Tebladet. Bra med mobil tandvårdsklinik. Länstidningen. Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling!

Transkript

1 Länstidningen Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling! SIDAN april 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Nyheter Samarbete ger snabbare vård Johanna Löfdahl från Örebro fick åka till Karlskoga lasarett för att utreda sin glutenintolerans. Samarbetet mellan länets tre sjukhus ökar för att erbjuda snabbare vård. SIDAN 3 Syra ger skador på tänderna Det finns ett samband mellan läskdrickande och frätskador på tänderna. Men det är inte kolsyran som är boven, utan syran som används som smaksättare. SIDAN 5 Rörlig mottagning utreds Först kom den mobila tandvårdskliniken. Nu utreder landstinget möjligheten att inrätta en mobil distriktssköterskemottagning för att kunna ta vården närmare länsinvånarna. Lyckad start på strokekampanj SIDAN 6 Habiliteringen har hund på remiss Örebro läns landsting har infört hund på remiss. Vuxenhabiliteringens patienter kan numera träna tillsammans med rehabiliteringshunden Arwen. SIDAN 7 Pollen - en plåga för många För den som lider av pollenallergi är våren ofta lika med kliande ögon och täppt näsa. Tebladet tipsar om vad du som är allergisk kan göra för att minska besvären. Den nationella strokekampanj som pågår har fått en bra start. Strokedrabbade patienter kommer in till sjukhus snabbare än tidigare och kan få akut behandling. SIDAN 10 Kåseriet SIDORNA 8-9 Bra med mobil tandvårdsklinik SIDORNA En egen korean När maken är på jobbresa i Mora passar kåsören Kikki Pålerud på att skaffa sig en egen liten korean. Maken är till en början skeptisk, men ändrar snart åsikt. SIDAN 14...och Tebladstårtan går till Elisabeth Källman SIDAN 15

2 2 Tebladet 3/12 Välkommen till Tebladet! I Örebro läns landsting pågår ständigt ett arbete för att ge snabbare vård och förbättra för dig som patient. I det här numret berättar vi om Johanna Löfdahl från Örebro som erbjöds utredning av glutenintolerans på Karlskoga lasarett i stället för på USÖ. Det är en del i hur länets tre sjukhus samarbetar för att korta köerna. Vi skriver också om den nyöppnade distriktssköterskemottagningen i Vretstorp och den mobila tandvårdskliniken i Storå och Pålsboda. De är båda exempel på lösningar för att vården ska kunna finnas kvar på nära håll för dig som patient även i framtiden. Ett annat område där vården hela tiden utvecklas för framtiden är forskningen. I vår serie om att arbeta i landstinget lyfter vi fram en av landstingets 350 forskare. På sidan här bredvid tar vi också upp en tandläkares forskningsresultat om hur läsk påverkar dina tänder. Varsågod, tidningen är din! Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande: Blod räddar liv. Blod och plasma är viktigt för alla och blodgivare räddar många liv varje år. Undersköterskan Lasse Malmberg på USÖ:s blodcentral är med när Åsa Starborg lämnar blod för femte gången. Hon blev blodgivare efter att ha deltagit i motionsloppet Blodomloppet för två år sedan. Åsa Starborg är en av länets blodgivare som genom sin insats räddar liv i länet. På sommaren blir det ofta brist på blod på länets sjukhus, och än är det inte för sent att lämna blod inför sommaren. Vill du lämna blod? Gå in på så hittar du mer information. DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare är Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,7 miljarder kronor. Det är ca 21 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Med en genomsnittlig lön betalar du ca kronor i månaden i skatt till landstinget. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: Samverkan är lösningen Flera nya åtgärder är på gång för att öka tillgängligheten till specialistvården varför behövs det? Det handlar inte om några få enstaka åtgärder för att korta köerna. Det ger sällan bestående resultat. Istället arbetar landstinget sedan lång tid tillbaka efter en utarbetad tillgänglighetsplan. Meningen med planen är att köer och väntetider till vården ska minska och på sikt även försvinna helt. Och att det ska vara bestående. För att nå dit krävs samverkan, inte minst mellan våra tre sjukhus. Samverkan är ett ord som används ofta och länge, men som också på senare tid blivit mer än bara ett ord. Det ser vi positiva exempel på inom flera områden, bland annat inom ögonkirurgin. Sedan en tid tillbaka åker ögonläkare från Universitetssjukhuset Örebro till Lindesbergs lasarett och opererar patienter med gråstarr. Nyligen beslutade landstingsstyrelsen också att Läkargruppen i Örebro ska göra fler ögonoperationer för att på så sätt avlasta USÖ. Det här är sjukhussamverkan som ger stora vinster för patienterna. När vi pratar om köer och långa väntetider är det samtidigt viktigt att framhålla att cirka 80 procent av den vård som landstinget ger är akutsjukvård. Det är vård som ges direkt, utan långa väntetider, och som pågår årets alla dagar, dygnet runt. Men det som mäts och premieras med statliga prestationspengar är ofta de planerade vårdinsatserna, som är 20 procent av vårdverksamheten. Målet är förstås att även Örebro läns landsting ska få sin beskärda del av de statliga ersättningarna, inte företrädesvis för pengarnas skull, utan främst för att det är viktigt att patienter inte ska behöva vänta på en ögonoperation eller en höftledsoperation för länge. Det måste vara viktigare att ha en helhetsbild av vården och långsiktiga strategier än att jaga kortsiktiga lösningar för att få del av eventuella kömiljarder. Är distriktssköterskemottagningarna på väg tillbaka? På vissa platser i länet kan det nog vara en bra lösning med en distriktssköterskemottagning som ett komplement till vårdcentralen. Kanske kan vi tillsammans med kommunerna hitta intressanta lösningar som gagnar våra länsinvånare. Vården ska bedrivas så nära invånarna som möjligt, allra helst när det gäller gamla och sjuka. Det talas även om mobila mottagningar? Ja, frågan utreds. Vi har en mobil tandvårdsklinik i länet som tagits emot positivt av de flesta patienterna. En mobil distriktssköterskemottagning skulle kunna hjälpa många patienter som har svårt att ta sig till en vårdcentral. Det kan handla om blodprover, blodtryckskontroller, såromläggningar och andra enklare vårdinsatser. En rörlig mottagning skulle också kunna bedriva hälsofrämjande insatser. På samma sätt som inom specialistvården på sjukhusen kräver den nära vården ute i länet samverkan. Här handlar det om samverkan mellan landstingets vårdcentraler och den kommunala vården. Att det är två olika vårdgivare får inte vara ett hinder för att vi ger länets invånare den bästa och mest tillgängliga vården. Det är vi som gör Tebladet Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare E-post: ann-marie.wentzel@ orebroll.se Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Kristin Lundström redaktör E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se Carl Olsson webbredaktör E-post: carl.olsson@ orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: tebladet@orebroll.se Tryckeri: VF-tryck

3 Tebladet 3/12 3 Snabbare vård när länets tre sjukhus utökar samarbetet Johanna från Örebro fick åka till Karlskoga lasarett för utredning Du som patient ska inte behöva vänta i onödan. Därför ökar samarbetet allt mer mellan länets tre sjukhus. Det kan innebära att du som är patient i till exempel Örebro får åka till lasarettet i Lindesberg eller Karlskoga för vissa operationer eller undersökningar. Femtonåriga Johanna Löfdahl från Örebro fick erbjudande om att åka till Karlskoga lasarett för en snabbare utredning av glutenallergi. Något som både hon och hennes föräldrar är tacksamma för i dag. När Johanna Löfdahl kom till Varberga vårdcentral i Örebro för magproblem trodde de att läkaren skulle skicka remiss till Universitetssjukhuset Örebro för att ta prover och se om hon hade glutenintolerans. Karlskoga istället Sedan ringde de upp mig från barn- och ungdomskliniken på Karlskoga lasarett och sa att jag skulle få en kallelse dit, berättar Johanna Löfdahl. Hennes föräldrar trodde först att hon hört fel, men fick bekräftat att Johanna skulle få en tid snabbt i Karlskoga. Nöjd efteråt Jag tänkte först att det inte var möjligt att vi skulle behöva åka flera mil till Karlskoga, och jag kände en viss irritation över att vara tvungen att ta ledigt från jobbet för att åka dit istället för till USÖ, säger Johannas pappa Stefan Löfdahl. Men så här i efterhand är han När du åker till och från vården i Örebro län är det gratis att resa med kollektivtrafik. Resa med buss För att åka gratis buss fungerar din kallelse till vårdbesöket som biljett. För hemresan är kvittot på besöksavgiften din färdbiljett. glad att Johanna fick komma för utredning så snabbt. Hon fick snabbare provsvar och vi fick ett jättefint omhändertagande av alla fina människor i Karlskoga. Det är bara positivt. Från att känna Vad sjutton, ska jag behöva åka till Karlskoga? så känns det nu som att Det här är ju jättebra!, säger Stefan Löfdahl. Vad tycker ni om idén att sjukhusen samarbetar för att ge snabbare vård och att patienter kan få åka lite längre istället? När det gäller att korta kötider har jag inga problem med det. Det är bättre att få komma till sjukhuset snabbt än att få vänta en till två månader. Och så jättelångt är det ju inte att åka. Det vore ju skillnad om det var till Malmö eller Kiruna man skulle åka, säger Stefan Löfdahl. Och de tog så bra hand om mig på Karlskoga lasarett, säger Johanna Löfdahl. Resa med tåg Åker du tåg, betalar du resan själv och får sedan pengar av landstinget i efterhand. Det kan du även göra om du åker buss. Anslutningsresa Om du bor långt från närmaste hållplats får du gratis anslutningsresa med taxi eller egen bil till FAKTA Som patient i Örebro läns landsting kan du bli erbjuden vård på det sjukhus i länet där väntetiden är kortast. Detta ska den som skriver remiss till sjukhus informera om. Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro samverkar för att ge alla länsbor god vård inom kortast möjliga tid. hållplatsen. Du ersätts för resa till vårdcentral i din hemkommun. Du får också ersättning för resa till specialist i länet. Resa med taxi Medicinska skäl eller färdtjänsttillstånd ger rätt till sjukresa med taxi. De medicinska skälen ska styrkas i ett intyg. Taxiavgiften är Snabbare vård. Pappa Stefan Löfdahl fick skjutsa dottern Johanna Löfdahl från Örebro till Karlskoga lasarett för utredning av glutenintolerans. Vårdresor du reser gratis med kollektivtrafiken 125 kronor per enkelresa oavsett avstånd. Du som har färdtjänst betalar färdtjänstavgiften. Om du blir akut sjuk och måste använda taxi får du resa in till vården utan intyg. Resa med egen bil Om du vill resa med egen bil får du bara ersättning om du har intyg för sjukresa med taxi. Då kan du välja att resa med egen bil och få ersättning med 18:50 kronor per mil om kostnaden överstiger 50 kronor. För mer information: Telefon:

4 4 Tebladet 3/12 SOCIALA MEDIER Gilla oss på Facebook Köerna kortas Fler ögonoperationer på Läkargruppen i Örebro Du har väl inte missat att Örebro läns landsting finns på Facebook? Gå in på www. facebook.com/orebroll och gilla oss du med så kommer du med jämna mellanrum att få tips om allt ifrån vad som är på gång i landstinget till råd om egenvård. MILJÖ Klimatsmarta förlossningar Från och med februari 2012 förbränner Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, den lustgas som används vid sjukhusets förlossningsavdelning. Tidigare släpptes lustgasen, totalt 1,3 ton per år, rakt ut i miljön via ventilationsluften. Genom att samla in gasen och förbränna den i sjukhusets biogaspanna kommer sjukhuset årligen att minska sin klimatpåverkan motsvarande utsläppen av cirka 400 ton koldioxid. För personalen som arbetar på förlossningen och för de födande mammorna innebär nyordningen ingen skillnad. FÖRELÄSNING Unga med självskadebeteende Maria Malmberg, psykolog på Barn- och Ungdomspsykiatrin i Örebro föreläser om självskadebeteende hos unga den 8 maj. Att göra sig själv illa kan vara det enda man just i den stunden ser som en väg ut ur ångest och smärta. För dem runt omkring är det svårt att förstå varför någon skadar sig, och det väcker frågor och starka känslor. Hur stöttar man den som mår så dåligt? Hur kan man lära ut andra sätt att hantera svåra känslor? Plats för föreläsningen är Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro. Tid: 8 maj kl Fri entré. NATIONELL HJÄLPLINJE Telefonlinje mot sexuella övergrepp De som riskerar att utöva sexuellt våld ska kunna få hjälp och stöd i tid. Det är syftet med en nystartad hjälplinje. Telefonlinjen är nationell och alla som ringer kan vara anonyma. Telefonnumret till hjälplinjen är Ögonoperation på USÖ. Nu görs gråstarr-operationer även på Lindesbergs lasarett och Läkargruppen i Örebro. För att ge länets patienter snabbare vård köper landstinget fler operationer av av Capio Läkargruppen i Örebro. Det är en av flera åtgärder för att korta vårdköerna till specialistsjukvården i länet. Under våren ska Läkargruppen göra ytterligare 200 gråstarrsoperationer och ta emot lika många återbesök inom samma område. Läkargruppen ska också göra 30 operationer av tonsiller samt ta emot ett större antal patienter som kommer på nybesök och återbesök för problem inom öron-, näs- och halsområdet och sömnapné. Det här ska göras Fler åtgärder som ska korta patienternas väntetider: Läkargruppen tidigarelägger 50 gråstarrsoperationer och gör dem i vår istället för i höst. Ortopedremisser till Universitetssjukhuset Örebro som Läkargruppen. Här ska fler ögonpatienter opereras. gäller fötter skickas till Läkargruppen. 125 höftleds- och knäoperationer flyttas från USÖ till Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett. Tidigare har 400 gråstarrsoperationer flyttats från USÖ till Lindesbergs lasarett. En dag i veckan finns USÖ-läkare i Lindesberg för att operera patienter som i första hand kommer från norra länet. Väntetider har kortats Det genomfördes betydligt fler mottagningsbesök, behandlingar och operationer i länet under januari och februari i år jämfört med samma period året innan. Stöd lokal forskning... ditt bidrag är viktigt! Nyckelfonden Stiftelsen för Medicinsk Forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Telefon Plusgiro nyckelfonden@orebroll.se Det har bidragit till att väntetiderna blivit kortare, framför allt till operation/behandling. Mer görs mer behövs Men samtidigt ökar antalet remisser, antalet människor som behöver specialistvård, vilket har den motsatta effekten på tillgängligheten. Snabbare vård Målet med de nya insatserna är att länets patienter ska få snabbare vård. I ett nästa steg handlar det om att klara vårdgarantins gränser och få del av den statliga kömiljarden. Fokus på köerna Vi har oerhört starkt fokus på att korta köerna, och här är det tydligt uttalat att sjukhusen ska öka samarbetet. Ett sjukhus på tre ben ska inte bara vara ord, säger Robert Mörk (S), ordförande i nämnden för somatisk specialistvård. Ögonsjukvården är ett bra exempel på hur det kan gå till, men mer samverkan gäller på betydligt fler områden. FAKTA Capio Läkargruppen ägs av Capio till 91 procent och av Örebro läns landsting till 9 procent. Läkargruppen erbjuder specialistvård. Verksamheten är i huvudsak inriktad på dagkirurgi, men även slutenvård erbjuds.

5 Tebladet 3/12 5 Mycket läsk kan skada dina tänder FRÅGAN Hur ofta dricker du läsk? Begränsa ditt läskdrickande och få friskare tänder. Det rådet ger tandläkaren Agneta Hasselkvist till länets invånare. Under flera år har Agneta Hasselkvist på Folktandvården i Nora kartlagt munhälsan hos barn och ungdomar. Hennes forskning visar att det finns ett samband mellan läskdrickande och frätskador på tänderna. De 5-6-åringar vi tittade på hade så låg konsumtion av läsk att vi inte kunde se några frätskador på tänderna. Det är väldigt glädjande, säger hon. I testgrupp nummer två, ungdomar i årsåldern, var frätskador till följd av läskdrickande fortfarande sällsynta. När det gäller den äldsta gruppen, åringar, var resultatet sämre. Särskilt vad gäller pojkarna. Drygt 30 procent av pojkarna hade minst en tand svårt frätskadad. Bland tjejerna var det bara enstaka individer med motsvarande skador, säger hon. Enligt Agneta Hasselkvist var det inte ovanligt att pojkarna i den här gruppen drack 180 liter läsk om året. Den ungdom i studien som drack mest konsumerade cirka 25 liter läsk i veckan. Emaljen borta för evigt Att en sådan läskkonsumtion är skadlig för tänderna råder det ingen tvekan om. Men det är, enligt Agneta Hasselkvist, inte kolsyran eller sockret i läskedryckerna som är den stora boven. Det är istället den syra, framförallt citronsyra, som dryckerna är smaksatta med, som ställer till besvär. Syran attackerar emaljen, Agneta Hasselkvist, tandläkare på Folktandvården i Nora, undersöker Alve Lindéns tänder. som fräts bort undan för undan. Och när emaljen väl är borta kommer den inte tillbaka, säger hon. Undvik att småäta Vill man slippa detta obehag finns det ett enkelt, och i detta sammanhang självklart, råd att följa. Det är att dra ner på läskdrickandet. Det är en utopi att alla människor vill sluta med läsk och bli renlevnadsmänniskor. Men när det gäller läsk måste man, precis som med allt annat som är onyttigt, begränsa intaget, säger hon. Agneta Hasselkvist poängterar också vikten av att inte småäta godis, samt att borsta tänderna med flourtandkräm för att på så sätt skydda sig mot karies. Inom ramarna för studien har Agneta Hasselkvist också kunnat visa på fler samband än det mellan läsk och frätskador på tänderna. Vi kunde se tendenser på att de som drack mycket läsk tillbringade mer tid framför datorn, idrottade mindre och slarvade i större utsträckning med tandborstningen än de som drack mindre, säger hon. Vidare åt högkonsumenterna frukost i mindre utsträckning än lågkonsumenterna. De fick också i sig mindre frukt. Visste du att......vi dricker i genomsnitt 90 liter läsk per person och år i Sverige....vi äter i genomsnitt 17 kg godis per person och år i Sverige (mest i världen!)....om du borstar tänderna två minuter två gånger/dag (som rekommenderat) så har du på ett helt år borstat tänderna i nästan ett helt dygn. Folktandvården rekommenderar 3x2-modellen: Borsta tänderna TVÅ gånger om dagen med TVÅ centimeter fluortandkräm, i TVÅ minuter. Spotta ut löddret och skölj inte munnen efteråt, så får du extra nytta av fluoren i tandkrämen. Gabriella Fingal, Askersund: Varje dag. Jag är inte rädd för att få skador på tänderna. Jag ser till att borsta dem ordentligt. Richard Valleryd, Örebro: Jag dricker läsk varje dag. Jag tror inte att det är någon större fara för tänderna. Jag är i varje fall inte rädd för det. Irene Pihl, Örebro: Never! Jag gillar inte läsk speciellt mycket. Möjligtvis att jag dricker en liten, liten skvätt när barnbarnen är här på besök. Svara på enkät om den kommer i din brevlåda Landstinget ger stöd till 23 kulturprojekt 23 olika kulturprojekt i länet får dela på drygt kronor i stöd från Örebro läns landsting. Barn- och ungdomsperspektivet har prioriterats. Samverkan var också viktigt vid bedömningen. Ismail Adan, Örebro: Jag dricker inte läsk. Jag har bestämt mig för att inte göra det. Under april till juni 2012 påbörjas en undersökning om folkhälsa i Örebro län. Det är landstinget som samverkar med Statens folkhälsoinstitut i den nationella studien Hälsa på lika villkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen i Sverige mår och att följa förändringar i hälsa över tid. Första gången en liknande undersökning genomfördes var vintern Svara på frågor Du som bor i länet kan komma att få en enkät hemskickad med frågor om dina livsvillkor och levnadsvanor. Frågorna handlar till exempel om hur du använder tobak eller cannabis, vad du äter, samt dina spel- och alkoholvanor. I enkäten får du även frågor om vårdkontakter, läkemedel och liknande. Enkäten ska skickas ut till drygt länsbor i åldern år. Glöm inte att svara och skicka in enkäten om den kommer i din brevlåda. Järnvägen 150 år kronor. Hallsbergs kommun. Metallsvenskan kronor. Nikija, Örebro. Revy-SM kronor. Föreningen Gôrskôj, Karlskoga. Unga arrangörer kronor. ABF, länsövergripande. Stadra Scenskola kronor. Kulturföreningen Cirkustältet, Nora. Svansjön kronor. Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater, Örebro. Varje människa är en berättelse kronor. Studiefrämjandet, länsövergripande. Lek- och kulturskogen kronor. Tiveds utvecklingsgrupp. Ung Jazzfestival kronor. Askersunds kommun. Dataspelsmusik kronor. Karlskoga konsertförening, länsövergripande. Himmelsvitt kronor. Nora Art, Nora. Bredbandet kronor. Kulturskolan i Karlskoga, länsövergripande. Skönheten och odjuret kronor. Örebro kulturskola, länsövergripande. Kor möter kor kronor. Studiefrämjandet, Nora. Rockens rötter och toppskott kronor. Studiefrämjandet, länsövergripande. Förstudie Ställberg kronor. Drift Scenkonst, Ljusnarsberg. Kroppen vi bor i och andra galaxer kronor. Verklighetens salonger, länsövergripande. Utveckling Degerfors fotbollsmuseum kronor. Degerfors kommun. Konsumenträtt i teaterform kronor. Örebro kommun. Brasiliansk-svensk kulturintegration kronor. Abadá-Capoeira, Örebro. Utställning kronor. Konstnärernas kollektivverkstad/fotograficentrum, länsövergripande. Demokrati, bildkonst och det offentliga rummet kronor. Konstfrämjandet Bergslagen, länsövergripande. Art:screen fest kronor. Art:screen, Örebro. Faiza Zerga, Örebro: Ja, jag dricker nog läsk varje dag, men jag ser alltid till att borsta tänderna. Martin Järn, Fellingsbro: Det är väldigt, väldigt sällan. Det blir någon gång i bland bara.

6 6 Tebladet 3/12 Rörlig mottagning utreds En mottagning nära invånarna som kombinerar behandling med hälsofrämjande åtgärder. Det menar Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande, snart kan vara verklighet. I början av 1990-talet lämnade landstingen över vård och omsorg av äldre till kommunerna i den så kallade Ädelreformen. I samband med det började distriktssköterskemottagningarna, som dittills varit en självklarhet för många invånare i Örebro län, att fasas ut. Samarbete mellan landsting och kommun gav Vretstorp åter en distriktssköterskemottagning Landstingsvården koncentrerades istället till sjukhus och vårdcentraler. Men kanske är distriktssköterskemottagningarna på väg tillbaka, i en eller annan form. Där det är möjligt och där det är befogat ska vården finnas nära invånarna. De gamla och sjuka ska inte behöva resa längre än nödvändigt för att få vård, säg- Marie-Louise Forsberg-Fransson. Ett exempel på det är den distriktssköterskemottagning i Vretstorp som invigdes i början av mars. Där har landstinget huvudansvaret, men det är sköterskor från Hallsbergs kommun som står för vården. Ann-Mari Gustafsson I april förra året tvingades Ann-Mari Gustafsson, chef på landstingets vårdcentral i Hallsberg, ta beslut om att stänga distriktssköterskemottagningen i Vretstorp. De resurser som krävdes för att hålla den öppen saknades. Vi hade inte längre möjlighet att skicka sköterskor fram och tillbaka mellan Hallsberg och Vretstorp. Det tog för mycket tid i anspråk, säger hon. Vretstorpsborna gav dock inte upp hoppet om en egen distriktssköterskemottagning. Den politiska viljan pekade i samma riktning. Resultatet blev att mottagningen återinvigdes den 9 mars i år i form av ett samarbete mellan Hallsbergs kommun och Örebro läns landsting. Landstinget står för lokalen och ansvarar för mottagningen, medan kommunens distriktssköterskor står för vården. Enligt vårdcentralschef Ann-Mari Gustafsson är detta samarbete en förutsättning. Vi hade inte klarat att hålla mottagningen i Vretstorp öppen på egen hand, så det här känns jätteroligt. Mottagningen hålls öppen två förmiddagar i veckan, måndag och torsdag, för bokade besök. Mottagningen i Vretstorp är ett försök, och vi ska utvärdera hur samarbetet med kommunen fungerar. Marie-Louise Slår det väl ut Forsberg-Fransson kan vi komma att samverka med kommuner på fler platser i länet, säger hon. Mobil mottagning Ett annat sätt att ta vården närmare invånarna är att inrätta någon form av rörlig mottagning. Det innebär en stor fördel för de invånare som regelbundet behöver vård i form av exempelvis såromläggning eller blodprov. Men antalet besökare till distriktssköterskemottagningen har minskat under årens lopp. Jag tror att behovet var större förr. I dag är vi mycket mer rörliga än vad vi var tidigare, säger Ann- Mari Gustafsson. Jag vet att det finns önskemål om en liknande lösning i Åsbro. Men vi måste noga följa upp och utvärdera det här innan vi går vidare med nästa steg. Vi utreder just nu möjligheten att inrätta en mobil distriktssköterskemottagning. Den skulle kunna fungera som den tandvårdsbuss som redan finns, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. Ta blodprov och lägga om sår Tanken är att personalen i mottagningsbussen ska kunna ta blodprover, blodtryck och lägga om sår på patienter som har svårt att ta sig till vårdcentralen. Men enligt Marie-Louise Forsberg-Fransson skulle bussen även kunna få ett hälsofrämjande uppdrag. Främst äldre patienter har behov Det är sköterskor från Hallsbergs kommun som bemannar distriktssköterskemottagningen i Vretstorp och ger vård åt dem som bor i närområdet. En av sköterskorna är Cecilia Nielsen. Oftast handlar det om äldre patienter som ska ta olika prover eller som behöver få ett sår omlagt, säger hon. De patienter som kommer hit är för friska för hemsjukvård, men som ändå har problem att ta sig till vårdcentralen i Hallsberg. Cecilia EN AV TRE MOTTAGNINGAR Distriktssköterskemottagningen i Vretstorp är en av tre mottagningar i Örebro län. De andra två ligger i Hjortkvarn och Sköllersta. De två sistnämnda hör till Pålsboda vårdcentral, och de har även barnavårdscentral. Nielsen har tidigare arbetat på Universitetssjukhu- set Örebro, USÖ: Den stora skillnaden är Jag tror vi kan nyttja olika yrkesgrupper i en sådan här lösning. När det gäller förebyggande hälsoarbete skulle till exempel sjukgymnaster också passa bra, säger hon. Ännu är planerna på mobila distriktssköterskemottagningar under utredning. Vad resultatet blir återstår att se. Men den tandvårdsbuss vi har är ett spännande koncept där andra landsting nu är intresserade. Därför tycker jag inte att vi heller ska vara rädda för att prova en mobil distriktssköterskemottagning, säger hon. att sköterskorna på ett sjukhus har läkare och annan personal i sin närhet, och det har man inte på en distriktssköterskemottagning. Cecilia Nielsen Men som sjuksköterska inom hemsjukvården är man van vid ensamarbete, att ta eget ansvar och fatta beslut på egen hand, säger hon. Och fortsätter: Sen har vi väldigt bra kontakt med läkarna på Hallsbergs vårdcentral. Vi har egna nummer som vi kan nå dem på om vi skulle behöva rådgöra med någon. Uppbackningen därifrån är väldigt bra. Koll på landstinget Vad tycker din landstingspolitiker om: Distriktssköterskemottagningar Distriktssköterskemottagningen i Vretstorp har återinvigts. Är distriktssköterskemottagningar framtiden? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Landstinget bedriver vård för att möta behov hos medborgarna. Det kan göras på flera sätt och i flera olika former. För mig är det viktigt att vården finns nära, håller hög kvalitet och är tillgänglig när människor har behov av den. Ska vi skapa Sveriges bästa primärvård i vårt län krävs det att vi vågar och orkar tänka nytt, men alltid med patienterna i centrum. Svante Gyrulf, Moderaterna: Ja, mindre enheter upplevs säkert som mer personliga och kan lokaliseras närmare patienten. Det är viktigt att vården utgår från patientens behov med möjlighet att erbjuda tillgång till vård på det sätt som patienten önskar. Önskvärt är att det inom ramen för häsovalet kunde ges plats för mindre vårdenheter, privata eller landstingsdrivna, som ett komplement till dagens stora vårdcentraler. Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Ja, denna nygamla tanke är en mycket bra idé, besläktad med husläkarna. Distriktssköterskorna arbetar närmast patienterna, kan göra hembesök och arbetar både förebyggande och hälsofrämjande. De är nödvändiga för en bättre vård i Örebro län. Vård så nära patienten som möjligt, på patientens villkor, samt möjligheten att etablera privata mottagningar är något vi tycker är en god tanke! Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Vi i Vänsterpartiet tycker att primärvården ska utgöra den första linjens hälso- och sjukvård. Samtidigt ser vi också att distriktssköterskemottagningar är en förstärkning och komplement till den ordinarie primärvården för att invånarna i ett avgränsat geografiskt område ska kunna få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård, till exempel rådgivning, blodprovstagning och blodtryckskontroller som kan utföras nära, där människor bor och på ett evidensbaserat och kvalitetssäkrat sätt. Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Ja, i synnerhet för äldre patienter som kan ha svårt att ta sig till en vårdcentral. Det kan handla om besök hos en distriktssköterska för såromläggning eller provtagning eller kanske ett hembesök av en distriktssköterska. Kommuner och landsting behöver samarbeta bättre på detta område. Det skulle också kunna skapa möjligheter för distriktssköterskor att starta egna mottagningar. Kristdemokraterna motionerade om ökat samarbete med kommunens distriktssköterskor redan januari Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Distriktssköterskemottagningar är nödvändiga för en bättre vård i Örebro län. Distriktssköterskor arbetar både hälsofrämjande och förebyggande, med vård vid sjukdom och med palliativ vård. De bedömer patienter i alla åldrar och avgör vilka åtgärder som krävs. På den egna mottagningen kan distriktssköterskan ta emot patienter, men gör också hembesök när så önskas. Att öppna upp för etableringar av distriktssköterskemottagningar i vårt län är en nygammal, men mycket god tanke. Ingrid Fries Hansson, Miljöpartiet: Basen för primärvården är vårdcentralen. Läkare, distriktssköterska, sjukgymnast och kurator arbetar tillsammans i ett team. Tillgängligheten är viktig. Det ska finnas vårdcentraler i alla länets kommuner med öppettider även efter kontorstid. På mindre orter kan dessa kompletteras med distriktssköterskemottagningar. Här kan jag se olika lösningar. I Vretstorp kunde vi samarbeta med kommunen om bemanning av mottagningen. På andra orter kan en mobil distriktssköterskemottagning vara lösningen. Just nu utreder vi denna fråga. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: I vårt samhälle skapar just personliga kontakter den nödvändiga trygghet som behövs för att bedriva god sjukvård. Även kostnadsutvecklingen inom sjukhusvården gör att mer av vården kan behöva förläggas till patientens eget hem. Därför kommer det i framtiden att krävas fler insatser från distriktssköterskornas sida, insatser som vid behov kan kompletteras med insatser från respektive sjukhusspecialitet, exempelvis insater från dialyssjuksköterska i samband med hemdialys.

7 Tebladet 3/12 7 Kontrollera dina hudfläckar måndag den 7 maj Antalet hudcancerfall ökar kraftigt i Sverige. Det är den cancerform som ökar allra mest. Varje år drabbas över personer, och av dem får den elaka formen malignt melanom. Måndagen den 7 maj infaller EuroMelanoma Day, en satsning där hudkliniker runt om i Europa deltar. Tanken med den årligen återkommande dagen är att påminna om vikten att själv kontrollera sina fläckar och att vid oklara förändringar söka tidigt. Målet är att förebygga och så tidigt som möjligt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer. Boka tid Till denna dag går det att boka tid för undersökning av misstänkta hudförändringar. Det behövs ingen remiss, men du måste ringa och boka tid. Vanlig besöksavgift gäller. Och du måste vara minst 18 år. För Örebro läns landstings hudmottagningar gäller följande: Karlskoga lasarett tar emot bokningar redan nu och tills det blir fullbokat. Tel: Telefontid måndag-fredag kl. 8-9, måndag-torsdag kl Lindesbergs lasarett tar emot samtal för bokning endast onsdagen den 2 maj kl Tel: Universitetssjukhuset Örebro tar emot bokningar redan nu och erbjuder dessutom remissfri prickmottagning en gång per månad. Tidsbokning på tel: Telefontid måndag-onsdag kl. 7-15, torsdag-fredag kl Begränsat antal tider Antalet besökstider är begränsat. Om du inte lyckas få någon tid och är orolig för någon hudförändring ska du kontakta din vårdcentral. Sverige är ett av de länder i Europa som har flest fall av malignt melanom. Orsaken är framför allt ett felaktigt solbeteende i befolkningen sedan flera decennier tillbaka, säger Mikael Tarstedt, verksamhetschef och överläkare vid hudmottagningen på Karlskoga lasarett. En mörk fläck som växer, ändrar färg eller får oregelbundna kanter bör alltid undersökas. Man bör även vara observant på rodnade knutor eller sår som inte läker. Det är viktigt att hudcancer upptäcks så tidigt som möjligt. Då är prognosen oftast god. Mer info på Arwen - en motivationshöjare på fyra ben Hon älskar att leka med sina patienter och ger dem gärna en och annan kärvänlig puss för att höja deras träningsmotivation. I sin knallrosa väst sticker Arwen Kjellberg ut en hel del från sina övriga kollegor på landstingets vuxenhabilitering, men det är kanske inte så konstigt. Hon är ju ändå en hund. Arwen, som är en fem år gammal schäfertik, har varit med sin matte, sjukgymnasten Annika Kjellberg, på jobbet sedan hon var en liten valp. Jag tror att hon var fem månader första gången hon fick följa med hit, och man kunde se direkt att hon älskar att vara här, berättar Annika Kjellberg. För två år sedan började man på vuxenhabiliteringen fundera på om man skulle kunna använda sig av Arwen i verksamheten. Man beslutade sig för att dra igång ett projekt med hund på remiss. Syftet är att se om patienter som får träna med hund snabbare når sina träningsmål än de som får träna utan hund. Jag har läst en kurs vid Malmö högskola som heter Hund i vård och socialt arbete. Man kan inte ta vilken hund som helst och använda till rehabiliteringshund, men eftersom Arwen redan är tjänstehund i försvaret, har det rätta psyket och dessutom är van vid att vara med här på jobbet var det inga problem att vidareutbilda henne. Hon har lätt för att koncentrera sig och har inga problem med att ta det lugnt och vänta när det behövs, och så älskar hon människor, berättar Annika Kjellberg. Står pall för det mesta För att klara av jobbet på Vuxenhabiliteringen måste Arwen klara av att ibland bli påkörd av en rullstol eller oavsiktligt bli trampad på. Mysigt med kroppskontakt. Arwen brukar träffa sina patienter en gång i veckan. Här tränar hon tillsammans med Emma Axelsson, som behöver töja på sina muskler. Värmen från Arwens kropp gör att Emma slappnar av snabbare. Arwen fixar allt. Hon står verkligen pall för det mesta och är den perfekta rehabiliteringshunden, berättar Annika Kjellberg. Arwen är stationerad hos vuxenhabiliteringen i Karlskoga, men jobbar nu på remiss i hela länet. Det är jättemånga patienter som vill träffa Arwen och det blir mer och mer jobb för oss. Det känns jättekul att det här projektet redan så här i starten har tagits emot med så stor uppskattning, konstaterar Annika Kjellberg. Vanligt utomlands Utomlands är det vanligt att man använder sig av hundar i vården, men här är det fortfarande ganska ovanligt. Jag har kollat runt lite och det verkar som om vi är först i landet med det här. Kommunerna har ju länge använt sig av hundar i exempelvis äldreomsorgen, men landstingen verkar inte ha hängt på än, säger Annika Kjellberg. Men hur går det med patienter som är allergiska mot pälsdjur? Vi har faktiskt inte haft några som helst problem med det. I Karlskoga ordnar vi fram en annan lokal om någon är allergisk, och på vuxenhabiliteringen i Örebro har vi ett speciellt lättstädat hundrum som Arwen får vara i. Det verkar faktiskt som att hundrädsla är vanligare än pälsdjursallergi bland våra patienter. Men vi har satt upp skyltar med en bild på Arwen, där det står att hon jobbar här. Dessutom går hon aldrig runt lös i lokalerna, så det där med hundrädsla har inte heller varit något problem, berättar Annika Kjellberg. Går in i sin yrkesroll När Arwen jobbar har hon en rosa väst på sig. Den talar om för henne och för omgivningen att hon är i tjänst och har ett arbete att sköta. Så fort västen åker på går Arwen in i sin yrkesroll. Fokus flyttas från matte till den patient hon för stunden jobbar med. När Tebladet träffar Arwen är hon på uppdrag i Örebro. Hon har kommit till Karla vårdcentral för att träna tillsammans med Emma Axelsson. Emma har korta muskler som behöver töjas. Med hjälp av Arwen ska vi töja på hennes muskler. Värmen från Arwens kropp gör att Emma slappnar av snabbare, berättar Annika Kjellberg, samtidigt som hon kommenderar Arwen att lägga sig tätt, tätt intill Emma, så att Emma kan stretcha benen med hjälp av Arwens kropp. Gör träningen till lek Arwen brukar träffa sina patienter en gång i veckan. Det hon gillar bäst är när hon får leka med patienterna och springa efter bollar som de kastar eller när de drar dragkamp. Det här projektet är ju bara i sin linda, men det är jättespännande att se vilka positiva resultat vi får tack vare Arwen. En hund väcker något hos de allra flesta, och det finns ingen som kan motivera patienterna på samma sätt som Arwen. Hon får dem att glömma att de tränar och förvandlar träningen till en rolig lek, säger Annika Kjellberg.

8 8 Tebladet 3/12 FRÅGAN Är du allergisk? Jenny Felldin, Örebro: Ja, mot pollen, mot de flesta pälsdjur och mot kiwi. Jag brukar ta tabletter när det behövs. Mina allergier hänger ihop med min astma. Våren och sommaren är alltid värst. Pollenallergi en plåga För de flesta länsbor är våren en härlig tid med spirande grönska och stigande temperaturer. Men för dem som lider av pollenallergi är våren ofta lika med kliande ögon och täppt näsa. Per Israelsson, Karlskoga: Nej, jag har haft turen att slippa, men övriga i familjen är allergiska. Anton Johansson, Örebro: Nej, det är jag inte. Det är skönt att slippa. Shewit Tesfamichael, Örebro: Nej, det är jag inte och ingen annan i familjen heller. Kristina Lönngren, Hallsberg: Nej, jag har inga sådana problem. Men min bästa väninna har svår astma, pollenallergi med mera och måste gå med munskydd vissa tider på året. Det påverkar det sociala livet. Mattias Ström, Örebro: Ja, jag är laktosintolerant, men laktos är det enda jag är allergisk mot. Tuffa tider. Den blomstertid nu kommer. Härligt för många, men för vissa är det en tuff period med pollenallergi. Under våren och sommaren får cirka 20 procent av länsinvånarna problem med pollenallergi, eller hösnuva, som det också kallas. Typiska symtom är nysningar, snuva, täppt näsa samt röda, kliande och svidande ögon. Eftersom pollen sprids med vinden kan det vara svårt för allergiker att fly undan plågan under högsäsongen. Men det finns några saker att tänka på. Under pollensäsong ska man som allergiker, framförallt under dagtid, undvika att öppna fönster och dörrar för vädring mer än nödvändigt. Man bör inte heller hänga ut tvätt på tork, säger Stig Rudblad, överläkare på Universitetssjukhuset Örebros allergimottagning. Andra tips är att byta kläder när man varit ute och att tvätta håret innan det är dags att gå till sängs. Receptfri behandling Det finns också en rad receptfria läkemedel som hjälper mot pollenallergi, bland annat så kallade antihistamintabletter, nässpray och ögondroppar. Skulle detta vara verkningslöst kan allergiker vända sig till primärvården för att få hjälp. Där kan den som är allergisk få en diagnos samt få hjälp med kraftfullare mediciner, säger Stig Rudblad. Allergivaccin Har man återkommande och svåra besvär kan det vara aktuellt Stig Rudblad

9 Tebladet 3/12 9 för många En femtedel unga och vuxna har pollenallergi Allergi innebär att man är överkänslig mot något ämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär. FRÅGAN Är du allergisk? Om man är allergisk mot pollen får man ofta typiska symtom som klåda, nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Ögonen reagerar också genom att bli röda, rinna och klia. Ibland får man också hosta eller svårt att andas. Varför blir man allergisk? Antalet personer med pollenallergi har ökat de senaste 20 åren, även om ökningen verkar ha stannat upp något den senaste tiden. Orsaken till ökningen är oklar. Det man vet är att risken att få pollenallergi ökar om en eller båda föräldrarna har allergi, men många får besvär utan att någon nära anhörig har eller har haft allergibesvär. Varför vissa blir allergiska är inte klarlagt och man kan inte förebygga en pollenallergi. Däremot går det att lindra symtomen med läkemedel och genom att försöka minska kontakten med det man är allergisk mot. Ofta avtar allergisymptomen med åldern. När man har kommit upp i medelåldern brukar man inte längre ha några stora besvär av pollenallergi. Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna symtom från ögon och näsa. Oftast börjar besvären i skolåldern eller i tidig vuxen ålder. När ska man söka läkare? Man ska söka läkare om de receptfria medicinerna inte hjälper små barn har pollenbesvär man har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta man får besvär från luftrören med hosta när man tränar bara ett öga är irriterat man har besvär bara från ena näsborren man har allergibesvär under hela året. Om du är gravid eller ammar Om du är gravid eller ammar och har pollenallergi ska du i första hand använda receptfri nässprej som innehåller det verksamma ämnet budesonid som är ett slags kortison. Rådgör med barnmorska eller läkare vid mer än tillfällig användning. Man kan också använda receptfri nässprej som innehåller det verksamma ämnet natriumkromoglikat, till exempel Lomudal Nasal, eller levokabastin, till exempel Livostin. Om man har besvär från ögonen så kan man använda receptfria ögondroppar mot allergi, som innehåller de verksamma ämnena natriumkromoglikat, till exempel Lomudal, eller levokabastin, till exempel Livostin. Dessa fakta kommer från sjukvårdsrådgivningen, 1177.se. Där kan du läsa mer om pollenallergi. Anette Dunér Welander, Pålsboda: Jag är kattallergiker. Min äldste son är värre drabbad. Han har katt- och pollenallergi och dessutom mjölkmage. Nyligen fick han en allergichock efter att ha tagit en magnecyl. Det slutade med ambulansfärd till lasarettet. Så jag vet vad det innebär att vara allergiker. Lisbeth Kilhed, Örebro: Nej, det är jag inte. Jo, kanske ibland när jag borstar tänderna, mot tandkrämen. Diana Doss, Dyltabruk: Nej, jag är inte allergisk mot något, men min pappa är allergisk mot getingar. Tuffa månader för pollenallergiker med en allergivaccination. Den kortisonspruta som förr gavs för att lindra pollenallergi är dock inte längre aktuell. Vissa frågar efter den. Men i en sådan spruta rör det sig om förhållandevis höga halter kortison som kan vara svåra att styra över vid eventuella biverkningar. Så den behandlingen erbjuder vi inte längre, säger han. I vår del av landet brukar pollensäsongen starta i mars med pollen från lövträden hassel och al. Lite senare på våren pollinerar björken och från mitten av juni till slutet av sommaren är det gräspollen som ställer till besvär. Blir ofta bättre med åren Enligt Stig Rudblad börjar pollenallergi oftast i förskoleåldern för att sedan ebba ut i årsåldern. I de flesta fall är åkomman ärftlig, dock inte alltid. Februari/mars: Al- och hasselpollen: Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot al- och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. April: Björkpollen: Här i Mellansverige brukar björkpollensäsongen börja i mitten eller i slutet av april. Juni: Gräspollen ökar i mängd och finns kvar fram till i augusti. Juli och augusti: Nu blommar gråbo. Det är en korgblommig örtväxt som är vanlig vid diken och vägkanter, och som kan ge allergibesvär. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad. Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar. Ett bra tips för den som är pollenallergisk är att följa pollenprognoser som finns på text-tv och internet. Se för aktuell pollenrapport. Dessa fakta från sjukvårdsrådgivningen, 1177.se. Där kan du läsa mer om pollenallergi. Ardalan Karim, Kumla: Nej, det är jag inte. Det är skönt att ha sluppit. Arne Hallberg, Åmmeberg: Ja, mot yoghurt. Eftersom jag är trädgårdsingenjör så får jag vara glad för att jag inte är pollenallergiker. Under utbildningen på trädgårdsskolan hade jag en lärare som var pollenallergiker. Ingen höjdare för honom.

10 10 Tebladet 3/12 Lyckad start på Patienter är strokekampanjen Fler larmar 112 tidigare Strokedrabbade patienter kommer snabbare till sjukhusen än tidigare. Fler patienter får propplösande behandling. Det är två positiva och mycket viktiga effekter i den nationella strokekampanj som fortfarande pågår. Kampanjen startade i Edith Popek höstas och ska pågå i tre år. Att vi redan nu ser så här positiva resultat är över all förväntan, säger neurologen Edith Popek, processledare för kampanjen på Örebro läns landsting. Snabb vård räddar liv Att snabbt få vård kan vara livsavgörande vid en stroke, eftersom den viktiga propplösande trombolysbehandlingen bara kan ges upp till 4,5 timmar efter insjuknandet. Därför är de viktigaste målen i kampanjen att få så många svenskar som möjligt att känna igen tecken på stroke och att direkt larma 112 vid en misstänkt stroke. Nu visar statistiken att kampanjen, som startade i oktober, varit lyckad. Kampanjens budskap har nått ut. Bland annat har mediantiden från insjuknande till ankomst till sjukhuset sjunkit. Den ligger nu på minuter. Nära 70 procent av strokedrabbade patienter kommer in på sjukhuset inom tre timmar, vilket är bättre än tidigare. Det har i sin tur fått till följd att fler patienter kan få propplösande behandling. Det är inga dramatiska förbättringar, men vi ser att det går åt rätt håll, säger Edith Popek. Fler strokepatienter har fått tillgång till en verksam akut behandling tack vare kampanjen. Larmar snabbare Mer fakta från kampanjuppföljningen: 70 procent av dem som sett kampanjen menar att de har fått mer kunskap om stroke. 80 procent säger sig kunna känna igen symtomen på stroke om de såg dem idag. 99 procent av dem som sett kampanjen skulle larma 112 om de såg en person med stroke, vilket kan jämföras med 74 procent inför kampanjen. Framförallt är det yngre kvinnor som uppmärksammat kampanjen. Den grupp som varit minst mottaglig för budskapet Strokedagen 8 maj: Föreläsning om stroke Plats: B-husets aula på USÖ. Tid: kl Arrangörer: Neurokliniken på Universitetssjukhuset Örebro och Örebro läns Strokeförening. är medelålders män, säger Edith Popek. Fotboll och trav Under våren 2012 kommer därför kampanjen att delvis rikta in sig på medelålders män. I Örebro län görs bland annat informationsinsatser vid fotbollsmatchen Degerfors-Brage den 5 maj och V64-travet på Fornaboda travbana den 20 maj. Evenemang där målgruppen medelålders män är väl representerade i publiken. I vår ska strokekampanjen även riktas mot en bredare allmänhet via arbetsplatserna. Strokedag med föreläsning På Strokedagen den 8 maj hålls en föreläsning på USÖ med rubriken Upptäck symtom på stroke i tid. Lär dig akuttestet - Det kan rädda liv och minska funktionshinder. Fakta Välkomna Stroke är ett samlingsnamn för blodpropp i något av hjärnans blodkärl (hjärninfarkt) eller en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta (hjärnblödning). Stroke är en folksjukdom som varje år drabbar personer i Sverige. Var femte kvinna och var sjätte man drabbas. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Medelåldern vid insjuknandet är 75 år, men 20 procent är under 65 år. En genomsnittlig strokepatient kostar drygt kronor, vilket gör att den totala kostnaden per år i Sverige är 14 miljarder kronor. 75 procent av kostnaden är direkta vårdkostnader. 25 procent är indirekta kostnader, till exempel sjukpension. Stroke är den vanligaste orsaken till aktivitetsersättning. Sedan 2010 har Pålsboda och Storå en mobil tandvårdsklinik. Majoriteten av patienterna är positiva till förändringen, visar en utvärdering. På grund av minskande patientunderlag stängdes Folktandvårdens fasta kliniker i Pålsboda och Storå under 2009 och De har nu ersatts av en mobil tandvårdsklinik. Den rymmer två behandlingsrum, ett sterilrum, ett litet väntrum, ett personalutrymme och Ola Fernberg ett maskinrum. Den är så lik en vanlig klinik som möjligt, fast den är på hjul. Och två team med en tandläkare, en tandsköterska och en tandhygie- Ingen skillnad. Robert Hjelte går på kontroll hos tandhygienist Anna Elvenäs. Han tycker inte det är någon skillnad mot hur det var att gå till den vanliga kliniken.

11 Tebladet 3/12 11 positiva till ny tandvårdsklinik nist turas om att arbeta där. Det är intressant att en stor majoritet, 75 procent, anser att det har blivit bättre, eller ingen skillnad, efter det att de fasta klinikerna lades ner och den nya mobila kliniken kom. Jag tror det har överraskat hur bra det har blivit. Kliniken är alltid optimalt bemannad när den väl är på plats, säger landstingets biträdande tandvårdsdirektör Ola Fernberg. Det negativa som många påpekat är att väntrummet är lite för trångt. Ett antal patienter bytte också klinik i samband med att den mobila kliniken infördes. I Pålsboda finns nu patienter som tillhör den mobila kliniken, och i Storå är det patienter. Den mobila tandvårdskliniken är nu en permanent del av Folktandvårdens verksamhet. Kliniken har medfört utökade besökstider. Tidigare var Folktandvårdens fasta kliniker i Pålsboda och Storå endast öppna en dag i veckan. Den mobila kliniken finns på plats fyra dagar i veckan, måndag torsdag, under olika perioder av året. Nackdelen är att den inte finns på plats vissa delar av året, säger Ola Fernberg. Utvärderingen visar att personalen är nöjd med att arbeta på den mobila kliniken och det har inte varit svårt att få personal. Dessutom är det ett bättre alternativ rent ekonomiskt. Jämfört med de kliniker vi hade tidigare, så är detta en kostnadsminskning med 2,1 miljoner kronor, säger Ola Fernberg. Fler mobila kliniker Det finns möjligheter att utveckla idén med mobil klinik ytterligare, tror Ola Fernberg. I slutändan är det ett politiskt beslut, men det finns stort nationellt intresse för den här kliniken, och flera landsting planerar nu för liknande lösningar. Vi har också möjlighet att eventuellt samarbeta med ett annat landsting och dela på ännu en mobil klinik. Komplett klinik i miniformat Anna Elvenäs är tandhygienist och verksamhetsansvarig för den mobila tandvårdskliniken i Pålsboda och Storå och en av dem som arbetar där. Hon har varit med sedan start och tycker att det över lag har varit positiva reaktioner. Bra med närheten Många har sagt att när de väl är på plats märker de ingen skillnad. Sen är det klart att det inte passar alla. Därför erbjuds alla att antingen komma hit eller till närmaste klinik, som är i Hallsberg eller Lindesberg. För de flesta handlar det om ett besök om året och då fungerar det bra att komma hit, säger Anna Elvenäs. Både i Pålsboda och Storå står tandvårdskliniken nära ett äldreboende och en skola. Många uppskattar att inte behöva åka så långt för att komma till sitt tandläkarbesök. Alternativet till den mobila kliniken skulle ju vara att det inte fanns någon klinik alls, säger Anna Elvenäs. Det är en tandläkare, tandsköterska och tandhygienist som arbetar på kliniken. Och all utrustning finns på plats. Det här är en komplett klinik i miniformat, säger Anna Elvenäs. Vad tycker du om den mobila tandvårdskliniken? Karl Hellström, Pålsboda: Jag har varit där för en månad sedan och tagit bort tandsten. Det är lite trångt, men annars är det väl bra. Emma Lundsten-Persson, Sköllersta: Jag tycker inte att det är bra, känns konstigt att gå till en lastbil. Men personalen är bra, och det är bättre än att inte ha någon klinik alls. Ida Johansson, Pålsboda: Det är väl helt okej. Annorlunda, men skönt att tandläkare finns kvar här i närheten. Magdalena Andersson och dottern Sara Andersson: Vi tycker att det fungerar bra med mobil tandvårdsklinik.

12 12 Tebladet 3/12 Lättare för sjuka äldre med många kontakter i vården Sjukhus Medicin Akut Apotek Hemtjänst Vårdcentral Mycket att hålla reda på. Vårdcentral, läkare, sjukhus, hemtjänst, hemsjukvård, apotek... Listan kan göras lång. Att vara gammal och sjuk kräver många vårdkontakter och det kan vara svårt för patienten att ha full koll. Den som är gammal och mycket sjuk ska samtidigt klara av att hålla reda på många möten med vårdpersonal inom landstingets och kommunens vård och omsorg. Ett projekt i Örebro län, som beviljats statliga pengar, ska förbättra samordningen kring de mest sjuka äldre. Det är en komplicerad situation. Ofta är det svårt för den som är gammal och sjuk att samordna alla kontakter. Det är inte lätt för vården och omsorgen heller, trots att alla gör så gott de kan, Fredrik Svensson säger Fredrik Svensson, ambulanssjuksköterska på Universitetssjukhuset, Örebro, USÖ. Han är en av fem projektledare i ett projekt som kallas ViSam och handlar om att underlätta för patienten genom att förändra vårdplanering och informationsöverföring mellan vårdgivare. Förbättra för de äldre Många, både sjuka äldre och deras anhöriga, förstår inte vad som kommer att hända efter en vårdplanering, till exempel när patienten ska skrivas ut från ett sjukhus och komma hem. Det är många delar som ska fungera när du ska från hemmet till vårdcentralen eller sjukhuset eller hem igen, säger Fredrik Svensson. Därför behöver det bli tydligt för patienten och de anhöriga hur hjälpen hemma ska fungera, hur vården kommer att agera om den som är sjuk blir sjukare i hemmet. Det är viktigt att alla berörda får tillräcklig information, säger Fredrik Svensson. Samlar in synpunkter Projektgruppen har gjort intervjuer med bland annat patienter, anhöriga, personal på sjukhus, vårdcentraler och i kommunerna samt pensionärsorganisationer för att samla in synpunkter på vården. Nu kommer de att fortsätta ta in synpunkter genom att delta i olika nätverk och möten för att diskutera förslag till förbättringar. Mer delaktighet De svårast sjuka äldre behöver en vårdkedja där alla delar hänger ihop. Det kan röra sig om vård och planering av vård på sjukhus, vårdcentral, hemsjukvård, hemtjänst, apotek, biståndshandläggare, ambulans och sjuktransporter. För att få dessa vårdkontakter begripliga är en viktig del i arbetet är att vi utvecklar samarbetet vid planeringen av vård- och omsorgsinsatser, menar Fredrik Svensson. Planering av vård Det finns några punkter för att äldre och närstående ska bli mer delaktiga i planeringen av vården: Patienten deltar i planeringen. Därefter ska vårdplanen skrivas ut på papper och lämnas till den äldre sjuke. Patienten ska enkelt kunna se vad som kommer att ske och vem som ansvarar för vad i vården. Planering av läkemedel En annan viktig fråga för äldre sjuka är att se till att det finns bra information till den äldre om läkemedelsbehandlingen. Detta ska vården och omsorgen förbättra genom att: En läkemedelsberättelse ska finnas till varje patient. En läkemedelsberättelse är kort beskrivning av vad som gjorts och vad som planeras, läkemedelsförändringar som gjorts och varför. Den har en läkemedelslista med information om preparat, dosering, verkan och speciella anmärkningar. Patienten får med sig läkemedelsberättelsen på papper när han eller hon skrivs ut från sjukhus. Allt vi gör ska förbättra för patienten. Det finns redan i dag många goda exempel på hur vården jobbar för att undvika att patienten drabbas. Men det kan alltid bli bättre och det är målet med vårt arbete i projektet ViSam, säger Fredrik Svensson. ILLUSTRATION: GÄVLE DAGBLAD, ÄLDRECENTRUM ULLA GURNER Vad betyder de röda och svarta prickarna? En uträkning visar att en sjuk äldre under 18 månader kan ha lika många kontakter med olika vårdeller omsorgsgivare som det finns svarta och röda prickar på bilden. FAKTA om projektet: ViSam är ett projekt som handlar om vårdplanering och informationsöverföring mellan olika vårdgivare. Det är ett treårigt samverkansprojekt mellan länets kommuner och Örebro läns landsting. Regionförbundet Örebro har samordningsansvar för projektet. ViSam-projektet i Örebro län är ett av 19 projekt i Sverige som fått pengar för att på olika sätt utveckla vård och omsorg kring de mest sjuka äldre. ViSam-projektet ska skapa en samverkansmodell i vård- och omsorgskedjan genom att utgå från den enskilde patientens behov. Tanken är att det som händer i vårdoch omsorgskedjan och övergångarna mellan olika vårdgivare ska ske på ett säkert och tryggt sätt för patienter och närstående Genom att arbeta länsövergripande mellan kommuner och landstinget ska det bli lättare att samarbeta och hitta ett gemensamt arbetssätt för länet. För mer information: Fredrik Svensson: Telefon: , fredrik. svensson@regionorebro.se

13 Tebladet 3/12 13 En av UNGDOMAR OCH SEX Våga fråga om kondom Ångrar inte sitt yrkesval. Gisela Helenius är en av landstingets lite drygt 350 verksamma forskare. Hon forskar om cancer. Hittills har hon aldrig ångrat sitt yrkesval och hon råder gärna andra att börja forska. Forskare ett av många viktiga yrken Lite drygt medarbetare fördelade på mer än 250 olika yrkeskategorier, så många sysselsätter Örebro läns landsting. Gisela Helenius är en av landstingets forskare. Det är ett spännande jobb där man får möjligheter att resa och får träffa människor från hela världen, säger hon. Gisela Helenius är molekylärbiolog och chef för forskningsoch utvecklingsenheten på laboratoriemedicinska länskliniken. Hon började jobba i Örebro läns landsting hösten Forskar om cancer Jag forskar om cancer. Lungcancer och prostatacancer är de största forskningsprojekten jag håller på med just nu. All forskning som bedrivs här i landstinget är patientnära och den vanliga klinikverksamheten ska gynnas av det vi gör. Det gillar jag, berättar hon. Nyfiken och envis För att bli en bra forskare måste man enligt Gisela Helenius vara nyfiken och vilja lära sig mer hela tiden. Man måste också vara riktigt, riktigt envis. Alla som forskar vet att man har perioder när inget fungerar och det känns som att allt går fel. Då gäller det att vara envis och att inte ge upp. Som forskare tillhör man oftast en grupp som arbetar tillsammans. Ett forskningsprojekt kräver många olika kompetenser och man får se till att rekrytera personer som kan saker som man själv inte kan. Själv är jag specialist på de molekylärbiologiska metoderna, berättar Gisela Helenius. Letar efter svar Förenklat kan man säga att forskning går ut på att man som forskare har en fråga man vill hitta svaret på. Man måste ha en idé om vad det är man vill studera. Sedan får man tänka ut hur man kan studera det och göra olika försök. Resultaten rapporterar man till en vetenskaplig tidskrift. Den som är huvudansvarig skriver artiklarna och allt skrivs på engelska, berättar Gisela Helenius. Hon ägnar också en hel del tid åt att hålla föreläsningar och att åka på konferenser. Det gäller att förklara sitt FAKTA: I Örebro läns landsting finns drygt 350 verksamma forskare. Av dem är 136 kvinnor. Örebro läns landsting avsätter cirka 80 miljoner kronor om året till forskning. Pengarna fördelas främst till landstingets forskningsenheter, men särskilda medel anslås också till uppbyggnaden av det medicinska vetenskapsområdet vid Örebro universitet. Örebro läns landsting har ett nära samarbete med Örebro universitet och har gjort en överenskommelse som gör att forskare i landstinget projekt på ett attraktivt sätt. Att forska är väldigt tävlingsinriktat, speciellt när man ska söka pengar, konstaterar Gisela Helenius. Vill ha ny kunskap Som forskare drivs hon av viljan att hitta ny kunskap och att komma vidare inom sitt område. Den forskning Gisela Helenius håller på med om prostatacancer handlar om att försöka hitta en biomarkör, det vill säga en molekyl, som skiljer den aggressiva formen av prostatacancer från den prostatacancer som växer långsamt och som man kan leva med resten av livet. Problemet är att man i dag inte kan skilja på de här cancertyperna. Forskare i hela världen försöker hitta något som varnar för den aggressiva cancertypen redan innan patienten fått en tumör. Det optimala vore om man kunde lämna ett blodprov för att se om man har cancer, men det är lite av en utopi kan affiliera sig till universitetet. Det betyder att det är knutna till universitetet, utan att vara anställda där. Det är bra för forskarna när de ska söka forskningsanslag och ger en gemensam tyngd och bredd åt forskningen inom det medicinska vetenskapsområdet. Utöver cancerforskningen inom Örebro läns landsting finns många andra framgångsrika forskargrupper. Ett vedertaget sätt att mäta forskningsproduktion är antalet publicerade vetenskapliga artiklar. Från Örebro läns landsting utgår årligen över 300 sådana publikationer. just nu, säger Gisela Helenius. Hennes forskning om lungcancer handlar också om att försöka hitta biomarkörer. Lungcancer har blivit mycket vanligare. Rökningen är den stora boven. Tidigare var det nästan bara män som drabbades. Nu är det fler kvinnor som får lungcancer. Det finns olika typer av lungcancer. Män får i större utsträckning den ena sorten och kvinnor får den andra sorten. Det finns olika hypoteser om vad det beror på. Vi försöker ta reda på vad som skiljer kvinnors och mäns cancerutveckling och försöker hitta en tidig biomarkör, berättar Gisela Helenius. Passar inte alla Hittills har hon aldrig ångrat sitt yrkesval och hon råder gärna andra att börja forska. Fast det är inte ett yrke som passar alla. En del vill ju ha ett jobb att gå till där de vet vad som händer varje dag. När man jobbar som forskare kan det hända vad som helst. Ibland glömmer man att äta när man blir väldigt inne i något och i perioder blir man väldigt insnöad, så när man väl fått något publicerat är det verkligen värt att fira, säger Gisela Helenius. En av Örebro läns landsting har drygt anställda. Här finns över 250 olika yrkeskategorier. Under den här vinjetten får du veta mer om någon landstingsanställd och dennes arbete. En partner som frågar om kondom uppfattas i nio fall av tio som omtänksam och ansvarstagande. Endast två procent vill inte använda kondom om frågan kommer upp. Ungdomar säger att om de skulle få frågan att använda kondom vid sex med ny partner skulle de gärna göra det. De tycker att det är bra om han/ hon föreslår det. Det är bra eftersom jag då inte behöver oroa mig efteråt. svarar någon. Men ändå är det svårt för många att fråga. Därför startar kampanjen Våga Fråga den 30 maj i Örebro län. Idén till kampanjen kommer från ungdomarna själva. Syftet är främst att förändra attityden kring kondomanvändning; att få fler att tycka att det är okej att fråga om kondom vid sex med en ny partner. Läs mer: PSYKIATRI Fontänhuset höjer livskvaliteten Har du en psykisk sjukdom? Stiftelsen Fontänhuset i Örebro är en ideell stiftelse som vänder sig till dig som har eller har haft kontakt med psykiatrin. Fontänhuset vill öka medlemmarnas möjligheter att stärka sin självkänsla och utveckla sina färdigheter samt ge stöd till en maximal livskvalitet. Målet är ett fungerande liv med färre inläggningar på sjukhus. På kan du läsa mer. OFFENTLIGT Öppna sammanträden Nämnden för folkhälsa sammanträder 22 maj, kl Nämnden för primärvård och folktandvård sammanträder 23 maj, kl Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder 23 maj, kl Föredragningslista och information om lokal för sammanträden finns på se. Åhörare hälsas välkomna!

14 14 Tebladet 3/12 KÅSERI KIKKI PÅLERUD Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Kampen om en knallröd minibil Min lilla korean! Jag har införskaffat en egen liten korean. Ja, en bil naturligtvis. Jag är ju ingen slavhandlare. Om ni av en händelse får se en stor, välväxt kärring kliva ur en knallröd minibil, så är det jag. Det tar en stund att komma ur, men man sitter väldigt säkert när man väl är på plats. Det står också i nederkanten på rutan att krockkudde finns. Jag undrar bara hur den ska kunna utvecklas? Alla hål och utrymmen är redan fyllda. Maken var som vanligt skeptisk till inköpet. Jag passade på att inhandla den när han var i Mora på jobb. Äldsta dottern som är gammal tävlingsförare följde med som kontrollant och besiktningsansvarig. Hon ålade sig under bilen och provkörde den så att det sjöng i asfalten. - Köp den, mamma! Det kan vara ett klipp! Maken som envisas med att köra en gammal Volvo var inte alls imponerad. En som däremot var full av beundran var min nittiotvååriga svärmor. Hon är liten och kort och behövde inte ens böja på benen för att komma in. - Låna bilen av Christina när vi åker och handlar, sa hon. Det här är den bästa bil jag någonsin har suttit i! Maken bleknade men respekterade naturligtvis sin mammas önskan. Det finns radio med CD i bilen. Bara en sån sak. Volvon har också radio, men den fungerar inte. Synd! Det måste vara jobbigt att åka långt utan musik. Det tog fjorton dagar innan han frågade. - Jag kan ta med din bil till jobbet och tvätta den, om du vill? Efter en stund lät jag mig övertalas. Jag törs nämligen inte köra igenom en biltvätt efter att ha sett filmen Vi hade iallafall tur med vädret. - Ok! Kör försiktigt! Sagt och gjort. Jag tyckte mig se gubben krypa ihop bakom ratten när han körde över gården. Han skämdes! Omvändelsen kom då det var dags för besiktning av de båda åkdonen. Min lilla korean gick igenom utan minsta fel, medan Volvons besiktningsdokument var fullklottrat av anmärkningar. - Usch så tråkigt för dej, sa jag vänligt. Otur! - Det är fart i den där lilla bilen, började han. Bra stadsbil, och inte drar den så mycket bensin heller! Inte så tokig alls. Tror du jag kan låna den idag? Mamma vill handla. Jag hade nu märkt att mamma ville handla väldigt ofta. Bilnyckeln bytte plats då och då utan att jag blivit tillfrågad. Radion var allt som oftast inställd på rockkanalen. Maken är en rockdiggare av stora mått, men det är inte jag. Mystiskt. Tar han min bil utan lov? Erkännandet kom den dag Volvon fick körförbud. Mitt i kallaste vintern! Ska du gå till jobbet idag, undrade jag. Fy tusan vad kallt! Ta cykeln! Det går åtminstone snabbare. Ska du ha din bil idag, tvingade han ur sig. Nej, idag får han vila, den lille raringen. Det är ju isgata, så jag stannar inne. Jag tyckte mig höra ett missljud från motorn, som jag skulle behöva kolla upp, försökte maken. Då kan jag ta med bilen till jobbet? Det enda missljud jag har hört är rockkanalen, snäste jag. Om ni ser en liten gubbe kliva ur en röd minibil någonstans i Sverige, så är det maken som har hört ett nytt missljud från motorn. Sommarteater. Nu har du chans att vinna biljetter till pjäsen Hör musiken, söker efter orden om Hjalmar Gullberg och hans tid på Stadra sommarscen. Vinn teaterbiljetter till Stadra sommarscen I år spelas en nyskriven pjäs på Stadra sommarscen, och du som läser Tebladet har chansen att delta i utlottning av biljetter till föreställningen. Tio personer kan vinna två biljetter var till sommarens föreställningar! Skicka bara in talongen här nedan så deltar du i utlottningen. Den nya pjäsen heter Hör musiken, söker efter orden om Hjalmar Gullberg och hans tid. Den är skriven av Agneta Pleijel och sätts upp av ideella kulturföreningen Cirkustältet/Stadra Sommarscen. Det är en pjäs om längtan, om kärlek och om vänskap. Den spänner över flera decennier, och ackompanjeras av såväl folkkära som jazziga toner. Pjäs om Hjalmar Gullberg Handlingen startar på våren Då tillfrisknar diktaren Hjalmar Gullberg efter en lång tids sjukdom. Han får hjälp från sjukhuset av sin trolovade Greta Thott för att ta sig hem till Skåne, hans barndomslandskap. Guidad tur i Stadra För att förstärka upplevelsen av Jag vill delta i utlottningen av biljetter till Hör musiken, söker efter orden - om Hjalmar Gullberg och hans tid på Stadra Sommarscen Hör musiken, söker efter orden har publiken möjlighet att gå en guidad tur i Landet Stadra. Turen är kryddad med en hel del fiktiv fakta och poesi på oväntade platser av Hjalmar Gullberg. Premiär 30 juni Hör musiken, söker efter orden om Hjalmar Gullberg och hans tid har premiär den 30 juni. Pjäsen spelas på Stadra stora scen som är inomhus. Stadra ligger 21 km norr om Nora, vid Kultur- och Måltidsväg 244, i norra delen av Örebro län. Mer information finns på: Namn:... Adress:... Postnummer och ort... Telefon... Skicka in talongen till Tebladet, box 1613, Örebro senast 18 maj. Märk kuvertet Stadra. Vinnarna meddelas personligen.

15 Tebladet 3/12 15 Tack för den här tiden. I 26 år har Elisabeth Källman varit Yvonne Danielssons diabetessjuksköterska. Nu skiljs deras vägar åt när Elisabeth Källman går i pension. Engagerad, hängiven, kunnig och noggrann det är bara några av adjektiven Yvonne Danielsson använder sig av för att beskriva sin diabetessjuksköterska Elisabeth Källman. De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Efter 26 års tid ska deras vägar nu skiljas åt och vad passar då bättre än att visa sin uppskattning med hjälp av en Tebladstårta? Efter semestrarna går Elisabeth Källman i pension från sitt jobb som diabetessjuksköterska på medicinmottagningen på Lindesbergs lasarett och Yvonne Danielsson får fortsätta sin kamp mot diabetesen utan hennes stöd. Elisabeth gör så att livet blir drägligare när man har en livslång sjukdom. Hon har en enorm kunskap och tipsar om vad man ska göra för att må så bra som möjligt, berättar Yvonne Danielsson. Man läser mycket om det dåliga bemötandet inom vården, men så känner inte jag. Det finns väldigt mycket kvalificerad och engagerad personal på de små sjukhusen. Jag hade inte klarat av min diabetes om inte Elisabeth hade stärkt mig. Hon brinner verkligen för sitt jobb och gör mycket mer än vad jobbet kräver. När jag låg inlagd här på lasarettet för min diabetes kom hon och hälsade på mig på lunchen och hon tittade även in på väg hem för att peppa mig, fortsätter hon. Minns den här stunden När Yvonne Danielsson fick veta att Elisabeth Källman skulle gå i pension kände hon att hon ville ge något tillbaka som tack för all hjälp hon har fått under åren som gått. Om jag får ge dig ett råd för en gångs skull så är det att minnas den här stunden. Jag vet att det är många som skulle vilja ge dig en tårta. Jag hoppas att du inser hur uppskattad du är och att du bär med dig det under resten av livet. Elisabeth Källman tycker att det känns skönt att gå i pension, men kommer samtidigt att sakna jobbet Lite pinsamt Det här känns lite pinsamt. Jag är inte en sådan person som gillar att vara i centrum. Men det är klart att det känns roligt att bli uppskattad, säger hon. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Förslag skickas

16 16 Sista. Tebladet Telefon: , E -post: tebladet@orebroll.se Tävla i landstingskunskap Vinn fler lyxiga priser för kropp och själ Andrapris: Ett dagspa-paket på Lokabrunn för två personer. Förstapris: Hotellövernattning på Clarion Hotel i Örebro med trerättersmiddag, frukostbuffé samt behandling på Badrummet spa och biljetter till Länsteatern. Allt för två personer. Tredjepris: Presentkort på Gustavsviksbadet i Örebro. Var med i Tebladets tipstävling! Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med spabehandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern. Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få en spabehandling bestående av lerinpackning med ansiktsvård på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. 1. Vad heter det projekt som ska underlätta för sjuka äldre med många kontakter inom vården? 1) ViSam X) ViGam 2) ViSum 2. Örebro läns landsting har infört hund på remiss. Inom vilket område? 1) Psykiatrin X) Vuxenhabiliteringen 2) Primärvården 3. Hur många av Örebro läns landstings forskare är kvinnor? 1) 136 X) 356 2) Hur många liter läsk dricker vi i genomsnitt per person och år i Sverige? 1) 10 liter X) 50 liter 2) 90 liter 5. Storå har en mobil tandvårdsklinik. Vilken annan ort i länet har också en mobil tandvårdsklinik? 1) Askersund X) Pålsboda 2) Fellingsbro 6. Pollenallergi brukar oftast bryta ut i förskoleåldern. När brukar den ebba ut? 1) I årsåldern X) Den ebbar inte ut 2) I klimakteriet 1 X 2 Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. Tredjepriset är ett presentkort på 500 kronor på Gustavsviksbadet i Örebro som bland annat har upplevelsebad och relaxavdelning. Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna alla svaren finns i tidningen. 7. Vilken ort fick nyligen tillbaka sin distriktssköterskemottagning? 1) Pålsboda X) Åsbro 2) Vretstorp 8. Vilken sorts cancer är det som ökar mest i Sverige? 1) Hudcancer X) Lungcancer 2) Bröstcancer 9. AKUT-testet är ett test man kan göra för att upptäcka om en person fått stroke. Vad står u:et i AKUT för? 1) Upptäckt X) Uttal 2) Uthållighet 10. I slutet på maj startar en kampanj för att förändra attityden till kondomanvändning. Vad heter kampanjen? 1) Kul med kådis X) Kondom.nu 2) Våga fråga Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med Tebladstävling. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 24 maj Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på Du kan också faxa kupongen till nummer Rätt svar och vinnare annonseras i Nerikes Allehanda, Karlskoga Kuriren/Karlskoga Tidning och på landstingets webbplats på Internet, den 31 maj Namn:... Telefon dagtid:... Gatuadress:... Postnummer och ort:...