FoI-PROGRAM STIFTELSEN BERGTEKNISK FORSKNING

Transkript

1 1 (12) Introduktion Stiftelsen Bergteknisk Forskning - BeFo, har till ändamål att främja och bedriva forskning och utveckling inom området bergteknik inklusive sprängnings- och sprängämnesteknik med tillämpning på berganläggningar ovan och under mark. Närmaste decenniet planeras ett antal betydande berg- och tunnelprojekt genomföras i Sverige och våra grannländer. En stor del avser transportsektorn, slutförvar av använt kärnbränsle och utbyggnader av gruvor. Det handlar om mycket stora nyinvesteringar och ökade kostnader för drift & underhåll i Sverige och motsvarande investeringar i Finland och i Norge. Huvudmännen i BeFo representerar en stor del av de myndigheter och företag engagerade i planering och genomförande av dessa projekt och som svarar för drift och underhåll av färdiga anläggningar. För att klara dessa uppgifter med samhällets krav på ekonomi, säkerhet och miljö finns betydande behov av teknik- och kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och långsiktig kunskapsuppbyggnad. Föreliggande program har tagits fram i samråd med stiftelsens huvudmän. De stora beställarorganisationerna med Trafikverket, SKB, kraftindustrin genom Elforsk avsätter som huvudfinansiärer bland BeFo s huvudmän medel för att genomföra projekt inom programmets olika områden i stiftelsens regi. Detta program avser att vara en utgångspunkt för att enskilt eller i samverkan ta fram projektförslag för vidare förankring och prioritering i stiftelsens programråd för beslut om genomförande, fattat av styrelsen. Bergteknik kan delas in i områden med stark inbördes koppling. Helheten syftar till att främja ett ekonomiskt, säkert och miljömässigt ledande Bergbyggande. Inom samtliga nedan beskrivna områden kan förekomma projekt för mer grundläggande kunskapsutveckling och projekt som är målinriktade mot praktisk tillämpning. Stiftelsens arbetsformer syftar till att underlätta implementering av resultaten i marknaden. Våra projekt är behovsdrivna och utförs i nära samverkan med representanter för berörda parter. Det ger förutsättningar för resultatspridning. Nio delvis överlappande forskningsområden utgörs av: Arbetsmiljö och säkerhet Bergförstärkning och dimensionering av tunnlar & bergrum Drift och Underhåll Miljöpåverkan Nya material och gamla funktion och beständighet Planerings- och utförandeprocessen Tunneldrivning Tätning av berganläggningar Undersökningar före, under och efter

2 2 (12) Arbetsmiljö och säkerhet Med arbetsmiljö avses arbetsmiljön i berganläggningar under byggnad och i bruksskedet. Arbets- och användarmiljö samt säkerhet i berganläggningar ställer särskilda krav som inte tillgodoses i annan FOI. Det finns regelverk för Hälsa miljö säkerhet, och för anläggningar i drift kompletteras dessa med objektrelaterade funktionskrav (exempelvis avseende vistelsemiljö, fukt och dropp, luftkvalitet, ljus etc. Tätning av berganläggningar nedan). Problem med partiklar i luft är aktuella och ställer krav på mätmetoder och ventilation, framförallt i anläggningar i full drift. För publika anläggningar är hälsa, miljö och säkerhet högst väsentligt. För att möta dessa krav är gestaltningsfrågor viktiga, som orienterbarhet, estetik, luftkvalitet, ljus och bullernivåer inklusive lågfrekventa vibrationer. Till detta område hör också aerodynamisk utformning av järnvägstunnlar som påverkar människan genom förändringar av lufttrycket. Acceptansen eller benägenheten att använda anläggningar under mark är i hög grad beroende av anläggningens utformning och funktionen den fyller för användaren. En viktig aspekt av detta är ergonomi och personsäkerhet, med möjligheter till säker utrymning och räddningsinsatser. Arbetsmiljö och ergonomi är nyckelfaktorer vid arbete under jord. Ergonomi är arbetsanpassning utifrån mänskliga krav och förutsättningar. Exempel på behov inom detta område kan vara; Risk för olycksfall är speciell stor vid arbete under jord. Risk för fallande sten under jord är och har varit ett av de största arbetsmiljö- problemen under jord. Dolor är en annan olycksorsak. Andra arbetsmiljöproblem som kräver nya tekniska lösningar är damm, och buller- och belysningsproblematiken i underjordsarbete. Riskerna i underjordsarbete behöver förebyggas bättre. En probleminventering ger ökad klarhet avseende kritiska frågor om människors acceptans av undermarksmiljön i publika anläggningar. Kunskap om mänskliga krav och förutsättningar kan utgöra stöd i planering i samband med tillståndsansökan och vid projektering och genomförande av nya anläggningar. Utformning med hänsyn till säkerhet och räddningsinsatser, är till viss del objektspecifik, och det finns generella frågor rörande människors beteende vid exempelvis brand eller andra hotbilder förknippade med undermarksmiljön som behöver belysas. Partiklar och andra luftföroreningar i undermarksanläggningar är både objektrelaterade och användarrelaterade. Det finns behov av att kartlägga och ta fram adekvata lösningsförslag för att skapa förutsättning för bättre luftmiljöer under mark. Området kan innebära möjlighet till internationellt samarbete.

3 3 (12) Bergförstärkning & dimensionering av tunnlar och bergrum Bergförstärkning i Skandinavien sker i huvudsak genom bultning och sprutbetong och allt bättre tekniker, utrustning och material har utvecklats. Nya regelverk ställer krav på anpassning av gängse dimensioneringsmetoder och utveckling av vissa grundläggande dimensioneringsprinciper. Eurokod kommer att gälla som standard i Sverige fullt ut år 2010, då eventuella motstridiga dokument skall ha dragits tillbaka. Det bärande huvudsystemet i en berganläggning består som regel av bergmassan i samverkan med förstärkning. Dimensioneringen kan därmed inte grundas på samma typ av beräkningar som för andra byggnadsverk av stål, betong etc., bland annat därför att lasteffekt och motståndsförmåga inte är entydiga och oberoende. Andra svårigheter hänger samman med att bergmassans egenskaper styrs av bergets sprickstruktur och att dess egenskaper och kvalitet bestäms genom fåtalsprovning och därtill är skalberoende. Numerisk simulering med datorbaserade program kan betraktas som etablerad metodik, och sker även ständig utveckling av program och metoder. Ibland är det lämpligt att använda sannolikhetsbaserade metoder då resultatens kvalitet och tillförlitlighet är beroende av korrekt värderade indata. Utöver verifiering av systemets bärförmåga skall beständighet beaktas. Det kräver kunskap om fysikaliska och kemiska nedbrytningsprocesser för de material som ingår i konstruktionen, och frågor om brandtålighet, som behandlas under Nya material och gamla. Exempel på behov kan vara att; Utveckla metoder, tekniker och praktiska framgångsvägar för säker förstärkning och kontroll av förstärkning över tid. Utveckling av dimensioneringsmetodik som uppfyller krav och förutsättningar enligt de nya europanormerna. På längre sikt finns behov av utveckling av grunderna för observationsmetoden för praktisk tillämpning i bergmekanisk design. För att uppfylla normens krav krävs fördjupade kunskaper inom undersökningsteknik och tolkning av resultat (se Undersökningar före, under och efter ), liksom för karaktärisering av bergmassans egenskaper, och användning av materialmodeller för berg och förstärkning samt beräkningsoch verifieringsmetoder. Observationsmetoden förutsätter att acceptabla gränser kan utryckas i mätbara storheter och att kopplingen mellan observation och osäkerhet i konstruktionens verkningssätt klargörs. Det finns behov av att utveckla metodiken för praktisk tillämpning, vilket kan ske genom fallstudier. Frågan om bergmassans egenskaper och hur de hanteras i konceptuella modeller är komplex och rymmer en mängd frågeställningar som materialmodellers osäkerhet, när det är berättigat att använda en mer avancerad modell i stället för en enklare och i vilka fall som berget kan betraktas som kontinuummaterial eller varje sprickplan bör tas med i analysen. Hit hör också frågor som relationen mellan studerad volym och sprickfrekvens, REV (representativ elementär volym), egenskapers variation i rymden, medelvärdesbildning och relevanta randvillkor, liksom tolkning av små-skaliga testresultat till fältskala. Beräkningar kan göras med analytiska lösningar eller numeriska metoder, i det båda fall behövs metoder för att beräkna spridningar utifrån stokastiska fördelningar anpassade för praktisk tillämpning. Speciellt intresse har numeriska modeller för dimensionering av samverkanskonstruktioner som kan motsvara kraven i den nya euronormen. Samverkanskonstruktioner kan ses i två huvudgrupper, dels den situation som är vanligast i

4 4 (12) vårt land, att bergmassan har den primärt bärande funktionen, som säkras med en samverkande bult- och ytförstärkning (sprutbetong), dels situationer när bergets bärförmåga är otillräcklig och det krävs en förstärkning som dimensioneras baserad på samverkan, vanligen med utgångspunkt i bergets responskurva (Ground Reaction Curve). I anslutning till samverkansfunktionen finns frågor kring förstärkningselementens bärförmåga i aktuella lastoch deformationstillstånd. Hit hör exempelvis fiberarmerad sprutbetongs deformationsegenskaper och last-upptagande förmåga, se vidare Nya material och gamla funktion och beständighet.

5 5 (12) Drift och Underhåll Drift- och underhållskostnaden för berganläggningar ökar och det är väsentligt att söka bedöma vilka insatser som är riktiga att göra under bygg- och installations- skedet med de som kommer att behöva göras under drift- och underhållsskedet. Kostnaden är en viktig faktor och det finns flera etablerade metoder för att väga samman investeringskostnader med förväntade kostnader för drift och underhåll. En systematisk LCC-analys (livskostnadsanalys), har sällan prövats i samband med undermarks- och tunnelprojekt. Många befintliga anläggningar har uppnått sådan ålder att mer genomgripande underhållsinsatser kan vara aktuella, det gäller särskilt vattenkraftanläggningar där många varit i drift sedan mitten av nittonhundratalet, och många väg- och spårtunnlar. Enbart ålder eller tid är inte avgörande för behovet av underhåll. I dag talar vi om tillståndsbaserat underhåll och då är metoder för att tillståndsbedömning intressanta. Vilken information fordras för planering, uppföljning och ledning av underhållsarbeten? Hur kan en optimal avvägning ske mellan kostnader för investering, underhåll och risk? För att svara upp mot lagens krav och företags- ekonomiska villkor är modeller för analys av livscykelkostnader viktiga verktyg. Tillämpning av modellerna kräver tillförlitliga indata. Krav på sådana data från berganläggningar behöver specificeras och prövas i tillämpning av dessa modeller. Exempel på behov kan vara att; Att utveckla strategier och metoder för att fastställa anläggningars status med hänsyn till underhållsbehov. Det behövs metoder för tillståndsbedömning av berg och förstärkning efter exposition under längre tid och under olika yttre påverkan. Nedbrytningsprocesser och beständighet hos det bärande huvudsystemet (berg med samverkande förstärkningar) samt injektering, behöver behärskas för att kunna bedöma underhålls- och reparations behov, se vidare Nya material och gamla funktion och beständighet. Metoder för tillståndsbaserat underhåll av berganläggningar och informationslogistik i samband med underhåll bör utredas och utvecklas. Det finns behov av reparations- och förstärkningsmetoder anpassade till begränsad tillgänglighet i utrymme eller tid speciellt i trafiktunnlar. Specifika behov finns för statusbedömning av vattenfyllda tunnlar och undergrund vid dammar samt vid skärningar och utloppskanaler med erosionsförlopp. Tillståndsbedömning och åtgärder för bergskärningar. Erfarenhetsåterföring genom dokumentation från inträffade ras i tunnlar och andra skadefall bör utnyttjas.

6 6 (12) Miljöpåverkan Störningar från bergarbeten ovan eller under jord förekommer under byggnadsskedet i form av buller och vibrationer, främst från borrning och sprängning, i vissa fall även förorenat vatten från länshållning och ibland partiklar i luft. Därtill kommer störningar från transporter av bergmassor på det allmänna vägnätet, från trafik med tunga fordon samt nedsmutsning. Störningarna kan påverka både omgivande natur växtlighet och djurliv och människor i närområdet, där störningar i boendemiljön vanligen upplevs som mest besvärande. Under byggnation liksom i färdiga anläggningar förekommer grundvattenpåverkan, som kan inverka menligt på befintliga grundläggningar, vad gäller nivåer och påverkan på vattnets kvalitet, direkt eller indirekt som konsekvens av nivå- förändringar (sänkning och återhämtning). Miljöbalken har en hänsynsregel med krav att vidta nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått verksamhet som påverkar miljön och att den som orsakar skada eller olägenhet ansvarar för att förebygga eller avhjälpa denna. Påverkan ska minimeras utifrån vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Störningar bör begränsas eller elimineras genom åtgärder vid källan. Övergripande och lokala regelverk anger vad som är acceptabla störningar (som får tålas ) under olika omständigheter samt hur dessa frågor ska hanteras i miljökonsekvensbeskrivningar i samband med tillståndsgivning. Anledningen till förläggning under mark ofta är direkt eller indirekt miljöbetingad. Det innebär att betydande kostnader både för investering och drift accepterats just för att minimera påverkan på omgivningen från en anläggning som kunde varit störande, utrymmeskrävande, estetiskt mindre tilltalande, bullrande eller annat. Störningar under byggtiden är tillfälliga ingrepp i en miljö som senare ofta blir väsentligt förbättrad. Exempel på behov kan vara; Att begränsa störningar med olika former av skydds- eller reningsanordningar eller begränsningar av arbete under vissa tider etc. Tekniska förbättringar av maskinell utrustning pågår ständigt och behöver fortgå. Bättre kunskap om ergonomi och störningars inverkan på människan leder till bättre möjligheter att optimera åtgärder. Buller och vibrationer uppfattas olika besvärande beroende på frekvensinnehåll, amplitud, intermittent eller kontinuerlig störning mm. Det finns behov att utreda vad bättre logistiska lösningar i byggskedet kan innebära. Effekter av grundvattenförändringar på växtlighet och vattenkvalitet är delvis kända och kan vara kritiska. Ekonomiska värderingar av sådana effekter kan vara svåra att göra. Principiella resonemang kan föras kring möjligheten att visa på alternativa lösningar som garanterar exempelvis ett bevarande av lokala biotopers särart på längre sikt även om den aktuella platsen inte förblir opåverkad. I fall där grundvattenförändringar bedöms som oacceptabla och där man inte med säkerhet kan klara aktuella tätningskrav kan konstgjord infiltration av grundvatten vara aktuell. Möjligheter och tänkbara nya tekniska lösningar bör studeras. Geohydrologiska modeller, metoder för minskat spill vid injektering och åtgärder för att minska kväveutsläpp vid sprängning är aktuella behov som framförts.

7 7 (12) Nya material och gamla funktion och beständighet Flera av de material som används för bergförstärkning, tätning och inklädnad är väl beprövade och etablerade i anläggningsbyggandet. I vissa fall är dock egenskaperna mindre väl dokumenterade och specificerade till exempel i fråga om beständighet och brandtålighet. Nya material behöver jämföras med konventionella och specificeras utifrån funktionskrav. Exempel på utvecklingsbehov kan vara; att klara funktionskrav på brandtålig vatten- och frostsäkring. Olika material och kombinationer behöver prövas i prototyp- respektive fullskala. Sprutbetong, ofta fiberarmerad, används frekvent för bergförstärkning. Ändå finns behov av mer kunskap om sprutbetongens egenskaper i olika avseenden för att ge ett bättre dimensioneringsunderlag, med hänsyn till bärförmåga och beständighet. Det kan avse deformationsegenskaper med olika typer av fiberarmering, möjlighet till töjningshårdnande, krympningsegenskaper, vattentäthet och urlakning, tålighet mot frost och brand, alternativa tillsatsmedel och ballast samt korrosion hos fiber- och nätarmering. Det kan vara intressant att undersöka användning av tunna sprutade membran som alternativ till sprutbetong. För bultförstärkning är korrosionsförlopp bara delvis klarlagda, behov finns av icke förstörande provning. Det är intressant att se på och prova nya material för bergförstärkning i olika former och tillämpningar. Materialbrott vid laster under brottlast och i utmattning etc. är av intresse att undersöka. Beständighetsfrågor kring injektering kan avse ren berginjektering men också kontakt-injektering mellan berg och betong. Specifika problem gäller för urlakning av injekterings-skärmar.

8 8 (12) Planerings- och utförandeprocessen En stor del berg- och tunnelprojekt kommer att realiseras det närmaste årtiondet. Samtidigt lider branschen av att flera genomförda projekt har präglats av förseningar och kostnadsökningar. Det finns flera orsaker till att det är svårt att göra riktiga bedömningar i tidiga skeden. Planeringsprocessen är lång och komplicerad och påverkas av en mängd olika faktorer. Genom Nätverket Bergbyggarna har viktiga framgångsfaktorer i bergbyggandet identifierats, som i många fall rör relationerna mellan olika parter i planerings- och byggprocessen. Nya former för samverkan mellan byggprocessens olika parter prövas för närvarande, delvis inom ramen för FIA (Förnyelse Inom Anläggningsbranschen), och med det gemensamma intresset att bygga anläggningar som motsvarar allas förväntningar, dvs. en slutprodukt som uppfyller ställda krav inom planerad budget och som för leverantörerna kan tjäna som referens för kommande arbeten. Kommunikation och samverkan i branschen och mellan denna och samhället med politiker och allmänhet, skall förbättras. Exempel på behov kan vara; att utveckla bättre former för ersättning, kvalitetskontroll, riskvärdering och riskfördelning specifikt för bergtunnelprojekt som är anpassade till den interaktiva process som krävs i och med att bergförhållandena inte är fullt kända på förhand. Byggande med aktiv design, innebär att man utgår från en preliminär dimensionering av förstärknings- och tätningsinsatser, som successivt anpassas och görs mer detaljerad vartefter man får bättre information om faktiska förhållanden i berget. Observationsmetoden är en mer preciserad metodik för att hantera detta, se vidare under Dimensionering. Det finns ett behov av att utveckla ersättningsformer som bättre än idag är anpassade till denna metodik och som tydligt klargör riskfördelning och ansvar i och med att designen successivt förändras, något som visat sig särskilt angeläget i samband med injekteringsarbeten. Det kan avse att i bygghandlingar tydligare precisera vad som i olika skeden är beställarens respektive entreprenörens ansvar (funktion, mängder, tidsåtgång etc.). Att kontrakt och betalning kopplas till grundstenarna inom aktiv design (förutsägelse, observationer och åtgärder). Att handlingar utformas så att de öppnar för alternativa utföranden baserade på nytt kunnande som gagnar respektive projekts totalekonomi. Samt att pröva i vilken grad funktionskrav kan tillämpas och verifieras i bergarbeten. Det finns behov av en övergripande diskussion om former för planering och genomförande av bergprojekt med utgångspunkt i hittillsvarande erfarenheter och möjligheter till optimering av hela processen. I detta ingår frågan om acceptans baserad på en väl fungerande kommunikation och samverkan med samhälle och allmänhet med respekt för den demokratiska processen, se även Arbetsmiljö& säkerhet. Förundersökningarnas omfattning och roll i planeringsskedet och hur informationen används i den fortsatta processen bör analyseras.

9 9 (12) Tunneldrivning Två olika drivningsmetoder dominerar bergbyggande. Borrning, sprängning och utlastning samt fullortsborrning med TBM. Den konventionella metoden att borra och spränga har utvecklats genom att allt effektivare metoder och utrustningar för borrning och väsentligt bättre tekniker och kunskap om sprängning. Exempelvis har borrsjunkhastigheten har ökat kraftigt. Fullortsborrning är mer skonsamt mot berget och tillämpningen är ännu relativt begränsad i Norden. Metoder, teknik och teknologi påverkar kostnader och tid för byggprocessen. De inverkar på säkerheten under byggandet och i den färdiga tunneln eller orten. Byggkostnaden i berganläggningar minskar i förhållande till drift och underhåll. Trots detta representerar själva framdriften av en tunnel eller en ort ett stort värde. Tidsaspekten är en väsentlig ekonomisk faktor. Exempel på behov kan vara att; minska tiden för framdrift och därmed spara väsentliga kostnader. Byggandet bör vara skonsamt mot kvarvarande berg och anläggningar i närheten. Metod, teknik och teknologi för framdrift påverkar arbetsmiljö, yttre miljö, drift och underhåll, täthet och förstärkningsbehov. Det innebär behov att utveckla metoder, teknik och praktiska framgångsvägar för framdrift i syfte att minimera tid och kostnader för själva drivningen samt för tätning, förstärkning och för att skapa bästa möjliga resultat avseende den färdiga anläggningen, och dess kostnader och säkerhet i ett livscykelperspektiv. Vibrationspåverkan på omgivande konstruktioner är viktig så man erhåller en optimal sprängning/framdrift med hänsyn till omgivningspåverkan. Här finns behov av bättre analysverktyg.

10 10 (12) Tätning av berganläggningar Tunnlar, undermarksanläggningar och vissa bergskärningar har som regel ett objektsanpassat täthetskrav som följer av aktuella grundvattenförhållanden och funktionskrav på anläggningen. Funktionskrav kan vara tekniska, ekonomiska eller säkerhetsrelaterade (inga droppar eller isbildning på installationer eller vägbana, kostnad för utpumpning av inläckande vatten) eller ibland estetiska (dropp eller fuktfläckar). Täthetskravet kan ofta uppfyllas i två delar, där förhindrad grundvatten-påverkan kan klaras genom tätning av sprickor i berget, medan funktionskravet för berganläggningen kan åstadkommas genom vatten- och frostsäkring med dräner eller olika former av inklädnad. I flera fall har det varit svårt att uppfylla ställda täthetskrav. Det har bland annat visat sig i form av grundvattensänkningar och förorening av grundvatten. Orsaken har ofta varit komplex geologi i kombination med höga täthetskrav där konventionell injekteringsteknik varit ineffektiv. För grundvattenkontroll används med växlande framgång infiltration för att kompensera för bortledning. Trafiktunnlar kan kräva omfattande underhållsinsatser på grund av isbildning och frostskador. Det gäller tunnlar av alla åldrar. Om inläckage kan reduceras eller vattnet hindras att frysa kan det medföra stora kostnadsbesparingar och minskade risker. Kostnaden för att täta en tunnel är i dagsläget av samma storleksordning som kostanden att driva densamma. Exempel på behov kan vara att utveckla nya tekniker och material för tätning av berg. Det finns behov av fortsatt utveckling av metoder för bergkaraktärisering och hydrogelogiska beräkningsmodeller för inläckage före och efter injektering. Alternativa lösningar och nya material behöver tas fram, där man nu också ställer specifika krav på brandtålighet. För såväl cementinjektering som kemisk injektering finns behov av fortsatt utveckling av undersökningsteknik och utrustningar samt provningsmetoder för att bedöma materialens inträngningsegenskaper och tätningsförmåga samt beständighet. Med utgångspunkt från hydrogeologiska förutsättningar och materialegenskaper bör injekteringsstrategier utvecklas som kan prövas och demonstreras i fält för att ge underlag till att anpassa metodik och utrustning för bättre styrning och kontroll av injekteringsförlopp och tätningsresultat. Bland alternativa strategier bör ingå att pröva efterinjektering som ersättning eller komplement till förinjektering. Från miljösynpunkt är tätningsarbetet viktigt både för arbetsmiljön och för den yttre miljön och påverkan på omgivningen. Förändring av grundvattennivåer och förorening av grundvatten innebär miljöpåverkan. Fukt, vatten och is i tunnlar och underjordsanläggningar innebär ökade kostnader för drift och underhåll samt en sämre miljö och ökad olycksfallrisk. Det har framförts behov av ekonomisk och produktionsteknisk utvärdering av använda injekteringsmetoder och system. LCC utvärdering av injektering, till vilken nivå kan man täta ekonomiskt och när är det lämpligare att övergå till infiltration.

11 11 (12) Undersökningar före, under och efter Berg- och undermarksbyggande är beroende av omsorgsfulla undersökningar och förhandsbedömningar av bergförhållanden i olika skeden av byggprocessen, såväl i planeringsskedet, som under byggande och i drift- och underhållsskedet. Exempel på behov kan vara att; skapa bättre bas för bedömningar grundade på ingenjörsgeologisk erfarenhet och väl sammanvägda undersökningsinsatser både före och under byggandet, men också i driftskedet för planering av underhåll se även avsnittet Beständighet och underhåll. Möjligheter till bättre informationsinsamling, tolkning av insamlade data, utveckling och användning av nya verktyg samt visualisering av resultat är angelägna att prova för att främja bättre planering och beslut i olika skeden av bergprojekt. Flera egenskaper undersöks i fält eller på laboratorium. Hit hör bergmekaniska och andra fysikaliska egenskaper som kräver speciell teknik och behandling av primärdata. Tillförlitligheten i undersökningarna är grundläggande för bedömning av osäkerheten. Vissa parametrar kan bestämmas direkt, såsom bergart, medan andra mäts indirekt för att sedan via teori eller empiriska regler tolkas om till en sökt egenskap, exempelvis hydraulisk konduktivitet. För en korrekt tolkning finns behov av att kunna fastställa osäkerheter i observerade storheter. Det finns behov av bättre modeller och teknik för datainsamling samt tolkning och visualisering av information med syfte att snabbt ( on line ) ge beslutsunderlag med tydlig redovisning. Material som också åskådliggör tillförlitlighet hos data och ger mer fullödig information. Nya metoder att avslöja bergets inre struktur och egenskaper med utnyttjande av teknik från andra teknikområden görs och bör prövas ytterligare, till exempel för oförstörande provning och kvalitetskontroll av material och produkter från annan industri eller utvecklingsverksamhet. De kan vara baserade på beprövad eller ny teknologi och användbarheten bör prövas i fält för att demonstrera den praktiska nyttan. av bättre undersökningar gäller i olika skalor och skeden, från övergripande information under tidig planering till tillståndsbedömning av närzonen (inklusive effekter av sprängskador) av en anläggning som stöd för bedömning av förstärknings- och tätningsinsatser och senare för planering och utförande av underhållsarbeten. Tolkning och redovisning av undersökningsresultat, kopplas till hur data bäst utnyttjas vid successiv uppdatering av konceptuella modeller för karaktärisering av bergmassan och dess bergmekaniska och hydrogeologiska egenskaper, se vidare Dimensionering av tunnlar och bergrum.

12 12 (12) Genomförande av projekt i FOI-program Detta program utgör en grund för forskare, forskargrupper och andra intressenter att ta fram projektförslag för vidare förankring hos BeFo för beslut om genomförande. Projekt kan syfta till grundläggande kunskapsutveckling som ofta genomförs vid universitet eller högskolor av seniorer eller som doktorandprojekt. Utvecklingsprojekt kan drivas i syfte att ta fram ny koncept och produkter i form av nya tekniska lösningar, system, metoder, processer, standarder för branschens behov. Detta program har vida ramar för att inte skall behöva ändras för att rymma nya frågor av vikt inom stiftelsens område och för att spegla marknadens behov. Områdena Arbetsmiljö och säkerhet, Miljöpåverkan och Drift och Underhåll uppfattas i nuläget högre prioriterade av marknaden än tidigare. Stiftelsen stöder projekt och prioriterar att dessa drivs med kontinuitet och att medverkande parter kommunicerar och samverkar med intressenterna på området. Stiftelsen ställer krav på att resultaten förs ut, blir tillgängliga och omsatta till praktisk nytta på marknaden. Stiftelsen avser driva fler projekt som ger praktiska resultat för demonstration. För praktiska anvisningar i samband med initiativ till projektförslag se: befoonline.org/forskning Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo Box Stockholm Tel