Långsiktig plan. Stockholms universitet

Transkript

1 Långsiktig plan Stockholms universitet

2 Innehåll Rektors förord 3 Inledning 4 Del 1 Vision och värderingar 5 Vision 6 Grundläggande värderingar 7 Sambandet mellan vision och mål 7 Del 2 för verksamheten 9 FOKUSOMRÅDE UTBILDNING 10 Kvalitet i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå 10 Bolognaprocessen 11 Internationalisering 12 FOKUSOMRÅDE FORSKNING 13 Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå 13 Internationalisering 14 FOKUSOMRÅDE SAMVERKAN OCH SAMARBETE 15 Profilering 15 Forskning och övriga samhället 16 Forskningssamverkan 17 Utbildning och övriga samhället 18 Utbildningssamverkan 19 FOKUSOMRÅDE STUDENTER OCH ANSTÄLLDA 20 Arbetsmiljö och studiemiljö 20 Jämlikhet och likabehandling 21 Jämställdhet 22 Kompetensförsörjning och kompetensutveckling 23 FOKUSOMRÅDE EKONOMI OCH INFRASTRUKTUR 24 Resursutnyttjande 24 Intäkter 25 IT-infrastruktur 26 Vetenskaplig informationsförsörjning 27 Miljö 28 Del 3 Uppföljning av den långsiktiga planen 29 Bilaga Processen för verksamhetsplanering 31 Den årliga rutinen 33 Vem är ansvarig? 34 LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 2

3 Stockholms universitet är ett lärosäte med mycket gott anseende både nationellt och internationellt. Många av våra forskningsmiljöer håller hög internationell klass och våra utbildningar håller mycket god kvalitet. Det finns dock inget gott som inte kan bli bättre. Universitetets nya långsiktiga plan för perioden skall, tillsammans med den nya årliga verksamhetsplanen, bidra till en förbättrad strategisk planering av vår verksamhet och därmed till att stärka vår position nationellt och internationellt. Planen har tagits fram i en process som involverat alla från universitetsstyrelse och universitetsledning till dekaner, fakultetsnämnder och enskilda prefekter. Tillsammans med verksamhetsplanen ersätter den de måldokument och handlingsprogram som gällde under perioden Den långsiktiga planen har sin grund i det föregående måldokumentet, vilket borgar för kontinuitet. Det gäller inte minst utformningen av de grundläggande värderingar som vår verksamhet bygger på. Men planens syfte är framför allt att fånga upp aktuella mål, strategier och ambitioner för verksamheten i en samordnad helhet. På så vis skall den kunna fungera som en vägledning för universitetets anställda och studenter de kommande åren. Den långsiktiga planen skall ses över och uppdateras varje år. Därigenom skall den kunna bli ett levande dokument som alltid ger en aktuell och tydlig bild av vart universitetet strävar. Det är också min förhoppning att den långsiktiga planen skall bidra till att stärka vår gemensamma identitet. För att så skall bli fallet är det viktigt att alla vi som är verksamma vid universitetet tar del av planen. Kåre Bremer Rektor LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 3

4 Inledning I denna långsiktiga plan för perioden samlas alla övergripande verksamhetsmål för universitetet. Målen tar sin utgångspunkt i universitetets vision, nämligen att forskningen och utbildningen vid flertalet av universitetets institutioner och enheter år 2015 skall inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Vart och ett av de övergripande målen har brutits ned i ett antal konkreta delmål, vilkas uppfyllelse skall vara möjlig att mäta och utvärdera. Den långsiktiga planen kompletteras av en årlig verksamhetsplan som lyfter fram de mest prioriterade övergripande målen och delmålen från den långsiktiga planen. Målen i verksamhetsplanen följs upp årligen. Universitetsstyrelsen fattade beslut om verksamhetsplan för 2007 i november Samtliga anställda har ett ansvar för att ta del av den långsiktiga planens innehåll och för att i sitt arbete bidra till att målen och universitetets vision uppnås. Prefekter och dekaner har dock det direkta ansvaret för att vidta åtgärder så att de övergripande målen och delmålen kan uppnås. Cheferna för universitetets olika stödfunktioner (förvaltning, fakultetsgemensamma verksamheter) ansvarar för att ge dekaner och prefekter erforderligt stöd i arbetet. De skall ta del av planen och väga in dess innehåll i planeringen av sin egen verksamhet så att de på bästa sätt kan bistå dekaner och prefekter. Universitetsstyrelsen, universitetsledningen och cheferna för stödfunktionerna har också ett särskilt ansvar för att ta initiativ i arbetet med de mål som förutsätter samlade initiativ ovanför institutionsnivån. Den långsiktiga planen och verksamhetsplanen byggs i stor utsträckning på de grundläggande värderingar och mål som redovisas i universitetets hittillsvarande måldokument och handlingsprogram. I de nya planerna samlas också mål från andra befintliga dokument såsom regleringsbrevet, universitetets forskningsstrategi och särskilda handlingsplaner. Den långsiktiga planen och verksamhetsplanen skall kontinuerligt samla upp och samordna aktuella verksamhetsmål, strategier och ambitioner i en helhet, vilket skall underlätta planeringen på olika nivåer inom universitetet. Planerna skall också bidra till en förbättrad uppföljning av universitetets gemensamma mål och strategier. Planerna gör det också möjligt att samordna den övergripande styrningen av universitetets interna kvalitetsarbete. I planerna kan mål och direktiv formuleras som syftar till kvalitetshöjande satsningar på olika områden i verksamheten. Dessutom kan anvisningar ges för uppföljningen av effekterna av sådana satsningar. Det vidare syftet med planerna är att förbättra möjligheterna till strategisk planering och kraftsamling inom olika verksamhetsområden. På så vis skall universitetet bättre kunna hävda sig i den ökande nationella och internationella konkurrensen. Den långsiktiga planen för består av tre delar: I planens första del redovisas universitetets vision och grundläggande värderingar. Den senare innehåller de allmänna principer och värderingar utifrån vilka verksamheten bör bedrivas. Planens andra del innehåller alla övergripande verksamhetsmål för de kommande åren. För varje övergripande mål redovisas ett antal delmål. I anslutning till varje övergripande mål finns också en text i vilken målet förklaras och motiveras. Planens tredje del utgörs av en uppföljningsrapport som ger information om måluppfyllelsen för de övergripande mål som lyfts ur planen. Den långsiktiga planen revideras årligen och i samband med dessa revisioner kommer en del mål att tillkomma medan andra tas bort. De mål som av någon orsak lyfts ut från planen kommenteras och följs upp i denna tredje del. Då detta är den första långsiktiga plan som fastställts finns inga borttagna mål att redovisa. I bilagan redovisas principerna för hur processen för verksamhetsplanering och uppföljning ser ut vid universitetet. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 4

5 Del 1 Vision och värderingar

6 Vision Följande vision gäller för verksamheten vid Stockholms universitet: År 2015 skall utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Syftet med visionen är att ange en allmän färdriktning för verksamheten det kommande decenniet. Visionen anger också en ambitionsnivå och skall fungera som en gemensam utgångspunkt för arbetet. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 6

7 Grundläggande värderingar Stockholms universitets huvuduppgifter är att bedriva utbildning och forskning av högsta möjliga kvalitet samt att samverka med det övriga samhället. Universitetet skall präglas av fritt kunskapssökande, fri forskning och kritiskt tänkande. Det innebär att universitetet skall värna forskningens integritet och självständighet och att ett vetenskapligt förhållningssätt skall genomsyra utbildningen. Universitetet skall också vara kulturbärare, värna demokratiska värden och utgöra en arena för en fri debatt. I sin verksamhet skall universitetet främja individers utveckling och bidra till ett mänskligt och långsiktigt hållbart samhälle. Universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall vila på vetenskaplig grund och karaktäriseras av mångfald och djup. Sambandet mellan utbildningen på dessa nivåer och forskningen skall vara starkt. Studenternas självständighet, kreativitet och förmåga till kritisk granskning skall utvecklas. Utbildningen skall ge en solid kunskapsbas och förbereda för yrkeslivet. Den skall även ge ett internationellt perspektiv samt grundläggande insikter i forskning och därmed förbereda för en eventuell utbildning på forskarnivå. Det pedagogiska utvecklingsarbetet skall vara en naturlig del av verksamheten. Utbildningen på forskarnivå skall frambringa skickliga forskare och generera ny kunskap. Doktorandernas självständighet och förmåga till kritiska bedömningar skall utvecklas. Utbildningen på forskarnivå skall förbereda för såväl fortsatt forskning som för annan kunskapsintensiv yrkesverksamhet. Studenterna på forskarnivå skall kunna fylla samhällets behov av kvalificerade specialister och generalister. Forskningen skall styras av forskarna själva. De skall ges rätt förutsättningar att ta egna initiativ, formulera frågor och fritt bestämma över forskningens inriktning. Flervetenskaplig forskning skall uppmuntras och samarbete mellan olika vetenskapsområden och fakulteter stimuleras. Forskningens internationella karaktär skall betonas och forskningsresultaten spridas såväl nationellt som internationellt. Information om universitetets alla forskningsområden skall föras ut till det omgivande samhället. Stockholms universitet skall vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karaktäriseras av öppenhet. Frågor som rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med olika behov och bakgrund skall ges hög prioritet. Vid universitetet skall aktivt lärande betonas, vilket förutsätter studentmedverkan i utbildningen. Studenter och anställda skall ges möjlighet att vara delaktiga i universitetets utveckling. Universitetets utbildnings- och forskningsverksamhet skall kännetecknas av nära samverkan med andra lärosäten i Stockholm-Uppsalaregionen men även i övriga landet och internationellt. Universitetet skall arbeta för goda kontakter med grundskolan och gymnasieskolan för att bidra till kvaliteten i skolundervisningen och breddad rekrytering till högskolan. Samverkan skall också vara stark med övriga aktörer i samhället. Det gäller särskilt i Stockholmsregionen, där universitetet skall eftersträva samverkan med Stockholms stad, närkommunerna, landstingen, statliga myndigheter och det kunskapsbaserade näringslivet. Sambandet mellan vision och mål För att universitetets vision skall kunna förverkligas krävs att den bryts ned i ett antal övergripande mål, vilka i sin tur bryts ned i mer konkreta delmål. Målen skall sammantaget leda till att verksamheten bedrivs med hög kvalitet och att visionen uppnås. Den långsiktiga planen innehåller för närvarande nitton övergripande mål fördelade på fem fokusområden: utbildning, forskning, samverkan och samarbete, studenter och anställda samt ekonomi och infrastruktur. Målen är fördelade i två huvudkategorier. De mål som sorterar under fokusområdena utbildning, forskning respektive samverkan och samarbete anger den riktning i vilken universitetet bör sträva inom kärnverksamheten. Målen under studenter och anställda samt ekonomi och infrastruktur visar hur universitetet skall arbeta med de student-, personal- och resursrelaterade förutsättningarna för kärnverksamheten. En sammanställning av fokusområden och mål redovisas på nästa sida. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 7

8 Kärnverksamhet Kärnverksamhetens förutsättningar Utbildning Forskning Samverkan och samarbete Studenter och anställda Ekonomi och infrastruktur Kvalitet i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Bolognaprocessen Internationalisering Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå Internationalisering Profilering Forskning och övriga samhället Forskningssamverkan Utbildning och övriga samhället Utbildningssamverkan Arbetsmiljö och studiemiljö Jämlikhet och likabehandling Jämställdhet Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Resursutnyttjande Intäkter IT-infrastruktur Vetenskaplig informationsförsörjning Miljö LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 8

9 Del 2 för verksamheten

10 F O K U S O M R Å D E U T B I L D N I N G Kvalitet i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Stockholms universitet skall bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet. Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå skall präglas av hög kvalitet och en nära koppling till forskningen. Detta är också utgångspunkten i kvalitetsarbetet inom utbildningen. Kvalitetsarbetet bör läggas upp utifrån de delmål som redovisas nedan. Det finns också andra mål i den långsiktiga planen som har relevans för kvaliteten i utbildningen, t ex under det övergripande målet Internationalisering. En erkänt hög kvalitet i undervisningen medför att universitetet attraherar motiverade studenter, att de studenter som examineras från universitetet får goda konkurrensmöjligheter på arbetsmarknaden samt att samverkan med näringslivet och det övriga samhället underlättas. I varje ämne skall finnas lärare med rätt kompetens för den aktuella undervisningen. Lärarna bör vara disputerade och ha genomgått högskolepedagogisk utbildning. Lärarna skall ges möjlighet till forskning inom ramen för sina anställningar. Nya och befintliga undervisnings- och examinationsformer skall utvecklas och utvärderas. Seminariebaserad undervisning skall införas tidigt i utbildningen på grundnivå. Möjligheterna att utnyttja IT som pedagogiskt redskap i undervisning, examination och kursvärdering skall förbättras. Vetenskaplig metod ska beredas utrymme, senast i samband med det självständiga arbetet. Förmågan att söka, kritiskt granska och hantera vetenskaplig information bör utgöra del av undervisningen i vetenskaplig metod. Ämnesövergripande och tvärvetenskapliga perspektiv liksom samverkan mellan olika discipliner och institutioner skall uppmuntras. Jämförbara former för utvärdering av kurser skall utvecklas och användas som en del av kvalitetsarbetet i utbildningen. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 10

11 F O K U S O M R Å D E U T B I L D N I N G Bolognaprocessen Utbildningen vid Stockholms universitet skall reformeras i enlighet med Bolognamodellen. Bolognadeklarationens huvudsakliga mål är att främja studenternas rörlighet och anställningsbarhet samt att stärka Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningsområde. Målet är därför att skapa ett system för högre utbildning som är mer jämförbart inom Europa än i dag. I det nuvarande svenska högskolesystemet berör reformen främst grundutbildningen som fr om 2007 indelas i grundnivå och avancerad nivå. Forskarutbildningen skall även i fortsättningen vara fyraårig. De tre nivåerna skall skiljas åt tydligt. Termen grundutbildning/grundläggande högskoleutbildning ersätts med uttrycken utbildning på grundnivå och utbildning på avancerad nivå. Forskarutbildningen kallas utbildning på forskarnivå. För att öka jämförbarheten behövs såväl ett mer enhetligt poängsystem som ett mer enhetligt betygssystem. Universitetet kommer därför att införa en målrelaterad sjugradig betygsskala motsvarande ECTS-betygsskalan. För att förbättra den internationella jämförbarheten mellan utbildningar krävs också tydligt definierade förväntade studieresultat för alla kurser och utbildningar. Dessutom skall universitetet sträva efter att erhålla så kallad ECTS-ackreditering senast under Bolognaprocessen kommer med stor sannolikhet leda till en rad positiva förändringar inom högskolesektorn. Studentmobiliteten inom landet kommer troligen att öka, vilket bl a innebär att universitetet kommer att kunna rekrytera studenter från mindre högskolor som vill läsa kurser på avancerad nivå. Reformen gör det också möjligt att stärka universitetets internationella attraktionskraft och synlighet, inte minst genom att rekryteringen av studenter från andra länder kan öka. Den bör också kunna bidra till att öka antalet utresande studenter, som idag är lågt. Den nya avancerade nivån kommer sannolikt att bidra till ett större utbud av avancerade utbildningar inom olika ämnen och till en större samverkan och tvärvetenskapliga perspektiv inom utbildningen. Rektor har fattat beslut om riktlinjer och tidsplan för genomförandet av Bolognaprocessen vid Stockholms universitet. Utifrån den kan följande delmål i processen identifieras: Fullständiga kurs- och utbildningsplaner inklusive förväntade studieresultat skall utformas för alla kurser och program. Kraven på universitetets utbildningar inom ramen för Bolognasystemet skall vara jämförbara med kraven på motsvarande utbildningar vid övriga lärosäten. En målrelaterad sjugradig betygsskala skall införas. Tydliga skriftliga betygskriterier skall utformas utifrån de förväntade studieresultat som formuleras i kursplanerna. Universitetet skall erhålla officiell ECTS-ackreditering. Universitetets kvalitetsarbete skall samordnas med de internationellt fastställda riktlinjerna för kvalitetssäkring av utbildningarna inom Bolognaprocessen. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 11

12 F O K U S O M R Å D E U T B I L D N I N G Internationalisering Stockholms universitet skall bli ett mer attraktivt universitet för utländska studenter. Studenternas beredskap för den internationella studie- och arbetsmarknaden skall stärkas. Stockholms universitet skall stärka sin internationella ställning genom ökad internationalisering. Med internationalisering avses dels kontakter med utlandet (t ex studenters utlandsvistelser, samarbetsavtal med utländska lärosäten etc), dels internationalisering av universitetets verksamhet (t ex ökad närvaro av lärare och studenter från utlandet, internationellt fokus i undervisningen avseende val av inriktning, teorier och metoder mm). Internationaliseringsarbetet vid universitetet skall omfatta såväl utbildning som forskning. Självfallet skiljer sig förutsättningarna för internationalisering mellan utbildning och forskning. Den senare är i grunden internationell, även om graden av internationalisering varierar mellan olika vetenskapsområden och discipliner. Det är därför naturligt att många åtgärder för att nå detta övergripande mål genomförs i anslutning till utbildningen. Även införandet av Bolognamodellen kan betraktas som en del av internationaliseringen. Bolognaprocessen är dock så omfattande och medför så stora förändringar, framför allt i utbildningen, att den i den långsiktiga planen utgör ett separat övergripande mål. Frågan om ökad internationalisering av grundutbildningen drivs dels av regeringen, bl a via de mål som sätts upp för högskolorna i regleringsbrevet, dels av Högskoleverket, som har signalerat att man kommer att utvärdera internationaliseringsarbetet under de kommande åren. Internationalisering bidrar till att öka kvaliteten i utbildningen bl a genom en större rikedom i perspektiv och infallsvinklar i undervisningen. De studenter som reser utomlands får dessutom erfarenheter av nya undervisnings- och forskningsmiljöer och kan därmed öka förståelsen för sina respektive ämnen. Internationaliseringen är också motiverad av yrkesmässiga skäl. Idag ställer arbetsmarknaden allt högre krav på studenternas förmåga att kunna arbeta i internationella miljöer, i andra länder och på andra språk än svenska. En ökad grad av internationalisering ökar studenternas möjligheter att röra sig på arbetsmarknaden, något som torde gälla i än högre grad när Bolognamodellen väl införts. På ett allmänt plan är internationaliseringen nödvändig för att universitetet även i framtiden skall kunna hävda sig i konkurrensen. En ökad internationalisering bidrar till att göra universitetet mer erkänt, att förbättra dess positioner på internationella rankningar och att göra det mer synligt och attraktivt för lärare, forskare, studenter och finansiärer utanför Sverige och Europa. Antalet in- och utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå skall öka. Antalet internationellt rekryterade lärare, såväl gästlärare som fast anställda, skall öka. Antalet in- och utresande lärare i lärarutbyte skall öka. Fler utbildningsprogram gemensamma med utländska universitet (joint och double degrees) skall utvecklas. De nya masterutbildningarna skall där så är lämpligt och möjligt ges på engelska eller annat relevant främmande språk. Universitetsgemensamma riktlinjer för tillgodoräknande av utländsk utbildning/ studier skall tas fram. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 12

13 F O K U S O M R Å D E f o r s k n i n g Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå Forskningen vid flertalet av universitetets institutioner skall vara nationellt ledande och internationellt framstående. Utbildningen på forskarnivå skall ges en tydligare struktur i syfte att ytterligare förbättra kvaliteten i utbildningen. Forskningen och utbildningen på forskarnivå skall hålla hög kvalitet och detta skall vara utgångspunkten i kvalitetsarbetet. Förutsättningarna för kvalitetsarbetet inom forskningen skiljer sig dock från utbildningen. Inom forskningen finns externa mekanismer som säkerställer att verksamheten håller en hög kvalitet. Den externa, kvalitetsprövade fördelningen av forskningsmedel är ett exempel på det, liksom publiceringen av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter. Universitetets beslutsfattare har här till uppgift att följa upp och analysera utvecklingen avseende faktorer som externa intäkter och publicering, men de skall också skapa de rätta förutsättningarna för forskningen så att denna kan bedrivas i enlighet med de grundläggande värderingar som redovisas i planens inledande delar. Förutsättningarna är delvis av praktisk natur finansiering, administrativt stöd och adekvata lokaler men handlar också om villkoren för forskarrekrytering, forskningssamverkan och tvärvetenskapliga ansatser. Arbetet med dessa förutsättningar sammantaget kan sägas utgöra kvalitetsarbetet inom forskningen. Ett antal mål för detta arbete har formulerats men är av så skiftande karaktär att de inte samlats här. De finns istället under andra övergripande mål i den långsiktiga planen, främst under Forskning och övriga samhället, Kompetensförsörjning och kompetensutveckling och Intäkter. Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå är en viktig prioritet. Det är angeläget att kvalitetsarbetet i utbildningen beaktar de undersökningar som visar att en del doktorander inte minst kvinnliga upplever en relativ otrygghet i sin situation. Frånsett faktorer som universitetet inte råder över finns flera typer av insatser att göra för att förbättra doktorandernas allmänna förutsättningar och därmed främja en bättre genomströmning samt en bibehållen hög kvalitet. Dessa redovisas i delmålen nedan. Finansieringsplanerna skall vara realistiska. Tydliga rutiner för antagning till utbildning på forskarnivå och disputationer samt procedurer för byte av handledare skall finnas. Alla doktorander skall erbjudas ordentlig introduktion till utbildningen i samband med antagning. Alla doktorander skall erbjudas utbildning i vetenskaplig informationshantering. Andelen handledare som genomgått handledarutbildning skall öka. Handledarfunktionen skall utvecklas vidare, bland annat genom användning av biträdande handledare och externa/ utländska kontaktpersoner. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 13

14 F O K U S O M R Å D E f o r s k n i n g Internationalisering Antalet institutioner och enheter där forskningen intar en internationellt framstående ställning skall öka. Stockholms universitet skall stärka sin internationella ställning genom ökad internationalisering. Med internationalisering avses bl a att forskning bedrivs i samverkan med forskare och forskargrupper i andra länder, att universitetets forskare för kortare eller längre tid vistas vid utländskt lärosäte och att samarbetsavtal etableras med högt rankade utländska lärosäten, alternativt med lärosäten i regioner som bedöms ha särskild potential på längre sikt. En viktig del av internationaliseringen är också en ökad internationell publicering. Inom forskningen är internationella kontakter och samarbeten i olika former helt nödvändiga för att hålla hög kvalitet. På ett allmänt plan är internationaliseringen nödvändig för att universitetet skall kunna hävda sig i konkurrensen. En ökad internationalisering bidrar till att göra universitetet mer erkänt och att göra det mer synligt och attraktivt för lärare, forskare, studenter och finansiärer utanför Sverige och Europa. Antalet internationellt rekryterade forskare skall öka. Antalet in- och utresande studenter på forskarnivå skall öka. Andelen vetenskapliga publikationer i internationella tidskrifter och antologier utgivna på internationella förlag skall öka. Andelen vetenskapliga monografier, inklusive doktorsavhandlingar, på andra språk än svenska skall öka. Universitetets forskare bör sträva efter att publicera artiklar i fritt tillgängliga och kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter (Open Access Journals) när lämpliga sådana existerar. Omfattningen av den internationella forskningssamverkan, särskilt deltagandet i EU-finansierade projekt, skall öka. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 14

15 FOKUSOMRÅDE Samverkan och samarbete Profilering Universitetets namn skall förknippas med konkurrenskraftig utbildning och framgångsrik forskning av hög kvalitet. Konkurrensen om de bästa studenterna, lärarna och forskarna ökar. Samtidigt blir det allt viktigare att få externa finansiella bidrag och att locka till sig framgångsrika samarbetspartners. Att koncentrera krafter kring en tydlig gemensam profil ger ökat genomslag i kommunikationen med omvärlden, öppnar dörrar och gör det lättare att attrahera de bästa studenterna, lärarna och forskarna, inte bara från Sverige utan även från utlandet. Universitetet skall därför arbeta mer aktivt med marknadsföring av utbildning, forskning och universitetets verksamhet som helhet. Detta skall ske med utgångspunkt i en universitetsgemensam profil och kommunikationsstrategi. Syftet med arbetet är att förstärka universitetets identitet och profil utåt. Marknadsföringen av universitetet skall vara ett stöd för att bättre uppnå andra verksamhetsmål, t ex en ökning av det internationella studentutbytet och de externa intäkterna. En övergripande strategi för kommunikation och marknadsföring av universitetets utbildning och forskning skall utvecklas och implementeras. Universitetets grafiska profil skall vidareutvecklas och implementeras. Antalet omnämnanden av universitetets forskning i svenska och utländska vetenskapliga publikationer skall öka. Universitetets placering på de främsta internationella rankinglistorna (Shanghai, Times) skall förbättras. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 15

16 FOKUSOMRÅDE Samverkan och samarbete Forskning och övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället skall förstärkas. Det finns många kontaktytor mellan universitetets forskare och det övriga samhället. En viktig kontakt utgörs av den forskningsinformation som forskarna förmedlar i olika fora. I detta avseende har universitetet en lång tradition, bl a genom öppna föreläsningar. Forskningsinformationen är en central del av universitetets samverkansuppgift och arbetet med att förbättra och utöka informationen samt hitta nya vägar för att föra ut den bör därför fortsätta. Samverkan mellan universitetet och olika myndigheter, statliga, regionala och kommunala organ är redan idag väl utvecklad. Direkta uppdrag eller bidrag ges till universitetet för att hämta in ny kunskap av vikt för offentliga myndigheter. Universitetets forskare deltar som experter i olika organ på nationell såväl som på internationell nivå samt i utredningar och kommissioner av varierande slag. Den direkta samverkan med näringslivet och strävan att kommersialisera forskningen har historiskt sett varit eftersatta delar av universitetets verksamhet. Ett arbete ska därför bedrivas i syfte att förbättra kontakterna och samverkan med näringslivet och med innovationsfrämjande myndigheter. Ett första steg i detta arbete har tagits genom inrättandet av en enhet för samverkan med näringslivet. Härigenom skall universitetet kunna ge kvalificerat stöd till forskare och institutioner avseende näringslivssamarbeten och kommersialisering i form av avknoppningsbolag, patent och licensiering. En väl utbyggd organisation för kommersialisering av forskningsresultat gör att universitetet i högre utsträckning kan attrahera extern forskningsfinansiering och internationellt framstående forskare. För samhället ligger nyttan av samarbete mellan universitet och övriga samhället i en god avkastning på den forskning och utveckling som bedrivs vid universitetet. Informationen om universitetets forskning skall utvecklas bl a genom att fler forskare och studenter på forskarnivå aktivt deltar i den, t ex via mediekontakter, forskardagar och öppna föreläsningar. Antalet gästlärare och gästforskare från näringsliv och offentlig sektor skall öka. Antalet samarbetsprojekt mellan universitetets forskning och näringslivet skall öka. Antalet spin off-bolag från universitetet och antal patent som söks av universitetsanställda skall öka. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 16

17 FOKUSOMRÅDE Samverkan och samarbete Forskningssamverkan Samverkan inom forskning och utbildning på forskarnivå med svenska och utländska lärosäten skall öka. Universitetets samarbeten med nationella och utländska lärosäten i frågor rörande forskning och utbildning på forskarnivå skall öka. Forskningssamarbeten sker i huvudsak genom samverkansprojekt där deltagande forskargrupper samarbetar för att kunna lösa vetenskapliga frågeställningar. Inom samverkansprojekt ges också utrymme för etablerade forskare liksom studenter på forskarnivå att för kortare och längre tider vara verksamma som gästforskare vid andra lärosäten. Samverkan inom utbildningen på forskarnivå innebär bland annat att universitetet ger gemensamma kurser tillsammans med andra lärosäten liksom att studenter på forskarnivå ges möjlighet att följa kurser vid andra lärosäten. Forskningen idag är komplex och utvecklas snabbt. Framgångsrik forskning byggs ofta på samarbete, både inom och mellan discipliner. Forskningssamverkan, både på regional, nationell och internationell nivå, ger även synergieffekter: deltagande i samverkansprojekt innebär ökad granskning av vetenskaplig metodik och resultat, vilket leder till säkring och höjning av kvaliteten på forskningen. Samarbete bygger vetenskapliga kontaktnät vilket ger nya perspektiv på forskningen och ökade möjligheter att tillgodogöra sig forskningsresultat från andra länder. Forskningssamverkan ökar konkurrenskraften på universitetets forskning. Samverkan inom utbildningen på forskarnivå ger möjligheter för studenter på forskarnivå att utvidga sin kompetens med kunskap som inte kan förvärvas inom den egna organisationen. Genom att delta i internationell samverkan inom utbildningen på forskarnivå ges studenterna på forskarnivå tidigt ett internationellt perspektiv på forskning. Omfattningen av gemensamma forskningsprojekt mellan institutioner, fakulteter och med andra lärosäten och forskningsinstitutioner skall öka. Antalet EU-projekt där universitetet deltar eller fungerar som koordinator skall öka. Universitetet skall aktivt driva på och fördjupa regionala samverkansprojekt med andra lärosäten, särskilt i Stockholm- Uppsalaregionen. Omfattningen av samarbeten inom utbildning på forskarnivå (kurser, forskarskolor mm) med andra lärosäten skall öka. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 17

18 FOKUSOMRÅDE Samverkan och samarbete Utbildning och övriga samhället Utbildningen skall befrämja studenternas individuella utveckling och möjligheter att bidra till samhällets utveckling. Universitetets utbildningar skall utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna i ökande utsträckning kan bli en tillgång för samhället när de utexamineras inte bara på arbetsmarknaden utan på alla plan i samhällslivet. Universitetets uppgift bör emellertid inte vara att tillgodose den för tillfället rådande efterfrågestrukturen på arbetsmarknaden utan snarare att långsiktigt sörja för tillgången till kvalificerad arbetskraft inom samhällets olika fält. Universitetet skall således inte medverka till en ökad styrning av studenter till utbildningar som i dagsläget är efterfrågade av arbetsmarknaden. Däremot skall universitetet i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet och den offentliga sektorn. Detta är angeläget främst mot bakgrund av den på senare år stigande arbetslösheten bland högutbildade. Studenternas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden skall förbättras. Studenterna skall ges tillfälle till fler externa praktikplatser och examensjobb. Antalet gästlärare och adjungerade lärare från näringsliv och offentlig sektor skall öka. God kontakt med alumner skall etableras för att få hjälp med marknadsföring och med arbetsmarknadsanknytning för studenter. Universitetet skall öka sitt engagemang som kompetensutvecklingspartner för arbetsmarknaden. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 18

19 FOKUSOMRÅDE Samverkan och samarbete Utbildningssamverkan Omfattningen av fakultets- och lärosätesöverskridande utbildningar skall öka. Stockholms universitet skall i högre grad än tidigare erbjuda utbildningar utformade och genomförda i samverkan mellan institutioner inom samma fakultet, men även av institutioner och enheter i samverkan över fakultetsgränserna. Utbildningssamverkan mellan universitetet och andra lärosäten, i första hand inom Stockholmsregionen, bör också ske i en större omfattning än idag. Samverkan är särskilt viktig i fråga om de nya masterutbildningarna. En ökad utbildningssamverkan är nödvändig av effektivitets- och konkurrensskäl. Genom Bolognareformen och genom den tilltagande internationaliseringen av hela utbildningssektorn måste ett nytänkande till med avseende på vilka typer av utbildningar som kan komma att efterfrågas i framtiden och vilka möjligheter Stockholms universitet och regionens övriga lärosäten har att hävda sig i konkurrensen i synnerhet om studenter på den avancerade nivån. Universitetets masterutbildningar skall där så är relevant projekteras och utvecklas i dialog mellan fakulteterna och med andra lärosäten. I de fall en samverkan på utbildningsområdet inte är effektiv eller på annat sätt adekvat skall universitetet arbeta för en ökad profilering genom avveckling av egen utbildning eller utbyggnad av utbildning i egen regi. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 19

20 FOKUSOMRÅDE Studenter och anställda Arbetsmiljö och studiemiljö Den miljö i vilken arbete och studier bedrivs skall förbättras och utvecklas så att den i ökande utsträckning främjar studenters och anställdas utveckling och hälsa. Den psykosociala och fysiska arbets- och studiemiljön vid universitetet skall ständigt förbättras och anpassas efter verksamhetens behov och människors krav. En god arbets- och studiemiljö förutsätter ett gott ledarskap, en förtroendefull samverkan mellan chef/lärare och medarbetare/student, tydlighet i fråga om mål, ansvar och befogenheter, medarbetarnas och studenternas engagemang och delaktighet samt ett öppet och tillåtande arbets- och studieklimat. Ett gott arbets- och studiemiljöarbete byggs upp genom att chefer/lärare och medarbetare/studenter är aktiva och kontinuerligt delaktiga i den verksamhet som bedrivs. Chefer organiserar arbetsmiljöarbetet. Varje anställd bör genom ett professionellt förhållningssätt och gott samarbete aktivt bidra till att utveckla arbetsmiljön. Studenterna kan bidra till att utveckla studiemiljön genom att åta sig förtroendeuppdrag, delta i kursutvärderingar och genom ett konstruktivt och öppet förhållningssätt visavi både lärare och andra studenter. Det finns ett uppenbart samband mellan en god arbets- och studiemiljö å ena sidan och de anställdas och studenternas hälsa och produktivitet å den andra. Motivet för målet är, enkelt uttryckt, att en god arbets- och studiemiljö stimulerar till goda insatser från anställda och studenter. Därtill kommer att universitetet enligt lagstiftningen är skyldigt att driva ett systematiskt arbete i syfte att skapa en god arbets- och studiemiljö. Långtidssjukfrånvaron vid universitetet skall minska. Möjligheterna att delta i friskvårdsinsatser skall öka liksom informationen om hälsofrågor. Kunskaperna i säkerhetsfrågor vid arbetsplatsen skall öka. Planeringssamtal skall genomföras med samtliga anställda. Studenternas tillgång till studievägledning skall förbättras. Tillgången på läsplatser och nätuppkopplingar skall anpassas bättre efter antalet studenter. Studenter och anställda skall involveras i beslut som fattas på olika nivåer inom universitetet så långt det är möjligt. Informationen om och kommunikationen av beslut på olika nivåer inom universitetet skall förbättras och göras mer tillgänglig, i första hand via internet. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 20

21 FOKUSOMRÅDE Studenter och anställda Jämlikhet och likabehandling Alla anställda och studenter skall behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Stockholms universitet skall vara ett jämlikt universitet där alla behandlas lika. Jämlikhet innebär respekt för allas rätt och lika värde. Det innebär att alla med intresse för och förmåga att bedriva akademiska studier skall ha samma möjligheter att studera och forska, samt utvecklas i arbetet. Regeringen ställer också krav på ett långsiktigt jämlikhets- och likabehandlingsarbete som skall integreras i lärosätenas ordinarie verksamhet. en på detta område betonar vikten av att utveckla jämlikhetsarbetet och att förbättra kunskaperna om jämlikhetsfrågor. Undersökningar har visat att sexuella trakasserier förekommer inom högskolan. Information och upplysning kring det rättsliga skyddet mot alla former av kränkande behandling måste därför spridas av universitetet till studenter och anställda. Den sociala och etniska mångfalden vid universitetet bör främjas genom breddad rekrytering bland studenter och anställda, så att de olika gruppernas sammansättning speglar befolkningens sammansättning i motsvarande åldersgrupp. Jämlikhetsarbetet vid universitetet skall utvecklas vidare så att trakasserier och diskriminering på olika grunder förebyggs och förhindras. Kunskaperna och kännedomen om jämlikhetsarbetet och jämlikhetsfrågor bland anställda och studenter skall förbättras. Mångfalden bland nyrekryterade studenter på alla nivåer skall fortsätta att utvecklas. Tillgängligheten till universitetets utbildningar och lokaler skall förbättras för funktionshindrade. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 21

22 FOKUSOMRÅDE Studenter och anställda Jämställdhet En förbättrad balans skall eftersträvas mellan kvinnors och mäns inflytande på undervisning, forskning, studie- och arbetsförhållanden samt mellan antalet kvinnor och män i utbildningen på alla nivåer, inom olika yrkesgrupper och i nämnder och styrelser vid universitetet. Med jämställdhet avses en jämn könsfördelning med minst 40 procent av varje kön i en given grupp. I kvantitativt avseende syftar målet till att skapa en jämn könsfördelning inom alla yrkes- och studiekategorier. I kvalitativt avseende handlar målet om att skapa en miljö där alla får möjlighet att utvecklas och bli respekterade som medarbetare och studerande oberoende av kön. Universitetets uppgift är att ompröva gamla och nya synsätt och söka kunskap som inte tidigare varit känd. För den kunskapsproducerande verksamhet som universitetet bedriver är därför jämställdhet även en fråga om kvalitet. Intelligens och forskarbegåvning finns i samma grad hos kvinnor och män medan erfarenheter, kunskaper, värderingar och intresseinriktningar i viss mån kan skilja mellan könen. Detta leder bland annat till att kvinnor och män kan ställa olika frågor i det vetenskapliga arbetet. Balans mellan kvinnor och män ger därför högre kvalitet och större bredd i forskningen. I grupper där studenter och anställda har skiftande bakgrund berikas utbildning och forskning av att olika erfarenheter och perspektiv bryts mot varandra. Jämställdhet är inte enbart av betydelse för universitetets interna utveckling utan också externt genom universitetets roll för samhällsutvecklingen. Kunskaper och förebilder som studenten inhämtar under sin utbildning kommer att praktiseras i kommande förvärvsarbete. Det är därför viktigt att universitetet förmedlar goda förebilder för både kvinnor och män och tillvaratar alla anställdas erfarenheter och kunskaper för att åstadkomma undervisning och forskning av god kvalitet. En jämnare könsfördelning bland universitetets professorer skall uppnås. Balansen mellan kvinnliga och manliga innehavare av ledande akademiska befattningar inom universitetet skall förbättras. Kunskaperna och kännedomen om jämställdhetsfrågor bland anställda och studenter skall förbättras. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 22

23 FOKUSOMRÅDE Studenter och anställda Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Universitetet skall genom medveten rekrytering sträva mot en fortsatt hög kompetens för att kunna hantera de kommande pensionsavgångarna och vara konkurrenskraftig som arbetsgivare. Universitetets generella mål för kompetensförsörjningen är att inom sin organisation ha tillräckligt kvalificerad kompetens, såväl lednings- och kärnkompetens som stödkompetens, för att bedriva högre undervisning och forskning. Fullgörandet av uppdraget bidrar till att säkerställa tillgången på den kvalificerade kompetens som universitetet behöver. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning är motiverat av allmänna skäl. Genom att organisationen därigenom förses med rätt kompetens kan dess förmåga att bedriva undervisning och forskning av hög kvalitet säkerställas, samtidigt som universitetet upplevs som en attraktiv arbetsplats för lärare och forskare och som en attraktiv studiemiljö för studenter på alla nivåer. Arbetet med kompetensförsörjningen är också motiverat då konkurrensen om arbetskraft ökar. Vid universitetet kommer 230 professorer och universitetslektorer att uppnå pensionsåldern under den kommande femårsperioden. Detta ställer stora krav på en noggrann planering av personalrekryteringen, men ger också möjligheter till översyn och förnyelse av verksamheten. Kompetensutveckling kan betraktas som en del av kompetensförsörjningen. Den syftar till att fylla aktuella kunskapsbehov inom organisationen och till att öka beredskapen för att möta förändringar. Karriärmöjligheterna för nydisputerade forskare från universitetets egna institutioner och andra lärosäten/motsv. skall förbättras. Nyrekryteringar skall planeras och genomföras på sätt som skapar förutsättningar för en smidig generationsväxling de kommande åren. Lediga läraranställningar vid universitetet skall utlysas på ett sådant sätt att så många kompetenta sökande som möjligt kan attraheras. Attraktiva anställnings- och arbetsvillkor skall så långt som möjligt erbjudas för att universitetet skall kunna konkurrera om kompetent arbetskraft. Arbetet skall planeras så att lärare och forskare får sammanhängande tid för forskning och egen kompetensutveckling (forskning och högskolepedagogisk utbildning för lärare, ledarskapsutbildning för personer i chefsposition mm). LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 23

24 FOKUSOMRÅDE Ekonomi och infrastruktur Resursutnyttjande Utnyttjandet av tillgängliga resurser inom universitetet skall förbättras. Universitetets resurser skall användas mer effektivt. Det gäller all verksamhet som bedrivs vid universitetet, dvs inom utbildning på alla nivåer, forskning och administration. Det omfattar alla typer av resurser ekonomiska resurser, personal, lokaler samt inredning och utrustning. Syftet med universitetets verksamhet är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet. Ett mer effektivt utnyttjande av resurserna innebär att volymen på denna verksamhet kan öka och/eller att kvaliteten i densamma kan förbättras. Motiven för ett effektivt resursutnyttjande är således uppenbara. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer skall anpassas bättre efter storleken på takbeloppet. Ett nollresultat skall eftersträvas i universitetets ekonomi. Universitetets lokalyta skall anpassas bättre efter verksamhetens omfattning. Beläggningen av undervisningslokaler skall fördelas jämnare över dagen. Inköpsorganisationen skall ses över i syfte att öka de gemensamma inköpen, minska antalet leverantörer samt minska produktutbudet. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 24

25 FOKUSOMRÅDE Ekonomi och infrastruktur Intäkter Intäkterna från externa källor skall öka. Universitetet får sina intäkter dels i form av statliga anslagsmedel, dels i form av externa medel. Förutsättningarna att påverka storleken på dessa intäktsslag skiljer sig åt väsentligt. Universitetet har vissa om än begränsade möjligheter att påverka tilldelningen av anslagsmedel från statsmakterna. I det årliga budgetunderlaget framförs förslag som avser att ge ökade intäkter av anslagsmedel, och företrädare för universitetet arbetar aktivt för att påverka regeringens företrädare i olika sammanhang. Den sedan lång tid minskande tilldelningen av fakultetsanslag har kommit att bli ett av de största problemen i bibehållandet av en effektiv forsknings- och utbildningsorganisation och det bör därför vara en viktig uppgift, främst för universitetets ledning, att påverka statsmakterna. Universitetets externa intäkter består av avgiftsintäkter och bidragsintäkter. Uppdragsintäkter tilldelas universitetets institutioner för särskilda uppdrag, t ex utbildning för en privat finansiär eller forskning på uppdrag av en statlig myndighet eller ett privat företag. Den största delen av de externa medlen omkring tre fjärdedelar utgörs emellertid av bidrag. I den här gruppen återfinns t ex alla medel som tilldelas universitetets institutioner av Vetenskapsrådet för forskningsprojekt. Uppdragsintäkterna återfinns både inom utbildning och inom forskning medan bidragsintäkterna i första hand avser forskning. Volymen på de externa intäkterna kan påverkas på ett helt annat sätt än anslagsmedlen, t ex genom ett aktivt stöd till forskare som söker medel. Detta gäller inte minst EU-medlen, vars betydelse växer, och där möjligheterna i det sjunde ramprogrammet att erhålla bidrag för mindre tillämpningsnära forskning sannolikt ökar. Ett område som hittills ägnats liten uppmärksamhet och som bör prioriteras är möjligheterna att åstadkomma intäkter från gåvor och donationer (fundraising). Intäkterna från uppdragsutbildning skall öka. Bidragsintäkterna för forskning skall öka. Intäkterna av forskningsmedel från EU skall öka. Universitetet skall verka för ett upphävande av de krav på motfinansiering som ställs av externa offentliga finansiärer. Intäkterna från fundraising (gåvor och donationer) skall öka. Resultatet för SU Holding AB skall förbättras så att bolaget varje år kan lämna ett positivt ekonomiskt bidrag till universitetet. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 25

26 FOKUSOMRÅDE Ekonomi och infrastruktur IT-infrastruktur IT-infrastrukturen skall bidra till en effektivisering och kvalitetshöjning i verksamheten. IT-infrastrukturen i snäv bemärkelse omfattar det fysiska nätet och den programvara som styr nättrafik och datalagring. Vid universitetet används dessutom mer än etthundra applikationsprogram eller -system. Det rör sig om allt från de omfattande systemen för ekonomi, studieadministration och personal till mindre system för lokalregister och motsvarande. I det här sammanhanget avser begreppet IT-infrastruktur såväl nät och styrande programvara som applikationsprogram. Vissa applikationer används på alla nivåer inom universitetet och vid alla eller de allra flesta institutioner och enheter. Särskilt de administrativa systemen för ekonomi, studieadministration och personal har en vidsträckt användning vid universitetet och hanteras på alla nivåer. Motiven för att arbeta med detta mål är uppenbara. IT-kostnaderna i en organisation så stor som Stockholms universitet kan bli omfattande, men det innebär också att vinsterna vid en effektiv IT-användning kan bli stora. De åtgärder som vidtas för att nå målen skall föregås av ordentliga lönsamhetsbedömningar och investeringskalkyler. Även om svårigheterna är stora är det viktigt att genom sådana bedömningar försäkra sig om att kostnaderna för arbetsinsatserna är mindre än värdet av den effektivisering och kvalitetshöjning som blir effekten. Tydliga samarbetsformer och kommunikationsvägar skall upprättas så att ITutvecklingen inom alla delar av universitetet styrs av kärnverksamhetens behov. IT-infrastrukturen skall utformas så att studenter på alla nivåer får ett adekvat IT-stöd för sin inlärning i form av lärplattformar, kursdatabaser mm. Större enhetlighet i systemanvändningen skall eftersträvas för alla grundläggande funktioner. De större administrativa IT-systemen skall kopplas samman så att dubbelarbete kan rationaliseras bort. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 26

27 FOKUSOMRÅDE Ekonomi och infrastruktur Vetenskaplig informationsförsörjning Den vetenskapliga informationsförsörjningen skall bidra till en effektivisering och kvalitetshöjning i forskning och utbildning. Tillgång till relevant vetenskaplig information i form av böcker, tidskrifter, databaser och andra elektroniska informationsresurser är av avgörande betydelse för utbildning och forskning. Dessa resurser används på alla nivåer och inom alla fakulteter. Kostnaderna för tillgång till informationen är inte försumbara och möjligheter till samordnade upphandlingar och centrala campusavtal kan innebära kostnadsminskningar för universitetet som helhet. Målet är att den vetenskapliga information som köps in och görs tillgänglig i tryckt eller elektronisk form ska vara väl anpassad till universitetets kärnverksamhet och göras lätt och snabbt tillgänglig för samtliga forskare, lärare och studenter. Tydliga samarbetsformer och kommunikationsvägar skall finnas mellan kärnverksamheterna och universitetsbiblioteket. Upphandling och inköp av vetenskapliga informationsresurser och avtal för åtkomst till dessa skall göras ur ett universitetsgemensamt helhetsperspektiv, vara ekonomisk effektiv och inte innebära dubbelarbete. Informationsresurserna skall vara enkelt tillgängliga med modern och ur ett kundperspektiv efterfrågad teknik samt integrerade i den gemensamma IT-infrastrukturen. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 27

28 FOKUSOMRÅDE Ekonomi och infrastruktur Miljö En ökad miljöhänsyn skall eftersträvas i all verksamhet. Med miljöhänsyn menas att såväl medarbetare som studenter tar sitt ansvar och bidrar till att begränsa den negativa miljöpåverkan på natur- och kulturmiljön. Målet förutsätter ett personligt engagemang för miljöarbetet hos varje medarbetare och student. Medarbetarnas och studenternas miljöhänsyn skall förhoppningsvis få verkningar även utanför universitetet. Miljöarbetet vid universitetet skall bygga på vetenskapliga rön och svensk lagstiftning. Basen för arbetet är miljöledningssystem som skall integreras i den ordinarie verksamheten och syfta till ständig förbättring av miljön. Sedan universitetet 1997 fick regeringens uppdrag att införa miljöledningssystem har kontinuerliga förbättringar uppnåtts. Insikten om betydelsen av att ta miljöhänsyn är stor bland medarbetare och studenter och kunskapen finns om hur universitetet på bästa sätt kan bidra till en minskad miljöpåverkan. Universitetets satsningar på miljörelaterade frågor får betydelse också för miljöarbetet i det omgivande samhället, bl a genom universitetets miljöforskning som påverkar samhällets miljödebatt. Likaså bidrar universitetets utbildning till att studenter bibringas kunskap om och insikt i miljö- och hållbarhetsfrågor. Ökade miljökrav skall ställas vid upphandling och i samband med inköp. Användningen av miljöanpassade färdmedel vid resor skall öka. Energi- och vattenförbrukningen skall minska. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 28

29 Del 3 Uppföljning av den långsiktiga planen

30 Uppföljning av den långsiktiga planen Den långsiktiga planen omfattar mål för de närmaste fem åren. Planen revideras årligen och i samband med dessa revisioner kommer en del mål att komma till medan andra tas bort. De mål som av någon orsak lyfts ut från planen skall kommenteras och följas upp. Uppföljningen av målet sker normalt i form av en kortare redogörelse kring vilka åtgärder som genomförts och vilka resultat som uppnåtts, antingen i kvantitativa eller kvalitativa termer. Då detta är den första långsiktiga plan som fastställts finns inga borttagna mål att redovisa. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 30

31 Bilaga Processen för verksamhetsplanering

32 Processen för verksamhetsplanering I denna bilaga beskrivs närmare hur processen för verksamhetsplanering och uppföljning vid Stockholms universitet ser ut. Kortfattat går processen till så att universitetets vision bryts ned till ett antal övergripande mål. De övergripande målen kan sägas utgöra universitetets strategi för att nå fram till den fastställda visionen. Vart och ett av de övergripande målen i den långsiktiga planen bryts i sin tur ned i ett antal konkreta delmål som skall vara möjliga att mäta eller följa upp i kvalitativa termer. De övergripande målen och delmålen utgör stommen dels i universitetets långsiktiga plan, dels i universitetets årliga verksamhetsplan. Den långsiktiga planen innehåller alla för organisationen väsentliga mål för de närmaste åren. Det rör sig för närvarande om nitton övergripande mål som vart och ett bryts ned i allt mellan två och tio delmål. Den långsiktiga planen uppdateras årligen och revideras mer ordentligt vart femte år. Varje år lyfts de mest prioriterade målen från den långsiktiga planen in i den verksamhetsplan som skall gälla för det närmaste året. Verksamhetsplanen innehåller endast ett fåtal mål för att det skall bli möjligt att arbeta mer effektivt med dessa. Den skall utgöra ett stöd i planerings- och prioriteringsarbetet för beslutsfattare inom universitetet. De mål i den långsiktiga planen som inte lyfts in i verksamhetsplanen gäller naturligtvis fortfarande och ett arbete för att uppnå dessa skall också bedrivas. Målen skall inte utgöra allmänna riktlinjer för hur verksamheten skall skötas. De skall inte heller vara en ren upprepning av vad som redan står i regelverk och lagar. Som framhållits ovan får antalet mål inte vara för stort eftersom planerna då blir svåra att överblicka samtidigt som det blir svårt att kraftsamla kring prioriterade frågor. Nedanstående bild illustrerar hur processen för verksamhetsplanering vid universitetet ser ut. Bilden visar sambandet mellan den långsiktiga planen och den ettåriga verksamhetsplanen. Långsiktig plan (flerårig) (ca 20 stycken) (2 10 per övergripande mål) Verksamhetsplan (ettårig) (de mest prioriterade målen, 5 8 st) (de mest prioriterade delmålen under varje övergripande mål) Skillnaden mellan den långsiktiga planen och verksamhetsplanen är, förutom giltighetstiden och omfånget, att målen i verksamhetsplanen förses med nyckeltal för mätning av måluppfyllelsen. Verksamhetsplanens mål följs således upp relativt ingående (normalt på institutionsnivå) varje år. Uppföljningen av målen i den långsiktiga planen är mer översiktlig och görs i huvudsak när mål plockas ur planen. Gemensamt för alla mål i den långsiktiga planen och verksamhetsplanen är att de skall vara: specifika (ange riktning, t ex utveckla/öka) mätbara ambitiösa realistiska tidssatta Anvisningar för vilka nyckeltal och indikatorer som skall användas för uppföljning Uppföljning Genomförs utifrån anvisningarna om nyckeltal och indikatorer i verksamhetsplanen Processen för verksamhetsplanering vid Stockholms universitet. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 32

33 Den årliga rutinen Arbetet med att revidera den långsiktiga planen pågår parallellt med arbetet för att ta fram verksamhetsplanen för det kommande året. Planerna arbetas ihop under våren och sommaren varje år för att fastställas av universitetsstyrelsen i oktober, samtidigt med universitetets centrala fördelningsbeslut. Efter årets slut görs, precis som idag, en uppföljning av verksamheten och dess ekonomiska resultat utifrån de anvisningar som ges i planerna. De ansvariga levererar information till uppföljningsprocessen i den mån denna inte kan tas fram centralt. Uppföljningen ligger sedan till grund för utformningen av planerna för nästkommande år. Årscykeln ser ut som följer. År 0 December: Regleringsbrevet för år 1 granskas för att fånga upp förändringar i regeringens mål för högskolan. Skrivelserna i regleringsbrevet kan påverka planerna både på ett och flera års sikt. Rektorskonseljen diskuterar implementeringen på fakultets- och institutionsnivå av verksamhetsplan för år 1 (fastställd i oktober år 0). År 1 Januari: Fakultetsnämnderna lämnar synpunkter på innehållet i gällande långsiktig plan samt på verksamhetsplan för år 2 (i samband med inrapporteringen av information till årsredovisningen för år 0). Preliminära diskussioner i universitetsledning och rektorskonselj rörande innehållet i planerna utifrån nämndernas synpunkter. Februari: Universitetsstyrelsens uppföljning av verksamhetsplanen för år 0. Fastställande av årsredovisning för år 0. April: Universitetsstyrelsen analyserar resultatet för år 0 för att se hur väl verksamheten lyckats med att nå målen. Analysen skall leda fram till förslag på förbättringar och åtgärder som behöver vidtas och som kan behöva läggas in i den långsiktiga planen och verksamhetsplanen. Rektor fastställer förslag till revision av den långsiktiga planen samt förslag till ny verksamhetsplan för år 2 på basis av fakultetsnämndernas förslag i december och uppföljningen i februari. September: Preliminära versioner av långsiktig plan och verksamhetsplan diskuteras i universitetsstyrelsen. Remiss från rektor med begäran om information till årsredovisning och uppföljning av verksamhetsplan för år 1 går ut till fakultetsnämnderna (svarsdatum i december och januari). Oktober: Den långsiktiga planen och verksamhetsplanen för år 2 fastställs av universitetsstyrelsen (tillsammans med fördelningsbeslutet för år 2). November December: Fakultetsnämnder fastställer budget på basis av det centrala fördelningsbeslutet samt verksamhetsplan/motsv på basis av långsiktig plan och verksamhetsplan. December: Regleringsbrevet för år 2 granskas för att fånga upp förändringar i regeringens mål för högskolan. Skrivelserna i regleringsbrevet kan påverka planerna både på ett och flera års sikt. Rektorskonseljen diskuterar implementeringen på fakultets- och institutionsnivå av verksamhetsplan för år 2. December Januari: Institutioner och fakultetsnämnder rapporterar in material till årsredovisning samt material för uppföljning av planerna för år 1. År 2 Januari: Fakultetsnämnderna lämnar synpunkter på innehållet i gällande långsiktig plan samt på verksamhetsplan för år 3 (i samband med inrapporteringen av information till årsredovisningen för år 1). Januari Februari: Uppföljning av planerna för år 1 sammanställs tillsammans med årsredovisning för år 1. Februari: Universitetsstyrelsens uppföljning av verksamhetsplanen för år 1. Fastställande av årsredovisning för år 1. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 33

34 Vem är ansvarig? Följande formella ansvarsförhållanden gäller för planens genomförande: Rektor Rektor är ytterst ansvarig för verksamheten. Dekaner och prefekter har dock det direkta ansvaret för att åtgärder vidtas så att de övergripande målen och delmålen i den långsiktiga planen kan uppnås. Dekaner tillser att planen sprids till prefekter och att dess innehåll vägs in vid planeringen av verksamheten på fakultetsnivå. Prefekterna tillser att planen sprids bland de anställda och att de målsättningar och ambitioner som den ger uttryck för vägs in i planeringen av verksamheten och dispositionen av ekonomiska resurser på institutionsnivå. Dekaner/fakultetsnämnder respektive prefekter/institutionsstyrelser Dekaner/fakultetsnämnder respektive prefekter/institutionsstyrelser ansvarar för uppföljningen av resultat inom den egna institutionen/fakulteten samt i förekommande fall för rapportering av resultaten till rektor. Universitetsförvaltningen och universitetets fakultetsgemensamma verksamheter Universitetsförvaltningen och universitetets fakultetsgemensamma verksamheter skall stödja fakulteter och institutioner i deras strävan att uppnå målen och väga in detta i planeringen av sin egen verksamhet. De skall särskilt ta ansvar för de mål som berör deras ansvarsområde och som kräver någon form av koordinering ovanför institutionsnivån. Universitetsförvaltningen Universitetsförvaltningen ansvarar för den övergripande uppföljningen av relevanta mål i den långsiktiga planen och för att tillhandahålla uppföljningsinformationen till universitetsstyrelsen och universitetets institutioner. Universitetsstyrelsen Universitetsstyrelsen fastställer den långsiktiga planen och skall följa utvecklingen avseende de övergripande målen löpande. LÅNGSIKTIG PLAN / SIDAN 34

35 Foto: sid 13 och 14 Institutionen för lingvistik, sid 30 Per Bergström, omslag och övriga Orasis foto. Grafisk form: B Adolfsson Design. Tryck: Universitetsservice US-AB. Produktion: Planeringsenheten, Stockholms universitet 2006.

36 I denna långsiktiga plan för samlas alla övergripande mål för Stockholms universitet. Beslut om planen fattades vid universitetsstyrelsens möte i september Ytterligare information finns på hemsidan Stockholms universitet Stockholm Tfn