Handikappomsorg. Vård och omsorg om äldre. Individ- och familjeomsorg. Folkhälsa
|
|
- Margareta Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vård och omsorg om äldre LÄGESRAPPORTER 2006 Handikappomsorg Hälso- och sjukvård Primärvård Vård och omsorg om äldre Individ- och familjeomsorg Folkhälsa
2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser m.m. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Publicerad februari
3 Förord Socialstyrelsens årliga lägesrapporter har blivit ett användbart verktyg för politiker och andra beslutsfattare. Syftet med dem är att ge underlag för omvärldsanalys och en snabb orientering om utvecklingen inom respektive område. Rapporterna har publicerats varje år sedan 2003 och omfattat områdena individ- och familjeomsorg, vård och omsorg om äldre, handikappomsorg, hälso- och sjukvård samt folkhälsa och sociala förhållanden. Socialstyrelsen hoppas att årets lägesrapporter, liksom de tidigare, ska ge värdefulla och användbara fakta om utvecklingen inom vård, omsorg och folkhälsa. Denna rapport beskriver tillståndet och utvecklingen inom vård och omsorg om äldre. Rapporten bygger på Socialstyrelsens egna studier, analys av tillgänglig statistik och annat väsentligt material som ligger till grund för Socialstyrelsens samlade bedömning. Gert Alaby, Helena Axestam, Anders Bergh, Niklas Bjurström, Lennarth Johansson, Sven Lusensky, Mårten Wirén, Katrin Östman vid Socialstyrelsens äldreenhet har genomfört arbetet. Matilda Hansson, Karin Mossler och Kristina Stig vid Socialtjänstavdelningens ekonomiska sekretariat, Johan Fastbom vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen och Elisabeth Wall Bennet vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning har sammanställt iakttagelser från tillsynen inom hälso- och sjukvården. Det är Socialstyrelsens förhoppning att årets rapporter ska kunna ge underlag för omvärldsanalys och en snabb orientering om tillståndet och utvecklingen inom respektive område. Rapporterna vänder sig i första hand till politiker och andra beslutsfattare på central och lokal nivå. Andra viktiga målgrupper är alla som arbetar med vård och omsorg inom kommun och landsting, liksom patient-, anhörig- och pensionärsorganisationer. Håkan Ceder Överdirektör 3
4 4
5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Socialstyrelsens slutsatser...9 Vård och omsorg på lika villkor?...10 Informell omsorg...10 Äldre med behov av etniskt anpassade insatser...12 Kvinnor och män vård och omsorg...16 Vård- och omsorgsinsatser för äldre...23 Omfattningen av kommunernas vård och omsorg...23 Strukturen inom vården och omsorgen om äldre...26 Mat för äldre inom vård och omsorg...27 Resurser för vård och omsorg om äldre...32 Kostnader för vård och omsorg...32 Sverige i ett internationellt perspektiv...39 Demenssjukdomarnas samhällskostnad...41 Personal inom vård och omsorg om äldre...43 Utvecklingen av FoU-centrum på äldreområdet...50 Hälso- och sjukvård för äldre...51 Fallolyckor bland äldre...55 Läkemedelsanvändningen hos multisjuka äldre...56 Tillsyn inom socialtjänst och hälso- och sjukvård...60 Tillsyn inom kommunal vård och omsorg om äldre...60 Tillsyn inom hälso- och sjukvården...63 Utveckling av vården och omsorgen om de äldre...68 Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre...68 Utveckling av rehabilitering för äldre...70 Förutsättningar för kvarboende på äldre dagar...73 Flyttmönster till särskilt boende i Västmanland...75 Vård i livet slutskede...77 Diskussion...81 Referenser
6 6
7 Sammanfattning En grundläggande princip är att vård och omsorg ska ges utifrån behov och på lika villkor. Behovet av vård och omsorg bland äldre skiljer sig åt beroende på en rad olika betingelser. Tillgången till service och vård är till exempel beroende av kön och etnicitet, tillsammans med en mångfald av andra omständigheter som styr människors vardag. Hur vården och omsorgen fungerar för de äldre, beror alltså på omständigheter som skiljer sig mellan dem, som behov, förväntningar och levnadsvillkor. Anhöriga är en grupp som starkt berörs, direkt och indirekt, av hur den offentliga vården och omsorgen fungerar. De får ofta bära ett ökat ansvar och ta konsekvenserna av brister och tillkortakommanden i den offentliga vården. Sett ur detta perspektiv är anhörigas möjligheter att påverka vård- och omsorgsinsatserna för den äldre oftast mycket små, liksom möjligheterna att få stöd och hjälp för egen del. Under början 2000-talet har politiken präglats av hemmaboendeideologin. Under de senaste fem, sex åren har platser i särskilt boende försvunnit i nästan varenda kommun i landet. Antalet platser i särskilt boende fortsätter att minska, samtidigt som antalet personer som beviljas hemtjänst ökar. Insatser som korttidsvård, dagverksamhet, anhörigbidrag, anhöriganställda och personer med enbart kommunal hemsjukvård har också minskat något. Däremot finns en trendmässig ökning de senaste sex åren av antalet personer med både hemtjänst och kommunal hemsjukvård. Kostnaderna för det särskilda boendet har minskat, medan kostnaderna för hemtjänsten ökat, vilket sammantaget innebär att de totala kostnaderna har minskat med cirka tre procent under de senaste sex åren. Hälso- och sjukvårdens kostnader för de äldre är nu större än kostnaderna för kommunal vård och omsorg. Det beror på att de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat, inte att andelen av kostnaderna för äldres hälso- och sjukvård har ökat. Det finns dock vissa indikationer på ökade hälso- och sjukvårdsinsatser för de äldre, som en följd av förändringar av strukturen i kommunernas vård och omsorg. I dag kan man få mycket omfattande hjälpinsatser i det egna hemmet. Många äldre vill bo kvar hemma, och får nu möjlighet att göra det. Men att bo kvar hemma kan också vara en följd av att inga andra alternativ står till buds, eller att man värderar alla andra alternativ som sämre. I det sammanhanget kan kvarboendet upplevas som påtvingat. Minskningen av antalet platser i äldreboenden har de senaste åren väckt ett stigande missnöje. Många menar att strävan att vårda äldre hemma har gått för långt och att det i enskilda fall har blivit ett tvång. En kraftig opinion för en utbyggnad av det särskilda boendet har vuxit fram, liksom för rätten till en plats i äldreboende för den som själv vill. Politiken har svarat med signaler om en kraftig (åter)utbyggnad av det särskilda boendet. På samma sätt som man kan ifrågasätta bristen på konsekvensanalyser inför nedläggningen av platser i särskilt boende, måste man nu ställa krav på 7
8 faktaunderlag och långsiktiga analyser av den nya inriktningen i äldrepolitiken. Samtidigt måste man ställa frågan om vad man skulle kunna göra i ett tidigare skede för att skapa en nödvändig trygghet för den äldre och de anhöriga till exempel erbjuda bättre boendealternativ, förebygga fallolyckor samt utveckla hemtjänsten, anhörigstödet och samarbetet med krafter i det civila samhället. Under senare år har vård- och omsorgsresurserna prioriterats till de mest sjuka och hjälpbehövande äldre. I kombination med en uttalad kvarboendeideologi innebär det att äldrevården alltmer handlar om vård i livets slutskede, en utveckling som ställer krav på en ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen. Det är lätt att hitta exempel på att det brister i samarbetet mellan huvudmännen. Primärvårdens engagemang i vården och omsorgen om sjuka och funktionshindrade äldre ifrågasätts ofta. Ett exempel är att kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning fortfarande inte är tillfredsställande. Ofta när det gäller områden som kräver samverkan rehabilitering, mat, palliativ vård finns det strukturella hinder och begränsningar för samverkan. Över huvud taget finns otydligheter när det gäller ansvaret för hälsooch sjukvården utanför sjukhusen, vilket innebär bestående problem med att få vården och omsorgen att fungera bra, inte minst för multisjuka äldre. En annan central kvalitetsdimension är tillgången på yrkeskompetent personal. Trots olika satsningar de senaste åren har andelen med formell yrkesförberedande utbildning bland de månadsanställda inte ökat. Denna utveckling är ett allvarligt hot mot kvaliteten inom vården och omsorgen. För att öka förekomsten av yrkesutbildade bör därför olika åtgärder övervägas. Möjligheterna att ge en allsidig beskrivning av vården och omsorgen om de äldre är fortfarande begränsad. Det pågår dock en utveckling i kommunerna i riktning mot en ökad systematisk verksamhetsuppföljning, vilket är en god grund för utvecklingen av ett enhetligt nationellt system för öppna jämförelser. Men det krävs ett omfattande arbete för att utveckla och genomföra ett sådant i dialog med olika nationella intressenter och lokala aktörer. Utvecklingen av effektiviteten inom vården och omsorgen om de äldre är än mer svår att bestämma. På nationell nivå kan man endast ge en ytlig bild av utbudet av insatser inom äldreomsorgen. Hur dessa nyttjas, av vem, och med vilket resultat är inte känt. Dessa förhållanden avspeglar sig också i stora skillnader mellan kommunernas kostnader för äldreomsorg. Analysen av äldreomsorgens kostnader visar att de till största delen inte förklaras av strukturella och geografiska förhållanden, vilket innebär att det finns ett stort utrymme för kommunerna att påverka kostnaderna. Sammantaget talar mycket för att det går att öka effektiviteten i vården och omsorgen. Jämförelser av insatser, effekter och kostnader ger möjligheter att få ut mer för pengarna i vården och omsorgen om de äldre. Ändamålsenlig vårdstruktur, samverkan, tidiga och förebyggande insatser och ett utvecklat anhörigstöd kan ha stor betydelse för resursutnyttjandet. Likaså kan ett långsiktigt arbete med förebyggande insatser och strategier för väntade och oväntade händelser minska de akuta insatserna och på sikt ge lägre kostnader. 8
9 Socialstyrelsens slutsatser Utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre har under en längre tid inneburit en successiv förskjutning av uppgifter och ansvar från det offentliga till familjen och de närstående. Detta sker utan att de anhöriga har fått någon reell möjlighet att påverka situationen. Det finns stora brister i samspelet mellan den offentliga omsorgen och de anhöriga, till de anhörigas nackdel. Platserna i särskilt boende fortsätter att minska, vilket har inneburit att många äldre upplever det som ett tvång att bo kvar hemma. Det har lett till starka krav på en (åter)utbyggnad av det särskilda boendet. Med tanke på att minskningen av platser många gånger saknade konsekvensanalyser, är det nu än mer viktigt att en utbyggnad av det särskilda boendet bygger på en allsidig analys av de äldres behov av vård och omsorg. Utbyggnaden av det särskilda boendet måste också beakta behovet av en kvalitativ utveckling av det särskilda boendet. Det gäller inte minst behovet av särskilt boende för dem som drabbats av demenssjukdom. Den fortsatt låga andelen yrkeskompetent omvårdnadspersonal inverkar negativt på kvalitetsutvecklingen. Staten bör vidta åtgärder för att öka utbudet av yrkeskompetent omvårdnadspersonal. Det är angeläget att lägga fast kraven på att all personal ska ha en definierad lägsta yrkeskompetens, att utbildningssystemet bör ses över och att förutsättningarna för lärande knutet till arbetsplatserna förbättras. Samverkan mellan huvudmän, verksamheter och professioner är centralt i vården och omsorgen om de äldre, som många gånger handlar om att tillgodose sammansatta och snabbt föränderliga behov av vård och omsorg. För att skapa bättre försättningar för samverkan är det nödvändigt att undanröja strukturella hinder. I det perspektivet är det angeläget att förtydliga vem som har ansvar för att tillgodose de äldres behov av hälso- och sjukvård, inklusive rehabilitering, utanför sjukhusen. Den pågående utvecklingen på lokal och nationell nivå mot att bättre beskriva och dokumentera vårdens omfattning, innehåll, kvalitet, kostnad och resultat måste förstärkas ytterligare. Det gäller dels att utveckla enhetliga begrepp och termer och att förbättra statistikunderlaget beträffande personal inom vård och omsorg, inklusive privata vårdgivare. Det är en förutsättning för att kunna göra lokala och nationella analyser av vården och omsorgens kvalitet och effektivitet. 9
10 Vård och omsorg på lika villkor? Av den officiella statistiken går det att utläsa hur vanligt det är att personer 65 år och äldre har offentliga insatser. Men eftersom de insatser som samhället erbjuder bara är en del av all den hjälp, stöd och service som äldre får och är beroende av blir inte den bild som statistiken förmedlar fullständig. Den person som enligt statistiken inte har insatser, kan mycket väl ha behov, och dessutom få insatser i paritet med dessa utan att det syns. Det innebär att om intresset enbart riktas mot de äldre som har offentliga insatser så saknas en viktig parameter när det gäller analysen av utvecklingen av äldres vård och omsorg. Om exempelvis allt färre äldre får insatser betyder inte det med automatik att äldres hälsa har förbättrats alternativt att fler äldre far illa. Vid sidan av det offentliga finns ett skyddsnät i form av informell omsorg bestående framför allt av anhöriga som med eller mot både sin och den äldres vilja ständigt står bereda att träda in och göra det som det offentliga inte gör. Därför är det möjligt att skära ner de offentliga insatserna utan att stora grupper av äldre far illa. Men om nedskärningarna inte märks bland de äldre kan problem i stället synas i form av uttröttade och pressade anhöriga. Äldres behov av vård och omsorg är alltså inte enbart en fråga som rör det offentliga och de äldre, utan ett område som också berör de äldres närstående och därmed en mycket stor andel av medborgarna i vårt samhälle. I årets lägesrapport inleder vi med att beskriva äldres insatser utifrån perspektivet att insatser ges både formellt, alltså av samhället, och informellt, alltså av andra än samhället. Detta görs i två steg, först genom en beskrivning av äldre med behov av etniskt anpassade insatser, och sedan genom en beskrivning av skillnader mellan äldre sammanboende och ensamboende män respektive kvinnor. Men först beskrivs den informella omsorgen. Informell omsorg Under senare år har det blivit allt vanligare att äldre lyfts fram som en grupp som blir större och som därmed kommer att behöva alltmer stöd, hjälp och vård. För de yngre generationerna blir de äldre därmed antingen en utmaning eller ett problem som samhället måste utveckla strategier inför och på något sätt hantera. Det är betydligt mindre vanligt att de äldre beskrivs som en grupp som faktiskt gör mycket, både för samhället och för andra äldre. Genom en bearbetning av ULF-undersökningen (undersökning av levnadsförhållanden) år 2002/2003 har Szebehely visat att nästan var fjärde person 55 år och äldre är en informell hjälpgivare. Cirka personer i åldersgruppen hjälper äldre, sjuka eller funktionshindrade i eller utanför det egna hushållet. De som ger hjälp kan delas in i kategorierna anhörigvårdare, omsorgsgivare och hjälpare, med utgångspunkt från hjälpens omfattning och om man hjälper en person inom eller utanför det egna hushållet (1). 10
11 När det gäller anhörigvårdarna handlar det framför allt om make eller maka som dagligen eller flera gånger i veckan hjälper sin partner inom det egna hushållet. Att vara anhörigvårdare är vanligast i åldrarna år och lika vanligt bland män som kvinnor. Utmärkande för omsorgsgivarna som utgörs av fler kvinnor än män är att de dagligen eller flera gånger i veckan hjälper en anhörig eller annan nära vän, granne eller arbetskamrat utanför det egna hushållet. Hjälparna är den till antalet största gruppen. De ger hjälp en gång per vecka eller mer sällan och då framför allt till personer de inte delar hushåll med. Hjälparna tillhör vanligen de yngre i gruppen 55 år och äldre och det finns ingen tydlig könsskillnad inom kategorin (1). De informella insatserna som är mest kända är den omsorg som ges mellan makar och till personer man har en nära relation till, framför allt omsorg som barn ger till sina föräldrar. Makars insatser till varandra är mycket omfattande och Socialstyrelsen har tidigare rapporterat om att så gott som samtliga av landets kommuner väger in eventuella sammanboendes möjligheter att stå för insatser i sin bedömning av bistånd (2). Den så kallade anhörigprövningen innebär att gränsen för samhällets åtagande förskjutits i riktning mot att bli mer restriktiv. Möjligheten för makar att få bistånd när den ena har behov har minskat under senare år (3). Medvetenheten om den svåra situation som många makar hamnar i när de tar hand om den de lever med har emellertid ökat under senare år. Sedan mitten av 1990-talet har flera statliga satsningar avlöst varandra, i syfte att stimulera kommunernas utbyggnad av stöd för anhöriga. Om stödet verkligen når ut till dem som har behov av det är dock oklart (4). Även barnens och andra icke sammanboendes insatser är mycket omfattande. Det handlar dels om stora omsorgsinsatser, men också om omfattande hjälp- och tillsynsinsatser. Anhöriginsatserna bland barn har dessutom ökat, i synnerhet bland döttrar (5). Det framgår när man gör jämförelser mellan ULF-undersökningar från 1994 och Utmärkande för barns insatser för sina gamla föräldrar är att dessa insatser oftast görs parallellt med alla andra åtaganden, i det egna livet samt i familje- och arbetslivet. En annan kategori omsorgsgivare är de icke sammanboende som bor längre bort och kanske inte självklart står för kontinuerliga omsorgs- och hjälpinsatser, men som ändå upplever ett mycket stort ansvar för den äldres livssituation och känner oro över hur den formella hjälpen fungerar och förmår tillgodose förälderns behov av insatser och trygghet. För denna grupp av informella omsorgsgivare är anhörigstödet obefintligt. Deras behov av stöd torde närmast handla om en offentlig vård och omsorg av god kvalitet som är lättillgänglig och ger de anhöriga ett bra bemötande och möjlighet att vara delaktiga i planering av insatserna. En troligen omfattande, men mer okänd del av den informella omsorgen som också måste nämnas är den som ges inom ramen för ideella och frivilliga organisationer. 11
12 Insatser till äldre inom ideella och frivilliga organisationer Det finns ingen större systematisk kartläggning av de verksamheter som olika ideella och frivilliga organisationer driver och som är särskilt riktade till äldre. Det är dock känt att tals äldre är aktiva i ideella och frivilliga organisationer, till exempel i pensionärsorganisationer eller i humanitära organisationer som Röda Korset och Svenska kyrkan, som ofta hjälper och stödjer äldre. Enligt vad kommunerna uppger har ideella och frivilliga organisationer verksamhet som består av allt från sociala aktiviteter och besöks- och väntjänster till frivilligcentraler (6). Frivilligcentraler kan beskrivas som en mötesplats mellan människor som önskar göra frivilliga insatser och de som har behov av att får hjälp av frivilliga. Vid frivilligcentralerna bedrivs allt från sociala aktiviteter och självhjälpsgrupper till väntjänstverksamhet. Under året har Socialstyrelsen genomfört en kartläggning av förekomst och innehåll av frivilligcentraler (7). I kartläggningen fann man 69 frivilligcentraler enligt den definition som användes. Det framgår att det företrädesvis är äldre som deltar och tar emot olika former av sociala insatser från frivilligcentraler. Alla frivilligcentraler har äldre som en av de målgrupper man vänder sig till och ungefär var fjärde riktar sig enbart till äldre. Också anhöriga till äldre utgör en viktig målgrupp. Studien ger dock inget mått på hur omfattande verksamheten är. Som ett exempel på omfattningen av insatser till äldre inom ideella och frivilliga organisationer kan nämnas Röda Korset. Under år 2005 var det personer mestadels äldre som regelbundet fick besök av frivilliga aktiva i Röda Korsets besökstjänst. Ytterligare anhöriga i hög grad äldre som vårdar sina nära i hemmet har fått stöd, avlastning och möjlighet att träffa andra i samma situation genom regelbundna träffar (8). Äldre med behov av etniskt anpassade insatser Etniska minoriteter är inte något vedertaget begrepp. Här menas personer som har behov som i så hög grad präglas av den etniska, religiösa eller språkliga tillhörigheten att de insatser som vanligtvis erbjuds äldre inte fungerar tillfredställande. De allra flesta av dem återfinns bland äldre med ett annat födelseland och äldre tillhörande de nationella minoriteterna (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar). Det är viktigt att betona att det är behoven som är avgörande och inte om man tillhör någon av de ovan nämnda grupperna. Att inte anpassa insatserna efter dessa äldres behov kan utifrån brukarens perspektiv betraktas som negativ särbehandling. Om socialtjänstlagens intentioner är att tillgodose enskilda individers behov, måste kommunerna också ha möjligheter att tillgodose även sådant som har sin grund i etnisk, religiös eller språklig bakgrund. Det handlar om sådant som i mycket hög grad präglar en normal vardag för dessa äldre, alltså det sociala sammanhang de är vana vid. Det handlar till exempel om att kunna förstå den man pratar med, att äta den mat man brukar äta och litar på. 12
13 Demografi Den enda statistik som säger något om dessa äldre är befolkningsstatistik uppdelad på ålder och födelseland. Den beskriver inte hur många äldre som har behov av etniskt anpassade insatser, utan i stället något om utvecklingen, det vill säga om huruvida antalet äldre tillhörande etniska minoriteter ökar eller minskar. Ett i dag okänt antal men ändå en mycket stor del av de äldre tillhörande etniska minoriteter återfinns bland äldre med ett annat födelseland än Sverige. Därför bör antalet äldre med behov av etniskt anpassade insatser öka när antalet äldre födda utomlands ökar. Totalt fanns äldre utrikes födda år 2005 vilket är en ökning med över personer sedan 1998 (9). Andelen utrikes födda bland den äldre befolkningen har under samma tidsperiod ökat från 8,6 till 10,6 procent. Tabell 1. Antalet män och kvinnor 55 år och äldre födda utomlands, i åldergrupper, och deras andel i procent inom ålderskategorin i befolkningen Antal män födda utomlands Andel (%) män födda utomlands 12,2 12,6 8,4 4,8 5,5 Antal kvinnor födda utomlands Andel (%) kvinnor födda utomlands 12,8 13,8 10,9 6,2 5,8 Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningsstatistik. Tabell 1 visar att andelen äldre födda utomlands är högst i åldersgruppen år, men samtidigt relativ hög också bland åringarna, det vill säga i den åldersgruppen där behoven av stöd och hjälp i hög grad börjar göra sig påminda. När befolkningen åldras kommer det alltså att bli vanligare med äldre över 80 år födda utomlands, behoven av etniskt anpassade insatser kan alltså förväntas öka. Regionala skillnader Äldre födda utomlands finns i alla landets kommuner även om de är mycket få i vissa kommuner. En hög andel äldre födda utomlands bland den äldre befolkningen finns framför allt i kommunerna i och i närheten av storstadsområden i södra och mellersta Sverige, i delar av Bergsslagen och i en handfull kommuner längst uppe i norra Sverige. Utmärkande för de nordligaste kommunerna är att det i huvudsak handlar om äldre födda i Finland (9). Här finns också de nationella minoritetsgrupperna som sverigefinnar, tornedalingar och samer (10). Det finns ingen nödvändig koppling mellan att i kommunen ha äldre personer med utländsk bakgrund och att samtidigt ha äldre med behov av etniskt anpassade insatser, men det är ändå rimligt att anta att det finns ett visst samband. Ett rimligt antagande är därför, utifrån de stora regionala skillnader som framkommer i befolkningsstatistiken, att behoven av etniskt anpassade insatser varierar kraftigt mellan olika kommuner. Under år 2006 har Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting genomfört en enkätundersökning om äldre tillhörande etniska minoriteter. Enkäten skickades till landets kommuner och kommundelar. Svarsfrekvensen blev drygt 85 procent. Bland annat efterfrågades om man i 13
14 kommunen har, eller förväntar sig att få, brukare med behov av etniskt anpassade insatser. Drygt hälften av landets kommuner svarade att det finns, och ytterligare 8 procent att det inom en treårsperiod kommer att finnas, brukare med särskilda behov på grund av etnisk tillhörighet. Jämfört med en likvärdig undersökning för 2004 (11) är läget oförändrat. Insatser från kommunerna Utifrån socialtjänststatistiken går det inte att urskilja födelseland eller modersmål hos dem som får insatser. Därför är det inte heller möjligt att använda den statistiken som utgångspunkt för en diskussion om i vad mån insatserna även kommer äldre tillhörande etniska minoriteter till del. I tabell 2 redovisas en bearbetning av statistik från Stockholm stad där insatserna hemtjänst eller särskilt boende och hemvårdsbidrag är uppdelade på tre grupper av äldre avseende födelseland. Tabell 2. Andel i procent bland olika grupper av äldre i Stockholm* utifrån födelseregion med hemtjänst eller särskilt boende, samt med hemvårdsbidrag Andel med: 65 år, födda i Sverige 65 år, födda i övriga västländer** 65 år, födda i ett icke västland** Hemtjänst eller särskilt boende 19,9 19,9 22,9 Hemvårdsbidrag (anhörigbidrag) 0,9 0,9 3,3 Siffrorna är justerade utifrån att de båda utomlands födda grupperna är yngre än de svenskfödda. Därmed blir de båda grupperna mer jämförbara utifrån tanken att ohälsa ökar med stigande ålder. * I Stockholm utgör de utrikes födda cirka 14 procent av den äldre befolkningen. ** Övriga västländer inbegriper EU (före utvidgning exkl. Sverige), Norge, Island, Schweiz, Andorra, Monaco, Liechtenstein, San Marino, Vatikanstaten, Malta, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien. Icke västland inbegriper alla länder förutom västländer. I Stockholm får de äldre födda utomlands insatser i ungefär samma omfattning som övriga äldre. De äldre födda i ett icke västland är något överrepresenterade. Vad en överrepresentation står för är emellertid oklart eftersom det inte går att relatera insatserna till gruppens eventuella större eller mindre behov av insatser. Mönstret är delvis detsamma när det gäller äldre med hemvårdbidrag. Ingen skillnad finns mellan svenskfödda äldre och äldre födda i övrigt västland, däremot framstår det som betydligt vanligare med hemvårdsbidrag bland äldre födda i ett icke västland. I enkätundersökningen som genomfördes tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting fick de kommuner som uppgivit att de har brukare med behov av etniskt anpassade insatser ta ställning till i vad mån de kan tillgodose dessa behov. När det gäller att tillgodose behovet av personal som kan tala brukarens språk samt har kulturkompetens är det endast i cirka var tredje kommun som man lyckas tillgodose behovet hos alla eller en majoritet. Vanligast är i två av tre kommuner att endast en mindre grupp eller ingen får dessa behov tillgodosedda. Jämfört med resultatet från undersökningen för 2004 har ingen förändring skett. När det gäller att tillgodose behovet av särskild kost är det en majoritet sex av tio kommuner som kan göra det för alla eller en majoritet. Det är en förändring till det bättre jämfört situationen I en enkät om kommunernas arbete med äldres mat som genomfördes under 2006 uppger 80 procent av landets kommuner att de kan 14
15 erbjuda religions- och kulturanpassad kost i ordinärt boende och 86 procent i särskilt boende. Under förutsättning att omfattningen av behov bland de äldre födda utomlands inte skiljer sig tydligt från de äldre födda i Sverige finns det ingen tydlig indikation på att äldre födda utomlands är underrepresenterade som brukare av offentliga insatser. Många med behov av etniskt anpassade insatser riskerar emellertid enligt kommunernas egen bedömning att inte få sina behov tillgodosedda trots insatser. Om det finns en hög överstämmelse mellan hur kommunerna bedömer situationen och hur brukarna uppfattar insatserna är risken uppenbar att många äldre tillhörande etniska minoriteter får insatser, men att de är av låg kvalitet, exempelvis i bemärkelsen att man har svårt att kommunicera med den som ger insatserna och att den som ger insatserna inte har specifik kulturkompetens. Anhöriginsatser Av de kommuner som uppger att de har brukare med behov av insatser anpassade efter etnisk tillhörighet, uppger 91 av totalt 141 kommuner att de använder sig av anhöriganställning eller anhörigbidrag. Detta gör anhöriganställning och anhörigbidrag till de över landet mest spridda insatserna för att möta brukare med behov av etniskt anpassade insatser. I enkätundersökningen 2006 efterfrågades hur många anhöriga som är anställda för att stödja närstående med behov av etniskt anpassade insatser och äldre tillhörande etniska minoriteter som har anhörigbidrag. Antalet anhöriganställda uppgick till nästan personer vilket innebär drygt 70 procent av samtliga anhöriganställda till äldre i landet. Antalet äldre tillhörande etniska minoriteter med anhörigbidrag var enligt svaren knappt personer vilket är nästan 20 procent av samtliga med anhörigbidrag. Bland de anhöriganställda är alltså anhöriga till äldre med behov av etniskt anpassade insatser klart överrepresenterade. När det gäller äldre med anhörigbidrag framstår överrepresentationen som mindre, men det handlar fortfarande om en betydande överrepresentation. Det framgick också av tidigare redovisade siffror från Stockholms kommun att det var tre till fyra gånger så vanligt att gruppen äldre födda i ett icke västland hade hemvårdsbidrag. I resultaten från Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät för 2006 framkommer att det är vanligare att vårda en sjuk eller gammal närstående bland personer födda utanför Norden, framför allt bland personer födda utanför Europa (12). En skillnad när det gäller anhöriganställning och anhörigbidrag är att anställningen enbart gäller personer i yrkesverksam ålder, medan anhörigbidraget också kan gälla exempelvis äldre personer, som makar. Att andelen anställda anhöriga till äldre med behov av etniskt anpassade insatser är så pass hög ger en fingervisning om att det är många barn ofta döttrarna till dessa äldre som är anhöriganställda och som därmed står för insatserna (13). En utbredd anhörigomsorg väcker många frågor Eftersom det är okänt i vad mån behoven skiljer sig åt för äldre tillhörande etniska minoriteter och övriga äldre, utöver att de förstnämnda har behov av att få sina insatser anpassade språkligt, kulturellt eller religiöst, är det inte här möjligt att säga något om över- respektive underrepresentation som bru- 15
16 kare av hemtjänst eller särskilt boende. Däremot framkommer att många kommuner inte bedömer att de kan tillgodose behovet av språkligt och kulturellt anpassad äldreomsorg för alla som har detta behov. Risken är därför stor att de insatser som ges eller erbjuds inte fungerar tillfredställande för många äldre tillhörande etniska minoriteter. Samtidigt framkommer en tydlig överrepresentation vad gäller anhöriganställningar för anhöriga till äldre med behov av etniskt anpassade insatser. Det tyder på att när dessa äldre beviljas bistånd bygger ofta den offentliga hjälpen på att anhöriga är involverade i insatserna genom att anställas av kommunen. Äldre med annan etnisk bakgrund kan vara mycket beroende av sina anhöriga. Det blir tydligt när man ser att anhöriganställningar är vanligt bland äldre med behov av etniskt anpassade insatser, att anhörig till äldre födda i icke västland är överrepresenterade vad gäller anhörigbidrag i Stockholm och att anhöriga födda utanför Norden oftare vårdar en sjuk eller gammal närstående. Detta aktualiserar att det finns skäl att ta fram mer kunskap om dessa anhörigas situation. Det kan handla om behoven av anhörigstöd, men också vad en eventuell anhöriganställning får för konsekvenser exempelvis vad gäller den enskildas möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Kvinnor och män vård och omsorg Om man studerar den äldre befolkningen med hänsyn till ålder, kön och boendeform, så framträder tydligt att ensamboende kvinnor är den största gruppen. Medan antalet ensamboende män och sammanboende oberoende av kön minskar kontinuerligt med stigande ålder, ökar i stället antalet ensamboende kvinnor relativt kraftigt med stigande ålder fram till åttioårsåldern (figur 1) Sammanboende män Ensamboende män Sammanboende kvinnor Ensamboende kvinnor Figur 1. Antalet ensamboende och sammanboende uppdelat på män och kvinnor i olika åldrar år 2005 Källa: Statistiska centralbyrån, Befolkningsstatistik. Anledningen till detta är att kvinnorna har en högre medellivslängd än männen, och att de i regel är yngre än de män de levt sina liv tillsammans med. Gifta kvinnor överlever ofta sina män och lever sina återstående år i ensamhushåll. Livssituationen för äldre män och kvinnor är därför mycket olika 16
17 när de får behov av stöd och hjälp. Medan männen oftast delar hushåll med en kvinna som kan ställa upp med informella insatser är de äldre kvinnorna oftast ensamboende och därmed tvungna att antingen vända sig till sina barn eller till den offentliga vården och omsorgen för att få hjälp (11). Några befolkningsstudier Socialtjänststatistiken innehåller endast uppgifter om offentliga insatser. Nedanstående avsnitt bygger därför på två befolkningsstudier som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför och som kan bidra till att ge en mer heltäckande bild av den äldre befolkningens hjälpbehov och av hur de får hjälp. Undersökningarna är befolkningsstudier och ställer frågor till äldre personer om deras behov av hjälp med till exempel vardagssysslor och personlig omsorg. Undersökningarna använder delvis olika definitioner av behov av hjälp och olika åldersindelningar. SCB:s studier om hushållens ekonomi (HEK-undersökningen) omfattar årligen personer över 65 år. De frågor som analyseras nedan ställs endast till hushåll där någon är 75 år eller äldre samt till hushåll som har uppgett sig ha någon form av funktionshinder. Endast äldre i ordinärt boende har fått frågorna, inga äldre med särskilt boende ingår. För att få fler svar som grund för analysen har intervjusvaren från år lagts samman. SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF-undersökningen) innehåller frågor om hjälpbehov och om den tillfrågade fått hjälp från kommunen och från anhöriga. Undersökningen kan användas för att studera hur tillgången till anhöriga påverkar hjälpbehovet. I flera fall refereras till en specialbearbetning som SCB har gjort av ULF-undersökningen, Flergenerationsregistret (Flergen) och Historiska befolkningsregistret (HBR). Specialbearbetningarna finns redovisade i en separat rapport från SCB (14). Liten skillnad när män och kvinnor själva skattar sitt hjälpbehov Beslut om insatser fattas individuellt efter en bedömning av den sökandes behov. Om män och kvinnor har olika behov av sociala och medicinska skäl så kan det därför finnas sakliga skäl till att män och kvinnor ska ha offentliga insatser olika ofta. I HEK-undersökningen uppger 70 procent av de tillfrågade som är 75 år och äldre att de inte har behov av hjälp med vare sig vardagssysslor eller personlig omsorg. Sammanboende uppger oftare än ensamboende att de inte har behov av hjälp. Av de ensamboende är det något vanligare att män uppger att de inte har behov av hjälp än att kvinnor gör det. Bland dem som uppger att de faktiskt behöver hjälp är det lika vanligt bland kvinnor som män att de har hemtjänst. Det är vanligare att ensamboende är beviljade hemtjänst än sammanboende, och det bidrar till att det är mer sannolikt för kvinnor än för män att någon gång i livet ha hemtjänst. Det är samtidigt dubbelt så vanligt att sammanboende uppger att de behöver hjälp utan att de har hemtjänst. 17
18 Män och kvinnor får lika ofta hemtjänst Mindre än hälften av de ensamboende män och kvinnor som har behov av hjälp i vardagen har hemtjänst. Den andra hälften får hjälp på annat sätt. De samboende uppger inte lika ofta som de ensamboende att de har behov av hjälp med vardagssysslor, men av dem som uppger att de har behov av hjälp har betydligt färre hemtjänst. När det gäller personlig omsorg uppger ungefär 90 procent av de tillfrågade att de inte behöver sådan hjälp. Det är något vanligare att ensamboende uppger att de behöver hjälp med personlig omsorg, men skillnaden är liten. Bland dem som uppger att de behöver hjälp med personlig omsorg är det dubbelt så vanligt bland ensamboende att de har fått hjälp av hemtjänsten. Det finns ingen skillnad mellan ensamboende män och kvinnor. Äldre personer som har behov av hjälp med personlig omsorg har alltså lika ofta hemtjänst oavsett kön. Det är samtidigt ovanligare att sammanboende uppger att de har behov av hjälp med personlig omsorg. Att ensamboende är överrepresenterade bland dem som har hemtjänst och har ett behov av hjälp med personlig omsorg kan därför både förklaras av att de oftare har ett självuppskattat hjälpbehov än sammanboende och av att de är fler i befolkningen. Det är dock inte hela förklaringen eftersom det är vanligare att sammanboende har ett behov av hjälp med personlig omsorg utan att ha hemtjänst. Olika insatser beviljas för män och kvinnor I SCB:s ULF-undersökning har äldre fått frågor om hur de klarar olika typer av husliga sysslor som till exempel städning och tvätt. Sedan slutet av talet har det självskattade behovet av hjälp med husliga sysslor i ULFundersökningen minskat. För män 80 år och äldre har det nästan skett en halvering av det självskattade behovet av hjälp med matlagning, tvätt och städning, och skillnaden är nu liten mellan hur ofta män och kvinnor uppger att de behöver hjälp. Minskningen kan förmodligen till stor del förklaras av en förändrad attityd till hushållssysslor. En annan förklaring till att färre uppger att de har behov av hjälp kan vara att åldersgruppen har rapporterat en förbättrad rörelseförmåga under samma period, och att förbättringen i högre grad omfattar män än kvinnor. Fortfarande finns det skillnader mellan vilken typ av husliga sysslor män respektive kvinnor behöver hjälp med. Kvinnor uppger oftare än män att de behöver hjälp med fysiskt tunga sysslor som städning och matinköp medan männen oftare än kvinnorna uppger att de behöver hjälp med sysslor som matlagning och tvätt. Frågorna kan inte särredovisas för ensamboende och sammanboende. ULF-undersökningen innehåller även frågor om det självskattade behovet av hjälp med personlig omsorg och hygien. Svaren innehöll inga signifikanta skillnader mellan hur ofta män och kvinnor uppger att de behöver hjälp med till exempel på- och avklädning eller bad (15). Av SCB:s specialbearbetning av ULF-undersökningen framkommer att det är något vanligare för män med ett litet behov av hjälp att ha kommunal hemtjänst än för en kvinna i samma situation (14). Även om ensamboende män och kvinnor lika ofta har hemtjänst så har män oftare hemtjänst vid ett litet hjälpbehov. Det är samtidigt nästan dubbelt så vanligt att män med ett stort omsorgsbehov helt saknar kommunal hemtjänst, även om det är lika 18
19 vanligt att män och kvinnor med ett stort omsorgsbehov bor på särskilt boende. I Socialstyrelsens rapport Jämställd socialtjänst (3) framhålls flera möjliga förklaringar till att män och kvinnor beviljas olika insatser, till exempel att handläggarna kan ha en traditionell syn på män och kvinnor och därför erbjuda män hjälp med vardagssysslor oftare än kvinnor. Männen själva kan oftare ansöka om hjälp, till exempel när hustrun dör eller blir sjuk och han får överta en uppgift som han inte tidigare haft. Bristen på empiriska undersökningar medför dock att det är svårt att veta om det verkligen är så. Män uppger oftare än kvinnor att de får tillräcklig hjälp med vardagssysslor oavsett om de har hemtjänst eller inte I HEK-undersökningen uppger drygt fem procent av samtliga tillfrågade att de behöver hjälp med vardagssysslor men får otillräcklig hjälp. Över hälften av dessa har hemtjänst. Sammanboende som har behov av hjälp med vardagssysslor uppger oftare att de får tillräcklig hjälp än ensamboende i samma ålder, oavsett om de har hemtjänst eller inte. Män som har behov av hjälp med vardagssysslor och får hemtjänst uppger nästan dubbelt så ofta som kvinnor att de får tillräcklig hjälp. Det går inte att utläsa av HEK-undersökningen vilka insatser dessa personer har beviljats och vilka behov de har. Därför går det heller inte att utläsa om hemtjänsten bedömer mäns och kvinnors behov olika eller om män och kvinnor har olika uppfattning om vad som är tillräckliga insatser. Åtminstone en del av skillnaden mellan ensamboende och sammanboende kan sannolikt förklaras av att sammanboende har möjlighet att hjälpa varandra och att de därför har bättre möjligheter att få hjälp på annat sätt än ensamboende. Nästan alla får tillräcklig hjälp med personlig omsorg Det finns nästan inga personer i HEK-undersökningen som uppger att de får otillräcklig hjälp med personlig omsorg oavsett om de har hemtjänst eller inte. Merparten av både män och kvinnor, över 90 procent, klarar sig också helt utan hjälp med personlig omsorg även om det är något vanligare att ensamboende kvinnor uppger att de behöver hjälp med personlig omsorg. Det är något vanligare att personer med hemtjänst uppger att de får otillräcklig hjälp med personlig omsorg än att de som uteslutande får hjälp på annat sätt. Det förefaller också vara något vanligare att ensamboende uppger att de får otillräcklig hjälp med personlig omsorg än att sammanboende gör det. Många äldre får hjälp av anhöriga Det är vanligt att äldre med hjälpbehov får hjälp av anhöriga. Hjälpen kan både vara ett alternativ till hemtjänst och ett komplement. Ofta ges insatserna av barnen eller någon annan yngre anhörig. Trots att anhöriginsatserna utgör en så stor andel av äldres insatser är det inte alla som får, och skulle kunna få, hjälp av anhöriga. I detta avsnitt analyseras skillnaderna mellan mäns, kvinnors, ensamboendes och sammanboendes tillgång till informella insatser. 19
20 Sammanboende män med hjälpbehov får oftare hjälp av sin partner Endast sex procent av de män och fyra procent av de kvinnor 80 år och äldre som uppger att de har ett stort hjälpbehov är sammanboende. Ett stort hjälpbehov uppstår oftast i hög ålder, när det är ovanligt att vara sammanboende. En konsekvens är att majoriteten av dem som får, eller skulle kunna få, hjälp av en sammanboende partner har ett litet omsorgsbehov eller endast behov av hjälp med vardagssysslor. Det är dock värt att påpeka att de makar som ger insatser till någon med ett stort omsorgsbehov ofta utför omfattande insatser. Av ULF-undersökningen framkommer att drygt 60 procent av sammanboende män med ett litet hjälpbehov får hjälp av sin partner jämfört med knappt 40 procent av de sammanboende kvinnorna. Vid ett stort hjälpbehov är det dubbelt så många sammanboende män som får hjälp av sin partner än sammanboende kvinnor. Den främsta förklaringen är att familjebildningsmönster och skillnader mellan könen i när och hur sjuklighet och funktionsnedsättningar inträffar medför att förutsättningarna för att kunna få hjälp av sin partner skiljer sig åt mellan könen. Det är helt enkelt större sannolikhet att makan är frisk och kan ge hjälp när maken blir sjuk och får ett hjälpbehov än att maken är frisk när makan får ett hjälpbehov. På samma sätt är kvinnor ofta änkor och ensamboende när de får ett hjälpbehov (14). Skillnaderna mellan män och kvinnor kan även påverkas av en traditionell arbetsfördelning mellan män och kvinnor. En bidragande orsak till att män oftare än kvinnor saknar hemtjänst vid ett omfattande omsorgsbehov är att sammanboende kan hjälpa varandra när den ene av dem får ett hjälpbehov och att kommunerna kan väga in detta som en möjlighet att få hjälp på annat sätt. SCB har i en specialbearbetning av ULF och HBR analyserat hur mäns och kvinnors behov påverkas av tillgång till nära anhöriga. Bearbetningen visar att det subjektiva hjälpbehovet minskar för männen av att de har en nära anhörig medan kvinnornas behov ökar. Skillnaden omfattar framför allt hjälp med städning, tvätt och matlagning, alltså uppgifter som ofta utförs av kvinnan i hushållet (14). Trots att kvinnor är mer benägna att ge hjälp utförs en ungefär lika stor andel av insatserna av män och kvinnor eftersom de män som ger hjälp gör detta under en längre tidsperiod. En delförklaring till skillnaderna är att kvinnor ofta har behov av hjälp under en längre period till följd av kroniska sjukdomar och sämre rörelseförmåga. Det kan därför vara svårare för en make att ge hjälp under hela sjukdomstiden. Barn ger ofta hjälp till föräldrarna, men alla har inte barn Fler äldre har möjlighet att få hjälp av barn än av sin make eller maka, men alla äldre har inte barn. En femtedel av alla 80 år och äldre saknar barn boende i Sverige. Bland dem som har barn är det vanligt att åtminstone ett av barnen bor tillräckligt nära för att kunna hjälpa sin förälder. Ungefär 70 procent av de män och kvinnor 80 år och äldre som har barn, har åtminstone ett barn boende inom en radie av en mil eller i samma kommun (14). 20
21 Män får oftare hjälp av barnen än kvinnor Det mycket vanligt att äldre med behov av hjälp får hjälp av sina barn. Knappt 60 procent av de äldre som har ett litet behov och 40 procent av dem som har ett stort hjälpbehov får hjälp av barnen antingen uteslutande eller i kombination med hemtjänst. Män får oftare hjälp av barnen oavsett om de har eller inte har hemtjänst och oavsett hjälpbehov. Vid ett stort hjälpbehov är det nästan dubbelt så vanligt att männen får hjälp av barnen än att kvinnorna får det. I ULF-data görs ingen åtskillnad på ensamboende och sammanboende. En del av den hjälp som ges till männen kan därför handla om att barnen avlastar sammanboende par där mannen har hjälpbehovet. Skillnaden är dock så stor att det sannolikt också handlar om att barnen är mer benägna att hjälpa en ensamboende man än en ensamboende kvinna. Ensamboende män med behov av hjälp får lika ofta hjälp av en son som av en dotter medan en kvinna oftare får hjälp av en dotter (14). Samboende par får oftare hjälp av barnen när kvinnan har hjälpbehov Av SCB:s specialbearbetning av ULF och HBR framkommer att barnen oftare hjälper ett sammanboende par om det är kvinnan som har hjälpbehovet. Par där kvinnan har ett litet hjälpbehov får oftare hjälp av barnen än par där mannen har ett litet hjälpbehov. I dessa fall utförs hjälpen i stället oftare av den sammanboende kvinnan. Ensamboende män får också oftare hjälp av barnen än ensamboende kvinnor. Även om skillnaderna mellan makarnas engagemang minskar när behovet blir större så är barnens engagemang fortsatt större när pappan har ett stort behov än när mamman har det. Barnen ger mer hjälp till män med omfattande omsorgsbehov, och oftare utan att ha stöd av hemtjänsten. En konsekvens av att barnen oftare hjälper sammanboende par när kvinnan har hjälpbehovet är att det är vanligare att ge informell hjälp ensam som sammanboende kvinna än som sammanboende man. Sammanboende kvinnor löper därmed större risk att få sköta en större andel hushållsarbete ensamma än sammanboende män och också att ha ett tyngre hushållsarbete än ensamboende kvinnor eftersom det också oftare inbegriper informella insatser till maken (14). Konsekvenser av en ojämlik tillgång till informella insatser Män och kvinnor förefaller beviljas offentliga hemtjänstinsatser i ungefär samma utsträckning. De skillnader som finns, till exempel att män något oftare beviljas hjälp med tvätt och kvinnor något oftare hjälp med städning, har sin motsvarighet i det självskattade behovet. Skillnaderna mellan könen har minskat kraftigt under senare år, sannolikt genom att männen bättre klarar olika hushållssysslor. Den skillnad som finns mellan ensamboende och sammanboende motsvarar inte på samma sätt skillnader i det självskattade behovet utan hänger i stället samman med att sammanboende har bättre möjligheter att få informell hjälp och att kommunerna beaktar detta i sin handläggning. 21
22 Trots att män och kvinnor beviljas offentlig hemtjänst i samma utsträckning uppger kvinnor oftare än män att de får otillräckliga insatser. En förklaring som har framförts är att traditionella könsroller medför att kvinnor har större förväntningar på hemtjänsten. Bearbetningen av HEK- och ULFundersökningarna antyder dock att ytterligare en förklaring skulle kunna vara att kvinnor har sämre tillgång till informell hjälp. De kvinnor som har tillgång till anhöriga som skulle kunna ge informell hjälp får dessutom i realiteten mindre ofta sådan hjälp. Informella insatser och hjälp av anhöriga brukar betraktas som ett frivilligt åtagande. Sannolikt innebär detta att de flesta äldre har små möjligheter att påverka i vilken omfattning de får informell hjälp. Om biståndsbedömningar felaktigt utgår från att äldre som har tillgång till anhöriga som skulle kunna ge hjälp också får det, kan detta få konsekvenser både för den äldre och för de anhöriga. Vid hemtjänst i ordinärt boende för personer med omfattande omsorgsbehov finns ofta ett behov av samverkan över huvudmannagränser och samordning av hemtjänstinsatserna. Detta är ofta en uppgift som anhöriga åtar sig och ofta är detta en förutsättning för att ett kvarboende ska kunna fungera. För de personer med omfattande behov som saknar tillgång till anhöriga som åtar sig uppgiften att komplettera och samordna hemtjänstinsatser kan dessa kvalitetsbrister bli mer påtagliga. Rimligtvis kan de krav som ställs på förbättrade möjligheter för den äldre att själv avgöra när han eller hon vill flytta till särskilt boende förstås i detta perspektiv. 22
Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser
Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens
Läs merHemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.
Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,
Läs merUppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
Läs merJämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merArbetsmarknadsöversikt maj 2008
Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merStöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder
För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle
Läs merOmsorgens pris i åtstramningstid
Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska
Läs merMan måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv
Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merAnhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Läs merstödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd
1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser
Läs merSvar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre
Skärholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldre, personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-07-03 Handläggare Nicoletta Zoannos Telefon: 08-508 24 594
Läs merRiktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning
1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den
Läs merProgram för stöd till anhöriga
1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merAntagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.
Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.
Läs merEn anhörigvänligare värld, helt enkelt
2008-12-24 En anhörigvänligare värld, helt enkelt 1 Anhöriga en viktig partner i utveckling av stöd till anhöriga Drygt 1,3 miljoner människors erfarenheter och kunskaper. Minst 900 000 av dessa förvärvsarbetar.
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merVad innebär lagändringen?
Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?
Läs merMedför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?
Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms
Läs merAnhörigomsorg är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merEkonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund
Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta
Läs mer2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Läs merAnhörigomsorgens pris Vad innebär det att hjälpa en gammal förälder?
Anhörigomsorgens pris Vad innebär det att hjälpa en gammal förälder? Petra Ulmanen, fil.dr, forskare Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet De etablerade omsorgsfrågorna i svensk forskning,
Läs merINRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178
1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merinom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner
Nr 15 februari 2007 Författare:Katrin Östman Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner Sedan några år tillbaka publicerar Socialstyrelsen årligen en rapport som beskriver tillståndet och utvecklingen inom vård
Läs merDokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd
Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument
Läs merRiktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige
Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166
Läs merTräffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun
Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merAtt vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior
Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior 1. Förord I Krokoms kommun fanns en tid när utflyttningen var så stor att bostadsfastigheter måste avvecklas. I modern tid har inga
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merDemensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen
Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merMeddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merär centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merStöd till anhöriga, riktlinjer
Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012
Läs merFöljebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.
1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i
Läs merChecklista för jämställd biståndsbedömning
Checklista för jämställd biståndsbedömning Checklistan är en del av det jämställdhetsarbete som bedrivits inom Vård och Omsorg sedan 2012. Fullständig rapport och övrigt material finns tillgängligt på
Läs merHFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)
HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga
Läs merVilka söker upp äldre?
RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...
Läs merBra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Läs merTABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser
TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merRätten att få åldras tillsammans - en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING SID 1 (5) 2011-11-15 Handläggare: Karin Gens Telefon: 08-508 36 208 Till Äldrenämnden den 15 november 2011 Rätten att få åldras tillsammans - en fråga om skälighet,
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merDs 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Läs merRapport 2004:19 Hjälp i hemmet
Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft
Läs merRätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare
Läs merArbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre
Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merAnhörigas perspektiv på den Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen. Göteborg 13 september 2017 Lena Gustavsson
Anhörigas perspektiv på den Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen Göteborg 13 september 2017 Lena Gustavsson Utredaren Susanne Rolfner Suvanto och sekretariatet. Foto: Jane Rogoleva Susanne Rolfner
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merYttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg
2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ
Läs merMeddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande med ansvar för äldreomsorg, förvaltningar med ansvar för äldreomsorg, länsstyrelser, pensionärsorganisationer Augusti 2006 Ny lag
Läs merAnnan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.322 1 (10) Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Pedagogisk omsorg... 2 Barn i pedagogisk omsorg... 2 Mest yngre
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE
Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se
Läs merInsatser som kan beviljas av biståndshandläggare
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merRiktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen
Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merUppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander
Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd Marie Ernsth Bravell Eva Telander Bakgrund Sedan år 1998 har stöd till anhöriga som vårdar en närstående utvecklats och förbättrats,
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merSammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:
Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merNär får jag mitt bistånd (V)?
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd
Läs merÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande
ÄLDRE MEDBORGARE Antalet äldre i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett gott liv
Läs mer