Bä#re anställningsstöd

Transkript

1 Bä#re anställningsstöd Lars Calmfors, professor emeritus, forskare vid IFN och vetenskaplig rådgivare, Fores Ylva Johansson (S), arbetsmarknadsminister MarCn Ådahl, chefsekonom, CenterparCet Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsförmedlingen Anders Forslund, professor och biträdande chef, IFAU Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores

2 Ny# projekt: Fram:dens arbetsförmedling Överlappar i stora drag Arbetsmarknadsutredningen Delrapporter under våren 2018 Allt samlat juni 2018 Leds av Lars Calmfors, Ulrika Stavlöt och Andreas Bergström Referensgrupp med arbetsmarknadens parter och Almega

3 Susanne Ackum: Arbetsmarknadsutbildning. Pernilla Andersson Joona, Stockholms universitet: Arbetsförmedlingens framcda roll inom integraconspolicken. Bruno Crépon, Centre de Recherche en Économie et StaCsCque, Frankrike: InternaConell forskning om privata kontra offentliga arbetsmarknadsprogram för arbetslösa. Anders Forslund, IFAU: Enklare och bänre anställningsstöd. Laura Hartman: Införande av profiling och targecng hos Af som exempel på styrningsproblem. Stefan Larsson, Lunds universitet/fores, Måns Svensson, Lunds universitet samt Ulrika Stavlöt, Fores: Digitala lösningar för matchning med mera. MarAn Lundin, IFAU: ArbetsmarknadspoliCk för personer med försörjningsstöd. Helene Norberg, Sweco: Hur privata aktörer kan användas i den svenska arbetsmarknadspolicken.

4

5 Fram:dens arbetsförmedling: bä#re anställningsstöd Lars Calmfors Fores 8/9-2017

6 Två huvudpunkter Användningen av privata aktörer Anställningsstöden

7 Priva:seringsförslag Lägg ner Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form Låt privata förmedlingsaktörer sköta förmedlingen av jobb Förmedlingspeng Arbetsförmedlingen cercfierar och utvärderar de privata aktörerna Arbetsförmedlingen nu i ond cirkel - bristande arbetsgivarkontakter fler arbetssökande ännu sämre arbetsgivarkontakter ännu fler arbetssökande och så vidare

8 Erfarenheter av privata aktörer Australien brukar ses som en förebild PrivaCseringar också i Cll exempel Nederländerna, Storbritannien och Tyskland Privata aktörer fungerar inte generellt bänre än statliga VikCgt hur förmedlingspengen uiormas - stor fast del: risk för parking - stor prestaconsdel: risk för cream-skimming Utvärdering och utrensning av ineffekcva aktörer är centralt

9 Anställningsstöd Den mest effekcva arbetsmarknadspolicska åtgärden Generösa anställningsstöd i Sverige Varför används de inte mer? Arbetsmarknadsekonomiska rådets företagsenkät 20 procent av svarande företag använde inte anställningsstöd därför an de inte kände Cll dem Nya eller omdöpta anställningsstöd har blivit en vedertagen metod för nya regeringar an visa handlingskram

10 Effekten av :digare anställningar med stöd på benägenheten a# anställa med stöd i fram:den, procent Svarsandel Mycket mer benägen 11,0 Mer benägen 34,4 Inte mer benägen än Cdigare 39,4 Mindre benägen 6,1 Mycket mindre benägen 3,7 Vet ej/ej svar 5,4

11 Förändringar som skulle kunna få företag som inte :digare använt anställningsstöd a# göra det framöver, procent Svarsandel Större anställningsstöd 17,7 Lägre brunolön 12,2 Anställningsstöd under längre Cd 20,2 Mindre arbetskrävande kontakter med myndigheter 22,5 Större möjligheter Cll provperiod före avtal om anställning med stöd 32,7 Bemanningsföretag tar arbetsgivaransvaret 11,0 Arbetsförmedlingen tar arbetsgivaransvaret 22,9 Inga krav på ansvar för utbildning/handledning 9,8 Handledningsstöd 12,7 Annat 27,4 Ej svar 10,3

12

13 Förenkla anställningsstöden Martin Ådahl FORES 8 September 2017

14 Arbetslöshet och arbetskraftsbrist sida vid sida Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden Brist på arbetskraft i näringslivet Nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet Brist på arbetskraft Medelvärde

15 Klyvningen på arbetsmarknaden: insider-outsider Tusental Utsatt ställning Övriga arbetslösa 15

16 Hur ska fler ta steget upp? Månadsvis inkomst i etableringsersättning resp. ingångslön i handeln Arbetsgivar- Avgim InkomstskaN NeNolön Inträdes- Jobb / RUT 0 EtableringsersäNning Lön

17 Jobb i företag: - SkaGekilar - Arbetsmarknad - Utbildning Inträdesjobb: - Anställnings-form - Lägre skag SubvenAoner: -Enklare - Mer träffsäkra - Brygga All jobb 17

18 Varför fungerar subventionerade anställningar så dåligt Förvirrande, många kategorier Krångligt, byråkratiskt, hårda krav Kortsiktigt Stigmatiserande Principiellt motstånd arbetsgivare Arbetsförmedlingen 18

19 Förenkla stödåtgärderna Sju stöd blir ett: Särskilt anställningsstöd Förstärkt särskilt anställningsstöd Instegsjobb Traineejobb Extratjänster Moderna beredskapsjobb Nystartsjobb Förenklade och förstärkta nystartsjobb 19

20 Regeringen: Introduktionsjobben Särskilt anställningsstöd Förstärkt särskilt anställningsstöd Instegsjobb Traineejobb Extratjänster Moderna beredskapsjobb Introduktions-jobb Varför inte nystartsjobb? Varför inte enklare? Rimliga subventionsgrader? Nystartsjobb 20

21 En prognos för arbetslösheten som ingen annan delar 6,8 6,7 6,6 6,5 6,4 6,3 6,2 6,1 6 5,9 5,8 Prognoser för arbetslösheten Regeringen RB 4/7 KI 21/6 RKG 20/6 HUI 20/6 ESV 16/6 DB 15/6 AF 13/6 OECD 7/6 EU 11/5 SKL 10/5 SEB 9/5 21

22 Jobb i företag: - SkaGekilar - Arbetsmarknad - Utbildning Inträdesjobb: - Anställnings-form - Lägre skag SubvenAoner: -Enklare - Mer träffsäkra - Brygga All jobb 22

23 26 DAGENS SAMHÄLLE # Jag hade inte lyckats hitta ett annat jobb själv Ideellt initiativ öppnar dörren för invandrarkvinnor som måltidsvärdar Utrikes födda kvinnor med låg utbildning och bristande språkkunskaper har ofta svårt att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Men genom ett eget projekt har Lee Wermelin hjälpt över 50 kvinnor att få jobb på förskolor i Stockholm. INTEGRATION 2015 startade Lee Wermelin det ideella initiativet Nytta i arbete direkt. Idén väcktes när hon var med och drev ett föräldrakooperativ i Vasastan i Stockholm. Vi föräldrar blev inkallade då den ordinarie personalen var sjuk och det inte gick att hitta vikarier. Jag fick göra sådant som jag kunde: duka fram mellanmål och lunch, plocka undan och diska. Samtidigt slog det mig att i vanliga fall var det ju den utbildade personalen som gjorde allt detta och jag började funderade på andra alternativ, berättar Lee Wermelin. Hon gick till Arbetsförmedlingen, frågade om möjligheten att få ta in en praktikant och fick veta att det gick bra. Men när hon lade fram förslaget på förskolan skakade personalen på huvudet. De hade varit med om många praktikanter förut då Arbetsförmedlingen envisats med att sätta dem i barngrupper där det inte alls fungerat. En pedagog med ansvar för barnen hinner inte sysselsätta någon som inte är självgående. Jag valde att tydligt avgränsa initiativets praktikplats till ett eget ansvarsområde som lunch- och mellanmålsvärd. Det tar bara en vecka för en person att lära sig och då avlastas de utbildade pedagogerna direkt. Målgruppen är invandrade kvinnor som har mycket små möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden annars. Mirjana Stojkovic jobbar som måltidsvärdinna. Många av dem är äldre, språksvaga eller till och med analfabeter. Men det här är arbetsuppgifter de kan börja med direkt. På marknadsspråk skulle man nog kunna säga att initiativet har blivit en win-win för alla parter, säger Lee Wermelin. Praktikperioden varade först i tre månader, nu är den nere i två. Under praktiktiden får kvinnorna sitt bidrag från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Sedan övergår praktikplatserna till bidragsfinansierade, ettåriga anställningar med sex timmars arbetsdagar och 75 procent av vanlig lön. Det tar ungefär en månad för att praktikanten ska känna sig bekväm och för den övriga personalen att se hur väl det fungerar. Därefter tar det ungefär tre veckor att ordna papperen. Jag sköter hela pappersexercisen för förskolorna, säger Lee Wermelin. Förskolorna får ett så kallat särskilt anställningsstöd från Arbetsförmedlingen som täcker 85 procent av lönen. Efter ett år finns det möjlighet till en förlängning på ett år och några har lyckats få vanliga anställningar. De här kvinnorna har levt på bidrag, nu får de egen lön. Dessutom har de oftast tagit hand om sina hem. Det är viktigt att de kommer ut i arbetslivet i stället för att sitta hemma isolerade, det är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Genom att arbeta och känna sig behövda blir de friskare. Dessutom ser deras familjer att det fungerar, säger Lee Wermelin. En av de förskolor som nappat är S-E Björnen i Vasastan. Där jobbar serbiska Mirjana Stojkovic numera som lunch- och mellanmålsvärdinna. Jag hade varit arbetslös i fyra år när jag blev tillfrågad om att börja på S-E Björnen. Jag tror inte att jag hade kunnat hitta något annat jobb själv och nu stormtrivs jag här, säger hon. Enligt förskolechefen Lotta Bienen har trycket på övriga personalen minskat. Mirjana hjälper till med allt praktiskt arbete. Vi pedagoger kan koncentrera oss helt och hållet på barnen. Hon är en i laget och det märks direkt om hon är sjuk, säger hon. Lee Wermelin tror att det finns fler branscher där man skulle kunna anställa efter samma modell. Ett pilotprojekt har redan lanserats inom tandvården. Men även budbilarna skulle kunna få avlastning i en tung och stressig bransch, de har ju ändå en ledig plats i bilen. I Lund har en bekant till Lee Wermelin kopierat initiativet, och kommunen håller nu på att rekrytera 60 lunchmellanmålsvärdar till förskolorna. Där görs det inom ramen för regeringens satsning på extratjänster i välfärden. Till dem som kritiserar det här och tycker att vi fortfarande finansierar det med bidrag kan jag svara att alternativet är ett fortsatt utanförskap och att det fortfarande är vi som betalar. Betalningsviljan hos arbetsgivaren ökar när man ser att det här fungerar, säger Lee Wermelin. ULLA MIETTUNEN redaktion@dagenssamhalle.se Mirjana Stojkovic, till vänster, hade varit arbetslös i fyra år när hon genom Nytta i arbete direkt fick jobb på förskolan S-E Björnen. Bakom initiativet står Lee Wermelin, höger. 50 kvinnor har fått jobb på Stockholms förskolor Nytta i arbete direkt startades 2015 och är en väg till arbete för invandrarkvinnor. Invandrarkvinnorna får ett eget ansvarsområde som lunch- och mellanmålsvärdinnor på en förskola. Med sex timmars arbetsdagar får de 75 procent av lönen (runt kronor) i månaden enligt kollektivavtal. Arbetsförmedlingen måste godkänna anställningen och facket måste lämna samtycke. Hittills har 50 invandrarkvinnor anställts på olika förskolor i Stockholm. FOTO: OSKAR OMNE 23

24

25 Subventionerade jobb Anders Forslund Seminarium , Fores 25

26 Utformning evidens och avvägningar Ø Egenskaper ü Längd ü Subventionsnivå ü Målgrupp (Smal eller bred?) ü Handledningsstöd ü Arbetsgivaransvar Ø Detaljreglering eller diskretion? Ø Selektion (Anvisning eller rättighet?) Ø Underutnyttjande ( Krångel? Bristande information?) Ø Icke avsedda effekter (Kopplat till selektion och målgrupp) 26

27 Bä#re anställningsstöd Lars Calmfors, professor emeritus, forskare vid IFN och vetenskaplig rådgivare, Fores Ylva Johansson (S), arbetsmarknadsminister MarCn Ådahl, chefsekonom, CenterparCet Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsförmedlingen Anders Forslund, professor och biträdande chef, IFAU Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores