Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Transkript

1 1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten Vattenenheten Kommunernas Miljökontor Fiskevårdsföreningen KSFK Hällefors fiskevårdsförening Bilagor: Nyckeltalsredovisning Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 213, kalkning av sjöar och vattendrag () Verksamhetsberättelsen är utformad i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer. 1. Sammanfattning Kalkningsåtgärder har under år 213 genomförts där det varit motiverat med kalkning och som ingår i planen. Länsstyrelsens plan för kalkningsverksamheten har från och med 28 genomgått en omfattande revidering och med uppdateringar varje år. Biologisk återställning har haft den aktivaste perioden de senaste sex åren sedan verksamheten startade Effektkontrollen har under året utförts enligt plan. Under 213 har totalt ton kalkstensmjöl spridits i 3 sjöar och på 36 våtmarker. Dessa åtgärder har kostat totalt 3,2 miljoner kronor, varav 2,85 miljoner kronor finansierats med statsbidrag och,39 miljoner kronor finansierats av intressenter. Under 213 genomfördes eller påbörjades biologiska återställningsåtgärder inom flera åtgärdsområden som t.ex. utrivning av vandringshinder, mörtutsättningar med mera. Totalkostnaden för fysiska åtgärder och förundersökningar har varit kr varav kr finansierats med statsbidrag för biologisk återställning och kr finansierats av huvudman och andra intressenter. Den vattenkemiska måluppfyllelsen har förbättrats de senaste sex åren och är nu på en bättre nivå än tidigare. Att vattenkemin nu visar goda målresultat bedöms som en följd av den nya kalkningsstrategin att kalka med mindre mängder per tillfälle, men oftare samt att våtmarkskalkningar ersatt doserarkalkningar. Den kemiska effektkontrollen visar en måluppfyllelse på 95 % beräknat på sjöareal, 89 % gällande antal sjöar samt 88 % beräknat på vattendragens längd. En kvalitetshöjning gällande effektuppföljning är att vattenundersökningarna 213 har kompletteras med analys av aluminium, kalcium och magnesium. POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se

2 2 (17) I likhet med tidigare år syns inte någon märkbar förändring av resultaten från de biologiska undersökningarna, vilket innebär att någon negativ påverkan av försurningen inte har konstaterats vid dessa undersökningar. Generellt blev 213 något nederbördsfattigare än normalt i länet. Bland enskilda månader sticker mars ut som torr eller mycket torr och juni som nederbördsrik på de allra flesta håll. Nedfallet av svavel har minskat signifikant under det senaste decenniet. När det gäller kvävenedfall är det svårt att se någon tydlig trend. Trots den minskande försurningsbelastningen noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsstatus. Detta beror på att markens förråd av buffrande ämnen (t.ex. kalcium och magnesium) har minskat successivt. En orsak till den långsamma återhämtningen är också ett allt intensivare skogsbruk. Enligt forskarna står skogsbruket för ungefär hälften av bidraget till försurningen. Ökad tillväxt och ökat uttag av biomassa gör att de ämnen som är viktiga för återhämtningen från försurning förs bort från skogsmarken. Dessutom kan kväve börja läcka när skogens förmåga att ta upp kväve överskrids, vilket leder till ytterligare försurning. Pelle Grahn har under året arbetat med verksamhetens kalkningsplanering, kalkningsbidragshantering och uppföljning, Daniel Bergdahl med biologisk återställning och Mikael Nyberg har ansvarat för genomförandet av vatten- och biologiska undersökningar. 2. Vattenföring och årets väder Källa: SMHI Vi fick vänta till mitten av april innan våren behagade komma på riktigt. Men resten av året dominerades av övervägande varmt väder. Vädret var till en början rätt odramatiskt, men från slutet av oktober inleddes en mycket stormig period. 213 blev ett varmt år. Men bland annat ovanligt kyligt väder i mars bidrog till att året inte kan mäta sig med de allra varmaste åren historiskt sett. Så sent som 211 var det varmare. 213 hamnar preliminärt på nittonde plats bland de varmaste åren sedan 186. Generellt blev 213 något nederbördsfattigare än normalt i länet. Bland enskilda månader sticker mars ut som torr eller mycket torr och juni som nederbördsrik på de allra flesta håll. För vattenföringen i länets södra delar exemplifieras data i Figur 1 från Undens utlopp, där vattenföringen var i det närmast normalt januarifebruari och under det normala från och med mars. Normalvärden för vattenföring avser här perioden

3 3 (17) Undens utlopp, MQ/månad Medelvattenföring [m³/s] Medelvattenföring [m³/s] Medelvattenföring [m³/s] 212 Medelvattenföring [m³/s] 213 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 1. Medelvattenföring per månad från Undens utlopp. För vattenföringen i länets norra delar exemplifieras data i Figur 2 från Mångsälven, där vattenföringen generellt var under eller nära det normala. Normalvärden för vattenföring avser här perioden Mångsälven, MQ/månad Medelvattenföring [m³/s] Medelvattenföring [m³/s] 212 Medelvattenföring [m³/s] 213 Medelvattenföring [m³/s] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 2. Medelvattenföring per månad från Mångsälven. 3. Genomförda kalkningsåtgärder under året Länsstyrelsen erhöll de bidragsmedel som ansöktes hos Havs- och vattenmyndigheten. Alla sjöar där det varit motiverat med kalkning och som ingår i planen har åtgärdats.

4 4 (17) Under 213 har totalt ton kalk spridits i 3 sjöar och på 36 våtmarker. Dessa åtgärder har, inklusive spridningskontroll, kostat totalt kronor, varav kronor finansierats med statsbidrag och kronor finansierats av intressenter. Under året har samtliga sex doserare i länet varit avställda. En doserare har avvecklats under året. Att de avställda doserarna inte varit i drift beror på att antingen så har vattenkemin varit tillfredsställande i respektive målområde eller att våtmarkskalkning genomförts uppströms doserarna. Försök till kvalitetshöjande åtgärder genom kalkningen har utförts på 32 våtmarker som tidigare inte har kalkats. Spridna kalkmängder uppdelat på kalkmedel, metod samt kostnader (exklusive spridningskontroll och administration) Typ Metod Kalkmedel Mängd (ton) Totalkostnad (kr) Varav ej statsbidrag (kr) Doserare Doserare - Sjö Båt Kalkstensmjöl 1 911, <,2 mm Sjö Flyg Kalkstensmjöl 1 514, <,2 mm Sjö Flyg Fuktad 13, Grovkalk,2-1, mm Sjö Fordon - Våtmark Flyg Fuktad 252, Grovkalk,2-1, mm Summa 3 691, Antalet pågående, vilande och avslutade åtgärdsområden Jämfört med 212 har 8 ytterligare åtgärdsområden avslutats under 213. Åtgärdsområde Antal Pågående 8 Vilande 11 Avslutade 16 Summa: 17 Jämförelse av 213 års kalkningar med tidigare år Under 213 har totalt ton kalkstensmjöl spridits i 3 sjöar och på 36 våtmarker. Sedan 23, då den nya kalkningsstrategin trädde i kraft,

5 5 (17) har kalkade sjöar per år ökat både i antal och i förhållande till mängd kalk t.o.m. 25. Att färre sjöar kalkades per år tidigare beror på att en sjö kalkades ungefär vart femte år. Efter revidering av planen 28 kalkas ungefär lika många sjöar som de tre föregående åren men med mindre mängd kalk per sjö (Figur 3). Antalet kalkdoserare har minskat sedan 23 då 16 doserare var aktiva. Under året har samtliga sex kvarvarande doserare i länet varit avställda. Kalkningsmängd/metod och kalkade sjöar Ton kalk År Antal sjöar Båt Helikopter Doserare Fordon Antal sjöar Figur 3. Kalkningsmängd per metod, total kalkningsmängd och antal sjöar som har kalkats hittills sedan 21. Doserarkalkning har successivt minskat och saknas från och med 212. Ingen fordonskalkning har utförts och Den genomsnittliga kalkmängden som spreds under året var ca 1 ton per sjö. Den genomsnittliga kalkmängden per sjö har varit på samma nivå sedan år 25. Före 25 har Den genomsnittliga kalkmängden per sjö varit avsevärt större (Figur 4). Genomsnittlig kalkningsmängd (ton) per sjö och år ton/sjö År Figur 4. Genomsnittlig spridd kalkmängd per sjö och år sedan 21.

6 6 (17) Kalkningarna 213, inklusive våtmarkskalkning, har kostat totalt 3,2 miljoner kronor, varav 2,85 miljoner kronor finansierats med statsbidrag och,39 miljoner kronor finansierats av intressenter. I Figur 5 visas kalkningskostnad per metod, totalkostnad och antal kalkade sjöar sedan 21. Kostnader/metod och kalkade sjöar tusen Kronor Antal sjöar År Båt Helikopter Doserare Fordon Antal sjöar Figur 5. Kalkningskostnad per metod, totalkostnad och antal kalkade sjöar sedan 21. Den genomsnittliga kalkningskostnaden under året var ca 12 kr per sjö. T.ex. 21 var kostnaden per sjö ca 26 kr. Kalkningskostnaden per sjö har varit lägre under de senaste åren jämfört med åren (Figur 6). Den lägre kostnaden beror främst på de minskade kalkgivor som följer av att kalkning under senare år sker varje år i respektive sjö. En annan orsak som troligen medverkat till lägre kostnader är att mer än en helikopterentreprenör än tidigare deltagit i upphandlingar, vilket bedöms att andra konkurrensensförutsättningar gällt under senare år. Genomsnittlig kalkningskostnad (kr) per sjö och år kr/sjö År Figur 6. Genomsnittlig kalkningskostnad per sjö och år sedan 21.

7 7 (17) Våtmarkskalkning har ökat under senare år Åren genomfördes kalkning på 1till 3 våtmarker per år. Genom försök till kvalitetshöjning för bättre kalkeffekt genomfördes kalkningar på 5 våtmarker 211, 19 våtmarker 212 och 36 våtmarker 213. I stort sett alla dessa är initialåtgärder, d.v.s. nästa gång dessa våtmarker kalkas blir det med mindre mängd per objekt än första gångs kalkningen. Se även nedan under rubriken Övrigt om kalkning. Övrigt om kalkning Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret framgår delvis av bifogad Nyckeltalsredovisning, där det dock inte framgår att de totala arbetskostnaderna för Länsstyrelsen var ca 121 kronor för planering/ utvärdering/bidragsadministration gällande kalkningsverksamheten. Kostnaderna för Planering m.m. har i sin helhet finansierats från Länsstyrelsens övriga anslag. Vår insats för att administrera verksamheten har varit ca 9 personveckor. Under 27 och 21 utfördes omfattande revideringar och uppdateringar av kalkningsplanen. Kalkningsstrategin i den reviderade planen har tillämpats från och med 211 års verksamhet. T.ex. har omdisposition av kalkgivor genomförts, vilket inneburit att tidigare kalkgivor i sjöar med omsättningstid <,3 år har flyttas uppströms. Under har nya våtmarkskalkningsobjekt projekterats och åtgärder genomförts, bl.a. för att få en jämnare vattenkemi, reducera befintliga doserare samt att förbereda kalkningar i vattendragsförekomster som tidigare inte har kalkats och som saknar sjöar uppströms. Nederbördsmängder och avrinning för åren och 213 har i genomsnitt varit nära det normala. 212 var dock nederbörden ca 3 % mer än normalt. Nedfall av försurade ämnen för åren är i genomsnitt i det närmaste oförändrade, men ca 3 % lägre än under 199-talet. Att nedfallet av försurande ämnen inte nämnvärt förändrats under har medfört att planerade kalkmängder inte ändrats. 4. Effektuppföljning och resultat Några förändringar har genomförts av effektuppföljningsstrategin i programmet för vattenkemisk effektuppföljning. Skillnaden jämfört med tidigare år är att analys av oorganiskt aluminium har påbörjats under 213 i främst vatten med ph-mål 5,6 och att även kalcium och magnesium analyseras. I programmet om biologisk uppföljning genom provfiske och bottenfauna (uppdaterad ) gjordes inga bottenfaunaundersökningar 213. Programmet Miljöövervakning av flodpärl-

8 8 (17) musslor utfördes enligt gällande program (uppdaterad för perioden ). Vattenföring och vattenprovtagning En svårighet under året har varit att ta vattenprov i samband med högflöden. Undersökningarna på våren utfördes direkt efter islossning, men vårfloden inträffade före och under islossning. Undersökningarna på hösten utfördes både under högflödet och direkt efter högflödet. Dessutom inträffade en högflödesperiod under december. I Figur 7 visas exempel från Sågkvarnsbäcken på tidpunkter för provtagning relaterat till flödet. Vattenföring, m³/s 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Vattenföring och vattenprovtagningar - Sågkvarnsbäcken jan 31-jan 1-mar 31-mar 3-apr 3-maj 29-jun 29-jul Figur 7. Tidpunkter för vattenprovtagning relaterat till flödesförhållande i Sågkvarnsbäcken. 28-aug 27-sep 27-okt 26-nov 26-dec Vattenföring Provtagning Vattenkemiska resultat och måluppfyllelse Under våren och hösten 213 har ca 7 vattenprover analyserats och från 295 stationer. Resultaten har vidarebefordrats till SLU för inläsning i nationellt dataregister. Datauttag ska senare bli möjligt att utföra via Internet (SLU). Av undersökta stationer är 2 målområdesstationer och 94 kontrollstationer (s.k. Styrpunkter). Den kemiska effektkontrollen visar att 89 % av ph-målen uppfylldes i de undersökta målområdesstationerna, 95 % beräknat på sjöareal, 89 % antal sjöar samt 88 % beräknat på vattendragens längd (Fig. 8).

9 9 (17) Vattenkemisk måluppfyllelse Procent Antal sjöar Sjöyta Längd vattendrag År Figur 8. Vattenkemisk måluppfyllelse Oorganiskt aluminium har analyserats på ett flertal sjöar/vattendrag med ph-mål 5,6. Två av resultaten från senhösten visar > 5 ug/l. Sambandet mellan Al-Oorg och ph (generellt gäller att högre ph har lägre Al-Oorg, lägre ph har högre Al-Oorg) från undersökningarna visas i Figur 9. ph 7 6,5 6 5,5 5 Samband mellan ph och Al oorganiskt 4, Aluminium oorganiskt, ug/l Figur 9. Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium från sjöar/vattendrag med ph-mål 5,6. Mer om de vattenkemiska undersökningarna redovisas under kapitel 6. Biologiska resultat och måluppfyllelse Elfiske har utförts av Länsstyrelsen i åtta kalkpåverkade vattendrag, vilka också är målområden, där sju vattendrag visar god status och ett vattendrag otillfredsställde status (Fig. 1). Dessutom har konsulter och Sävenfors vattenbruksskola tillsammans utfört elfisken i 21 kalkpåverkade vattendrag. Flertalet i de sistnämnda fiskena ingick i ett projekt för att bedöma påverkan från vandringshinder och redovisas inte i verksamhetsberättelsen.

10 1 (17) Antal vattendrag Stausklassning från elfiskeundersökningar, målområden År Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Figur 1. Statusklassning olika år från elfisken i målvattendrag. Nätprovfiske har utförts i Långsjön som ingår i programmet IKEUkalkavslut. Undersökningarna utförs varje år sedan 1993 och har visat god eller hög status alla år utom 1999 (måttlig status) och (otillfredsställande status). Undersökning av flodpärlmusslor har utförts i tre vattendrag. Från samtliga vattendrag påträffandes levande musslor med storleken < 5 mm. Mer om de biologiska undersökningarna redovisas under kapitel Biologisk återställning Totalkostnaden för fysiska åtgärder och förundersökningar har varit kr varav kr finansierats med statsbidrag för biologisk återställning och kr finansierats av huvudman och andra intressenter. Arbetet med biologisk återställning runt sjön Unden har fortsatt. En markägare rev fyra dammar i Fräsebäcken under 213 med medel från Naturskyddsföreningens Bra miljövalsfond. Utrivning av två dammar i Sågkvarnsbäcken projekterades och en utredning om biotopvårdsinsatser i Åsebolsbäcken togs fram. Imälven är snart fri från vandringshinder. Endast två definitiva vandringshinder finns kvar. Planen är att båda dessa ska rivas ut under 214. Huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen för utrivning av den f.d. kraftverksdammen vid Utterbäck är inbokat den 2 juni 214. Mörtutsättningar har genomförts i tre sjöar; Storsjön, Lillsjön och Långsjön. Mörtutsättningar har gjorts i Storsjön och Lillsjön under två år och

11 11 (17) följs upp med provfisken under 215. I Långsjön kommer mörtutsättningar inte genomföras under 214, eftersom ingen finansiering finns. Återintroduktion av mört har genomförts i samarbete med yrkesfiskare från Hjälmaren och en fiskodlare som transporterat mörten. I Skagersholmsån har Trafikverket tillsammans med Laxå kommun rivit en damm och bytt en heltrumma till en halvtrumma. Trafikverket finansierade hela projektet. Sveaskog har dessutom anlagt en fiskväg vid Anderstorpsdammen. Biotopvårdsinsatser har genomförts i Flosjöbäcken och Lekhytteån. I båda dessa vatten finns flodpärlmussla. Arbetet i Flosjöbäcken avslutas under 214. Projektering av fiskvägar har gjorts vid en damm i Skagersholmsån och en damm i Bondabrobäcken. Uppföljning av åtgärder Länsstyrelsen har under 213 genomfört över 8 elprovfisken för att följa upp åtgärder, identifiera åtgärdsbehov och för att få en referens inför åtgärder. Uppföljningen är mycket viktig för att kunna säkerställa åtgärdernas funktion men också för att motivera huvudmän till åtgärder på andra platser. 6. Analys och bedömningar Sammanfattning av den administrativa verksamheten Alla utförda kalkningsåtgärder och dess kostnader har registrerats i den nationella kalkdatabasen. Analysresultat från den vattenkemiska effektkontrollen har vidarebefordrats till nationell datavärd. Data om biologisk återställning har registrerats i den nationella restaurering-/åtgärdsdatabasen. Elfiskeresultaten har vidarebefordrats till nationell datavärd. Länsstyrelsen har samordnat 18 intressenters upphandling av kalkningsåtgärder. Länsstyrelsen har informerat huvudmännen om resultaten från de vattenkemiska och ska informera om de biologiska undersökningarna när rapport har tagits fram. 3 ärenden har handlagts under året. Åtgärdsplanen för kalkningsverksamheten har uppdaterats för att 214 års verksamhet.

12 12 (17) Under året har följande rapporter utgivits som berör kalkningsverksamheten, försurning, m.m.: Elfiske i regleringspåverkade vattendrag i Örebro län 212. Länsstyrelsen i Örebro län. 213:3, 12 sid. Bergdahl, D. (Red.), 213. Fiskundersökning i 14 vattendrag i Örebro län 212 med sammanfattning av 91 elfisken Länsstyrelsen i Örebro län. 213:7, 59 sid. Grahn, P., 213. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september IVL. B 295, 5 sid. Phil Karlsson, G., et al., 213. Nederbördskemi - mätningar från krondropp och öppet fält Delprogram inom Regional miljöövervakning. 9 sid. Dnr Grahn, P., 213 Trendsjöar och trendvattendrag. - Delprogram inom Regional miljöövervakning. Dnr sid. Grahn, P., 213. Effektuppföljningen Vattenkemi: Den vattenkemiska måluppfyllelsen har förbättrats de senaste sex åren och är nu på en bättre nivå än tidigare. Att vattenkemin nu visar goda målresultat bedöms som en följd av den nya kalkningsstrategin att kalka med mindre mängder per tillfälle, men oftare samt att våtmarkskalkningar ersatt doserarkalkningar. Ambitionen är att måluppfyllelsen ska förbättras ytterligare. De sjöar/vattendrag som inte uppfyllt målet har generellt,1-,2 phenheter mindre värde än angivet målvärde. De sjöar/vattendrag som inte uppfyllde målet har kalkats efter undersökningen eller kommer att inom ett år efter undersökningen. Oorganiskt aluminium har analyserats på ett flertal sjöar/vattendrag med ph-mål 5,6. Två av resultaten visar > 5 ug/l. Dessa prov är tagna under senhösten i Övartjärnsbäcken med Al-Oorg-halterna 6 ug/l (ph 5,8) och 7 ug/l (ph 4,7) i Orobäcken. Under tidigare år har sjökalkning utförts uppströms Övartjärnsbäcken. Under 214 planeras våtmarkskalkning i bäckens tillrinningsområde. Orobäcken har inte varit kalkpåverkad före 213, men våtmarkskalkning har utförts sommaren 213. Att Orobäcken inte åtgärdats tidigare beror på att det inte funnits något intresse för vattendraget, men efter Vattendirektivets införande så är bäcken en s.k. Vattenförekomst. Orobäcken ligger uppströms sjön Aspen och ingår i Aspens åtgärdsområde. En kvalitetshöjning gällande effektuppföljning är att vattenundersökningarna 213 har kompletteras med analys av aluminium, kalcium och magnesium.

13 13 (17) Att utföra vattenundersökningar i samband med högflödesprov är en ambition som alltid eftersträvas, men är inte alltid lätt att uppfylla. Det kan skilja 2-3 veckor mellan södra och norra Örebro län när det gäller tidpunkt för islossning och vårflod. Ibland sker vårflod före och under islossning, vilket tidsmässigt inte är representativt för vattenundersökning gällande försurning. Detta skedde 213, d.v.s. att vårflod uppstod före och under islossning, vilket innebar att vårundersökningen utfördes efter högflöde. Höstundersökningarna bedöms dock som att de utfördes i nära samband med högflöde. Biologi: Nätprovfiske i Långsjön som ingår i programmet IKEUkalkavslut har visat otillfredsställande status både 212 och 213, men god eller hög status alla år sedan 1993 utom 1999 (måttlig status). Om det beror på återförsurning bedöms för tidigt att konstatera, bl.a. därför att de vattenkemiska undersökningarna inte visar ph-värden minder än 6,, dock med undantag från vintrarna då ph kan vara någon tiondel under ph 6,. I likhet med tidigare år syns inte någon märkbar förändring av resultaten från elfiskeundersökningarna, vilket innebär att någon negativ påverkan av försurningen inte har konstaterats. Fräsebäcken visar otillfredsställande status, vilket bedöms bero på äldre (före 198-talet) försurningspåverkan och förekomst av vandringshinder. Vandringshindren har tagits bort efter elfiskeundersökningen. Positivt är att det finns tecken att flodpärlmussla har återetablerat sig i Flosjöbäcken, efter att ha varit försvunnen i mer än 25 år. I samtliga tre vattendrag som undersöktes påträffandes levande musslor med storleken < 5 mm. Sammanfattningsvis visar den biologiska effektkontrollen i vattendragen önskat resultat, d.v.s. någon stor negativ påverkan av försurningen har inte konstaterats. Nedfallet av försurande ämnen Källa:IVL Mätningar visar att nedfallet av försurande svavel har minskat de 15 år som undersökningar genomförts vid station Brohyttan (Figur 11). Mätningarna vid stationen upphörde hösten 26.

14 14 (17) Svaveldeposition-Brohyttan Öppet fält Krondropp Trend (Öppet fält) Trend (Krondropp) kg/ha /9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 Hydrologiskt år Figur 11. Årsmedelvärden och trend för nedfall av svavel vid Brohyttan (Fjugesta). När det gäller nedfall av kväve finns en antydan att det minskat under de 15 år som undersökningar genomförts (Figur 12). Kvävedeposition-Brohyttan Öppet fält Krondropp Trend (Öppet fält) Trend (Krondropp) kg/ha /9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 Hydrologiskt år Figur 12. Årsmedelvärden och trend för nedfall av kväve vid Brohyttan (Fjugesta) Även aktuella mätningar visar att nedfallet av försurande svavel har minskat mellan åren När det gäller nedfall av kväve finns inte samma tydliga tendens att det minskat under senare år, utan

15 15 (17) nedfallet samvarierar med nederbördsmängden. Mellan perioden oktober 28 - september 213 har nederbörd och nedfall av försurade ämnen varit i stor sett oförändrat vid våra två mätstationer (Figur 13). Nederbörd & Deposition via krondropp Svavel (S) Nederbörd Kväve (N) Nederbörd-medelvärde S och N, kg/ha Nederbörd, mm Hydrologiskt år Figur 13. Årsmedelvärden för nedfall av svavel och kväve samt nederbörd från våra två mätstationer i länet. Trots den minskande försurningsbelastningen noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsstatus. Detta beror på att markens förråd av buffrande ämnen (t.ex. kalcium och magnesium) har minskat successivt. Mätningar från länet visar att markvattnet i skogsmarken blev allt surare fram till ca år 25. En tendens till viss återhämtning var t.o.m. 211, men noteras lägre ph-värden (Figur 14). Försurningsstatusen är fortfarande på en bekymmersam nivå.

16 16 (17) ph i markvatten vid Örlingen ph 5,5 5,4 5,3 5,2 5,1 5, 4,9 4,8 4,7 ph (våren) Trend ph (våren) Figur 14. ph i markvatten (vårvärden) vid Örlingen (Hällefors kommun). Svavelemissionerna i Europa har minskat med 82 % sedan 199, vilket återspeglas i halterna av svaveldioxid i luft, nedfall av svavel till skog och halter av svavel i markvattnet. Det sura nedfallet har dock tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan marken återhämtar sig. Andelen försurade sjöar i Örebro län beräknas till 33 %. Detta är avsevärt över medelvärdet för Sverige, 1 %, samt även över länets regionala miljömål. Svavelnedfallet uppmätt som krondropp har minskat kontinuerligt sedan mätningarna i länet startades 1997, från ca 3-4 kg S/ha till i nuläget runt 1 kg S/ha. Mätningarna av markvattenkemi vid två platser i länet indikerar dock att det fortfarande föreligger betydande problem med försurning av skogsmarken. Baskatjoner (kalcium, magnesium, kalium, natrium) motverkar försurning och tillförs skogsmarken genom vittring och nedfall från luften, medan läckage till grundvatten och ytvatten, tillsammans med uttag av biomassa från skogen, bidrar till bortförsel av baskatjoner från skogsekosystemen. Beräkningar tyder på att uttaget av baskatjoner med biomassan vid avverkning med enbart stamvedsuttag i vissa områden i Örebro läns skogsmarker bidrar till en utarmning av baskatjonerna i skogmarkerna, i synnerhet i de norra delarna av länet. Om även GROT (grenar och toppar) tas ut vid avverkning riskerar uttaget av baskatjoner att bli avsevärt större. Kväveemissionerna från Europa har sedan 199 minskat med 47 % för kväveoxider och 25 % för ammoniak. För kvävenedfall är det svårare att påvisa tydliga trender. Interncirkulationen i trädkronorna gör att det ej går att använda krondroppsdata rakt av på samma sätt som för svavel. Det beräknade nedfallet av oorganiskt kväve till skogen vid två platser i Örebro län har dock minskat avsevärt sedan slutet av 199-talet. Tolkningen av dessa resultat kompliceras dock av att mätpunkterna delvis flyttats. Det summerade årliga nedfallet av oorganiskt och organiskt kväve till skogen i Örebro län beräknas i nuläget till mellan 5 och 7 kg N/ha som våtdeposition. Till det kommer torrdepositionen av kväve. Det

17 17 (17) totala kvävenedfallet till skogen i Örebro län ligger således sannolikt fortfarande över den kritiska belastningsgränsen för kväve, 5 kg N/ha. 7. Övrigt I december 26 påbörjade SLU ett arbete med att upprätta databas med kalkeffektuppföljning som under mitten av 28 blev klar i en testversion och som tidigare kunde nås på webben. Vi har levererat vattenkemidata till och med 213 enligt effektkontrollen. Negativt är att dessa data fortfarande inte tillgängliga på webben för oss eller andra som är intresserade. Vi har ett behov av att utveckla ett regionalt handläggarsystem för kalkningsverksamheten och vi ser det positivt om t.ex. förvaltningsgruppen för kalkdatabasen leder arbetet för att ta fram ett enhetligt system för att tillgodose ett sådant stöd. Peder Eriksson Enhetschef Pelle Grahn Vattenvårdshandläggare

18 Nyckeltal213.xls Nyckel 1 Nyckeltalsredovisning gällande budgetåret 213 Länsstyrelse: Örebro Nyckeltal 1: MÅLUPPFYLLELSE I AKTUELLA MÅLOMRÅDEN VATTENKEMI: Målet uppfyllt + Målet ej uppfyllt + Okänt resultat = Totalt målområden i länet ph-mål Vattendrag Längd: 61, ,5 14,4 75, ,5 km Sjöar Antal: st Yta: 6,6 225,8,1 11,1 6,7 236,9 km 2 Kommentar: På grund av att kalkning avslutats i vissa målområden samt att nya målstationer bildats under året så är inte del- och totalsummorna lika som tidigare år. Detta gäller även pågående och vilande målområden i Nyckel 2-3.

19 Nyckeltal213.xls Nyckel 2-3 Nyckeltalsredovisning gällande budgetåret 213 Länsstyrelse: Örebro Nyckeltal 2: AKTUELLA KALKNINGSOBJEKT Sjö Våtmark yta antal yta antal Åtgärdsobjekt i pågående åtgärdsområden: 243,8 km2 466 st,67 km2 88 st Åtgärdsobjekt i vilande åtgärdsområden: 47,9 km2 64 st km2 st Nyckeltal 3: AKTUELLA MÅLOMRÅDEN Sjö Vattendrag yta antal längd antal Målområden i pågående åtgärdsområden: 197,4 km2 136 st 115,9 km 27 st Målområden i vilande åtgärdsområden: 46,2 km2 35 st 6,5 km 2 st Summa målområden 243,6 km2 171 st 122,4 km Kontroll (uppgifter från nyckel 1) 243, ,4

20 Nyckeltalsredovisning gällande budgetåret 213 Länsstyrelse: Örebro Nyckeltal 4: AKTUELLA KALKDOSERARE Drivkraft Elektronisk Totalantal Nätel Batteri Vatten Fjärrlarm Flödesstyrning Skruvutmatning Målområde i vattendrag (1): st st st st st st st Målområde i sjöar (2): st st st st st st st Kommentarer: 1. Om närmaste nedströms belägna målområde utgörs av ett rinnande vatten. 2. Om närmaste nedströms belägna målområde utgörs av en sjö.

21 Nyckeltal213.xls Nyckel 5 Nyckeltalsredovisning gällande budgetåret 213 Länsstyrelse: Örebro Nyckeltal 5: TOTALA KOSTNADER (tkr, exkl moms) Kalkningsverksamheten Totalkostnad Varav övrig finansiering och ev egeninsats* Biologisk återställning: 943 tkr 34 tkr Huvudmännens administration 4 tkr,5 tkr Vattenkemisk effektuppföljning: 418 tkr tkr Biologisk effektuppföljning: 122 tkr tkr Spridningskontroll 4,5 tkr,6 tkr Länsstyrelsens administration** tkr tkr Övrigt (specificera nedan) tkr tkr Kommentarer / specifikation: Beräknade kostnader för vattenkemisk effektuppföljning är inte angivet ovan för de 32 personer som tagit 227 vattenprov utan att ha begärt ersättning för utfört arbete och resor. Länsstyrelsens administration har varit ca 121 kronor, vilket inte finansierats av medel från havs- och vattenmiljöanslaget (1:12). * De kostnader som inte finansieras av medel från havs- och vattenmiljöanslaget (1:12). ** Anges inte.

22 Nyckeltal213.xls Nyckel 6 Nyckeltalsredovisning gällande budgetåret 213 Länsstyrelse: Örebro Nyckeltal 6: ANTAL TON/METOD OCH MEDEL (ton) Kalkmjöl Grovkalk fuktad Granulerad inkl GX Grovkalk Optimix Övrigt 1* Övrigt 2* kritkalk -(,8)1 mm,2-(,8)1 mm Båt: 1912 ton ton ton ton ton ton ton Fordon: ton ton ton ton ton ton ton Helikopter: Sjö 1514 ton ton 13 ton ton ton ton ton Våtmark ton ton 252 ton ton ton ton ton Doserare: ton ton ton ton ton ton ton Kommentarer: Att 13 ton Grovkalk spridits i sjöar beror på praktiska orskaker därför att dessa 3 sjöar är belägna inom våtmarkskalkningsprojekt. * Specificera typ av kalk eller produkt genom att ändra i tabellhuvudet.

23 Nyckeltal213.xls Nyckel 7 Nyckeltalsredovisning gällande budgetåret 213 Länsstyrelse: Örebro Nyckeltal 7: KOSTNADER PER METOD OCH KALKMEDEL (tkr, exkl moms) Kalkmjöl Granulerad kritkalk Grovkalk fuktad (inkl GX) Grovkalk -(,8)1 mm,2-(,8)1 mm Optimix Övrigt 1** Övrigt 2** Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* Totalkostnad Totalkostnad Totalkostnad Totalkostnad Totalkostnad Totalkostnad Totalkostnad Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* Båt: 1714 tkr 197 tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Fordon: tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Helikopter: 136 tkr 165 tkr tkr tkr 225 tkr 32 tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Doserare: spridning tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr drift/underhåll tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Doserare: Totalkostnad Varav övrig finansiering inkl. ev egeninsats* inköp och nyinstallation tkr tkr antal dos Större reparationer och ombyggnad tkr tkr antal dos Kommentarer: * De kostnader som inte finansieras av medel från havs- och vattenmiljöanslaget (1:12). ** Specificera typ av kalk eller produkt genom att ändra i tabellhuvudet.