att ta ett samlat grepp i kampen mot denna brottslighet. Polisen och åtta andra myndigheter fick i uppdrag att hitta en organisationsform där vi gemensamt verkar över läns- och myndighetsgränser, för att på bästa sätt slå mot kriminella nätverk och individer över hela Sverige. Uppdraget kom i juli 2008, vi redovisade det i juni 2009 och arbetet drog igång direkt. På ett år gick vi från ord till handling. På ett år arbetade vi fram en gemensam plattform, med en organisation och arbetssätt där vi drar nytta av de olika myndigheternas samlade kunskaper och krafter. Två råd, ett kansli, ett nationellt underrättelsecenter, åtta regionala underrättelsecenter och åtta aktionsgrupper i alla delar drog arbetet igång. Dessutom har vi inom Polisen skapat en nationell strategisk ledningsgrupp. Syftet med gruppen är i första hand att skapa enighet inom Polisen rörande satsningen mot grov organiserad brottslighet. Samverkansrådet, som består av oss som leder de samverkande myndigheterna, inledde också vårt arbete. Den 2 december träffades vi för andra gången och hade ett viktigt beslut att fatta. Det handlade om 2010 års inriktning. Till grund för beslutet hade vi en lägesbild över den grova organiserade brottsligheten i Sverige. Den bilden består av en sammanställning av de samverkande myndigheternas strategiska lägesbilder. Det är därmed den mest heltäckande bilden av den organiserade brottsligheten som vi någonsin haft och det är viktigt. Den grova organiserade brottsligheten rör sig i alla delar av samhället. Den är gränsöverskridande och multikriminell. De kriminella organisationer som säljer narkotika, kan också smuggla cigaretter, miljöfarligt avfall eller människor. De använder sig ofta av svart arbetskraft och utnyttjar sitt våldskapital till att vinna fördelar. Dessutom byter de kriminella snabbt verksamhet och inriktning, bara det finns pengar att tjäna. Med information från flera håll kan vår bild av den organiserade kriminaliteten vara kontinuerligt uppdaterad och mer heltäckande. Den strategiska lägesbilden gav oss i Samverkansrådet ett bra underlag för beslut om mobiliseringens inriktning. Vi ska prioritera arbetet mot kriminella som använder företag, våld och otillåten påverkan. I fokus ligger deras brottsbyte och vinster. Den grova organiserade brottsligheten bekämpas bäst med enade krafter och från flera håll. När vi lägger ihop våra pusselbitar blir vi klokare. När vi sätter in gemensamma krafter blir vi starkare. Kampen mot den grova organiserade brottsligheten fortsätter och vi för den tillsammans. Bengt Svenson Rikspolischef Myn dig h ete r i samve r kan mot de n organ ise rade b rottslig h ete n 3

4 Reflektion från Operativa rådet 2009 startade mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet. Åtta särskilda aktionsgrupper inrättades runt om i landet. De regionala underrättelsecentren utökades till åtta och förstärktes med nya krafter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Kriminalvården, Migrationsverket och Försäkringskassan. Tillsammans med Polisen inhämtar och analyserar de information som leder till att grovt kriminella grips, åtalas, döms och brottsvinster förverkas eller utmäts. Detta är kärnan i mobiliseringen. Tillsammans är vi klokare och vassare. Tillsammans kan vi agera på flera fronter, både mot den grova kriminaliteten i sig och mot de kriminellas brottsvinster, som pengar och ägodelar. På så sätt försvagar vi de kriminella organisationerna, direkt och på sikt. Jag är ordförande i Operativa rådet och för mig innebar mobiliseringen att vi blev många fler runt bordet. I ett slag blev vi 24. Dessutom fick alla ett mandat att på jämlik basis fatta beslut som är bindande för myndigheterna. Vi träffas varannan vecka och beslutar vilka ärenden som aktionsgrupperna ska jobba med. Vi säkerställer också att aktionsgrupperna har rätt bemanning och att de förstärker varandra vid behov. Ett nytt Operativt råd med fler deltagare, ett nytt mandat och ett delvis nytt uppdrag detta var en utmaning för mig. Men samarbetet präglades av entusiasm och delaktighet från start. Vi hittade snart en struktur och ett arbetssätt som känns effektivt. De ärenden som hamnar på Operativa rådets bord ska ha tyngd och de ska ligga inom ramen för Samverkansrådets beslut om inriktningar. Under första halvåret var inflödet av ärenden tillfredsställande. Vi beslutade om 18 insatser. Flera insatser har lett till tillslag och pågående förundersökningar. Och fler kommer. Vad behöver vi utveckla under 2010? Det viktigaste är att ge den nationella ansatsen fullt genomslag. Vi behöver lyfta blicken och anta ett större nationellt perspektiv. Den grova organiserade brottsligheten stannar inte vid länseller regiongränser. Under 2009 har aktionsgrupperna till största del arbetat med insatser i de egna regionerna. Arbetet har hittills mer präglats av regional förstärkning än nationell satsning. Det viktigaste är alltså att öka samverkan mellan de sju regionerna. Det kan till exempel innebära att en aktionsgrupp under en tid lånar ut spanare till en annan region för att få in underrättelser om ett kriminellt nätverk inför ett tillslag. Eller att två aktionsgrupper gör ett gemensamt arbete i en tredje region. Det är också viktigt att fortsätta utveckla samverkansarbetet mellan myndigheterna. Först med en ökad samverkan kan vi dra full nytta av kraften och utnyttja myndigheternas resurser optimalt i denna nationella mobilisering. Initiativ till insatser bör kunna komma från fler myndigheter än polisen. Detta handlar till stor del om en kulturförändring, om att tänka i nya banor. Om man antar det nationella perspektivet både vad gäller den organiserade brottsligheten och vår kamp mot denna uppenbarar sig nya möjligheter. När vi ser helheten kan vi bättre se var och hur vi ska sätta in krafterna för att få störst effekt. Dessutom är jag övertygad om att Sveriges olika landsändar har mycket att lära varandra och att korsbefruktning är utvecklande, både för individen och för organisationen. Detta för mig över till en annan utmaning att utveckla kunskapsöverföringen inom mobiliseringen. Frågan är hur vi tar till vara den kunskap och de erfarenheter som vi får i detta banbrytande arbete. Det gäller både arbetssätt och metodfrågor. Jag instämmer i Brå:s utvärdering av vår tidigare satsning mot organiserad brottslighet (Rapport 2009:19) där de påpekar att vi i högre grad behöver bli en lärande organisation. Tommy Hydfors Ordförande i Operativa rådet 4 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

5 Uppdraget från Regeringen Under hösten 2007 tog regeringen beslut om en nationell satsning mot den grova organiserade brottsligheten. Justitiedepartementet gav ett antal experter i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för en effektivare och mer uthållig bekämpning av denna brottslighet. Med stöd av experternas förslag 1 utformade regeringen ett beslut för hur arbetet skulle gå vidare. I juli 2008 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Arbetet skulle bedrivas tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. I uppdraget ingick att vidta åtgärder för att inrätta särskilda aktionsgrupper vid åtta polismyndigheter och Rikskriminalpolisen etablera permanenta myndighetsgemensamma regionala underrättelsecenter (RUC) på åtta platser i landet fortsätta att utveckla ett myndighetsgemensamt nationellt underrättelsecenter (NUC) vid Rikskriminalpolisens underrättelsesektion 1 Nationell mobilisering överväganden och förslag (Ds 2008:38). säkerställa en bred myndighetsrepresentation i Operativa rådet där representanterna ska ha befogenhet att fatta bindande beslut för den myndighet de företräder årligen redovisa resultaten av satsningen. 2 Uppdraget omfattade också att myndigheterna i övrigt skulle överväga och vidta åtgärder som bidrar till att genomföra uppdraget. Polisen fick i uppdrag att ansvara för all samordning i samband med att uppdraget genomfördes. Regeringen uttryckte tydligt att utgångspunkten för uppdraget skulle vara att detta genomfördes utifrån en av myndigheterna gemensamt framtagen lägesbild, som utmynnade i ett beslut om en gemensam nationell strategisk inriktning. Slutredovisningen av uppdraget överlämnades till regeringen i slutet av juni I redovisningen presenterades bland annat att det ursprungliga Operativa rådet skulle delas i två råd: Samverkansrådet och Operativa rådet i en ny konstellation. 2 Regeringsbeslut Ι:7 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten (Ju2008/5776/PO). 3 Slutredovisning regeringen (POA /08). Myn dig h ete r i samve r kan mot de n organ ise rade b rottslig h ete n 5

6 Den gemensamma plattformen I juni 2009 undertecknades en överenskommelse mellan följande myndigheter: Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. I dokumentet benämns dessa fortsättningsvis samverkansmyndigheterna. Undertecknandet innebar att den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten trädde i kraft den 1 juli. Organisationen för satsningen består av två råd, ett kansli, ett nationellt underrättelsecenter, åtta regionala underrättelsecenter och åtta aktionsgrupper. Denna gemensamma plattform beskrivs nedan. Samverkansrådet Samverkansrådet består av de nio samverkansmyndigheternas chefer samt Rikskriminalchefen som föredragande. Rådets huvuduppgift är att fatta beslut om den strategiska inriktningen för satsningen. Rådet sammanträder två gånger om året och ordförande är rikspolischefen. Från Nationella underrättelsecentret beställer Samverkansrådet årligen en myndighetsgemensam lägesbild av den grova organiserade brottsligheten. Utifrån lägesbilden tas ett årligt strategiskt inriktningsbeslut fram. Beslutet fastställs av Samverkansrådet och är styrande för verksamheten i Operativa rådet. Beslut fattas alltid i konsensus. Operativa rådet Operativa rådet består av höga operativa chefer från samma myndigheter som är representerade i Samverkansrådet. Fyra av dessa har en utökad representation i rådet. Detta gäller för Ekobrottsmyndigheten som representeras av både en åklagare och en polis, Skatteverket med en person från beskattningsverksamheten och en från den brottsbekämpande verksamheten samt Åklagarmyndigheten som representeras av åklagare från de tre internationella åklagarkamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Polisen representeras av åtta chefer från de sju regionerna (Region Nord har två representanter) 4 samt från Rikskriminalpolisen. Rådet har totalt 24 medlemmar. Representanterna i rådet har mandat att fatta operativa beslut för sin myndighet eller polisregion. Operativa rådet har i uppgift att prioritera den nationella operativa inriktningen samt att besluta om användandet av aktionsgrupper och andra multidisciplinära resurser i enskilda ärenden. Rådet sammanträder varannan vecka och ordförande är biträdande Rikskriminalchefen. Beslut fattas alltid i konsensus. Kansliet för Samverkansrådet och Operativa rådet Till stöd för de båda råden har ett kansli inrättats. Detta består av sju personer (chef, ställföreträdande chef, två handläggare, två controllers och sekreterare). Kansliet utgör en myndighetsgemensam berednings-, uppföljnings- och redovisningsfunktion och är navet för verksamheten inom ramen för rådens uppdrag. Kansliets huvuduppgift är att planera, bereda, lämna förslag till beslut, protokollera och följa upp Operativa rådets möten - men även att stödja Samverkansrådet på liknande sätt. Dessutom ansvarar Kansliet för att årligen sammanställa en redovisning av resultatet av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet till regeringen. Nationellt underrättelsecenter NUC Det nationella underrättelsecentret består av personal från samverkansmyndigheterna utom Åklagarmyndigheten. Dessutom finns Försäkringskassan och Migrationsverket representerade. Centret består dels av en strategisk analysfunktion och en kommande operativ underrättelsefunktion. Samordning och utveckling av centret sker genom en huvudarbetsgrupp med representanter från de medverkande myndigheterna. 4 De sju regionerna är Nord (Västerbotten, Västernorrland, Norrbotten och Jämtland), Bergslagen (Örebro, Dalarna och Värmland), Mitt (Uppsala, Gävleborg och Västmanland), Stockholm (Stockholm och Gotland), Öst (Östergötland, Södermanland och Jönköping), Väst (Västra Götaland och Halland) samt Syd (Skåne, Kalmar, Kronoberg och Blekinge). 6 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

7 Regionala underrättelsecenter RUC De regionala underrättelsecentren består av en styrgrupp och en handläggargrupp med chefer respektive handläggare från samverkansmyndigheterna samt Försäkringskassan och Migrationsverket. Centren finns på åtta platser i landet 5. Sammansättningen i grupperna och mötesfrekvensen ser lite olika ut, men i regel arbetar handläggarna minst tre dagar i veckan i gemensamma lokaler. Alla förslag till insatser som ska beslutas i Operativa rådet ska ha bearbetats av RUC alternativt NUC. 5 Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Aktionsgrupper Aktionsgrupperna består av 200 polisanställda som är fördelade på de sju regionerna och vid Rikskriminalpolisen. Grupperna består av chefer/ledare, spanare, utredare, analytiker, registratorer och administratörer. Aktionsgruppernas storlek varierar. Regionerna Stockholm, Väst, Syd och Rikskriminalpolisen har 30 anställda medan de andra regionerna har 20 anställda. Grupperna ska i princip uteslutande arbeta i insatser beslutade av Operativa rådet. Aktionsgrupperna är administrativt och fysiskt placerade i åtta polismyndigheter (inom ramen för regionsindelningen där Nord är delad på två orter) och vid Rikskriminalpolisen, men de ska verka nationellt och flexibelt. Myn dig h ete r i samve r kan mot de n organ ise rade b rottslig h ete n 7

8 Rådens arbete och resultatet av de 18 insatserna Samverkansrådet Samverkansrådet har haft tre möten totalt. Vid samverkansmyndigheternas första möte fastställde man formerna för rådet och beslut togs om att formellt inrätta Samverkansrådet. NUC fick till uppgift att ta fram en myndighetsgemensam lägesbild för Vid rådets andra möte togs beslut om en strategisk inriktning för resten av året. Rådet gav NUC i uppdrag att ta fram en ny lägesbild för nästkommande år och Rikspolisstyrelsen fick uppgiften att ta fram ett förslag på en gemensam mediepolicy. Vid årets sista möte beslutade rådet om den strategiska inriktningen för 2010 utifrån den lägesbild som NUC presenterade. Vid mötet fastställdes den gemensamma mediepolicyn som Rikspolisstyrelsen föreslog. Rådet beslutade slutligen att ge huvudarbetsgruppen för NUC i uppdrag att fortsätta utveckla samarbetet inom den myndighetsgemensamma underrättelsetjänsten vid centret. Operativa rådet Operativa rådet sammanträdde i den nya konstellationen för första gången i början av juli och har haft totalt nio möten. Vid mötena har man bland annat beslutat vilka insatser polisens åtta aktionsgrupper ska genomföra i samarbete med övriga myndigheter. Operativa rådet har under året fattat beslut om att starta 18 operativa insatser 6 och av dessa har 4 avslutats. De 18 operativa insatserna har följande huvudinriktningar: 11 av insatserna riktar sig mot kriminella organisationer/nätverk/konstellationer 5 insatser riktar sig mot organiserad narkotikahandel 1 insats riktar sig mot organiserade grova stölder 1 insats riktar sig mot organiserad grov vålds - brottslighet Kansliet har vid varje möte redovisat en realtidsuppföljning och den aktuella resurssättningen i de pågående insatserna. Denna uppföljning har legat till grund för rådets fortlöpande beslut om huruvida insatserna ska fortsätta oförändrat, förlängas eller avslutas. Rådet har fastställt en helt ny Alcatrazlista. Detta är en förteckning över personer som bedöms vara landets mest aktiva inom organiserad och systemhotande brottslighet. Listan ska revideras två gånger om året. Operativa rådet har också bedrivit ett utvecklingsarbete vad gäller beredning och uppföljning genom ett nära samarbete mellan Kansliet och samverkansmyndigheterna. Utöver detta har Operativa rådet (via Kansliet) varit det forum som polismyndigheterna vänt sig till med äskanden om de särskilda medel som regeringen avsatt för bekämpning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Resultatet av de insatser som beslutats i Operativa rådet Redovisningen omfattar enbart resultat utifrån det nationella perspektivet, det vill säga insatser som beslutats i Operativa rådet. Tidsmässigt lägger myndigheterna också ned stora resurser i det regionala samverkansarbetet utifrån ärenden som tas fram av RUC 7. Denna tid ingår dock inte i redovisningen. Flera av insatserna har inte avslutats ännu, utan fortsätter under Detta innebär att för vissa insatser kan endast nedlagd tid och eventuellt delresultat redovisas. Kansliet har tillsammans med representanter från samtliga samverkansmyndigheter tagit fram en uppföljningsmodell under hösten. Den utgår från de insatser som Operativa rådet har beslutat om och från den regionindelning som används inom Polisen eftersom både aktionsgrupper och RUC är placerade enligt denna indelning. 6 I en insats kan flera ärenden ingå. 7 Det saknas enhetligt system för att mäta denna tid. Mer om detta i avsnittet Myndighetsgemensam underrättelseverksamhet. 8 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

9 ser i det regionala samverkansarbetet utifrån ärenden som tas fram av RUC. 7 Denna tid ingår dock inte i redovisningen. Flera av insatserna har inte avslutats ännu, utan fortsätter under Detta innebär att för vissa insatser kan endast nedlagd tid och eventuellt delresultat redovisas. Nedlagd tid Den totala tid som samverkansmyndigheterna redovisat för de 18 operativa insatserna under året ligger på timmar 8. Kansliet har tillsammans med representanter från samtliga samverkansmyndigheter tagit fram en uppföljningsmodell under hösten. Den utgår från de insatser som Operativa rådet har beslutat om och från den regionindelning som används inom Polisen eftersom både aktionsgrupper och RUC är placerade enligt denna indelning. Nedlagd tid Den totala tid som samverkansmyndigheterna redovisat för de 18 operativa insatserna under året ligger på timmar 8. Diagrammet visar att antalet redovisade nedlagda timmar Polisen varierar har en hög del kraftigt av den nedlagda mellan tiden (134 myndigheterna. 310 timmar av totala timmar Polisen Diagrammet visar att antalet redovisade nedlagda timmar varierar kraftigt mellan myndigheterna. har en hög del av den nedlagda tiden ( timmar av 7 Det saknas enhetligt system för att mäta denna tid. Mer om detta i avsnittet Myndighetsgemensam underrättelseverksamhet. totala timmar ), vilket är naturligt då Polisen har 8 Kan jämföras med ett ungefärligt mått på en årsarbetskraft på cirka timmar. Vad man som läsare måste ha en i åtanke särskilt att satsningen avsatt mot den grova resurs, organiserade aktionsgrupperna, brottsligheten i praktiken inte startade förrän som 1 oktober ska arbeta mot den grova organiserade brottsligheten. Polisens 2009 då aktionsgrupperna var fullt bemannade och hade genomfört viss introduktionsutbildning. nedlagda tid är uppdelad mellan personal i aktionsgrupp 10 och personal som inte ingår i aktionsgrupp men som har bistått i insatserna. De övriga samverkansmyndigheterna har lagt ner totalt timmar, vilket motsvarar nästan 5 procent av den totala nedlagda tiden. Av de 18 operativa insatserna har Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården och Säkerhetspolisen redovisat tid i 1 insats. Kronofogdemyndigheten och Tullverket har redovisat tid i 3 insatser vardera medan Skatteverket har varit involverat i 5 insatser. Åklagarmyndigheten har redovisat tid i 12 insatser. 8 Kan jämföras med ett ungefärligt mått på en årsarbetskraft på cirka timmar. Vad man som läsare måste ha i åtanke är att satsningen mot den grova organiserade brottsligheten i praktiken inte startade förrän 1 oktober 2009 då aktionsgrupperna var fullt bemannade och hade genomfört viss introduktionsutbildning. I diagrammet redovisas nedlagd tid i insatserna per region för samtliga samverkansmyndigheter. Fördelningen av tid per region grundas på vilken polisregion som haft huvudansvaret för insatsen. För till exempel Region Nord innebär detta att aktionsgruppen i denna region haft ansvaret för insatsen. I den redovisade tiden ingår då, förutom denna aktionsgrupps tid, även andra polisregioners och samtliga samverkande myndigheters nedlagda tid i insatsen. Resultat Insatserna har lett till att 92 personer har blivit anhållna och av dessa har 70 häktats. Totalt har 145 personer varit misstänkta i de 18 insatserna. Två insatser har resulterat i att 2 personer har blivit dömda i tingsrätten till sammanlagt 5 år och 8 månaders fängelse. Några av insatserna har även lett till beslag av till exempel narkotika, kontanta medel och dopningsmedel. Nedan följer redovisning av resultaten per region. Region Nord (Västerbotten, Västernorrland, Norrbotten och Jämtland) Inom Region Nord har två insatser beslutats i Operativa rådet. Insatserna har resulterat i att 45 personer har anhållits och av dessa har 36 häktats. Totalt har 55 personer varit misstänkta i insatserna. I insatserna har beslag gjorts av till exempel kontanta medel (ca 1,5 miljoner kronor), narkotika (12 gram av kokain och amfetamin) och framför allt stora mängder av dopningsmedel. När det gäller de kontanta medlen så har Kronofogdemyndigheten meddelat förbudsmeddelande, vilket innebär att medlen ej får utlämnas till annan än Kronofogdemyndigheten. Förutom frihetsberövanden och beslag har insatsen också lett till att Åklagarmyndigheten har yrkat på att cirka 2,5 miljoner kronor ska tas i kvarstad, och Kronofogdemyndigheten har genom kvarstad säkrat tillgångar på cirka 1,3 miljoner kronor. Internationellt samarbete har förekommit och en utlämning har genomförts enligt europeiska arresteringsordern i samarbete med Spanien. Samarbete har även skett med Frankrike, Storbritannien, Portugal och Serbien. Region Bergslagen (Örebro, Dalarna och Värmland) Inom Region Bergslagen har en insats beslutats i Operativa rådet. I insatsen har 5 personer blivit anhållna och beslag har gjorts av till exempel vapen och cigaretter. Totalt har 10 personer varit misstänkta i insatsen. Internationellt samarbete har förekommit med Estland och Italien. Myn dig h ete r i samve r kan mot de n organ ise rade b rottslig h ete n 9

10 Region Mitt (Uppsala, Gävleborg och Västmanland) Inom Region Mitt har tre insatser beslutats i Operativa rådet. Insatserna hade vid årsskiftet ännu inte gett något resultat i form av anhållna, häktade eller beslag. Kronofogdemyndigheten har konstaterat att berördas skuldbörda uppgår till cirka 2,9 miljoner kronor och eftersökning av utmätningsbara tillgångar pågår. Totalt har 4 personer varit misstänkta i insatserna. Internationellt samarbete har inte redovisats. Region Stockholm (Stockholm och Gotland) Inom Region Stockholm har tre insatser beslutats i Operativa rådet. Insatserna har resulterat i att 10 personer har anhållits och av dessa har 9 häktats. Totalt har 13 personer varit misstänkta i insatserna. I en av insatserna har en person blivit lagförd och dömts till 4,5 års fängelse för grovt narkotikabrott. I insatserna har beslag gjorts av till exempel kontanta medel (ca 170 tkr), narkotikaklassade tabletter samt narkotika (11 gram cannabis och 900 gram opium). Internationellt samarbete har inte redovisats. Region Öst (Östergötland, Södermanland och Jönköping) Inom Region Öst har två insatser beslutats i Operativa rådet. Insatserna har resulterat i att 5 personer har anhållits och samtliga har häktats. Totalt har 7 personer varit misstänkta i insatserna. I insatserna har beslag gjorts av narkotika (3 kilo amfetamin). Internationellt samarbete har inte redovisats. Region Väst (Västra Götaland och Halland) Inom Region Väst har två insatser beslutats i Operativa rådet. Insatserna har resulterat i att 12 personer har anhållits och av dessa har 9 häktats. Totalt har 31 personer varit misstänkta i insatserna. I en av insatserna har 1 person blivit lagförd och dömts till 1 år och 2 månaders fängelse för grovt vapenbrott och grovt narkotikabrott. I insatserna har beslag gjorts av till exempel vapen och narkotika (20 kilo amfetamin och 1 kilo cannabis) samt utmätning av fordon. Internationellt samarbete har förekommit med Danmark, Norge, Polen och Tyskland. Region Syd (Skåne, Kalmar, Kronoberg och Blekinge) Inom Region Syd har två insatser beslutats i Operativa rådet. Insatserna hade vid årsskiftet ännu inte gett något resultat i form av anhållna, häktade eller beslag. Internationellt samarbete har förekommit med Polen. Rikskriminalpolisen För Rikskriminalpolisen har tre insatser beslutats i Operativa rådet. Insatserna har resulterat i att 15 personer har anhållits och av dessa har 11 häktats. Totalt har 25 personer varit misstänkta i insatserna. I de insatser som leddes av Rikskriminalpolisen har beslag gjorts av till exempel kontanta medel (ca 250 tkr) och fordon. Internationellt samarbete har förekommit med Serbien, USA, Dominikanska republiken, Estland, Bosnien och Grekland. Sammanställning per region över resultat av de 18 insatserna som beslutats i Operativa rådet Insatser ledda av Region Antal anhållna Antal häktade Påföljd, År (antal) Beslag Förverkande av brottsutbyte (tkr) Nord Ja 1310 Bergslagen 5 Ja Mitt Stockholm år och 6 mån (1)* Ja Öst 5 5 Ja Väst år och 2 mån (1)* Ja Syd Rikskriminalpolisen Ja Totalt år och 8 mån (2) 1310 * Dom i tingsrätt 10 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

11 Beskrivning av två genomförda insatser 1. Insats mot kriminellt nätverk Under 1999 bildades ett etniskt gatugäng i Danmark. Medlemmarna hade i huvudsak invandrarbakgrund, men det ingick även personer med danskt ursprung. Gatugänget var främst inriktat på narkotikahandel med hasch och heroin. Under senhösten 2008 uppmärksammades gatugänget för första gången i Sverige som ett kriminellt nätverk i Skåne. Nätverket spred sig snabbt över Sverige under 2009 och under våren dök personer med tröjsymbolerna upp både i Stockholms- och Göteborgsområdet samt i flera mindre städer i Mellansverige. Nätverket hölls samman av en handfull personer. Även en undergruppering med brottsaktiva ungdomar kunde knytas samman med nätverket. Personer som ingick i nätverket kunde kopplas samman med framförallt utpressning och andra våldsbrott de begick i syfte att stärka sina positioner gentemot andra kriminella. I vissa situationer förstärktes hot genom att bära tröjor med motiv som identifierade gänget. Det förekom också vapen- och narkotikahantering inom gruppen. Ledargestalter inom nätverket var nära lierade med ledare inom andra multikriminella grupperingar, och det var därför svårt att skilja medlemmarna i nätverket från andra gängmedlemmar. I augusti beslutade polisen tillsammans med RUC i en region att ingripa mot gängbildningen. Regionen lämnade då ett förslag till Operativa rådet om en insats mot nätverket. Förslaget utgick bland annat från information om att nätverket sysslade med grov organiserad brottslighet som kunde anses vara eller bli systemhotande. Förslaget kompletterades och bland annat togs en preliminär nationell kartläggning fram. Vid ett möte i Operativa rådet i september beslutades att aktionsgrupperna från fyra regioner och Rikskriminalpolisen skulle arbeta med insatser mot nätverket. Polismyndigheterna i Skåne och Stockholms län arbetade sedan tidigare mot nätverket i lokala satsningar, och beslut togs om att samtliga insatser skulle samordnas för erfarenhets- och informationsutbyte. Detta innebar att det skapades en nationell gemensam satsning i hela Sverige, både avseende samordning av de polisiära resurserna och av insatser från de samverkande myndigheterna i övrigt. NUC fick i uppdrag att sammanställa en kompletterande nationell lägesbild över den företeelse nätverket representerade avseende expansion, syften och farlighet. Polisens aktionsgrupp i Region Öst fick uppgiften att sammanställa information om de operativa insatserna och skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan de olika regionerna. Svårigheter förekom med att fastställa nätverksstrukturerna beroende på de ostrukturerade ledningsfunktionerna i gängen. Under hösten genomfördes flera fristående operativa insatser i de olika regionerna, men med ett kontinuerligt informationsflöde mellan aktionsgrupperna. Samtliga insatser fokuserade på att kartlägga, störa, utmäta tillgångar och lagföra ledande personer samt deras kontaktytor. Typiska brott som uppdagades var narkotikabrott, rån, vapenbrott, utpressning och andra typer av våldsbrott samt ekobrott. Flera förundersökningar inleddes och 10 personer häktades och ytterligare ett flertal greps under hösten. De lokala satsningarna i Skåne och Stockholm har också gett goda resultat. Polismyndigheten i Skåne inledde i början av 2009 en satsning mot kriminella gäng, däribland gatugänget, vilka bland annat bedömdes ha kopplingar till oroligheterna i Rosengård. De lokala satsningarna har förutom lagföring även bestått av omfattande brottsförebyggande arbete, störningsverksamhet, och insatser mot unga med stöd av socialtjänsten. Ett stort antal medlemmar har även frihetsberövats och lagförts i Malmö och Stockholm. I samtliga regioner har polisinsatserna skett i nära samverkan med Åklagarmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. RUC har här haft en samordnande roll för underrättelseinformation, som kanaliserats till NUC för att skapa en nationell helhetssyn. Operativa rådet har regelbundet kunnat uppdateras om läget genom detta informationsflöde. Insatserna och de lokala satsningarna har sammantaget gett en bra bild av gängets nyetablering och verksamhet, både ur ett utrednings- och ur ett underrättelseperspektiv. Satsningen har också gett möjlighet till att prova en ny underrättelsemässig arbetsmetodik som kan användas för andra liknande företeelser i framtiden. Konkret har insatsen medfört att nätverkets etablering i Sverige kraftigt försvårats och att det både i Göteborg och i Stockholm kunnat tas bort som en betydande aktör på den kriminella arenan. Myn dig h ete r i samve r kan mot de n organ ise rade b rottslig h ete n 11

12 2. Liquid I maj gjorde Tullverket ett beslag av dopningsmedel (tillväxthormoner) i ett postpaket på Arlanda. Eftersom paketet var adresserat till en person i Västernorrland tog narkotikaroteln i Sundsvall över förundersökningen i samverkan med Tullverket. När ärendet analyserats och kompletterats med ytterligare information framstod det som mycket omfattande. Samarbetet med Tullverket intensifierades och gemensamma spaningsinsatser genomfördes för att effektivisera arbetet. Under spaningsarbetet kontrollerades flera misstänkta leveranser och ett antal postförsändelser med dopningsmedel togs i beslag. Försändelserna smugglades in till Sverige i postpaket från Spanien och Portugal. Förundersökningen växte i omfattning både nationellt och internationellt. Ett nätverk utkristalliserades och det framgick att den brottsliga verksamheten bedrevs från flera platser i Sverige. Två svenska medborgare boende i södra Spanien spelade en viktig roll i smugglingen. Via polissambandsman i Spanien etablerades ett bra samarbete med den spanska polisen. Tack vare denna kontakt identifierades en lagerlokal och en bostad som användes för lagring och distribution. I början av september beslutade Operativa rådet att Polisen i Region Nord och dess aktionsgrupp skulle leda insatsen Liquid i nära samverkan med Tullverket. Ytterligare resurser tillfördes från Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården. Insatsen inriktades initialt mot ett tiotal huvudpersoner och ett omfattande spanings- och utredningsarbete bedrevs på ett flertal platser i Sverige, från Umeå i norr till Malmö i söder. Under hösten ökade antalet misstänkta och flera köpare av dopningsmedel identifierades. Dopningsmedel i postförsändelser togs i beslag för bevissäkring. I början av oktober genomfördes ett möte på Eurojust 9 i Haag med åklagare och polis från Sverige och Spanien för att diskutera insatsens fortsättning. Vid mötet deltog även åklagare och polis från England, Portugal och Frankrike, som också hade intressen i förundersökningen. 9 Eurojust är ett EU-organ med åklagarrepresentanter från varje EU-land med syfte att underlätta samverkan beträffande brottsutredningar som berör flera länder inom EU. Spanings- och utredningsarbetet samt samarbetet med de samverkande började snabbt ge resultat. I slutet av oktober besökte åklagare och polis Spanien för att diskutera hur insatsens slutfas skulle koordineras. Ett datum i början av december fastställdes som ett gemensamt tillslagsdatum för både Sverige och Spanien. Denna dag skulle ett 40-tal personer gripas på nio orter i Sverige samt två personer i Spanien. Större delen av de misstänkta var mellan 20 och 35 år, och umgicks i kroppsbyggarkretsar. Vidare planerades för husrannsakningar i de misstänktas bostäder. Vid tillslaget ställde övriga aktionsgrupper och de lokala polismyndigheterna personal till förfogande. På ett par platser som bedömdes vara särskilt svåra eller farliga planerades ingripande från Nationella insatsstyrkan eller lokala insatsstyrkor. Kriminalvården genomförde en noggrann planering för att säkerhetsställa det stora behovet av häktesplatser i samband med tillslaget och samordning av de efterföljande transporterna av häktade. Den 9 december klockan påbörjades tillslaget på samtliga adresser i Sverige, och 20 minuter senare var nästan samtliga gripna och husrannsakningarna påbörjade. Ett fåtal kvarvarande personer greps senare under dagen. I Spanien anträffades bara den ena av de två misstänkta och den andre efterlystes senare internationellt. Stora beslag gjordes av dopningsmedel och utrustning för paketering av dopingmedel. Dessutom påträffades narkotika, datorer, dokumentation samt vapen. Cirka 1,5 miljoner kronor i kontanter togs i beslag, och olika tillgångar till ett värde av ca 1,3 miljoner kronor säkrades av Kronofogdemyndigheten genom kvarstad och utmätning. Totalt deltog ca 300 poliser och 50 personer från samverkande myndigheter vid tillslaget, som koordinerades från en ledningsstab i Sundsvall. Ett omfattande utredningsarbete följde och fram till och med den 31 december var 55 personer misstänkta i förundersökningen. Av dessa hade 49 personer gripits och 36 häktats. Drygt köpare av dopningsmedel har identifierats och utredningen kring dessa fortsätter. Insatsen Liquid är det största dopningsärendet hittills i Sverige och insatsens omfattning har visat att problemet med dopning är mycket utbrett i Sverige. 12 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

13 Myndighetsgemensam underrättelseverksamhet Redan före den 1 juli 2009 fanns en väl etablerad myndighetssamverkan inom underrättelseverksamheten, dels vid de regionala underrättelsecentren i Göteborg, Malmö och Stockholm, dels vid Rikskriminalpolisens underrättelsesektion där sambandsmän från flera myndigheter är placerade. Denna samverkan har sedan utvecklats under hösten genom inrättande av ytterligare fem regionala underrättelsecenter i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Norrköping och Örebro. Vid Rikskriminalpolisen har det nationella underrättelsecentret inrättat en nationell strategisk analysfunktion och påbörjat uppbyggnaden av en operativ underrättelsefunktion som kommer att vara inrättad under våren Underrättelsecentren har en central funktion när det gäller att ta fram underlag för nationella insatser som ska beslutas i Operativa rådet. Förslag på nya insatser handläggs vid centren innan de överlämnas till Kansliet för beredning av förslag till beslut i Operativa rådet. Nationellt underrättelsecenter NUC Huvudarbetsgruppen inom det nationella underrättelsecentret har arbetat med att utveckla formerna för centret. Centrets strategiska analysfunktion har tagit fram två myndighetsgemensamma lägesbilder på uppdrag av Samverkansrådet. Dessa har utgjort beslutsunderlag för de nationella myndighetsgemensamma inriktningsbesluten för hösten 2009 respektive för Strukturen och verksamhetsbeskrivningen för centrets operativa underrättelsefunktion har färdigställts. Den operativa funktionen beräknas vara i drift under våren Regionala underrättelsecenter RUC Vid de regionala underrättelsecentren pågår ett ständigt arbete med att bereda och handlägga ärenden som hanteras i den regionala samverkan. RUC:s styrgrupp kan beskrivas som ett regionalt Operativt råd där beslut tas om den regionala samverkan. De regionala underrättelsecentren har handlagt sammanlagt 65 ärenden varav 9 har lett till nationella insatser genom beslut i Operativa rådet. Dessa har fördelats enligt följande: RUC Umeå 3 Sundsvall 2 Uppsala 5 Antal ärenden Stockholm 12 (hela 2009) Norrköping 10 Örebro 9 Göteborg 16 (hela 2009) Malmö 8 (hela 2009) Totalt 65 Ärendena har i flera fall resulterat i insatser där handläggare fortsatt att hantera ärendet på sin egna myndighet. Det finns inte något enhetligt system för att kunna se hur mycket tid respektive myndighet lagt ned på ett ärende i RUC eller vid fortsatt handläggning utanför RUC. För flera myndigheter har dock detta arbete varit omfattande och ska ställas i förhållande till den tid som redovisats tidigare avseende insatser beslutade av Operativa rådet. Till exempel har Skatteverket och Tullverket, som följer upp denna tid, lagt ned ca timmar respektive timmar på verksamhet kopplad till samtliga RUC och NUC. När det gäller de 9 ärenden som lett till nationella insatser är en genomsnittlig uppskattning att varje medverkande myndighet lagt ned 3-5 arbetsdagar per insats. Exempel på ärenden som hanterats av RUC Nedan beskrivs fem typärenden som handlagts vid RUC och lett till regionala insatser. Ett cigarettsmugglingsärende som initierades av Tullverket med misstanke om varusmuggling och/eller skattebrott. En misstänkt finansiär var av intresse för flera myndigheter, och det blev därför ett RUC-ärende. Kopplingar gjordes även till en annan ort där Ekobrottsmyndigheten tog över viss del avseende ekobrott. RUC fortsatte att utreda lokala skattebrott. Myn dig h ete r i samve r kan mot de n organ ise rade b rottslig h ete n 13

14 Ett ärende om försäkringsbedrägeri. Ärendet initierades av Skatteverket och kopplades till polisanmälan. Kronofogdemyndigheten agerade mot huvudpersonen och genomförde förrättning samt utmätning av en fastighet varvid även bokföringshandlingar tillvaratogs åt Skatteverket. Skatteverket inledde skatterevision och kunde då kartlägga företagsengagemang och valutaströmmar. Revisionen ledde till anmälan om skattebrott och bokföringsbrott som fortsatt hanterades av Ekobrottsmyndigheten. Ett ärende med fokus på två mc-gängs avdelningar inom regionen. Ärendet initierades av Polisen. Samtliga myndigheter inventerade medlemmarna och känd underrättelseinformation. Resultatet blev återkrav av sjukpenning och bostadsbidrag på flera medlemmar samt utmätning av fordon. En medlem försattes i konkurs. Ett ärende om smuggling av cigaretter med fartyg mellan Sverige och Baltikum. Ärendet initierades av Kustbevakningen. Ett intensivt underrättelsesamarbete mellan Tullverket, Polisen och Kustbevakningen ledde till tillslag där ett större parti beslagtogs. Tullverket övertog ärendet för slutlig handläggning. Ett ärende där ett nätverk av företag skickade falska fakturor mellan varandra. Ärendet initierades av Tullverket. Stora summor från nätverkets verksamhet gick till mc-gäng. Skatteverket kunde vid kontroll konstatera misstänkt brottslighet som ledde till att Ekobrottsmyndigheten inledde en förundersökning. En koordinator utsågs vid RUC som följde ärendet med syfte att RUC fortlöpande skulle kunna stödja utredningen med underrättelsearbete. 14 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

15 Satsningens mervärde Via en enklare förfrågan har ett försök gjorts att fånga samverkansmyndigheternas syn på om satsningen har gett något mervärde utöver resultaten. Med tanke på den korta tid som förflutit sedan starten går det inte att dra några långtgående slutsatser. Bedömningen är dock redan nu att satsningen har gett flera positiva synergieffekter. Nedan redovisas en sammanfattning av svaren. Utvecklat samarbete bidrar till ökad förståelse Redan innan regeringens beslut om satsningen mot grov organiserad brottslighet fanns en bra samverkan mellan olika brottsbekämpande myndigheter. Både processen med att verkställa regeringens beslut och den utformning som satsningen nu fått, har ytterligare förstärkt och utvecklat samverkan. Samarbetet har också gett ökad förståelse och kunskap om myndigheternas olika uppdrag, ökat ömsesidigt förtroende och ökat informationsutbyte. Detta ger bättre förutsättningar för att utarbeta beslutsunderlag för operativa insatser. Nätverkande ger snabbare kommunikationsvägar och utökat informationsutbyte Utvecklad samverkan har lett till fler direkta personliga kontakter över myndighetsgränserna. Nätverksbyggandet är tydligt och det leder till avdramatiserade, enklare, snabbare och mer öppna kontaktvägar. Detta har positiva effekter även för annan brottsbekämpande myndighetssamverkan. Bättre beslutsunderlag, effektivare resursanvändning och större uthållighet genom ett multidisciplinärt arbetssätt Underrättelseverksamheten har stärkts bl.a. genom det myndighetsgemensamma arbetet med strategisk analys. I detta arbete har man kunnat sammanföra olika myndigheters information och interna analyser, vilket givit en bra grund för både inriktningsbeslut och operativa insatser. Det dagliga arbetet i regionala underrättelsecenter, där de olika myndigheternas verktyg, metoder och kunskap läggs samman, gör att man kan utveckla nya sätt att angripa brottsligheten. Genom att samla olika kunskaper och resurser kring ett och samma bord har också styrkan och uthålligheten i arbetet att bekämpa grov organiserad brottslighet mångfaldigats. Brottsligheten kan belysas ur ett helhetsperspektiv och det gör att man kan agera på ett mer långsiktigt och uthålligt sätt. Redan nu kan konstateras att omfattningen av frivilliga betalningar ökat i syfte att undvika fortsatt agerande från myndigheternas sida. Samverkansmyndigheterna ser tillsammans bredare på hur man kan nå resultat, och har inte enbart lagföring som fokus. Det innebär att brottsligheten även angrips genom att tillgångar återförs och genom att möjligheterna att felaktigt utnyttja vårt välfärdssystem stoppas. Gemensam målbild ger samsyn och tydligare signaler till övriga delar av samhället Vad som även kan urskiljas i svaren är att en gemensam målbild ger samsyn och mervärdet är att både samverkan och beslutsgång förenklas. Dessutom känner medarbetarna ökat engagemang, ökad arbetsglädje och yrkesstolthet när de bidrar till den gemensamma satsningen. Myndigheternas samarbete visar också samhället att det finns en vilja och förmåga att angripa den grova organiserade brottsligheten. Ökad möjlighet för lärande och utveckling Nära samverkan och ökad förståelse över myndighetsgränser utgör i sig också en kompetensutveckling. Dessutom har flera utbildningar genomförts gemensamt. Att satsningen redovisas myndighetsgemensamt bidrar de facto till en ökad öppenhet och förhindrar uppkomst av onödig myndighetskonkurrens. Den löpande uppföljningen utgör en viktig utgångspunkt för återkoppling och utvärdering av beslutade och utförda insatser. Detta ger oss i sin tur möjlighet att tillsammans bygga upp kunskap för att utveckla det brottsbekämpande arbetet. Satsningen är en unik plattform för att gemensamt skapa lärande organisationer. Myn dig h ete r i samve r kan mot de n organ ise rade b rottslig h ete n 15

16 Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen Box 12256, Stockholm