Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Transkript

1 Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på skolor 2005/2006 Rapport nr 1/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö

2 Inledning Inom ramen för miljö- och byggnadsnämndens tillsynsplan har samtliga skolor i Sjöbo kommun besökts under Tillsynen har fokuserat på skolornas egenkontroll, men målet har också varit att tillse att eleverna vistas i en bra inomhus- och utomhusmiljö. Sammanlagt har elva skolor besökts, varav nio kommunala och två privata. Färsingaskolan/Komvux har inte omfattats av tillsynsprojektet då en omfattande renovering av byggnaderna har pågått under projekttiden. Miljö- och byggnadsnämnden har i samband med bokning av tillsynsbesök översänt information om egenkontroll på skolor (bilaga 1) till samtliga verksamheter. För att göra tillsynen så effektiv och givande som möjligt bifogades även en checklista (bilaga 2). Denna fylldes i och återsändes till miljö- och byggnadsnämnden och utgjorde sedan underlag för tillsynsbesöken. Efter tillsynsbesöken har inspektionsrapporter sammanställts och översänts till skolorna. Denna rapport har sammanställts av miljöinspektör Johan Kleman, miljöinspektör Ing-Marie Jönsson och miljöinspektör Malin Tell Walient som samtliga ansvarat för tillsynsprojektet. Lagstiftning - Miljöbalken (1998:808) - Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll - Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2001:2) - Socialstyrelsens meddelandeblad 15/99, Miljöbalken anmälningspliktiga lokaler Utöver ovan nämnda lagtexter omfattas skolor av ytterligare förordningar, föreskrifter och allmänna råd bl.a. avseende avfallshantering, inomhusmiljö, kemikaliehantering etc. Vad innebär kraven på egenkontroll? Enligt 26 kap 19 miljöbalken skall den som bedriver verksamhet fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa. Den som bedriver en sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Skolor omfattas anmälningsplikt enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (punkt 4 - lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande). Den som yrkesmässigt bedriver anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken omfattas även av de mer preciserade kraven på egenkontroll som finns i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Här nämns bl.a.: krav på dokumenterad fördelning av ansvaret avseende frågor som rör miljöbalken, föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt domar och beslut som meddelats med stöd av nämnda författningar krav på dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera verksamheten krav på att fortlöpande undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälsooch miljösyndpunkt krav på att förteckna kemiska produkter som hanteras i verksamheten

3 Tillsyn på skolor i Sjöbo kommun Tabell 1. Resultat avseende egenkontroll på skolor i Sjöbo kommun Skola Ansvarsfördelning Hygien/städning Kemikaliehantering Brandstad skola Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Saknas dock för produkter som används i slöjdundervisning. Vollsjö skola Vollsjö Friskola AB Emanuelskolan Vanstad skola Storkskolan Sandbäckskolan Kyrkskolan Lövestad skola Montessoriskolan Fyrkappan Nils Månssons skola Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Dokumenterad ansvarsfördelning finns. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Egenkontrollprogram med dokumenterad ansvarsfördelning saknas. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Städschema och rutiner finns. Elever delaktiga i lokalvård. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Städschema finns. Lokalvård sker genom kommunens försorg enligt upprättat städschema. Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Omfattar troligtvis inte alla produkter i verksamheten. Säkerhetsdatablad och förteckning över kemiska produkter saknas. Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Omfattar troligtvis inte alla produkter i verksamheten. Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Omfattar troligtvis inte alla produkter i verksamheten. Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Omfattar troligtvis inte alla produkter i verksamheten Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Säkerhetsdatablad och förteckning finns. Omfattar troligtvis inte alla produkter i verksamheten. Förteckning finns, men bör troligtvis kompletteras med fler produkter samt säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad och förteckning finns.

4 Samtliga skolor saknade egenkontrolldokumentation enligt miljöbalken. En (1) skola hade en dokumenterad ansvarsfördelning. Lokalvården fungerar bra på samtliga skolor och städschema och rutiner för städning finns. Endast en skola saknade förteckning över kemikalier och säkerhetsdatablad. Dock bör samtliga skolor säkerställa att alla kemiska produkter, inte bara städkemikalier, som används i verksamheten finns upptagna i förteckningen och att säkerhetsdatablad finns. Sammantaget visar tillsynsprojektet att kännedomen om kravet på egenkontroll, enligt miljöbalken och förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, är bristfällig på skolorna. Hälsoskydd Utöver kraven på egenkontroll granskades även skolornas inomhus- och utomhusmiljö. Samtliga lokaler där elever vistas inspekterades liksom skolgård med tillhörande ytor. Uppgifter om eventuella brister har tillsammans med miljö- och byggnadsnämndens råd/beslut meddelats samtliga skolor i inspektionsrapporter som skickats ut i samband med varje tillsynsbesök. Tobak & allergi Vid tillsynsbesöken informerades också om Tobakslagen (1993:581). Av denna framgår att rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och ungdom samt på skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem ( 2). På två skolor fanns informella rökrutor för personalen inne på skolområdet vilket således inte är förenligt med 2 Tobakslagen. På någon skola hade ledningen inte kännedom om det fanns rökare bland personalen vilket också är en brist. De flesta skolor saknade förebyggande arbete gällande allergifrågor, men överlag fanns kunskap hos berörd personal för att lösa problem avseende allergi i de enskilda fallen när dessa uppstår. Vid tillsynsbesöken överlämnades Astma- och Allergiförbundets checklista för allergirond i skolan. Denna kan vara en hjälp i det förebyggande arbetet. Dessutom överlämnades listor på lämpliga växter ur allergisynpunkt. Avfallshantering Vid tillsynsbesöken granskades även skolornas rutiner för hantering av avfall och farligt avfall. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall skall hanteras genom kommunens försorg. Detta gäller både hushåll och verksamhetsutövare (t.ex. skolor). Det farliga avfall som uppkommer i skolverksamheterna åligger verksamhetsutövaren själva att hantera och transportera till godkänd mottagare. Samtliga skolor saknade tillstånd/anmälan avseende transport av farligt avfall samt dokumentering av vilka avfallsfraktioner och mängder farligt avfall som uppkommer i verksamheten samt var detta lämnas för omhändertagande. Rutiner för hantering/dokumentation bör ingå verksamhetens egenkontroll. På de kommunala skolorna finns ett samarbete mellan verksamhetsutövaren (familjenämnden) och teknik- och fastighetsnämnden. De senare tillhandahåller vaktmästare vilka oftast är de som hanterar och transporterar det farliga avfallet som uppkommer på skolorna. Efter samråd med teknik- och fastighetsnämnden och Länsstyrelsen har en anmälan om transport av farligt avfall som uppkommer på samtliga kommunala skolor i kommunen inlämnats till

5 Länsstyrelsen. Vad gäller övriga moment (t.ex. utsortering, förvaring och dokumentation) avseende hantering av uppkommet farligt avfall åligger detta verksamhetsutövaren (familjenämnden) att tillse att lagkraven uppfylls. Mer information om avfallshantering i Sjöbo kommun finns i kommunens Renhållningsordning som gäller from Sammanfattning Resultatet av tillsynsprojektet visar att en fullständig och dokumenterad egenkontroll enligt miljölagstiftningen saknas på samtliga skolor i kommunen. Vad gäller lokalvård och till viss del kemikaliehantering så fungerar denna på ett tillfredsställande sätt även om vissa kompletteringar krävs. Flera kommunala skolor framförde önskemål om att det centralt inom familjenämndens verksamhet tas fram ett förslag till egenkontrollprogram som kan anpassas och användas av samtliga kommunala skolor. Miljö- och byggnadsnämnden gör bedömningen att ett sådant dokument skulle underlätta för skolverksamheterna i sitt arbete att upprätta en fungerande egenkontroll och därmed uppfylla gällande lagkrav. Vad gäller hanteringen av farligt avfall som uppkommer i skolverksamheterna så fanns det stora brister vad gäller utsortering, transport och omhändertagande. Det är av största vikt att allt farligt avfall dokumenteras (avfallsslag och mängd), sorteras ut från övrigt avfall och förvaras på ett miljömässigt riktigt sätt. Det farliga avfallet som uppkommer på skolorna är att betrakta som verksamhetsavfall/industriavfall och skall lämnas till godkänd mottagare för sådant avfall. Brister vad gäller efterlevande av Tobakslagen bör åtgärdas omgående så att rökning inte förekommer inom skolornas verksamhetsområde. Personal och elever bör informeras om Tobakslagen och i samband med detta kan Gemensam policy för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner presenteras. Uppföljning Enligt gällande tillsynsplan skall skolor besökas vart tredje år och en uppföljning av hur kraven på egenkontroll uppfylls kommer således att ske kontinuerligt. I de fall där föreläggande eller råd meddelats kommer återinspektion att vidtas tidigare i enlighet med miljö- och byggnadsnämndens beslut/inspektionsrapporter. Miljö- och byggnadsnämnden kommer under hösten/vintern 2006 även att begära in samtliga skolors egenkontrollprogram som en uppföljningsåtgärd i detta projekt. Uppföljning avseende verksamheternas avfallshantering kommer att ske i samband med granskning av egenkontrolldokumentationen. I det tillsynsprojekt som denna rapport omfattar användes endast del A av den checklista som tagits fram för ändamålet. Vid kommande tillsyn kommer, förutom uppföljning av tidigare tillsynsprojekt, även checklistans del B (Byggnad) och C (Lokal) att användas som underlag.

6 Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Bilaga 1 En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning, olämplig inredning, felaktiga rutiner, t.ex. för städning, eller andra brister upptäcks innan de orsakat besvär, hälsoproblem eller miljöpåverkan. Egenkontrollen är också ett verktyg för att se till att företaget lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshushållning och hänsyn till hälsa och miljö. Vem omfattas av krav på egenkontroll? Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö Detta är ett generellt krav, som gäller alla verksamheter. Men för tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter gäller mer preciserade krav på egenkontrollen. De kraven finns i förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll. Skolor och förskolor ("lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande") är anmälningspliktiga, och omfattas därför av de preciserade kraven. Egenkontrollen ska anpassas till verksamheten. En komplex verksamhet med en stor risk för människors hälsa eller miljön bör ha en mer omfattande egenkontroll än om den är enkel eller innebär en liten risk. Detta är tänkt som en kortfattad information till olika verksamhetsutövare, i första hand de ansvariga för skolor och förskolor, om vilket ansvar de har när det gäller egenkontroll av sin verksamhet. Samverkan med teknik- och fastighetsförvaltningen För att skolor och förskolor ska kunna leva upp till miljöbalkens krav på hälsoskydd och bra inneklimat, miljöskydd och resurshushållning krävs samverkan med teknik- och fastighetsförvaltningen. En viktig del i egenkontrollen bör därför bli att se till att ansvarsfördelningen gentemot fastighetsförvaltaren är tydlig. Vem som ansvarar för åtgärder i olika situationer måste vara klarlagt.

7 Följande frågor kan vara en hjälp för införande av en heltäckande egenkontroll Är vår sammanställning över bestämmelser och myndighetsbeslut komplett? Är det organisatoriska ansvaret för egenkontrollen fördelat inom verksamheten? Vem är ansvarig för att nödvändiga åtgärder vidtas? Vem ansvarar för uppdatering av rutiner, instruktioner och dokumentation? Är ansvarsfördelningen mellan verksamheten (skola/förskola) och fastighetsförvaltning klarlagd och dokumenterad? Hur bedömer vi kompetensbehovet? Räcker kunskaperna inom verksamheten till för att utföra behövligt miljöarbete, säkerställa en god innemiljö och följa bestämmelserna? Om skolan/förskolan har panncentral, verkstad eller annat som kan ge yttre miljöpåverkan: Finns rutiner för regelbunden kontroll av utsläpp till luft, mark och vatten samt kontroll av lukt, buller eller annat som kan påverka människa eller miljö? Finns tillräckliga drift- och skötselinstruktioner för ventilation, värme och annan utrustning och installationer av betydelse för inneklimat och hälsa? Kontrolleras det att de hålls i gott skick? Utförs återkommande OVK (obligatorisk ventilationskontroll som fastighetsägaren är skyldig att låta göra)? Har vi kännedom om resultat av OVK, och åtgärder vid eventuella brister? Följs städning och annan lokalvård och underhåll upp regelbundet? Kan rutinerna för hantering av kemiska produkter (oljor, bensin, färg, lösningsmedel, lim etcetera) förbättras? Behövs bättre märkning, finns varuinformationsblad tillgängligt, finns kemikalieförteckning? Hur hanteras och förvaras kemikalier? Kan kemiska produkter, inklusive rengöringsmedel m.m., som kan påverka hälsa eller miljö bytas ut mot sådana som är mindre farliga? Kan användning av papper och andra förbrukningsvaror, vatten och energi (el och bränslen) minskas eller ändras? Ställs miljökrav vid upphandling av varor, tjänster och transporter? Kan miljöpåverkan från person- och varutransporter till/från verksamheten bli mindre? Kan rutinerna för avfallshanteringen förbättras? Kan avfallsmängden minskas, alternativt kan mer återanvändas eller återvinnas? Uppkommer farligt avfall i verksamheten? Följs i så fall de särskilda reglerna för detta? Vilka rutiner finns om det kommer synpunkter eller klagomål på inomhusmiljön eller annat? Genomförs regelbundna riskbedömningar för verksamheten? Vilka rutiner finns vid eventuell olyckshändelse eller driftstörning, t.ex. haveri i ventilationsanläggning? Rutiner för omgående underrättelse till tillsynsmyndigheten vid driftstörning/olyckshändelse som kan skada hälsa eller miljö inom eller utom verksamheten? Vem kontaktas, vilka åtgärder ska vidtas? Dokumenteras egenkontrollen i tillräcklig utsträckning? Kan vi bevisa att vi utför en bra egenkontroll?

8 Egenkontroll enligt andra lagar än miljöbalken Enligt arbetsmiljölagstiftningen gäller krav på systematiskt arbetsmiljöarbete (det kallades tidigare internkontroll). Det systematiska arbetsmiljöarbetet granskas av Arbetsmiljöinspektionen (f.d. Yrkesinspektionen) och inte av kommunens miljönämnd eller länsstyrelsen. Vi vill ändå passa på att nämna detta. I vissa delar rör de båda kontrollsystemen samma saker, och det är i båda fallen verksamhetsutövarens skyldighet att se till att de fungerar. Inget hindrar, tvärtom det är säkert ofta en fördel, att man arbetar ihop egenkontroll och systematiskt arbetsmiljöarbete till ett kontrollsystem, med en gemensam dokumentation. Det sparar resurser och tid. Kraven i räddningstjänstlagen på förebyggande brandskyddsarbete är också en form av egenkontroll. Närmare anvisningar finns i Räddningsverkets Allmänna råd 2001:2 Systematiskt brandskyddsarbete. Också brandskyddet bör kunna inarbetas i verksamhetens samlade egenkontroll. Tillsynsmyndighet för brandskyddet är kommunens räddningsnämnd. För vissa verksamheter finns ytterligare bestämmelser i andra lagar om särskild egenkontroll. Det gäller t.ex. krav på egenkontrollprogram enligt livsmedelslagen för livsmedelsindustri, skolbespisningar m.fl. Tillsynsmyndighet för livsmedelsfrågor är oftast kommunens miljönämnd. Också i sådana fall kan man överväga att inarbeta alla kontroller i ett system på företaget. Miljöledning m.m. Införande av miljöledningssystem är, till skillnad mot kraven på egenkontroll, frivilligt. Men företag som infört miljöledningssystem som ISO eller EMAS bör därigenom i allt väsentligt redan ha levt upp till kraven på egenkontroll. Att tillämpa andra frivilliga system så som Miljöskola (Skolverkets kriterier), Grön Flagg (Håll Sverige Rent) eller Miljödiplomering (förekommer bl.a. i Göteborgsregionen) bör också innebära att man kommit en god bit på väg mot en fungerande egenkontroll. Myndigheternas kontroll Verksamheten (skolan/förskolan) har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Att detta verkligen sker, det är tillsynsmyndighetens (kommunens miljö- och byggnadsnämnd genom dess miljöförvaltning) skyldighet att kontrollera. Tillsynen kommer framöver att inriktas på just egenkontroll, och inspektioner planeras under våren och hösten Om er verksamhet ännu inte kommit igång med egenkontrollen är det alltså nu hög tid att göra detta! Lycka till med er egenkontroll!

9 Bilaga 2 Checklista Tillsynsprojekt på skolor i Sjöbo kommun 2005

10 Checklista - tillsyn för skolor Avseende miljö, hälsa och säkerhet Egenkontrollprogram och checklistans syfte Checklistan utgör i sig inte ett egenkontrollprogram för verksamheten avseende miljö, hälsa och säkerhet. Men den kan användas som ett inslag i ett sådant program, exempelvis för en grundlig kontrollrond vartannat - vart tredje år, utförd gemensamt av ansvariga för verksamheten (skolan) och fastighetsförvaltaren. I ett egenkontrollprogram anpassat för den egna verksamheten måste bl.a. fastställas sådant som ansvarsfördelning för olika kontroller och åtgärder, när kontrollronder och uppföljande kontroller ska utföras och med vilken metodik, hur dokumentation och rapportering ska ske, hur klagomål tas emot och behandlas. Innehåll På checklistans första sida finns en översikt över checklistans innehåll. Tillsynen under 2005 kommer endast att omfatta den Allmänna delen (Del A) av checklistan. Detta för att göra tillynsprojektet överskådligt och genomförbart. Det finns även Del B (Byggnad) och Del C (Lokal) och vid framtida tillsynsbesök kan genomgång av dessa bli aktuella. Tills vidare är det bortplockade från checklistan.

11 Protokollförare och deltagande Datum Ifyllt av Övriga deltagande vid kontrollronden (namn, befattning/förvaltning) befattning tel och e-post Kontrollrondens omfattning A Allmän del 1 ex för hela verksamheten A1 Basuppgifter A2 Skolgård/utemiljö A3 Tobak A4 Hälsa / allergi A5 Kemikalier A6 Miljöanpassning, resurshushållning och kretslopp A7 Anläggningar som kan medföra miljöpåverkan A8 Dokumentation och ansvar för kontroller D Åtgärdslista 1

12 Del A Allmän del A1 Basuppgifter Text eller Ja/Nej eller kryss Not Skola/förskola namn Adress Rektorsområde Skolform Antal elever/barn, ca Antal personal, ca Rektor/platschef Ansvarig för miljöfrågor Förskola 0-5 år Förskola 6-årsgrupp Fritids Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Särskola Gymnasium Komvux Annat Tel Tel Ansvarig för hälsoskydd och arbetsmiljö Tel Ansvarig för brandskydd Tel Annan kontaktperson 2

13 Befattning Tel Skyddsombud Tel Åk 7-9. Finns det elevskyddsombud på skolan? Ange antal. Har elevskyddsombuden fått någon utbildning? Deltar elevskyddsombuden i kontroll-/skyddsronderna? A2 Skolgård/utemiljö Text eller Ja/Nej eller kryss Not Beläggning Regn/vindskydd Asfalt Gräs Grus Annat Skuggade partier som medger utevistelse utan för starkt solsken, ger skydd mot för mycket UV-ljus (främst förskola, och Åk 1-6)? Avgränsning mot trafik (förskola, och Åk 1-6) Tillräcklig eller obehövlig Bristfällig eller saknas Finns brunnslock som kan öppnas av barn? Luftföroreningar Buller Från trafik Från industri Från annat Från trafik 3

14 Från industri Allmänt omdöme om utemiljön, trevnad, åtgärdsbehov etc. Från annat A3 Tobak Text eller Ja/Nej eller kryss Not Finns rökare bland personalen? Finns rökrum Följs tobakslagen Är personalen informerad om vad tobakslagen innebär? Informeras eleverna om risker med rökning och passiv rökning, inkl. allergi? (Fr.o.m. Åk 5) Följs rökvanor hos eleverna upp? A4 Hälsa / allergi Text eller Ja/Nej eller kryss Not Avsnittet bör fyllas i tillsammans med skolhälsovården Finns allmänna klagomål på: Trötthet Huvudvärk Torr luft Dålig/instängd luft Irritation i ögon, näsa eller hals om ja, vilka åtgärder har gjorts? Hur många med astma/allergi finns i skolan? Har behovet av allergianpassad städning bedömts ihop med skolhälsovården? Finns rutiner för hur man ska underlätta för elever med astma/allergi? 4

15 Har berörd personal god kännedom om vad elever med svår allergi måste undvika för att må bra? Vet berörd personal vad de ska göra om eleven får svåra allergiska reaktioner t ex astmaanfall eller allergisk chock? SKRIVMATERIAL m.m. Undviks material som kan ge allergiska besvär, t.ex. dun, nötskal, tagel, fröskal mm? Används endast vattenbaserade pennor, färger, lim, klister m.m.? KOST Har skolmåltidspersonalen kunskap om hur viktigt det är att allergiker ej får i sig något de ej tål? Finns säkra rutiner för ansvar och hantering vad gäller specialkost för allergiker? Finns rutiner, så att även vikarier kan beakta detta, t.ex. listor på vad allergiska barn inte tål? Utesluts nötter/jordnötter från maten? VATTEN Finns rutiner för att kontrollera temperatur i varmvattnet för att undvika legionellarisk? Om egen vattentäkt: Sker skötsel, provtagning och kontroll i enlighet med livsmedelsverkets föreskrifter? Finns ansvarig utsedd för detta? Finns beskrivning av anläggningen? Är vattentäkten skyddad mot förorening (t.ex. från lekande barn)? Finns rutiner för hur man ska förfara vid icke tjänligt vattenprov eller tekniskt fel? PÄLSDJUR Har all personal upplysts om vikten av att ej gå till skolan i kläder som varit i direktkontakt med pälsdjur? Har även föräldrar i familjer som har pälsdjur informerats om detta? Förvaras ytterkläder så att barn med astma/allergi kan undvika kontakt med kläder från barn som har pälsdjur hemma? 5

16 Finns enskilda, väl ventilerade skåp för klädförvaring? Har någon allmän information skett om vikten av att byta kläder, duscha och tvätta håret efter ridning samt att ej gå till skolan i kläder som varit i direkt kontakt med pälsdjur? Förekommer fria aktiviteter med djur, t ex ridning? om ja, vilken typ av aktivitet? PARFYMER Har någon allmän information skett om vad parfymer, parfymerade hårsprayer m.m. har för betydelse för elever med astma/allergi? Har även föräldrar informerats om detta? Är följande av skolans produkter parfymfria: tvål? diskmedel? tvätt- och rengöringsmedel? Rapporteras och utreds händelser som påverkar hälsan, t.ex. skador, mobbning, allergiska reaktioner? ALLMÄNT omdöme om hälsa, allergi A5 Kemikalier (inkl. rengöringsmedel, färg, bränslen m.fl. kemiska produkter) Finns förteckning med aktuella uppgifter om namn, användning, mängder, klassificering av kemiska produkter som förekommer i verksamheten? Finns aktuella säkerhetsdatablad (varuinformationsblad) för dessa produkter? Finns säkerhetsdatabladen också i anslutning till där respektive produkt hanteras? Tillämpas utbytesregeln? (Miljöeller hälsofarliga ersätts med skonsammare) Text eller Ja/Nej eller kryss Not 6

17 Förekommer i verksamheten gas, bensin, lösningsmedel färg m.m. som kräver tillstånd för hantering av brandfarlig vara? om ja, finns sådana tillstånd? förvaras dessa på ett säkert sätt och finns varningsskyltar? A6 Miljöanpassning, resurshushållning och kretslopp Ställs krav på miljöanpassning vid inköp av: varor? Text eller Ja/Nej eller kryss Not transporter och resor? tjänster? Ställs krav på sunda material och miljöanpassat byggande inför omoch nybyggnader? Dokumenteras årlig förbrukning av: el? vatten? bränsle? papper? Sker ett fortlöpande arbete för att minska förbrukningen av ovannämnda? Har övergång till förnybara energikällor genomförts eller planerats? Tillämpas och fungerar källsortering av sopor och annat avfall? Sortering sker i följande fraktioner: Papper Papp/kartong Glas Komposterbart Brännbart 7

18 Plåt/metall Mjukplast Hårdplast Batterier El/elektronik Farligt avfall Annat Anlitas endast godkända transportörer för farligt avfall och annat avfall? Skriftliga rutiner för hantering av farligt avfall? A7 Anläggningar som kan Text eller Ja/Nej eller kryss Not medföra miljöpåverkan Aktuellt endast om egen avloppsanläggning, värmecentral, maskinhall eller annan motsvarande anläggning finns i verksamheten Inget sådant finns i verksamheten ENSKILT AVLOPP (ej anslutet till kommunalt VA) finns? anpassad för det antal personer som är anslutna? beskrivning av avloppsanläggningen finns? kontroll- och skötselrutiner finns? rutiner vid driftstörningar finns? EGEN VÄRME-/PANNCENTRAL finns? bränsle beskrivning av anläggningen finns? kontroll- och skötselrutiner finns? rutiner för driftstörningar finns? MASKINHALL, GARAGE O.DYL. med underhåll eller tvätt av arbetsmaskiner eller fordon finns? inga eller pluggade golvbrunnar oljeavskiljare finns 8

19 om tvätt: mer avancerad avloppsrening finns beskrivning av anläggningarna finns kontroll- och skötselrutiner finns rutiner för driftsstörningar finns BRÄNSLECISTERNER för panncentral och/eller fordon och maskiner finns? kräver dessa tillstånd enligt reglerna om brandfarliga varor? om ja, finns sådana tillstånd? invallning eller annat skydd mot utläckage vid skada o.dyl finns? är cisternerna kontrollerade av ackrediterat kontrollorgan? ANNAN ANLÄGGNING som kan medföra utsläpp eller annan miljöpåverkan: beskrivning av anläggningarna finns? kontroll- och skötselrutiner finns? rutiner för driftstörningar finns? A8 Dokumentation och ansvar för Text eller Ja/Nej eller kryss Not kontroller Detta avsnitt rör några övergripande frågor om verksamhetens kontroll av sin verksamhet. Det kan eventuellt gås igenom separat från kontrollronden i övrigt. Dokumentation enligt olika kontrollpunkter i detta avsnitt bör med fördel kunna sammanföras i gemensamma dokument. Finns ett övergripande och dokumenterat program som anger vilka kontroller som ska göras (däribland när och hur kontrollrond ska ske), hur brister följs upp och åtgärdas, hur klagomål tas om hand etc? Finns dokumenterad ansvarsfördelning vad gäller miljö, hälsa och säkerhet? Finns ansvarig(a) utsedd(a) som bevakar att man har tillgång till aktuella lagar och regler som styr verksamheten? 9

20 Finns dokumenterad ansvarsfördelning mellan verksamhetsutövaren (skolan) och fastighetsförvaltaren för åtgärder vid brister? Finns rutiner för hantering av särskilda händelser, olycka, dödsfall, brand eller liknande? finns telefonlistor till elever, målsmän och personal. finns förutbestämda arbetsuppgifter, m.m. dokumenterade? SÄRSKILT OM EGENKONTROLL enligt miljöbalken Finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för undvikande av olägenheter m.m. (kan avse bl.a. värme, ventilation m.m.) SÄRSKILT OM ELSÄKERHET Genomförs regelbundet el-revision i samtliga byggnader? FRIVILLIGA SYSTEM Finns kvalitets- eller miljöledningssystem, miljödiplomering, grön flagg, miljöskola eller annat frivilligt kontrollsystem för verksamheten? om ja, vilket, vilka? om ja, är det samordnat med övriga kontroller? SAMMANFATTANDE bedömning av verksamhetens system för kontroll och uppföljning av sin verksamhet avseende miljö, hälsa och säkerhet. Förvaras material på städvagnar på ett sådant sätt att eleverna inte kommer åt det? Finns aktuellt städschema omfattande alla utrymmen i byggnaden? Är städschemat tillgängligt för alla? Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) utförd av behörig kontrollant? Utfördes senast år finns påtalade brister som inte åtgärdats? 10

21 Finns och tillämpas rutiner för fortlöpande tillsyn och underhåll av ventilationsanläggningen? Finns erforderliga larm för felfunktion installerade i ventilationsanläggningen? Finns tilluftsfilter? om ja, kontrolleras och byts de enligt fastställd rutin? Har byggnadens eller lokaler i byggnadens utformning eller användning ändrats väsentligt sedan ventilationssystemet togs i bruk? om ja, har ventilationssystemet anpassats till detta? Finns rökrum i byggnaden? om ja, med separat ventilation? Har radonhalten mätts i byggnaden? om ja, när om ja, med godkänd metod i tillräckligt antal utrymmen? om ja, förekommer i något utrymme radonhalt som innebär olägenhet för människors hälsa? Har i så fall radonsaneringsåtgärder vidtagits? 11

22 D Antecknings- och åtgärdslista Listan kan användas för att vid behov ge kompletterande upplysningar till iakttagelser under olika punkter som gåtts igenom vid kontrollronden, och för att lista alla åtgärder som kontrollronden visat bör eller måste vidtas. Till åtgärder kan också höra att göra närmare bedömningar eller undersökningar, inte enbart att vidta fysiska eller administrativa åtgärder. Anteckningarna i textkolumnen får klargöra det. Under Not Nr anges den siffra som används under Not vid respektive kontrollpunkt i checklistan. Under Typ anges med I om det enbart handlar om en kompletterande information, med Å om det är en åtgärd som bör vidtas. I kolumnen Ansv kan noteras vem som ansvarar för åtgärden. Not nr Typ Text Ansv 12

23 13

24 Bilaga till checklista för kontrollrond Författningar och förslag på litteratur till stöd för bedömningar m.m. Denna förteckning gör inte anspråk på att vara fullständig. Observera att ändringar ofta har gjorts i författningarna, men att de ändå (oftast) behåller sin ursprungliga beteckning med år och nummer. Uppgifter om ändringsförfattningar har inte medtagits här, det är endast den ursprungliga beteckningen som anges. Sist i bilagan finns några webbplatser där man kan hitta mer litteratur och information. Lagstiftning och allmänna råd Lagar och förordningar (SFS) kan läsas på under rubrik Författningar. Där finns också länkar till myndigheternas författningssamlingar med föreskrifter och allmänna råd. Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) Miljöbalk (SFS 1998:808) Plan- och bygglag, PBL (SFS 1987:10) och Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk Lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868) Ellag (SFS 1997:857) Tobakslag (SFS 1993:581) Några webbplatser där man kan hitta mer litteratur och information Skolliv, Arbetsmiljöinstitutets webbplats för skola och arbetsmiljö. Folkhälsoinstitutet. Myndigheten för skolutveckling. Se t.ex. under Utvecklingsteman och där rubrikerna Hållbar utveckling och Hälsa. Socialstyrelsen. Se under Hälsa & sjukvård - Hälsoskydd Naturvårdsverket. Arbetsmiljöverket. Räddningsverket. Se under Förebyggande Elsäkerhetsverket. Kemikalieinspektionen. Boverket. 14

25 Sjöbo kommun Sjöbo Telefon gheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu