Volvokoncernens Hållbarhetsredovisning utveckling

Transkript

1 Volvokoncernens Hållbarhetsredovisning 2007 utveckling

2 Innehållsförteckning Strategi Volvokoncernen i korthet Vision, uppdrag och värderingar 2 VD-ord 3 Frågor i fokus 4 Värdeskapande Volvokoncernens historia och framtid vilar på en hållbar affärsutveckling, där säkerhet, kvalitet och miljö är centrala delar av verksamheten. Vi anser att det skapar långsiktig kund-, samhälls- och ägarnytta. Ekonomisk utveckling Stark tillväxt och god lönsamhet 6 Miljöutveckling Miljöanpassade produkter 8 Resultatkort Klimatutmaningen 10 Så organiserar vi vårt miljöansvar 12 Miljöanpassad produktutveckling och användning 13 Förbättrad stadstrafik och minskade utsläpp med BRT 19 Bränsleförbrukning i fokus 20 Förarutbildning för miljön, säkerheten och lönsamheten 22 Miljöanpassad produktion och logistik 23 Volvo Logistics utvecklar effektivare transportlösningar 25 Social utveckling Den mest attraktiva arbetsgivaren 26 Hållbar utveckling i partnerskap med våra leverantörer 30 Så gör vi affärer 31 Klimatfrågan Klimatutmaningen är en av vår tids viktigaste frågor och således en av de mest prioriterade miljöfrågorna som knyter an till flera av de stora globala miljö- och samhällsutmaningarna. Volvokoncernen prioriterar frågan och fokuserar på energieffektiviseringar i produktutveckling och produktion samt på alternativa bränslen. Effektiva produkter i centrum Volvokoncernen fokuserar på att skapa produkter, tjänster och logistiklösningar som kan göra mest nytta ur ett hållbart perspektiv. Vi använder vår samlade kompetens för att ta ledningen i utvecklingen av de mest effektiva produkterna. Vi har en helhetssyn på hållbarhet från produktutveckling och produktion till användningen av produkterna. Styrning och utmärkelser Priser och utmärkelser 32 GRI-summering 33 Den mest attraktiva partnern Starka relationer är avgörande för hållbar affärsutveckling och goda affärer. Anställda, leverantörer och andra intressenter i samhället ska värdesätta och välja att arbeta med oss utifrån Volvokoncernens vision, värderingar, företagskultur och etik.

3 Volvokoncernen i korthet Fälttest med US 10-lastbilar Volvo Lastvagnar i Nordamerika levererade under året fem lastbilar som uppfyller de mycket hårda emissionskraven US 10 till kund för fälttest. Läs mer på sidan 16. BRT - Bus Rapid Transit i Mexiko Vinsterna med BRT är många. Man minskar miljöbelastningen genom att få bort mindre effektiva bussar och bilar från trafiken, ökar trafikflödet, skapar tidsvinster i en redan hårt pressad infrastruktur samt minskar bränslekostnaderna. Läs mer på sidan 19. Medarbetare i fok Volvo genomför en medarbetarundersö nöjda medarbetare 2007 var 86% av me fört med föregående sidan 29. Volvokoncernens ambition är att vara ledande vad gäller hållbar utveckling med fokus på människa, miljö och ekonomisk utveckling. Volvokoncernens kunder finns idag i mer än 180 av världens länder, till övervägande del i Europa, Asien och Nordamerika. Försäljning av koncernens produkter och tjänster sker genom både helägda och fristående återförsäljare. Genom ett världsomspännande servicenätverk tillgodoses kundernas behov av reservdelar och andra eftermarknadstjänster. Under 2007 ökade Volvokoncernens försäljning med 10% till 285,4 miljarder kronor och rörelseresultatet med 9% till 22,2 miljarder kronor. Antalet anställda steg till cirka i 58 länder. De flesta arbetar i Sverige, Frankrike och USA. En viktig del i Volvokoncernens tillväxtstrategi är att öka närvaron på tillväxtmarknaderna främst i Asien och östra Europa. Under 2007 ökade koncernen sin försäljning i östra Europa med 69%. I Asien gjorde Volvokoncernen under 2007 investeringar i Japan, Kina och Indien, vilka lagt grunden för ökad försäljning i Asien och långsiktigt förväntas bidra till koncernens tillväxtmål. Leverantörsinköp per region för lastbilsbolagen, % Centralamerika, 0,5% Asien/Indien exkl. Japan, 1% Nordamerika Sydamerika Västra Europa, 65% Japan, 9% Nordamerika, 17% Östra Europa, 3% Afrika, 1% Sydamerika, 3,5% Nettoomsättning per marknad, % Europa, 55% Nordamerika, 18% Sydamerika, 6% Asien, 15% Övriga marknader, 6%

4 us koncernövergripande kning årligen. Andelen har stadigt ökat. Under darbetarna nöjda, jämårs 84%. Läs mer på Klimatuppropet Volvo Lastvagnar har under 2007 ingått i ett samarbete med Preem, Schenker, Vägverket och Chalmers för att ta ett gemensamt avstamp i att halvera klimatpåverkan från godstransporter till 2020, jämfört med Läs mer på sidan 25. Ny fabrik i Indien Volvo Bussar inviger ny karossfabrik för bussar i Bangalore för att möta efterfrågan på effektiva och hållbara stadstrafiklösningar. Koldioxidneutrala transporter Volvokoncernen har som första fordonstillverkare tagit fram sju olika demonstrationslastbilar som alla kan köras utan något nettotillskott av klimatpåverkande koldioxid. Läs mer på sidan 16. Sverige Europa (exkl. Sverige) Asien Totalt: anställda Övriga världen 3.000

5 Lönsam tillväxt Volvokoncernens mål är att ha en försäljningstillväxt på minst 10% per år och en rörelsemarginal i industriverksamheten som 10% överstiger 7% över en konjukturcykel. Klimatpåverkan Volvokoncernen arbetar på olika sätt med att minska påverkan på klimatet. Målet är att energiförbrukningen per producerad 50% enhet 2008 ska vara 50% lägre än Parallellt med detta ska andelen koldioxidneutral energi i produktionen år 2008 ha fördubblats jämfört med Bränsleförbrukning Sedan 1980 har bränsleförbrukningen minskat med 40% i Volvos lastbilar. Kväveoxider och partiklar är utsläpp som regleras av lagstiftningen. Sedan 1995 har utsläppen av kväveoxi- 40% der halverats och partikelutsläppen minskat med 60% från motorvägstransporter inom EU. Nöjda medarbetare Varje år genomförs en koncernövergripande medarbetarundersökning. Andelen nöjda medarbetare har ökat kontinuerligt. 86% I 2007 års undersökning uppgav 86% att de var nöjda med sin arbetssituation. Hållbarhetsredovisning

6 Vision, uppdrag och värderingar Vår vision Volvokoncernens vision är att värderas som världens ledande leverantör av kommersiella transportlösningar. Vårt uppdrag Genom att skapa mervärde för våra kunder skapar vi mervärde för våra ägare. Vi använder vår samlade kunskap för att tillhandahålla transportrelaterade produkter och tjänster med överlägsen kvalitet, säkerhet och med omsorg om miljön till krävande kunder i utvalda segment. Vi arbetar med energi, passion och respekt för individen. Våra värderingar Volvokoncernen ser företagskulturen som en unik tillgång eftersom den är svår för konkurrenter att kopiera. Genom att tillvarata och stärka den kunskap och kultur som vi har byggt upp genom åren, kan vi uppfylla vår vision. Kvalitet, säkerhet och omsorg om miljön utgör Volvokoncernens gemensamma grund och är en viktig del av vår företagskultur. Värderingarna har lång tradition och genomsyrar vår organisation, våra produkter och vårt sätt att arbeta. Vårt mål är att upprätthålla en ledande ställning inom dessa områden. Aktiv samhällsmedborgare Koncernvärdena ger också en stark grund till företagets engagemang som samhällsmedborgare eftersom verksamhetens fokus på kvalitet, säkerhet och omsorg om miljön också kommer samhället till nytta. Kvalitet innebär att erbjuda produkter och tjänster som kunder och samhälle kan lita på. Säkerhet är att minimera riskerna för olyckor och begränsa följderna av en olycka. Omsorg om miljön uttrycker Volvokoncernens engagemang för förbättrad energi- och resurseffektivitet och reducering av utsläpp i den industriella verksamheten. Vårt engagemang står också för produkter som har utvecklats och producerats för att vara bränsleekonomiska och samtidigt erbjuda hög kvalitets- och säkerhetsnivå. Vår uppförandekod Volvokoncernens uppförandekod tydliggör principer för relation till medarbetare, partners samt andra aktörer i samhället baserade på respekt för internationella affärsprinciper och lagar, miljöfrågor, mänskliga rättigheter, arbetsmiljöfrågor, sociala frågor samt hur vi gör affärer. Den omfattar hela Volvokoncernen och beskriver relationen med våra intressenter. 2 Hållbarhetsredovisning 2007

7 Hållbar utveckling en del av vår verksamhet Hållbar utveckling är en del av Volvokoncernens dagliga verksamhet. Vi har integrerat långsiktiga ekonomiska, miljömässiga och sociala mål i vår strategi. Vi fokuserar på frågor där vi kan göra störst nytta och på lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle. Miljöansvar Den globala uppvärmningen och hotet mot klimatet är ett av vår tids största problem. Som en av världens största fordonstillverkare har vi ett ansvar för att minska miljöpåverkan från vår egen produktion och från våra produkter. Om vi lyckas med detta så stärker vi vår egen och våra kunders konkurrenskraft, samtidigt som vi bidrar till en positiv samhällsutveckling. Under 2007 visade vi upp sju lastbilar som alla kan köras koldioxidneutralt. Vi ligger även långt framme inom utvecklingen energieffektiva produkter, ett exempel är utvecklingen av ny hybridteknologi. Vi satsar också på att minska påverkan från vår egen produktion, bland annat genom att minska energiförbrukningen. Under året presenterade vi världens första koldioxidneutrala fordonsfabrik Volvo Lastvagnars anläggning i Gent i Belgien. Vår ambition är att samtliga våra fabriker ska bli koldioxidneutrala. Miljöfrågorna är ett av våra mest prioriterade områden, och med våra resurser och vårt kunnande i ryggen både kan och vill vi vara en del av lösningen. Hållbarhetsarbete skapar konkurrenskraft Vi vet att vår verksamhet är en del av många människors vardag, och vi vill vara en positiv kraft i de samhällen där vi verkar. Utöver de viktiga miljöfrågorna omfattar hållbart företagande även ekonomisk utveckling och socialt ansvarstagande. Vi ser vår företagskultur som ett av våra viktigaste konkurrensmedel. Grundtanken är att varje individ ska kunna bidra med kunskap och samtidigt främja sin personliga utveckling. Vi ser mångfald som en styrka och en förutsättning för långsiktig framgång. Vi har också ett brett engagemang i samhällsfrågor. Tillsammans med andra aktörer i samhället försöker vi på många olika sätt bidra till en positiv samhällsutveckling. Vi har en lång tradition av ansvarsfullt internationellt företagande och tänker vara med och leda utvecklingen även i framtiden. Vi kommer även fortsättningsvis arbeta med och stödja principerna i FN:s Global Compact. Aktivt hållbarhetsarbete är en integrerad del av Volvokoncernens konkurrenskraft och avgörande för vår förmåga att skapa värde för nuvarande kunder och aktieägare. Men arbetet bidrar också till en utveckling som skapar värde för framtida generationer. Leif Johansson VD och koncernchef Hållbarhetsredovisning

8 Frågor i fokus Volvokoncernen anser att en hållbar utveckling är en förutsättning för långsiktig lönsamhet och ett ökat kund- och aktieägarvärde. Hållbarhetsfrågorna är integrerade i samtliga bolags affärsplaner. Denna rapport har som ambition att tydliggöra mål, utfall och nyckeltal kopplade till hållbar utveckling samt vara inledningen på en ännu mer utvecklad intressentdialog. Rapportens fyra huvudområden återspeglar vad Volvokoncernen anser vara de mest betydelsefulla frågorna inom hållbar utveckling. Volvokoncernen har arbetat med dessa frågor under lång tid och de anges också som de mest relevanta i de olika dialoger som Volvokoncernen för med olika intressenter kunder, leverantörer, investerare, medarbetare, allmänheten och andra aktörer i samhället. Fördjupad information om Volvokoncernens ekonomiska utveckling och bolagsstyrning finns i årsredovisningen 2007 och på Skapa värde Ett arbete som genomsyras av Volvokoncernens kärnvärden och som innebär att Volvokoncernen genom att skapa långsiktig kundnytta också skapar långsiktigt värde för sina aktieägare och för de samhällen där koncernen verkar. Klimatutmaningen En av vår tids viktigaste frågor och av högsta prioritet för Volvokoncernen i rollen som en av världens ledande leverantörer av transportlösningar, där koncernen bidrar med utveckling kring teknik, alternativa bränslen och effektivare transporter. Hållbara produkter Volvokoncernens bidrag ur produktutvecklings-, produktions-, samt användarperspektiv av produkterna. Vara en attraktiv partner Ansvarstagande gent emot Volvokoncernens medarbetare, leverantörer och kunder samt de samhällen där koncernen är verksam. Aktiv intressentdialog Volvokoncernen eftersträvar en öppen kommunikation och ett aktivt informationsutbyte med intressenter på många olika nivåer och i många olika sammanhang. Företrädare för koncernen deltar i olika seminarier, nätverk och konferenser i syfte att främja dialogen med samhället i stort. Några av de viktigaste kontaktytorna är försäljnings- och serviceorganisationen, som har daglig kontakt med kunder samt samarbetspartners och distributörer. Kundnöjdhets- och kvalitetsmätningar samt fokusgrupper med kunder i bland annat utvecklingsarbetet av våra produkter är andra viktiga forum. Liknande undersökningar görs även gentemot leverantörerna. Dialogen med medarbetarna sker främst i det dagliga arbetet, men också i formaliserade strukturer som utvecklingssamtal, avdelningsmöten och medarbetarundersökningar. Samtliga koncernens medarbetare kan via intranätet ställa frågor direkt till koncernchefen. Volvokoncernen strävar efter att ha en öppen dialog så att samhället är informerat om koncernens verksamhet och framtidsplaner. Volvokoncernen deltar även i ett stort antal samarbeten med till exempel universitet och högskolor runt om i världen. 4 Hållbarhetsredovisning 2007

9 Ekonomisk utveckling Social utveckling Miljöutveckling Hållbara affärer Volvokoncernens hållbarhetsarbete bygger på ett samspel mellan ekonomi, miljö och social utveckling. Samtliga frågor ska integreras i affärsutvecklingen ur ett långsiktigt perspektiv med framtida generationer i fokus. Kunder Allmänheten Intressegrupper Investerare Volvo Media Ägare Lagstiftare Personal Affärspartners Våra intressenter Volvokoncernen för en kontinuerlig dialog med flertalet intressenter i syfte att driva och utveckla verksamheten med hänsyn till deras synpunkter. Intresset för Volvokoncernen som aktieplacering och för koncernens hållbarhetsarbete har ökat, inte minst från miljöfonder och etiska fonder. Volvokoncernen har i flera olika undersökningar rankats högt bland de bolag som företräder en hållbar utveckling. Läs mer på sidan 31. Redovisningsprinciper Volvokoncernens rapportering kring hållbarhetsfrågor strävar efter att vara transparent, informativ och tydlig samt skapa en dialog såväl internt som externt kring hållbarhet. Den bidrar även till vår interna affärsutveckling och vidareutvecklar vår uppföljning. Rapporten följer riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI). Den är inte reviderad av tredje part. Informationen i denna rapport kompletteras även med utökad information om Volvokoncernens arbete med hållbar utveckling på Detta markeras med i rapporten. Hållbarhetsredovisning

10 Stark tillväxt och god lönsamhet Under 2007 ökade Volvokoncernens försäljning med 10% till 285,4 miljarder kronor och rörelseresultatet med 9% till 22,2 miljarder kronor. Volvokoncernens nettoomsättning ökade som ett resultat av fortsatt tillväxt i Europa, Asien och Sydamerika samt bidraget från de förvärvade bolagen Nissan Diesel, Lingong och Ingersoll Rand Road Development. Rörelsemarginalen uppgick till 7,8%. Efterfrågan på koncernens produkter i Europa, Sydamerika och stora delar av Asien var mycket god, vilket tillsammans med konkurrenskraftiga produktprogram medförde en bra prisrealisering. En fördelaktig produkt- och marknadsmix med ökad försäljning i Europa bidrog positivt till koncernens lönsamhet samtidigt som återförsäljarverksamheten och produkterna och tjänsterna i eftermarknadsaffären visade ökad lönsamhet. Som ett resultat av Volvokoncernens lönsamhet under 2007 avsattes 450 Mkr av årets resultat till koncernens vinstdelningsprogram till de anställda. Volvokoncernens arbete med hållbar utveckling sker med utgångspunkt från att den skapar affärsnytta för koncernen, för koncernens kunder och samhället. Företag som lyckas omvandla kraven från samhälle och andra aktörer mot en mer hållbar utveckling till en affärsmöjlighet är framtidens vinnare. Genom att investera i forskning och utveckling och ligga i framkant med sitt erbjudande skapas förutsättningar för lönsamhet, på kort såväl som lång sikt. Under 2007 investerade Volvokoncernen 11,1 miljarder kronor i forskning och utveckling. Det motsvarar 3,9% av nettoomsättningen. Under 2007 har statligt stöd uppgående till 469 Mkr erhållits från i huvudsak EU-kommissionen, svenska staten samt Energimyndigheten i Sverige. Nyckeltal Nettoomsättning Volvokoncernen, Mkr Rörelseresultat Volvokoncernen, Mkr Rörelseresultat Industriverksamheten, Mkr Rörelseresultat Kundfinansiering, Mkr Rörelsemarginal Volvokoncernen, % 7,9 7,8 Resultat efter finansiella poster, Mkr Periodens resultat, Mkr Resultat per aktie efter utspädning, kronor 8:03 7:37 Utdelning per aktie, kronor 5:00 5:50 2 Extrautbetalning per aktie, kronor 5:00 Avkastning på eget kapital, % 19,6 18, genomfördes en upplösning av en värderingsreserv hänförlig till uppskjuten skattefordran samt en justering av goodwill. Som en effekt av detta påverkades rörelseresultatet för 2006 negativt med Mkr, medan skattekostnaden minskade med Mkr. Den sammanlagda effekten på periodens resultat var positiv och uppgick till 336 Mkr. 2 Föreslagen utdelning Hållbarhetsredovisning 2007

11 Volvokoncernens nettoomsättning, Mdr kr Volvokoncernens rörelseresultat, Mdr kr Antal anställda, Tusental ,5 14,7 18,2 20,4 22,2 75,7 81,1 81,9 83,2 101,7 Nettoomsättning per marknad Nettoomsättning per affärsområde Västra Europa 45% Östra Europa 10% Nordamerika 18% Sydamerika 6% Asien 15% Övriga marknader 6% Lastbilar 66% Anläggningsmaskiner 19% Bussar 6% Volvo Penta 4% Volvo Aero 3% Financial Services 3% Organisation Volvokoncernen är organiserad med nio produktrelaterade affärsområden och stödjande affärsenheter. Organisationen skapar förutsättningar för att arbeta nära tillsammans med kunderna samtidigt som koncerngemensamma resurser utnyttjas effektivt. Affärsenheter Affärsområden Volvo Lastvagnar Renault Trucks Nissan Diesel Volvo 3P produktplanering, produktutveckling och inköp Volvo Powertrain utveckling och tillverkning av drivlinor Volvo Parts tjänster och verktyg för eftermarknaden Volvo Technology utvecklar ny teknik och nya koncept Volvo Logistics utvecklar och tillhandahåller transport- och logistiklösningar Volvo Information Technology levererar IT-lösningar Mack Trucks Anläggningsmaskiner Bussar Volvo Penta Volvo Aero Financial Services Hållbarhetsredovisning

12 Miljöanpassade produkter Nedan presenteras ett urval av de miljöanpassade produkter som finns inom koncernen. Volvo Lastvagnar Volvo Lastvagnar har levererat fem Volvolastbilar som uppfyller de mycket tuffa amerikanska emissionskraven US 10 till kund för fälttester. US 10 träder i kraft först 2010 och de nu levererade bilarna är utrustade med både avgasreningssystemen EGR (Exhaust Gas Recirculation) och SCR (Selective Catalytic Reduction). Emissionskravet US 10 innebär att partikelutsläpp och kväveoxider (NOx) är nere i hållbara nivåer på 0,01 g/kwh respektive 0,5 g/kwh. Renault Trucks Under 2006 lanserade Renault Trucks ett nytt produktprogram som klarar utsläppskraven Euro 4 och Euro 5, genom att utrusta motorerna med efterbehandlingssystemet SCR, katalytisk avgasrening. Den nya generationens fordon började levereras till kund under 2007 och visade sig då leva upp till den 5 procentiga bränslebesparingen som utlovades vid lanseringen. Nissan Diesel Nissan Diesel Final Low Emission Diesel System (FLENDS) kombinerar ett bränsleinsprutningssystem med extremt högt tryck och SCR-teknik. Nissan Diesel var den första tillverkaren i världen att införa ett sådant system på sina produkter som den grundläggande lösningen för att uppnå lägre emissioner. FLENDS reducerar både kväveoxider och partiklar samt bidrar till minskad bränsleförbrukning. Mack Trucks I januari presenterade Mack Trucks en Granite lastbil utrustad med koncernens unika hybridteknologi I-SAM (Integrated Starter Alternator Motor). Lastbilen är utvecklad i nära samarbete med U.S. Air Force som nu har två sådana lastbilar i tjänst, liksom en tidigare tankbilsprototyp med hybriddrift. Bränslebesparingspotentialen för kommersiella fordon som utrustas med hybriddrivlinan är upp till 35% i körcykler med frekventa starter och stopp. Anläggningsmaskiner Volvo Construction Equipment har visat en prototyp för hybridhjullastare. Det dieselelektriska hybriddrivsystemet som monterats i en L220F-hjullastare är första steget i Volvos fortlöpande utvecklingsprocess, men dess minskade utsläppsnivåer och bränslebesparingspotensial på cirka 10% pekar på de potentiella fördelar från miljömässig och ekonomisk synpunkt sådana hybridsystem kan erbjuda. Bussar För att möta dagens och framtidens miljökrav använder Volvo Bussar en ny generation dieselmotorer med SCR, katalytisk avgasrening, som utöver betydligt sänkta utsläppsnivåer också medför högre prestanda och lägre bränsleförbrukning. För att bidra till minskad miljöbelastning väljer flera operatörer och beslutsfattare redan nu bussar som klarar Euro 5, trots att lagkravet inte träder i kraft förrän Volvo Bussar erbjuder också flera modeller som klarar specialkravet Enhanced Environmentally-friendly Vehicles (EEV). Volvo Penta Volvo Penta IPS (Inboard Performance System) är ett nytt framdrivningssystem för planande båtar. Tack vare de nya framåtvända propellrarna kan bränsleförbrukningen minskas med 30% och i vissa fall upp till 50% jämfört med traditionell teknik. Med den nya tekniken blir båten även tystare, får bättre prestanda och manövrerings egenskaper. Volvo Aero Volvo Aero får ett allt större ansvar i utvecklingsarbetet av nya motorer. Företagets unika teknologier med bland annat lättviktskonstruktioner blir allt mer efterfrågade i flygbranschen då klimat- och miljöfrågor kommit i fokus. Lättviktsdesign har stor inverkan på bränslekonsumtionen och därmed också på utsläppen från flyget. Genom att använda sig av lättviktskonstruktion, simuleringar och patenterade tillverkningsmetoder kan ledtiden för utveckling minskas, samtidigt som motorerna blir tystare och lättare. 8 Hållbarhetsredovisning 2007

13 Resultatkort Utfall Sida Ekonomisk utveckling Nettoomsättning, tillväxt, % Rörelsemarginal, % Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen Ï 6 7,9 8,9 7,8 Ó 6 Levererade fordon, antal Lätta, medeltunga och tunga lastbilar samt bussar och busschassier Ï 157 ÅR Miljöutveckling Koldioxidutsläpp från produktionsanläggningar, Industriverksamheten, ton/mkr Certifierade miljöledningssystem, % Andel av de anställda vid produktionsenheter som arbetar i enlighet med certifierade miljöledningssystem, i huvudsak ISO 14001: ,3 1,1 1,0 Ó Ó 23 Social utveckling Andel nöjda medarbetare, % Ï 29 Andel kvinnor, % Ë 26 Andel kvinnor på ledande befattningar, % Kännedom om Uppförandekoden, % Andel medarbetare som anger att de fått information om Uppförandekoden Ë 26 n.a Ï 26 ÅR = Årsredovisningen Analys av resultatet Volvokoncernens inriktning är att fortsätta växa med fokus på lönsamhet. Målet är att växa med i genomsnitt 10% per år under en konjunkturcykel. Under de senaste fem åren har den årliga tillväxten i genomsnitt varit 9,2% och rörelsemarginalen 6,7%. Marginalen drogs under 2007 ner av en svag utveckling i Nordamerika och betydande kostnader för att integrera förvärvade bolag. Koncernens medvetna satsning på att minska koldioxidutsläppen från produktionsenheterna ger goda resultat. Utsläppen minskar i förhållande till omsättningen. Andelen medarbetare som arbetar i enlighet med miljöledningssystem ISO 14001:2004 har minskat något till följd av förvärv. Ett av kraven på nya leverantörer är att de ska vara certifierade enligt ISO 14001:2004. Det finns dock ett antal samarbetspartners som inte är certifierade men som Volvokoncernen inledde samarbete med innan kravet infördes. Dessa bolag ska upprätta handlingsplaner med syfte att erhålla en certifiering. I den koncernövergripande medarbetarundersökningen, Volvo Group Attitude Survey (VGAS) får samtliga medarbetare ge sin syn på sitt arbete och vad som behöver förbättras. Andelen nöjda medarbetare har ökat stadigt de senaste åren. Volvokoncernens syn på mångfald är att den fungerar som en katalysator för innovationer och är en källa till konkurrenskraft och lönsamhet. Volvokoncernen fokuserar på två mätetal för att följa upp utvecklingen på detta område: andelen kvinnliga medarbetare och andelen kvinnliga chefer. Andelen kvinnliga medarbetare och kvinnliga chefer är relativt stabil. Majoriteten av koncernens anställda säger sig ha fått information om Volvokoncernens uppförandekod. Målet är att alla anställda ska ha fått informationen. Hållbarhetsredovisning

14 Klimatutmaningen På senare år har hotet mot klimatet fått stor uppmärksamhet gobalt. Många menar att den av människan påverkade klimatförändringen är den största utmaningen som världen står inför. Volvokoncernen är, som en leverantör av tunga fordon och maskiner, en del av klimatproblemet men även en del av lösningen. Volvokoncernen har genom sin verksamhet en stor påverkan på olika delar av samhället positiv genom att koncernens produkter används för att transportera varor och människor. Koncernen är också en stor arbetsgivare och skapar därutöver sysselsättning hos ett stort antal underleverantörer. En av vår tids stora utmaningar Kyotoprotokollet stipulerar att de globala växthusgaserna ska minska med 8% fram till 2012, baserat på 1990 års utsläpp. FN:s klimatpanel, IPCC (the Intergovernmental Panel on Climate Change), presenterade 2007 en rapport som pekar på att växthusgaserna måste minska med 50-80% från år 2000 till 2050 om den globala temperaturökningen skall begränsas till 2,5 grader Celsius jämfört med förindustriell tid. Koldioxidutsläppen varierar kraftigt mellan olika länder, från drygt 20 ton per person och år till mindre än 1 ton per person och år. För att nå IPCC:s målsättningar borde de globala koldioxidutsläppen per person ligga runt 1-1,2 ton per år. Reducering av växthusgaser måste öka takten Klart är att om de internationella klimatmålen ska nås, så måste länderna i den industrialiserade delen av världen gå före och minska sin förbrukning av fossila bränslen. Detta är bara möjligt genom en effektivisering av energianvändningen. Enligt den uppmärksammade Sternrapporten från den brittiska regeringen så uppskattas kostnaderna för att inte göra något åt effekterna av klimatförändringarna till 5% av världens samlade BNP per år och för all framtid. Genom att börja reducera växthusgaserna skulle kostnaderna för att hantera effekterna kunna minska till 1% av global BNP per år. Volvokoncernen är för gemensamma internationella initiativ och regleringar om de är konkurrensneutrala. Transportsektorn svarar för cirka 25% av förbrukningen av fossila bränslen. Cirka 14% av de totala globala utsläppen av koldioxid kommer från transporter. Vägtransporterna svarar ensamt för 10%. Rapporten skiljer inte ut godstransporternas del, men europeiska förhållanden och statistik pekar på att personbilarna står för 60% av koldioxidutsläppen från transporter på väg och godstransporterna för resterande 40%. Det betyder att lastbiltransporternas bidrag till de globala utsläppen av koldioxid är betydande. Parallellt med detta visar statistik från både EU och OECD att godstransporterna ökar snabbare än BNP-tillväxten i världen. Effektiva transportlösningar Transporter är en viktig del av det moderna samhället, och de är en förutsättning för välstånd och tillväxt. Därför anser Volvokoncernen att möjligheterna med att utveckla effektiva transportlösningar för framtiden måste lyftas fram. Volvokoncernens miljöarbete fokuserar på miljöanpassad produktutveckling och produktion samt att minska miljöpåverkan vid användningen av produkterna. 10 Hållbarhetsredovisning 2007

15 1literË2,6kg Visste du att? När man förbränner 1 liter diesel genereras cirka 2,6 kilo koldioxid Varje europé i genomsnitt släpper ut cirka 11 ton koldioxid per år, och för att nå en mer hållbar nivå på utsläppen borde de inte vara större än 1-1,2 ton koldioxid. Källa: EEA (European Environmental Agency) och IPCC Transporter och ekonomisk tillväxt i EU25 Godstransporterna ökar mer än BNP-tillväxten Godstransporter BNP Persontransporter Källor till växthusgasemissioner Industriverksamhet, 17% Energi, el och värme, 22% Hantering och bearbetning av avfall, 4% Markanvändning och svedjebruk, 10% Bostäder, kommersiella lokaler och andra källor, 10% Utvinning, förädling och distribution av fossila bränslen, 11% Biprodukter från jordbruk, 12% Bränslen för transporter, 14% Källa: Eurostat (European Statistics) Källa: EEA (European Environmental Agency) Clintons klimatinitiativ stödjer Volvos miljöalternativ USA:s tidigare president Bill Clintons klimatinitiativ (CCI) valde Volvokoncernen som samarbetspartner när det gäller hybridbussar och effektiva bussystem. Koncernens lösningar kan bidra till den sänkning av koldioxidutsläppen som 40 av världens största städer arbetar för tillsammans med Clintons klimatinitiativ. CCI har uppmärksammat satsningarna på hybridbussar och Bus Rapid Transit, BRT, och CCI kommer att använda sitt kunnande och sina kontakter i de 40 storstäderna för att visa vilka stora möjligheter hybridtekniken och BRT-system ger när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Volvos miljöpris till energipionjär Stiftelsen för Volvos miljöpris tilldelade 2007 års pris till Amory B Lovins, Rocky Mountain Institute, USA för de enastående landvinningar han gjort inom energiområdet. Under de senaste 30 åren har han bidragit med såväl nya teoretiska kunskaper som praktiska tillämpningar på hur man kan minska användningen av energi. Det som varit spektakulärt när det presenterades har senare visat sig bli allmänt accepterat och är standard idag. Hela sitt yrkesversamma liv har Amory Lovins ägnat åt energieffektivisering. Som grundare och chefsforskare vid Rocky Mountain Institute har han skapat en plattform för forskning och samverkan som betytt mycket för nytänkandet inom energifrågan. Hållbarhetsredovisning

16 Så organiserar vi vårt miljöansvar Omsorg om miljön genomsyrar allt vi gör. Det är en integrerad del i vår affär. Arbetet samordnas av ett koncernråd som består av ansvariga från varje affärsområde och affärs enhet. Frågorna följer ordinarie verksamhetsansvar. Volvokoncernens miljöpolicy är uppbyggd runt följande strategier: Helhetssyn. Företagets produkter sätts in i ett större sammanhang där man strävar efter minskad miljöpåverkan av verksamhetens produkter och processer i alla led av livscykeln, från idé till demontering och hantering av avfall. I kedjan inkluderas även kunder, samhället, återförsäljare och underleverantörer. Kontinuerlig förbättring. Miljöarbetet ska integreras och följas upp i all verksamhet för en kontinuerlig förbättring. Teknisk utveckling. Krav på miljöomsorg ska uppfyllas genom aktiv forskning och utveckling inom områden som transport, lagkrav, minskning av produkters miljöpåverkan, samt syfta till att minska användningen av miljöskadliga material. Effektivt resursutnyttjande. Hänsyn ska tas till hela livscykeln när det gäller produkter och processer för ett så effektivt utnyttjande av resurser som möjligt och underlättande av avfallshantering. Volvokoncernens miljöpolicy Ett av de viktigaste elementen för styrning av miljöfrågor i Volvokoncernen är beslutet att ha en enda miljöpolicy som är gemensam för alla delar av koncernen. Miljökrav på leverantörerna infördes 1996 och används som en integrerad del i leverantörsutvärderingen och uppföljningen av olika inköpsorganisationer. De första riktlinjerna för Volvokoncernens miljöpolitik antogs En ny miljöpolicy antogs 1989 och är grunden för koncernens miljöledningssystem, strategier och mål, revisioner och åtgärder. Miljöpolicyn uppdaterades senast Samma förhållningssätt tillämpas på företagets alla kärnvärden kvalitet, säkerhet och omsorg om miljön. Miljöpolicyn innefattar ett åtagande att utvidga koncernens miljöprogram till att även omfatta samarbetspartners, till exempel leverantörer och återförsäljare. Miljöledningssystem på plats Miljöledningssystem är verktyg som används för att styra miljöarbetet. Redan 1995 certifierades det första systemet i koncernen. Vid utgången av 2007 arbetade 96% av de anställda vid produktionsenheterna i enlighet med certifierade miljölednings system, i huvudsak ISO 14001:2004. Även andra delar i värdekedjan, som produktutveckling, logistik och marknadsföring, har miljöledningssystem på plats. Ansvaret för produktionsanläggningarnas miljöarbete följer med ordinarie verksamhetsansvar. Samtliga produktionsanläggningar har miljökoordinatorer. Frågor kring produkternas emissionsnivåer, bränsleförbrukning och materialval hanteras av affärsområdenas utvecklingsavdelningar och de koncerngemensamma utvecklingsenheterna. Varje affärsområde har en miljöchef. Volvokoncernen har även interna konsulter med specialistkompetens inom exempelvis kemikalier, livscykelanalys, miljörevisioner och miljöskydd. 12 Hållbarhetsredovisning 2007

17 Miljöanpassad produktutveckling och användning Inom produktutveckling är Volvokoncernens miljöarbete fokuserat på att öka energieffektiviteten, förfina existerande teknik och utveckla ny teknik samt på alternativa bränslen. Parallellt med detta ska produktion, logistik, service, försäljning och återvinning präglas av omsorg om miljön. Volvokoncernen tillverkar ett stort antal produkter med varierande påverkan på miljön. Den grundläggande principen är att varje ny produkt ska ha mindre miljöpåverkan än den som ersätts, vilket ställer höga krav på miljöhänsyn vid utvecklingen av nya produkter. Den största miljöpåverkan från Volvokoncernens produkter uppkommer vid användning. Därför är produktutveckling och uppföljning av produkter i användning nära sammankopplade. I produkterna används huvudsakligen dieselmotorer, eftersom de har hög energieffektivitet och ger låga utsläpp. Dieselmotorn är till dags datum den mest effektiva energiomvandlaren. Därför är det viktigt att fokusera på bränsleförbrukningen och utsläpp för att minska produkternas totala miljöpåverkan. Kväveoxids- och partikelutsläppen regleras genom lagstiftning. Koldioxidutsläppen står i relation till produktens bränsleförbrukning. Volvokoncernen har utvecklat en produktutvecklingsmodell som tydligt definierar sex olika delsteg: förstudie, konceptstudie, detaljerad utveckling, slutlig utveckling, industrialisering och kommersialisering samt uppföljning. Varje delsteg innehåller konkreta miljömål som måste uppnås för att man ska kunna gå vidare i processen. Här arbetar koncernen i gränsöverskridande team mellan bolagen för att uppnå det mest optimala resultatet. Produkterna är till stor del återvinningsbara eftersom den till närmare 90% består av metall, huvudsakligen järn och aluminium. Som en hjälp vid återvinningsprocessen finns demonteringshandböcker för nästan alla produkter som visar hur materialet återvinns på bästa sätt. Miljöpåverkan genom livscykeln Livscykelanalyser ger en bild av produkternas påverkan på miljön genom hela dess livslängd, från råmaterial till avfallsprodukt. Analyserna visar att uppemot 90% av den totala miljöpåverkan uppstår vid användning av produkterna. 1. Produktplanering och Utveckling Bränsleeffektivitet Hybridlösningar Emissionskrav Alternativa bränslen 6. Återvinning Lastbilar kan återvinnas till 95% Återanvända delar Återvinnigsmanualer 2. Inköp Miljökrav hos leverantörer 5. Drift Bränslesnål förarutbildning Dynafleet Fuelwatch Service 4. Marknadsföring och Försäljning Återförsäljarstandarder Riktlinjer för avfallshantering 3. Produktion Miljökrav på produktionsanläggningarna Koldioxidneutral produktion Energieffektivitet Svart och grå kemikalielista Vattenåtervinning Distribution Hållbarhetsredovisning

18 Konceptstudie Detaljerad utveckling Slutlig utveckling Industralisering och kommersialisering Uppföljning Förstudier Miljöhänsyn och tydliga miljömålsättningar i varje steg Miljöansvar i varje steg Volvokoncernen arbetar med miljöanpassad produktutveckling i hela produktens utvecklingsfas från förstudier till uppföljning. Livscykelanalyser (LCA) har gjorts på flertalet modeller och görs i den mån det utvecklas nya modeller där LCA tillför ny kunskap. I varje utvecklingsfas finns tydliga miljömål som måste uppnås för att gå vidare i utvecklingsprocssen. Emissionslagstiftning för lastbilar och bussar Partiklar, g/kwh 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 0 US 02, 2002 Euro 3, 2002 Euro 5, 2009 Euro 4, 2006 Euro 2, US 07, 2007 NOx, g/kwh US 10, 2010 Emissionslagstiftningen för lastbilar och bussar reglerar hälsorelaterade utsläpp i form av Euroklassificeringar. I Euro 4 är emissionerna av kväveoxider (NOx) 30% lägre än i Euro 3. Partikelemissonerna (FM) är 80% lägre. Emissionslagstiftning för anläggningsmaskiner Partiklar, g/kwh 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0 Motoreffekt: kw Tier 1, 1996 Tier Tier Tier 4A, 2011 NOx, g/kwh Tier 4B, 2014 Emissionerna av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM) har minskat med ungefär 60% för anläggningsmaskiner sedan Fram till 2014 ska emissionerna av kväveoxider och partiklar minska med ytterligare 90% från dagens Tier 3-nivå. 14 Hållbarhetsredovisning 2007

19 För att fasa ut och begränsa farliga ämnen från produkter och produktion har Volvokoncernen definierat en svart och en grå kemikalielista. Den svarta listan anger kemikalier som inte får användas och den grå listan anger ämnen som ska begränsas. Volvokoncernen beaktar försiktighetsprincipen, det vill säga om osäkerhet råder kring ett ämnes farliga påverkan på miljön så ska det beaktas som farligt och ersättas av ett bättre alternativ i utvecklingen av produkter och i produktionsverksamheten. Miljödeklarationer För att beskriva produkters miljöpåverkan i hela dess livscykel tas miljödeklarationer fram. Deklarationerna består av tre delar: tillverkning, användning och skrotning. I tillverkningsdelen beskrivs aspekter som energiförbrukning, utsläpp och avfall. I delen om användning redovisas drivmedelsförbrukning, emissioner och reservdelsanvändning. Den tredje delen behandlar skrotning. Hårda lagkrav För att förbättra luftkvaliteten ställer myndigheterna i många länder allt hårdare krav på minskade emissioner från vägtransporter av framför allt kväveoxider och partiklar. I EU infördes de senaste emissionsbestämmelserna den 1 oktober 2006 (Euro 4) och i USA den 1 januari 2007 (US 07) för lastbilar och bussar. Kraven kommer att skärpas ytterligare om några år. Möta kommande krav För att leva upp till dessa krav utvecklar Volvokoncernen kontinuerligt ny motorteknik som minskar bränsleförbrukningen och utsläppen. Huvudfokus i utvecklingen ligger på dieselmotorn. Volvokoncernen arbetar med tre parallella spår för att möta ökade miljökrav och minska behovet av fossila bränslen. Uppnå hög bränsleeffektivitet och låga emissioner i hela livscykeln Utveckla alternativ som komplement till dieselmotorn, till exempel hybridrivlinor med möjlighet till energilagring Utveckla och hitta alternativa bränslen. Att optimera dieselmotorn för drift med andra drivmedel är inget stort problem. I stället är utmaningen att få fram tillräckliga volymer av drivmedel och att distribuera dem Bränslesnål körning och Fuelwatch I kombination med teknikutveckling och alternativa bränslen så har bränslesnål körning och olika system för uppföjning av förarbeteende stor potential att minska bränsleförbrukningen. Fuelwatch är Volvo Lastvagnars samlingsbegrepp för en mängd åtgärder som ett transportföretag kan göra för att sänka bränsleförbrukningen och därmed sina kostnader. Åtgärder som ingår i Fuelwatch är till exempel däcktrycksövervakning, som ständigt övervakar däcktrycket och ger en varning vid avvikelse, och aerodynamisk utrustning till lastbilen, som kan minska luftmotståndet med 10% till 20%. Inom ramen för Fuelwatch ingår även bränslebesparande underhåll och uppgraderingar, förarinformationssytemet Dynafleet, samt konsulttjänsten Fuel Management Service. I genomsnitt kan kunderna spara mellan 2-10% bränsle vilket minskar utsläppen och kostnaderna för åkerierna. Förändringen av förarnas körsätt står för den största delen av besparingarna. Flera av Volvokoncernens affärsområden har liknande lösningar. Inom Renault Trucks används begreppet Optifuel för ett sortiment av kompletterande produkter och tjänster som syftar till att ytterligare öka bränslebesparingarna. Allt effektivare motorer Sedan 1980 har bränsleförbrukningen i Volvos lastbilar minskat med 40% samtidigt som utsläppen av till exempel kväveoxider och partiklar minskat kraftigt. Volvokoncernen har utvecklat motorer som redan idag uppfyller de krav som kommer att gälla i Europa från Så tidigt som i april 2006 kördes för första gången en sopbil utrustad med en motor i Euro 5- utförande tre år innan de europeiska lagkraven träder i kraft. Flera länder i Europa har valt att på olika sätt subventionera köpet av bussar och lastbilar med som uppfyller Euro 5. Under 2007 var cirka 50% av de Teknikpris för modernaste motorprogrammet Volvokoncernen har världens modernaste program för tunga dieselmotorer. Utvecklingsarbetet har skett inom koncernen och resultatet belönads med Volvos Teknikpris De tillverkas nu för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt marina och industriella applikationer. Med förbränningsoptimering och intelligenta styrsystem har man konstruerat motorer med potential för att möta dagens och framtidens kända krav som stegvis träder i kraft fram till De som fick ta emot priset var de fyra projektledarna Philippe Gaillard, Patrick Odelberg, Douglas Nakano och Chris Smith. Hållbarhetsredovisning

20 lastbilar som Volvo Lastvagnar levererade i EU:s 27 medlemsländer samt Norge och Schweiz utrustade med Euro 5-motorer. Av de lastbilar som Renault Trucks levererade i Europa var utrustade med Euro 5-motorer. mer tillsammans med den begränsade tillgången att leda till ytterligare prisökningar. Den råvarubas som finns för framställning av förnyelsebara bränslen kommer att vara begränsad för lång tid framöver. Det gäller att satsa på de alternativ som har så hög energieffektivitet och optimal markanvändning som möjligt för att hushålla med den begränsade råvarubasen och undvika en konkurrens med matproduktionen. När det gäller Fälttest med US 10 Volvo Lastvagnar i Nordamerika levererade under året fem lastbilar som uppfyller de mycket hårda emissionskraven US 10 till kund för fälttester. US 10 träder i kraft först 2010 och de nu levererade bilarna är utrustade med de båda avgasreningssystemen EGR, avgasrecirkulation och SCR, katalytisk avgasrening. Tekniken som används för att uppnå kraven bygger på EGR där kväveoxider i avgaserna minskas genom att en del av avgaserna förs tillbaka till motorn för förbränning, partikelfilter samt SCR. SCR är en effektiv och väl beprövad metod för att sänka mängden kväveoxider i dieselavgaser genom att en blandning av urea och vatten, sprutas in i avgaserna. Värmen från avgassystemet omvandlar urean till ammoniak som reagerar med kväveoxiderna i en katalysator, där de omvandlas till kvävgas och vattenånga. Volvokoncernens erfarenhet av SCR i Europa, där koncernen hittills levererat över fordon utrustade med SCR, pekar på att det är den bästa tekniken för att åstadkomma mycket låga utsläpp av kväveoxider och en utmärkt bränsleekonomi. Koldioxidneutrala transporter Som första fordonstillverkare har Volvokoncernen tagit fram sju olika demonstrationslastbilar som alla kan köras utan några extra utsläpp av klimatpåverkande koldioxid till atmosfären. Lastbilarna visades för första gången i augusti 2007 och har diesel- och ottomotorer som har utvecklats för att kunna köras på sju olika typer av förnyelsebara bränslen, både vätske- och gasformiga. Eftersom samtliga av dessa bränslen är tillverkade av förnyelsebara råvaror så ger de vid förbränning inga tillskott av koldioxid till kretsloppet och påverkar därmed inte klimatet. Förnyelsebara bränslen Det finns starka skäl till att ersätta användningen av fossila bränslen, som olja, kol och naturgas, eftersom de bidrar till att öka nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Över 99% av all energi som används inom transportbranschen kommer från råolja. Den växande efterfrågan på råolja kom- valet av framtidens bränslen stöder Volvokoncernen helhetssynen från källan till hjulet och prioriterar energieffektiviteten och låga utsläpp av växthusgaser. Volvokoncernen strävar ständigt efter att förbättra fordonens bränsleeffektivitet, oavsett bränsle. Dessa bränslen är optimala utifrån olika perspektiv beroende på de rådande förutsättningarna. Utvärderingen av de olika bränslena har gjorts utifrån sju kriterier: 1. klimatpåverkan, reduktion av koldioxidutsläppen i jämförelse med konventionell diesel 2. energieffektivitet, bränslets verkningsgrad 3. markanvändningseffektivitet, kör stäcka per hektar/år 4. bränslepotential, verkningsgrad i tillverkningsprocess och slutanvändning 5. fordonsanpassning, hur tekniskt komplicerad fordonsanpassning är för bränslet 6. bränslekostnad, produktionskostnad för bränslet från råvara till tank 7. bränslets infrastruktur, hantering och distribution av bränsle. Alla förnyelsebara bränslen har potential att minska klimatpåverkan från transportindustrin. Som framgår av tabellen på sidan 17 så har alla förnyelsebara bränslen sina för- och nackdelar. På kort sikt är inblandningen av tillgängliga biobränslen i fossila bränslen det mest optimala, eftersom tillgängligheten till och infrastrukturen för distribution av förnyelsebara bränslen är begränsad. Läs mer på Ledande på hybrider Volvokoncernen är ledande inom hybriddrift för tunga fordon som lastbilar och bussar och har en unik hybridlösning som har stor potential att bli kommersiellt gångbar. Volvokoncernen har under närmare 20 år arbetat med forskning och utveckling av grundläggande hybridteknik. Koncernens egna tester och simuleringar visar att hybriddrift för tunga fordon lämpar sig bäst för fordon som under sin körning tvingas till många stopp och starter, som till exempel bussar, distributionslastbilar och renhållningsfordon. 16 Hållbarhetsredovisning 2007

21 Kraftigt minskade emissioner inom EU CO 2 NOx CO PM-diesel VOC Bensen SO 2 Källa: ACEA Sedan 1995 har de reglerade emissionerna minskat kraftigt medan CO 2 har ökat. Bedömning av olika bränslen för förbränningsmotorer* Minimerad klimatpåverkan Energieffektivitet Markanvändningens effektivitet Bränslepotential Biodiesel Syntetisk diesel DME Metanol Etanol Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+ Biogas Fordonsanpassning Bränslekostnad Bränslets infrastruktur Optimalt Mindre bra * Resultatet kan variera för ett och samma bränsle beroende på vilken produktionsprocess som används. Läs mer på Hållbarhetsredovisning

22 Volvokoncernens hybridkoncept, I-SAM (Integrated Starter Alternator Motor), kan ge bränslebesparingar på upp till 35% beroende på användningsområde och körförhållanden. Även fordonens underhållskostnader kan sänkas genom minskat slitage av bromssystem. Det pågår hybridprojekt för distributions- och sopbilar inom Volvokoncernen. Bland annat har en anläggningslastbil från Mack Trucks, en Mack Granite, försetts med hybriddrivlina och som utvecklats för det amerikanska flygvapnet, US Air Force. Tillsammans har man också tagit fram en prototyp till en tankbil med hybriddrift. Inom Volvo Bussars hybridsatsning sker de första fältproven med dubbeldäckade bussar i London med start sommaren Samtliga dessa fordon kan gå på diesel eller biodiesel/fame (Fat Acid Methyl Ester). De första fordonen beräknas komma i produktion Volvokoncernen utvecklar också hybridteknik för anläggningsmaskiner som till exempel hjullastare, där bränslebesparingen kan bli ända upp till 50%. Volvokoncernen med i internationellt samarbete Volvokoncernen deltar som samarbetspartner i ett miljöprogram som tagits fram mellan den amerikanska och den svenska regeringen. Programmet syftar till att minska användningen av fossila bränslen genom att arbeta med projekt inom områdena energi- och fordonsutveckling. För Volvokoncernens del handlar det bland annat om att ta fram drivlinor för tunga fordon som är anpassade för alternativa bränslen. Samarbetet är ett resultat av ett forsknings- och utvecklingsavtal som ingicks i juni 2006 mellan den svenska och den amerikanska regeringen. Volvokoncernen finns med som samarbetspartner i ett antal projekt som ryms under detta avtal. Projekten syftar till att förbättra bränsleekonomin och minska utsläppen av växthusgaser och omfattar utveckling av hybridteknik för tunga fordon och analys av olika biobränslens inverkan på dieselmotorn. Bland annat deltar Mack Trucks i projekten, som finansieras av Volvokoncernen samt regeringarna i Sverige och USA. Vi tycker det är oerhört stimulerande att vara en del av det här unika samarbetsprojektet, säger Jan-Eric Sundgren, medlem av Volvos koncernledning med ansvar för samhälls- och miljöfrågor. Det gör att vi kan genomföra ett antal projekt inom miljöområdet som annars inte hade varit möjliga. Vår förhoppning är att vårt deltagande kan leda till fler sam arbeten inom hållbar utveckling. 18 Hållbarhetsredovisning 2007

23 Förbättrad stadstrafik och minskade utsläpp med BRT Världens befolkning koncentreras allt mer till städerna. Urbaniseringen sker i allt snabbare takt och har i många städer lett till en ohållbar situation med trängsel, dålig luftkvalitet, dålig trafikmiljö och försämrad livskvalitet. De styrande i allt fler av världens städer letar därför efter effektivare, säkrare och miljöanpassad kollektivtrafik som kan locka fler invånare att ställa bilen. En allt mer populär lösning är Bus Rapid Transit eller BRT-system. Hur mycket persontransport får man för en miljard dollar? 250km 10 kilometer tunnelbana 50 kilometer spårväg 250 kilometer BRT BRT-systemen består ofta av separata bussgator, hög turtäthet, effektiva har Volvo levererat bussar till BRT-system i städer som till exempel Bogota biljettsystem, moderna bussar med stor kapacitet och hållplatser anpassade för snabb av- och påstigning. Sammantaget ger det en snabb och Mexico City finns idag världens mest trafikerade BRT-linje. Den omfattar i Colombia, Leon och Mexico City i Mexiko och till Santiago i Chile. I bekväm bussresa i klass med pendeltåg men till avsevärt lägre kostnader. 100 bussar, som varje dag används av passagerare. Mexico BRT har fler fördelar. Samtidigt som påverkan på klimatet minskar får man City har i tack vare BRT-systemet minskat utsläppen av koldioxid bort mindre effektiva bussar och bilar från trafiken, vilket förbättrar trafikflödet och skapar personbilars årliga utsläpp. Bussarna med ton per år, vilket motsvarar BRT Mexico city 100 bussar tidsvinster i en redan hårt pressad infrastruktur. Dessutom minskar kostnaderna, framför Minskat utsläpp av ton CO per år, bidragit till att utsläppen av kväveoxider (NOx), har med sina Euro 3- eller Euro 4-motorer passagerare varje dag 2 allt tack vare minskad bränsleåtgång. vilket motsvarar personbilars CO 2 och partiklar reducerats med cirka 75%. utsläpp per år Volvo har initierat och driver projekt i såväl Utsläppen av koldixoid minskar tack vare Europa som Latinamerika och Afrika. Volvo Bussar är idag världsledande att bussarna är längre, kan ta fler passagerare, inte behöver bromsa och när det gäller leveranser av bussar till moderna BRT-system. Det första gasa i hård trafik, kör förbestämda rutter och ofta är fulla. Parallellt med stora systemet startades i Curitiba i Brasilien på 1970-talet. Sedan dess detta är samhällsvinsterna stora både på individ- och stadsnivå. Hållbarhetsredovisning

24 Bränsleförbrukning i fokus Sedan 1980 har bränsleförbrukningen från en Volvolastbil minskat med cirka 40%. I Illustrationen nedan visas exempel på ytterligare bränslebesparningspotential med dagens teknik. Om fordonet utrustas med en hybriddrivlina, kan bränslebesparingen bli upp till 35%. 25,25 meter Med fordonslängder på 25,25 meter i stället för dagens 18 meter inom EU kan tre lastbils ekipage ersättas med två. -15% Låg vikt Tack vare en viktoptimerad konstruktion kan varje fordon lasta mer. -5% 20 Hållbarhetsredovisning 2007

25 Minskad bränsleförbrukning, I/100 km Utvecklingen av bränsleförbrukningen hos en Volvolastbil i Europa. Källa: Volvo Ett åkeris kostnader Kostnad för förare Kapitalkostnad Bränslekostnad ,5 Kostnaderna för ett åkeri består till ungefär lika delar av kostnader relaterade till föraren, bränslekostnader och kapitalkostnader. Bränslebesparingspotentialen för lastbilar med hybriddrift är upp till 35%. Detta gör att hybridlösning är ännu mer intressant för tunga fordon än för personbilar. Design Genom effektiv design minskar luftmotståndet mellan 5 och 10%. -5% Bränslesnål körning Genom bränslesnål körning kan chauffören påverka bränsle förbrukningen med mellan 5 och 15%. -5% Sidospoilers Bidrar till att minska luftmotståndet. -5% Däck Bidrar till lågt rullmotstånd och bullernivå. -5% Hållbarhetsredovisning

26 Förarutbildning för miljön, säkerheten och lönsamheten De allt högre bränslepriserna och de ökade kraven på förarna har gjort förarutbildning viktigare än någonsin. Flera av Volvokoncernens bolag har förarutbildningsprogram. Programmen bidrar till att öka förarnas kunskaper med inriktning på miljöfrågor och bränslesnål körning samt säkerhet. Förare som genomgått förarutbildningsprogram kör fordonen med lägre bränsleförbrukning och högre säkerhet. De skapar där igenom förutsättningar för ökad lönsamhet hos åkerierna, eftersom förarna blir effektivare och lastbilarna utnyttjas bättre. Volvokoncernens förarutbildningsprogram har som mål att bidra till att: minska bränsleförbrukningen och sänka driftkostnaderna minska de dagliga riskerna och förbättra personsäkerheten förbättra den dagliga arbetsmiljön samt reducera stress och kroppsliga påfrestningar förbättra yrkeskunskaperna och på så sätt bidra till den personliga utvecklingen öka kunskaperna om fordonet förbättra lastsäkringen och bränsleeffektiviteten Under andra halvåret 2007 lanserade Volvo Lastvagnar en ny kurs i säker körning för den europeiska marknaden. Utbildningen fokuserar på att minska olyckor med personrelaterade skador och dödsfall samt reducera skador på fordon och gods. I utbildningen ingår även lastgodssäkring. Betydelsen av välutbildade förare blir allt tydligare. Från 2009 blir det också ett krav i EU att yrkesverksamma förare ska utbildas enligt det så kallade förardirektivet. Direktivet berör yrkestransporter på väg inom EU och innebär att alla nya chaufförer ska ha en grundutbildning utöver körkortet och alla förare ska fortbildas enligt de föreskrifter som finns i varje land. Trafikolycksforskning bidrar till fortsatt utveckling Varje gång larmet går om en olycka i Göteborgsområdet där en lastbil eller buss av märket Volvo är involverad, larmas Volvos team för olycksutredningar. Då kan alla viktiga faktorer kring olyckan och dess uppkomst studeras på plats. Teamet har utrett fler än olyckor in i minsta detalj. Andra svåra olyckor har granskats i efterhand genom att fordonen har undersökts på verkstäder samt med hjälp av rapporter från polis, räddningstjänst och sjukhus. Volvokoncernens trafikolycksforskning är fordonsindustrins mest välutvecklade, den inrymmer bland annat en detaljerad faktabank med information om cirka olyckor. Denna forskning är mycket värdefull för Volvokoncernens produktutveckling och för utformningen av förarutbildningen. De främsta orsakerna till olyckor är för hög hastighet, begränsad sikt och bristande uppmärksamhet hos föraren. Volvo har sett exempel på där olyckorna minskat med 40-60% efter genomförd utbildning i förarsäkerhet. Produkternas säkerhet Säkerhetsfrågor, liksom miljöaspekten, är en viktig del av utvecklingsarbetet. Koncernen arbetar med att minimera riskerna för, och konsekvenserna av olyckor, samt med att förbättra säkerheten och arbetsmiljön för förarna. Den mänskliga faktorn är en avgörande eller starkt bidragande orsak till flertalet av alla olyckor, vilket visar hur viktigt det är med egenskaper som god sikt, goda köregenskaper och bra bromsar. Koncernen ligger långt framme när det gäller att konstruera fordon som skyddar förare och passagerare vid en kollision. Lösningarna omfattar bland annat väl provade hytter och karosser, frontalkollisionsskydd, deformationszoner, säkerhetsbälten, deformerbar inredning och krockkuddar. Koncernen arbetar dessutom med att förbättra säkerheten för andra trafikanter. Till exempel introducerade koncernen redan 1996 det främre underkörningsskyddet, som förhindrar att personbilar kilas in under lastbilen vid en frontalkrock. Sedan 2001 är skyddet standard på Volvos lastbilar inom EU, och 2003 blev skyddet ett lagkrav inom EU. 22 Hållbarhetsredovisning 2007

27 Miljöanpassad produktion och logistik För att minska den totala miljöbelastningen från Volvokoncernens verksamhet, pågår ett omfattande arbete i våra produktionsanläggningar samt av vår logistik. Arbetet omfattar bland annat energibesparingsprogram och begränsning av användandet av vissa kemikalier i produktion. Omfattande investeringar har under året lett till minskad miljöpåverkan. Tre tydliga miljömål för produktionen Koncernens miljömål används för att följa upp hela organisationen, och de ingår som delar i affärsområdenas och affärsenheternas affärsplaner. Miljömålen kan sammanfattas i ett antal utmaningar. I produktionen handlar det om att: Minska energiförbrukningen med 50% per producerad enhet till och med 2008 jämfört med 2003 Fördubbla användningen av koldioxidneutral energi till och med 2008 jämfört med 2003 Avveckla all användning av olja och kol för uppvärmning av anläggningar. Krav på fabrikerna följs upp Volvokoncernen har 58 produktionsanläggningar i 19 länder runt om i världen. Anläggningarna varierar från de modernaste fabrikerna med hög automatisering till småskalig produktion. Alla produktionsenheter måste uppfylla koncernens minimikrav på miljöprestanda och bedriva ett förbättringsprogram. I kraven ingår att energiförbrukningen, avfallsmängderna och utsläppen till luft och vatten ska övervakas, liksom en specificering av maximala utsläppsnivåer till luft och vatten. Produktionsen heter na ska också följa de riktlinjer kring kemikalieanvändning som anges i den svarta respektive grå listan. Regler för avfallshantering finns också med i kraven. Om lokala lagar och regler är mer omfattande än koncernens krav ska dessa följas. De flesta fabrikerna uppfyller med bred marginal kraven och uppvisar dessutom ständiga förbättringar. Sedan 1989 utförs återkommande miljörevisioner som ska säkerställa att fabrikerna följer miljöpolicyn. Under 2007 arbetade 96% av de anställda vid produktionsanläggningarna i enlighet med ISO 14001:2004. I samband med att koncernen lanserade sina först miljömål, 1987, formulerades krav på avfallshantering för anläggningarna. Den totala mängden avfall från Volvo koncernens anläggningar var under ,8 kton. 63 procent av detta avfall återvanns. Volvokoncernen har ett eget förpacknings system med boxar och pallar för att minska avfallet från emballage. Koldioxidneutrala fabriker I september presenterade Volvokoncernen världens första koldioxidneutrala fordonsfabrik, Volvo Lastvagnars fabrik i Gent Belgien. Anläggningen har anställda och producerar varje år cirka lastbilar. Redan 2005 beslutades att göra Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve till en koldioxidneutral fordonsfabrik. Ambitionen är att göra alla koncernens fabriker koldioxidneutrala. För Gents del ger investeringar i vindkraft och biobränsle fabriken elektricitet och värme som inte tillför någon koldioxid till atmosfären. Genom åtgärderna i Gentfabriken har utsläppen av koldioxid till atmosfären minskat med ton per år. Energibesparingsprogram i fabrikerna Våra anläggningar i USA har anslutit sig till den amerikanska miljömyndigheten Environmental Protection Agencys Climate Leaders Program och har i och med detta åtagit sig att reducera utsläppen av klimatpåverkande gaser. Anläggningen i New River Valley hade 2007 minskat sina Miljöprestanda Volvokoncernens produktionsanläggningar Absoluta värden relaterade till nettoomsättningen ) Energiförbrukning (GWh;MWh/Mkr) 2.607; 14, ; 13, ; 11, ; 10, ; 9,6 Koldioxidutsläpp (1.000 ton; ton/mkr) 298; 1,7 293; 1,5 292; 1,3 282; 1,1 242; 1,0 Vattenförbrukning (1.000 m3; m3/mkr) 8.587; 49, ; 42, ; 32, ; 30, ; 27,9 Kväveoxidutsläpp (ton;kg/mkr) 570; 3,3 645; 3,2 672; 2,9 606; 2,4 542; 2,1 Lösningsmedelutsläpp (ton;kg/mkr) 1.965; 11, ; 10, ; 8, ; 8, ; 7,8 Svaveldioxidutsläpp (ton; kg/mkr) 200; 1,1 184; 0,9 209; 0,9 69; 0,3 58; 0,2 Farligt avfall (ton; kg/mkr) ; ; ; ; ; 107 Nettoomsättning, Mdr kr 174,8 202,1 231,2 248,1 253,2 1) Nissan Diesel och Ingersoll Rands division för väganläggningsmaskiner ingår ej. Miljödata har samlats in för koncernen sedan Rapporter med miljödata finns tillgänglig på Hållbarhetsredovisning

28 utsläpp av klimatpåverkande gaser med 40% jämfört med år I fabriken i Hagerstown har uppgraderad utrustning gett en energibesparing. År 2003 krävdes det 2,25 MWh för att producera en motor eller växellåda, och år 2006 var motsvarande siffra 1 MWh. Macungieanläggningen lyckades minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med 50% mellan 2003 och 2006 genom att effektivisera produktionsprocesserna och genom att använda alternativa bränslen. Under samma period minskade energiförbrukningen med 22%. Riskhantering Volvokoncernen har en omfattande riskbedömningsmetod för att förutse skador, utsläpp och produktionsstopp i anläggningarna. Koncernen har försäkringsskydd för miljörelaterade skador i närområdet, till exempel i händelse av oförutsedda utsläpp. Under 2007 har inga större miljöincidenter inträffat och inga miljötvister pågår. Produktionsanläggningarna har nödvändiga tillstånd. I Sverige finns det 16 tillståndspliktiga anläggningar, vars tillstånd omfattar avfall, buller samt utsläpp till mark, luft och vatten. Fyra svenska tillstånd förnyades under 2007 och tre stycken behöver förnyas under Varje år inventeras förekomsten av föreorenad mark på koncernens fastigheter. Förekomsterna av föroreningar har i allmänhet ett historiskt ursprung. Under 2007 pågick efterbehandlingsarbete vid sex anläggningar. Vid förvärv av bolag och fastigheter görs en genomgång av bolaget, så kallad due diligence, som utöver finansiella och legala aspekter även beaktar miljöfaktorer och miljörisker. I samband med förvärv framkommer det alltid information som ligger till grund för en handlingsplan, för att det förvärvade bolaget ska nå upp till Volvokoncernens minimikrav. Investeringar för miljön Volvokoncernen genomför kontinuerligt miljöinvesteringar. I april 2007 beslutade AB Volvos styrelse att investera 530 Mkr i Renault Trucks hyttfabrik i Blainville, Frankrike. Investeringen görs för att öka kapaciteten i fabriken och omfattar både montering och måleri. Hyttfabriken bygger hytter åt alla Renault Trucks olika lastbils-modeller. Genom investeringen i måleriet kan Renault Trucks också gå över till vattenbaserade lacker vilket är ett mer miljöriktigt alternativ jämfört med dagens lacker som är baserade på lösningsmedel. Förändringarna i fabriken beräknas vara genomförda till Sedan 2003 har en rad olika investeringsprojekt genomförts med syfte att förbättra och optimera energiförbrukningen i produktionen. Volvokoncernen investerar drygt en miljard kronor i gjuteriet i Skövde, vilket bland annat innefattar ytterligare ett gjuteri som i stort sett kommer att bli självförsörjande på uppvärmningsenergi. En stor del av Volvokoncernens produktutvecklingskostnader kan relateras till miljöförbättrande åtgärder i fordonen. Biologisk mångfald Volvokoncernen har ingen verksamhet i områden som klassas som känsliga eller skyddade med avseende på biologisk mångfald. Vi har 14 parametrar i vår miljödata som vi mäter utsläppen till vatten och recipienterna inventeras. I Belgien och Sverige deltar Volvokoncernen i vatten- och luftvårdsprogram. Direkt energiförbrukning, MWh/Mkr Vattenförbrukning, m 3 /Mkr Farligt avfall, kg/mkr Lösningsmedelsutsläpp, kg/mkr ,9 13,3 11,6 10,5 9,6 49,1 42,2 32,1 30,6 27, ,2 10,3 8,5 8,3 7,8 24 Hållbarhetsredovisning 2007

29 Volvo Logistics utvecklar effektivare transportlösningar Volvo Logistics utvecklar logistiklösningar för hela Volvokoncernen. De har länge arbetat med att reducera miljöpåverkan från sina transporter, med inriktning på minskade utsläpp, alternativa bränslen, energieffektivitet och kompetensutveckling. Volvo Logistics övergripande koldioxidmål är att minska koldioxidutsläppen från transporterna i Europa med 20% mellan 2005 och 2010 och med 50% till Vi är beredda att anta den tuffa utmaning som 20% koldioxidreduktion fram till 2010 innebär, säger Åke Niklasson, VD Volvo Logistics. Jag vill att alla våra transportörer som levererar gods till och från våra huvudfabriker i Europa reducerar sina koldioxidutsläpp med 20% fram till Detta är en del av vår klimatstrategi, säger Volvo Lastvagnars VD Staffan Jufors. Samarbete med leverantörer Volvo Logistics arbetar kontinuerligt med att utvärdera existerande logistikupplägg för att hitta mer effektiva och mindre miljöbelastande lösningar. Dessa krav har förmedlats som en del av upphandlingen av transporter i Volvokoncerns globala Carrier Survey, där man ställer krav på transportörernas miljöledningssystem och utsläpp samt på kontinuerliga förbättringar. Kraven följs också upp med hjälp av återkommande stickprovskontroller. 68% av Volvo Logistics leverantörer är ISO 14001:2004 certifierade. Genomsnittsflottans lastbilar motsvarar utsläppskraven i Euro 3. I början av 2008 skrev Volvo Logistics på Clean Shipping Criteria, som är ett samarbete mellan de större köparna av sjötransporter i Sverige. Syftet är att ställa gemensamma krav på att minska utsläppen och den övriga miljöpåverkan från sjötransporterna. Volvo Logistics har stor potential att hjälpa kunder bli mer effektiva och mindre miljöpåverkande i sin verksamhet. En översyn av alla transporter för en av Volvo Logistics kunder under 2005 gav bättre, smartare och smidigare logistikflöden. Samlastning, högre fyllnadsgrader och bättre utnyttjande av fler transportslag med bland annat en högre andel sjötransporter var lösningen. Tack vare det nya upplägget kunde utsläppen av koldioxid minskas med nästan 425 ton per år, vilket var en halvering jämfört med tidigare. Utsläppen av kväveoxider minskade med cirka 100 kilo per år. Översynen ledde också till en avsevärd kostnadsbesparing för kunden. Volvo Logistics har sju prioriterade områden när det gäller trafiksäkerhet: rätt hastighet, användning av säkerhetsbältet, körtider och vilotider, säkring av lasterna, alkohol och droger och farligt gods. Genom regelbundna stickprovskontroller och samarbete med polisen kontrolleras trafiksäkerheten vid transporterna. Volvo Lastvagnar vill ha snabb minskning av koldioxidutsläppen Volvo Lastvagnar utmanar, genom Volvo Logistics, sina transportörer att minska koldioxidutsläppen med 20%. Volvo Lastvagnar annonserade utmaningen i samband med seminariet Klimatneutrala godstransporter på väg. Seminariet anordnades tillsammans med Schenker, Preem, Vägverket och Chalmers, under medverkan av Sveriges infrastrukturminister Åsa Torstensson. Aktörerna har en gemensam målsättning att halvera klimatpåverkan från godstransporter till 2020, jämfört med Den långsiktiga visionen är att göra godstransporterna på väg helt koldioxidneutrala. Tåg och flyg 1% Lastbil 29% Sjö 70% Sjötransporter dominerar Volvo Logistics använder sig av samtliga transportslag, men sjötransporterna dominerar med 70% av antalet transporterade tonkilometer lastbilar svarar för 29% och tåg och flyg tillsammans för 1%. Basår Volvo Logistics Vår ambition är att minska koldioxidutsläppen från våra transporter med 50%. Hållbarhetsredovisning

30 Den mest attraktiva arbetsgivaren Volvokoncernen har ambitionen att vara en god samhällsmedborgare som uppfyller lagar och regler och även i övrigt agerar med ansvar och respekt. Volvokoncernen arbetar för lika möjligheter, rättvisa och mångfald. De anställda ska erbjudas utvecklande arbete i en god och säker arbetsmiljö. Företagskultur det som särskiljer Förmågan att utveckla en konkurrenskraftig företagskultur är en avgörande faktor för långsiktig lönsamhet. Till skillnad från strategier, strukturer och affärsmodeller, är företagskulturen unik och svår att kopiera och kommer att bli en allt viktigare konkurrensfaktor i framtiden. Volvokoncernens värderingar och företagskultur beskrivs i The Volvo Way, vars principer ska vara en ledstjärna för ledarna och medarbetarna i deras dagliga arbete. The Volvo Way bygger på övertygelsen att varje medarbetare har förmåga och vilja att förbättra verksamheten och utveckla sin egen kompetens. Genom att gå från ord till handling, fokusera på genomförandet och driva igenom nödvändiga förändringar snabbare än konkurrenterna strävar Volvokoncernen efter att säkra en varaktig framgång. Volvokoncernens Uppförandekod Volvokoncernen strävar efter att bedriva ett ansvarsfullt företagande utifrån koncernens uppförandekod, kärnvärden samt andra fastställda riktlinjer. Uppförandekoden antogs 2003 och lägger fast de principer som styr förhållandet till medarbetare, affärspartners och andra intressenter. Den gäller för alla medarbetare och koncernens styrelse. Bristande efterlevnad av bestämmelserna kan leda till disciplinära åtgärder. Även leverantörer, återförsäljare, konsulter samt övriga affärspartners uppmanas att följa principerna i koden. Koden består av tre områden: affärsprinciper, miljöprinciper samt mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, fördelat på 13 principer som tar sin utgångspunkt FN:s Global Compact. Uppförandekodens principer utgör en miniminivå för det agerande som krävs för att vara ett ansvarstagande företag, vilket bland annat innebär att vi inte accepterar någon form av barn- eller tvångsarbete Implementering och uppföljning Volvokoncernens chefer ansvarar för att informera och presentera innehållet och andemeningen i koden inom sin organisation. En webbaserad utbildningsmodul har tagits fram som bygger på etiska dilemman kopplade till principerna i koden. Syftet med denna utbildning är att medarbetarna ska reflektera över hur de agerar i olika situationer och därefter få direkt återkoppling. Resultatet registreras i en databas, vilket tydliggör vilka principer i koden som behöver informeras tydligare kring för att få en bättre efterlevnad. Implementeringen följs också upp i medarbetarundersökningen Volvo Group Attitude Survey (VGAS). I VGAS för 2007 anger 81% av de anställda att de fått information om uppförandekoden och 80% anser att deras arbetslag arbetar i enlighet med koden. Misstänkta bedrägerier och överträdelser mot uppförandekoden kan rapporteras till Volvokoncernens Revisionskommitté. De anställdas villkor För att nå framgång på enskilda marknader krävs stor kunskap om de förutsättningar som präglar marknaden. Vid samtliga av de större anläggningarna består huvuddelen av såväl ledning som anställda av personer med bakgrund i landet eller regionen i fråga. Policyn för löne- och belöningsformer utgår från koncernens grundläggande värderingar och prin- Nyckeltal Antal anställda vid årets slut Andel kvinnor, % Andel kvinnliga styrelseledamöter, % Andel kvinnliga verkställande direktörer och andra högre chefer, % Sjukfrånvaro i koncernens svenska bolag Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % 4,7 5,1 varav sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer utgör, % 49,6 46,2 Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetstid) fördelat efter kön Män, % 4,4 4,8 Kvinnor, % 5,7 6,3 Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetstid) fördelat efter ålderskategori 29 år eller yngre, % 4,1 4, år, % 4,7 5,1 50 år eller äldre, % 5,1 5,5 26 Hållbarhetsredovisning 2007

31 Nordamerika 15% Sydamerika 5% Europa, exkl. Sverige 32% Asien 17% Övriga länder 3% Sverige 28% Global Compact Volvokoncernen stödjer FN:s Global Compact, som ska främja ett ansvarsfullt företagande över hela världen, och förbinder sig att förverkliga och integrera tio principer avseende mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö i sin verksamhet. Geografisk fördelning av anställda Volvokoncernen har anställda i 58 länder. Majoriteten av koncernens medarbetare arbetar i Sverige, Frankrike och USA. Hållbarhetsredovisning

32 ciper, formulerade i The Volvo Way. De är ett stöd i arbetet med att förverkliga företagets visioner och affärsmål. Lönesättning och belöning av medarbetare ska bidra till att Volvokoncernen uppfattas som ett attraktivt företag. Principerna för lönesättning och belöning ska vara tydliga och kända. Lönerna ska vara individuella och differentierade. Samma grunder för lönesättning tillämpas för alla medarbetare. Arbetsmiljö och friskvård Arbetsmiljöarbetet syftar till att skapa en kreativ, frisk och energigivande arbetsmiljö utan hälsorisker. Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Som ett led i arbetet certifieras allt fler verksamheter enligt den internationella standarden för arbetsmiljöledningssystem, OHSAS (Occupational, Health and Safety Assessment Scheme). Systemet är ett verktyg för att kontrollera arbetsmiljöriskerna och vidta förbättringsåtgärder som sedan följs upp. De senaste åren har satsningen ökat på hälsa och minskad sjukfrånvaro. En minskning av sjukfrånvaron kan innebära en bättre livskvalitet för den enskilde och en kostnadsbesparing för Volvokoncernen. Arbetet omfattar bland annat ergonomi på arbetsplatsen, hälsorisker och hur dessa kan förebyggas, olika former av stödprogram, hälsoundersökningar samt hälsofrågor i samband med affärsresor och utlandsstationering. kompetens så att de bättre kan bidra till att affärsmålen nås. Ledare i hela organisationen förväntas involvera sina arbetsgrupper i beslutsprocessen och sedan fokusera på verkställandet av besluten. Ökad mångfald ett strategiskt mål Uppförandekoden föreskriver bland annat att koncernen stöder och respekterar mänskliga rättigheter. Den säger vidare att samtliga medarbetare ska behandlas på ett sätt som inte är diskriminerande på grund av till exempel kön, ras, tro, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk övertygelse, facktillhörighet, social eller etnisk tillhörighet. Ett av de strategiska målen är att öka medvetenheten om och ta tillvara mångfalden i hela organisationen. För en internationell koncern med global verksamhet är det en förutsättning att organisationen aktivt speglar kunderna och har förståelse för till exempel förhållanden på lokala mark- Säkrare arbetsplatser Byggarbetsplatser hör till de mest olycksdrabbade arbetsplatserna. Volvo Anläggningsmaskiner har tagit fasta på problemet och inledde under 2006 en kampanj för ökad säkerhet på byggarbetsplatser. Kampanjen syntes på stora utställningar och konferenser samt vid försäljning av maskinerna. Inom det säkerhetsprogram som Volvo Anläggningsmaskiner har tagit fram angrips problemen på tre plan människan, maskinen och arbetsplatsen. I programmet ingår broschyr, DVD och en skyddshjälm. Skyddshjälmen är den mest synliga delen i ett brett initiativ för att förbättra hälsan och säkerheten för anläggningsarbetare. Kontinuerlig kompetensutveckling Bolagen inom Volvokoncernen tydliggör i sina affärsplaner vilka kompetenser som behöver säkras och utvecklas för att bolagen, och därmed också koncernen, ska kunna nå sina långsiktiga mål. I affärsplanerna beskriver bolagen också hur de avser att möta framtida kompetensbehov. På detta sätt styr bolagen sina satsningar inom kompetensförsörjning till de områden som bedöms vara av störst strategisk betydelse. Som stöd för företagets och medarbetarnas utveckling finns en intern utbildningsorganisation. Den erbjuder många olika utbildningar som hjälper medarbetarna att utveckla sin 28 Hållbarhetsredovisning 2007

33 nader, olika kulturer och framtida medarbetares krav. Mångfald genererar kreativitet, vilket i sin tur ger upphov till innovation, som är en förutsättning för framgång. Inom Volvokoncernen finns flera olika nätverk inom mångfaldsområdet. Inom flera enheter finns mångfaldsansvariga, vars uppdrag är att se till att kontinuerliga förbättringar sker på området. Program för mångfald Volvokoncernen har flera program för ökad mångfald, då detta anses vara ett område strategisk betydelse för långsiktig affärsframgång. Ett av de program som tagits fram, Mångfald och ledarskap, har till syfte att öka medvetenheten om mångfaldsfrågor och de utmaningar som detta medför. Det finns också en rad verktyg för att arbeta med frågorna. Globesmart är en interaktiv webbutbildning som hjälper Volvokoncernens medarbetare att utveckla kompetens för att göra affärer i andra länder. Ett spel med mångfaldstema har utvecklats av Volvo i Belgien och finns nu tillgängligt på flera språk. Syftet med spelet är att introducera olika aspekter av mångfald samt visa koncernens chefer hur mångfald bidar till affärsframgång. Det pågår också en rad lokala projekt på området. Inom Volvo i Nordamerika har man ett projekt som syftar till att hjälpa och stödja leverantörer som ägs av representanter för minoriteter, kvinnor, veteraner eller personer med funktionshinder. Medarbetarundersökningen Volvo Group Attitude Survey Varje år genomförs den koncernövergripande medarbetarundersökningen. I undersökningen får medarbetarna ge sin syn på sitt arbete och vad som behöver förbättras. Resultaten används för att identifiera områden för förbättring. Andelen nöjda medarbetare har ökat stadigt de senaste åren. Under 2007 var den 86%, jämfört med 84% föregående år, 83% under 2005 och 81% under Undersökningen visar också i vilken mån olika chefer involverar och kommunicerar med sin grupps medarbetare, ger återkoppling på arbetet och bidrar till att lösa konflikter. En attraktiv arbetsgivare för unga Volvokoncernen har utsetts till Sveriges mest attraktiva arbetsgivare av landets unga teknologer. Detta enligt Universums årliga Karriärbarometer. Stark företagskultur och internationella karriärmöjligheter är faktorer som särskiljer Volvokoncernen från andra företag och som bidrar till att koncernen hamnar i topp. Totalt har drygt personer deltagit i undersökningen. Faktorer som de svarande lyfter fram som anledning till att de väljer Volvokoncernen är bland annat förtroendegivande ledning, god etik och hög moral, stark företagskultur och finansiell styrka. Samverkan med fackliga organisationer Den fackliga föreningsfriheten och rätten att teckna kollektivavtal respekteras i hela Volvokoncernen och statueras i uppförandekoden. I Europa finns Volvo European Works Council, som bildades 1996 i syfte att skapa ett forum för åsiktsutbyte mellan arbetsgivare och medarbetare. Volvo European Dialogue är ett möte där företrädare för arbetsgivare och medarbetare träffas en gång per år. Ordförande är koncernchef Leif Johansson. Utöver detta möte har företrädarna för de anställda två möten per år. Vartannat år ges representanter för olika produktionsenheter utanför EU möjlighet att medverka vid ett av dessa möten. Från tid till annan uppkommer behov av att omstrukturera vissa delar av Volvokoncernens verksamhet. I samband med omstruktureringar följs de lagar, regler och praxis som gäller i respektive land. Bättre ergonomi i Blainville belönades Renault Trucks hyttfabrik i Blainville i Frankrike har framgångsrikt arbetat med att förbättra ergonomin i fabriken. Ett arbete som bidragit till att minska sjukfrånvaron från nära 6% till drygt 2%. Projektet PARI (Plan of Accompaniment for Internal Reassignment) startade år Arbetet vid de olika stationerna analyseras och förbättringar genomförs. Dessutom har fabriken satsat på att ge ökat stöd till de anställda som har ett handikapp och att höja medvetenheten bland chefer och anställda om vikten av att ha en arbetsplats som är ergonomiskt väl utformad. Arbetet belönades med utmärkelsen Volvo Group Health and Wellbeing Award Volvo Group Health and Wellbeing Award syftar till att uppmärksamma och belöna hälsofrämjande projekt inom koncernen och delades ut för andra gången År 2006 fick ergonomiteamet på Macks fabrik i Macungie i USA ta emot utmärkelsen. En global utmaning inom utbildning Volvokoncernens verksamhet är teknikintensiv och kräver välutbildade medarbetare. I stora delar av OECD har andelen studenter som söker sig till utbildning inom matematik, naturvetenskap och teknik minskat kraftigt. Volvokoncernen tror att unga studenters brist på intresse för dessa ämnen kräver handling från många intressenter och över nationsgränserna. För att öka intresset arbetar Volvokoncernen, tillsammans med andra, för att ta fram metoder och en långsiktig finansieringsstruktur för att möjliggöra projektet. Hållbarhetsredovisning

34 Hållbar utveckling i partnerskap med våra leverantörer Volvokoncernen ställer höga krav på sina leverantörers miljöarbete och sociala ansvarstagande. Volvokoncernen har cirka leverantörer som levererar produkter till lastbilsbolagen. Kvalitetskrav har funnits under lång tid och är en väl integrerad del i relationen samt utvecklingsarbetet med våra leverantörer. Krav på leverantörerna Alla leverantörer måste svara upp ett antal krav med inriktning mot hållbarhet för att kvalificera sig för att bli leverantörer. Kraven ingår som en del i modellen för utvärdering av leverantörer, som innehåller en mängd parametrar, exempelvis miljö, den finansiella ställningen, ledning och organisation, logistik och deras arbete med socialt ansvarstagande. Krav på leverantörernas arbete och prestation avseende miljö infördes Dagens krav innebär bland annat att leverantörer ska vara certifierad enligt ISO 14001:2004, eller kunna visa upp en handlingsplan på hur de skall gå tillväga för att bli certifierade under året. Leverantörerna ska också följa Volvokoncernens svarta och grå kemikalielista. I slutet av 2006 antogs ett nytt kravdokument också innehåller etiska och sociala krav. Volvokoncernen ställer bland annat krav på att leverantörer ska anta en egen etisk standard som omfattar mänskliga rättigheter, arbetsplatsfrågor, miljöfrågor och affärsprinciper samt ställa liknande krav på sina leverantörer. Vid utvärderingen av nya leverantörer är båda dessa områden stoppkriterier det vill säga uppfyller inte den presumtiva leverantören kraven får de inte bli leverantör. Kravdokument samt infor mation till leverantörer finns på Volvokoncernen har två olika typer av leverantörer: de som levererar tjänster och produkter som ingår i produkterna samt leverantörer som levererar övriga typer av tjänster och produkter. Strategiska leverantörer är företrädesvis placerade med egen tillverkning eller lager i närheten av Volvokoncernens produktionsanläggningar. Sett till det samlade inköpsvärdet så finns 82% av lastbilsbolagens leverantörer i Europa och Nordamerika. 9% av inköpsvärdet kommer från Japan, 4% från Sydamerika, 3% från östra Europa och resterande 3% från övriga marknader. Inköpsvärdet för lastbilsbolagen uppgår till cirka 46 miljarder kronor. De 24 största leverantörerna svarar för 25% av inköpsvärdet. Uppföljning och revision/kontinuerliga förbättringar Under 2007 gjordes 257 utvärderingar av potentiella leverantörer till lastbilsbolagen och bussar och av dessa klarade 10% inte de uppställda kraven och ytterligare 33% hamnade på den lägsta nivån, vilket innebar att handlingsprogram upprättades för att utveckla leverantören. I samband med att företag blir nya leverantörer åt Volvokoncernen spenderas mycket tid hos dem för att implementera kraven. 59% av leverantörerna som levererar till lastbils- och bussbolagen är certifierade enligt ISO14001:2004, vilket bland annat innebär att deras miljöarbete blir granskat av tredje part. Uppskattningsvis är 75% av det inköpta värdet från leverantörer som är ISO14001:2004-certifierade. De som inte är ISO 14001:2004-certifierade är huvudsakligen gamla leverantörer. 30 Hållbarhetsredovisning 2007

35 Så gör vi affärer Volvokoncenens uppförandekod ger tydliga riktlinjer för relationerna med koncernenes affärspartners. Över gripande är att förbindelsen ska kännetecknas av opartiskhet vilket bland annat innebär att vi inte ska ge några belöningar eller fördelar som bryter mot gällande lag eller rimliga och vedertagna affärsseder. Volvokoncernen har verksamhet i mer än 180 länder och vi får ibland frågor kring vår verksamhet i vissa länder. Vid eventuella handelsembargon som utfärdas av världssamfundet så följer vi dessa rekommendationer. I övrigt så tar inte Volvokoncernen parti i en internationell konflikt, vi vare sig kan eller vill göra detta. Volvokoncernen är politiskt oberoende och intar en neutral ställning vad gäller politiska partier och kandidater. Varken koncernens varumärken eller tillgångar ska användas i syfte att främja ett politiskt partis eller en politisk kandidats intresse. Volvokoncernen har ett stort antal helägda återförsäljare, och dessa omfattas av Volvokoncernens regelverk och rapporteringssystem. De helägda försäljarna finns ofta i ett land där koncernen har ett marknadsbolag som sköter importen. På dessa marknader förekommer också privatägda återförsäljare. Volvokoncernen samarbetar också med distributörer som fungerar som vår representant på marknaden. Arbetet regleras då genom avtal. Produkter för försvarsmateriel Inom koncernen finns bolag som säljer försvarsmateriel enligt definition i den svenska lagen om militära produkter och den tillhörande förordningen. Det är främst Renault Trucks, Volvo Trucks, Volvo Aero, Mack Trucks samt Volvo Construction Equipment som säljer produkter som klassas som militär utrustning. Volvokoncernen följer alltid relevant lagstiftning och säljer inte till länder som finns med på FN:s embargolista. När det gäller försäljning av försvarsmateriel så ansöks alltid om tillstånd för försäljningen hos berörd myndighet i respektive land där koncernen bedriver tillverkning. Hållbarhetsredovisning

36 Priser och utmärkelser Nedan presenteras ett urval av de utmärkelser och priser med koppling till ansvarsfullt företagande som Volvokoncernen erhållit eller utdelat under året. Volvo miljöpris Stiftelsen för Volvos miljöpris gav 2007 års pris till Amory B Lovins, Rocky Mountain Institute, USA för de enastående landvinningar han gjort inom energiområdet. Under de senaste 30 åren har han bidragit med såväl nya teoretiska kunskaper som praktiska tillämpningar på hur man kan minska användningen av energi. Med på Dow Jones Sustainability Index för sjätte året i rad AB Volvo kvalificerar sig återigen för Dow Jones Sustainability Index (DSJI) över de företag i världen som ligger längst fram när det gäller långsiktigt hållbar utveckling. För sjätte året i rad är AB Volvo med på DJSI World tack vare koncernens hållbarhetsarbete inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Detta innebär att AB Volvo bedöms vara bland de 10% bästa företagen i världen då det gäller att förena ekonomisk lönsamhet med miljöhänsyn och social hänsyn. Särskilt gott betyg får AB Volvo för hanteringen av miljörelaterade frågor samt bolagsstyrning. Globe Forum Globe Forum i Sverige har bedömt totalt 67 svenska börsbolag på OMX Nordiska Börs Stockholm så kallade Large Cap-lista vad gäller deras arbetet med CSR. Volvokoncernen hamnade på andra plats med 38 poäng av 40 möjliga. Medelpoängen i undersökningen låg på 19. Folksams Index I Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2007 placerade sig Volvokoncernen på tredje plats bland topp-tio-företagen i kategorin högst miljöbetyg. På listan gällande mänskliga rättigheter kom Volvokoncernen på plats sju. Volvokoncernen fick även utmärkelsen Bäst i branschen i kategorin mänskliga rättigheter. Volvos Stiftelser Volvokoncernen har en rad stiftelser som delar ut stipendier till framstående forskare och organisationer inom en rad områden. Syftet är att främja forskning inom olika områden. Volvos forsknings- och utbildningsstiftelser, Assar Gabrielssons stiftelse samt Volvo Miljöpris stiftelse beslutade 2007 om utdelning på 24 Mkr. Volvo Adventure I samarbete med FN:s miljöprogram (UNEP) driver Volvokoncernen en internationell tävling för skolungdomar i åldern år. Syftet är att motivera unga personer att engagera sig och förbättra sin närmiljö. De 15 lag som gick vidare till final 2007 träffades i Göteborg under fyra dagar för att presentera sina projekt och lära av varandra. Första priset, dollar, gick till Wening Pranayadipta och Vania Santoso från Indonesien. De fick priset för sitt arbete med att hitta möjligheter att återanvända material istället för att skicka det till deponi eller förbränning. Bidrar till kampen mot HIV och aids i Sydafrika Volvokoncernen är en av huvudsponsorerna i projektet Star School. Projektet började 2005 i den sydafrikanska provinsen KwaZuluNatal och finns nu på 50 skolor för elever. Skolorna som anslutit sig till projektet arbetar aktivt med frågor om HIV/aids. Volvoanställdas U-hjälpsförening Sedan 1976 har Volvoanställda skänkt närmare 15 Mkr till cirka 200 projekt i fattiga länder världen över. Denna förening är ideell, politiskt och religiöst obunden som är öppen för alla anställda inom Volvokoncernen. 32 Hållbarhetsredovisning 2007

37 GRI-summering GRI Index GRI (Global Reporting Initiative) är en oberoende organisation som utvecklar globala riktlinjer för redovisning och hållbarhetsprestanda. Riktlinjerna är frivilliga. Tabellen ger en översikt över var informationenen redovisas i denna publikation, årsredovisning eller på vvww.volvokoncernen.se Information på GRI indikator Område Sida i denna redovisning Sida i årsdedovisning internet Strategi och analys 2, 8, 9, Vision och strategi för hållbar utveckling 2, Hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter 3 Organisationsprofil 6, 7, 78-81, 136, Organisation Inledning, 7, 10, Rapportförändringar Baksida 2.10 Erhållna utmärkelser Rapportprofil 4, Baksida 3.13 Extern granskning 5 Styrning, åtaganden och engagemang 2, 72-81, , 9,10 Bolagsstyrning 4.8 Affärsidé, vision, värderingar 2, 3, 11, Externa engagemang 15, 26, Intressenters engagemang 4, 5 Ekonomisk prestanda 4, 5, 8-13, 16, 17, 22-31, 110, EC1-4 Ekonomisk presentation 6, 7, 9 EC5-7 Marknadsnärvaro Inledning, 2 EC8-9 Indirekt ekonomisk påverkan 3,10,19, Miljöprestanda 18-21, 32-34, 36-39,157 EN1-2 Material 13 EN3-7 Energi 9, EN8-10 Vatten 24 EN11-15 Biologisk mångfald 24 EN16-25 Utsläpp och avfall EN26-27 Produkter och tjänster EN28 Uppfyllande av lagar och regler 24 EN29 Transporter 25 EN30 Utgifter och investeringar 6, 24, 32 Social prestanda 34-35, 39, 72-81, , 119, 142, LA1-14 Anställda, villkor, utbildning, mångfald Inledning, 9, HR1-9 Mänskliga rättigheter 26, 30, 31 SO1-8 Samhället, korruption, politik, konkurrens, lagar 31 PR1-9 Produktansvar, hälsa, säkerhet, kommunikation, lagar Rapportperiod Volvokoncernens senaste hållbarhetsrapport var en del av Årsredovisningen Dessutom finns hållbarhetsinformation på Volvokoncernens webbplats, Denna rapport omfattar verksamhetsåret Volvokoncernen kommer att fortlöpande publicera hållbarhetsrapporter. Tidigare rapporter samt kompletterande information finns på www. volvokoncernen.se. Förändringar under rapportperioderna Volvokoncernen har publicerat miljörapporter sedan Rapporteringen omfattade initialt miljöfrågorna och har därefter utvecklats till att omfatta ett större perspektiv på hållbarhet, se definition på sidan 2-3 och 5 utifrån vad som hänt i omvärlden och efter dialog med våra intressenter. Avgränsningar Om ej annat anges omfattar denna rapport Volvokoncernens samtliga bolag. Nissan Diesel och Ingersoll Rands division för väganläggningsmaskiner ingår ej i miljödatan. Information om Volvokoncernens bolagsstyrning finns i Årsredovisningen 2007 och på Sammanställning av data samt beräkningar Denna rapport har inspirerats av bland annat GRI (Global Reporting Initiatives) riktlinjer. GRI-indexet på sidan 32 hänvisar till var respektive information finns. Denna rapport har inte reviderats av tredje part. Vi ser värdet av en revidering men har i dagsläget valt att prioritera att utveckla våra interna processer för att vidareutveckla hållbarhetsarbetet. Ytterligare information Årsredovisning 2007 Detaljerad miljödata på Produkt-/miljödeklarationer på produktnivå på Kontaktperson: Malin Ripa, AB Volvo Public Affairs Dept. 960 VHK Göteborg Telefon:

38 Hållbar AB Volvo, Hållbarhetsrapport 2007,