Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Transkript

1 Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses Gullspångsälvens vattensystem. Åtgärdsområdesvis beskrivning av den planerade verksamheten Copyright Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188 T (gäller samtliga kartor i bilagan) POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Åtgärdsområde: Angsjön ID: atgomr... 1 Åtgärdsområde: Djupedalsbäcken ID: atgomr... 7 Åtgärdsområde: Fisklösen ID: atgomr Åtgärdsområde: Grytsjön-Degerfors ID: atgomr Åtgärdsområde: Gåssjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Hecklan ID: atgomr Åtgärdsområde: Håkanbolbäcken ID: atgomr Åtgärdsområde: Immen ID: atgomr Åtgärdsområde: Lersjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Malen ID: atgomr Åtgärdsområde: Mångsälven ID: atgomr Åtgärdsområde: Mörttjärn ID: atgomr Åtgärdsområde: Nätsjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Paddtjärn ID: atgomr Åtgärdsområde: Skärjen ID: atgomr Åtgärdsområde: Stora Hällsjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Stora och Lilla Högsjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Stora Tomsjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Store Flosjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Sundsjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Sävsjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Sävälven ID: atgomr Åtgärdsområde: Södra Porrtjärn ID: atgomr Åtgärdsområde: Tjyvantjärn ID: atgomr Åtgärdsområde: Trehörningen-Finnerödja ID: atgomr Åtgärdsområde: Västersjön ID: atgomr Åtgärdsområde: Åbydammen ID: atgomr Åtgärdsområde: Älgsimmen ID: atgomr Åtgärdsområde: Övartjärnsbäcken ID: atgomr

4 Åtgärdsområde: Angsjön ID: atgomr Huvudman: Fiskevårdsföreningen KSFK (Karlskoga m.fl. kommuner) Bidrag: 85 % 1

5 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar Angsjöns avrinningsområde som är ca 126 km². Angsjöns avrinner via Valån till sjön Möckeln. Innan kalkningarna startade 1984 var sjöarna försurade med -värden mellan 4,5 -. Motivet är att bevara mörtbeståndet i flera av sjöarna samt faunan i ett välbesökt fritidsfiskeområde (1). Ett flertal av sjöarna är upplåtna eller delvis upplåtna för fritidsfiske. Förvaltare i området är bl.a. Sveaskog, Kedjeåsens Fisk AB, Närkes- Bergslagens sportfiskeklubb, Fiskeklubben Ambassadeur och Bergslagens Artilleri jakt & fiskeförening. Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo146 ANGSJÖN Sjö 43,5 Mört Mo154 GILSÅSSJÖN Sjö 72 Mört Mo147 NORRGRYTEN Sjö 39 Mört Mo149 NORR-ÄMTEN Sjö 6 Fiske 5, Mo148 SÄVSJÖN Sjö 7 Fiske 5, Mo150 VÅTSJÖN Sjö 281,3 Mört, Sik Kommentar: Sävsjöns och Norr-Ämtens vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Smalesjön, Västra Björntjärn och Östra Björntjärn har upphört som målområden. Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo146 ANGSJÖN 5,3 4,8 25 0,27 Mo147 NORRGRYTEN 5,1 25 0,27 Mo148 SÄVSJÖN 4,4 25 0,27 Mo149 NORR-ÄMTEN 5,3 4,4 30 0,27 Mo150 VÅTSJÖN 30 0,27 Mo154 GILSÅSSJÖN 5,2 4,9 30 0,40 Kommentar: okalk och Δ bedöms vara högre i verkligheten för samtliga målområden. Osäker försurningsbedömning enligt MAGIC för Norrgryten. Angsjön, Sävsjön, Norr-Ämten, Våtsjön och Gilsåssjön är påverkade av försurning enligt MAGIC. (Västra Björntjärn och Östra Björntjärn är opåverkade av försurning enligt MAGIC. Smalesjön är påverkad av försurning enligt MAGIC.) Kalkningsplanering Kalkstart: 1984 Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko ANGSJÖN BÅT KM Ko GILSÅSSJÖN FLYG KM Ko HEMSJÖN FLYG KM Ko HOLMSJÖN ,7 7, BÅT KM Ko Kdos Svarttjärn 0,7 0,7 0, DOS KM Ko KVARNSJÖN , FLYG KM Ko KÄRMEN ,9 34, BÅT KM Ko LILLA BRESSINGEN , FLYG KM Ko LILLA LYSINGEN , FLYG KM Tabellen fortsätter på nästa sida. 2

6 Fortsättning från föregående sida Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko LILLSJÖN , FLYG KM Ko LJUSTJÄRNEN 1 1,6 1,5 3,0 2, FLYG KM Ko LÅNGTJÄRN FLYG KM Ko MELL-ÄMTEN ,0 8, FLYG KM Ko MÖGSJÖN , FLYG KM Ko NORRA GÄDDTJÄRN FLYG KM NORRA Ko MURSTENSTJÄRN , FLYG KM Ko NORRGRYTEN ,8 10, FLYG KM Ko NORR-ÄMTEN FLYG KM Ko SMALESJÖN , ,7 0,7 FLYG KM Ko STORA BRESSINGEN FLYG KM Ko STORA LYSINGEN , BÅT KM Ko STORA NOREN , BÅT KM Ko STORA VILLINGEN BÅT KM Ko SVARTTJÄRN 0, ,7 0,7 0,7 0,7 0,7 FLYG KM Ko SÄVSJÖN , FLYG KM Ko SÖDRA GÄDDTJÄRN FLYG KM SÖDRA Ko MURSTENSTJÄRN , FLYG KM Ko SÖDRA ORRTJÄRNEN ,7 0,7 0,7 0,7 0,7 FLYG KM Ko SÖR-ÄMTEN , FLYG KM Ko TOLEN FLYG KM Ko TREHÖRNINGEN ,7 0,7 0,7 0,7 0,7 FLYG KM Ko VÅTSJÖN , BÅT KM Ko VÄSTRA BJÖRNTJÄRN ,7 0,7 FLYG KM Ko ÖSTRA BJÖRNTJÄRN ,4 1,4 1,4 FLYG KM Summa: Kommentar: P.g.a. kort omsättningstid flyttades kalkgivorna mellan från målområdena Angsjön och Norr-Ämten till uppströms belägna sjöar. Även kalkgivorna i Hemsjön, Långtjärn, Stora Bressingen, Södra Gäddtjärn och Tolen har omfördelades, bl.a. p.g.a. omsättningstid < 0,3 år, till andra sjöar i åtgärdsområdet. Kalkning med doseraren vid Svarttjärn har utförts av Kedjeåsen Fisk AB med ca 2-3 ton per år med egna medel, men doseraren kan avvecklas därför att årliga kalkningar nu genomförs uppströms. Ingen kalkning genomfördes i Gilsåssjön 2007 och 2008 p.g.a. problem med sjösättning av kalkbåt. Fr.o.m utförs kalkningen i Gilsåssjön med helikopter. Doserarbeskrivning Doseraren, en Borlängekalkare modell WBK med skivvibrator, ca 600 liter för säckpåfyllnad installerades Tillsynen och påfyllning av kalk sköts av Kedjeåsens Fisk AB. Doseraren används sparsamt. ObjID X-koord Y-koord Namn Installerad år Fabrikat Ev. ombyggd år Kd Kdos Svarttjärn 2001 Wecantech Torr El Kommentar: Kedjeåsen Fisk AB har monterat en solcellsanläggning med egna medel med syfte att göra driften mer stabil. Kalkning med doseraren har utförts av Kedjeåsen Fisk AB med ca 2-3 ton per år med egna medel, men doseraren kan avvecklas därför att årliga kalkningar nu genomförs uppströms. Våt styrd Torr/ El/batteri/vatten Flödes- Fjärrlarm 3

7 Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning Pp Angsjön utlo VK-sjö BF-vdr 2 1/6, 10 1/6, 10 VF,10 Pp Norrgryten utlo VK-sjö 2 Pp Sävsjön58 utlo VK-sjö 2 Pp Norr-Ämten utlo VK-sjö 2 Pp Sör-Ämten utlo VK-styr 2 Pp Svarttjärn65 utlo VK-styr 2 Pp Våtsjön utlo VK-sjö 2 Pp Våtsjön östr VK-sjö 1/6, 13 VF Pp Ö Björntjärn utlo VK-styr 2 Pp V Björntjärn utlo VK-styr 2 Pp Noren utlo VK-styr BF-vdr 2 1/6, 10 1/6, 10 VF,10 Pp St Noren södr VK-styr 1/6, 13 VF Pp Holmsjön81 utlo VK-styr 2 Pp Smalesjön utlo VK-styr 2 Pp Kärmen mitt VK-styr 1/6, 10 VF Pp Kärmen utlo VK-styr BF-vdr 1/6, 10 1/6, 10 1/6, 10 VF Pp Gilsåssjön utlo VK-sjö BF-vdr 2 1/6, 10 1/6, 10 VF,10 Kommentar: Nya stationer är Våtsjön östr, St Noren södr och Kärmen utlo. Nya undersökningar är bottenfauna i stationerna Angsjön utlo, Noren utlo och Gilsåssjön utlo. Vattenkemiska resultat Angsjön utlo, Pp208 Norrgryten utlo, Pp Sävsjön58 utlo, Pp210 Norr-Ämten utlo, Pp Kommentar: Fr.o.m sker kalkning endast uppströms Angsjön. Angsjön och Norrgryten visar tillfredsställande måluppfyllelse. Sävsjön och Norr-Ämten är något överkalkade. 4

8 Våtsjön utlo, Pp214 Gilsåssjön utlo, Pp Kommentar: Våtsjön visar tillfredsställande måluppfyllelse. Gilsåssjön visar med tvekan tillfredsställande måluppfyllelse, vilket troligen beror på att den inte kalkades 2007 och Biologiska resultat Provfiske har utförts i Våtsjön 1976, 1977, 1981, 1984 och 1987 (2). Som mest fångades 8 olika arter. Vid samtliga fisken fångades bl.a. mört och sik. Mellan 92 och 1347 mörtar fångades Antal nätansträngningar under denna period varierade mycket och andel mört < 10 cm var ca 1 2 %. Vid fisket 1987, d.v.s. 3 år efter den första kalkningen, var andel mört < 10 cm ca 15 %. Mörtkontrollfiske har utförts 2006 i Angsjön med 2 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 1 mört, 41 abborrar, 7 gersar och 3 benlöjor. Den fångade mörten var < 10 cm (6,6 cm) (5). Mörtkontrollfiske har utförts 2007 i Norrgryten med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket i Norrgryten fångades 21 abborrar och 1 gers men ingen mört (6). Vid elfiske 2008 i Valån (Angsjön avflöde) fångades 76 öringar, 3 lakar, 5 gäddor, 3 signalkräftor, 1 småspigg, 1 abborre och 1 gers. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Vid ett fiske 2006 fångades endast en öring (7). Inga glacialrelikta kräftdjur påträffades i Våtsjön och Noren vid en undersökning i slutet av 1980-talet (3). Stora populationer av hårklomossa (rödlistad art) finns i Angsjön, Våtsjön, Noren och Kärmen (4). Biologisk återställning Eventuellt behövs stödutsättning av mört genomföras i Angsjön och Norrgryten. Vattenförekomster Kärmen: SE Kärmälven mellan Kärmen och Stora Noren: SE Lanforsälven från Måckatjärnen till inloppet i Kärmen: SE Inklusive Gilsåssjön. Stora Noren: SE

9 Valån mellan Våtsjön och Möckeln: SE Inklusive Angsjön. Vattendrag mellan St Noren och Våtsjön: SE Våtsjön: SE Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Sävsjöns och Norr-Ämtens vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Smalesjön, Västra Björntjärn och Östra Björntjärn har upphört som målområden. Kalkningsplanering P.g.a. kort omsättningstid flyttades kalkgivorna mellan från målområdena Angsjön och Norr-Ämten till uppströms belägna sjöar. Även kalkgivorna i Hemsjön, Långtjärn, Stora Bressingen, Södra Gäddtjärn och Tolen har omfördelades, bl.a. p.g.a. omsättningstid < 0,3 år, till andra sjöar i åtgärdsområdet. Kalkdoseraren vid Svarttjärn kan avvecklas därför att årliga kalkningar nu genomförs uppströms. Ingen kalkning genomfördes i Gilsåssjön 2007 och 2008 p.g.a. problem med sjösättning av kalkbåt. Fr.o.m utförs kalkningen i Gilsåssjön med helikopter. Effektuppföljning Nya stationer är Våtsjön östr, St Noren södr och Kärmen utlo. Nya undersökningar är bottenfauna i stationerna Angsjön utlo, Noren utlo och Gilsåssjön utlo. I framtiden bör även kontroll ske av mörtbeståndets status i flera av sjöarna. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län Del 2. Publikation 1994:17. - Länsstyrelsen i Örebro län, Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Örebro län Kinsten, B. Publikation 1990:5. - Länsstyrelsen i Örebro län, Åtgärdsprogram för bevarande av hårklomossa, Dichelyma capillaceum. Hylander, K. Umeå universitet, Berglund, H. Naturvårdsverket och Henrik Weibull Naturcentrum AB. 5. Biologisk undersökning av 9 sjöar och 17 vattendrag i Örebro län Publikation 2007:18. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007, Örebro. Publikation 2008:21. - Länsstyrelsen i Örebro län, Fiskundersökningar i 18 vattendrag och 3 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Publikation 2009:18. - Länsstyrelsen i Örebro län,

10 Åtgärdsområde: Djupedalsbäcken ID: atgomr Huvudman: Fiskevårdsföreningen KSFK (Karlskoga/Hällefors kommun) Bidrag: 85 % Kedjeåsen uteliv 7

11 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar Djupedalsbäckens avrinningsområde som är 15,71 km². Innan kalkningarna startade 1983 var tjärnarna försurade med varierade -värden mellan 4,5 -. Motivet är att bevara det ursprungliga öringbeståndet i området (1). Tidigare kalkningar har utförts i tjärnarna, med tre doserare samt på våtmarker. Flertalet av sjöarna är delvis upplåtna för fritidsfiske. Djupedalstjärnarna och Bläcktjärn förvaltas av Fiskevårdsföreningen KSFK och Älgtjärnen ( ) förvaltas av Kedjeåsen uteliv. Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo155 Djupedalsbäcken Vdr 5 Öring 5, ÖSTRA Mo157 Sjö 2,3 Öring 5, DJUPEDALSTJÄRN Kommentar: Djupedalsbäckens och Ö Djupedalstjärns vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo155 Djupedalsbäcken 5,4 5,7 45 0,40 Mo157 ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN 5,3 50 0,40 Kommentar: Värdena bedöms som relevanta för okalk och Δ. Östra Djupedalstjärn är påverkad av försurning enligt MAGIC. (Älgtjärnen Ko 336 är opåverkad av försurning enligt MAGIC.) Kalkningsplanering Kalkstart: 1983 Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko BLÄCKTJÄRNEN 2,5 2,5 2,5 1,4 1, FLYG KM Ko Djupedalsb. Våtm FLYG GK Ko Kdos Bläcktjärnsbä. 1 1,4 3 1,3 1, DOS KM Ko Kdos Dypottbäcken 2,1 2,5 3 1,0 2, DOS KM Ko Kdos Stugkalkaren 2,1 2,8 0 2,3 3, DOS KM Ko KVISTTJÄRNEN 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0 0,7 0,7 FLYG KM VÄSTRA Ko DJUPEDALSTJ FLYG KM Ko ÄLGTJÄRNEN ,1 2 1,4 1,4 1,4 FLYG KM Ko ÄLGTJÄRNEN 1,5 1,4 1,4 0,7 0, FLYG KM ÖSTRA Ko DJUPEDALSTJ FLYG KM Summa: 14,9 16,3 15,6 13,5 16,6 1,4 61,1 2,1 Kommentar: Fr.o.m sker kalkning endast uppströms Ö Djupedalstjärn. Försök genomförs år med syfte att avveckla kalkdoserarna. Försöket innebär att endast kalkning av fyra våtmarker. Initial våtmarkskalkning är planerad till 2011 men bör inte genomföras förrän provtagningar under kalkningsuppehållet visat att det föreligger ett kalkningsbehov för att upprätthålla mål- i målområdena. Samma våtmarker kalkas 2013, men med 64 % mindre kalkgiva. 8

12 Doserarbeskrivning Tre stycken Hälleforskalkare installerades 1983 på samma platser där de nya doserarna finns idag. Hälleforskalkarna togs ur bruk 1996 p.g.a. förslitning. Tre Borlängekalkare modell WBK med skivvibrator, 2 st för ca 500 liter och 1 st för ca 600 liter, för säckpåfyllnad installerades 1997 i den elritse- och öringförande Dypottbäcken (6) och i inflödet till V Djupedalstjärn respektive år 2000 i den elritse- och öringförande Bläcktjärnsbäcken (6) byttes fyra vibrationsmotorer och en vibrationsskiva för kronor. År 2000 byttes tre vibrationsmotorer och inköptes solceller m.m. för kronor. År 2001 byttes 3 vibrationsmotorer och batterier m.m. för kronor. År 2002 inköptes solcellutrusning m.m. för kronor. År 2002 kostade t.ex. säckad kalk och helikoptertransport till lager vid doserare kr/ton. För perioden blir priset inklusive transport, reservdelar m.m. ca kronor per ton kalk. Antar man på en period av 10 år att inga fler reparationer utförs, lika mycket kalk sprids som tidigare samt inköpen av de senaste doserarna blir priset drygt kronor per ton kalk. Tillsynen och påfyllning av kalk sköts av Fiskevårdsföreningen KSFK. En utredning har genomförts 2009 med syftet att ta reda på om bättre alternativ finns till åtgärder än de tre doserarna som används. Målet med utredningen är att ta fram åtgärder som både är bättre miljömässigt och ekonomisk än de åtgärder som hittills genomförts. ObjID X-koord Y-koord Namn Instal- Fabrikat Ev. Torr/ El/batteri/vatten Flödes- Fjärr- lerad ombyggd Våt styrd larm år år Kd Kdos Dypottbäcken 1997 Wecantech Torr El Kd Kdos Stugkalkaren 2000 Wecantech Torr El Kd Kdos Bläcktjärnsbäcken 1997 Wecantech Torr El Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning Pp Djupedalsbäcken VK-vdr 6 Pp Djupedalsbäcken elfiske VK-vdr EF-vdr BF-vdr 1/6 1/6 Pp Älgtjärnen600 utlo VK-styr 2 Pp Ö Djupedalstjärn utlo VK-sjö 6 VtmKalk Pp Dypottbäcken uppstr Kdos VK-styr 6 Ny 2010, VtmKalk Pp Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos VK-styr 6 Ny 2010, VtmKalk Kommentar: Stationen Djupedalsbäcken har tillförts vattenkemi sedan Stationerna Dypottbäcken uppstr Kdos och Bläcktjärndbäcken uppstr Kdos är nya fr.o.m för att dokumentera vattenkemins kvalitet uppströms målområdet Ö Djupedalstjärn. Från Ö Djupedalstjärn utlo och Dypottbäcken uppstr Kdos m.fl. stationer finns kemiska mätningar från 2000-talet som utförts av fiskevårdsföreningen. 9

13 Vattenkemiska resultat Djupedalsbäcken, Pp Ö Djupedalstjärn utlo, Pp Dypottbäcken uppstr Kdos, Pp308 Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos, Pp Kommentar: Vattenkemi visar på trolig överkalkning och/eller att vattenkemin är tillfredsställande utan kalkpåverkan. Biologiska resultat Vid bottenfaunaundersökningar i Djupedalsbäcken 1987 (2), 1993 (3), 1997 (4) och 2002 (5) påträffades vid samtliga tillfällen försurningsindikatorerna Baetis rhodani och Baetis exkl. B. Rhodani års undersökningar visar en trevlig och artrik fauna. 4 BI 8 och 1 BI 10 art, tyder på att årslägsta bör ligga väl över. Förekomsten av 11 arter som är känsliga, och 1 som är mycket känslig för organisk förorening tyder på rent vatten. Nattsländan Hydropsyche saxonica var tidigare rödlistad i klass 4, men är numera avförd från listan. Nattsländan Hydropsyche saxonica påträffades även vid en undersökning 2002 (10). Elfiskeundersökningar har utförts i Djupedalsbäcken 1987 (2), 1993 (3), 1997 (4) 2002 (5) och 2007 (9) samt i Bläcktjärnsbäcken, Dypottbäcken och Mellanbäcken 1993 (6). Vid elfisket 1993 i Bläcktjärnsbäcken var det en besättningstäthet av 41 öringar (23 st 0+) per 100 m 2 och i Dypottbäcken 21 öringar (9 st 0+) per 100 m 2. Öringfångsterna har varit mycket varierade i Djupedalsbäcken. Vid fisket 2007 var besättningstätheten 35 öringar (16 st 0+) per 100 m 2. Vid fisket fångades även 9 nejonögon. Samtliga bäckar har vid samtliga undersökningar bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av reproduktion samt öringtäthet jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Elfiskeundersökning har utförts i Björnlidenbäcken Bäcken tillrinner Djupedalsbäckens nedre del. Vid fisket erhölls ingen fångst. Bäcken saknar sjö uppströms och inga kalkningar har utförts. När fisket utfördes var värdet 4,6 och alkaliniteten 0 mekv/l (7). 10

14 Nätprovfiske har utförts 2008 i Västra Djupedalstjärnen och Östra Djupedalstjärnen. I Västra Djupedalstjärnen fångades 21 öringar, och 29 elritsor och i Östra Djupedalstjärnen fångades 14 öringar, och 4 elritsor. Båda tjärnarnas status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället (11). Biologisk återställning År 2003 utfördes biotopförbättrande åtgärder i Dypottbäcken av medlemmar i KSFK. Åtgärderna bestod i att förbättra lekbottnar med nytt lekgrus, samt renovera strömkoncentratorer för att återfå ursprungliga lägen och funktioner. Åtgärdsbehovet i dessa vatten är i dagsläget inte helt känt, varför en utredning är nödvändig. Delar av Djupedalsbäcken har inventerats översiktligt för flodpärlmussla, utan resultat. Det är dock möjligt att de uppströms delarna av bäcken hyser, eller har hyst, sådana bestånd. Därför är en kartering av Djupedalsbäcken och Jungfrubobäcken nödvändig. Karteringen ska framförallt belysa hur vattenbiotopen ser ut längs bäckarna, om vandringshinder finns och hur dessa skulle kunna åtgärdas (8). Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Djupedalsbäckens och Ö Djupedalstjärns vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Kalkningsplanering De ny vattenkemiska målen innebär bl.a. att kalkdosen minskats med ca 50 % i åtgärdsområdet. En utredning har genomförts 2009 av en konsult med syftet att ta reda på om bättre alternativ finns till åtgärder än de tre doserarna som används (12). Målet med utredningen är att ta fram åtgärder som både är bättre miljömässigt och ekonomisk än de åtgärder som hittills genomförts. Utredningen innebär att försök genomförs år med syfte att avveckla kalkdoserarna. Försöket innebär att endast kalkning av fyra våtmarker. Initial våtmarkskalkning är planerad till Samma våtmarker kalkas eventuellt 2013, men i så fall med 64 % mindre kalkgiva. Effektuppföljning Stationen Djupedalsbäcken har tillförts vattenkemi sedan Stationerna Dypottbäcken uppstr Kdos och Bläcktjärndbäcken uppstr Kdos är nya fr.o.m för att dokumentera vattenkemins kvalitet uppströms målområdet Ö Djupedalstjärn. Från Ö Djupedalstjärn utlo, Dypottbäcken uppstr Kdos, N Bläcktjärn, och Bäck till N Bläcktjärn finns kemiska mätningar från 2000-talet som utförts av fiskevårdsföreningen. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Biologisk bedömning av försurningssituationen i tolv vattendrag i Örebro län Publikation 1988:6. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 13 vattendrag inom Örebro län Publikation 1994:15. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 2 sjöar samt 12 vattendrag inom Örebro län Publikation 1998:13. - Länsstyrelsen i Örebro län,

15 5. Biologisk undersökning av 14 vattendrag i Örebro län Publikation 2003:23. - Länsstyrelsen i Örebro län, Provfiske i vattendrag inom Örebro län Del 1. Publikation 1994:19. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län Publikation 2005:23. - Länsstyrelsen i Örebro län, Plan för restaurering av värdefulla sjöar och vattendrag i Örebro län Publikation 2007:6. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007, Örebro. Publikation 2008:21. - Länsstyrelsen i Örebro län, Bottenfauna i 43 vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillstånd. Publikation 2009:19. Länsstyrelsen i Örebro län, Fiskundersökningar i 18 vattendrag och 3 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Publikation 2009:18. - Länsstyrelsen i Örebro län, Åtgärdsområde DJUPEDALSBÄCKEN. Detaljplan för kalkningsinsatser Myrica AB (Länsstyrelsens Dnr , Dos nr ) 12

16 Åtgärdsområde: Fisklösen ID: atgomr Huvudman: Åke Gäfvert (Nora kommun) Bidrag: 85 % Ko345 Mo158 Pp224 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 13

17 Beskrivning Vilande kalkning föreslås p.g.a. tillfredställande vattenkemi och tendens till överkalkning under tidigare år. Åtgärdsområdet omfattar Fisklösens avrinningsområde som är 0,32 km 2. Innan kalkningarna startade 2000 var sjön försurad med -värde ca. Motivet är att bevara faunan för fritidsfisket i sjön (1). Sjön förvaltas av Åke Gäfvert. Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo158 FISKLÖSEN Sjö 1,7 Fiske 5, Kommentar: Fisklösens vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo158 FISKLÖSEN 5,2 4,5 50 0,21 Kommentar: okalk och Δ bedöms vara högre i verkligheten. Påverkad av försurning enligt MAGIC. Kalkningsplanering Kalkstart: 2000 Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko FISKLÖSEN 0 0,7 0 0,7 0,7 0,7 0 0 FLYG KM Kommentar: Det nya vattenkemiska målet innebär att kalkgivan minskats med 30 % vid åtgärderna 2006 och Vilande kalkning Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning Pp Fisklösen199 utlo VK-sjö 2 Vattenkemiska resultat Fisklösen199 utlo, Pp Kommetar: Stark tendens att sjön är överkalkad. 14

18 Biologiska resultat och Biologisk återställning Några biologiska undersökningar är inte kända. Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Fisklösens vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Kalkningsplanering Det nya vattenkemiska målet innebär att kalkgivan minskats med 30 % vid åtgärderna 2006 och Vilande kalkning Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län,

19 Åtgärdsområde: Grytsjön-Degerfors ID: atgomr Huvudman: Degerfors kommun Bidrag: 85 % Pp225 Mo159 Ko346 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 16

20 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av den dystrofa Grytsjön som avrinner via en ca 6 km lång bäck till sjön Vismen. Grytsjön tillhör Vismans vattensystem (137). Åtgärdsområdet och Grytsjöns avrinningsområde är 1,99 km². Innan kalkningarna startade 1987 var sjön försurad med -värden mellan 4,7-. Motivet är att bevara mörtbeståndet i sjön (1). Den första kalkning, som genomfördes 1987, utfördes på nästan all mark i tillrinningsområdet med granulerad dolomit. Efter den första kalkningen har åtgärderna utförts endast i sjön. Sjön är upplåten för fritidsfiske och förvaltas av Kedjeåsens Fisk AB. Grytsjön har ingått i Projekt Kalkning-Kvicksilver-Cesium (2). Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo159 GRYTSJÖN Sjö 22 Mört Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo159 GRYTSJÖN 4,8 5,1 30 0,69 Kommentar: okalk bedöms vara högre i verkligheten. Δ bedöms som relevant. Osäker försurningsbedömning enligt MAGIC. Kalkningsplanering Kalkstart: 1987 (endast tillrinningsområdets marker) Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko GRYTSJÖN , FLYG KM Kommentar: Den första kalkning, som genomfördes 1987, utfördes på nästan alla mark i tillrinningsområdet med granulerad dolomit. Kalkgivan ökas något fr.o.m för att få en bättre måluppfyllelse. Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning Pp Grytsjön5 södr VK-sjö 2 Vattenkemiska resultat Grytsjön5 södr, Pp Kommentar: Ojämn vattenkemi troligen bl.a. på vattenfärg generellt >

21 Biologiska resultat Vid ett modifierat provfiske i slutet av 1980-talet noterades föryngring av mört i Grytsjön (2). Biologisk återställning Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Vattenförekomst Vattendrag från Grytsjön till inloppet i Visman: SE Nedströms åtgärdsområdet. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Kalkningsplanering Den första kalkning, som genomfördes 1987, utfördes på nästan alla mark i tillrinningsområdet med granulerad dolomit. Kalkgivan ökas något fr.o.m för att få en bättre måluppfyllelse. Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 20-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella i Grytsjön, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Läget efter åtgärder i Örebro län Projekt Kalkning-Kvicksilver-Cesium. Publikation 1990:8. - Länsstyrelsen i Örebro län,

22 Åtgärdsområde: Gåssjön ID: atgomr Huvudman: Degerfors kommun Bidrag: 85 % Pp226 Mo160 Ko347 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 19

23 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar Gåssjöns avrinningsområde som är 6,27 km². Innan kalkningarna startade 1988 var sjön försurad med -värden 4,8 5,6. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Gåssjön. Öring har noterats 1973 i utloppsbäcken (1). Tidigare kalkningar har utförts i sjön samt några gånger på våtmark. Sjön är delvis upplåten för fritidsfiske och förvaltas av Sveaskog. Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo160 GÅSSJÖN Sjö 62,2 Mört Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo160 GÅSSJÖN 4,8 5,6 45 0,23 Kommentar: okalk och Δ bedöms vara lägre respektive högre i verkligheten. Påverkad av försurning enligt MAGIC. Kalkningsplanering Kalkstart: 1988 Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko GÅSSJÖN ,8 17, FLYG KM Kommentar: Vid tidigare kalkningar har det varit svårt att erhålla tillfredsställande vattenkemi mellan åtgärderna. Därför höjs volymdosen från 8 till 10 g/m 3 i den humösa Gåssjön, där färgtal på ca 200 mg Pt/l är vanligt förekommande. Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning Pp Gåssjön utlo VK-sjö 2 Vattenkemiska resultat Gåssjön utlo, Pp226 Kommentar: Kalkningarna har hittills inte medfört tillfredsställande vattenkemi. Därför höjs volymdosen från 8 till 10 g/m 3 i den humösa Gåssjön, där färgtal >200 mg Pt/l är vanligt förekommande. Mörtkontrollfiske visar dock på biologisk måluppfyllelse (se Biologiska resultat)

24 Biologiska resultat Mörtkontrollfiske har utförts 2006 i Gåssjön med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 54 mörtar, 111 abborrar och 1 gädda. 93 % av mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet -10,7 cm (2). Biologisk återställning Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Kalkningsplanering Kalkningarna har hittills inte medfört tillfredsställande vattenkemi. Därför höjs volymdosen från 8 till 10 g/m 3 i den humösa Gåssjön, där färgtal >200 mg Pt/l är vanligt förekommande. Ytterligare höjning av kalkdosen kan bli aktuell. Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 20-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta undersökning om det finns någon öring i utloppsbäcken. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Biologisk undersökning av 9 sjöar och 17 vattendrag i Örebro län Publikation 2007:18. - Länsstyrelsen i Örebro län,

25 Åtgärdsområde: Hecklan ID: atgomr Huvudman: Bergslagens miljö- och byggförvaltning (Hällefors kommun) Bidrag: 85 % 22

26 Beskrivning Vilande kalkning föreslås p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Åtgärdsområdet är 1,7 km² och omfattar Hecklan och den ca 1,5 km långa Hecklabäcken som har sitt avflöde i Nedre Sävälven, även kallad Älgälven. Innan kalkningarna startade 1983 var sjön svagt försurad med -värden 5,8 6,2. Motivet är att bevara mörtbeståndet och faunan för fritidsfisket i Hecklan samt öring- (1), flodkräft- (2) och elritsebeståndet (9) i Hecklabäcken. Gödslings- och planktonförsök har utförts i Hecklan 1984 (2). Sjön är upplåten för fritidsfiske och förvaltas av Hällefors fiskevårdsförening. Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo161 Hecklabäcken Vdr 1,5 Mo162 HECKLAN Sjö 16 Flodkräfta, Elritsa, Öring Mört, Fiske Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo161 Hecklabäcken 20 Mo162 HECKLAN 20 0,24 Kommentar: okalk vara något lägre i verkligheten. Opåverkad av försurning enligt MAGIC. Kalkningsplanering Kalkstart: 1983 Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko HECKLAN FLYG KM Kommentar: Vilande kalkning i Hecklan tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes 2003, med den näst senaste åtgärden 13 år tidigare. Omsättningstiden i Hecklan är nästan 3 år. Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning Pp Hecklan utlo VK-sjö 2 Kutv Kommentar: Eventuellt kommer Vattenbruksskolan att genomföra elfiskeundersökning i Hecklanbäcken. 23

27 Vattenkemiska resultat Hecklan utlo, Pp Kommentar: Tillfredsställande värden. Senast kalkad Biologiska resultat Nätprovfiske har utförts 1984 i Hecklan (4). Vid fisket fångades abborre, lake, mört, nors och öring. Bl.a. fångades 26 mörtar med en medellängd av 27,7 cm. Elfiskeundersökning har utförts i Hecklabäcken 1993 (5), 1995 (6), 1998, (7), 2002 (8), 2003 (9), 2005 (10) och 2009 (12) fångades 10 öringar (ingen 0+) på ej angiven fiskeyta fångades 145 öringar (35 st 0+) på 100 m fångades 42 öringar (3 st 0+) på 100 m 2. I förhållande till 1995 års fiske erhölls under 1998 års fiske ett dåligt resultat. Orsaken härtill torde vara en effekt av vattenbrist under sommarhalvåret 1997 vilket var en vanlig företeelse i länets vattendrag fångades 38 öringar (21 st 0+) på 100 m 2. Vid elfisket 2003, station 2, fångades 20 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 24 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 1 elritsa. Vid de övriga 3 stationerna fångades totalt 42 öringar och 1 lake. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av den kalla senhösten 2002 samt perioder med vattenbrist. Vid elfisket 2005 fångades 49 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 57 öringar per 100 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Vid elfisket 2009 fångades 30 öringar på 100 m 2. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Biologisk återställning Utplantering av 3-årig öring, 1-somrig harr respektive röding har utförts i Hecklan under 1990-talet. Hecklanbäcken behöver biotopkarteras för att utreda vattendragets behov av åtgärder (11). Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Kalkningsplanering Vilande kalkning i Hecklan tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes 2003, med den näst senaste åtgärden 13 år tidigare. 24

28 Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 25-års period. Eventuellt kommer Vattenbruksskolan att genomföra elfiskeundersökning i Hecklanbäcken. Dessutom bör även kontroll av mörtbeståndets status ske i Hecklan. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Flodkräfta i Örebro län Publikation 2006:52. Länsstyrelsen i Örebro län. 3. Gödslingsförsök i försurade och kalkade sjöar. Rapport nr 1. Uppsala universitet, Limnologiska inst., Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län Del 2. Publikation 1994:17. - Länsstyrelsen i Örebro län, Provfiske i vattendrag inom Örebro län Del 1. Publikation 1994:19. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 8 vattendrag inom Örebro län Publikation 1996:12. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av en sjö samt 11 vattendrag inom Örebro län Publikation 1999:3. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 14 vattendrag i Örebro län Publikation 2003:23. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län Publikation 2004:15. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 11 sjöar och 12 vattendrag i Örebro län Publikation 2006:14. - Länsstyrelsen i Örebro län, Plan för restaurering av värdefulla sjöar och vattendrag i Örebro län Publikation 2007:6. - Länsstyrelsen i Örebro län, Fiskundersökningar i 28 vattendrag och 4 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Publikation 2010:8. - Länsstyrelsen i Örebro län,

29 Åtgärdsområde: Håkanbolbäcken ID: atgomr Huvudman: Degerfors kommun Bidrag: 100 % 26

30 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av Björksjön och två våtmarker som alla rinner till via Håkanbolbäcken till Letälven. Åtgärdsområdet och Håkanbolbäckens avrinningsområde är 23,27 km². Innan kalkningarna startade 1981 var bäcken försurad med varierade -värden mellan 4,5-. Motivet är att bevara det ursprungliga öringbeståndet ( blåöring ) i området (1, 2, 3). Björksjön är upplåten för fritidsfiske och förvaltas av Sveaskog. Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo163 Håkanbolbäcken Vdr 4 Öring 5, Kommentar: Håkanbolbäckens vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo163 Håkanbolbäcken 5,4 5,8 30 Kommentar: okalk och Δ bedöms vara lägre respektive högre i verkligheten. Kalkningsplanering Kalkstart: 1981 Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko BJÖRKSJÖN ,9 18, FLYG KM Håkanbolbä. Ko Våtm FLYG GK Summa: ,9 18, Kommentar: Det nya vattenkemiska målet innebär att kalkgivan minskades med 30 % Våtmarkskalkningen (bäckzonkalkning) har upphört efter Om våtmarkskalkningen återupptas i framtiden ska Grovkalkmjöl användas. Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning VK-vdr Pp Håkanbolbäcken utlo PV 4 2 1/3, 11 VF,11 Pp Håkanbolbäcken 4 km uppstr. VK-styr 2 Pp Håkanbolbäcken elfiske VK-vdr EF-vdr BF-vdr 1/6 1/6 I stationen Håkanbolbäcken utlo har undersökningsintervall ändrats för vattenkemi till 6 ggr/år. I samma station påbörjas undersökning av påväxtalger år

31 Vattenkemiska resultat Håkanbolbäcken utlo, Pp Kommentar: Bra måluppfyllelse. Tendens till överkalkning. Eventuellt att kalkningen trappas ned successivt efter Biologiska resultat Vid bottenfaunaundersökningar i Håkanbolbäcken 1993 (4), 1997 (5) och 2003 (8) påträffades försurningsindikatorn Hirudinea påträffades även försurningsindikatorerna Baetis rhodani och Baetis exkl. B. Rhodani. Bottenfaunaundersökning 1997 uppvisar dels att lokalen tidvis är påverkad av försurning dels tyder värdena på att lokalen är påverkad av organisk förorening. Vid bottenfaunaundersökning i Håkanbolbäcken 2003 visade på artrik fauna. Det låga antalet individer av BI 6-8 arter (24 st.) tyder på att årslägsta bör ligga i närheten av. Dominans av tåliga arter, samt lågt sammanfattande index tyder på viss påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, nattsländan Lype reducta, påträffad. Arten är ej rödlistad. Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna 2009 bedöms som God (11). Elfiskeundersökningar har utförts i Håkanbolbäcken 1986 (6), 1993 (4), 1997 (5), 2003 (8) och 2009 (10). Vid den nedre elfiskestationen 1993 var det en besättningstäthet av 92 öringar (6 st 0+) per 100 m 2 och 1997, 15 öringar (9 st 0+) per 100 m 2. Orsaken till den avsevärt lägre fångsten 1997 torde vara en effekt av vattenbrist under sommarhalvåret 1997 vilket var en vanlig företeelse i länets vattendrag. Vid elfisket 2003, station 1, fångades 44 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 37 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 1 abborre. Vid elfiskestation 3, som inte fiskats tidigare, fångades 14 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 12 öringar per 100 m 2 (endast >0+). Vid elfisket 2009 fångades 132 öringar på 100 m 2. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället. Biologisk återställning 2008 genomfördes utläggning av lekgrus och sten på lämpliga lokaler i vattendraget. Ett behov finns att utreda om en damm vid Björksjön utlopp leder till mindre vattenföringsvariationer så att den unika öringen kan fortleva (7). Det finns en damm ca 700 m uppströms Håkanbolbäckens utflöda i Letälven. Dammen har anor från 1600-talet, och har under åren haft olika ändamål. Dammen raserades 1951 men återuppbyggdes 1975 med syfte att skapa ett viltvatten. I samband med detta byggdes en fisktrappa. Fisktrappan fungerar inte idag och dammen utgör vandringshinder för fisk. Under torrperioden 1997 rådde vattenbrist i Håkanbolbäcken. Elfisken visade att detta sannolikt skadade öringpopulationen. En utredning om huruvida byggnation av en damm vid Björksjöns utlopp skulle leda till mindre vattenföringsvariationer i Håkanbolbäcken är ett tidigare planerat projekt som blivit vilande på grund av att huvudman och expertkunskap saknats. En utredning om hur vattenhushållningen och flödesregimen i 28

32 bäcken kan förbättras är nödvändig. Anläggande av omlöp vid dammen vid viltvattnet kan vara en viktig åtgärd för öringstammens fortlevnad. Eventuellt skulle den befintliga fisktrappan kunna renoveras, men omlöp vore att föredra. En biotopkartering som belyser vinsterna med eventuella fiskpassager är dock nödvändig i första steget (9). Vattenförekomst Håkanbolbäcken: SE Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Håkanbolbäckens vattenkemiska mål har ändrats från 5,8 till 5,6. Kalkningsplanering Det nya vattenkemiska målet innebär att kalkgivan minskades med 30 % Våtmarkskalkningen (bäckzonkalkning) har upphört efter Om våtmarkskalkningen återupptas i framtiden ska Grovkalkmjöl användas. Eventuellt att kalkningen trappas ned successivt efter Effektuppföljning I stationen Håkanbolbäcken utlo har undersökningsintervall ändrats för vattenkemi till 6 ggr/år. I samma station påbörjas undersökning av påväxtalger år Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Inventering av fiskfaunan i forssträckor. Fiskenämnden i Örebro län, Bevarande av de svenska fiskbeståndens genetiska resurser. Dnr Fiskeristyrelsen, Biologisk undersökning av 13 vattendrag inom Örebro län Publikation 1994:15. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 2 sjöar samt 12 vattendrag inom Örebro län Publikation 1998:13. - Länsstyrelsen i Örebro län, Provfiske i vattendrag inom Örebro län Del 1. Publikation 1994:19. - Länsstyrelsen i Örebro län, Plan för biologisk återställning i kalkade sjöar och vattendrag Dnr , Dos nr Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län Publikation 2004:15. - Länsstyrelsen i Örebro län, Plan för restaurering av värdefulla sjöar och vattendrag i Örebro län Publikation 2007:6. - Länsstyrelsen i Örebro län, Fiskundersökningar i 28 vattendrag och 4 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Publikation 2010:8. - Länsstyrelsen i Örebro län, Bottenfauna i Örebro län Undersökningar av 18 lokaler. Länsstyrelsen i Örebro län, dnr Ekologgruppen,

33 Åtgärdsområde: Immen ID: atgomr Huvudman: Fiskevårdsföreningen KSFK (Karlskoga kommun) Bidrag: 85 % ]^ ]^ ]^ Ko350 Mo164 " Pp233 Ko351 ]^ ]^ ]^ Pp232 " Ko352 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde " Biologistation, Pp001 Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 30

34 Beskrivning Vilande kalkning p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes 2004, med den näst senaste åtgärden nio år tidigare. Åtgärdsområdet omfattar Immens avrinningsområde som är 21,5 km². Innan kalkningarna startade 1985 var Immen svagt försurad med -värden 5,8 6,2. Motivet är att bevara flodkräft- och mörtbeståndet (1) samt att bevara glacialrelikterna Mysis relicta och Pallasea quadrispinosa i Immen (2). Immen är delvis upplåten för fritidsfiske och förvaltas av Karlstads stift. Berggrunden i området runt Immen består nästan uteslutande av graniter. Sandig-siltig och ibland storblockig morän är den huvudsakliga jordarten. I en smal rand längs sjöns stränder samt i söder dominerar dockglaciala leror som överlagras av postglaciala silt- och sandavsättningar. Ett par områden med torv finns också kring sjön. Området runt Immen domineras av barrskog utom i söder där åkermark och mindre betesmarker präglar omgivningen. I norr finns ett större hygge samt ett område med lövskog. I väster och vid sjöns utlopp finns områden med sumpskog. Längs södra stranden finns strandnära jordbruk. Mål och målområden Mål_ID Namn Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Skyddsstatus mål Avr. omr. (ha) sjökalk doserare våtmark Mo164 IMMEN Sjö 188,4 Mört, Flodkräfta, Glacialrelikter Försurningsbedömning målområden Mål_ID Namn _start _okalk Aloo Δ Mo164 IMMEN 5,8 6,4 45 0,21 Kommentar: okalk och Δ bedöms vara någåt lägre respektive högre i verkligheten. Opåverkad av försurning enligt MAGIC. Kalkningsplanering Kalkstart: 1985 Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) KalkID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko IMMEN BÅT KM Ko PADDTJÄRN FLYG KM Ko ÖRVARTJÄRNEN BÅT KM Summa: Kommentar: Vilande kalkning i åtgärdsområdet tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes 2004, med den näst senaste åtgärden nio år tidigare. Effektuppföljning PpID Xkoord Ykoord Stationsnamn Provtyp Kemi-HQ Kemi-LQ Biologi Anmäkning Pp Immen utlo VK-sjö 2 Kutv 31

35 Vattenkemiska resultat Immen utlo, Pp Kommentar: Tillfredsställande värden. Biologiska resultat Samtliga undersökningar avser Immen. De glacialrelikta kräftdjuren Mysis relicta och Pallasea quadrispinosa påträffades vid en undersökning i slutet av 1980-talet (2). Flodkräftfiske har utförts i Immen Endast tre flodkräftor fångades (3). Mörtkontrollfiske med finmaskiga nät utfördes Vid fisket fångades 56 mörtar, 18 abborrar, 38 benlöjor och 4 gersar. 95 % av de fångade mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet -17 cm (4). Biologisk återställning Det finns ett behov av stödutsättning för förstärkning av flodkräfbeståndet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för att på sikt erhålla en ordinär förekomst av kräftor (3). Det finns idag inte tillräckligt med information om vilket ytterligare åtgärdsbehov som föreligger i Immens åtgärdsområde. En biotopkartering med fokus på lämpliga lek- och uppväxtområden för öring, samt en utredning av vilka åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa fortlevnaden av öring, är ett första steg i åtgärdsarbetet (5). Vattenförekomster Immen: SE Kedjan: SE Nedströms åtgärdsområdet. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Kalkningsplanering: Vilande kalkning i åtgärdsområdet tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes 2004, med den näst senaste åtgärden nio år tidigare. Effektuppföljning: De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 20-års period. I framtiden bör även med en uppföljning ske gällande bestånden av glacialrelikterna och flodkräfta i sjön. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län,