Kalkningens kemiska effektuppföljning Delprogram inom Regional miljöövervakning
|
|
- Berit Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr Jmf Dos nr Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: Fax: Kalkningens kemiska effektuppföljning Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se
2 Dnr Jmf Dos nr INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Mål och syfte... 3 Strategi... 3 Bakgrund... 5 Undersökning... 5 Undersökningstyp... Objekturval (urvalsstrategi och stationslista)... Kvalitetssäkringskontroller hos utförare och datavärd... Datalagring... Rapportering/utvärdering... Samfinansiärer/samarbetspartners... 7 Kostnader och intäkter... 7 Referenser... 7 Övrig litteratur... 8 Bilagor
3 Dnr Jmf Dos nr Kalkningens kemiska effektuppföljning Delprogram inom regional miljöövervakning Program: Miljömål: Sötvatten Sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning. Levande sjöar och vattendrag Mål och syfte Vattenkemiska undersökningar inom kalkningens effektuppföljning syftar till att kontrollera måluppfyllelsen av genomförd kalkning och utgöra underlag för planering av kommande spridning eller bedöma när kalkningen kan avslutas. Det vattenkemiska målet med kalkningen är ett ph-värde som inte ska underskridas någon gång under året ska överskridas vid höga flöden. Vilken nivå av ph man väljer beror på de försurningskänsliga arter som förekommer naturligt i det vatten som ska kalkas. Undersökningen ger underlag vid utvärdering av biologisk effektuppföljning och för bedömning om utebliven biologisk måluppfyllelse beror på försurningspåverkan. Med biologisk måluppfyllelse menas förekomst av försurningskänsliga arter av bottenfauna och fisk. Strategi Utformningen av effektuppföljningen i sjöar och vattendrag skall medge bedömning av det operativa åtgärdsmål som ligger till grund för åtgärden. Vattnets naturliga kemiskt fysikaliska egenskaper så långt som möjligt eftersträvas. Vattenkemiska mål för ph är riktvärden som indikerar att kalkningen nått avsedd kemisk effekt. De vattenkemiska målen innebär att ph och oorganiskt aluminium inte någon gång under året påverkar det naturliga djur- och växtlivet på ett negativt sätt. Samtidigt är det viktigt att inte i onödan kalka till onaturligt höga ph-värden. ph-målen baseras i första hand på förekomst eller tidigare förekomst av känsliga arter med naturlig hemvist i vattenområdet. ph-mål,2 Flodpärlmussla ph-mål,0 Mört (i sjöar) och flodkräfta. ph-mål 5, Övriga vatten ph-målet kan också baseras på ett beräknat naturligt ph enligt MAGIC (ph 180 ). MAGIC (Model of Acidification of Groundwaters In Catchments) är en modell med verktyg för att 3
4 Dnr Jmf Dos nr bedöma okalkade sjöar och vattendrag med avseende på försurningstillstånd och försurningspåverkan samt deras prognos för framtiden (Naturvårdsverket, 2008a). Därmed är det möjligt att sätta ett ph-mål som är lägre än 5,. Kalkning till 5, eller därunder kan innebära en ineffektiv avgiftning av oorganiskt aluminium. Om halter över 50 μg/l uppmäts efter kalkning kan ett högre ph-mål övervägas. ph-målet bör inte underskridas vid något tillfälle under året. Vid högflöden bör de angivna målen inte överskridas med mer än 0,4 ph-enheter, vilket utgör riktvärde för överkalkning. Även vid låga flöden är det önskvärt att minimera överkalkning. Vid långvarig överkalkning kan artsammansättningen förändras. Arter som är vana vid ett högre ph än sjöns eller vattendragets naturliga ph kan etablera sig och detta kan leda till en onaturlig artsammansättning. Det är därför viktigt att, samtidigt som måluppfyllelsen kontrolleras, bedöma om det finns risk för överkalkning. För att uppnå hög måluppfyllelse och samtidigt undvika överkalkning optimeras kalkningen avseende åtgärdsobjekt, kalkdoser och spridningsintervall. Hur kalkningen kan optimeras beskrivs närmare i Handbok 2010:2, avsnitt 5.8 (Naturvårdsverket, 2010). De angivna ph-målen utesluter inte negativ påverkan. Vid en sänkning av målet är det därför motiverat att följa effekterna på djur- och växtarter som har en naturlig hemvist i vattenområdet. Om sänkningen av ph-målet medför en försämrad status bör ett högre mål övervägas. Definitionsmässigt är effektuppföljningen en del av den operativa övervakningen inom ramdirektivet för vatten. Samordning sker med den övriga övervakningen inom vattenförvaltningsarbetet, t.ex. inom programmet för undersökning av Ytvattenförekomster, där även fosfor och kväve analyseras (Länsstyrelsen, 2010a). Samtliga kalkningsprojekt i länet skall därför ingå i ett grundprogram för vattenkemisk uppföljning med provtagning minst två gånger per år. Grundprogrammet kompletteras med okalkade referensobjekt (trendsjöar/-vattendrag) som belyser säsongs - och mellanårsvariationer (Länsstyrelsen, 2008). För att beskriva de kalkade sjöarna och vattendragens kemiska status behövs även analyser baserade på objektivt urval. Undersökningar sker i sex års intervall vid de återkommande omdrevssjöarna (tidigare riks- och länsinventeringarna och även miljömålsuppföljningssjöar- MMU) för att säkerställa ett korrekt jämförelsematerial. Lokaler som ingår i den regionala effektuppföljningen definieras som mål-, styr- eller referenspunkter. En målpunkt (VK-sjö eller ) en provpunkt eller provsträcka som är kopplad till ett uppföljningsbart kemiskt eller biologiskt mål. Inom varje målområde ska minst en målpunkt finnas. 4
5 Dnr Jmf Dos nr En styrpunkt () en vattenkemisk provpunkt för uppföljning av kalkningseffekter på strategiskt viktiga platser, till exempel åtgärdssjöar, kalkade delflöden samt upp- och nedströms doserare. En referenspunkt (VK-ref) är en vattenkemisk provpunkt som inte påverkas av kalkning. Referenspunkten används för att korrigera för kalkpåverkan vid beräkning av okalkat-ph. Bäst precision uppnås om referenspunkten ligger i ett okalkat tillflöde inom åtgärdsområdet. Som alternativ kan ett närliggande vatten med jämförbar geologi väljas. Referenspunkten undersöks lämpligen samtidigt och med samma frekvens som målpunkten. Referenspunkten kan också användas för att analysera oorganiskt aluminium med syfte att bedöma risken för giftiga halter när kalkningen trappas ner. Bakgrund Effektuppföljning i kalkade vatten har pågått i länet sedan 1977, då de första organiserade kalkningsförsöken startade. Under åren har allt fler sjöar kalkats och därmed har antalet provtagningsstationer ökat. Detta delprogram är en uppdatering av det program som upprättades (Länsstyrelsen, 2007). Föreliggande delprogram speglar väl den effektuppföljning som utförts de senaste 30 åren och ingår i länets åtgärdsplan för kalkningsverksamheten (Länsstyrelsen, 2010b). Den utvärdering som hittills utförts, märks särskilt att sjöar som omkalkats innan återförsurningen skett till tidigare nivå har generellt en längre verkningsgrad än när sjön kalkades för första gången. Vidare så har en del kalkade sjöar med "Starkt färgat vatten", d.v.s. med färgtal >100 mg Pt/l, ej fått någon önskvärd ph-höjning (ph överstiger sällan ) fastän alkaliniteten uppnått värden >0,10 mekv/l. Undersökning Vattenprov tas generellt minst en gång före kalkning och därefter minst två gånger per år. Det ena provet skall tas under våren, då maximalt sura förhållanden kan antas råda. Detta inträffar normalt vid eller strax efter snösmältningen. Det andra provet tas i samband med höstcirkulationen i sjöarna. Målpunkter i vattendrag undersöks vid samtliga betydande högflöden vid minst sex olika tillfällen med minst en veckas mellanrum. Följande parametrar analyseras: ph, alkalinitet, konduktivitet, vattenfärg. Programmet omfattas av totalt 352 provstationer, varav 223 sjöar (VK-sjö) och 32 vattendrag () är målpunkter, 95 provstationer i sjöar/vattendrag är styrpunkter () samt 2 referensstationer (VK-ref) som är belägna inom åtgärdsområden. Länsstyrelsen i Örebro län utför de flesta undersökningarna. De provlokaler som undersöks i den samordnade recipientkontrollen (SRK) genomförs av berört förbund. SLU analyserar en provlokal i en sjö som ingår i programmet för Integrerad kalkeffektuppföljning ( IKEU- Kalkavslut ). Dessutom bör den vattenkemiska effektuppföljningen vara väl samordnad med den biologiska uppföljningen. 5
6 Dnr Jmf Dos nr Undersökningstyp Undersökningstyp: Vattenkemi kalkeffektuppföljning (Naturvårdsverket, 2008b) Objekturval (urvalsstrategi och stationslista) Urvalet av de stationer baseras på s.k. målpunkter (VK-sjö, ), som är provpunkter eller provsträcka som är kopplad till ett uppföljningsbart kemiskt eller biologiskt mål. Dessutom ingår styrpunkter () för uppföljning av kalkningseffekter på strategiskt viktiga platser, till exempel åtgärdssjöar, kalkade delflöden samt upp- och nedströms doserare. Mätstationernas läge visas på karta i bilaga 1 och sammanställning i tabell visas i bilaga 2. Kvalitetssäkringskontroller hos utförare och datavärd Kvalitetssäkringskontroller hos utförare och datavärd: Kvalitetskontroll av analysförfarande (deltagande i ITM:s interkalibrering och internkontroll). Kontroll av att inlämnade uppgifter är kompletta och att stationsangivelser, datum m m stämmer med på förhand given information. Kontroll av att rätt variabel har angivits. Återkontroll gentemot utföraren av att inlagda uppgifter är korrekta. Jämförelse med tidigare värden från samma station (eller område). Rimlighetsbedömning av analysresultatet. Datalagring Datalagring ska ske i DMN (Länsstyrelsernas Databas Miljö & Natur) senast den 30 juni av de undersökningar som utförts under våren och senast den 30 december av de undersökningar som utförts under hösten. Nationell databas är under uppbyggnad hos datavärden SLU, Institutionen för vatten och miljö. När den nya databasen är upprättad ska data överföras från DMN. Rapportering/utvärdering Resultaten rapporteras till huvudmannen för kalkning. Vid kalkning med doserare bör driftpersonalen för doseraren ha tillgång till analysresultaten senast dagen efter provtagning. Resultaten ska sammanställas inför varje ny spridningsomgång för att vara underlag för ev. revideringar i kalkspridningsplanen. En grundligare utvärdering görs minst vart sjätte år där
7 Dnr Jmf Dos nr resultaten av vattenkemisk och biologisk effektuppföljning sammanställs och utebliven måluppfyllelse analyseras. Samfinansiärer/samarbetspartners Effektkontrollen finansieras av Naturvårdsverket, del av anslaget Bidraget till kalkning av sjöar och vattendrag. De undersökningar som genomförs i SRK finansieras av respektive förbund. Samarbetspartners är Naturvårdsverket, kommuner, fiskevårdsföreningar, Vattenoch vattenvårdsförbund, SLU och länsstyrelserna i angränsande län. Provtagningen samordnas med fältundersökningar i Trendsjöar/-vattendrag, Ytvattenförekomster och IKEU. Provtagning i sjöar och vattendrag som delvis är belägna i andra län sker enligt överenskommelse av en länsstyrelse. Provtagningen samordnas även med de nationella programmen Omdrevssjöar (tidigare riks- och länsinventeringarna och även miljömålsuppföljningssjöar-mmu) och Omdrevsvattendrag. De kalkade sjöar/vattendrag som ingår i SRK undersöks och redovisas av respektive vattenförbund eller vattenvårdsförbund. Kostnader och intäkter Kostnader/år för vattenkemisk effektuppföljning Aktivitet Antal à-pris, kr Summa, kr Provtagning (dagar) Resor (mil) Analyser (st) Utrustning Summa, kr Intäkter/år för vattenkemisk effektuppföljning Summa, Aktivitet/finansiär Antal à-pris, kr kr Effektuppföljning/NV Summa, kr Kommentar: NV = Naturvårdsverket. Referenser Länsstyrelsen, Delprogram: Kalkningens kemiska effektuppföljning. Länsprogram för regional miljöövervakning i Örebro län. Dnr
8 Dnr Jmf Dos nr Länsstyrelsen, Trendsjöar och trendvattendrag. Delprogram inom regional miljöövervakning. Dnr Länsstyrelsen, 2010a. Undersökningar i ytvattenförekomster. Uppföljning av miljökvalitetsnormer för ekologisk status. Delprogram inom regional miljöövervakning. Dnr Länsstyrelsen, 2010b. Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Örebro läns sjöar och vattendrag Dnr Naturvårdsverket, 2008a. Naturvårdsverkets författningssamling. NFS 2008:1, Bilaga 2, avsnitt 5.1 Naturvårdsverket, 2008b. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Vattenkemi kalkeffektuppföljning Naturvårdsverket, Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2010:2. Övrig litteratur Naturvårdsverket, Bilaga A till handbok 2007:4, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilagor 1. Karta Provtagningsstationer 2. Tabell Provtagningsstationer 8
9 Örebro Laxå Nora Lindesberg Hällefors Askersund Hallsberg Lekeberg Karlskoga Ljusnarsberg Degerfors Kumla Provtyp Styrpunkt Målpunkt Bilaga 1 Copyright Lantmäteriet Ur GSD- Översiktskartan ärende /188 T Vattenprovstationer - Kalkningens kemiska effektuppföljning
10
11 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Förklaring till tabell Stn_Namn: Namnet på stationen. ph_mål: ph-värde som inte bör underskridas vid något tillfälle under året. Provtyp: Anges som VK-sjö/vdr (vattenkemi), EF-vdr (elfiske), BF-sjö/vdr (bottenfauna), NF-sjö (nätfiske), FM (flodpärlmussla)-vdr, FK (flodkräfta)- vdr/sjö) eller PV (påväxtalger). Styrpunkter anges som. Referensstationer (ej kalkade vatten) anges som VK-ref. Kemi_HQ_år: Antal prov per år vid högflöde (HQ) alternativt ½(var annat år), 1 / 3 (var tredje år), 1/, 09 (1 gång var :e år med start år 2009). Kemi_ LQ_år: Antal prov per år vid lågflöde (LQ) alternativt ½(var annat år), 1 / 3 (var tredje år), 1/, 09 (1 gång var :e år med start år 2009). Anmärkning: Ange t.ex. om undersökningen samordnas med annan finansiär m.m. Förklaring på förkortningar i kolumnen Anmärkning som används: Kutv = Kalkning utgår tills vidare. Kan avse både vilande och avslutad kalkning. Ny = Ny provstation i jämförelse med tidigare program. SRK = Samordnad recipientkontroll, d.v.s. undersökning utförs av ett vattenvårdsförbund eller vattenförbund. VF = Utförs inom program för undersökning av vattenförekomster, där även fosfor och kväve analyseras. T.ex. VF,10 = Utförs inom program för undersökning av vattenförekomster år VtmKalk = Våtmarskalkning planeras eller har utförts uppströms. PpID: Provpunktens/stationens unika beteckning, börjar med Pp följt av 3 siffror. Xkoord: Stationens X-koordinat (enligt RT-90) anges. Ykoord: Stationens Y-koordinat (enligt RT-90) anges.
12
13 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord Andsjön östr VK-sjö 2 Pp Angsjön utlo 2 1/, 10 VF,10 Pp Aspaån 79 PV 2 4 VF Pp Aspen mitt VK-sjö 1/, 11 VF Pp Aspen utlo VK-sjö 2 Pp Bavlingssjön utlo VK-sjö 2 Pp Bergtjärn52 utlo VK-sjö 2 Pp Bjursjön545 utlo 2 Pp Bjurtjärnen utlo 2 Pp Björken utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Björksjön492 utlo VK-sjö 2 Pp Björktjärn59 utlo 5, VK-sjö 2 Kutv Pp Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos Ny 2010, VtmKalk Pp Bocksbosjön utlo VK-sjö 2 Pp Bondabrobäcken Stn 1 FMvdr,2 1/ Pp Borasjön mitt VK-sjö 1/, 09 VF Pp Borasjön utlo VK-sjö 2 Pp Bosjön norr VK-sjö 1/, 09 VF Pp Bosjön utlo VK-sjö 2 Pp Botjärnen utlo 2 Pp Brattforsbäcken 5, 1/ Pp Bredsjöbäcken elfiske FMvdr,2 1/ Pp Bredsjön425 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Bredsjön728 utlo,2 VK-sjö 2 Kutv Pp Brunnshyttebäcken FM-vdr 5, 1/ Pp Bälgsjön utlo VK-sjö 2 Pp Bälgsjön510 östr VK-sjö 1 SRK Pp Dalkarlssjön557 utlo 2 Pp Dalskogsbäcken Ny 2010 Pp Dammar vid Jontebygget 2 Fd VK-sjö Pp Dammsjön177 utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Dammsjön194 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Dammsjön274 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Dammsjön338 utlo VK-sjö 2 Pp Dammsjön354 utlo Pp Dammsjön357 utlo 2 Pp Dammsjön422 utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Dammsjön434 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Dammsjön44 mitt VK-sjö 1/, 11 VF Pp Dammsjön44 utlo 2 1/, 11 VF,11 Pp Djupedalsbäcken 5, Pp Djupedalsbäcken elfiske 5, 1/ Pp Dypottbäcken uppstr Kdos Ny 2010, VtmKalk Pp (8)
14 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord Fagerbobäcken elfiske FMvdr,2 1/ Ny 2009 Pp VK-ref BFsjö Fagertärn mitt 2 2 Pp FMvdr Falkabäcken Storstenshöjden 1/ Ny 2007 Pp Falkasjön2304 mitt 5, VK-sjö 2 SRK Pp Falkasjön2310 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Finnån utlo BF-vdr 1/, 11 1/, 11 VF Pp Fisklösen utlo 2 Pp Fisklösen199 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Flosjöbäcken utlo,2 2 Ny 2011 Pp Flosjöbäcken elfiske 5, 1/ Pp Fräsebäcken utlo BF-vdr 1/, 14 VF,14 Pp Fågelsjön utlo 2 Pp Färvilen utlo VK-sjö Pp Färvilsån 1/ Pp Garphyttedammen utlo VK-sjö 2 Pp Gilsåssjön utlo 2 1/, 10 VF,10 Pp Gladhöjdsbäcken VK-ref BFvdr 1/, 12 1/, 12 VF Pp Gladtjärn43 5, VK-sjö 2 Pp Grecken mitt VK-sjö 1/, 10 VF Pp Grecken norr VK-sjö 2 Pp Gryssjön väst 1/, 12 VF Pp Grytsjön21 mitt VK-sjö 1/, 09 VF Pp Grytsjön21 utlo VK-sjö 2 Pp Grytsjön5 södr VK-sjö 2 Pp Gränsjön548 utlo VK-sjö 2 Pp Gränsjön41 norr VK-sjö 1/, 11 VF Pp Gränsjön41 utlo VK-sjö 2 Pp Gränsjön10 mitt VK-sjö 1 SRK Pp Gränsjöälven elfiske 5, 1/ Pp Grässjön259 utlo VK-sjö 2 Pp Gårdsjön20 utlo VK-sjö 2 Pp Gårdsjön3 utlo VK-sjö 2 Pp Gåssjön utlo VK-sjö 2 Pp Gåstjärnen145 mitt VK-sjö 2 Pp Gåstjärnen49 utlo 2 Pp Gällen utlo 2 Pp Göljan utlo VK-sjö 2 Pp Hagasjön utlo VK-sjö 2 Pp Hammarskogsån elfiske FMvdr,2 1/ Pp Hecklan utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Hemtjärnen utlo BF-vdr 1/, 12 1/, 12 VF Pp Hissjön utlo VK-sjö 2 Kutv Pp (8)
15 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord Holmsjöbäcken Stn 2 BF-vdr 1/, 10 1/, 10 VF Pp Holmsjön179 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Holmsjön283 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Holmsjön293 utlo 2 Pp Holmsjön427 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Holmsjön58 utlo VK-sjö 2 Pp Holmsjön81 utlo 2 Pp Hovmanstorpasjön utlo VK-sjö 2 Pp Hullsjön utlo VK-sjö 2 Pp Hultsjön utlo VK-sjö 2 Pp Hundtjärnsbäcken elfiske BF-vdr 1/, 14 1/, 14 VF Pp Hyttbäcken-Västgöthyttan BF-vdr 1/, 11 1/, 11 VF Pp Håkanbolbäcken utlo 5, PV 4 2 VF,11 Pp Håkanbolbäcken 4 km uppstr. 2 Pp Håkanbolbäcken elfiske 5, 1/ Pp Håkansbodasjön utlo VK-sjö 2 Pp Hällsjön21 utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Hällsjön240 utlo VK-sjö 2 Pp Hänglandstjärn VK-sjö 2 Pp Högmossjön utlo VK-sjö 2 Pp Högsjön m Hyttsjön 2 Pp Immen utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Imälven elfiske FMvdr 1/ Ny 2009 Pp Jonsbobäcken södr BF-vdr 1/, 12 1/, 12 VF Pp Jämnlången utlo 2 Pp Kalltjärn utlo VK-sjö 2 Pp Knäppabäcken elfiske 5, 1/ Pp Knäppabäcken uppstr Kdos Ny 2010 Pp Knäppabäcken-kraftledning 5, Pp Kolken utlo 5, VK-sjö 2 Pp Kolsjön utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Kroksjöbäcken utlo 2 Pp Kroksjön5 utlo VK-sjö 2 Pp Kroktjärn54 utlo 2 Pp Kråksjön utlo VK-sjö 2 Pp Kråksjön293 södr VK-sjö 1/, 09 VF Pp Kråkån292 mitt 1/, 13 1/, 13 VF Pp Kvarnbäcken575 2 Pp Kvarnsjön m Lövsjön utlo 2 1/, 12 VF,12 Pp Kvarnsjön122 utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Kvavsjön norr VK-sjö 2 Kutv Pp Kviddtjärn21 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Kärmen mitt 1/, 10 VF Pp Kärmen utlo BF-vdr 1/, 10 1/, 10 VF Pp Kölsjön utlo VK-sjö 2 Pp Kölsjön131 norr VK-sjö 1/, 11 VF Pp Kölsjöån-Elfiske 5, 1/ Pp (8)
16 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord Kölsjöån-Löa Hytta 5, Pp L Dammsjön utlo 5, VK-sjö 2 Pp L Högsjön utlo VK-sjö 2 Pp L Korslången södr VK-sjö 1/, 12 VF Pp L Korslången utlo VK-sjö 2 Pp L Kringsjön utlo VK-sjö 2 Pp L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo 2 Pp L Sandsjön utlo 5, VK-sjö 2 Pp L Sirsjön utlo VK-sjö 2 Pp L Stensjön utlo 2 Pp L Tomsjön utlo VK-sjö 2 Pp Lammitjärnen utlo 2 Kutv Pp Leken mitt VK-sjö 1/, 10 VF Pp Leken utlo VK-sjö 2 Pp Lekhytteån FMvdr,2 1/ Pp Lersjön utlo VK-sjö 2 Pp Lertjärn utlo 2 Kutv Pp FMvdr Lerälven-Elfiske 1/ Pp Likalampi573 utlo 2 Pp Lillsjöhålet 2 Pp Lillsjön95 utlo VK-sjö 2 Pp Ljustjärnen143 mitt VK-sjö 2 Pp Lobergs-Abborrtjärn norr 5, VK-sjö 2 Pp Lobergstjärn utlo 5, VK-sjö 2 Pp Lomgölen 2 Pp Lopptjärn50 utlo VK-sjö 2 Pp Lundsfjärden utlo VK-sjö 2 Pp Lången utlo 2 1/, 09 VF,09 Pp Lången29 norr VK-sjö 1/, 09 VF Pp VK-sjö NFsjö BF-sjö 3 5 Kutv, IKEUkalkavslut Pp Långsjön104 mitt Långsjön4 utlo VK-sjö 2 Pp Långtjärn28 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Lövsjö-Abborrtjärn utlo 2 Pp Malen utlo VK-sjö 2 Pp Malälven mitt BF-vdr 1/, 11 1/, 11 VF Pp Marstrandsbäcken 2 Pp Mellansjön387 utlo VK-sjö 2 Pp Meshattbäcken elfiske FMvdr 1/ Ny 2008 Pp Mettjärn utlo 5, VK-sjö 2 Pp Mogruvälven 2 1/ Pp Mosjökälla utlo 2 Pp Multen2210 väst VK-sjö 2 Kutv, SRK Pp Mången mitt VK-sjö 1/, 12 VF Pp Mången503 utlo VK-sjö 2 Pp Mögsjön105 utlo 2 Pp Mörttjärn171 utlo VK-sjö 2 Pp Mörttjärnsbäcken8901 utlo BF-vdr 1/, 13 1/, 13 VF Pp (8)
17 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord N Asplången mitt VK-sjö 1/, 10 VF Pp N Asplången utlo VK-sjö 2 Pp N Hörken utlo VK-sjö 2 Kutv Pp N Hörken010 östr VK-sjö 1 Kutv, SRK Pp N Nordtjärn utlo 2 Pp N Porrtjärnen utlo VK-sjö 2 Pp N Svensken utlo VK-sjö 2 Pp Nedre Sävsjön utlo VK-sjö 2 Pp Nolsjön utlo 5, VK-sjö 2 Pp Nordsjön750 utlo 2 Pp Nordtjärnsälven elfiskeny 5, 1/ Stn flyttad Pp Nordtjärnsälven-kvarnen 5, Pp Noren utlo BF-vdr 2 1/, 10 VF,10 Pp Norra Aspaån BF-vdr 1/, 09 1/, 09 VF Pp Norrgryten utlo VK-sjö 2 Pp Norr-Ämten utlo 5, VK-sjö 2 Pp Nätsjön mitt VK-sjö 1/, 11 VF Pp Nätsjön utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Orobäcken-Laggarmyren BF-vdr 1/, 11 1/, 11 VF Pp Paddtjärn12 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Perstorpsbäcken uppstr Kdos 2 Ny 2010 Pp Rammsjön mitt VK-sjö 1/, 14 VF Pp Rammsjön utlo VK-sjö 2 Pp Restaån utlo Pp Rågrecken utlo 2 Pp Rönnhöjdsbäcken EF-vdr 2 VtmKalk Pp Rösimmen mitt VK-sjö 1/, 10 VF Pp Rösimmen utlo VK-sjö 2 Pp Rösjön3 utlo VK-sjö 2 Pp Rösjön54 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Rösjön2 utlo 5, VK-sjö 2 Pp S Asplången mitt VK-sjö 1/, 10 VF Pp S Asplången utlo VK-sjö 2 Kutv Pp S Brunnsjön utlo VK-sjö 2 Pp S Dovrasjön utlo VK-sjö 2 Pp S Nordtjärnen utlo 2 Pp S Porrtjärnen utlo VK-sjö 2 Pp S Svensken utlo VK-sjö 2 Pp S Ånnabosjön utlo 2 Kutv Pp Sandån utlo Pp Sandån elfiske 1/ Pp Sandån före kölsjön135 BF-vdr 1/, 12 1/, 12 VF Pp Sarvtjärnen utlo VK-sjö 2 Pp Saxen utlo VK-sjö 2 Pp Saxen343 östr VK-sjö 1/, 11 VF Pp Sibbosjön utlo VK-sjö 2/, 13 & 14 Pp Silken utlo VK-sjö 2 Pp Silksbäcken elfiske BF-vdr 1/, 13 1/, 13 VF Pp Simmelsjön mitt VK-sjö 1/, 12 VF Pp Simmelsjön utlo 2 1/, 14 VF,14 Pp Sirsjön223 VK-sjö 2 Kutv Pp Skirasjön utlo VK-sjö 2 Kutv Pp (8)
18 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord Skiren241 utlo VK-sjö 2 Pp Skirenån BF-vdr 1/, 09 1/, 09 VF Pp Skomakarsjön utlo VK-sjö 2 Pp Skärjen310 utlo VK-sjö 2 Pp Smalesjön utlo 2 Pp Smedsjön19 utlo 5, VK-sjö 2 Pp St Aspasjön utlo VK-sjö 2 Kutv Pp St Avlången utlo VK-sjö 2 Pp St Avlången väst VK-sjö 1/, 12 VF Pp St Axsjön48 utlo 5, VK-sjö 2 Kutv Pp St Bredsjön utlo VK-sjö 2 Pp St Dammsjön utlo 5, VK-sjö 2 Pp St Flosjön utlo VK-sjö 2 Pp St Glattjärnen utlo 5, VK-sjö 2 Pp St Grytsjön utlo VK-sjö 2 Pp St Havsjön utlo VK-sjö 2 Pp St Hemsjön utlo VK-sjö 2 Kutv Pp St Hällsjön utlo 2 1/, 12 VF,12 Pp St Krokvind utlo 2 Kutv Pp St Kumlan utlo VK-sjö 2 Pp St Kumlan väst VK-sjö 1/, 12 VF Pp St Noren södr 1/, 13 VF Pp St Ryggsjön utlo 2 Pp St Rävtjärn utlo VK-sjö 2 Pp St Sandsjön utlo 2 1/, 12 VF,12 Pp St Sarven norr VK-sjö 2 Kutv Pp St Snesnaren utlo BF-vdr 2 1/, 14 VF,14 Pp St Stensjön utlo 5, VK-sjö 2 Pp St Sångaren utlo VK-sjö 2 Pp St Tolsjön utlo 2 Fd VK-sjö Pp St Tomsjön utlo VK-sjö 2 Pp St Trehörningen utlo VK-sjö 2 Pp St Trehörningen1520 mitt VK-sjö 1 SRK Pp St Ånsjön utlo VK-sjö 2 Pp St Ämten utlo 5, VK-sjö 2 Pp St Ölen utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Stenmalmen utlo 5, VK-sjö 2 Pp Stensjön295 utlo 2 Pp Stensjön391 utlo 2 Pp Stensjön521 utlo 2 1/, 12 VF,12 Pp Stor-Björken södr VK-sjö 1/, 13 VF Pp Stor-Björken utlo VK-sjö 2 Pp Storsjön100 utlo VK-sjö 2 Pp Storsjön2220 norr VK-sjö 2 SRK Pp Sultabborren utlo VK-sjö 2 Pp Sundsjön södr VK-sjö 1/, 10 VF Pp Sundsjön417 utlo VK-sjö 2 Pp Svarthavet utlo 2 Pp Svarthavsbäcken mitt BF-vdr 1/, 12 1/, 12 VF Pp Svartsjön utlo 5, VK-sjö 2 Pp Svarttjärn5 utlo 2 Pp Svartån infl i Teen 2045 VK-sjö 2 4 Kutv, SRK Pp Sågkvarnsbäcken utlo 5, Pp Sågkvarnsbäcken elfiske 5, EF-vdr 1/ Ny 2008 Pp Sågkvarnsbäcken uppströms VK-sjö 2 Pp Sävsjön33 utlo VK-sjö 2 Pp (8)
19 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord Sävsjön58 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Sävälven-Silkesdamm BF-vdr 2 1/, 13 VF,13 Pp Sävälven-Strömsdalsvägen 2 Pp Södra Aspaån PV 2 4 VF Pp Sörgryten mitt 2 Pp Sör-Ämten utlo 2 Pp Testen utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Tjogseln utlo 2 Pp Toften2040 väst VK-sjö 2 Kutv, SRK Pp Toren127 utlo VK-sjö 2 Pp Torksjöbäcken BF-vdr 1/, 09 1/, 09 VF Pp Torpälven BF-vdr 1/, 10 1/, 10 VF Pp Trehörningen4 utlo VK-sjö 2 Pp Trehörningen45 utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Trehörningen530 utlo VK-sjö 2 Pp Tvärbäcken utlo 2 Pp Tvärådammen utlo VK-sjö 2 Pp Tärnsjön utlo 5, VK-sjö 2 Pp Unden utlo VK-sjö 3 Pp Unden150 VK-sjö 1 SRK Pp Unden159 utlopp VK-sjö 2 2 SRK Pp V Björntjärn utlo 2 Pp Valsjön5 utlo VK-sjö 2 Pp Valsjön21 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Vartjärn utlo VK-sjö 2 Pp Vasselsjön utlo VK-sjö 2 Pp Vasslabäcken elfiske2 FMvdr 2 1/ Pp Velamshyttebäcken utlo 5, Pp Velamshyttebäcken elfiske 5, 1/ Pp Vinnasjön utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Vithavet utlo 2 Pp Vreken utlo 2 Pp Våtsjön utlo VK-sjö 2 Pp Våtsjön östr VK-sjö 1/, 13 VF Pp Ymningen utlo 5, VK-sjö 2 Pp Yxkullaån 219 BF-vdr 1/, 14 1/, 14 VF Pp Yxsjön429 utlo VK-sjö 2 Kutv Pp Yxsjön800 utlo 5, VK-sjö 2 Pp Åbydammen utlo 5, VK-sjö 2 Kutv Pp Åsebolbäcken 5, Pp ÅsebolbäckenEfBf 5, EF-vdr 1/ Pp Åtjärnarna utlo 2 Pp Älgsimmen mitt VK-sjö 1/, 10 VF Pp Älgsimmen utlo VK-sjö 2 Pp Älgsjön östr VK-sjö 2 Pp Älgtjärnen00 utlo 2 Pp Ämten284 utlo VK-sjö 2 Pp Ö Björntjärn utlo 2 Pp Ö Djupedalstjärn utlo 5, VK-sjö VtmKalk Pp Ö Hällsjön utlo 2 Pp Öfallstjärn VK-sjö 2 Pp Ölen2010 mitt VK-sjö 2 SRK Pp (8)
20 Kalkningens kemiska effektuppföljning. Delprogram inom Regional miljöövervakning. Bilaga 2 Stn_Namn ph_mål Provtyp Kemi_HQ_år Kemi_LQ_år Anm PpID Xkoord Ykoord Ölen2020 utlo VK-sjö 2 4 SRK Pp Ölsjön207 utlo VK-sjö 2 Pp Örkaggen södr VK-sjö 1/, 13 VF Pp Örkaggen utlo VK-sjö 2 Pp Örlaxbäcken BF-vdr 1/, 11 1/, 11 VF Pp Örmalmen utlo VK-sjö 2 Pp Ösaren utlo VK-sjö 2 Pp Östersjön252 mitt VK-sjö 1/, 09 VF Pp Östersjön252 utlo 2 1/, 14 Kutv VF,14 Pp Östersjön388 utlo VK-sjö 2 Pp Öster-Ämten utlo 2 Pp Övartjärn utlo 5, VK-sjö 2 Pp Övartjärnsbäcken 5, 1/ Pp (8)
Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning
Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 10 Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG
Läs merMiljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning
1 (10) Cecilia Journath Pettersson Direkt: 019-19 39 59 cecilia.journathpettersson@lansstyrelsen.se Miljöövervakning av stormusslor, 2010-2015 - Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS
Läs merUppdaterad (avsnitt 5.1) Uppdaterad (avsnitt 5.1, 1 sjö och 2,1 ton har tillkommit) ENLIGT SÄNDLISTA
1 (5) 2012-02-08 Uppdaterad 2012-02-10 (avsnitt 5.1) Uppdaterad 2012-02-16 (avsnitt 5.1, 1 sjö och 2,1 ton har tillkommit) ENLIGT SÄNDLISTA HELIKOPTERKALKNINGSPROJEKT I ÖREBRO LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
Läs merENLIGT SÄNDLISTA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR UPPHANDLING AV KALK SAMT TRANSPORT OCH BÅTSPRIDNING AV KALK
1 (5) 2012-02-08 ENLIGT SÄNDLISTA KALKNINGSPROJEKT I ÖREBRO LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR UPPHANDLING AV KALK SAMT TRANSPORT OCH BÅTSPRIDNING AV KALK Sändlista För kännedom (och kontaktpersoner): Askersunds
Läs merFisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning
1 (11) Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 15 Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag 2009-2014 Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning
Läs merKvicksilver i gädda Delprogram inom Regional miljöövervakning
2010-12-06 Dnr 5020-6054-2010 Jmf 5021-13439-2004 Dos nr 1800-000-012 Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 30 10 Kvicksilver i gädda 2011-2015 Delprogram
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs mer08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
Läs merBeräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Läs merÅtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8
Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga 3. 138 Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses
Läs merÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Läs merÅtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
Läs merFiskundersökningar i 28 vattendrag och 4 sjöar i Örebro län 2009 Statusbedömning av miljötillståndet www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:8 Information Titel: Utgivare: Fiskundersökningar i 28 vattendrag
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merFiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011 Statusbedömning av miljötillståndet www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2012:11 Information Titel: Utgivare: Fiskundersökningar i 11 vattendrag
Läs merLänsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014 Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 84 elfisken i Örebro län 2014 Publ. nr 2015:11
Läs merLILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Läs merÅtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.
ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA3 888 8STA4 265 PV1
Läs merBiologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007
Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007 www.t.lst.se Publ. nr 2008:21 Information Titel: Utgivare: Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merBiologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län 2003
Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län 23 Huvudrapport Kvarnbäcken Kroktjärnsbäcken Hecklanbäcken [ [ [ Rönnhöjdsbäcken [ Ljusnarsberg Gränsjöälven [µ Bornsälven Hällefors [µ
Läs merVerksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)
1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten
Läs merPlan för biotopkartering av vattendrag i Örebro län Publ. nr 2011:13
Plan för biotopkartering av vattendrag i Örebro län 2012-2016 www.lansstyrelsen.se/orebro.. Publ. nr 2011:13 Plan för biotopkartering av vattedrag i Örebro län 2012-2016 Omslagsfoton: Kontaktperson: Telefon:
Läs merFiskundersökningar i 26 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2010 Statusbedömning av miljötillståndet www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2011:17 Information Titel: Utgivare: Fiskundersökningar i 26 vattendrag
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merMini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU
Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs mer± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merSjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Läs merKalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merAktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merLänsstyrelsens fiskundersökningar i fyra vattendrag och tre sjöar 2017
Länsstyrelsens fiskundersökningar i fyra vattendrag och tre sjöar 2017 Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av samtliga 94 elfisken i Örebro län 2017 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Läs merÅtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %
STA1 2 Åtgärdsområde: Halltorpsån HALH1 STA 92 Status: Pågående Huvudman: Kalmar, Emmaboda oh Nybro kommuner Bidrag: % Avrinningsområde: 9 Halltorpsån MS MS BF 3 BF MS 2 9 STA3 3 NF 9 STA3 2 NF 1 NF 3
Läs merOperativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte
Läs merLänsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015 Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 118 elfisken i Örebro län 2015 Publ. nr 2016:12
Läs merAnalys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län
1(4) 2010-01-18 Dnr: 537-00184-2010 Karin Runnels Direkt: 019-19 30 44 karin.runnels@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 15 kjell.hedenstrom@askersund.se; lars.ferbe@orebro.se; gunnar.berglund@bergslagens-kt.se;
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merKD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA
Åtgärdsområde: Avrinningsområde: Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: % BF S TA3 MS S TA39 MV MS 1 MV 39 MS 9 MS BF 2 BF 3 9 S TA2 S TA3 MS S TA39 PV 1 MV 1 ED KD 1 S TA2 3 KD 1 MS 1 BF KD1
Läs merKommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF
PM Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF Arvika/Linköping 2015-09-15 Projekt 15 08 035 Version 2 Inledning ProVAb har fått i uppdrag att revidera kontrollprogrammet (KP)
Läs merÅtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs mer2.1 Miljöproblem Försurning
2.1 Miljöproblem Försurning Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den av människan orsakade försurningen av mark och vatten beror på nedfall av långväga
Läs merKalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
Läs merMiljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde
Läs merBedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Läs merNyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merRegional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län
Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Författare: Joakim Pansar Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Foto omslag: Joakim
Läs merUtvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag
Läs merKalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Läs merMålvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs merKalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merVälkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen
Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden
Läs merÅtgärdsområde:Hagbyån
Åtgärdsområde:Hagbyån HAGH1 Avrinningsområde: Hagbyån Status: Pågående Huvudman: Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: % NF STA33 STA33 9 MS9 FK MS1 STA2 STA3 MS STA3 KD 3 MS3 STA BF1 NF BF3 MS STA2 MS2
Läs merVad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merTurista i Karlskoga!
Turistguide Karlskoga Fyra måsten när du besöker Karlskoga Nobelmuséet i Karlskoga Äventyr i Boda Borg Fiske Jernets Bana Rälsbuss 01 Kommunfakta Antal invånare 30 159 Yta 513,22 km² Centralort Karlskoga
Läs merKontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merVattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan
Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan 1995-2003 En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid
Läs merMOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet
BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merAmmonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och
Läs merMälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merStrategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs merFiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se
Fiske längs Bergslagsleden Aira kommunikation www.aira.se Inledning Uppdraget har bestått i att undersöka vilka möjligheter som 8inns att 8iska längs Bergslagsleden. Många vandrare efterfrågar möjligheten
Läs merDricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning
Läs merPM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN
TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning
Läs merErfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs mer