Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Transkript

1 Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

2 Regional åtgärdsplan för kalkning i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande 2010:24 ISSN ISRN LSTY-N-M-10/24.SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, 2011 Omslagsfoto: Kalkdoserare i Fönhultaån i Varbergs kommun, fotograf Hans Schibli

3 Regional åtgärdsplan för kalkning i Hallands län Version 1,

4

5 Åtgärdsplan för Hallands län 3 Innehåll Innehåll... 3 Allmän beskrivning av verksamheten... 5 Åtgärdsområde Stensån (Åtg ) Åtgärdsområde Smedjeån (Åtg ) Åtgärdsområde Hultån (Åtg ) Åtgärdsområde Blankan (Åtg ) Åtgärdsområde Kroksjön-Unnen (Åtg ) Åtgärdsområde Stora Slätten (Åtg ) Åtgärdsområde Lillån-Krokån (Åtg ) Åtgärdsområde Grönasjö (Åtg ) Åtgärdsområde Genevadsån (Åtg ) Åtgärdsområde Fylleån (Åtg ) Åtgärdsområde Sännan (Åtg ) Åtgärdsområde Åstriltsbäcken (Åtg ) Åtgärdsområde Sjögårdssjön (Åtg ) Åtgärdsområde Hylte sjö (Åtg ) Åtgärdsområde Mjälasjöarna (Åtg ) Åtgärdsområde Jansbergssjöarna (Åtg ) Åtgärdsområde Färgensjöarna (Åtg ) Åtgärdsområde Jällunden (Åtg ) Åtgärdsområde Yttern-Bergån (Åtg ) Åtgärdsområde Frösjön (Åtg ) Åtgärdsområde Skärsjön-Bergån (Åtg ) Åtgärdsområde Stora Allgunnen (Åtg ) Åtgärdsområde Försjön (Åtg ) Åtgärdsområde Teglabäcken (Åtg ) Åtgärdsområde Arlösabäcken (Åtg ) Åtgärdsområde Boarpsbäcken (Åtg ) Åtgärdsområde Slissån (Åtg ) Åtgärdsområde Mostorpsån (Åtg ) Åtgärdsområde Lillån (Åtg ) Åtgärdsområde Högvadsån (Åtg ) Åtgärdsområde Skärsjö (Åtg ) Åtgärdsområde Stampån (Åtg ) Åtgärdsområde Bossjön-Mulen (Åtg ) Åtgärdsområde Björkasjö (Åtg ) Åtgärdsområde Valasjön (Åtg ) Åtgärdsområde Himleån (Åtg ) Åtgärdsområde Deromesjön (Åtg ) Åtgärdsområde Ulvatorpsbäcken (Åtg ) Åtgärdsområde Värsjöarna (Åtg ) Åtgärdsområde Björnbäcken (Åtg ) Åtgärdsområde Albäcken (Åtg ) Åtgärdsområde Mäsen-Oklången (Åtg ) Åtgärdsområde Hornån (Åtg ) Åtgärdsområde Store Rammsjö (Åtg ) Åtgärdsområde Glamsjö (Åtg ) Åtgärdsområde Kroksjö (Åtg )

6 4 Åtgärdsplan för Hallands län Åtgärdsområde Öaresjö (Åtg ) Åtgärdsområde Sandabäcken-Stockaån (Åtg )

7 Åtgärdsplan för Hallands län 5 Allmän beskrivning av verksamheten Försurningsläget i Halland Avsnittet utgör i sin helhet ett utdrag ur rapporten Vattenkemisk effektuppföljning i kalkade sjöar och vattendrag i Hallands län (Stibe & Schibli 2010). Hallands län tillhör det område i Sverige som drabbats hårdast av försurningen. I den kartläggning av försurningsläget 1980, som gjordes på uppdrag av dåvarande Fiskeristyrelsen, konstaterades att mörten försvunnit från 29 % och var skadad i ytterligare 54 % av Hallands sjöar. För abborrens del var motsvarande siffror 3 % respektive 60 %. Det allvarliga försurningsläget har därefter belagts genom bl.a. de riksomfattande sjöinventeringar som genomförts. Resultaten från 239 halländska sjöar från inventeringen 1985 antyder att alkaliniteten minskat med mer än en fjärdedel i drygt 90 % av de undersökta sjöarna. Beräkningar som gjorts utifrån sjöinventeringen 1990 ger en andel försurade sjöar i länet på lite mer än 70 %. Försurningsläget kan också illustreras med hjälp av nedfallet av försurande ämnen och överskridande av kritiska belastningsgränser. Nedfallsmätningarna i Halland och i övriga södra Sverige visar en tydlig nedåtgående trend när det gäller sulfatsvavel (Fig. 2). Maximum nåddes här i början av 1970-talet och därefter har de minskande utsläppen medfört stadigt minskande nedfall. I Halland har nedfallet minskat med omkring 80 % sedan mätningarna startade för drygt tjugo år sedan. För kväve är bilden annorlunda (Fig. 1). Här är det svårare att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar och nedfallet har följaktligen ökat ända in på talet. Det ser nu ut som om ökningen stannat av. Möjligen kan man också ana en begynnande minskning. Mellanårsvariationerna är dock stora och någon tydlig trend finns inte Sulfat-svavel, kg S/ha Trend Kväve, kg N/ha /88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 07/ /88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 Figur 1. Nedfall av sulfat-svavel i granskog och kväve på öppet fält i Halland 1987/ /08. För sulfat visar de mörkare staplarna medelvärdena för fyra äldre stationer och de ljusare medelvärdena för tre stationer i nuvarande mätprogram. För kväve visar de mörkare staplarna nedfallet vid Söstared i norra Kungsbacka och de ljusare Timrilt ett par mil öster om Halmstad. Den röda linjen anger den förväntade nivån i Götaland år 2010 om beslutade åtgärder genomförs. Nedfallet av försurande ämnen överskrider i stora delar av länet fortfarande de kritiska belastningsgränserna. Utvecklingen är dock positiv även om man inte kan förvänta sig några bety-

8 6 Åtgärdsplan för Hallands län Pipbäcken Fylleån 0,25 0,25 SO4*, mekv/l SO4*, mekv/l Genevadsån Lagan 0,25 0,25 SO4*, mekv/l SO4*, mekv/l Figur 2. Utveckling av halterna av icke marint sulfat i några halländska vattendrag. Den röda linjen visar glidande tvåårsmedelvärde baserat på månatliga mätningar. dande förbättringar inom överskådlig tid, vare sig när det gäller mark- eller ytvattenförsurningen i Halland. Den positiva utvecklingen kan bl.a. ses genom sjunkande sulfathalter i sjöar och vattendrag. Några exempel på utvecklingen ges i figur 2. Parallellt med den minskande syrabelastningen kan man se en återhämtning i okalkade sjöar, genom stigande alkalinitet och (Fig. 3). De största förändringarna har skett i de suraste sjöarna Lilla Öresjön och Skärsjön (Löftaån) i norra Halland där surhetsgraden (vätejonkoncentrationen) minskat med 75 respektive 69 procent vid en jämförelse mellan tioårsperioderna Tabell 1. Försurningspåverkan i fyra halländska referenssjöar baserad på modellering med MAGIC-modellen enligt nya bedömningsgrunder för försurning Lilla Öresjön Mycket stor Mycket stor Mycket stor Skärsjön (Löftaån) Mycket stor Mycket stor Mycket stor Skärsjön (Tvååkersån) Stor Måttlig Ingen Stora Skärsjön Måttlig Ingen Ingen

9 Åtgärdsplan för Hallands län 7 Lilla Öresjön Skärsjön (Löftaån) Skärsjön (Tvååkersån) Stora Skärsjön Figur 3. Utveckling av i fyra okalkade halländska referenssjöar. Den röda linjen visar årsmedelvärden och Trots den stora förändringen bedöms försurningspåverkan i dessa sjöar fortfarande som Mycket stor (Tab. 1). Förhållandet är annorlunda i sjöarna nederst i figur 3. Förändringarna är här inte så stora men utgångsläget var betydligt bättre och de bedöms inte längre vara försurningspåverkade. Tyvärr dominerar sjöar av det första slaget i Halland och tidigare modellberäkningar har visat att en stor del av de mest påverkade sjöarna inte kommer att återhämta sig på naturlig väg ens på mycket lång sikt. Fortsatt kalkning av sjöar och vattendrag kommer därför att vara nödvändig för att upprätthålla en acceptabel vattenkvalitet och därmed ge förutsättningar för att behålla eller återfå den fauna och flora som representerar ett mer eller mindre oförsurat tillstånd. Som en följd av den minskade belastningen har kalkningsbehovet ändå minskat vilket kommit till uttryck i form av lägre kalkdoser. Å andra sidan behöver kalkningsinsatserna totalt sett utökas för att de regionala miljömålen avseende försurning ska nås och för att kraven för God status enligt ramdirektivet för vatten ska uppfyllas.

10 8 Åtgärdsplan för Hallands län Försurningsläget i kartform Försurningsläget i länet illustreras nedan på olika sätt i kartform. Som bakgrund i kartorna visas förutom länsgränsen även nuvarande avgränsning av åtgärdsområden och vilka län som är ansvariga (ljusgrön färg: Halland, ljusblå: Västra Götaland, ljusgul: Jönköping, rosa: Kronoberg). Statusklassningen enligt vattendirektivet (karta 1) visar dels på kvarstående behov inom befintliga åtgärdsområden, men också att det kan finnas skäl att överväga nykalkning i områden utanför. Ett exempel är Lillån i Nissan där det finns ett stort intresse för detta från både Hylte kommun och Nissans Vattenråd. Det ska noteras att kartan bara visar vattenförekomster och att det finns många mindre sjöar och vattendrag som är försurningspåverkade och i behov av åtgärder. En indikation på försurningstillståndet ges också av undersökningarna av okalkade referenser i samband med målsjöinventeringen (karta 2). I den övervägande delen uppmättes -värden lägre än 5,5. På karta 3 redovisas -situationen i länets målområden före kalkning. Detta innebär i det flesta fall slutet av 1970-talet till början av 1980-talet. Vår bedömning av hur situationen skulle se ut idag utan kalkning redovisas på karta 4. Bedömningen baseras främst på utvecklingen i okalkade referenssjöar och referensvattendrag. För våra sex referenssjöar finns tydliga geografiska skillnader där de största förändringarna (0,7-0,8 -enheter) har skett i kraftigt försurade klarvattensjöar i norra delen av länet. Dessa kännetecknas bl.a. av avrinningsområden med tunna jordar. De minsta förändringarna (cirka 0,2 -enheter) tycks ha skett i försurade, humösa sjöar i länets sydöstra del. Ett par klarvattensjöar i länets mellersta och södra del som inte varit så försurningspåverkade intar en mellanställning. I utvärderingen av målsjöinventeringen har försurningspåverkan i kalkade målsjöar bedömts med hjälp av MAGIC (karta 5). Majoriteten av de halländska målsjöarna bedöms vara kraftigt påverkade men det finns också ett antal som inte bedöms vara försurningspåverkade. För några av dessa är det uppenbart att MAGIC ger för höga värden på okalkat (dvs. vi har uppmätt lägre värden med kalkning!). Det gäller Store Rammsjö, Stora Hornsjön och Fävren. I Fylleåns huvudfåra ligger fyra sjöar på rad i direkt anslutning till varandra med i princip samma vattenkvalitet. Brearedssjön som ligger längst ner bedöms med MAGIC vara opåverkad och med ett okalkat på 6,6-6,7. Eftersom innan kalkning låg på runt 5 skulle det innebära en återhämtning som saknar motstycke. Själva har vi bedömt 5,3 som en rimlig nivå utan kalkning (bl.a. baserat på utvecklingen i våra okalkade referenssjöar). Länsstyrelsens bedömning av försurningspåverkan sammanfattas i karta 6. Bedömningen för de enskilda målområdena redovisas i planen i tabellform under respektive åtgärdsområde.

11 Åtgärdsplan för Hallands län 9 Karta 1. Statusklassning av vattenförekomster med avseende på försurning enligt vattendirektivet. Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig ") ") ") ") ") ") Karta 2. i okalkade referenssjöar i målsjöinventeringen. ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ")") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") <5,5 ") 5,5- ") > ") ") ") ") ") ") ") ")

12 10 Åtgärdsplan för Hallands län Karta 3. före kalkning (slutet av till början av1980-talet) i halländska målområden. -4,5 4,5- -5,5 5,5- -6,5 Karta 4. Uppskattat okalkat år 2010 i halländska målområden. -4,5 4,5- -5,5 5,5- -6,5

13 Åtgärdsplan för Hallands län 11!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Karta 5. Försurningspåverkan i kalkade målsjöar bedömda med MAGIC. Kartan visar sämsta resultatet av de två bedömningar som normalt gjorts för varje sjö.! Ingen påverkan! Måttlig påverkan! Kraftig påverkan!!!!!! Karta 6. Bedömd försurningspåverkan (Δ) i halländska målområden. Ingen påverkan (<0,4) Måttlig påverkan (0,4-0,6) Kraftig påverkan (>0,6) Bedömningarna skiljer sig en del jämfört med MAGIC-beräkningarna enligt karta 3. MAGIC ger i flera fall för låga referensvärden för med hänsyn till bl.a. nuvarande och historiska förekomster av mört i sjöarna.

14 12 Åtgärdsplan för Hallands län Övergripande strategi för verksamheten Kalkning Den kalkning som länsstyrelsen i Hallands län ansvarar för bedrivs inom 48 åtgärdsområden. Viss kalkning inom länet administreras och utförs av grannlänen (Fig. 5). Samordning har skett sedan länge och den nuvarande uppdelningen fastställdes i samband med att den gällande åtgärdsplanen togs fram. Vår egen kalkning omfattar 137 målsjöar och 86 målsträckor i vattendrag. Totalt sker direkta kalkningsinsatser i 245 sjöar och 487 våtmarksobjekt. För närvarande har vi 18 doserare i drift varav tre primärt används för kalkning av sjöar och de övriga för vattendrag. Figur 5. Åtgärdsområden för kalkning som berör Hallands län (ljusgrön färg: Halland, ljusblå: Västra Götaland, ljusgul: Jönköping, rosa: Kronoberg). Kalkningen i Halland bygger sedan många år på en blandning av sjökalkning, våtmarkskalkning och doserarkalkning. Den procentuella fördelningen varierar mellan åren men har i genomsnitt uppgått till 42, 23 respektive 35 procent under perioden Några större förändringar kommer inte att ske framöver. Två nya doserare har i sen tid installerats för att förstärka kalkningsinsatserna i Slissån och Assman (Fylleån). Inom åtgärdsområdet Lillån i Falkenberg finns ett stort behov av en ny doserare. Kommunen fick redan år 2001 medel för detta men etableringen har av olika skäl kraftigt försenats. Förhoppningsvis kan den tas i drift under När det gäller våtmarkskalkningen har vi sedan länge övergått till damningsfria produkter (grovkalk eller granuler) för att minska påverkan på omgivande naturmiljöer. Detsamma gäller merparten av de sjöar som helikopterkalkas.

15 Åtgärdsplan för Hallands län 13 Under treårsperioden planerar vi att sprida drygt ton per år vilket innebär en minskning med 12 procent jämfört med Justering av kalkdoser och kalkningsfrekvens sker kontinuerligt genom revidering av detaljplaner. Genom anpassning av doserna till den minskade försurningsbelastningen har det även i Halland skett en betydande minskning av kalkmängderna den senaste tioårsperioden. Jämförelser mellan olika tidsperioder är dock svåra att göra beroende på bl.a. nytillkommande insatser, förändrad metodik (grovkalk på våtmarker) och långa (och varierande) kalkningsintervall i några stora sjöar med stora kalkmängder. I Högvadsån, vårt flaggskepp och största enskilda projekt, minskade den planerade mängden med 25 % jämfört med perioden (38 % jämfört med perioden ). För åtgärdsområdet Fylleån minskade mängden med 31 % jämfört med (13 % jämfört med ). För en del åtgärdsområden har minskningar inte varit möjliga. Ett exempel är Slissån där kalkningen tidigare varit underdimensionerad och där den minskade belastningen snarare har inneburit att kalkningen nu närmat sig det faktiska behovet. Effektuppföljning Effektuppföljningen omfattar liksom tidigare vattenkemiska undersökningar, bottenfauna och elfiske i vattendrag och nätprovfiske i sjöar. Dessutom kommer från och med 2011 kiselalger att undersökas på ett antal lokaler. Dessa är framför allt sådana där annan uppföljning ger delvis motstridiga resultat. Oftast är det fråga om att bottenfaunan tyder på försurningspåverkan medan vattenkemi och/eller fisk ger en annan bedömning. Uppföljningen sammanfattas i tabell 2. Tabell 2. Omfattning av effektuppföljningen från och med Undersökning Antal Anmärkning Vattenkemi målpunkt sjö målpunkt vattendrag styrpunkt Bottenfauna årlig vart tredje år Elfiske årlig vart tredje år Kiselalger årlig vart tredje år Nätprovfiske vart femte år vart tionde år inom den regionala miljöövervakningen 3 inom IKEU 4 okalkade referenser 7 inom IKEU, 5 fiskas av fiskefunktionen okalkad referens Till fiskundersökningarna i vattendrag förs även de undersökningar som görs i laxfällan vid Nydala kvarn i Högvadsån. Här har uppvandringen av lekfisk och utvandringen av smolt följts sedan början av 1950-talet. På alla vattenkemistationer görs analyser enligt ett basprogram som omfattar, alkalinitet, konduktivitet, färgtal, kalcium och magnesium (Tab. 3). Frekvensen varierar från 2 till 14 gånger per år. På 33 av vattendragsstationerna analyseras aluminium och på 24 av dessa även sulfat och nitrit+nitratkväve.

16 14 Åtgärdsplan för Hallands län Tabell 3. Analysomfattning i det vattenkemiska programmet. Delprogram Antal stationer Antal analyser Bas (, alk, kond, färg, Ca, Mg) SO 4, NO 2+3 -N Al (monomert, monomert labilt) Biologisk återställning Det biologiska återställningsarbetet har hittills i första hand omfattat insatser för att gynna den havsvandrande fisken. Det har t.ex. gällt byggande av fiskvägar och i viss utsträckning utrivning av vandringshinder eller inlösen av fasta fisken. I mindre omfattning har också återintroduktion av fisk och flodkräfta skett. På grund av bristande personalresurser har arbetet de senaste åren bedrivits på sparlåga. Genom interna omprioriteringar hoppas vi kunna ändra på detta under Det fortsatta arbetet kommer då att bygga på den plan för biologisk återställning som togs fram för perioden (Schibli 2007). I denna koncentrerades åtgärderna på att återställa ursprungliga vandringsvägar för fisk i vattendragen, återintroduktion av främst mört i sjöar där den försvunnit på grund av försurning, samt bevarande av flodpärlmusslebestånd. Totalt omfattade planen 57 åtgärder till en kostnad av drygt 15 miljoner kronor, där den helt dominerande kostnaden utgjordes av inlösen av fallrätter. Hovgårds damm i Stenån (Åtgärdsområde Himleån) före och efter utrivningen Planerade kvalitetshöjande åtgärder Kalkningsplaneringen i länet revideras kontinuerligt genom översyn av detaljplanerna. Aktualitetsläget för dessa redovisas i tabell 4. Några revolutionerande kvalitetshöjande åtgärder föreslås inte i planen. Övergång till damningsfria produkter (grovkalk eller granuler) vid våtmarkskalkning skedde för många år sedan, och används också i flertalet helikopterkalkade

17 Åtgärdsplan för Hallands län 15 sjöar. Ombyggnad eller renovering av doserare har i flera fall skett, men här finns fortfarande förbättringar att göra bl.a. avseende tillsynsrutiner och larmsystem. Tabell 4. Aktualitetsläge för detaljplaner. Åtgärdsområde Aktualitet Huvudman Anmärkning Stensån Laholm Har sökt och fått pengar till ny plan 2009 Smedjeån Laholm Revideras 2011 Hultån Laholm Revideras 2012 Blankan Laholm Revideras 2012 Kroksjön-Unnen Hylte St Slätten Hylte Lillån-Krokån Laholm Grönasjö Laholm Genevadsån Laholm Fylleån Halmstad Sännan Halmstad Åstriltsbäcken Halmstad Sjögårdssjön Hylte Hyltesjö Inaktuell Hylte sjö FVOF Tas ev. över av kommunen Mjälasjöarna Hylte Jansbergssjöarna Hylte Färgensjöarna Hylte Jällunden Hylte Yttern-Bergån Hylte Frösjön Hylte Skärsjön-Bergån Hylte Stora Allgunnen Hylte Försjön Hylte Teglabäcken Halmstad Arlösabäcken Halmstad Boarpsbäcken Halmstad Slissån Halmstad Mostorpsån Falkenberg Revideras 2011 Lillån Falkenberg Högvadsån Falkenberg Skärsjö Falkenberg Stampån Falkenberg Bossjön-Mulen Falkenberg Lyngsjön Falkenberg Björkasjö Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Valasjön Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Himleån Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Deromesjön Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Ulvatorpsbäcken Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Värsjöarna Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Björnbäcken Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Albäcken Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Mäsen-Oklången Varberg Varberg gör om samtliga planer till 2011 Hornån Göteborgsregionen Spridningsplan Store Rammsjö Göteborgsregionen Spridningsplan Glamsjö Göteborgsregionen Spridningsplan Kroksjö Göteborgsregionen Spridningsplan

18 16 Åtgärdsplan för Hallands län Åtgärdsområde Aktualitet Huvudman Anmärkning Öaresjö Göteborgsregionen Spridningsplan Sandabäcken-Stockaån Göteborgsregionen Spridningsplan Behov av ytterligare åtgärder Som framgår av beskrivningarna ovan är försurningssituationen i Hallands län fortsatt allvarlig och ytvattenkalkning kommer att behöva ske under lång tid framöver. Det är också uppenbart att nya insatser krävs för att uppnå de regionala miljömålen och för att uppfylla kraven enligt vattendirektivet. Särskilt de senare har lett till ett ökat lokalt engagemang. Ett exempel är biflödet Lillån i Nissan där Hylte kommun och Nissans vattenråd initierat en planläggning för nykalkning. Falkenbergs kommun har inom ramen för ett EU-projekt fått medel för det man kallar miljömålskalkning där ett antal mindre sjöar som för närvarande inte ryms inom kalkningsprogrammet kommer att åtgärdas. Några garantier för en fortsättning av detta projekt finns inte och det är troligt att det kommer att ställas krav på att insatserna inlemmas i den ordinarie verksamheten. Även om utvecklingen av försurningstillståndet är positiv är det mycket som talar för att stora områden i sydvästra Sverige aldrig kommer att återhämta sig på naturlig väg ens om det sura nedfallet upphör helt. Inom dessa är en fortsatt kalkning inte långsiktigt hållbar. För att kunna avsluta kalkningen här inom överskådlig tid krävs kompletterande åtgärder för att återställa markkemin. Det är därför angeläget att de skrinlagda planerna på skogsmarkskalkning tas upp till ny diskussion. Referenser Schibli, H Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007:13. Stibe, L. & Schibli, H Vattenkemisk effektuppföljning i kalkade sjöar och vattendrag i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2010:4.

19 Åtgärdsplan för Hallands län 17 Åtgärdsområde Stensån (Åtg ) [µ [c [µ [µ [c [µ 13STA0290 HAL-ST1 ElfiN4 [µ [c 13STA0289 [µ Åtg Vtndrstr1 ElfiN3 Åtg Vtndrstr2 ElfiN92 [µ 13STA STA0768 HAL-ST2[c [^[µ ElfiN1 HAL-ST3 [µ [c K1 ElfiN2 Åtg Vtndrstr4 Åtg Vtndrstr3 13STA STA0387 [µ [c NF1 13STA0285 % STA0274 % NF % 12STA ,5 1 2 Km Åtgärdsområden Halland Målområde sjöar Målområde vattendrag Kalkade sjöar % Doserare Vattenkemi [c Bottenfauna Nätprovfiske [µ Elfiske [^ Kiselalger

20 18 Åtgärdsplan för Hallands län Huvudman Bidrag Kommuner Huvudflodområde Status Laholms kommun 100 % Laholm, Örkelljunga 97 Stensån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet har 100 % statsbidrag och omfattar sjö-, doserar- och våtmarkskalkning. Åtgärdsområdets totala yta är 186 km2 fram till huvudmålpunkten Kärramölla, i sin helhet är Stensåns avrinningsområde 280 km2. Sedan 2005 har all kalkning inom avrinningsområdet samordnats med Laholms kommun som huvudman och med Halland som ansvarigt län. Endast en sjö kalkas inom Halland, Sjöaltesjön i Laholms kommun. Innan kalkning var området intermediärt försurat. Vattenkemiska provtagningar i början-mitten av 1980-talet visade att Stensån var försurningspåverkad i de övre delarna samt att biflödena från Hallandsåsens nordsluttningar var kraftigt försurade med -värden under. I huvudfåran vid Stackarp sjönk till 5,8. För att slå vakt om naturvärdena i Stensåns huvudfåra startade ett kalkningsprojekt våren En doserare placerades vid Drakabygget. Kring 1990 pågick försök med en ny typ av kalkbrunn i Klippebäcken. Försöket slog inte väl ut. Inte förrän vårvintern 1992 påbörjades reguljära kalkningsinsatser och Klippebäckens avrinningsområde våtmarkskalkades. Stensåns källsjö Svarta sjö har sedan 1985 kalkats via en kalkdoserare i det största tillflödet till Svarta sjö. Därefter ersattes doseraren på försök med sjökalkning. Vid målpunkten Stensån, Kungsbygget varierar alkaliniteten sedan år 2005 kraftigt, trots Sjöaltesjöns utjämnande inverkan. De senaste årens -värden antyder dock en viss överkalkning. Vid Klippebäcken, Jonstorp har -värdet underskridit målvärdet vid ett antal tillfällen sedan 2005 och alkaliniteten varierar och är tidvis mycket låg. Det är svårt att åstadkomma den kompletterande kalkning som skulle behövas för att klara högflödesperioder bättre. Samtidigt kan man konstatera att laxen klarar sig allt bättre i bäcken men att bottenfaunan är mycket starkt påverkad av försurning. I Stensån vid Kärramölla som är den nedersta stationen i åtgärdsområdet och som därmed ger svaret på de samlade kalkningsinsatserna varierar alkaliniteten kraftigt men -värdet har legat över 6,2 sedan 2005 och bottenfaunan är obetydligt försurningspåverkad. Ån av är av riksintresse för naturvård och friluftsliv (NN23, FN15) samt för fritidsfiske enligt Fiskeriverket. Ån omfattas av fiskvattendirektivet. Bottenfaunan är artrik och sällsynta arter förekommer. Knubbsäl har observerats 2 mil upp i vattendraget vid Åstarps bro hösten Kanske var den ute på laxfiske! Utter observerades vid Stackarps kvarn 1970 av Brodde Almer. Stensån har ett ursprungligt och genuint lax- och havsöringbestånd, även strömlevande öring förekommer ganska rikligt inom lämpliga vattendragsavsnitt. Laxen är tidigvandrande och storväxt. I ån förekommer dessutom de rödlistade arterna havsnejonöga, flodnejonöga, groplöja, flodkräfta och flodpärlmussla. Bottenfaunan är divers med förekomst av rödlistade arter. Sjöaltesjön har en artrik fiskfauna med dominans av vitfiskar. Stensån är en viktig å för sportfiske, internationellt uppmärksammad då årets första nystigna Atlantlax i Skandinavien ofta fångas i Stensån.

21 Åtgärdsplan för Hallands län 19 Mål och målområden Tabell: Målområden i åtgärdsområdet Stensån. Beteckning Namn Typ Ha/ Skydd Motiv - Areal Arealdos, kg/ha/år km mål ha Dos Sjö Våtm Åtg Vtndrstr4 Klippebäcken Vdr 2,6 Lax, vandrande öring, elritsa, Paracymus aeneus , Sjöaltesjön Sjö 68,8 Lax, Mört, friluftsliv ,1 Åtg Vtndrstr3 Stensån, Kungsbygget Vdr 9,0 FV Lax, vandrande öring,flodpärlmussla, Rhithrogena germanica, Deronectes latus 6,2 Åtg Vtndrstr2 Åtg Vtndrstr1 Stensån, Källstorp Stensån, Kärramölla Vdr 8,7 FV Lax,vandrande öring,elritsa, flodpärlmusslaibisia marginata Vdr FV Lax, vandrande öring,elritsa, flodpärlmussla, Hydraena pulchella, Rhithrogena germanica 6,2 6, Svarta sjö Sjö 27,1 Mört ,2 På grund av de hydrologiska förhållandena (bifurkation) kan doserna inte beräknas för områdena Kungsbygget, Källstorp och Kärramölla i Stensån. Dosen i åtgärdsområdets nedersta punkt, där åns två grenar åter förenats, uppgår till 22,7 kg/ha och år fördelat på 17,1 kg från doserare och 5,6 kg på våtmarker. Försurningsbedömning målområden Tabell: Försurningsbedömning av målområden i åtgärdsområdet Stensån. Beteckning Målområdets namn innan kalkning okalk Oorg Al (ug/l) Sjöaltesjön 5,8 5,9 1, Svarta sjö 4,9 1,3 Åtg Vtndrstr4 Klippebäcken 4,1 4,5 33 1,5 Åtg Vtndrstr3 Stensån, Kungsbygget 5,5 5,7 28 1,0 Åtg Vtndrstr2 Stensån, Källstorp 5,5 5,7 1,0 Åtg Vtndrstr1 Stensån, Kärramölla 5,5 5,7 1,0 Kalkningsplanering Tabell: Objekt som kalkats under perioden och objekt som ska kalkas Beteckning X Y Åtgärdsobjekt Spridda mängder Planerat Me- Me tod del Stensån Kdos DOS KM Svarta sjö BÅT KM Våtmarker FLYG GK Doserarbeskrivning Doseraren i Stensån installerades Den levererades av Boliden/Kemira och har våtdosering, är nätansluten och försedd med fjärrlarm. Ombyggnad av doseraren skedde En doserare fanns tidigare uppströms Svarta sjö. Länsstyrelsen i Skåne bedömde att den inte var kostnadseffektiv och den stängdes därför av på prov under perioden och ersat- Δ

22 20 Åtgärdsplan för Hallands län tes med sjökalkning. Sjökalkningen har därefter permanentats och doseraren kommer inte att tas i drift igen. Tabell: Doserarbeskrivning. ID X Y Namn Start Fabrikat Skruv Torr/ Drift Flödes- Fjärrår våt styrning larm Stensån kdos 1987 Kemira Ja Våt El Ja Ja Effektuppföljning Tabell: Vattenkemiska och biologiska provtagningspunkter i åtgärdsområdet Stensån. Beteckning X Y Stationsnamn Typ Antal HQ Antal LQ Frekv biologi HAL-ST Klippebäcken BF-vdr 1/3 HAL-ST Stensån, Kungsbygget BF-vdr 1/1 HAL-ST Stensån, Kärramölla BF-vdr 1/3 ElfiN Fladaltebäcken (Stensån) Krokhus EF-vdr 1/1 Återupptas 2011 ElfiN Klippebäcken Jonstorp EF-vdr 1/1 ElfiN Stensån Kungsbygget EF-vdr 1/1 ElfiN Stensån Källstorp EF-vdr 1/1 ElfiN Stensån Kärramölla EF-vdr 1/1 NF Sjöaltesjön NF-sjö 1/10 NF Svarta sjö NF-sjö 1/10 K Klippebäcken, Jonstorp PV 1/3 13STA Sjöaltesjön utlopp VK-sjö 4 12STA Svarta sjö utlopp VK-sjö 4 13STA Klippebäcken, Presstorp VK-styr 2 13STA Stensån nedströms doserare VK-styr 6 13STA Stensån uppströms doserare VK-styr 6 13STA Klippebäcken (Stensån) VK-vdr 6 13STA Stensån Kungsbygget VK-vdr STA Stensån Källstorp VK-vdr 6 13STA Stensån Kärramölla VK-vdr 8 4 RMÖ Anm Vattenkemiska resultat Svarta sjö, utlopp 0,35 0,25 mål max HQ Alk -mål (oförändrat). Svartasjö kalkades tidigare genom en doserare i tillflödet. Från och med 2004 sker i stället årlig kalkning direkt i sjön genom båtspridning. -värdena är något höga men kalkningsnivån är nödvändig för att klara -målet främst under vårvintern.

23 Åtgärdsplan för Hallands län 21 Stensån, uppströms doserare 0,25 mål Alk Max alk Vattenkemin uppströms doseraren är variabel. Sämsta värdena noterades i samband med stormen Gudrun i januari har sedan dess inte legat under. Genom kalkningen höjs med i genomsnitt 0,5 enheter och alkaliniteten med 0,12 mekv/l innan Stensåns inflöde i Sjöaltesjön. Provtagningsfrekvensen är för låg och måste justeras! Sjöaltesjön, utlopp 0,40 0,35 0,25 mål max HQ Alk -mål (tidigare 6,3). -värdet har under perioden som lägst varit 6,7, d.v.s. betydligt över -målet. Alkaliniteten varierade mellan och 0,32 mekv/l. Sjön, som kalkas genom doseraren i Drakabygget, är medvetet överkalkad för att ge en acceptabel vattenkvalitet i Stensån. Revidering av detaljplanen pågår. Förekomst av flodpärlmussla i Stensån nedströms sjön skulle kunna motivera en häjning av -målet till 6,2. Stensån, Kungsbygget 0,40 0,35 0,25 mål max HQ Alk -mål 6,2 (tidigare 6,3). -värdet har varit under målet vid ett tillfälle under perioden, i januari 2005 i samband med stormen Gudrun. Alkaliniteten varierar kraftigt, trots Sjöaltesjöns utjämnande inverkan. De senaste årens -värden antyder en viss överkalkning. Den pågåen-

24 22 Åtgärdsplan för Hallands län de revideringen av detaljplanen får utvisa om kalktillförseln via doseraren i Drakabygget kan minskas utan att man riskerar underskridanden av -målet under högflödesperioder. Stensån, Källstorp mål max HQ Alk -mål 6,2 (tidigare 6,3). Stensån delas nedströms Kungsbygget i två grenar som efter 5-6 km åter förenas strax uppströms Kärramölla. Källstorp är en laxlokal i den norra av dessa två grenar vilken bara påverkas av kalkningen med doseraren i Drakabygget. Målet här är satt för att möjliggöra en etablering av flodpärlmussla som finns såväl i den södra grenen som i huvudfåran nedströms sammanflödet. Klippebäcken 0,35 0,25 0,25 mål max HQ Alk -mål (oförändrat). -värdet gick under målvärdet vid tre mättillfällen, i samband med stormen i januari 2005 och vid två tillfällen hösten Alkaliniteten varierar mycket och är tidvis mycket låg. Vattendraget våtmarkskalkas endast och alla tillgängliga våtmarker utnyttjas. Det gör det svårt att åstadkomma den kompletterande kalkning som skulle behövas för att klara högflödesperioder bättre. Samtidigt kan man konstatera att laxen klarar sig mycket bra i bäcken med tätheter de senaste fem åren på i genomsnitt 79 årsungar (0+) och 20 >0+ per 100 m 2. (För öringen var motsvarande siffror 67 respektive 15 per 100 m 2.)

25 Åtgärdsplan för Hallands län 23 Stensån, Kärramölla 0,45 0,40 0,35 0,25 mål max HQ Alk -mål 6,2 (tidigare 6,3). Kärramölla är den nedersta stationen i åtgärdsområdet och ger därmed svaret på de samlade kalkningsinsatserna. -värdet har legat över 6,2 under hela perioden. Alkaliniteten har varierat kraftigt mellan 0,07 och 0,41 mekv/l. Tendensen tycks vara ökande (se även figur nedan). Stationen ingår i den regionala miljöövervakningen och provtagning gjordes inte i direkt anslutning till stormen Gudrun varför den kraftiga -dipp som man kan se vid stationen i Kungsbygget missats. Utvecklingen vid Kärramölla visar att kalkdosen i åtgärdsområdet bör kunna sänkas. 0,5 0,4 Alkalinitet, mekv/l ,3 0,2 0, Årsmedelvärden av och alkalinitet i Stensån vid Kärramölla Staplarna visar max- och minvärden för respektive år. Biologiska resultat Bottenfauna Bottenfauna undersöks på två lokaler i Stensåns huvudfåra samt i biflödet Klippebäcken. I huvudfåran har försurningspåverkan bedömts som obetydlig sedan Artantalet är högt på bägge lokalerna. Naturvärdet är mycket högt vid Kungsbygget, som är den längst uppströms liggande lokalen. Vid provtagningen 2009 noterades en rödlistad art samt flera ovanliga arter (Ekologgruppen 2010). Biflödet Klippebäcken har bedömts som starkt påverkat av försurning under samma period.

26 24 Åtgärdsplan för Hallands län Elfiske Ett partiellt vandringshinder är beläget just uppströms Stensåns utflöde i Sjöaltesjön. Årliga elfisken genomförs på tre lokaler i huvudfåran nedströms Sjöaltesjön, samt uppströms vart tredje år på lokalen Stensån ovan kalkdoseraren. I biflödet Klippebäcken utförs elfisken årligen. Laxungar förekommer i goda tätheter på alla lokaler i Stensåns huvudfåra, samt numera även i biflödet Klippebäcken. Det finns indikationer för att tätheten av flersomriga laxungar påverkas negativt av att laxparasiten Gyrodactylus salaris som förekommer i Stensån. Dock har den negativa trenden för flersomriga laxungar i huvudfåran brutits de senaste åren. Öring förekommer i ordinära/sparsamma tätheter på lokaler med lax, medan lokalen uppströms doseraren visar på ett rikligt bestånd av strömlevande öring. Den rödlistade flodnejonögat fångades 2002 vid Åstarps bro, havsnejonöga förekom 2008 (Söderman & Ljunggren 2008). Flodkräfta förekom 1999 i Stensån, dock har endast signalkräfta påträffats under senare år. En uppskattning utifrån sportfiskets laxfångster i Stensån tyder på att mängden leklax har varit relativt god de senaste två åren. Även okulära studier vid lekområdena kring Kungsbygget i oktober- november 2008 och 2009 under laxens lektid styrker detta (Hans Schibli muntl). Nätprovfiske Sjöaltesjön och Svarta sjö provfiskades Sjöaltesjön hade då liksom 1997 en artrik fiskfauna med förekomst av sju fiskarter och en väl fungerande nyrekrytering av mört (Ljunggren 2003). Abborrpopulationen hade ökat i antal sedan 1997, tidigare var mörten överlägsen i numerär. Även i Svarta sjö finns rikligt med mört. Behov av biologisk återställning Vid Drakabygget är det sedan våren 2010 fri för passage för vandringsfisk då Stensån rinner fritt genom dammvallen. Kärramölla kraftverk startades 2002 på nytt efter att ha varit avstängt sedan Vattendom saknas. I Klippebäcken behöver en betongklack åtgärdas (nedströms vägtrumman vid Jonstorp) vilken utgör ett partiellt hinder vid lågvattenföring. Stensån biotopinventerades 2008 från Drakabygget upp till Vemmentorpasjön med förslag till åtgärder (Pärlklint 2008). Lekområden behöver skapas, uppväxtplatser återställas och al planteras vid öppna områden. Vandringshindret vid dämmet uppe vid Vämmenstorpsjön behöver åtgärdas så att laxfisk och ål kan passera vidare upp i vattensystemet. Ett partiellt dämme nedströms Vemmestorpasjön behöver också åtgärdas. Ålkistor nedströms dammen på fastigheten Mattarp 2:11 utgör ett definitivt vandringshinder för laxfisken. Det finns även övriga partiella dämmen och trummor som bör åtgärdas. Genomförda och planerade förbättringar och åtgärder inom åtgärdsområdet Genomförda En förstudie för anläggande av fiskväg vid Drakabygget samt inventering av reproduktionsområden uppströms genomfördes Text Planerade Inga utöver vad pågående revidering av detaljplan kommer att föreslå. Bland de önskemål som kommunen framfört kan nämnas förstärkt kalkning i Svartasjön, bäckkalk-

27 Åtgärdsplan för Hallands län 25 ning (granuler) i Klippebäcken/Fladaltebäcken, justering av doseraren och eventuella åtgärder i Lilla Stensån. Referenser Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Hallands län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 47 vattendragslokaler, samt naturvärdesinventering vid ytterligare 20 lokaler. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2010:3. Ljunggren, J Provfiskade sjöar i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:2. Pärklint, L.-G Rapport av förstudie för anläggande av fiskväg vid Dallsmölla Drakabygget samt inventering av reproduktionsområden och dess värde i Stensån upp till Vemmentorpasjön, Örkelljunga kommun. Stibe, L. & Schibli, H Vattenkemisk effektuppföljning i kalkade sjöar och vattendrag i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län, Meddelande 2010:4. Söderman, M. & Ljunggren N Inventering av havs-och flodnejonöga i Halland Länsstyrelsen i Hallands län, Meddelande 2009:19.

28 26 Åtgärdsplan för Hallands län Åtgärdsområde Smedjeån (Åtg ) [µ [c [µ [µ [c [µ [c [µ [µ [µ [µ [^ [c [µ [c [µ [µ ElfiN6 [µ [c HAL-L4 [c [µ ElfiN7 13STA0257 Åtg Vtndrstr1 13STA0291 Åtg Vtndrstr2 HAL-L5 ElfiN5 13STA0384 [µ [c [µ [µ [c [^[µ [µ [c % NF7 13STA NF NF10 13STA STA STA STA0375 % % % 12STA STA ,5 1 2 Km Åtgärdsområden Halland Målområde sjöar Målområde vattendrag Kalkade sjöar % Doserare Vattenkemi [c Bottenfauna Nätprovfiske [µ Elfiske [^ Kiselalger

29 Åtgärdsplan för Hallands län 27 Huvudman Bidrag Kommuner Huvudflodområde Status Laholms kommun 100 % Laholm, Örkelljunga 98 Lagan Pågående Beskrivning Smedjeåns avrinningsområde är 280 km². Smedjeån mynnar i Lagan vid Åmot. Fram till den nedersta målpunkten Tormarp är det 143 km2 som avvattnas. Åtgärdsområdet omfattar doserarkalkning av Storesjö i Skåne från två doserare, samt båtkalkning av Grötsjön och Oxhultasjön i Halland som avrinner till Smedjeån och vidare till Lagan. Innan kalkning var Smedjeån försurningspåverkad och mörtbeståndet i Grötsjön utslaget. Grötsjön har sodabehandlats 1993 med 80 ton soda i brikettform, men effekten var svag och behandlingen har inte upprepats. Numera kalkas sjön åter med kalkstensmjöl. Smedjeån är av riksintresse för naturvården och delar ingår i Natura Smedjeån utgör en av två lokaler i Halland för den rödlistade grönlingen (Barbatula barbatula) och dessutom förekommer havsnejonöga (Petromyzon marinus) och flodnejonöga. Dessutom utgör Smedjeåns avrinningsområde det enda reproduktionsområdet av betydelse för vild lax och havsöring i Lagansystemet, då Lagans huvudfåra är utslagen som laxproducent på grund av vattenkraftsverksamhet. Den regionalt sällsynta färnan förekommer. Bottenfaunan har mycket högt naturvärde och nyckelbiotoper är knutna till vattendraget. Strömstare förekommer vintertid och kungsfiskare häckar i avrinningsområdet. Smedjeån är viktig för sportfisket samt en viktig smoltproducent för sportfisket i Lagan. Fiskevårdsområde för Smedjeån är bildat och allmän upplåtelse av fisket sker. Flodpärlmussla finns i Smedjeån sedan 2009 då den återintroducerades uppströms Värestorps kvarn. Musslorna kom från Lagans huvudfåra, där de är under utrotningshot. Från och med 2005 ansvarar Länsstyrelsen Halland för all kalkning inom Smedjeåns avrinningsområde och från och med 2005 är Laholms kommun huvudman för all kalkning inom avrinningsområdet. Mål och målområden Tabell: Målområden i åtgärdsområdet Smedjeån. Beteckning Namn Typ Ha/ Skydd Motiv - Areal Arealdos, kg/ha/år Åtg Vtndrstr1 Smedjeån, Tormarp km mål ha Dos Sjö Våtm Grötsjön Sjö 39,1 Mört, friluftsliv , Oxhultasjön Sjö 180,3 Mört, friluftsliv ,8 7,6 Åtg Vtndrstr2 Smedjeån, Skråmered Vdr 14,4 Lax, grönling, flodpärlmussla (nedströms), Ibisia marginata, Nor- 6, ,1 6,5 mandia nitens Vdr 8,2 Lax, grönling, flodpärlmussla (återintroducerad), Ibisia marginata, Rhithrogena germanica, Normandia nitens 6, ,9 5, Store Sjö Sjö 185,8 Mört ,9 Försurningsbedömning målområden Tabell: Försurningsbedömning av målområden i åtgärdsområdet Smedjeån. Beteckning Målområdets namn innan kalkning okalk Oorg Al (ug/l) Grötsjön 4,5 4,7 1,8 Δ

30 28 Åtgärdsplan för Hallands län Beteckning Målområdets namn innan kalkning okalk Oorg Al (ug/l) Oxhultasjön 5,5 5,7 1, Store sjö 4,9 5,1 1,8 Åtg Vtndrstr2 Smedjeån, Skråmered 5,3 5,5 1,0 Åtg Vtndrstr1 Smedjeån, Tormarp 5,9 22 0,8 Kalkningsplanering Tabell: Objekt som kalkats under perioden och objekt som ska kalkas Beteckning X Y Åtgärdsobjekt Spridda mängder Planerat Me- Me tod del Björnhult kdos DOS KM Grötsjön BÅT KM Jännaholm DOS KM kdos Oxhultasjön BÅT KM Doserarbeskrivning De två doserarna uppströms Store sjö är båda av typen Boliden/Kemira. Doseraren i Smedjeån (Jennaholm) renoverades 1998, då flödesstyrning installerades. Doseraren fungerar inte tillfredsställande. Doseraren i Björnhult fungerar inte heller tillfredsställande. Driftstörningarna behöver åtgärdas och tillsynen förbättras. Tabell: Doserarbeskrivning. ID X Y Namn Start Fabrikat Skruv Torr/ Drift Flödes- Fjärrår våt styrning larm Björnhult kdos 1989 Kemira Nej Torr El Ja Nej Jännaholm kdos 1985 Kemira Ja Våt El Ja Ja Effektuppföljning Tabell: Vattenkemiska och biologiska provtagningspunkter i åtgärdsområdet Smedjeån. Beteckning X Y Stationsnamn Typ Antal HQ Antal LQ Δ Frekv biologi HAL-L Smedjeån, Oxhult BF-vdr 1/3 HAL-L Smedjeån, Tormarp BF-vdr 1/1 ElfiN Oxhultasjön utlopp EF-vdr 1/1 ElfiN Smedjeån Ränneslöv EF-vdr 1/1 ElfiN Smedjeån Tormarp EF-vdr 1/1 NF Grötsjön NF-sjö 1/10 NF Oxhultasjön NF-sjö 1/10 NF Store sjö NF-sjö 1/5 13STA Grötsjön utlopp VK-sjö 2 13STA Oxhultasjön utlopp VK-sjö 4 12STA Björnhultsbäcken (Smedjeån) VK-styr 6 nedströms doserare 12STA Björnhultsbäcken (Smedjeån) VK-styr 6 uppströms doserare 12STA Smedjeån (Store sjö) nedströms VK-styr 6 doserare 12STA Smedjeån (Store sjö) uppströms VK-styr 6 doserare 13STA Smedjeån Hishult VK-styr 4 13STA Smedjeån 650 m nedströms Store sjö VK-vdr 2 Anm

31 Åtgärdsplan för Hallands län 29 Beteckning X Y Stationsnamn Typ Antal HQ Antal LQ Frekv biologi Anm 13STA Smedjeån Skråmered VK-vdr 8 4 RMÖ 13STA Smedjeån Tormarp VK-vdr 8 4 Vattenkemiska resultat Smedjeån (Store sjö) uppströms doserare 0,25 mål max HQ Alk Stationen ligger uppströms en av två doserare som kalkar upp Store sjö och därmed Smedjeåns övre delar mellan Oxhultasjön och Store sjö. Vattenkvaliteten är mycket variabel och alkaliniteten är ofta lägre än rapporteringsgränsen på 0,01 mekv/l. har vid dessa tillfällen som lägst uppmätts till 4,7. Genom kalkningen höjs i Smedjeån innan inflödet i sjön med i genomsnitt 0,3 enheter och alkaliniteten med 0,06 mekv/l. Provtagningsfrekvensen bör ökas för att ge bättre förutsättningar att styra doseringen. Björnhultsbäcken uppströms doserare 0,25 mål max HQ Alk Björnhultsbäcken rinner in i Store sjös nordöstra del. Vattenkemin uppvisar i stort sett samma mönster som uppströms doseraren i Smedjeån (se ovan) och även här noteras tidvis alkalinitet som är lägre än rapporteringsgränsen. Genom kalkningen höjs i bäcken innan inflödet i sjön med i genomsnitt 0,5 enheter och alkaliniteten med 0,13 mekv/l. Provtagningsfrekvensen bör ökas för att ge bättre förutsättningar att styra doseringen.

32 30 Åtgärdsplan för Hallands län Smedjeån 650 m nedströms Store sjö 0,18 0,16 0,14 0,12 0,08 0,06 0,04 0,02 mål max HQ Alk -mål (oförändrat). Stationen är målpunkt för Store sjö. Mellan sjön och provtagningspunkten tillkommer några mindre biflöden som möjligen kan påverka vattenkvaliteten negativt. -målet har ändå tangerats eller överskridits under hela perioden. Grötsjön, utlopp mål max HQ Alk -mål (oförändrat). -värdet under perioden varierade mellan 6,4 och 7,2. Alkaliniteten varierade mellan 0,11 och 0,38 mekv/l. -värdet har legat betryggande över -målet under perioden. Alkaliniteten är konstant hög och sjön är uppenbart överkalkad. Det bör vara möjligt att sänka kalkdosen. 0,40 0,35 0,25 Oxhultasjön, utlopp 0,25 mål max HQ Alk -mål (oförändrat). Kalkdosen har varit konstant sedan Samtidigt har det skett en svag ökning av och -målet uppnås till synes utan problem.

33 Åtgärdsplan för Hallands län 31 Smedjeån, Skråmered 0,25 mål max HQ Alk -mål 6,2 (tidigare 6,3). -värdet har som lägst varit. Alkaliniteten varierade mellan 0,04 och 0,25 mekv/l. -värdet har med två undantag legat över det nya -målet. Stationen ingår i den regionala miljöövervakningen och provtas en gång per månad. Smedjeån, Tormarp 0,50 0,45 0,40 0,35 0,25 mål max HQ Alk -mål 6,2 (tidigare 6,3). Stationen är belägen längst ner i åtgärdsområdet och visar det samlade resultatet av kalkningarna. -värdet varierade under perioden mellan 5,8 och 7,2, de lägsta värdena uppmättes i januari Alkaliniteten varierade mellan och 0,46 mekv/l. -värdet har sedan januari 2005 legat över det nya målet på 6,2. Den långsiktiga tendensen för är stigande (se figur nedan) och antyder att kalkdosen bör kunna sänkas i detaljplanen för perioden

34 32 Åtgärdsplan för Hallands län 0,5 0,4 Alkalinitet, mekv/l 0,3 0,2 0, Årsmedelvärden av och alkalinitet i Smedjeån vid Tormarp Staplarna visar max- och minvärden för respektive år. Biologiska resultat Bottenfauna Bottenfauna undersöks på två lokaler inom åtgärdsområdet. Bägge lokalerna har bedömts som obetydligt påverkade av försurning sedan Vid Tormarp finns mycket höga naturvärden och en hög diversitet. Även lokalen vid Oxhultasjöns utlopp har högt naturvärde men artantalet 2009 var det lägsta på många år (Ekologgruppen 2010). Elfiske Årliga elfisken genomförs på två lokaler i målområdets nedre del samt vart tredje år vid Kornhult ovan Oxhultasjön. Framför allt lax förekommer i goda tätheter i målområdets nedre delar, medan fiskfaunan vid Kornhult är trivial, här finns endast sparsamt med mört och lake. Öring förekommer på laxlokalerna i sparsamma tätheter, liksom den rödlistade grönlingen. Grönlingen ökar i förekomst i jordbrukspåverkade delar av Smedjeån. Flodkräftan blev pestdrabbad i början av 1990-talet och synes numera vara utrotad. Havsnejonöga kan ofta ses vid lek under försommaren nedströms Ränneslövs kvarn. Överlevnaden av ensomriga till flersomriga laxar är sannolikt under den potentiella i Smedjeån och den skattade tätheten har fastlagts på en låg nivå sedan mitten av 1990-talet. Laxparasiten Gyrodactulus salaris förekommer i avrinningsområdet vilket synes inverka negativt på laxungarnas överlevnad. Nätprovfiske Fisket i Grötsjön 2001 visade att mörtreproduktionen fungerar och att mörten återkoloniserat sjön jämfört med fisket 1996, då endast en stor mört fångades (Ljunggren 2003). Store Sjö provfiskades 2008 och fisket visade att rekryteringen av mört varit svag under några år (Lennartsson 2008). Beståndet av mört var mindre och beståndet av abborre större jämfört med Även gärs, gädda och braxen fångades. Oxhultasjön fiskades 2010 och resultaten visar på god reproduktion och nyrekrytering för både abborre och mört.

35 Åtgärdsplan för Hallands län 33 Behov av biologisk återställning Smedjeåns huvudfåra har en mycket hög grad av fragmentisering med nio kraftverksdammar mellan Kornhult och Ränneslöv. Vid de fyra nedersta finns fiskvägar anlagda. Vid Horsabäck finns ingen lagstadgad minimitappning varför laxfiskereproduktionen i den gamla fåran nedströms dammen går om intet. Därutöver fungerar fiskvägen vid Horsabäck otillfredsställande och en utredning behöver göras för att utreda orsaken. Regleringen vid Oxhultasjön påverkar bland annat en fin sträcka på ca 200 meter som blir torrlagd. Inga vattendomar finns idag i Smedjeån, det enda som finns är ett protokoll för Oxhultadammen om urminnes hävd. Under hösten 2010 planeras en utredning utföras för att se över de rättsliga förutsättningarna för en ordnad vattenreglering och vattenhushållning i Smedjeån. För att få en bättre fiskpassage behöver nuvarande fiskvägar ses över/åtgärdas (bla vid Ränneslövs kvarn och Värestorps kvarn) samt vid de platser där fiskvägar och vattendomar saknas. En diskussion har inletts med ägarna till Värestorps kvarn (2010). Genomförda och planerade förbättringar och åtgärder inom åtgärdsområdet Genomförda Vid revideringen av detaljplanen för perioden skedde ingen förändring av den totala kalkningsinsatsen, utan bara en omfördelning av kalkmängderna i de två doserarna. I planen föreslogs också en ny doserare nedströms Oxhultasjön för att få en acceptabel vattenkvalitet med hänsyn till laxreproduktion och planerad återintroduktion av flodpärlmussla. De vattenkemiska resultaten tyder dock på att detta inte är nödvändigt. Genom ÅGP (Åtgärdsprogram för hotade arter) har återintroduktion av flodpärlmussla gjorts i Smedjeån. En förstudie avseende utrivning eller byggande av fiskväg vid Värestorps kvarn har genomförts. Planerade Inga planerade utöver sedvanlig revidering av detaljplan. Utrivning alternativt byggande av fiskväg vid Värestorps kvarn. Referenser Ekologgruppen Bottenfaunaundersökning i Hallands län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 47 vattendragslokaler, samt naturvärdesinventering vid ytterligare 20 lokaler. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2010:3. Lennartsson, T Nätprovfisken i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2008:15. Ljunggren, J Provfiskade sjöar i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:2. Stibe, L. & Schibli, H Vattenkemisk effektuppföljning i kalkade sjöar och vattendrag i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län, Meddelande 2010:4.