Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning

Transkript

1 1 (11) Pelle Grahn Direkt: Fax: Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se

2 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Mål och syfte... 3 Strategi... 3 Bakgrund... 4 Undersökning... 4 Undersökningstyper... 5 Objekturval (urvalsstrategi och stationslista)... 5 Kvalitetssäkring... 6 Datalagring... 7 Utvärdering/information/rapportering... 7 Samfinansiärer/samarbetspartners... 7 Kostnad och Tidsplan... 7 Övriga undersökningar... 7 Litteratur... 8 Bilagor... 11

3 3 (11) Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning Delprogram inom regional miljöövervakning Program: Miljömål: Sötvatten Sjöar och vattendrag Levande sjöar och vattendrag. Bara naturlig försurning. Mål och syfte Målet är att översiktligt kontrollera fisk och bottenfauna i speciellt värdefulla vatten, ge underlag för en effektiv planering av kalkning och biologisk återställning, ge en bild av kalkningens långsiktiga effekter, ta fram underlag för uppdatering av statusbedömning för ytvattenförekomster. Syftet med fisk- och bottenfaunaundersökningar är följa upp eventuella biologiska variationer i sjöar och vattendrag. Strategi Utformningen av övervakningen samt effektuppföljningen i sjöar och vattendrag skall medge bedömning av det operativa åtgärdsmål som ligger till grund för åtgärden. Biologisk analys utförs före åtgärd samt skall ske så långt efter åtgärden att det förväntade nya miljötillståndet stabiliserats. Till stöd för analys och utvärdering bör dock långtidsserier samt undersökning från samma år utföras från referensobjekt. Delprogrammet ska även komplettera andra pågående och framtida program där vattenförekomsternas ekologiska och kemiska status övervakas (VISS). De kalkningsprojekt som enligt Länsstyrelsens bedömning är speciellt värdefulla vatten skall ingå i ett grundprogram för biologisk uppföljning med undersökningar i 6-års intervall i vattendrag och 10-års intervall i sjöar. Grundprogrammet kompletteras med okalkade referensobjekt som belyser säsongs - och mellanårsvariationer. Både de kalkade och okalkade objekten skall ingå i Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag. Dessutom

4 4 (11) samordnas undersökningarna med flodpärlmusselundersökningar och andra delprogram där det utförs vattenkemiska undersökningar. Bakgrund Miljöövervakning genom nät- och elfiske samt bottenfaunaundersökning har pågått i länet sedan 1969 (elfiske). Under åren har allt fler sjöar och vattendrag uppmärksammats i miljöövervakningen och därmed har antalet provtagningsstationer ökat. Effektuppföljning i kalkade vatten har pågått i länet sedan 1977, då de första organiserade kalkningsförsöken startade. Under åren har allt fler sjöar kalkats och därmed har antalet provtagningsstationer ökat. Föreliggande delprogram speglar väl den effektuppföljning som hittills utförts. Beträffande den utvärdering som hittills utförts märks oftast att de olika faunasamhällena har reagerat positivt med ökande individantal, artantal samt en jämnare tillväxtfördelning. Ett flertal årliga rapporter har tagits fram (se Litteraturlista) av bl.a. Länsstyrelsen i Örebro län som ligger till grund och kommer att ligga till grund för uppföljningutvärdering. Under senare år, , ingår även mörtkontrollfisken i de årliga rapporterna. Föreliggande delprogram är en uppdatering/revidering av delprogrammet Artövervakning i sjöar och vattendrag samt Kalkningens biologiska effektuppföljning ( ) som var för perioden samt Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag ( ). Undersökning Totalt 43 vattendrag och 84 sjöar ingår i programmet. Av dessa är 42 vattenförekomster med fördelningen 30 vattendrag och 12 sjöar. Fördelning på metod och undersökningsprogram visas nedan. Kommentar: KALK = Kalkningens biologiska effektuppföljning, RMÖ = Regional miljöövervakning (även referensstation till kalkningens effektuppföljning), NMÖ = Nationell miljöövervakning. Länsstyrelsen i Örebro län utför de flesta undersökningarna. Fiskeriverket utför nätprovfisket i en sjö (IKEU, se förklaring nedan) och elfiske på tre stationer i Trösälven (Nationell miljöövervakning).

5 5 (11) Antal vattendrag och sjöar samt vattenförekomster inom parentes fördelade på olika undersökningsprogram. Antal Vattendrag Sjö KALK 29 (16) 83 (12) RMÖ 13 (13) 0 (0) NMÖ 1 (1) 1 (0) Summa 43 (30) 84 (12) Antal stationer i vattendrag och sjöar fördelade på olika undersökningsprogram. Stationer Vattendrag Sjö KALK RMÖ 17 0 NMÖ 3 1 Summa Undersökningstyper Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Tidsserier (Naturvårdsverket, 1996b). Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral (Naturvårdsverket, 2003a). Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2008). Mörtkontrollfiske i sjöar (Länsstyrelsens publikation 2004:15). Provfiske i sjöar (Naturvårdsverket, 2001). Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket, 2005). Vattenkemi i sjöar (Naturvårdsverket, 1996a). Vattenkemi i vattendrag (Naturvårdsverket, 1994). Växtplankton i sjöar (Naturvårdsverket, 2004). Där undersökningar utförs gällande bottenfauna, vattenkemi och växtplankton så kan dessa ingå i delprogrammet Undersökningar i ytvattenförekomster, se Bilaga 4 där Ja är angivet under kolumnen VF. Objekturval (urvalsstrategi och stationslista) I delprogrammet ingår totalt 138 stationer, där 117 stationer är uppföljning av kalkade vatten och 21 stationer finns i okalkade vatten (som även fungerar som referensstationer till kalkade vatten). De sjöar och vattendrag som selekterats är enligt Länsstyrelsens bedömning speciellt värdefulla vatten, d.v.s. vatten där den biologiska mångfalden bedömts som speciellt värdefull (t.ex. öring och mört) samt eventuella hotade arter (t.ex. flodpärlmussla). Stationer i vattendrag för

6 6 (11) bottenfaunaundersökningar och elfiske visas på karta i Bilaga 1. Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske visas på karta i Bilaga 2. Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske visas på karta i Bilaga 3. Stationer per undersökningsår visas i tabeller i Bilaga 4. Förklaring till rubriker i tbellerna i Bilaga 4: Station: Xk: Yk: Typ Metod Fkvs Uår Kn Vs: Nr: Und: FPM VF Utfört Sjö-/vattendragsnamn x-koordinat enligt rikets nät y-koordinat enligt rikets nät Undersökningstyp: B = Bottenfauna, F = Fisk, M = Mört Undersökningsmetod: Bs = Bottenfauna-sjö, Bv = Bottenfauna-vattendrag, E = Elfiske, NN = Nät Norden, N8 = Nät maskstorlek 8 mm. Frekvens, årsintervall År då undersökningen ska utföras Kommun Vattensystemnummer enligt SMHI Sjö-/vattendragsnummer enligt Länsstyrelsen Undersökningsprogram: IKEU = Integrerad kalkningseffektuppföljning, KALK = Kalkningens biologiska effektuppföljning, RMÖ = Regional miljöövervakning (referensstation till kalkningens effektuppföljning), NMÖ = Nationell miljöövervakning Samordning med flodpärlmusselprogrammet Vattenförekomst Senaste undersökningsår KOMMENTAR: Bottenfaunaundersökningar utförs även i andra delprogram. Blå/kursiv text innebär att undersökning utförs externt, dvs inte av Länsstyrelsen. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringskontroller hos utförare och datavärd: Kvalitetskontroll av analysförfarande. Kontroll av att inlämnade uppgifter är kompletta och att stationsangivelser, datum m.m. stämmer med på förhand given information. Kontroll av att rätt variabel angivits. Återkontroll gentemot utföraren av att inlagda uppgifter är korrekta. Jämförelse med tidigare värden från samma station (eller område). Rimlighetsbedömning av analysresultatet.

7 7 (11) Datalagring Analysdata registreras fortlöpande av Länsstyrelsen i Länsstyrelsens egna register. Fiskeriverket är datavärd för El- och Nätfiske. Länsstyrelsen är tillsvidare datavärd för bottenfauna. Utvärdering/information/rapportering Utvärdering av undersökningarna utförs årligen i samband med uppdatering av planen för miljöövervaknings- respektive kalkningsverksamheten. Rapportering utförs årligen av Länsstyrelsen senast 31/3 till Fiskeriverket (datavärd för El- och Nätfiske), senast 30/6 till Naturvårdsverket (kalkning + miljöövervakning) berörda kommuner, grannlän, fiskevårdsföreningar, vattenoch vattenvårdsförbund. Samfinansiärer/samarbetspartners Effektkontrollen finansieras via Naturvårdsverkets anslag för Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag samt Miljöövervakningen. Samarbetspartners är fiskevårdsföreningar, Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Kostnad och Tidsplan Kostnaderna per aktivitet har beräknats enligt följande: Elfiske & bottenfauna, kronor kronor per vattendrag. Mörtkontrollfiske, kronor per sjö. Undersökningarna utförs generellt under augusti i sjöarna och under september i vattendragen varje år med rapportering senast under juni påföljande år. Övriga undersökningar Föreliggande delprogram samordnas med undersökningar i andra delprogram som t.ex. Miljöövervakning av flodpärlmussla och Undersökningar i ytvattenförekomster.

8 8 (11) Bottenfaunaundersökningar utförs även inom den Samordnande Recipentkontrollen (SRK). Litteratur Artövervakning i sjöar och vattendrag samt Kalkningens biologiska effektuppföljning. Länsstyrelsen i Örebro län. Dnr , dos nr Bilaga 2:10. Biologisk bedömning av föroreningssituationen i tolv vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, Naturvårdsenheten. 1988:6, Medin, M. och Thörne, L. Biologisk bedömning av försurningssituationen i 29 vattendrag i Örebro län. Sammanfattning för perioden Länsstyrelsen i Örebro län, Miljövårdsenheten. 1990:11, Medin, M. och Nyberg, P., Biologisk bedömning av försurningssituationen i nio vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, Miljövårdsenheten. 1990:6, Medin, M. och Thörne, L., Biologisk bedömning av försurningssituationen i åtta vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, Naturvårdsenheten. 1989:4, Lundqvist, L., Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. Publ. nr 2008:21, 147 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av 9 sjöar och 17 vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. Publ. nr 2007:18, 106 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av 11 sjöar och 12 vattendrag i Örebro län Huvudrapport. - Länsstyrelsen Örebro län. 2006:14, 33 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av 11 sjöar och 12 vattendrag i Örebro län Rapportbilaga. - Länsstyrelsen Örebro län. Bilaga:2006:14, 57 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län Rapportbilaga. - Länsstyrelsen Örebro län. Bilaga:2005:23, 90 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län Huvudrapport. - Länsstyrelsen Örebro län. 2005:23, 49 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 2004:15, 114 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av 14 vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 2003:23, 98 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av en sjö samt elva vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 2002:15, 81 sid. Grahn, P., et al., Biologisk undersökning av en sjö samt nio vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 2001:10, 59 sid. Grahn, P., et al., 2001.

9 9 (11) Biologisk undersökning av två sjöar samt fem vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 2000:30, 42 sid. Grahn, P., Biologisk undersökning av en sjö samt 11 vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 1999:3, 68 sid. Dahlquist, K., Biologisk undersökning av 2 sjöar samt 12 vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 1998:13, 83 sid. Dahlquist, K., Biologisk undersökning av 6 sjöar samt 4 vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro län. 1997:23, 57 sid. Dahlquist, K., Biologisk undersökning av 8 vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro, Fiske och Miljöskydd. 1996:12, 35 sid. Dahlquist, K., Biologisk undersökning av 23 vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1995:9, 91 sid. Dahlquist, K., Biologisk undersökning av 13 vattendrag inom Örebro län Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:15, 71 sid. Dahlquist, K., Biotopkartering Vätterbäckar - del 5 Örebro län. - Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2005:37, 148 sid. Halldèn, A., et al., Bottenfauna- och fisksammansättning i Nittälven och några av dess källflöden. - Limnologiska institutionen, Uppsala. April 1972, 10 sid. Mossberg, P. & Nyberg, P, Elfiskeundersökning i tillrinningsbäckar till Vättern Länsstyrelsen Västra Götalands län. 1998:13, 40 sid. Johlander, A., Sjöstrand, P. & Lind, B., Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning. - Länsstyrelsen i Örebro län. Dnr , dos nr Bilaga 2:10. Förslag till miljöövervakningsobjekt i Örebro läns sjöar och vattendrag. - Limnodata HB , 34 sid. Lingdell, P-E. och Engblom, E., Förslag till Miljöövervakningsprogram för rödlistade arter i limniska miljöer i Örebro län. - Länsstyrelsen i Örebro län. 2004:28, 26 sid. Törblom, J., Förslag till miljöövervakningsprogram gällande provfisken. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 17 sid. Grahn, P., Dahlquist, K. och Nyberg, M., Göljan och Kviddtjärn. "Bottenfaunaundersökning 2002". - FFK Nymfen. 11 sid. Pettersson, U., Imälven och Lerälven. En naturvärdesbedömning av faunan i två av Karlskoga kommuns älvar Karlskoga kommun. sid. Olsson, M., Inventering av fiskfaunan i forssträckor. - Fiskenämnden i Örebro län. 11 sid. Dahlquist, K. & Sjöström, T., Kedjan - En naturvärdesbedömning av faunan Karlskoga kommun. 89 sid. Olsson, M., 2001.

10 10 (11) Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Vattenkemi i vattendrag ( /sotvatten/vattenk_v.pdf) Naturvårdsverket, 1996a. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Vattenkemi i sjöar. ( /sotvatten/vattenkemi_sjo.pdf) Naturvårdsverket, 1996b. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag - Tidsserier sotvatten/botfauna_tid.pdf Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. sotvatten/provfiske.pdf Naturvårdsverket, 2003a. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. sotvatten/botfauna_prof.pdf Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar sotvatten/vaxtplankton.pdf Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys sotvatten/pavaxt.pdf Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten sotvatten/elfiske_v1_4.pdf Provfiske i Karlskoga - Degerforsområdet. - Lantbruksnämnden i Örebro Län. -, Sjöström, T., Provfiske i vattendrag inom Örebro län Del 1. Mindre vattendrag till Vättern, Forsviksåns, Eskilstunaåns och Gullspångsälvens vattensystem. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:19, 187 sid. Dahlquist, K., Provfiske i vattendrag inom Örebro län Del 2. Arbogaåns vattensystem. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:19, 170 sid. Dahlquist, K., Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län Del 1. Mindre vattendrag till Vättern, Nyköpingsåns, Forsviksåns, Arbogaåns och Hedströmmens vattensystem. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:17, 145 sid. Dahlquist, K., Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län Del 2. Gullspångsälvens vattensystem.

11 11 (11) - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:17, 124 sid. Dahlquist, K., Resultat från Fisk MonitoringGruppens provfisken (Bl.a. Långsjön, ). - Fiskeriverket, Sötvattenlab.. Nr , 131 sid. Andersson, H.C., Resultat från provfisket 1999-en bedömning av miljökvaliteten i 39 sjöar med fisk som miljöindikator. (Bl.a. Långsjön, ). - Fiskeriverket, Sötvattenslab :2, 97 sid. Dahlberg, M., Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken år (Bl.a. Långsjön, ). - Fiskeriverket, Sötvattenslab :4, 97 sid. Dahlberg, M., Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken år (Bl.a. Långsjön, ). - Fiskeriverket, Sötvattenslab :4, 76 sid. Dahlberg, M., Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år (Bl.a. Långsjön, ). - Fiskeriverket, Sötvattenslab :4, 86 sid. Dahlberg, M., Trösälvens vattensystem. En naturvärdesbedömning av Trösälvens vattensystem utifrån faunan i Lokadalens pulsåder 1996/97. - Göteborgs univ. Ekologisk Zoologi. 99 sid. Undersökning av bottenfauna i Unden hösten Medins Sjö- och Åbiologi AB , 48 sid. Liungman, M. & Ericsson, U., Vad finns under ytan?. Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 2003 (Bl.a. Långsjön, ). - Fiskeriverket, Sötvattenslab :3, 77 sid. Dahlberg, M., Vattenlevande smådjur i Örebro län. Bakgrundsdokument inför den framtida miljöövervakningen. - Limnodata HB , 54 sid. Lingdell, P-E. och Engblom, E. VISS, VattenInformationsSystem Sverige, Bilagor 1. Karta - Stationer i vattendrag för bottenfaunaundersökningar och elfiske Karta - Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske Karta - Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske Tabell - Stationer per undersökningsår.