C. Rullstensås: Avlagring efter isälvar under glaciärens smältningsskede. Långsmal formation i isens rörelseriktning. Grus och sand.

Transkript

1 Geografi våren Vilka är de geomorfologiska formationer som är markerade med en streckad linje och som visas i figurerna A, B och C? Beskriv formationerna och deras uppkomst. A. Rundhäll: Uppstått i början av istiden när isen avancerade. Stötsidan slät. Läsidan brant och skrovlig. På stötsidan också isräfflor i isens rörelseriktning. B. Drumlin: Avlång, strömlinjeformad moränrygg i isens rörelseriktning. Innehåller oftast kärna av berg. C. Rullstensås: Avlagring efter isälvar under glaciärens smältningsskede. Långsmal formation i isens rörelseriktning. Grus och sand. Skriv mera detaljerat om hur de olika formationerna uppkommer. 2. a) Namnge vegetationszonerna A F på den bifogade kartan. A = barrskog, B = stäpp, C = hårdbladsvegetation/medelhavsvegetation, D = monsunskog, E = savann, F = tropisk regnskog b) Vilka faktorer inverkar på vegetationszonernas förekomst på jordklotet? Klimatet. Vegetationszonerna följer klimatzonerna. Temperatur, nederbörd och dessas variationer under året. Solens strålning. Fördelas kring ekvatorn på en mindre yta än närmare polerna. Hög temperatur + mycket regn upprätthåller tropikernas regnskogar. Regnen minskar i riktning mot vändkretsarna, här uppstår savanner med regn- och torrtid. Lågtrycks- och högtrycksområden + vindar och havströmmar. Hästbreddernas högtyck ger regnbrist och öknar. Havsklimat och fastlandsklimat. Monsunregn ger skogar anpassade till regn- och torrperioder. Vinterregn i Medelhavsområdet och längs kontinenternas västkuster. Höjdförhållanden och ytformer. Vegetationszoner också när man rör sig upp och ner för berg. Jordmånen. Påverkas av och påverkar vegetationszonerna. Podsol, svartjord, brunjord, ökenjordar. Människans verksamhet (avskogning, klimatförändring). 3. Flyttningsrörelserna och deras orsaker. Ge även regionala exempel i ditt svar. Flyttningsrörelser frivilliga eller av tvång. Kan ske över statsgränser (emigration/immigration) eller inom ett land (inrikesmigration). Permanent flyttning eller säsongflyttning. Pushfaktorer: arbetslöshet, försämrad samhällsservice, otrygghet, folkökning.

2 Pullfaktorer: arbete (t. ex.större centralorter), studiemöjligheter, service, ren miljö, socialskydd och diverse stöd. Frivillig inrikesmigration: t.ex. flyttningen till städerna i Finland på och 70-talen, idag ofta utflyttning till förorter med billigare bostäder och grön miljö. Frivillig emigration/immigration : Oftast ekonomiska orsaker: arbetstillfällen, studier (kan leda till hjärnflykt). Illegal invandring (t. ex. från Mexiko till USA) och människosmuggling uppkommer när immigration regleras hårt. Gästarbetare flyttar temporärt. (t.ex. hembiträden från Sydostasien och byggnadsarbetare i Mellanöstern och Europa) p.g.a. högre löner och skickar hem pengar som stöder ekonomin i hemländerna. Återflyttning t.ex. emigranter som flyttar tillbaka till sitt hemland eller inrikes när människor pensionerar sig. Säsongflyttning huvudsakligen i samband med vissa yrken, t.ex. boskapsskötande nomader (Tibet), turismanställda (Alperna) och skördearbetare (Medelhavsområdet). Tvångsförflyttningar: samhälleliga orsaker, t.ex politisk eller religiös förföljelse, krig, naturkatastrofer, hungersnöd, tekniska olyckor, statliga åtgärder, t.ex. stora dammbyggen (Kina). Flyktingar: (se FNs definition om vem som är officiell flykting och vem som inte är det). Politiska, ekologiska, krigsflyktingar. Viktigt att göra skillnad på olika typer av flyttning och ge regionala exempel. 4. Tabellen visar de fem största producentländerna för en (viss) betydande världshandelsvara samt världens totala produktion för åren 1977, 1987, 1997 och a) Hur har produktionen växlat regionalt? Redogör för tabellens innehåll: Brasilien producerat mest. Colombia, Indonesien ofta i täten. Etiopien, Mexiko och Elfenbenskusten ibland. Ökande världsproduktion. b) Vilken vara är det frågan om, och i hurdana områden produceras den? Svar: kaffe, penninggröda som odlas som monokultur på plantager. Odlas inom den tropiska och subtropiska zonen, speciellt på regniga högslätter. Oftast på meters höjd, men även i nivå med havsytan eller över meters höjd. Kräver en medeltemperatur på grader, frostkänsligt och tål inte hårda vindar. Skadedjur och sjukdomar kan skada skörden. c) Rita ett diagram över växlingarna i Brasiliens och Colombias produktion under undersökningsperioden. Stapeldiagram. Ange enhet, förklara mönster/färg. Rubrik och tidsperiod. Korrekt konstruerat linjediagram kan godkännas. 5. Fyll i risknyheten med de geografiska begrepp som saknas i texten. Skriv ut hela nyheten i ditt svar. Uppgiften mäter din förmåga att använda riskgeografiska begrepp. Begreppen är: - grundvatten (grundvattenytan)

3 - flyktingskap (miljöflyktingar) - öknarna - ökenspridning - höjning/stigning av havsytan - mynningsområden (deltan, flodslätter) Minus en poäng om begreppen är korrekta men inte inplacerade i texten. 6. De geografiska riskerna i Amazonområdet Definiera området: Världens största tillrinningsområde, från Brasilien till Colombia, Ecuador, Venezuela, Guyana, Peru och Bolivia. Amazonfloden rinner upp på Andernas östsluttningar och rinner ut i Atlanten. Risker som beror på naturen: - flodens dynamik: erosion av stränder, översvämningar - torrperioder frigör koldioxid - farliga djur och sjukdomar som sprids av dem - vulkanutbrott och jordbävningar i bergsområdena Risker som delvis beror på människan: - Skogar försvinner och fragmenteras p.g.a. avverkning, vedanvändning, bebyggelse, röjning för bete och jordbruk - Jordbruket: Brasilien världens största exportör av nötkött och fjärde största producent av växthusgaser. Kaffe- och sojaodlingar växer. Soja förädlas till foder och biobränslen. Plantager och andra monokulturer. - Klimatförändring och skogsbränder påverkar vattnets kretslopp lokalt och globalt - Gruv- och skogsindustrin förorenar mark och vatten, vattenkraft förutsätter dammar som dränker stora skogsområden. - Krympande biodiversitet i skogar, mangrovesnår och vattendrag, livsmiljöer försvinner, tjuvjakt, handel med och smuggling av hotade arter - Vägprojekt och bebyggelse (t.ex. Trans-Amazon) program för att flytta fattiga jordbrukare till Amazonas. Svedjebruk. - Förorening: avfall, utarmning av jordmånen, ökad erosion - konflikter om naturresurser, t.ex olja i västra Amazonas låglandsområde bidrar till att skogarna försvinner, till konflikter mellan länderna och kontroverser med ursprungsbefolkningen). - Oljeutsläpp Risker som helt beror på människan och drabbar människor: - Brott mot urfolkens rättigheter - Fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet. Därav följande brottslighet. - Problem med infrastrukturen - Sjukdomar och otillräcklig service inom hälsovård och utbildning 7. Växlingarna i befolkningstätheten i det område du undersökte i skolan: a) Vad menar man med befolkningstäthet? Ge namnet på området. Ange antal invånare per kvadratkilometer

4 b) Rita en karta över befolkningstätheten i det område du undersökte i skolan och beskriv i ditt svar hur befolkningstätheten varierar. Karta: koropletkarta, punktkarta eller kartogram. Också en karta där de tätt befolkade områdena i undersökningsområdet avgränsats godkänns. Kartan ska vara korrekt och tydlig, karttecknen ska ha teckenförklaring. I den skriftliga beskrivningen ska korrekta geografiska termer användas och de regionala skillnaderna i befolkningstätheten framgå. c) Vilka faktorer har inverkat på de regionala växlingarna i befolkningstätheten i ditt undersökningsområde? Både naturgeografiska och kulturgeografiska faktorer ska presenteras. 8. Redogör för hur man kan utnyttja geografiska informationssystem och GIS-metoder när man undersöker: a) en stor rovfågels rörelser och revirstorlek - satellitsändare kan följa och lokalisera fågeln (lägesbunden och tidsbunden information), undersöka var den tillbringar sin tid och avgöra slumpmässigt besöker grannrevir eller om regelbundet söker föda utanför sitt eget revir. - fågelns rutter kan lagras i en geografisk databas och visualiseras på en digital karta - fågelns revir kan modelleras och avståndet mellan boet och de mest avlägsna platserna i olika väderstreck definieras via ytan av den polygon som bildas. b) arealen på ängsmarker som lämpar sig för utrotningshotade fjärilar - fjärilsartens krav på sin livsmiljö definieras via värdväxternas utbredning och topografin. - via en geografisk databas över markanvändningen kan man visa t.ex. gamla fält och ängar i de hotade arternas utbredningsområden och visualisera dem på en karta med färger - reda ut avstånden mellan ängar där delpopulationer förekommer och buffra avståndszonerna utgående från medelvärdet för varje art (t. ex. 200 m) - lagra de grupper av ängar som ligger närmare varandra än 200 m i en ny geografisk databas så att man i vektorformat kan beräkna arealen hos den polygon som beskriver ängarna. c) förändringar i skogsgränsen i Sahelområdet mellan åren 1980 och visuell eller matematisk rasteranalys av skogsgränsen på satellitbilder eller kartor över Sahel år 1980 och 2010; överlappningsanalys/överlagringsanalys. - med visuella överlappningsanalys analysera skogsgränsens förändringar - med matematisk överlappningsanalys behandla insamlade rasterdata och ange skogsgränsens förflyttning som ett eget fält eller utmärkt i färg. +9. Risker förorsakade av vulkanutbrott: a) Hurdana lokala och globala risker ger vulkanutbrott upphov till? Lokala risker: Magma upp till jordytan som lavaströmmar, kan begrava bosättningar och ge upphov till bränder. Bomber och lapilli. Tryckvågor kan fälla träd och byggnader. Pyroklastiska moln

5 förstör allt i sin väg. Aska över stora områden, täcker odlingar och bebyggelse, förorsakar andningssvårigheter, och mekaniska skador maskiner och fordon. Vulkaniska slamskred (laharer) då snöklädda vulkaner har utbrott eller i samband med regn efter eruptionerna, dränker människor och boskap, förstör odlingar, broar och bebyggelse. Dessutom jordbävningar, giftiga gaser, sura regn, åska och jordskred på sluttningarna. Tsunamis hot mot kuster. Vulkanutbrott under glaciärer kan leda till översvämning (Island). Globala risker: Vulkanisk aska och damm stiger till stratosfären och sprids med luftströmmarna. Kan störa ozonskiktet och göra klimatet svalare. I värsta fall år av missväxt. Askmolnen kan störa flygtrafiken. b) I hurdana områden kan vulkanutbrott kräva ett stort antal dödsoffer, och varför just där? Vulkanernas sluttningar bördiga och tätt bebodda, t.ex. Indonesien och Karibien. Befolkningen i fattiga områden överraskas, varningssystem och evakueringsplaner saknas, människorna stannar kvar trots varningar eller så fungerar inte kommunikationerna. Värsta explosionsartade utbrotten i områden med sur lava, ger också upphov till pyroklastiska moln. Vulkaner med sur lava får sällan utbrott, befolkningens försiktighet minskar. Vulkanerna är koncentrerade kring litosfärplattornas gränszoner, subduktions- och konvergenszoner. b) Hur kan man förbereda sig för vulkanutbrott? Tecken före utbrott: Sluttningar börjar bukta eller sjunka in. Jordbävningar, utbrott av gaser eller ånga. Kan följas via flyg- eller satellitbilder eller seismiska mätningar. Vattennivån i brunnar kan sjunka, lukt av svavel eller dova ljud från vulkanen. Gasutbrottens sammansättning ändras, snötäcket smälter heta källor blir ännu hetare. Djur flyr eller beter sig underligt. Åtgärder: Befolkningen evakueras på ett tillräckligt stort område enligt färdig evakueringsplan. Odlingar svåra att rädda. Aktiva vulkaner beaktas i markplanering. Inte bostäder eller farliga produktionsanläggningar i riskfyllda områdena. Riskbedömning skilt för varje vulkan, studier av lavaströmmarna och deras riktning och möjligheterna att vända eller stoppa strömmar Kinas handel och investeringar har ökat i Afrika. Kina har världens största ekonomiska tillväxt och valutareserv, och behovet av energi och råvaror är stort. Landet strävar efter att bli en global stormakt. Behandla Kinas verksamhet i Afrika genom att utnyttja det bifogade materialet. a) Hur gynnas Kina och Afrikas länder av samarbetet, och hur främjar samarbetet Kinas strävan att bli en global stormakt? Afrika med sina naturresurser och marknader är en del av Kinas globala strategi. Kinas snabba utveckling kräver energi och råvaror som finns i Afrika (se energi, skog och mineralresurser på kartan). Speciellt intresse för Afrikas olja och t.ex. koppar, kobolt, diamanter och trävaror. Afrika också en framtida marknad: Kinas import och export från Afrika ökar.

6 Kinas handelsbalans med Afrika positiv hela år 2009, vilket visar att landet öppnat betydande marknader för sina produkter i Afrika. Samarbetet med länderna i Afrika förstärker Kinas ställning som en global stormakt med utvidgat militärt inflytande. Nyttan för de afrikanska länderna: Kina har förlåtit många afrikanska länders skulder och belastas inte heller av kolonialismens arv. Kinesiska jordbruksexperter effektiverar matproduktionen i Afrika. Exporten av olja och råvaror till Kina gett tillväxt i många afrikanska länders ekonomi. Kinesiska investeringar i afrikansk infrastruktur och industri sysselsätter lokalbefolkningen. Kina för in billiga konsumtionsvaror (textilier, hushållsmaskiner, elektronik och ger militärt och politiskt stöd). Afrikanska produkter säljs i Kina. Vilka problem kan samarbetet orsaka? Avtal som begränsar handeln kan göra afrikanska länderna beroende av Kina. Infrastrukturen baserar sig på kinesisk teknologi beroende av kinesisk expertis och teknik. Minskad konkurrens och svårare för afrikanska förädlade varor att hävda sig. Risk för konflikter om jordområden i fall av hungersnöd. Nykolonialism? Industrialiseringen ger upphov till miljöproblem och import av kinesisk arbetskraft minskar sysselsättningsmöjligheterna för lokalbefolkningen. c) Jämför Kinas verksamhet i Afrika med traditionellt västerländskt utvecklingssammarbete. Västerländskt utvecklingssamarbete koncentrerat sig på att förbättra livsmedelsproduktionen, utbildningen och hälsovården, grundat på strukturer från kolonialtiden. Kina lägger tyngdpunkten på ömsesidig ekonomisk satsning och uppkomsten av ekonomiska beroenden. I båda fallen exporterar Afrika främst råvaror och importerar industriprodukter. Större sociala, politiska och miljöproblem i samband med kinesiska projekt. Ingen missionsaspekt i de kinesiska projekten.