Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015 Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 118 elfisken i Örebro län 2015 Publ. nr 2016:12

2 Information Titel: Utgivare: Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar Statusbedömning av miljötillståndet och samman fattning av alla 118 elfisken i Örebro län 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Telefon växel: E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telefon e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län Citering: Framsidefoton: Grahn, P./Red. (2016): Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015 (2016:12) Öring i Hammarskogsån, Elfiske - Länsstyrelsen i Örebro län

3 Förord Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar som utförts av Länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 118 elprovfiskeundersökningar som genomförts samt statusklassats i länet under Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Örebro i februari 2016 Peder Eriksson Chef för Vatten och naturmiljöenheten Pelle Grahn Vattenvårdshandläggare 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Mörtkontrollfiske... 3 Statusbedömning av miljötillståndet Fisk i vattendrag och sjöar... 4 Karta Fiskstatus... 6 Inledning... 7 Andra fiske- och biologiska undersökningar Översiktligt mörtkontrollfiske... 8 Metoder... 8 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske... 9 Lillsjön, Mången, Storsjön, Sammanfattning av alla 118 elfisken Elfiske Metoder Resultat - elfiske Bredsjöbäcken, Brunnsjöbäcken, Drakabäcken, 122-(597) Finnhytteälven, Garphytteån, Holmsjöbäcken, Imälven, Järleån, Lekhytteån, Lerälven, Nyasjöbäcken, 122-(617) Piparbäcken, 122-(597) Snuggabäcken, Vasslabäcken, Velamshyttebäcken, Elfiskeprotokoll Referenser Bilaga - Elfiskeprotokoll

5 Sammanfattning Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 15 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och tre kalkade sjöar i Örebro län. Sju av de undersökta vattendragen och de tre sjöarna berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 118 elfiskeundersökningar som berör 84 vattendrag som genomförts i länet och som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under Sju av de 15 undersökta vattendragen bedöms som God status med hänsyn till fisksamhället, en som Måttlig, tre som Otillfredsställande och fyra som Dålig status Mört fångades i samtliga tre sjöar, men med storleken mindre än 10 cm endast i en sjö. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Mörtkontrollfiske Ett fåtal mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i Mången (Hällefors kommun). I Storsjön och Lillsjön (båda i Lekebergs kommun) fångades en mört per sjö, men båda var större än 10 cm. Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013). 3

6 Statusbedömning av miljötillståndet Fisk i vattendrag och sjöar Sju av de 15 undersökta vattendragen bedöms som God status med hänsyn till fisksamhället, en som Måttlig, tre som Otillfredsställande och fyra som Dålig status. Av de tre undersökta sjöarna bedöms en som Måttlig med hänsyn till fisksamhället och resterande två som Otillfredsställande (tabell 2). Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med varandra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter istiden, olika arters anpassningsförmåga till fysiska och kemiska förutsättningar samt biologiska interaktioner. Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutrofiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar. Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan. Bedömning av status visar generell påverkan. Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1. Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser. VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007). Status VIX-värde Kod Hög 0,749 H God 0,467 och < 0,749 G Måttlig 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande 0,081 och < 0,274 O Dålig < 0,081 D Ej bedömd - Eb 4

7 Tabell 2. Statusbedömning. Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. VIX-värde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via Vattendag/Sjö Vattenförekomst EU-ID VIX Status Bredsjöbäcken Bredsjöbäcken SE ,54 (1) M E Brunnsjöbäcken Övrigt vatten NW (1) D Drakabäcken Övrigt vatten NW O E Finnhytteälven Övrigt vatten NW (1) D Garphytteån Garphytteån-Falkabäcken SE ,54 (1) G Holmsjöbäcken Övrigt vatten NW (1) D Imälven Imälven mellan Älgsimmen och Svartälven SE ,56 (1) G Järleån Järleån/Dyltaån SE ,27 (2) G E Lekhytteån Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån SE ,63 (2) G Lerälven Lerälven SE ,53 (1) G Nyasjöbäcken Saknas Saknas 0,32 (1) O E Piparbäcken Saknas Saknas - D E Snuggabäcken Övrigt vatten NW O E Vasslabäcken Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE ,54 (2) G Velamshyttebäcken Övrigt vatten NW ,69 (1) G Mången Mången SE M E Lillsjön Lillån vid Vekhyttan SE O E Storsjön Storsjön-Lekeberg SE O E Anmärkning: E = Expertbedömning 5

8 Karta Fiskstatus Sju av de 15 undersökta vattendragen bedöms som God status med hänsyn till fisksamhället, en som Måttlig, tre som Otillfredsställande och fyra som Dålig status. Statusbedömning av sjöarna har utförts som s.k. expertbedömning på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013). 6

9 Inledning Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk i 15 vattendrag (totalt 18 stationer) och tre sjöar (mört) (Tabell 3). Sjöarna och sju av de undersökta vattendragen är definierade som Vattenförekomst (SFS 2004:660). De resterande fem vattendragen är s.k. Övrigt vatten. Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer* för vatten och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. *Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009). Tabell 3. Undersökta vattendrag. Station = Namn på sjön/vattendraget/stationen/ och ev. stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget/sjön. X- och Y- koordinat = stationens läge eller sjöns utlopp enligt Rt90. VF = Stationen har anknytning till en vattenförekomst. Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Nätfiske VF Bredsjöbäcken stn Ja Brunnsjöbäcken Nej Drakabäcken 122-(597) Nej Finnhytteälven Nej Garphytteån Ja Holmsjöbäcken Nej Imälven Stn Ja Järleån Stn Ja Järleån Stn Ja Lekhytteån Stn Ja Lekhytteån Stn Ja Lerälven Stn Ja Nyasjöbäcken 122-(617) Nej Piparbäcken 122-(597) Nej Snuggabäcken Nej Vasslabäcken Stn Ja Vasslabäcken Stn Ja Velamshyttebäcken Nej Mången Ja Lillsjön Ja Storsjön Ja Summa:

10 Andra fiske- och biologiska undersökningar 2015 Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön ( ) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEUprogrammet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet IKEU kalkavslut som innebär att sjön inte kalkas längre. Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. SLU ansvarar för fiske- och bottenfaunaundersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning. Elfisken har även utförts av andra utförare än Länsstyrelsen, t.ex. konsulter m.fl. (SLU, 2015). På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde en konsult undersökning av fiskfaunan vid 44 vattendragsavsnitt (Länsstyrelsen, 2016). I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kiselalg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för. Översiktligt mörtkontrollfiske Metoder Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (< 10 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 2002). Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från Undersökningstyp: Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidén är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda 30 m långa och ca 1,5 m djupa nät med maskstorlek med 16 mm sträckt maska. Fisket avbröts när vi fått mört < 10 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön. 8

11 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året. 9

12 Lillsjön, Fisket utfördes med 2 bottensatta nät. Vid fisket fångades 1 mört (17,2 cm) och 18 abborrar. Antalet mört och småmört är mycket lågt. Det är färre än en 1 mört per nät vid provfiske. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle är påverkat av försurning eller av annan miljöpåverkan. Sjöns status bedöms som Otillfredsställande med hänsyn till mörtsamhället. Mörtkontrollfiske utfördes även Vid detta fiske fångades ingen mört, men 73 abborrar och 3 gäddor. I en förfrågan till 13 markägare runt sjön har två markägare svarat att det fanns mört i början av 1970-talet (Länsstyrelsen, 2005). En tolkning av markägarnas svar är att reproduktionen av mört upphörde innan den första kalkningen utfördes. Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90): Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Lillsjön (34 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Lillsjön, sedan Mörtutsättningar har genomförts 2012 och Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2013 t.o.m. våren 2015 så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,4. Mången, Fisket utfördes med 6 bottensatta nät. Vid fisket fångades 6 mörtar, 1 gädda och 40 abborrar. Sjöns fisksamhälle är påverkat av försurning eller annan miljöpåverkan. Antalet mört mindre än 10 cm är mindre än 1 st per nät vid provfisket. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle inte är allvarligt påverkat av försurning, men av annan miljöpåverkan som troligen är reglering. Sjöns status bedöms som Måttlig med hänsyn till mörtsamhället. 10

13 2 MÖRT (n=8), Mången ANTAL 1 0 LÄNGD cm Mörtkontrollfiske utfördes även Vid detta fiske fångades mört och abborre. 2 av de 5 fångade mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8,5-15 cm. Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90): Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Nät Nät Nät Mången (399 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Mångsälven, sedan Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2013 t.o.m. våren 2015 så har ph-värdet varierat mellan 5,9-6,8. Mången påverkas av kraftig reglering (> 3 m) till förmån för vattenkraftsutvinning. Storsjön, Fisket utfördes med 4 bottensatta nät. Vid fisket fångades 1 mört (19,1 cm), 1 gädda och 18 abborrar. Antalet mört och småmört är mycket lågt. Det är färre än en 1 mört per nät vid provfiske. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle är påverkat av försurning eller av annan miljöpåverkan. Sjöns status bedöms som Otillfredsställande med hänsyn till mörtsamhället. Mörtkontrollfiske utfördes även Vid detta fiske fångades ingen mört, men 81 abborrar och 1 gädda. I en förfrågan till 2 markägare fanns inte mört för 30 år sedan i sjön (Länsstyrelsen, 2005). Mört fanns dock i sjön i början 11

14 av 1960-talet (Nyman, G., 2005). I den nedströms belägna Lillsjön svarade 2 av 13 markägare att det fanns mört i början av 1970-talet. Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90): Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Nät Storsjön (140 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Lillsjön, sedan Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2013 t.o.m. våren 2015 så har ph-värdet varierat mellan 6,1-6,5. Sammanfattning av alla 118 elfisken 2015 Under 2015 har 118 lokaler, som berör 84 vattendrag, elfiskats av Länsstyrelsen, konsulter m.fl. (SLU, 2015). Bedömning av vattendragens status med hänsyn till fisksamhället visas i tabellen nedan. Efter tabellen visas de 118 elfiskelokalerna och vattendragens status på karta från undersökningarna Tabell 4. Statusbedömning från samtliga undersökningar EU-ID: EU-ID som börjar med SE är Vattenförekomst, NW är Övrigt vatten (VISS, 2015). Status: H=Hög, G-God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. E = Expertbedömning. VIX: VIX-värde, se Tabell 1. Antal provfiskelokaler visas inom parentes som är underlag för beräkning av VIX-värdet (medelvärde). Vattenförekomst/Övrigt vatten EU-ID VIX Status Abborrtjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,48 G Allmosälven SE ,29 (5) M Bergtjärnsbäcken NW ,00 D Bjursjöbäcken NW ,28 M Blackstaån SE ,18 (3) M E Blåmansbäcken NW ,57 G Bosån SE ,17 (2) M E Bredsjöbäcken SE ,54 M E Brofallsbäcken/Bastubäcken till inloppet i Örgaveln SE M E Brunnsjöbäcken NW D Bäck 1 till Leken EU-ID Saknas 0,30 M Bäck 2 till Leken EU-ID Saknas 0 D Bäck 3 till Leken EU-ID Saknas 0 D Bäck 4 till Leken EU-ID Saknas 0 D Bäck till Kvarnsjön EU-ID Saknas 0 D 12

15 Tabell 4. Fortsättning Vattenförekomst/Övrigt vatten EU-ID VIX Status Drakabäcken NW O E Emmaån/Boverkeån mellan Storsjön och Lyren SE ,04 O E Finnhytteälven NW D Flosjöbäcken NW ,68 (2) G Fräsebäcken mellan Stora Trehörningen och Unden SE ,39 (2) M Frösvidalsån SE ,56 (2) G Gallabergsbäcken från Gallabergssjön till Vibysjön SE D Garphytteån-Falkabäcken SE ,54 (1) G Glottrabäcken SE ,43 M Grecksskogsbäcken EU-ID Saknas 0 D Gryttjärnsbäcken NW ,75 H Gränbäcken NW ,55 (2) G Gränsjöälven/Grönsjöälven mellan Gränsjön och Stora Grängen SE ,36 (2) M Guntjugan-Kvarnsjön NW ,00 D Gåstjärnsbäcken NW D Hammarbybäcken NW ,61 G Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen SE ,61 G Hemmansbäcken NW ,01 D Holmsjöbäcken NW D Holmsjöbäcken NW ,30 M Hånkabäcken EU-ID Saknas 0,59 G Härsåsebäcken NW ,71 G Imälven mellan Älgsimmen och Svartälven SE ,56 G Järleån/Dyltaån SE ,27 (2) G E Kisstjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,67 G Klockhammarsbäcken NW ,68 G Kroktjärnsbäcken NW D Kulbäcken EU-ID Saknas 0,22 (3) M E Kviddtjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,74 M E Lanforsälven från Måckatjärnen till inloppet i Kärmen SE ,06 (6) O E Laxtjärnsbäcken NW D Laxån från V Laxsjön med utlopp i Svartån vid Ågrena SE ,48 O E Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån 13 SE ,48 (10) G Lerälven SE ,53 G Limmingsbäcken mellan Limmingssjön och Halvarsnoren SE ,78 H Malmtjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,58 G Malälven mellan Malen och Halvarsnoren SE ,52 O E

16 Tabell 4. Fortsättning Vattenförekomst/Övrigt vatten EU-ID VIX Status Mettjärnsbäcken NW ,56 G Nyasjöbäcken EU-ID Saknas 0,32 O E Nyängsbäcken med inlopp i Västersjön SE D Piparbäcken EU-ID Saknas - D Rastälven mellan Sången och Fåsjön SE ,53 G Ryttarbäcken NW ,44 M Rällsälven mellan Ljusnaren och Norrsjön SE ,47 (2) M E Rösjöbäcken NW ,57 G Saxhytteälven SE D Skvaltersbäcken EU-ID Saknas 0 (2) D Skymhyttebäcken NW ,57 G Snuggabäcken NW O E Spjutbäcken NW ,73 G Spångabäcken EU-ID Saknas 0,52 G Spångsjöbäcken NW D Stråsjöbäcken EU-ID Saknas 0 D Svartälven mellan Skärjen och Malmlången SE D Svenskbäcken NW ,00 D Sörbybäcken SE ,00 O E Tallbergstjärnsbäck EU-ID Saknas 0,18 O Tolbäcken NW D Tomsjöälven SE ,00 D Torskbäcken NW ,71 G Trösälven SE ,55 (3) G Tvärån NW ,72 G Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE ,54 (2) G Vattendrag från Holmsjön till inloppet i Sundsjön SE ,31 M Vattendrag från Hälltjärnen till inloppet i Halvtron SE ,00 O E Vattendrag från Södra Dovrasjön till Tibons utlopp SE ,00 D Velamshyttebäcken NW ,69 G Älgsjöbäcken mellan Älgsjön och Avern SE ,01 O E Ösarbäcken NW ,33 G E 14

17 Samtliga 118 lokaler där elprovfiske utförts 2015och de berörda 84 vattendragens status med hänsyn till fisksamhället. 15

18 Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell förekomst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. De elfiskeaggregat som använts redovisas i respektive elfiskeprotokoll, se bilaga. Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts tre gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar i detta sammanhang med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007). Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringsfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Samtliga fisken finns i Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2016). Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Havs och Vattenmyndigheten, 2015). 16

19 Resultat - elfiske Primärdata redovisas i bilaga. Bredsjöbäcken, Vid elfisket, station 3, fångades 11 öringar (0 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 13 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 4 signalkräftor. Vattendragets status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället, men Måttligt enligt vår expertbedömning p.g.a. att inga årsungar av öring fångades. Skattad täthet/100 m 2 i Bredsjöbäcken. 2002=stn 1, 2004 & 2009=stn 2, 2007, 2010 & 2015=stn 3 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Bäckens vatten kommer främst från Bredsjön och har sitt utflöde i Rällsälven. Bredsjön har ingått i länets kalkningsprogram Kalkningen har upphört till vidare p.g.a. tillfredsställande ph och alkalinitet under senare år. Under 2007 utfördes följande restaureringsåtgärder: Fiskväg anlagd vid inloppet mot Rällsälven. Mindre biotopvårds-åtgärder längs nästan hela sträckan (utläggning av sten och död ved i rensade delar). Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. elfisket 2015 så har ph-värdet varierat mellan 6,4-6,6 och alkaliniteten varit 0,09 mekv/l. 17

20 Elfiskestationen i Bredsjöbäcken. Brunnsjöbäcken, Vid elfisket erhölls ingen fångst. Stationen har inte elfiskats tidigare. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Kan dock vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. Bäckens vatten kommer främst från Brunnsjön och har sitt utflöde i Södra Skomakarsjön. Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. elfisket 2015 så har ph-värdet varierat mellan 6,7-7,4 och alkaliniteten 0,19-0,35 mekv/l. Elfiskestationen i Brunnsjöbäcken. 18

21 Drakabäcken, 122-(597) Vid elfisket fångades 6 bäckrödingar och 4 bäcknejonögon. Bäckrödingen i vattendraget antas vara utplanterad före Vattendragets status expertbedöms som Otillfredsställande med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare. Bäckens vatten har inga sjöar uppströms och har sitt utflöde i Råsvalen. Elfiskestationen i Drakabäcken. Finnhytteälven, Vid elfisket erhölls ingen fångst. Stationen har inte elfiskats tidigare. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Kan dock vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. Vid elfisket så var ph-värdet 6,8 och alkaliniteten 0,09 mekv/l. Bäckens vatten kommer främst från Skärjen och har sitt utflöde i Södra Skomakarsjön. Skärjen har varit med i länets kalkningsprogram sedan

22 Elfiskestationen i Finnhytteälven. Garphytteån, Vid elfisket fångades 169 öringar, 104 stensimpor, 2 signalkräftor, 2 abborrar och 1 mört. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare. Den ca 14 km långa Garphytteåns vatten kommer främst från Falkasjön och har sitt utflöde i Lekhytteån. Elfiskestationen i Garphytteån. 20

23 Holmsjöbäcken, Vid fisket erhölls ingen fångst. Stationen har inte elfiskats tidigare. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Kan dock vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. Vid elfisket så var ph-värdet 5,7 och alkaliniteten 0,02 mekv/l. Bäckens vatten kommer främst från Holmsjön och har sitt utflöde i Gräntjärnen. Flera sjöar uppströms Holmsjön har varit med i länets kalkningsprogram sedan Elfiskestationen i Holmsjöbäcken. Imälven, Vid elfisket, station 9, fångades 8 öringar (5 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 1,5 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 22 stensimpor och 4 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället och att årsungar av öring fångades. Stationen har inte elfiskats tidigare. Vid elfisket så var ph-värdet 6,7 och alkaliniteten 0,09 mekv/l. Älvens vatten kommer huvudsakligen från Älgsimmen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1984 och har sitt utflöde via Svartälven till Möckeln. Samtliga nio vandringshinder i Imälven har tagits bort under perioden

24 Elfiskestationen i Imälven. Järleån, Vid elfisket, station 1, fångades 23 öringar (1 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 2 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 34 stensimpor, 9 benlöjor och 1 gers. Stationens status bedöms enligt VIX som Måttlig med hänsyn till fisksamhället, men God enligt vår expertbedömning p.g.a. att årsungar av öring fångades. Skattad täthet/100 m 2 i Järleån, station 1 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid station 2, fångades 21 öringar (7 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 25 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 35 stensimpor, 24 benlöjor, 6 signalkräftor och 1 lake. Stationens status bedöms enligt VIX 22

25 som Otillfredsställande med hänsyn till fisksamhället, men God enligt vår expertbedömning p.g.a. att årsungar av öring fångades. Skattad täthet/100 m 2 i Järleån, station 2 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vattendragets status bedöms från fiskena från de två stationerna enligt VIX som Måttlig med hänsyn till fisksamhället, men God enligt vår expertbedömning p.g.a. att årsungar av öring fångades vid de båda stationerna. Vid elfisket så var ph-värdet 7,3 och alkaliniteten 0,24 mekv/l. Järleåns vatten kommer huvudsakligen från Norasjön. Elfiskestationerna i Järleån. 23

26 Lekhytteån, Vid fisket vid station 1 fångades 59 öringar (37 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 17 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 71 stensimpor och 9 signalkräftor. Stationens status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Lekhytteån, stn 1 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid fisket vid station 2 fångades 1 öring (1 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 0,3 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 83 stensimpor och 3 signalkräftor. Stationens status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället, men Måttlig enligt vår expertbedömning p.g.a. att en årsunge av öring fångades. Station 2 har även fiskats 2009 och då erhölls 13 stensimpor. Vattendragets status bedöms från fiskena från de två stationerna enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. elfisket 2015 så har ph-värdet varierat mellan 6,3-6,8 och alkaliniteten 0,06-0,11 mekv/l. Åns vatten kommer huvudsakligen från Leken som ingår i länets kalkningsprogram. sedan har kalkats sedan Kalkningarna uppströms bedöms dock inte nämnvärt påverka åns vattenkemi. Lekhytteån rinner via Garphytteån ut i Svartån. 24

27 Elfiskestationerna i Lekhytteån. Lerälven, Vid fisket fångades 37 öringar (6 st 0+), vilket utgör en täthet av 10 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 29 stensimpor, 6 signalkräftor och 4 stäm. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället och att årsungar av öring fångades. Skattad täthet/100 m 2 i Lerälven 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid elfisket så var ph-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,25 mekv/l. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Lersjön och har sitt utflöde i Svartälven. Lersjön har varit med i länets kalkningsprogram sedan Kalkningarna uppströms bedöms dock inte nämnvärt påverka älvens vattenkemi. 25

28 Elfiskestationen i Lerälven. Nyasjöbäcken, 122-(617) Vid elfisket fångades 1 elritsa. Vattendragets status bedöms enligt VIX som Måttlig med hänsyn till fisksamhället, men Otillfredsställande enligt vår expertbedömning p.g.a. att en fisk fångades. Stationen har tidigare inte elfiskats. Vid elfisket så var ph-värdet 6,9 och alkaliniteten 0,18 mekv/l. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Nya sjön och har sitt utflöde i Hammarskogsån. Elfiskestationen i Nyasjöbäcken. 26

29 Piparbäcken, 122-(597) Vid elfisket erhölls ingen fisk. Vattendragets status expertbedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället Syftet med fisket var dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare. Bäckens vatten kommer från några enstaka små tjärnar och har sitt utflöde i Råsvalen. Elfiskestationen i Piparbäcken. Snuggabäcken, Vid elfisket fångades 8 bäckrödingar, 7 bäcknejonögon, 5 stensimpor, 2 lakar och 1 mört. Bäckrödingen i vattendraget antas vara utplanterad före Vattendragets status expertbedöms som Otillfredsställande med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare. Bäckens vatten kommer från Ölsjön och har sitt utflöde i Råsvalen. 27

30 Elfiskestationen i Snuggabäcken. Vasslabäcken, Vid fisket vid station 1 fångades 15 öringar (11 st 0+), vilket utgör en täthet av 8 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 42 stensimpor och 32 signalkräftor. Stationens status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Vasslabäcken, stn 1 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid fisket vid station 2 fångades 6 öringar (4 st 0+), vilket utgör en täthet av 2 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 49 stensimpor. Stationens status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället. 28

31 Skattad täthet/100 m 2 i Vasslabäcken, stn 2 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vattendragets status bedöms från de båda undersökningarna som God med hänsyn till fisksamhället. Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. elfisket 2015 så har ph-värdet varierat mellan 6,8-6,9 och alkaliniteten 0,10-0,13 mekv/l. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Håkansbodasjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Kalkningarna uppströms bedöms dock inte nämnvärt påverka bäckens vattenkemi. Bäcken har sitt utflöde i Rastälven. Elfiskestationerna i Vasslabäcken. 29

32 Velamshyttebäcken, Vid elfisket fångades 40 öringar (26 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 57 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 35 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Velamshyttebäckenbäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. elfisket 2015 så har ph-värdet varierat mellan 5,8-6,6 och alkaliniteten 0,02-0,13 mekv/l. Utplantering av Brunnshytteöring (yngel) har bl.a. utförts och Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Stora och Lilla Sirsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Bäcken har sitt utflöde i Multen. Elfiskestationen i Velamshyttebäcken. 30

33 Elfiskeprotokoll I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Havs och Vattenmyndigheten, Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Länsstyrelsen, Mört i Lillsjön, Storsjön, Trehörningen? Enkätundersökning. Dnr: Länsstyrelsen, Elfiskeundersökning i 44 vattendrag i Örebro län Publ. nr 2016:9. Havs och Vattenmyndigheten, Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4. Nyman, G., 2005 (f.d. Domänverket) Muntligt meddelande. SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. SLU, Databasen för provfiske i vattendrag: Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Västerhavet, Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt VISS, Vattensysteminformation Sverige: Bilaga - Elfiskeprotokoll Elfiskeprotokoll med bl.a. längdfördelningsdiagram för öring. 31

34

35 Bilaga till Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar Innehållsförteckning Inledning... 1 Elfiskeprotokoll... 2 Bredsjöbäcken...2 Brunnsjöbäcken...4 Drakabäcken...5 Finnhytteälven...6 Garphytteån...7 Holmsjöbäcken...8 Imälven...9 Järleån, station Järleån, station Lekhytteån, station Lekhytteån,, station Lerälven, station Nyasjöbäcken Piparbäcken Snuggabäcken Vasslabäcken, station Vasslabäcken, station Velamshyttebäcken... 27

36

37 Inledning I denna rapportbilaga redovisas resultatet från Länsstyrelsens elfiskeundersökningar i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Karta Elfiskeundersökningar Statusbedömning av vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts av Länsstyrelsen

38 Elfiskeprotokoll Bredsjöbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Norrström 61 Län Örebro Kommun Ljusnarsberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Bredsjöbäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn ,3 Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 50 1,7 85 Sten, grus, block Sparsamt med påväxtalger och mossa Vattenföring Vattendjup 0-35 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 10 12,5-17,0 1 Signalkräfta 3 2,0-5,0 2 Öring 1 14,0 2 Signalkräfta 1 2,0 2

39 Bredsjöbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Norrström 61 Kommun Ljusnarsberg Lokal Stn 3 Koordinater Avfiskad yta m 2 85 Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm 0+ 0 > ,2 Totalt 11 14,2 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 13 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring >0+ öring 11 Antal per 100 m öring >0+ öring 13 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 4 3 Antal öring Längd cm 3

40 Brunnsjöbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Brunnsjöbäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Uppströms skogsväg ,1 Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 79 4,2 331,8 Sten, block Påväxtalger Vattenföring 40 l/s Vattendjup 0-53 cm Anmärkning Endast ett fiske. FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Ingen fångst 4

41 Drakabäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lekeberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Drakabäcken 122-(597) Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Gullblankavägen AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 160 1,5 240 Sand Vattenföring Svagt strömmande Vattendjup Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Bäckröding Bäckröding Bäckröding Bäcknejonöga Bäcknejonöga

42 Finnhytteälven ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Finnhytteälven Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg ,3 Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 78 3,7 288,6 Sten, block Mossa Vattenföring 80 l/s Vattendjup 0-50 cm Anmärkning Endast ett fiske. FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 0 Ingen fångst 6

43 Garphytteån ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Eskilstunaån 121 Län Örebro Kommun Lekeberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Garphytteån Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Naturfåran till Garphyttans kraftverk AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 340 0,5 170 Vattenföring 5-10 l/s Vattendjup 5 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring Öring Öring Stensimpa Stensimpa Mört Abborre Signalkräfta

44 Holmsjöbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lindesberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Holmsjöbäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg 50 meter från bilväg ,6 Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 125 3,2 400 Block Slinge Vattenföring 100 l/s Vattendjup 0-49 cm Anmärkning Endast ett fiske. FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 0 Ingen fångst 8

45 Imälven ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Karlskoga Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Imälven Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn ,3 Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 66 8,5 561 Sten, block Påväxtalger Vattenföring 660 l/s Vattendjup 0-67 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 6 9,0-26,0 1 Stensimpa 15 3,5-8,0 2 Öring 2 9,0 2 Stensimpa 7 4,0-6,5 2 Signalkräfta 2 2,5-9,0 9

46 Imälven ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Karlskoga Lokal Stn 9 Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,2 > ,0 Totalt 8 14,0 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 1 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 8 0+ öring 5 >0+ öring 3 Antal per 100 m öring 1 >0+ öring 1 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 4 3 Antal öring Längd cm 10

47 Järleån, station 1 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Järleån Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn 1. Huvudfåran ,3 Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation Block, sten Mossa, påväxtalger Vattenföring 1000 l/s Vattendjup 0-70 cm Anmärkning Endast ett fiske Bedöms som att 1+ saknas pga låg eller ingen vattenföring under tidigare år FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 23 9,0-21,0 1 Benlöja 9 6,0-8,0 1 Stensimpa 34 4,0-11,5 1 Gers 1 9,0 11

48 Järleån ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal Stn 1. Huvudfåran. Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 1 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,7 > ,0 Totalt 23 11,8 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 2 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 22 >0+ öring 1 Antal per 100 m öring 2 >0+ öring 0 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 12

49 Järleån, station 2 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Järleån Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg stn 2. Kvarnrännan ,1 Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 35 3,4 119 Sten Mossa Vattenföring 0,2 Vattendjup 0-65 cm Anmärkning Bedöms som att 1+ saknas pga låg eller ingen vattenföring under tidigare år. FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 11 9,0-29,5 1 Benlöja 3 6,0-7,0 1 Stensimpa 15 4,5-10,0 2 Öring 7 9,5-22,0 2 Lake 1 24,5 2 Stensimpa 10 4,0-6,0 2 Signalkräfta 5 4,5-9,5 2 Benlöja 20 5,5-10,0 3 Öring 3 10,0-23,0 3 Stensimpa 10 4,0-10,0 3 Signalkräfta 1 7,0 3 Benlöja 1 8,5 13

50 Järleån ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal stn 2. Kvarnrännan. Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,9 Totalt 21 14,4 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 18 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 15 >0+ öring 15 Antal per 100 m öring 13 >0+ öring 12 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 5 4 Antal öring Längd cm 14

51 Lekhytteån, station 1 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Eskilstunaån 121 Län Örebro Kommun Lekeberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Lekhytteån Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn 1. Väg Lekeberga gård ,2 Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 78 5,5 429 Block, sten, grus Mossa Vattenföring 50 l/s Vattendjup 0-52 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 33 6,0-22,0 1 Stensimpa 35 2,0-11,0 1 Signalkräfta 2 2,0-4,0 2 Öring 18 6,5-19,0 2 Stensimpa 23 2,5-10,0 2 Signalkräfta 4 2,0-12,0 3 Öring 8 6,5-9,0 3 Stensimpa 13 3,5-9,0 3 Signalkräfta 3 2,0-11,0 15

52 Lekhytteån ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Eskilstunaån 121 Kommun Lekeberg Lokal Stn 1. Väg Lekeberga gård. Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,5 > ,5 Totalt 59 10,9 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 14 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 52 >0+ öring 22 Antal per 100 m öring 12 >0+ öring 5 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 16

53 Lekhytteån,, station 2 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Eskilstunaån 121 Län Örebro Kommun Lekeberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Lekhytteån Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn m uppströms E ,5 Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 79 3,9 308,1 Sten, grus, Finsediment Slinge Vattenföring 50 l/s Vattendjup 0-52 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring Stensimpa 83 3,0-10,0 1 Signalkräfta 3 2,5-10,5 17

54 Lekhytteån ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Eskilstunaån 121 Kommun Lekeberg Lokal Stn m uppströms E 18. Koordinater Avfiskad yta m 2 308,1 Antal avfiskn. 1 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,0 > 0+ 0 Totalt 1 9,0 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 0 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 0+ öring 1 >0+ öring Antal per 100 m 2 0+ öring 0,3 >0+ öring LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 2 Antal öring Längd cm 18

55 Lerälven, station 7 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Karlskoga Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Lerälven Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn 7. Skredärret ,1 Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 68 5,5 374 Grus, block, sten Mossa Vattenföring 45 l/s Vattendjup 0-47 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 30 7,0-24,5 1 Stensimpa 17 3,0-10,5 1 Signalkräfta 4 2,0-12,0 1 Stäm 4 16,0-18,5 2 Öring 7 7,0-15,0 2 Stensimpa 12 3,0-10,5 2 Signalkräfta 2 2,5-5,5 19

56 Lerälven ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Karlskoga Lokal Stn 7. Skredärret Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,6 Totalt 37 13,4 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 10 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 6 >0+ öring 31 Antal per 100 m öring 2 >0+ öring 8 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 20

57 Nyasjöbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lindesberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Nyasjöbäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg ,3 Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 82 0,95 77,9 Sand, block Sparsamt med mossa Vattenföring 10 l/s Vattendjup 0-25 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Elritsa 1 9,5 21

58 Piparbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lekeberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Piparbäcken 122-(597) Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Elzw iks väg AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 100 1,5 150 Vattenföring Vattendjup Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Ingen fångst Snuggabäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lekeberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Snuggabäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Mynningen i Råsvalen AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 170 1,5 255 Vattenföring Vattendjup Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Bäckröding Bäckröding Bäcknejonöga Bäcknejonöga Stensimpa Stensimpa Lake Lake Mört