Sköna gröna Sätra. Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse i Östra Sätra, Gävle kommun

Transkript

1 Sköna gröna Sätra Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse i Östra Sätra, Gävle kommun Rapport till delegationen för hållbara städer, Dnr

2

3 Innehåll 3 Förstudien Bilagorna Sammanfattning...5 Inledning...7 Bilaga 1: Termografering, Mekkab Boendedemokrati...9 Bilaga 2: Östra Sätra 1. Boendemiljö...11 Det mänskliga perspektivet...12 Rummet kring Tickselbäcken...14 Nye entréer till Sätraängarna...16 Nyemötesplatser på Sätraängarna...16 Upplevelselek på Sätraängarna...16 Det gröna hjärtat...17 Östra Sätra, Köldbryggs och U-värdesberäkning och bilder, Tyréns Bilaga 3: Östra Sätra, Köldbryggs och U-värdesberäkning för alternativa lösningar tilläggsisolering, Tyréns Gävle centrum Gröna gårdar...19 Sätras naturvärden Vatten...25 Spillvatten...27 Dagvatten...29 Bilaga 4: Invändig tilläggsisolering,, Tema Bilaga 5: Utvändig tilläggsisolering, Tema Östra Sätra Sätra centrum Östra Sätras läge i Gävle 3. Avfall...31 Ta tillvara avfall som resurs...33 Att förebygga avfall...33 Bilaga 6: Energibalansberäkning Östra Sätra, Högskolan i Gävle Sätra ängarna 4. Energi...35 Energiförbättrande åtgärder...37 Klimatskal...37 Bilaga 7: Skiss ny takkonstruktion och entrélösningar, Tema Energilösning...41 Bilaga 8: Förslag till lokal, ekologisk dagvattenhan- Uppföljning...51 tering för Sätra Gård, WRS AB Referenser...53 Bilaga 9: Ekologisk spillvattenhantering för Sätra Gård, WRS AB Bilaga 10: Måluppfyllelse externa mål, Tema Bilaga 11: Måluppfyllelse av åtgärder i projektet enligt ansökan, Tema NORR Flygfoto över Sätra med arbetsområdet markerat i färg Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

4 4

5 Sammanfattning 5 Boendemiljö I dag präglas Östra Sätra av överdimensionerade parkeringsplatser och otydliga entréer. Sikten är skymd, bäckrummet igenvuxet och här saknas naturliga mötesplatser och utrymmen för spännande lek. I vårt förslag förvandlas nya Östra Sätra till en grön stadsdel full av liv och rörelse. Områdets hjärta blir en park med tydliga entréer och flera platser där människor kan mötas. Parkeringsplatserna blir färre, vegetationen kring Tickselbäcken gallras och en gång nära vattnet skapar ett trevligt stråk. I Östra Sätra vill människor leva, inte bara bo. Bostädernas uteplatser, entréer och cykelparkeringar får ny utformning med bättre belysning och befintliga avgränsningar av betong ersätts med vegetation. Vegetation i form av friväxande häckar förstärker även gränsen mellan privat och offentlig mark. En viktig del i arbetet med förnyelsen av Östra Sätra är boendedemokrati. Det handlar inte bara om att sätraborna ska få vara med och bestämma, utan även om det naturliga nätverksbyggande som uppstår i processen. Det barrskogstäckta Gävleborg ligger i ett gränsland där nordliga och sydliga arter möts. Kring Östra Sätra finns flera värdefulla biotoper med lövskog, våtmarker och ängar. Gävle kommun sätter stort värde på naturen runt Östra Sätra, både som rekreationsområden och som värdefulla naturområden. Områdets vattendrag spelar stor roll för den biologiska mångfalden. Det finns goda förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden även inom Östra Sätra. Här utnyttjas närheten till områden med hög biodiversitet. Genom att öka den biologiska kvalitén i Östra Sätra kan växter och djur från omgivande områden sprida sig till de nya habitatfragmenten i stadsdelen. Sätraängarna har under flera hundra år använts som betesmark. Idag består de av klippt gräs vilket ger låg biologisk mångfald. De ytor som inte används för rekreation återställs därför till ängsmarker och för att öka den biologiska mångfalden ytterligare placeras stora stockar och död ved i dungarna och i upplevelseleken. Tickselbäckens biologiska mångfald stärks, bland annat med våtängar som blivit en sällsynt biotop i takt med jordoch skogsbrukets utdikning och städernas växande hårdgjorda ytor. Närnaturen ger många barn den första naturupplevelsen och i Östra Sätra öppnar vi dörren för våra vilda grannar med en naturträdgård in på knuten. En fjärilsträdgård, igelkottsbon, bikupor och olika sorters fågelholkar får djuren och barnen att trivas. Vatten Vi föreslår en ny hantering av dagvattnet för att skapa ett lokalt, ekologiskt system som gynnar infiltration, fördröjning, avdunstning och rening. Husen förses med utvändiga stuprör och utkastare och vattnet leds till ett gräsbevuxet svackdike. Torgytan och p-fickor förses med genomsläpplig beläggning. Hårdgjorda torgytor höjdsätts och förses med kantsten som ger ytavrinning till grönytorna. Dagvatten leds mot trädraden där vattnet kan nyttjas av träden. Vår analys visar att det är svårt att motivera en omedelbar ombyggnad av spillvattensystemet i Sätra till källsortering. I dagsläget finns inte tillräckligt stora ekonomiska eller institutionella drivkrafter. Vårt förslag innebär istället att man i samband med stamrenovering och ombyggnad förbereder för framtida utsortering av klosettvatten. Avfall Redan idag har Gavlegårdarna en väl utbyggd avfallshantering med fristående miljöbodar och källsortering av olika avfallsfraktioner. Matavfallet sorteras av hushållen i papperspåsar och behandlas idag genom centralkompostering där den färdiga komposten återförs till kretsloppet genom jordtillverkning eller genom att spridas på jordbruksmark. Utvecklingsbara delar handlar om att göra källsorteringen enklare och mer tillgänglig för de boende. Även alternativa metoder för att sortera ut och eventuellt förbehandla matavfallet i fastigheterna kan utvecklas. Komposter för trädgårdsavfall anläggs i anslutning till kolonilotterna. Sophusens funktion som en mötesplats utvecklas med möjligheter att byta och återbruka leksaker, böcker, möbler med mera. Energi En viktig del i Östra Sätras utveckling till en hållbar stadsdel är att minska energianvändningen i byggnaderna och öka användningen av förnyelsebar lokal energi. Målet med förstudien har varit att minska energianvändningen med 60 procent, utan att områdets karaktär förvanskas, och öka andelen förnybar energi till procent. Vår analys visar att energianvändningen minskar med drygt 60 procent, till 73 kwh/ m2 och år, att förnyelsebar el levereras till 100 procent och att förnyelsebar fjärrvärme levereras till 98 procent. Genom smarta energilösningar är behovet av köpt energi betydligt lägre. Vid införande av åtgärderna på hela Gavlegårdarnas bestånd i Östra Sätra minskar utsläppen av koldioxidekvivalenter med ton/år. I förstudien presenteras två förslag på förbättring av klimatskalet: ett med invändig och ett med utvändig tilläggsisolering. Målet är att med rätt val av kulör och material bevara utseendet på den kulturhistoriskt intressanta byggnaden. Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

6

7 Inledning 7 Bakgrund Sätra är en stadsdel i Gävle som har uppförts på 60-talet och som har utpekats som kulturhistoriskt intressant, med tidstypiska vita fasader och bevarad naturmark. Idag fungerar kollektivtrafiken väl, det finns ett väl utbyggt system för avfallshantering och det finns separata gång- och cykelvägar in till Gävle centrum. Sätra har ett stadsdelscentrum, skola, barnomsorg, stora grönytor och nära till idrottsanläggningar. Sammantaget ger detta området goda förutsättningar för utveckling mot en hållbar stadsdel. Den del av denna förnyelse som är aktuell för ansökan om stöd omfattar ca 1000 hyresrätter i 3-vånings lamellhus. Målet med projektet har varit att minska områdets energiförbrukning med 60% och belastningen på det kommunala dagvattennätet med 70%. Miljötekniska och pedagogiska lösningar prövas och Sätra kan i förlängningen utgöra en förebild för ombyggnad av liknande områden, en provkarta på hållbara lösningar i stor skala. De pedagogiska lösningarna omfattar insatser för att göra de boende medvetna om hur deras val och livsstil påverkar utvecklingen mot en hållbar stadsdel. Estetik Ekonomi Hållbarhet 1. Boendemiiljö I hela stadsdelen finns ca bostäder i blandade hustyper och upplåtelseformer. Stadsdelsförnyelsen av Östra Sätra, som är en del av Sätra, genomförs av AB Gavlegårdarna i samarbete med Gävle Energi AB, Gävle kommun och stiftelsen Rapatac m fl i syfte att utveckla området till en hållbar stadsdel. Målet är att stärka de boendes delaktighet och engagemang i förnyelsen av det egna boendet och närmiljön så att det blir ett bestående resultat i form av fungerande mötesplatser och nätverk med ökad trivsel och minskad omflyttning. Åtgärder för vilka stöd har sökts för är förstudier, programskrivning mm enligt ansökan: 1. Boendemiljö Utveckling av Sätraängarna till en attraktiv stadsdelspark för alla åldrar. 2. Vatten: a) LOD genom dammar och öppna system på gårdarna. b)rening av BDT vatten genom separat system och våtpark med reningsdammar. Sociologi Ekologi I arbetet med att skapa ett hållbart Östra Sätra eftersträvas en balans och samverkan mellan mellan social-, ekologisk-, ekonomisk och estetisk hållbarhet. Sköna gröna Sätra Sköna gröna Sätra Sköna gröna Sätra Sköna gröna Sätra Sköna gröna Sätra 2. Vatten 3. Avfall a) Anläggning av odlingslotter på stora parkeringsytor för lokalt, omhändertagande av kompostavfall. För genomförandet av denna rapport har AB gavlegårdarna anlitat Temagruppen Medverkande: Bo Bäckström, AB Gavlegårdarna Claes-Håkan Forsberg, Gävle Energi AB Johan Forsman, Tema Kristin Åberg Nilsson, Tema Malin Falk, Tema Stina Stenquist, Tema Hanna Frisk, Tema Michael Höög, Tema Sofia Otterheim, Tema Maja Forsberg, Tema Emelie Arnoldsson, Tema 4. Energi a) Samordning/integrering av fjärrvärmenätet med lokal energiproduktion via solceller/solfångare. Tillgängliga takytor utnyttjas. b) Klimatskal/energibesparande åtgärder som genomförs utan att de kulturskyddade byggnaderna förvanskas. 3. Avfall Östra Sätra är ett miljonprogrammsområde med en tydlig centrumanläggning, trafikseparering och stor andel parkeringsytor. 4. Energi Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

8 8

9 Inledning 9 Boendedemokrati Boendedemokratiska aktiviteter som pågår idag Gårdsråd, med inriktning på gemensamma aktiviteter och Östra Sätras utveckling. De boendes påverkan för minskad energianvändning De boende kommer på olika sätt att få information, möjligheter och incitament att minska elanvändningen. Genom Gavlegårdarnas inarbetade metod kommer de boende att få information om hur de själva kan påverka energioch vattenanvändningen. Exempelvis genom informationsmöten med fokus på hur man som boende själv kan påverka sin energianvändning. Gavlegårdarnas erfarenhet från andra fastigheter är att användningen av energi kan minska med 25 % med hjälp av information. AB Gavlegårdarna har lång erfarenhet av boendedemokratiska processer genom tidigare förnyelsearbete med stadsdelen Öster. Genom att engagera de boende i Öster i förändringen av deras egen närmiljö har Gavlegårdarna lyckats skapa en trevlig boendemiljö med ökad säkerhet och med lägre omsättning av lägenheterna. Redan idag bedrivs boendedemokratiska processer även i Östra Sätra. De boendes idéer och synpunkter tas tillvara redan i ett tidigt stadium av processen genom möten och workshops. Tillsammans med konsulter och representanter för Gavlegårdarna arbetas sedan ett förslag fram. Förslaget förankras sedan hos de boende och där kommentarer och eventuella önskemål om ändringar inarbetas. Ytterligare en viktig aspekt i processen är det nätverksbyggandet mellan stadsdelens invånare som arbetet gynnar. Att lära känna varandra skapar en trygghets- och samhörighetskänsla i bostadsområdet. Målsättning i den boendedemokratiska processen är även att arbeta med miljöpedagogik och göra de boende medvetna om sin roll i ett ekologiskt sammanhang. Det kan ske genom att kvalitéer och naturkaraktärer lyfts fram och lockar de boende ut i kringliggande natur. På så vis främjas också social samvaro och interaktion människor och natur emellan. Paletten, öppen mötesplats och träffpunkt varje vardag mellan kl Läxläsningshjälp för barn och ungdomar på onsdagar mellan samt läxläsningshjälp för vuxna som läser på SFI två kvällar i veckan Öppethus på Paletten, aktiviteter och matlagning varje lördag mellan Varje skollov är det extra skollovsaktiviteter. Samarbetspartners är Rapatac, IK Sätra, Mariakyrkan, Hyresgästföreningen, Korpen, Konstcentrum, Sätra bibliotek, Öppet Forum Sätra, Fritidsgården Treffen, ABF, Somali minoritets organisation Stadsdelstidningen Sätra Paletten kommer ut 2-4 gånger per år och översätts till Arabiska och Somaliska. Trädprojekt tillsammans boende och landskapsarkitekter I arbetsgrupper med de boende diskuteras hus och behov av renovering men även utemiljö och hela belysningsprojektet. De boendes påverkan för minskad vattenanvändning De boende i hushållen bör vägledas och uppmuntras i ett ekologiskt nyttjande av avloppsystemet. Sådana åtgärdet kan inbegripa både information, väglednig och ekonomiska incitamenmt för att göra rätt. Införande av individuella mätare och avgifter för vatten och varmvatten är exempel på ekonomiska styrmedel som kan övervägas. Studiecirklar angående odling kan skapa nya nätverk bland det boende. Information även till de yngre målgrupperna är en viktig del. Gavlegårdarnas pågående arbete med boendesamverkan bör byggas på med fler forum, boendenätverk och interaktiva aktiviteter för ett hållbart boende och livsstil. En informationsinsats bör göras för att motivera och engagera de boende att aktivt deltaga i arbetet. Information behövs även ges om hur de planerade systemen för ekologiskt nyttjande av avloppssystem och energi samt för individuell mätning, avläsning och styrning ska användas. Alla hyresgäster bör få information om målet att utveckla ett hållbart boende i Östra Sätra. Att jobba med modeller kan vara ett bra sätt att arbeta tillsammans med de boende informationsmöten är en viktig del i boendedemokratin Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

10

11 1. Boendemiljö

12 12 1. Boendemiljö Det mänskliga perspektivet Östra Sätra är en stadsdel som växte fram under 60-talet och där en stor del av den befintliga naturmarken sparades. En stor park anlades i mitten med Tickselbäcken centralt placerat. Ett tidstypiskt centrum med olika samhällsfunktioner placerades i mitten av Sätra, omgivet av stora ytor för parkeringsplatser. Bostäderna består av lamellhus och punkthus med direkt närhet till naturmark. Sätraängarna Vid samtal med flertalet boende berättas att parken tidigare användes flitigt av alla boende i området. Under några år minskade skötseln och gräsytorna klipptes inte. När sedan den mer intensiva skötseln av ytorna återupptogs hittade inte Sätraborna tillbaka till användningen av Sätraängarna. En del av utmaningen är därför att återuppliva parkens attraktionskraft bland alla åldrar och nationaliteter. Idag finns det en relativt nyanlagd lekplats i parkens södra del. Trädbeståndet har under åren kompletterats, men den grundläggande utformningen har behållits. Parken består av stora öppna gräsytor, åkerholmar och brynzoner mot intilliggande bostäder. Ett stort antal av Gavlegårdarnas fastigheter har utsikt över Sätraängarna som ligger utanför Gavlegårdarnas fastighetsgräns och ägs och förvaltas av Gävle kommun. Förslag Parkens stomme bevaras och utvecklas. Närheten till vattnet förstärks genom att bäcken görs mer tillgängligt i form av gallring av befintlig vegetation samt att en gångyta närmast vattnet anläggs. På Sätraängarna utformas ett antal mötesplatser för att främja sociala aktiviteter. På åkerholmarna utformas lek med inriktning på naturpedagogik. Ett antal entréytor utformas i anslutning till broar samt entréer in i parken. Dessa platser syftar till att vara naturliga mötespunkter samt platser för allmän information. I söderläge placeras kolonilotter med utsikt över Sätraängarna. Dessa kolonilotter kan alternativt förläggas till Sätraängarnas södra delar, längs med Tickselbäcken. Kolonilotterna bör vara väl tilltagna i storlek och i anslutning till kolonilotterna finns komposthantering. Belysningen på Sätraängarna bör ses över och kompletteras där det behövs. Viktigt är att Sätraängarna skall upplevas som en säker plats att vistas på oavsett tid på dygnet. Visionen för projektet med Sätraängarna är detta ska bli ett större kommunikationsprojekt mellan fastighetsägare, intresseorganisationer, boende samt representanter från de olika kommunala förvaltningarna. De gröna sambanden Stråken Djur och natur i centrum Befintligt gångstråk utmed ån Analys Genom Sätraängarna löper ett antal tydliga rörelsestråk. Dels två centrala nord-sydliga stråk samt två tydliga stråk i öst-västlig riktning. Det finns också ett antal mindre stråk i anslutning till Sätra centrum som förbinder bostäderna med Sätraängarna. Rummet kring bäcken, en annan central del i Sätra. Bäcken fungerar idag mest fungerar som en barriär och där vattnet enbart upplevs vid vissa tidpunkter på året då omgivande vegetation inte skymmer. Generellt saknas mötesplatser och parken är idag en plats som man endast passerar eller betraktar på avstånd. Mötesplatser Mötesplatser i parken Vattenrummet Dagens vattenrum är en stor kvalité för området

13 1. Boendemiljö 13 NORR ILLUSTRATIONSPLAN, Del av Sätra ängarna. Skala 1:1000 A3 50 m Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

14 14 1. Boendemiljö Rummet kring Tickselbäcken En viktig del i Sätras stadsdelspark är Tickselbäcken och det rum som skapas kring den. Idag är här igenväxt närheten till vattnet är svårtillgänglig. För att göra bäcken mer lättillgänglig samt att lyfta fram den som en kvalité i området föreslås att en träspång anläggs utmed bäcken. Bryggan kan följa bäckens rörelse men pendla mellan att ligga i direkt anslutning till vattnet och en bit ifrån med en zon av vegetation mellan. På så vis blir promenaden spännande och varierande. Utmed bryggpromenaden skapas rum med sittplatser. Bryggorna anläggs förslagsvis i trä för att förstärka vattenkänslan och samspela med den naturkaraktär som området har idag. För att göra rummet kring bäcken mer lättillgängligt visuellt från gång- och cykelvägen skapas genom släntning av ytan ner mot bäcken på vissa platser möjligheter att ta sig ner till vattnet via gångar. Planutsnitt Tickselbäcken A A 10 m 10 m Sektion A-A genom Tickselbäcken

15 1. Boendemiljö 15 Visionsbild över hur rummet kring Tickselbäcken kan tillgängliggöras för de boende i Östra Sätra Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

16 16 1. Boendemiljö Nya entréer till Sätraängarna Det finns ett antal naturliga entréer in i parken idag, två i anslutning till broar som korsar bäcken samt två vid viktiga knutpunkter i parken. Tanken med förslaget är att förstärka dessa platser som mötesplatser. Platserna kan genom att förses med sittmöjligheter, tydlig skyltning om riktningar/mål samt med informationstavlor bli tydligare samlingsplatser. En viktig del är att förse platserna med bra belysning. Nya mötesplatser på Sätraängarna Idag saknas gemensamma mötesplatser på Sätraängarna och i Östra Sätra i helhet. Därför föreslås att det skapas ett antal mötesplatser på Sätraängarna. Mötesplatserna kan utformas likt cirklar och dess innehåll kan variera. Platserna kan exempelvis innehålla sittplatser, grill, soldäck mm. All utrustning är robust utformad för att tåla väder, vind och slitage. Genom att skapa trivsamma mötesplatser ges goda förutsättningar för interaktion mellan människor och natur. Upplevelselek på Sätraängarna På Sätraängarna finns ett antal åkerholmar som idag är relativt igenvuxna och svårtillgängliga. För att göra åkerholmarna mer lättillgängliga bör dessa gallras ur och stigar alternativt träspänger gör det möjligt för barn och vuxna att ta del av naturen. Möjligheter för naturlek kan skapas med inriktning på upplevelser. Upplevelseleken kan bestå av kojor, balanslek och klätterlek. Bland åkerholmarnas träd kan fågelholkar, igelkottbon samt pedagogiskt utformade informationsskyltar med information om växter och djur sättas upp. Målet är att på ett lekfullt och interaktivt sätt skapa en nyfikenhet samt öka förståelsen för närmiljön samt Sätraängarna. Visionsbild för hur enkla platser för möten och samvaro kan anordnas i parken Visionsbild för hur nya och tydligare entréer kan locka och välkomna in i parken Visionsbild över hur Sätraängarnas skogspartier kan plats för spännande upplevelselek

17 1. Boendemiljö Det gröna hjärtat Ett genomgående problem i Östra Sätra är de överdimensionerade parkeringsplatserna. Dessa är belägna centralt i bostadsområdet i direkt närhet till bostäderna. Delar av parkeringsplatserna står idag tomma och Gavlegårdarna beräknar att ungefär hälften av parkeringsplatserna används. En plats för skate. 17 Förslaget går ut på att omvandla parkeringsyta till ett grönt hjärta bestående av mindre parker, plats för odling, aktiviteter mm. För att visualisera detta har parkeringsytan i anslutning till centrumdelen i Sätra omvandlats till en grön oas med plats för möten, rekreation samt vila. Parkeringsplatser med elladdningsstolpar har placerats utefter stadsgatan och förslaget kan kompletteras med ytterligare parkering i anslutning till entréytan.. enligt förslaget kantas stadsgatan av en allé och de längsgående parkeringsplatserna får en genomsläpplig markbeläggning för att möjliggöra omhändertagande av dagvatten. Det gröna hjärtat består av två huvuddelar, en del med parken i centrum och den andra delen med en samutnyttjad yta för skate, torghandel men kan också vid behov inrymma parkeringsplatser. Urban odling En marknadsplats för torghandel NORR 50 m Planutsnitt över förslag på ny utformning av centrumytan. Den forna parkeringsytan blir ett grönt hjärta med många funktioner och attraktioner Grönska skapar tak och väggar Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

18 18 1. Boendemiljö En samutnyttjad yta För att skapa en levande central plats i Sätra är viktigt att göra den attraktiv för alla människor. Den hårdgjorda ytan är tänkt att vända sig till både barn, ungdomar och äldre. Stor vikt bör läggas på att bibehålla naturliga stråk genom ytan från centrumdelen och vidare till Östra Sätras bostadsområden. Förslaget redovisar hur en mindre park kan utformas med en avgränsande friväxande häck samt plantering mot stadsgatan. Parkens kärna blir dess öppna gräsyta där två befintliga träd sparas samt att nya träd planteras för att möjliggöra en naturlig succession. En boulebana kan anläggas i anslutning till gångvägen som leder runt gräsytan och där bänkar placeras med jämna mellanrum. Parken angränsar till entréytan framför Sätra centrum samt en yta med en mindre typ av kolonilotter. Dessa kolonilotter utformas förslagsvis som små ytor på 2x2meter och placeras i anslutning till ett växthus. På så vis erbjuds både odlingsmöjligheter men också en plats som kan inrymma andra former av aktiviteter. Den samutnyttjade ytan består enligt förslaget av en större hårdgjord yta där olika funktioner inryms. Planteringsytorna med träd och marktäckare i grunden omges av robusta kantstöd som tål hård belastning av såväl skateboardåkare som snöskottning. Dessa planteringsytor skapar flera informella rum på den hårdgjorda ytan och fungerar som stöd för sittplatser. En viktig del i att föra in mer liv och rörelse på platser är förslaget på att anlägga en skatepool med en tillhörande sittrappa. Här kan en konstnärligt utsmyckad vägg fungera både som ett avslut av ytan som ett skydd mot den intilliggande inlastningen till centrat. På lördagar kan delar av ytan användas för lokala marknader, och den kan även omvandlas till en tillfällig parkering vid behov. Streetskate, streetbasket är andra aktiviteter som kan göra platsen mer levande och attraktiv för barn och ungdomar. Visionsbild över hur Sätra centrum kan utvecklas till ett grönt hjärta med många funktioner och attraktioner att mötas kring

19 1. Boendemiljö Gröna gårdar 19 Dagens bostadsmiljöer i Östra Sätra präglas av en otydlighet om vad som är privat respektive offentlig mark. Det finns också mycket byggda element i bostädernas närmiljö såsom murar som används som insynsskydd samt cykelparkeringar med tak. Många av dessa byggda element gör det svårt att få överblick och bidrar till att skapa otrygga miljöer. Mycket av utemiljön runt bostäderna präglas också av lite grönska och dålig omsorg om detaljer. Offentligt Privat Halvprivat Offentligt För att motverka ovanstående föreslås att utemiljön i och runt omkring bostäderna får ett nytt utseende och där privat, halvprivat respektive offentliga zoner tydliggörs. Lägenheterna i markplan förses enligt förslaget med en uteplats med en hårdgjord yta närmast fasaden och en mindre yta som kan användas för odling. Mot den intilliggande GC-vägen avgränsas uteplatserna av en friväxande häck som förser platsen med insynsskydd samt grönska. Utanför häcken och närmast GCvägen föreslås att ett svackdike anläggs med kupolbrunnar. Svackdiket är till för avrinningen och planteras förslagsvis med gräs alternativt perenner. Sektion B-B genom bostadshus, gata och parkyta 10 m Mellan uteplatserna i balkongernas lägen kan skärmar placeras för att undvika insyn. Dessa insynsskydd bör utformas i en liknande stil som de befintliga husen. Entréerna in i husen ligger placerade mellan husen på dess kortsidor. De nås från de båda GC-vägarna på vardera sida om husen. Förslaget redovisar hur bostäderna möter det gröna hjärtat i form av tydlig förgårdsmark med en gräsyta samt en friväxande häck som tydliggör gränsen mellan halvprivata- och offentliga ytor. Cykelparkeringar placeras i anslutning till entréerna mot stadsgatan. B NORR B Planutsnitt bostadshus, 10 m Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

20 20

21 1. Boendemiljö 21 Ekologiska sammanhang i Östa Sätra För att se hur Östra sätra och Sätraängarna kan utvecklas till en plats med större biodiveristet har Östra sätra här beskådats i ett större biologiskt sammanhang. Denna information är värdefull för att se de ekologiska sambanden och vilka satsningar som är lämpliga att göra just här för att skapa bättre förutsättningar för de värden som finns här. Värdefull natur runt om Sätra <3km Runt om Sätraområdet finns en del värdefulla naturområden enligt Länsstyrelsens dokumentation av Värdefull Natur i Gävleborg. Öster om Sätra (3km) ligger Strömsbro Gravfält med sin hedartade torrängsvegetation. Väster Om Sätra (2,5km) ligger Stenbäcksravinen. Med sitt skuggiga läge, fuktiga klimat och kväverika mjälamark är busk- och örtfloran mycket artrik. Området är dock mest intressant ur geologisk synpunkt. Öster om Sätra 3km ligger Testeboåns delta. Här finns ett rikt och intressant fågelliv. Strandskogarna kring deltat domineras av klibbal. Det finns också grov alskog innehållande rikligt med döda och döende träd vilket gynnar både fåglar och insekter. Söder om Sätra (2km) ligger Kungsbäckens ravin med intressant flora. Lundartad lövskog med typisk ravinvegetation. Stora bestånd av strutbräken på 2m. Precis öster om Sätra finns ett område med gammal tallskog på grusåsen vid Estraden. Tallarnas ålder är så mycket som år och klassas som gammal delvis urskogsartad tallskog. Några håltallar finns i området och här växer talltickan vilket tyder på höga naturvärden. I Sätra finns en talldunge vid Bäckebrokrysset. Här finns fler kläckningshål av den hotade och sällsynta skalbaggen reliktbock. Undervegetationen består av rönn och björk. Orensad strömsträcka i Tickselbäcken med en rik mossflora på bäckens många stenblock. Arter som återfinns är dalkarlsmossa och näckmossa. Marktäckedata över Sätra Enligt marktäckedata består skogarna runt Sätra mestadels av barrskog med inslag av barrskog på myr, blandskog, ungskog, lövskog och mindre inslag av betesmark. Mellan Estraden och Sätrahöjden finns områdets äldsta bestånd av tall på mager och näringsfattig mark. Det finns också tallsumpskogar strax öster om Sätrahöjden. Utmed Testeboån växer ett antal olika ädla lövarter som gråal, alm, ask, lind, och lönn samt en av de nordligaste områden i Sverige för vildväxande ek. Värdefull natur runt om Sätra <1km Östra Sätra har ett perifert läge i Gävle. Utanför dess gränser breder ett stort och rikt skogslandskap ut sig. I detta skogslandskap finns ett antal värdefulla biotoper med lövskog samt våt- och ängsmark. Enligt kommunens dokument: Gävles grönstruktur Stigslund och Sätra finns ett antal kärnområden för biologisk mångfald i närheten av Sätra. NORR Värdefull natur i Sätras närområde Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

22 22 1. Boendemiljö I takt med att städernas befolkningar ökar växer också städernas yta och inkräktar mer och mer på det omliggande landskapet. Människorna kommer längre och längre från naturen, och naturen får svårare att bevaras och utvecklas. Jämfört med den klassiska stenstaden innehåller den yttre stadszonen en stor andel gröna ytor av skiftande kvalité, vilket också skapar fragmenterade habitat för växter och djur. I det fragmenterade landskapet blir habitatfragment ofta för små och för isolerade för att kunna hålla livskraftiga populationer. Flera små habitat kan tillsammans bilda potentiella uthålliga populationer av arter, en så kallad metapopulation. En nyckelpopulation är de starkaste delarna av en metapopulation och bär upp det ekologiska nätverket. Nyckelpopulationerna är stabila ekologiska enheter. Från dessa populationer sker istället ett nettoutflöde av individer till andra fragment i nätverket. Med tillräckligt många fragment ökar den allmänna uthålligheten i regionen. Fragment av en arts föredragna habitat behöver inte vara direkt sammanlänkade. Om individer ur arten vid spridning kan röra sig fritt mellan habitatfragmenten tillhör habitaten samma ekologiska nätverk. Generellt för Gävleborgs län: - Sveriges skogsrikaste län. - Barrskog är helt dominerande. - Stor sjörikedom och många vattendrag - Myrar finns det gott om, både av nordlig och av sydlig typ. När det gäller växter är Gävleborg det län där många växtarter har sin geografiska gräns. Detta gör att både sydliga och nordliga arter finns i länet. Gävle kommuns egna ord om naturens höga värde vid Sätra Det vidsträckta barrskogsområdet mellan Sätra och Stigslund har särskilt stor betydelse för rekreation men är också värdefullt ur naturvårdssynpunkt. Här återfinns ett flertal artrika och biologiskt värdefulla kärnområden knutna till gammal skog, lövrika inägor eller våtmarker. Närområdets två vattendrag, Testeboån och Tickselbäcken, spelar en mycket viktig roll för den biologiska mångfalden. I synnerhet Testeboån, med sina lövrika strandskogar, hyser ett mycket rikt och särpräglat växt- och djurliv med ett stort antal hotade och sällsynta arter. Detta ger förutsättningar för att satsa på biodiversitet i Sätra och öka den biologiska mångfalden även inom Östra Sätra. Vädefulla fågel- och växtarter Fåglar I lövskogsområdena återfinns arter som stenknäck, gråspett och mindre hackspett. Där rik undervegetation förekommer finns småfågelarter som rosenfink, svarthätta, grönsångare och näktergal. I barrskogarna finns arter som större hackspett, spillkråka, nötskrika, järpe, mesarter samt korsnäbbs- och ugglearter. Växter Väster om Sätrahöjden kan man hitta den ovanliga pyrolaväxten ryl. Lite varstans i den vidsträckta barrskogen finns blandskog med frodig och kalkpåverkad flora, där återfinns arter som hägg, olvon, skogsvicker, harsyra, vårärt och tibast. I de fuktiga områdena runt Testeboåns finns många arter som är typiska för större vattendrag in denna delen av Sverige. Arter som videört, svalting, vasstarr, fackelblomster och äkta förgätmigej. Ovanliga arter som kan nämnas är ormbunksväxten safsa och hampflockel. Andra växter som förekommer är svärdslilja, fackelblomster, videört och bunkestarr. Klibbal är dominerande trädart. Barrskog Våtmarker och vattendrag I Östra Sätra utnyttjar vi närheten till områden med hög biodiversitet. Där finns nyckelpopulationen. Genom att öka den biologiska kvaliteten i Östra Sätra kan området bli en del av metapopulationen. Växter och djur från de omgivande områdena med hög biologisk mångfald kan sprida sig till de nya habitatfragmenten i Östra Sätra och tillsammans utgöra en metapopulation. Begreppsförklaringar Biodiversitet Biologisk mångfald Habitat Livsmiljö för en enskild växt- eller djurart, eller mer precist artens levnadsplats under en viss del av dess livscykel. Habitatet för en viss art kan bestå av flera biotoper eller endast av en del av en biotop. Vissa arter använder exempelvis kantzoner mellan olika biotoper som habitat. Habitatnätverk Nätverk av habitat för en viss art eller artgrupp, vilket består av lämpliga livsmiljöer för reproduktion, födosök, övervintring, m.m., sammanlänkade med spridningszoner. Metapopulation Metapopulation är en population som är geografiskt uppdelad i delpopulationer, med visst utbyte av individer däremellan. Vanligt i metapopulationer är att delpopulationer dör ut med jämna mellanrum för att därefter återkoloniseras av individer från andra delpopulationer. Nyckelpopulation Nyckelpopulationer är de starkaste delarna av en metapopulation och bär upp det ekologiska nätverket. Nyckelpopulationer är så pass stora att sannolikheten för utrotning är mycket liten. Från dessa populationer sker istället ett nettoutflöde av individer till andra fragment i nätverket. På detta sätt kan även fragment med utrotade populationer återfå en population. Med tillräckligt många fragment ökar den allmänna uthålligheten i regionen. Strandskogar med klibbal Äng

23 1. Boendemiljö 23 Biologisk mångfald på sätraängarna Bevarandet av Sätras naturvärden är viktigt för ökad hållbarhet, både socialt och ekologiskt. Sätras omgivande naturområden finns förutsättningar för de boende i Östra Sätra att ta del av och lära sig mer om växt och djurliv och att förstå människans roll i ett ekologiskt sammanhang. Genom att komplettera Östra Sätras grönområden med biotoper från de biologiskt rika närområdena kan den biologiska mångfalden i Östra Sätra öka. Idag består Sätraängarna av klippt gräs och dess funktion som biotop är därmed dålig. En god idé vore därför att återställa delar av Sätraängarnas till det som den en gång var nämligen just en riktig äng. Ängar anläggs på ytor som inte används för rekreation. Att anlägga en äng kan göras på många olika sätt beroende av vilka förutsättningar som man har; både på platsen och ekonomiskt. Eftersom att vi befinner oss i ett redan bebyggt område med en väl etablerad gräsmark är artberikning den metod som ter sig mest lämplig. Blommande örter höjer det visuella men också det fauniska värdet. Det största problemet för etablering av ängar är den näring av fosfor och kväve som redan finns i marken. Därför är det viktigt att all form av gödsling upphör och den skötsel som behövs för att upprätthålla en ängsmark sätts in i skötselplanen för området. Det finns två sätt att artberika en gräsmark antingen genom spårsådd eller genom inplantering av plantor.. Att så frö i en redan sluten gräsmatta gör dock att få arter har chans att etablera sig därför behöver man använda sig av en direktsåmaskin. För arter som är dåliga fröproducenter, och långsamväxande kan dessa planteras som pluggplantor, då ökar deras chans för etablering markant. Träddungarna på Sätraängarna För att den biologiska mångfalden skall öka placeras stora stockar och död ved i träddungarna och i upplevelseleken. Fågelholkar sätts upp i dungarna och Schematisk bild över hur Sätraängarnas biologiska diversitet kan bli större. dess typ anpassas efter arter som trivs i den specifika biotopen. För att öka naturintreeset och på ett pedagigiskt sätt synliggöra Sätraängarnas växt och djurliv kan webbkameror placeras i fågelholkar och igelkottbon och sändas på någon av Sätras offentliga platser. Utveckling av Tickselbäcken I samband med arbetet för att tillgängliggöra Tickselbäcken berikas den biologiska mångfalden då våtäng skapas där så är möjligt. För att en våtäng skall fungera är det viktigt att det tillförande vattnet flyter långsamt och för att det inte skall växa igen måste slåtter bedrivas och höet måste tas bort. Det blir lättare att få en artrik våtmark om många biotoper skapas, med grundare och djupare partier samt små öar. Våtmarker är en typ av biotop som minskat i landskapet i modern tid, mycket på grund av utdikning för jord- och skogsbruk. I urban miljö tillkommer dessutom andra former av markanvändning, exempelvis vägar och bebyggelse med hårdgjorda ytor, vilka genererar dagvatten som oftast leds bort i kulvertar. Idag är tillgången på våtmarker sparsam och många organismer som är knutna till våtmarker har blivit sällsynta. Gårdarna Närnaturen ger många barn den första naturupplevelsen. Även på de mindre ytorna mellan husen är det viktigt att närnaturen inte glöms bort. Här öppnar vi dörren för våra vilda grannar och skapar naturträdgård. Närnatur Humlor och bin En egen biodling uppförs Sälg planteras - en av de viktigaste pollenkällorna för bin och humlor. Fjärilsträdgård En fjärilsträdgård anläggs med växter som är rika på nektar. Exempelvis: temynta, praktröllika, hampflockel, syrenbuddleja, sommarbuddleja och gullris. Platser skapas också där fjärilarna kan lägga sina ägg. Växter lämpliga för detta är exempelvis: brännässla, kärleksört, vit fetknopp, ängsbräsma och björnbär. NORR Växter planteras som attraherar fjärilar och insekter: Indianmynta (fungerar även som fågelmat om vintern), kaprifol ( lockar nattfjärilar), murgröna, syrenbuddleja (lockar fjärilar), aubrietia, kungsmynta, lavendel, myskmadra, och timjan Igelkottsbo Ett igelkottsbo byggs av en trälåda som täcks med löv och jord. Igelkottar håller rent och håller ohyra borta. Rikare fågelliv Fåglebad placeras i skyddade lägen. Olika fågelholkar bidrar till att olika fågelarter kan leva i parken. Matstationer underlättar för småfåglarnas överlevnad. om vintern. Varierade brynzoner skapar en naturlig övergång mellan skog och öppen ängsmark. En värdefull livsplats för många hotade växt- och djurarter. Högre gräs och blommande örter lockar till sig fjärilar och andra insekter Hotade arter lockas till Sätraängarna genom ökad variation och ett rikare utbud av insekter och växter. Död ved lämnas och blir livsplats för en mängd arter av insekter, mossor och svampar. Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

24

25 2. Vatten

26 26

27 2. Vatten 27 Spillvatten Avloppen i Sätra fungerar på traditionellt sätt, dvs spillvatten från toaletter, kök och andra våtutrymmen leds samman i en ledning. Från husen är avloppen sedan kopplade till kommunens spillvattennät för behandling i Duvbackens avloppsreningsverk. Det är kommunen som genom sitt företag, Gästrike vatten, sköter omhändertagandet av spillvatten från de boende i Sätra. Bedömning av befintligt system Den nuvarande hanteringen av spillvatten fungerar väl ur användarsynpunkt och uppfyller de krav som ställs av miljömyndigheten. Ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv finns dock svagheter i systemet. Framförallt saknas i stort sett helt möjligheter att återvinna näring för odling. Klosettvattensortering Ett system med stor potential att uppfylla framtidens krav på säkert smittskydd, recipientskydd och resurshushållning är så kallat klosettvattensorterande system. I ett sådant system hanteras toalettavfallet separat från övrigt spillvatten (BDT-vatten). Förklaringen till detta är att toalettavfallet totalt sett utgör en liten volym men samtidigt innehåller nästan alla näringsämnen och smittämnen som tillförs avloppen. Genom att hantera toalettavfallet i en särskild hanteringskedja, utan inblandning av onödigt vatten, öppnar sig möjligheter att både eliminera risk för smittspridning och övergödning samtidigt som näringsämnen kan återvinnas för odling. Ytterligare ett skäl till att övergå till klosettvattensorterande system är att värme från BDT-vatten kan återvinnas för förvärmning av tappvarmvatten. Tekniken med klosettvattensorterande system bygger på vakuumspolning. Det innebär att toaletter endast spolas med en liten mängd vatten (c:a 0,5 l per spolning). Förslag Den analys som utförts i detta projekt visar att det är svårt att motivera en omedelbar ombyggnad av spillvattensystemet i Sätra till källsortering. Tillräckligt stora ekonomiska eller institutionella drivkrafter finns inte för detta i dagsläget. Vårt förslag innebär istället att man förbereder för framtida utsortering av klosettvatten. Förberedelserna innebär att man i samband med stamrenovering och ombyggnad lägger en extra ledning (50 mm) jämte befintlig avloppsledning. Från denna ledning görs påstick till samtliga toalettutrymmen där ledningsmynning plomberas. I källarplan dras ledningen fram dit befintlig avloppsstam leder ut från huset. Även utan källsorering av avloppsvatten finns möjligheter att göra åtgärder som kan spara en del energi och förbättra minska resursförbrukning. I samband med stamrenonvering bör tex vattensnål teknik systematiskt införas. Kanske den effektivaste åtgärden för att minska vattenförbrukning och energiförluster via spillvattensystem är att införa injektorteknik för duschar, men även disk- och tvättmaskiner bör väljas med vattensnål teknik. Befintligt system Uppsamling av blandat spillvatten (klosettvatten och BDT-vatten), framledning och redning i Duvbackens reningsverk. Förslag på ny systemlösning Kl-sortering, BDT-vatten behandlas i Duvbacken Avlopp och spillvattenhantering Lokala kretslopp blir allt viktigare för att tillvarata resurser som i framtiden kan komma att stiga i inköpspris på grund av högre energipriser och minskade tillgångar. Dessa frågor är aktuella när det kommer till avloppshantering. Att tillverka handelsgödsel är en energikrävande process bla när kväve ska fixeras från luften men också för utvinning och förädling av andra näringsämnen såsom tex svavel och fosfor. I takt med att reserverna av brytvärd fosfor töms och efterfrågan ökar i världen, kan kraftiga prishöjningar förutses inom en snar framtid (peak fosfor). Brist på kretslopp innebär att utsläpp av närsalter och organiskt material från reningsverk och slamdeponier göder haven istället för att återgå till ny matproduktion, i form av gödsel. Avloppsslam bildas i reningsverken och innehåller ca 90 % av fosforn, men endast ca 10 % av övriga näringsämnen som hushållens omsätter. Slammet borde kunna utgöra en resurs för återvinning av fosfor, men knappast för andra näringsämnen. Slammet från reningsverket är tyvärr mer eller mindre förorenat av ämnen tex tungmetaller, och oljerester och andra kemikalier som inte bör tillföras odlad mark. I stort sett all näring som konsumeras av människor levereras till avloppen via urin och fekalier. Dessa restprodukter innehåller när de lämnar kroppen en hel del smittämnen, men är normalt rena med avseende på tungmetaller och giftämnen. Det kan därför vara av intresse att sortera ut urin och fekalier separat för att på så sätt få en mer näringsrik produkt som dessutom är betydligt renare. Detta kan ske genom sortering och av klosettvatten. Med termofil rötning av klosettvattnet (temperatur över 55 C) oskadliggörs smittämnen och energi i det organiska materialet utvinns i form av biogas. Dessutom erhålls en stabiliserad och välbalanserad gödselprodukt som i näringsvärde kan jämföras med tex flytgödsel från svin. Det nya systemet återvinner näring Det nya systemet ger möjligheter att återvinna värme Det nya systemet avlastar reningsverk Det nya systemet är bättre för närmiljön Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

28 28 2. Vatten NORR Dagvattenplan för omhändertagande av dagvatten vid torgyta och bostäder

29 2. Vatten 29 Dagvatten På naturmark och grönytor infiltreras ca 95 % av nederbörden i marken och fördröjs där i form av markvatten eller ytligt grundvatten, varav en stor del avdunstar. Endast ca en tredjedel avrinner som ytvatten, efter att ha renats i det övre marklagret. Behovet att hantera dagvatten uppstår på bebyggda och hårdgjorda ytor där nederbörden varken kan infiltrera, fördröjas eller avdunsta, med följden att nästan hela nederbördsvolymen måste kunna avledas snabbt för att undvika översvämning/vattensamlingar. I samförstånd med stadsplanering och byggande har dagvattenhanteringen inriktats mot en så effektiv avledning som samhällsekonomiskt kunnat motiveras. Men direktavledningen medför förutom problem med kapacitetsbrist i samband med intensiva nederbördstillfällen, att föroreningar från luft, byggnadsmaterial och trafik, spolas rakt ut i våra vattenmiljöer och skapar allvarliga problem för ekosystemen där. Dessutom uppstår oönskade effekter som brist på vatten- och syre för stadens träd och växter, samt otillräcklig grundvattenbildning och problem med marksättningar och vattenförsörjning. Med en lokal/ekologisk hantering av dagvatten, eller lokalt omhändertagande som det ofta kallas, har fokus för dagvattenhanteringen återförts till infiltration, fördröjning, avdunstning och rening i marken. Med en god utformning av bebyggelse och mark bör avrinningen varken bli avsevärt större eller häftigare än före exploateringen. Transporten av föroreningar till vattenmiljöerna minskar därmed väsentligt genom minskad tillförsel till dagvattnet och ökad avskiljning. Dessa principer överensstämmer väl med VA-huvudmannen Gästrike Vattens dagvattenpolicy. För att åstadkomma en långtgående lokal, ekologisk hantering av dagvattnet, som gynnar infiltration, fördröjning, avdunstning och rening i marken ges följande sexpunktsförslag till förändringar av dagvattenhanteringssystemet: - Takvatten: Invändiga ledningar slopas då taken byggs om med värmeväxlare och tilläggsisolering. Husen förses istället med utvändiga stuprör och utkastare. Vattnet avleds sedan för att till slut tas omhand av ett gräsbevuxet svackdike. - Klätterväxter planteras vid husgavlarna. Växtligeheten ger bl.a. viss fördröjning och ökar avdustningen. - Torgytan och parkeringsfickor förses med genomsläpplig beläggning. Detta minskar hårdgörning, ökad fastläggning av oljespill, däck-/kaross och övriga smutspartiklar från parkerade bilar. - Grönytorna ges i den mån det är förenligt med andra ändamål små, för ögat knappt märkbara försänkningar i anslutning till befintliga brunnar. Tidigare gatubrunnar som hamnar inom grönyta förses med sil. - Sicksackvägens höjdsättning justeras för ytavledning till den föreslagna trädraden på torgsidan. De planterade trädens skellettjord kan med fördel nyttjas för mottagande, rening och utjämning av dagvatten från gatan. För att förhindra att det uppstår sående vatten görs höjdsättningen av marken så att reservavledningsvägar säkerställer avrinnning från hus och närliggande markytor. Annars riskeras att skada byggnader i samband med extrem nederbörd då dagvattenledningssystemets kapacitet överskrids. Vattnet bör ledas från området ner på Sätraängarna. En bakgrund om dagvatten På naturmark och grönytor infiltrerar ca 95 % av nederbörden i marken och fördröjs där i form av markvatten eller ytligt grundvatten, varav en stor del avdunstar. Endast ca en tredjedel avrinner som ytvatten, efter att ha renats i det övre marklagret. Behovet att hantera dagvatten uppstår på bebyggda och hårdgjorda ytor där nederbörden varken kan infiltrera, fördröjas eller avdunsta, med följden att nästan hela nederbördsvolymen måste kunna avledas snabbt för att undvika översvämning/ vattensamlingar. I samförstånd med stadsplanering och byggande har dagvattenhanteringen inriktats mot en så effektiv avledning som samhällsekonomiskt kunnat motiveras. Men direktavledningen medför förutom problem med kapacitetsbrist i samband med intensiva nederbördstillfällen, att föroreningar från luft, byggnadsmaterial och trafik, spolas rakt ut i våra vattenmiljöer och skapar allvarliga problem för ekosystemen där. Principsektion för svackdike och uppsamlingsbrunn. Bild WRS. Dessutom uppstår oönskade effekter som brist på vatten- och syre för stadens träd och växter, samt otillräcklig grundvattenbildning och problem med marksättningar och vattenförsörjning. Med en lokal/ekologisk hantering av dagvatten, eller lokalt omhändertagande som det ofta kallas, har fokus för dagvattenhanteringen återförts till infiltration, fördröjning, avdunstning och rening i marken. Med en god utformning av bebyggelse och mark bör avrinningen varken bli avsevärt större eller häftigare än före exploateringen. Transporten av föroreningar till vattenmiljöerna minskar därmed väsentligt genom minskad tillförsel till dagvattnet och ökad avskiljning. Dessa principer överensstämmer väl med VA-huvudmannen Gästrike Vattens dagvattenpolicy. Genomsläppliga markmaterial anläggs på parkeringsytor. Bild WRS AB. Växtlighet på fasader fångar upp regnvatten från taken. Bild WRS AB. Ränndalar leder vattnet ut på gräsytorna. Bild WRS AB. Principsektion för omhändertagande av dagvatten vid torgyta och bostäder Växtlighet samlar upp vatten som sedan avdunstar eller tas upp via rötterna. Bild WRS AB. Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema

30

31 3. Avfall

32 32

33 3. Avfall 33 Ta tillvara avfall som resurs Redan idag har Gavlegårdarna en väl utbyggd avfallshantering med fristående miljöbodar och källsortering av matavfall, restavfall, förpackningar och tidningar samt batterier, glödlampor och lågenergilampor. Även hantering av organiskt avfall utförs idag. I nedanstående avsnitt redovisas förslag på ny teknik för hantering av organiskt avfall. Målet är att göra denna hantering ännu enklare än dagens hantering och skall ses som ett förslag. Fruktrester komposteras Avfallshanteringen kan utvecklas ytterligare genom att erbjuda enklare sorteringslösningar där olägenheter i sorteringen minskas och transportarbetet rationaliseras. - Genom att sortera ut och lämna matavfallet närmare bostadens kök kan man oftare bli av med detta och därmed minska eventuella olägenheter med matavfallet. - Sorteringsrum för torrt restavfall samt tidningar och förpackninar placeras i eller invid huskroppen för ökad tillgänglighet. Utan matavfallsfraktion blir de lättare att hålla fräscha och luktfria. - Genom olika tekniska lösningar kan matavfallet förbehandlas för att få en mer lätthanterlig fraktion med enklare och mer rationella transporter. Matavfallet behandlas genom rötning för produktion av fordonsgas för drift av bussar, sopbilar och taxi m.m. Restprodukten blir biogödsel som återförs till kretsloppet genom att spridas på jordbruksmark. Princip för omhändertagande av komposterbart matavfall Att förebygga avfall En annan viktig del i förslaget är att utveckla sophusens funktion i området. Målet är att utveckla dessa miljörum till samlingspunkter. Enligt förlsaget kan en speciell del inrättas där möjligheten finns att byta saker exempelvis leksaker, böcker, hushållsartiklar mm. I anslutning till kolonilotterna anläggs enligt förslaget komposter där organiskt avfall från kolonilotterna placeras och där avfallet med tiden komposteras och bildar energirik mylla som kan återanvändas vid odlingen för att förbättra odlingsjorden. En välfungerande kompost bör ha en relativt hög fuktighet %. Temperaturen i komposten bör ligga på ca grader. Komposteringen tar 3 månader 2 år beroende på avfallet som läggs i komposten. För att påskynda komposteringsprocessen kan avfallet vändas några gånger under själva nedbrytningsprocessen. Målet är att involvera de boende i sophanteringen i större utsträckning och på så sätt förhoppningsvis sänka mängden/volymen sopor per hushåll. Att ta tillvara avfall som resurs och att förebygga avfall överensstämmer med två av Gävle kommuns målområden i avfallsplan Det följer också principen i EU:s avfallsdirektiv som föreskriver att all avfallshantering följer en avfallshierarki. Denna bygger på att i första hand minimera uppkomsten av avfall och i sista hand deponera avfall. Energirik mylla Blad i uppförstoring Även kaffesump kan komposteras Östra Sätra Gävle Rapport - Delegationen för hållbara städer - Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse Tema