Kvicksilver i gädda Delprogram inom Regional miljöövervakning

Transkript

1 Dnr Jmf Dos nr Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: Fax: Kvicksilver i gädda Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se

2 Dnr Jmf Dos nr INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Mål och syfte... 3 Strategi... 3 Bakgrund... 3 Undersökning... 7 Objekturval (urvalsstrategi och stationslista)... 7 De sjöar som föreslås ingå i programmet har följande kriterier:... 7 Kvalitetssäkringskontroller hos utförare och datavärd... 8 Datalagring... 8 Information/rapportering... 8 Samfinansiärer/samarbetspartners... 8 Kostnader och intäkter... 8 Övriga undersökningar... 9 Referenser... 9 Övrig litteratur Bilaga

3 Dnr Jmf Dos nr Kvicksilver i gädda Delprogram inom regional miljöövervakning Program: Miljömål: Sötvatten Sjöar och vattendrag/miljögiftsamordning Giftfri miljö Mål och syfte Avsikten är att kunna bestämma nivå och förändringar i kvicksilverhalter i sötvattensfisk, i yt- och tidshänseende. Undersökningarna skall vara ett underlag för att beskriva specifika och generella situationer. Frågeställningarna kan antingen vara kopplade till konsumtionsbegränsningar p.g.a. livsmedelshygieniska och hälsomässiga skäl, vilket i sin tur kan påverka viljan och möjligheterna att utnyttja naturresursen både inom yrke och fritid. Undersökningarna skall kunna utgöra grund för behovsprövning av, förslag till eller uppföljning av åtgärder. Resultaten skall även ge underlag för vidareutveckling och utvärdering av bedömningsgrunder och miljökvalitetsmål. Data från föreliggande delprogram kan användas som underlag för uppdatering av statusbedömning för sjövattenförekomster (VISS). Strategi För att studera Hg-halten (Hg är kemisk beteckning för kvicksilver) i fisk används gädda som biologisk indikator, dels för att gädda är den vattenorganism som befinner sig högst upp i näringskedjan och dels att den förekommer i de flesta av länets sjöar samt att den används som människoföda. I delprogrammet ingår de sjöar där det beräknas ske mer än 500 fisketillfällen per år samt där det senaste analysresultatet är >0,50 mg Hg/kg gäddkött eller där analysdata saknas. I delprogrammet ingår sjöar som är klassade som potentiell sjövattenförekomst (VISS). Bakgrund Orsaker till förhöjda kvicksilverhalter i mark och vatten är förutom nedfall av kvicksilver från utsläppskällor i och utanför länet, utläckage av kvicksilver från mark. Försurningen ökar troligen detta utläckage. Från gamla avfallsupplag kan utsläpp av kvicksilver ske från kvicksilverhaltigt avfall, såsom lysrör, amalgamhaltigt avfall och elektrisk utrustning av olika slag. De svenska mark- och vattensystemen har under hela 1900-talet och fram till mitten av talet mottagit ökande mängder kvicksilver via atmosfäriskt nedfall från olika utsläppskällor 3

4 Dnr Jmf Dos nr inom och utom landet. Sedan dess har utsläppen från stora svenska källor reducerats till ca 2-10 % av vad de varit. Motsvarande reduktioner har dock inte skett vad gäller de kontinentala kvicksilveremissionerna. Kvicksilver släpps ut till luft (minst 5 kg år 2000) och vatten (minst 7 kg år 2001) från punktkällor i Örebro län: Vidare sker mer diffusa utsläpp från avfallsupplag/deponeringsanläggningar. Storleken av dessa utsläpp är inte känd. I huvudsak kan man peka på två storskaliga förändringar av den svenska miljön som ansvariga till att kvicksilverhalten i fisk har ökat under 1900-talet. Den ena är försurningen av sjöar och vattendrag. När ett vatten försuras förändras omsättningen av ämnen och hela det biologiska systemet. Detta påverkar indirekt även flödet av kvicksilver. Några faktorer som man kan peka på är t.ex. att i försurade sjöar utbildas en ny typ av näringskedja som effektivare anrikar kvicksilver fram till fisk och att det genom biologiska processer bildade metylkvicksilvret, som effektivt tas upp av organismer, ökar i sur miljö. Sjöns surhet påverkar också metylkvicksilvrets jämviktskemi. Kvicksilverhalten ökar mest i fisk som gädda och stor abborre som befinner sig högst upp i näringskedjan. Ändringar av sjöns försurningstillstånd visar också att detta påverkar upptaget av kvicksilver i fisk; vid kalkningar minskade halten i fisk (Naturvårdsverket, 1991), medan kvicksilverhalterna ökade i en experimentellt försurad sjö (Wiener, 1990). Av länets sjöar (> 1 ha) har ungefär 900 försurats under de senaste decennierna. Av dessa ingår ca 300 sjöar i länets kalkningsprogram (Länsstyrelsen, 2008). Förhöjda kvicksilverhalter är emellertid ett generellt problem i stora delar av Sverige, även icke försurade vatten är drabbade. Analyser av sjösediment visar tydligt att transporten av kvicksilver till sjöar har ökat väsentligt under 1900-talet (Naturvårdsverket, 1991). Ytterligare en orsak till förhöjda kvicksilverhalter i fisk kan vara både nyanläggningar av regleringsmagasin och stor amplitudvariation i dämda sjöar. Båda företeelserna förefaller gynna produktionen av metylkvicksilver (Frick, 1990). Orsakerna till de förhöjda kvicksilverhalterna i fisk i landets sjöar kan i korthet beskrivas på följande sätt: En ökad tillförsel av kvicksilver till sjöar har medfört att halten i enkilosgädda har ökat från de naturliga värdena 0,05-0,3 mg/kg till regionala nivåer på 0,5-1,0 mg/kg i södra och mellersta Sverige. Enligt statistiska beräkningar har omkring 470 av länets sjöar kvicksilverhalt i enkilosgädda som innehåller >1,0 mg/kg (Länsstyrelsen, 1990). Värdet >1 mg Hg/kg i fisk i en sjö benämndes tidigare som Svartlistad. I dag benämns den som Mycket hög halt. Bedömningen av tillstånd och påverkan vad gäller kvicksilverhalter i fisk (1-kilos gädda, muskel) kan göras enligt Tabell 1 (Naturvårdsverket, 1999). 4

5 Dnr Jmf Dos nr Tabell 1. TILLSTÅND, kvicksilver i fisk (1-kilos gädda, muskel)(mg/kg vs) Hg-halt, mg/kg vs Klass Benämning 0,20 1 Mycket låga halter, naturligt förekommande 0,20-0,50 2 Låga halter, oftast förhöjda i förhållande tillbakgrund* 0,50-0,75 3 Måttligt höga halter, förhöjda i förhållande till bakgrund 0,75-1,0 4 Höga halter >1,0 5 Mycket höga halter * halter i detta intervall kan vara naturliga i vissa näringsfattiga skogssjöar. Anm. betyder mindre eller lika med, > betyder större än. Höga kvicksilverhalter i fisk kan delvis åtgärdas genom att syranedfallet minskas och kalkningen fortsätter. För att åstadkomma en mer generell minskning av kvicksilverhalterna i fisk måste direktutsläppen till vatten och den atmosfäriska kvicksilverdepositionen till sjöarna och deras tillrinningsområden minska (Naturvårdsverket, 1991). Samtliga hittills utförda undersökningsresultat finns i en databas hos Länsstyrelsen i Örebro län samt hos IVL (Nationell datavärd), se Av totalt 235 undersökta sjöar/vattendrag 1997 så hade ca 180 sjöar/vattendrag (3/4) höga eller mycket höga kvicksilverhalter i gädda, d.v.s. som har mer än Måttliga halter (>0,5 mg Hg/kg vs). Av dessa sjöar/vattendrag var det drygt 100 st där det beräknas ske mer än 500 fritids-/yrkesfisketillfällen per år. Undersökningarna visar att de sjöar/vattendrag som har höga eller mycket Hg-halter i gädda ligger främst inom de försurade områdena i länet (Länsstyrelsen, 1998). Halterna har under åren (10 år) inte nämnvärt förändrats. Senaste analysdata från alla (även de som inte är med i nuvarande program) undersökta stationer och områden med försurade sjöar och vattendrag visas på karta i Bilaga 3. Övervägande är att höga och mycket höga Hg-halter i gädda ligger inom försurade områden. Alla analysresultat t.o.m redovisas i tabell, Bilaga 4. 5

6 Dnr Jmf Dos nr Kvicksilver (Kemikalieinspektionen, 2009) Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och utgör ett hot både mot miljön och mot människors hälsa. Det är en lättflyktig metall som kan spridas över långa avstånd i atmosfären. Kvicksilver kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer. Ju mer kvicksilver som tillförs till samhället, desto mer ökar halterna i miljön. Det är därför av stor vikt att användningen och utsläppen av kvicksilver minskas. Kemikalieinspektionen (KemI) arbetar, såväl i Sverige som inom EU och internationellt, för att begränsa användning och utsläpp av kvicksilver. Kvicksilver är fortfarande ett problem i Sverige Trots insatserna för att begränsa användning och utsläpp av kvicksilver är nedfallet fortfarande stort över Sverige. Det beror främst på långväga lufttransporter från övriga Europa, men även från andra delar av världen. Trots att nedfallet av kvicksilver har minskat de senaste årtiondena är det inte tillräckligt för att förhindra att kvicksilverhalter-na ökar i miljön. Till exempel ökar halterna med cirka 0,5 procent årligen i skogsmarkens översta lager. Naturvårds-verket uppskattar att nedfallet av kvicksilver behöver minska med 80 procent för att vi på sikt ska nå halter i fisk som inte överskrider WHO/FAO:s gränsvärde på maximalt 0,5 mg kvicksilver/kg fisk. Den största källan till kvicksilverutsläpp till luft globalt är förbränning av kol. Andra utsläppskällor är till exempel smältverk, krematorier (amalgamfyllningar) samt avfallsförbränning (kvicksilver i produkter). Kvicksilver sprids även direkt till mark och vatten exempelvis genom utsläpp från industrier, utlakning från soptippar och genom spridning av avloppsslam. Effekter av kvicksilver på människor och miljön Kvicksilver och dess föreningar har framförallt negativa effekter på nervsystemet och dess utveckling, samt på hjärt-kärlsystemet, immunsystemet, fortplantningssys-temet samt njurarna. Störningarna av nervsystemets utveckling och giftigheten för det centrala nervsystemet är de känsligaste och mest väldokumenterade effekterna. Den farligaste formen av kvicksilver är metylkvicksilver eftersom den överförs till fostret, passerar blodhjärn-barriären och hämmar, troligen även vid låga halter, den mentala utvecklingen hos barn. Kvicksilver kan omvand-las till metylkvicksilver av naturliga processer i miljön och anrikas i näringskedjan, bland annat i fisk. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina däggdjur är därför särskilt utsatta. I Sverige är kvicksilverhalterna i vanliga fiskarter ofta förhöjda. Livsmedelsverkets kostråd till kvinnor som planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar är att inte äta till exempel abborre, gädda, gös, eller tonfisk mer än 2-3 gånger per år för att undvika negativa effekter på foster och nyfödda. Det finns även indikationer på att fortplantningen hos fiskätande däggdjur och fågel påverkas av de höga halterna i fisk. Kvicksilverhalterna i skogsmark är så höga i stora delar av Sverige att de kan påverka den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Effekten av det är att näringsomvandlingen i marken kan störas och ge återverkningar på skogsekosystemen som är svåra att förutse. Kvicksilvret i marken utgör även en källa till metylkvicksilver genom att det urlakas till vattensystem. 6

7 Dnr Jmf Dos nr Undersökning Totalt 109 provlokaler ingår i programmet Kvicksilver i gädda. Från respektive provlokal utförs Hg-analyser från minst 5 gäddor (gärna st) i storleksintervallet 0,4 till 1,6 kg. Varje insamlad fisk ska märkas med Fiskart Namn på sjö/vattendrag Fångstplats (speciellt viktigt för vattendrag och större sjö) Fångstdatum Fisknummer per sjö/vattendrag (1 osv) Vikt (kg med minst 2 decimaler, gärna 3 decimaler) Längd i cm Kön (om möjligt) Kontaktperson (namn & telefonnummer till den som fångat fisken) Undersökningstyper Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2009). Objekturval (urvalsstrategi och stationslista) De sjöar som föreslås ingå i programmet har följande kriterier: Alla sjöar där det beräknas ske mer än 500 fisketillfällen (Fiskenämnden, 1983) per år samt där det senaste analysresultatet visar > 0,50 mg Hg/kg i fisk eller där analysdata saknas. Att 500 fisketillfällen per år används som gräns är en godtycklig bedömning om det fiskas ofta eller sällan. Naturligtvis kan respektive kommun välja egna gränser för antal fisketillfällen. Hjälmaren och Sottern har Hg-halter i gädda < 0,50 mg/kg, men har tagits med därför att det även bedrivs yrkesfiske i dessa sjöar. Enligt önskemål från intressenter har ett fåtal sjöar och vattendrag tagits med som inte uppfyller kriterierna ovan. I programmet ingår de sjöar som är klassade som potentiell sjövattenförekomst (VISS). Mätstationernas geografiska läge visas på karta, Bilaga 1. Mätstationer, sorterade på kommun, redovisas i Bilaga 2. 7

8 Dnr Jmf Dos nr Kvalitetssäkringskontroller hos utförare och datavärd Provinsamling, hantering, preparering, provberedning och analysverksamhet skall genomföras enligt utvecklade rutiner för kvalitetssäkring. Analysmetod ska anges i analysprotokollet. Det krävs därför att inblandade laboratorier är ackrediterade och regelbundet deltar i provningsjämförelser. För att bibehålla en hög kvalité krävs att fångst och hanteringskedjan är så anpassad att fisken så snart som möjligt kyls och fryses. Övriga praktiska instruktioner framgår av metodbeskrivningarna. Följande ska beaktas: Kvalitetskontroll av analysförfarande. Kontroll av att inlämnade uppgifter är kompletta och att stationsangivelser, datum m.m. stämmer med på förhand given information. Kontroll av att rätt variabel har angivits. Återkontroll gentemot utföraren av att inlagda uppgifter är korrekta. Jämförelse med tidigare värden från samma station (eller område). Rimlighetsbedömning av analysresultatet. Datalagring Länsstyrelsen vidarebefordrar analysresultat till IVL, som är nationell datavärd. Analysdata registreras även fortlöpande av Länsstyrelsen i Länsstyrelsens eget register. Information/rapportering Primärdata, d.v.s. provlokal, datum, fiskart, Hg-halt, vikt och eventuellt längd kan hämtas från IVL och dess webbplats: Dessutom finns sammanfattade uppgifter hos Länsstyrelsen beträffande Hg-medelhalt, Hghalt i "1-kg gädda" beräknad genom linjär regression (FHg) och medelvikt. Samfinansiärer/samarbetspartners Respektive kommun ansvarar för finansiering, provtagning och analys. Kommunen kan ansöka om bidrag till Länsstyrelsen i efterskott för att finansiera analyserna. Samarbetspartners är fiskevårdsföreningar, kommunerna, IVL och Länsstyrelsen. Kostnader och intäkter Kostnaderna för analys per provlokal ( 5 gäddor) beräknas till ca kronor. 8

9 Dnr Jmf Dos nr Undersökningarna utförs generellt under våren varje år med rapportering av analysresultat till Länsstyrelsen senast under november samma år. Övriga undersökningar Data från detta delprogram kan användas som underlag för uppdatering av statusbedömning för ytvattenförekomster (VISS). Referenser Fiskenämnden, Fiskeplanering i X kommun. Planeringsunderlag. (X = respektive kommun). Frick, K., Kvicksilverhalter i fisk från nyanlagda regleringsmagasin. - Ekologen Kemikalieinspektionen, Länsstyrelsen, Kvicksilver i gädda i Örebro läns sjöar. Projekt kalkning - kvicksilvercesium. - Publikation 1990:9. Länsstyrelsen, Åtgärdsprogram för att reducera kvicksilver i fisk - Örebro läns sjöar Publikation 1998:2. Länsstyrelsen, Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Örebro läns sjöar och vattendrag Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr 2008:2. Naturvårdsverket, Kvicksilver i Sverige. Problem och åtgärder. - Naturvårdsverket informerar. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket, Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Wiener, J.G., Mercury accumulation by fish in Wisconsin seepage lakes: relation to lake chemistry and acidification. -Abstract, Int. Conf. On Mercury as an Environm. Pollutant, Gävle, Sweden, June 11-13, VISS, VattenInformationsSystem Sverige, 9

10 Dnr Jmf Dos nr Övrig litteratur Kvicksilver i svenska sjöar. - Rapport Naturvårdsverket, Kvicksilver i Örebro län flöden, förråd och avveckling. - Publikation 1999:5. - Länsstyrelsen, Läget efter åtgärder i Örebro län. Projekt kalkning - kvicksilver- cesium. - Publikation 1990:8. - Länsstyrelsen, Åtgärder mot höga kvicksilverhalter i insjöfisk. Slutrapport för kvicksilverdelen av projektet Kalkning - kvicksilver - cesium. - Rapport Naturvårdsverket, Bilagor 1. Karta Provtagningsstationer Tabell Provtagningsstationer Karta Senaste analysdata från alla (även de som inte är med i nuvarande program) undersökta stationer och områden med försurade sjöar och vattendrag 4. Tabell Alla analysresultat t.o.m

11 Sjöar och vattendrag i övervakningsprogrammet Kvicksilver i gädda. (Symbolen är oftast vid sjöns/vattendragets utlopp) Bilaga 1 Ljusnarsberg Hällefors Lindesberg Nora Karlskoga Örebro Degerfors Lekeberg Kumla Hallsberg Laxå Askersund Copyright Lantmäteriet Ur GSD- Översiktskartan ärende /188 T

12

13 Program - Insamling och Hg-analys i gädda Förklaringar till tabellen: Vs = Vattensystemnummer enl. SMHI Nr = Länsstyrelsens internnummer inom vs Xkoord = x-koordinat enl SMHI alt. provpunkt Ykoord = y-koordinat enl SMHI alt. provpunkt Kommun(er) = "Ansvarig" kommun står först Vf = Vattenförekomst enligt Vattenmyndigheterna SenÅr = Senaste undersökningsår Provår = Länsstyrelsens förslag när unedrsökning bör ske Program för insamlimg av gädda för Hg-analys Bilaga 2 Askersunds kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Grytsjön Laxå, Askersund x Hissjön Askersund Hjärtasjön Askersund, Hallsberg x Kvarnsjön Askersund Långsjön Askersund Långsjön Askersund Mullsjön Askersund Multen Askersund Måsjön Hallsberg, Askersund Norra Asplången Askersund x Skeppsjön Askersund x Storsjön Askersund x Södra Asplången Askersund x Örgaveln Askersund x Örkaggen Askersund x Östersjön Laxå, Askersund x Degerfors kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Gryten Degerfors Gåssjön Degerfors Gällen Degerfors, Lekeberg Letälven Degerfors x Möckeln Karlskoga, Degerfors x Sirsjön Degerfors Stor-Björken Degerfors x Sälsjön Kristinehamn, Degerfors x Vismen Kristinehamn, Degerfors x Ölen Degerfors x Örgiven Degerfors Filipstads kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Saxen Hällefors, Filipstad x Örlingen Hällefors, Filipstad x Hallsbergs kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Bavlingssjön Hallsberg Glottrasjön Hallsberg x Hjärtasjön Askersund, Hallsberg x Hultsjön Hallsberg Måsjön Hallsberg, Askersund Sottern Örebro, Hallsberg x (4)

14 Program för insamlimg av gädda för Hg-analys Bilaga 2 Hällefors kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Gränsjön Hällefors x Halvarsnoren Hällefors, Nora x Halvtron Hällefors x Kvarn-/Lövsjön Hällefors x Lilla Tomsjön Hällefors Lundsfjärden Hällefors x Mången Hällefors x Norrälgen Hällefors x Nätsjön Hällefors x Saxen Hällefors, Filipstad x Stora Gällsjön Karlskoga, Hällefors Stora och Lilla Grängen Hällefors x Stora och Lilla Högsjön Hällefors x Stora och Lilla Sången Hällefors x Stora Tomsjön Hällefors x Sången Nora, Hällefors x Torrvarpen Hällefors x Vasselsjön Hällefors x Örlingen Hällefors, Filipstad x Karlskoga kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Angsjön Karlskoga Hållsjön Karlskoga Kärmen Karlskoga, Lekeberg x Lersjön Karlskoga Malmlången Karlskoga, Nora x Möckeln Karlskoga, Degerfors x Noren Karlskoga x Norrgryten Lekeberg, Karlskoga Stora Gällsjön Karlskoga, Hällefors Stora Lysingen Karlskoga Stora Stråsjön Karlskoga, Örebro Våtsjön Karlskoga x Älgsimmen Karlskoga x Kristinehamns kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Sälsjön Kristinehamn, Degerfors x Vismen Kristinehamn, Degerfors x Laxå kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Borasjön Laxå x Grytsjön Laxå, Askersund x Kråksjön Laxå x Lången Laxå x Stora Trehörningen Laxå x Toften Laxå x Östersjön Laxå, Askersund x (4)

15 Program för insamlimg av gädda för Hg-analys Bilaga 2 Lekebergs kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Gällen Degerfors, Lekeberg Kärmen Karlskoga, Lekeberg x Lillsjön Lekeberg Norrgryten Lekeberg, Karlskoga Stora Hemsjön Lekeberg Storsjön Lekeberg x Svartån-Brohyttan Lekeberg x Sörgryten Lekeberg Lindesbergs kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Aspen Lindesberg x Dammsjön Lindesberg x Fåsjön Nora, Lindesberg x Glien Lindesberg x Gryssjön Lindesberg x Gränsjön Lindesberg x Lilla Korslången Lindesberg x Norrmogen Lindesberg x Oppäsen Lindesberg x Råsvalen Lindesberg x Sörmogen Lindesberg x Ljusnarsbergs kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Björken Ljusnarsberg x Kölsjön Ljusnarsberg x Ljusnaren Ljusnarsberg x Norra Hörken Ljusnarsberg, Ludvika x Olovsjön Ljusnarsberg x Salbosjön Ljusnarsberg x Stora Avlången Ljusnarsberg x Stora Kumlan Ljusnarsberg x Ludvika kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Norra Hörken Ljusnarsberg, Ludvika x Nora kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Fåsjön Nora, Lindesberg x Malmlången Karlskoga, Nora x Norasjön Nora x Rågrecken Nora x Rösimmen Nora, Örebro x Saxen Nora x Sången Nora, Hällefors x Vikern Nora x Åsbosjön Nora x Älvlången Nora x Ämten med Dammsjön Nora (4)

16 Program för insamlimg av gädda för Hg-analys Bilaga 2 Örebro kommun Sjö/Vattendrag Vs Nr Xkoord Ykoord Kommun(er) Vf SenÅr ProvÅr Falkasjön Örebro Gilsåssjön Örebro Hjälmaren Örebro x Hjälmaren-Hemfjärden Örebro x Hjälmaren-Mellanfjärden Örebro x Kvismare kanal Örebro x Rammsjön Örebro x Rösimmen Nora, Örebro x Skirasjön Örebro Sottern Örebro, Hallsberg x Stora Gårdsjön Örebro Stora Stråsjön Karlskoga, Örebro Stora Ymningen Örebro x Svartån-E20/Lindbacka Örebro x (4)

17 Kvicksilverhalt i gädda från senaste utförd undersökning (0,75-2 Hg/kg är inom intervallet höga och mycket höga halter) Bilaga 3 Kvicksilverhalt i gädda < 0,75 mg Hg/kg 0,75-2 mg Hg/kg Forsurade_omraden Ljusnarsberg Hällefors Lindesberg Nora Karlskoga Örebro Degerfors Lekeberg Kumla Hallsberg Laxå Askersund Copyright Lantmäteriet Ur GSD- Översiktskartan ärende /188 T

18

19 Bilaga 4 Kvicksilverhalter i gädda, analysresultat t.o.m. 2010

20

21 Örebro län - Kvicksilver i gädda VATTEN DATUM VS NR fhg HgMED VMED ANTAL Provår 500FISKEN ANM KOMMUN Alkvettern ,59 0,55 0,84 5 Ja Karlskoga, Storfors Alkvettern ,99 0,58-9,99 5 Ja Karlskoga, Storfors Alkvettern ,58 0,52 0,96 5 Ja Karlskoga, Storfors Alkvettern ,66 0,63 0,96 5 Ja Karlskoga, Storfors Alkvettern ,70 0,35 0,80 5 Ja Karlskoga, Storfors Alkvettern ,33 0,33 1,16 5 Ja fhg är antaget värde Karlskoga, Storfors Alsen ,23 0,26 1,36 5 Ja Askersund Andsjön ,07 0,92 0,99 10 Nej Lindesberg Andsjön ,12 1,13 0,91 10 Nej Lindesberg Andsjön ,28 1,14 0,89 10 Nej Lindesberg Andsjön ,22 1,38 1,51 6 Nej Lindesberg Andsjön ,25 1,55 1,20 10 Nej Lindesberg Andsjön ,13 1,08 0,94 10 Nej Lindesberg Angsjön ,42 0,91 0,66 5 Nej Karlskoga den 3 december 2010 Sida 1 av 41

22 Angsjön ,93 1,09 1,34 3 Ja Karlskoga Angsjön ,90 1,08 1,23 3 Ja Karlskoga Angsjön ,72 0,86 1, Ja Karlskoga Anten ,32 0,30 0,68 6 Ja Askersund Aspen ,75 0,64 0,91 5 Ja Lindesberg Aspen ,14 1,10 0,90 10 Ja Lindesberg Aspen ,83 0,88 1, Ja Lindesberg Avern ,56 0,59 1,03 5 Ja Hallsberg Avern ,99 0,82-9,99 1 Ja Hallsberg Avern ,38 0,36 0,95 5 Ja Hallsberg Bavlingssjön ,09 1,19 1, Ja Hallsberg Bergtjärn ,46 1,54 1,10 8 Nej Hällefors Bergtjärn ,99 1,21-9,99 2 Nej Hällefors Bergtjärn ,99 1,29-9,99 2 Nej Hällefors Bergtjärn ,09 2,08 0,99 7 Nej Hällefors Björkasjön ,16 0,62 0,58 3 Ja Lindesberg den 3 december 2010 Sida 2 av 41

23 Björkasjön ,57 0,55 1,05 5 Ja Lindesberg Björkasjön ,47 0,47 1,14 5 Ja Lindesberg Björken ,28 0,28 0,59 4 Ja Ljusnarsberg Björken ,03 0,71 0,70 5 Nej Nora Björken ,40 0,34 0,85 4 Ja Ljusnarsberg Björken ,63 0,71 1,18 14 Ja Ljusnarsberg Björken ,50 0,46 0,92 5 Nej Lindesberg Björken ,59 0,58 0,98 5 Ja Ljusnarsberg Björken ,70 0,60 0,92 5 Nej Lindesberg Björken ,49 0,50 1,10 8 Ja Ljusnarsberg Björken ,77 0,79 1, Ja Ljusnarsberg Björktjärn ,96 1,00 1,06 5 Nej Örebro Björktjärn ,04 1,04-9,99 5 Nej fhg är antaget värde Örebro Björktjärn ,38 1,42 1,19 5 Nej Örebro Borasjön ,02 0,92 0,81 5 Ja Laxå Borasjön ,71 0,74 1,10 5 Ja Laxå den 3 december 2010 Sida 3 av 41

24 Borasjön ,81 0,93 1, Ja Laxå Botaren ,42 0,42 0,59 5 Ja Örebro Botaren ,26 0,29 0,75 5 Ja Örebro Botaren ,39 0,39 0,84 5 Ja Örebro Botaren ,55 0,37 0,75 5 Ja Örebro Botaren ,54 0,52 0, Ja Örebro Bredsjön ,06 0,94 0,81 11 Nej Ljusnarsberg Bredsjön ,11 1,16 1,55 5 Nej Ljusnarsberg Bredsjön ,70 0,73 1,11 10 Nej Ljusnarsberg Bredsjön ,99 0,45 1, Nej Ljusnarsberg Bälgsjön ,51 0,44 0,90 4 Ja Nora Bälgsjön ,02 0,52 0,67 5 Ja Nora Bälgsjön ,37 0,37 0, Ja Nora Dammsjön ,92 0,93 1,00 10 Ja Lindesberg Dammsjön ,25 1,54 0,69 5 Nej Nora Dammsjön ,65 0,64 0,99 5 Ja Lindesberg den 3 december 2010 Sida 4 av 41

25 Dammsjön ,68 0,75 1, Ja Lindesberg Falkasjön ,81 1,72 0,96 5 Ja Örebro Falkasjön ,15 1,15-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Örebro Falkasjön ,13 1,24 1, Ja Örebro Finnsjön ,25 0,25 1,02 5 Nej Nora Finnsjön ,41 0,41 1,00 5 Nej Nora Finnåkerssjön ,38 0,44 1,15 4 Nej Lindesberg Fågelsjön ,26 0,34 1,29 5 Ja Askersund Fågelsjön ,24 0,29 1,20 5 Ja Askersund Fåsjön ,57 0,57 1,09 5 Ja Nora, Lindesberg Fåsjön ,63 0,73 1,14 9 Ja Nora, Lindesberg Fåsjön ,99 0,40-9,99 4 Ja Nora, Lindesberg Fåsjön ,50 1,14 1, Ja Nora, Lindesberg Gallabergssjön ,42 0,53 0,78 5 Nej Hallsberg Gilsåssjön ,58 0,96 0,63 4 Ja Örebro Gilsåssjön ,94 0,91 0,98 5 Ja Örebro den 3 december 2010 Sida 5 av 41

26 Gilsåssjön ,14 1,12 0, Ja Örebro Glien ,05 0,85 0, Ja Lindesberg Glottrasjön ,91 0,78 0,95 4 Ja Hallsberg Glottrasjön ,59 0,61 1, Ja Hallsberg Grecken ,48 0,50 1,11 9 Ja Hällefors, Nora Gryssjön ,09 1,19 1,09 5 Ja Lindesberg Gryssjön ,99 1,10-9, Ja Lindesberg Gryten ,42 1,00 0, Ja Degerfors Gryten ,73 1,76 1,02 5 Nej Laxå Grytsjön ,36 1,09 0,80 5 Ja Laxå, Askersund Grytsjön ,10 1,31 1,46 7 Nej Degerfors Grytsjön ,98 1,05 0,96 4 Ja Laxå, Askersund Grytsjön ,01 1,16 1,34 10 Nej Degerfors Grytsjön ,33 1,36 1,03 9 Nej Degerfors Grytsjön ,47 1,70 1,35 11 Nej Degerfors Grytsjön ,70 1,56 0,84 9 Nej Degerfors den 3 december 2010 Sida 6 av 41

27 Grytsjön ,59 1,49 0,77 8 Nej Degerfors Grytsjön ,62 0,73 1,39 5 Ja Laxå, Askersund Grytsjön ,05 1,09 1,14 5 Ja Laxå, Askersund Grytsjön ,16 1,18 1,03 4 Ja Laxå, Askersund Grytsjön ,95 0,79 0,83 3 Ja Laxå, Askersund Grytsjön ,67 0,71 1, Ja Exkl en 5 kg gädda Laxå, Askersund Gränsjön ,57 0,60 1,04 4 Ja Lindesberg Gränsjön ,00 1,32 1,32 5 Ja Hällefors Gränsjön ,22 1,26 1,06 17 Ja Hällefors Gränsjön ,62 0,69 1,13 5 Ja Lindesberg Gränsjön ,75 0,74 1, Ja Lindesberg Gränsjön ,22 0,82 0,82 4 Ja Hällefors Gränsjön ,62 0,62 1, Ja Hällefors Gröningen ,61 0,53 0,91 7 Nej Lindesberg Gåssjön ,71 0,71 1, Ja Degerfors Gåstjärn ,66 1,58 0,83 8 Nej Nora den 3 december 2010 Sida 7 av 41

28 Gåstjärn ,68 1,29 0,51 4 Nej Nora Gåstjärn ,76 1,56 0,85 6 Nej Nora Gåstjärn ,81 1,66 0,84 6 Nej Nora Gällen ,03 1,02 0, Ja Degerfors, Lekeberg Hagasjön ,00 1,09 1,11 3 Nej Nora Halvarsnoren ,73 0,56 0,85 5 Ja Hällefors, Nora Halvarsnoren ,57 0,57 1,00 5 Ja Samlingsprov Hällefors, Nora Halvarsnoren ,30 1,07 1,78 4 Ja Hällefors, Nora Halvarsnoren ,53 0,65 1, Ja Hällefors, Nora Halvtron ,82 0,70 0,76 5 Ja Hällefors Halvtron ,77 0,80 1, Ja Hällefors Hammarsjön ,06 0,85 0,92 3 Nej Lindesberg Hammarsjön ,16 0,70 0,64 5 Nej Lindesberg Hammarsjön ,82 0,76 0,86 3 Nej Lindesberg Havtjärn ,75 0,71 0,73 5 Nej Nora Hertsbodasjön ,10 0,95 0,92 5 Nej Nora den 3 december 2010 Sida 8 av 41

29 Hissjön ,34 1,33 0, Ja Askersund Hjälmaren ,17 0,15 0,86 8 Ja Örebro Hjälmaren ,19 0,20 1,18 5 Ja Örebro Hjälmaren ,28 0,28-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Örebro Hjälmaren ,13 0,17 1, Ja Örebro Hjälmaren-Hemfjärden ,21 0,26 1,15 5 Ja Örebro Hjälmaren-Hemfjärden ,37 0,37 1,03 5 Ja Örebro Hjälmaren-Hemfjärden ,32 0,31 1,13 4 Ja Örebro Hjälmaren-Hemfjärden ,31 0,33 1,14 5 Ja Örebro Hjälmaren-Hemfjärden ,36 0,36-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Örebro Hjälmaren-Hemfjärden ,35 0,35 0, Ja Örebro Hjälmaren-Mellanfjärden ,28 0,28 0,90 6 Ja Örebro Hjälmaren-Mellanfjärden ,32 0,34 1,10 5 Ja Örebro Hjälmaren-Mellanfjärden ,19 0,19-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Örebro Hjälmaren-Mellanfjärden ,40 0,47 1, Ja Örebro Hjärtasjön ,16 1,16 1,00 3 Ja Askersund, Hallsberg den 3 december 2010 Sida 9 av 41

30 Hjärtasjön ,86 0,83 0,81 13 Ja Askersund, Hallsberg Hjärtasjön ,02 0,94 0,75 13 Ja Askersund, Hallsberg Hjärtasjön ,03 0,97 0,87 10 Ja Askersund, Hallsberg Hjärtasjön ,02 1,06 0, Ja Askersund, Hallsberg Holmsjön ,30 1,03 0,63 3 Nej Örebro Holmsjön ,74 1,03 0,63 3 Nej Karlskoga Holmsjön ,33 1,32 0,97 3 Ja Degerfors Holmsjön ,44 1,27 0,84 8 Nej Hällefors Holmsjön ,10 1,24 1, Nej Örebro Hovmantorpsjön ,05 0,90 0,90 4 Nej Nora Hultsjön ,60 0,60 1, Ja Hallsberg Hundtjärn ,10 1,10 1,15 2 Nej fhg är antaget värde Ljusnarsberg Håkansbodasjön ,32 0,78 0,62 5 Nej Nora Hållsjön ,61 0,58 1,00 3 Ja Karlskoga Hållsjön ,81 0,77 0,96 4 Ja Karlskoga Hållsjön ,94 0,94 0,96 5 Ja Karlskoga den 3 december 2010 Sida 10 av 41

31 Hållsjön ,52 0,51 0, Ja Karlskoga Hånsjön ,59 0,58 0,69 4 Nej Ljusnarsberg Hällebosjön ,87 1,07 1,26 4 Nej Hallsberg Hälltjärn ,11 1,80 0,85 3 Nej Nora Hänglandstjärn ,99 0,93 1,30 2 Nej Hällefors Hänglandstjärn ,86 0,78 0,84 5 Nej Hällefors Högsjön ,99 0,51 0,53 3 Nej Hällefors Immen ,73 0,70 0,87 6 Ja Karlskoga Immen ,83 0,83 1,00 3 Ja Karlskoga Immen ,92 0,84 1,74 5 Ja Karlskoga Immen ,84 0,85 1,04 5 Ja Karlskoga Iresjön ,84 0,67 0,82 5 Nej Lindesberg Iresjön ,84 0,60 0,73 5 Nej Lindesberg Iresjön ,08 0,90 0,80 4 Nej Lindesberg Kroktjärn ,33 1,38 1,13 5 Nej Lindesberg Kråksjön ,60 1,60 1,01 5 Ja Laxå den 3 december 2010 Sida 11 av 41

32 Kråksjön ,13 1,13 0,98 4 Ja Laxå Kråksjön ,61 0,70 1, Ja Laxå Kullasjön ,64 0,64 1,03 4 Ja Örebro Kullasjön ,71 0,69 0,90 5 Ja Örebro Kullasjön ,62 0,61 0,95 5 Ja Örebro Kullasjön ,76 0,59 0, Ja Örebro Kvarn-/Lövsjön ,71 0,73 1,12 5 Ja Hällefors Kvarn-/Lövsjön ,01 1,04 0,93 5 Ja Hällefors Kvarn-/Lövsjön ,73 0,71 0, Ja Hällefors Kvarnsjön ,39 1,33 0, Ja Askersund Kvarntjärn ,85 0,74 0,52 3 Nej Lindesberg Kvavsjön ,46 1,18 0,80 5 Nej Lindesberg Kvismare kanal ,14 0,14 0,75 2 Ja fhg är antaget värde Örebro Kvismare kanal ,24 0,24-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Örebro Kvismare kanal ,25 0,26 1, Ja Örebro Kärmen ,33 3,90 0,74 5 Ja Karlskoga, Lekeberg den 3 december 2010 Sida 12 av 41

33 Kärmen ,29 1,90 0,59 4 Ja Karlskoga, Lekeberg Kärmen ,59 1,52 0, Ja Karlskoga, Lekeberg Kärrafjärden ,09 0,11 0,85 5 Ja Askersund Kölsjön ,99-9,99-9, Ja Ljusnarsberg Lammitjärn ,73 0,60 0,92 5 Nej Ljusnarsberg Leken ,93 0,68 0,82 4 Ja Lekeberg Leken ,50 0,50-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Lekeberg Lersjön ,35 1,74 0,82 18 Ja Karlskoga Lersjön ,73 1,55 0,92 5 Ja Karlskoga Lersjön ,15 0,90 0,58 5 Ja Karlskoga Lersjön ,21 1,11 0, Ja Karlskoga Letälven ,55 0,54 0, Ja Degerfors Lilla Axsjön ,69 0,62 0, Nej Örebro Lilla Grängen ,09 1,05 0,93 5 Ja Hällefors Lilla Högsjön ,18 0,90 0,70 10 Nej Hällefors Lilla Korslången ,88 0,78 0,94 7 Ja Lindesberg den 3 december 2010 Sida 13 av 41

34 Lilla Korslången ,69 0,66 0,90 9 Ja Lindesberg Lilla Korslången ,70 0,70 1,01 7 Ja Lindesberg Lilla Korslången ,52 0,38 0, Ja Lindesberg Lilla Tomsjön ,85 0,87 1,05 9 Ja Hällefors Lilla Tomsjön ,30 1,30 1,03 4 Ja Hällefors Lilla Tomsjön ,20 1,00 1, Ja Hällefors Lill-Björken ,36 0,35 0,91 4 Ja Degerfors Lillsjön ,93 2,54 1,19 5 Ja Lekeberg Lillsjön ,69 1,58 0,81 7 Nej Hällefors Lillsjön ,15 1,78 0,70 5 Nej Hällefors Lillsjön ,91 1,82 0,77 8 Nej Hällefors Lillsjön ,42 1,45 1, Ja Lekeberg Lindesbysjön ,51 0,32 0,65 5 Nej Nora Lindesjön ,73 0,55 0,82 3 Ja Lindesberg Lindesjön ,56 0,57 1,27 5 Ja Lindesberg Lindesjön ,32 0,49 1,39 5 Ja Lindesberg den 3 december 2010 Sida 14 av 41

35 Listresjön ,66 0,60 0,90 5 Nej Örebro Listresjön ,61 0,65 1,02 5 Nej Örebro Ljusnaren ,79 0,79 1,00 5 Ja Ljusnarsberg Ljusnaren ,06 0,74 0,67 4 Ja Ljusnarsberg Ljusnaren ,15 0,92 0,83 4 Ja Ljusnarsberg Ljusnaren ,91 0,91 0, Ja Ljusnarsberg Logsjön ,27 0,16 0,59 5 Ja Lekeberg Logsjön ,12 0,14 1,10 6 Ja Lekeberg Lonnen ,42 0,40 0,95 5 Nej Karlskoga Lonnen ,40 0,35 0,88 5 Nej Karlskoga Lonnen ,44 0,43 0,96 5 Nej Karlskoga Lundsfjärden ,48 0,39 0,86 5 Ja Hällefors Lundsfjärden ,56 0,63 1,26 5 Ja Hällefors Lundsfjärden ,65 0,65 1,00 5 Ja Samlingsprov Hällefors Lundsfjärden ,64 0,61 0, Ja Hällefors Lången ,32 0,37 1,19 5 Ja Örebro den 3 december 2010 Sida 15 av 41

36 Lången ,67 1,92 1,14 5 Ja Laxå Lången ,50 1,70 1, Ja Laxå Lången ,22 0,22-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Örebro Lången ,29 0,28 1, Ja Örebro Långsjön ,22 1,28 0,85 10 Ja Askersund Långsjön ,65 1,55 0,74 10 Ja Askersund Långsjön ,87 1,46 0,79 8 Ja Askersund Långsjön ,19 1,58 0,61 5 Ja Askersund Långsjön ,26 1,70 0,76 10 Ja Askersund Långsjön ,69 1,60 0, Ja Askersund Långsjön ,55 0,54 0, Ja Askersund Långsjön ,98 1,93 0,97 4 Nej Örebro Långsjön ,27 2,16 0,94 5 Nej Örebro Långsjön ,38 1,34 0,88 5 Nej Örebro Långsjön ,42 1,50 1,08 5 Nej Örebro Långvattnet ,58 0,54 0,94 5 Ja Lindesberg den 3 december 2010 Sida 16 av 41

37 Långvattnet ,50 0,50-9,99 7 Ja HgMed är antaget värde Lindesberg Långvattnet ,50 0,42 0,88 4 Ja Lindesberg Malen ,48 0,52 1,26 5 Ja Hällefors Malmbergsjön ,53 0,48 0,92 5 Ja Nora, Hällefors Malmlången ,48 0,45 1,12 3 Ja Karlskoga, Nora Malmlången ,48 0,37 0,78 5 Ja Karlskoga, Nora Malmlången ,98 0,49 0,49 3 Ja Karlskoga, Nora Malmlången ,50 0,55 0,88 5 Ja Karlskoga, Nora Malmlången ,74 0,74 1, Ja fhg är antaget värde Karlskoga, Nora Molången ,22 1,27 1,15 4 Nej Hallsberg Mossjön ,36 1,27 1,33 5 Nej Örebro Mossjön ,54 1,28 0, Nej Örebro Mullsjön ,85 0,84 0, Ja Askersund Multen ,78 0,78 1,02 5 Ja Lekeberg Multen ,90 0,92 1,07 5 Ja Askersund Multen ,96 0,69 0,75 5 Ja Askersund den 3 december 2010 Sida 17 av 41

38 Multen ,45 0,54 0,78 3 Ja Lekeberg Multen ,88 0,86 0, Ja Askersund Mången ,16 1,02 0,73 10 Ja Hällefors Mången ,95 1,22 0,72 5 Ja Hällefors Mången ,03 1,14 1,11 10 Ja Hällefors Mången ,84 0,82 0,94 5 Ja Hällefors Mången ,08 1,00 0,92 5 Ja Hällefors Mången ,10 1,10 1,05 5 Ja Hällefors Mången ,05 1,03 0, Ja Hällefors Måsjön ,79 0,52 0, Ja Hallsberg, Askersund Möckeln ,71 0,74 1,13 4 Ja Karlskoga, Degerfors Möckeln ,70 0,86 1,00 3 Ja Karlskoga, Degerfors Möckeln ,75 0,77 0,94 10 Ja Karlskoga, Degerfors Möckeln ,63 0,66 1,07 5 Ja Karlskoga, Degerfors Möckeln ,62 0,62 1,11 5 Ja fhg är antaget värde Karlskoga, Degerfors Möckeln ,00 1,00 4,10 1 Ja fhg är antaget värde Karlskoga, Degerfors den 3 december 2010 Sida 18 av 41

39 Möckeln ,38 0,38 0,63 2 Ja fhg är antaget värde Karlskoga, Degerfors Möckeln ,48 0,53 1, Ja Karlskoga, Degerfors Mörttjärn ,42 0,59 1,26 3 Nej Karlskoga Nedre Gryten ,79 0,80 1,02 3 Ja Hallsberg Nedre Gryten ,43 0,39 0,92 5 Ja Hallsberg Nedre Sävsjön ,74 0,73 0,90 3 Nej Hällefors Nedre Tjärn ,93 0,93 1,06 2 Nej fhg är antaget värde Nora Nittälven ,18 0,92 0,80 4 Ja Ljusnarsberg Norasjön ,97 0,87 0,80 10 Ja Nora Norasjön ,97 0,99 1,01 5 Ja Nora Norasjön ,85 0,78 0,82 18 Ja Nora Norasjön ,79 0,66 0,73 10 Ja Nora Norasjön ,76 0,79 1,58 3 Ja Nora Norasjön ,04 0,94 1, Ja Nora Nordsjön ,60 2,06 1,28 3 Nej Hällefors Nordsjön ,50 1,50 0,97 5 Nej Hällefors den 3 december 2010 Sida 19 av 41

40 Norra Asplången ,81 1,01 1, Ja Askersund Norra Bredsjön ,92 1,02 1,11 4 Nej Ljusnarsberg Norra Bredsjön ,13 0,54 0,77 5 Nej Ljusnarsberg Norra Hörken ,99-9,99-9, Ja Ljusnarsberg, Ludvika Norra Svensken ,69 0,70 1,05 8 Nej Hällefors Norrgryten ,00 1,69 0,81 5 Ja Lekeberg, Karlskoga Norrgryten ,19 1,15 0, Ja Lekeberg, Karlskoga Norrmogen ,90 0,63 0,71 5 Ja Lindesberg Norrmogen ,05 0,95 0,90 5 Ja Lindesberg Norrmogen ,10 1,10 0, Ja Lindesberg Norrsjön ,72 0,72 1,01 5 Ja Lindesberg, Ljusnarsberg Norrsjön ,47 0,52 1,14 5 Ja Lindesberg, Ljusnarsberg Norrsjön ,28 0,25 0,88 5 Ja Lindesberg, Ljusnarsberg Norrsjön ,24 0,23 0,73 10 Ja Lindesberg, Ljusnarsberg Norrälgen ,90 0,82 0,96 5 Ja Hällefors Norrälgen ,79 0,72 0,86 10 Ja Hällefors den 3 december 2010 Sida 20 av 41

41 Norrälgen ,20 1,20 1,75 4 Ja Hällefors Norrälgen ,82 0,89 1, Ja Hällefors Nätsjön ,76 0,75 1,03 4 Ja Hällefors Nätsjön ,52 0,52 0,98 5 Ja Hällefors Nätsjön ,54 0,51 0, Ja Hällefors Nättjärnen ,64 1,40 0,71 5 Ludvika Nättjärnen ,59 1,21 0,44 4 Ludvika Olovsjön ,62 0,57 0,96 5 Ja Ljusnarsberg Olovsjön ,77 0,95 1,22 4 Ja Ljusnarsberg Olovsjön ,64 0,51 0,82 5 Ja Ljusnarsberg Olovsjön ,47 0,46 0, Ja Ljusnarsberg Oppäsen ,56 0,48 0,88 10 Ja Lindesberg Oppäsen ,59 0,58 0, Ja Lindesberg Ormtjärnen ,76 0,76 1,30 4 Nej fhg är antaget värde Hällefors Rammsjön ,01 1,00 0,98 5 Ja Örebro Rammsjön ,54 1,48 0,97 4 Ja Örebro den 3 december 2010 Sida 21 av 41

42 Rammsjön ,33 2,31 0,99 11 Ja Örebro Rammsjön ,29 2,13 0,87 21 Ja Örebro Rammsjön ,81 1,70 0,88 9 Ja Örebro Rammsjön ,90 0,93 1,05 18 Ja Örebro Rammsjön ,04 1,06 1,05 18 Ja Örebro Rammsjön ,72 0,72-9,99 5 Ja fhg är antaget värde Örebro Rammsjön ,72 0,72 1, Ja Örebro Rågrecken ,92 0,92 0, Ja Nora Råsvalen ,93 0,93 1,01 6 Ja Lindesberg Råsvalen ,59 0,66 1,21 9 Ja Lindesberg Råsvalen ,92 0,82 0,84 10 Ja Lindesberg Råsvalen ,49 0,49 1, Ja Lindesberg Rällen ,47 0,37 0,73 4 Nej Ljusnarsberg Rölen ,41 0,41 0,90 fhg är antaget värde Köping Rösimmen ,14 1,19 1,04 3 Ja Nora, Örebro Rösimmen ,75 0,87 1,31 4 Ja Nora, Örebro den 3 december 2010 Sida 22 av 41

43 Rösimmen ,03 0,99 0,92 5 Ja Wikers AB Nora, Örebro Rösimmen ,60 1,32 0, Ja Wikers AB Nora, Örebro Rösjön ,20 1,08 0,92 5 Nej Askersund Salbosjön ,90 0,86 0,99 5 Ja Ljusnarsberg Salbosjön ,58 0,61 0,85 5 Ja Ljusnarsberg Salbosjön ,62 0,61 0,95 9 Ja Ljusnarsberg Salbosjön ,79 0,66 0,69 9 Ja Ljusnarsberg Salbosjön ,61 0,69 0,65 8 Ja Ljusnarsberg Salbosjön ,90 0,73 0, Ja Ljusnarsberg Sandsjötärnen ,41 0,40 0,91 5 Nej Hällefors Sarvtjärn ,43 1,47 1,14 5 Nej Hällefors Sarvtjärn ,99 0,73-9,99 2 Nej Hällefors Sarvtjärn ,35 0,38 0,85 7 Nej Hällefors Sarvtjärn ,94 0,97 0,87 3 Nej Hällefors Saxen ,60 0,34 0,57 3 Ja Nora Saxen ,12 0,71 0,64 5 Ja Hällefors, Filipstad den 3 december 2010 Sida 23 av 41