Det hävdas att samhället nu befinner sig i en konvergenskultur, pådriven av digitaliseringen,

Transkript

1 Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon Michael Karlsson Det hävdas att samhället nu befinner sig i en konvergenskultur, pådriven av digitaliseringen, där tidigare tydliga och separata enheter börja suddas ut (Jenkins, 2006). Inom medierna och journalistiken har denna process väckt många frågor kring hur nyheter kommer att produceras, distribueras och konsumeras i framtiden (Bird, 2009; Boczkowski, 2005; Karlsson, 2006; Pavlik, 1999; Waisbord, 2001). Diskussionen har under lång tid präglats av dikotomin analoga versus webbaserade medier där de senare varit liktydiga med (alla) digitala medier. Med genombrottet av smartphones (och senare läsplattor) har en andra digital publiceringsplattform etablerats som konkurrerar, potentiellt, både med traditionella nyhetsmedier och nyhetssajter. Detta genererar i sin tur frågor kring om och hur mobilen som vi tillbringar allt mer tid med och gör allt fler saker med (Bolin, 2010) kommer att förändra nyhetsproduktion, distribution och konsumtion jämfört med den nätjournalistik som varit persondator- och webbläsarbaserad under de senaste 15 åren. I korthet handlar frågorna om huruvida mobiltelefonen, som plattform, gör någon skillnad för människors förmåga att orientera sig i samhället. Den undersökning som presenteras i detta kapitel har tre syften. För det första att kartlägga värmlänningarnas användning av mobiltelefon för nyhetskonsumtion utifrån några demografiska faktorer vilka är det som använder dessa och i vilken utsträckning? För det andra att kartlägga om nyhetskonsumtion via mobiltelefon är en ersättning eller komplement för konsumtion av nyheter via analoga och/eller andra webbaserade medier (i.e. nyhetssajter). För det tredje att diskutera resultatet av undersökningen mot den teoribildning som finns inom området. Kapitlet börjar med en litteraturgenomgång av tidigare forskning på området. Tidigare forskning om nyhetskonsumtion på olika plattformar Forskningen kring användarnas nyttjande av olika medieplattformar för att tillfredsställa sina informationsbehov förstås ofta genom, de tämligen självförklarande, begreppen komplement och ersättning (Althaus & Tewksbury, 2000; Dutta-Bergman, 2004; Nguyen & Western, 2006). Om den nya tekniken är ett komplement till tidigare så läggs denna till konsumenternas övriga medierepertoar medan konsumenterna i ersättningsscenariot slutar med gamla medier till förmån för det nya. I nyhetssammanhang är detta intressant ur flera perspektiv. Ur medieproducenternas perspektiv behöver man överväga att lägga om sin produktion om det kommer en Karlsson, M (2011) Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefonen i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 447

2 Michael Karlsson så kallad killer app som gör rent hus med tidigare publiceringsformer, om man når nya grupper av läsare eller om man via den nya plattformen bara når samma läsare/tittare man redan har (Dutta-Bergman, 2004; Nielsen & Fjuk, 2010). Ur demokratiperspektiv är det viktigt att veta via vilka plattformar man når olika delar av befolkningen så att de kan hålla sig informerade i samhällsfrågor (Huang, 2009). Grundfrågan är dock om en ny teknologi, i det här fallet mobiltelefonen, ändrar förutsättningarna för nyheter och deras roll i samhället? Av naturliga skäl finns det inte så mycket forskning kring nyheter och mobiltelefoner i detta skede men viss forskning är gjord. En hel del av forskningen handlar om att mobiltelefonen möjliggör för röstsvaga personer i samhället att föra fram sin bild i offentligheten till tämligen liten kostnad (Bird, 2009; Bivens, 2009). Andra pekar istället på faran med att vem som helst kan producera vad som helst och att mobiltelefonen innebär att medieföretag sänker kraven på bildmaterial och kan outsourca journalistiken (Bird, 2009; Martyn, 2009; van der Wurff & Schönbach, 2011). Det har även gjorts en del forskning på hur publiken förhåller sig till de nya medierna. Särskilt intressant är forskningen som undersöker relationen mellan webb och papper eftersom detta teknikskifte kan kasta ljus över det förestående. Unga människor står ofta i fokus eftersom de ratar traditionella medier i synnerhet tidningar och man vill veta om/hur de söker information via digitala medier (Huang, 2009). Även om unga människor har tillgång till mobil digital teknik så använder de inte den för att konsumera nyheter (Bolin, 2010; Huang, 2009). Genomgående verkar mobilt användande av Internet i allmänhet vara begränsat till ett fåtal konsumenter som använder det till e-post, att ta del av nyheter och till sökfunktioner mellan sessioner vid en stationär dator (Dimmick, Feaster, & Hoplamazian, 2010; Nielsen & Fjuk, 2010). Mobilen är således ett komplement när den ordinarie utrustningen inte finns tillgänglig. Forskning föreslår också att det kan vara mer fruktbart att ha användarens intresse som utgångspunkt snarare än medieplattformen den som är intresserad av politik är det oavsett om innehållet distribueras digitalt, via papper eller etervågor (Dutta-Bergman, 2004). När nyhetskonsumenten delar sin tid mellan olika publiceringsplattformar är det följaktligen inte enbart intressant på vilken plattform konsumtionen sker utan även hur konsumtionen av samma typ av innehåll överlappar mellan olika plattformar. Undersökningar från Australien, Belgien, Holland, Norge och USA visar att människor som är intresserade av att hålla sig informerade använder flera plattformar för att tillgodose detta behov och att det finns en positiv korrelation mellan användandet av analoga och digital publiceringskanaler (Althaus & Tewksbury, 2000; Van Cauwenberge, Haenens, & Beentjes, 2010; Chyi & Lasorsa, 2002; de Waal et al., 2005; Nguyen & Western, 2006; Skogerbo & Winsvold, 2011). Vidare demonstrerar forskning generellt, även om det finns undantag, att de som konsumerar digitala nyheter i regel har högre inkomst, utbildning, är yngre än de som 448

3 Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon inte gör det och att män är överrepresenterade (Dutta-Bergman, 2004; Skogerbo & Winsvold, 2011; Van Cauwenberge, Haenens, & Beentjes, 2010; de Waal & Schoenbach, 2010; Westlund, 2010a). Norsk forskning har visat att läsarna i viss utsträckning tar del av olika typer av nyheter beroende på plattform. På nätet är de mindre intresserade av alla kategorier av innehåll (lokala och nationella nyheter, kultur, annonser etcetera) förutom sport som de är mer intresserade av (Skogerbo & Winsvold, 2011). En studie som jämförde svenskars och japaners attityd till mobilen som nyhetsmedium kom fram till att ingen av grupperna hade särskilt stor behov av nyheter på mobilen eller vilja att betala för dem (Westlund, 2010a). Studien visade också att svenskar hade svalare inställning än japanerna vilket illustrerar den sociala kontextens relevans. Forskningen ovan indikerar att de digitala publiceringsplattformarna ofta har funktionen som komplement. Viss tidig forskning på området visade dock på tydliga ersättningseffekter (Dimmick, Chen, & Li, 2004). En tänkbar förklaring till denna skillnad är att den tidiga forskningen i hög utsträckning undersökte pionjärerna på nätet vilka möjligtvis var snabbare att överge det gamla till förmån för det nya (Althaus & Tewksbury, 2000). Den tidiga forskningen fokuserade också på exponering för olika plattformar snarare än innehållet vilket ger en grövre måttstock. Ytterligare en förklaring är att en del tidig forskning präglades av begränsad statistisk analys (Althaus & Tewksbury, 2000). Mycket av forskningen inom området präglas av att den saknar jämförelser över tid. En holländsk panelstudie som undersökte samma individer 2002 och 2005 påvisar att nyhetskonsumenterna över tid går från papper till webb (De Waal & Schoenbach, 2010). Även om man ska vara försiktig med att dra slutsatser på ett begränsat och daterat material pekar denna studie på behovet av longitudinell och komparativ forskning. Sammanfattningsvis påvisar forskningsgenomgången att det finns olika bud på vart utvecklingen på väg men det totala intrycket är att nya publiceringsplattformar ofta används som komplement och att mobilen som inte ses som ett attraktivt nyhetsmedium. Dessutom påverkar ålder, kön, utbildning och inkomst användandet. Undersökningens avgränsning Mätningen i denna undersökning avgränsar sig till nyhetskonsumtion av kvällstidningar via mobilen. Detta är givetvis en begränsning eftersom det finns många fler medietraditioner än så. Samtidigt finns det åtminstone tre skäl att fokusera på just kvällstidningarna. De rikstäckande tidningarna är de som, i dagsläget, har satsat rejält på nyheter via mobilen. Kvällstidningar har historiskt sett varit mer mobila än morgontidningar och Tv-mediet eftersom de kräver att man tar sig ur hemmet för att man ska kunna konsumera dem. Därmed, kan man anta, är det lättare att ersätta kvällstidningar i papper med mobilen eftersom man i högre utsträckning 449

4 Michael Karlsson konsumerar dessa i farten exempelvis på väg hem efter jobbet om man använder kollektivtrafik. Slutligen, givet att riksmorgontidningarna har relativt låg täckningsgrad i Värmland är det logiskt att fokusera på kvällstidningarna och deras journalistik när jämförelser av olika publiceringsplattformar ska göras. Resultat: Värmlänningars användning av mobilen som nyhetsmedium I följande två avsnitt presenteras det empiriska resultatet från undersökningen. Den första tabellen, Tabell 1 nedan, ger en översikt över hur vanligt det är att ta del av kvällstidningar via mobilen utifrån kön, utbildning, ålder, hushållsinkomst och subjektiv klass. När värmlänningarna ger uttryck för sina kvällstidningsvanor via papper eller nätet är det 39 respektive 48 procent som regelbundet, minst en gång i veckan, använder dessa (se Clerwalls kapitel i samma volym för mer detaljerade siffror). Motsvarande siffra för nyhetskonsumtion via mobilen är 7 procent. Det är med andra ord relativt sett en mycket liten andel värmlänningar som överhuvudtaget använder mobilen för nyhetskonsumtion. Därutöver behöver det påpekas att delfrågan om nyhetskonsumtion med mobilen hade ett stort bortfall i enkäten, drygt 18 procent. Detta indikerar att respondenterna hade svårt att relatera till frågan vilket troligen tyder på ringa eller ingen nyhetskonsumtion via mobilen snarare än hög sådan. Å andra sidan är unga människor genomgående underrepresenterade bland enkätrespondenterna vilket antyder en underskattning av nyhetskonsumtion i mobilen. Det sammantagna intrycket är dock att den reella andelen värmlänningar som använder mobilen sannolikt är lägre än de vaneanvändare som framträder i Tabell 1. Nyhetskonsumtion i mobilen skiljer sig åt beroende på sociala faktorer. Även om materialet är starkt begränsat finns det intressanta mönster, markerade med grå paletter i tabell 1, som framträder. Män konsumerar mer än kvinnor. Värmlänningar med högt socialt och ekonomiskt kapital läser mer nyheter på mobilen än de med lägre dito. Det allra tydligaste resultatet är att yngre oftare tar del av nyheter via mobilen än äldre. De som har varit med i den digitala utvecklingen sedan Internet slog igenom i Sverige för drygt 15 år sedan är också de som i högst grad anammat även denna digitala plattform. Det tydligaste mönstret är dock att mobilen haft mycket ringa genomslag som nyhetsplattform bland värmlänningarna något som stämmer väl överens med riket (Westlund, 2010b). 450

5 Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon Tabell 1 Andelen värmlänningar som tar del av kvällstidningar via mobiltelefon (procent) 6-7 dagar 3-5 dagar 1-2 dagar Mer i veckan i veckan i veckan sällan Aldrig Summa Totalt Kön Män Kvinnor Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Ålder Hushållsinkomst Max Mer än Subjektiv klass Arbetarhem Jordbrukarhem* Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem* Företagarhem* Kommentar: Frågan lyder Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? och respondenterna ombeds svara på frågan med avseende på frekvens och plattform (papper, internet, mobil). Tabellen visar andelen värmlänningar som tar del av kvällstidningar via mobiltelefon. Endast 7 procent kan sägas vara vaneanvändare medan 85 procent av de som besvarat frågan enligt egen utsago aldrig använder mobilen för detta ändamål. Bortfallet på frågan om nyhetskonsumtion på olika plattformar var 0,4 procent och delfrågan om nyhetskonsumtion via mobilen hade ytterligare 18 procent bortfall. *Värden baserade på färre än 60 svarande. 451

6 Michael Karlsson Mobilanvändarnas nyhetskonsumtion via andra plattformar Även om andelen värmlänningar som tar del av nyheter via mobilen är liten så är de intressanta eftersom de kan ge en fingervisning om framtida mönster. I Tabell 2 redovisas huruvida nyhetskonsumtion via mobilen ersätter eller kompletterar nyhetskonsumtion av kvällstidningar via papper och webb. Tabell 2 Relationen mellan värmlänningars nyhetskonsumtion i mobilen och internet/papper (procent) Kvällstidning i mobil minst en gång i veckan* Kvällstidning i mobil mer sällan Kvällstidning på Internet Minst en gång i veckan Mer sällan 3 60 Summa Kvällstidning på papper Minst en gång i veckan Mer sällan Summa Kommentar: Det är ett starkt signifikant samband mellan nyhetskonsumtion via mobil och internet (Pearson s R 0.79, p 0,01) och ett medelstarkt signifikant samband mellan nyhetskonsumtion via mobil och papper (Pearson s R 0.40, p 0,01). *Färre än 60 svarande. Tabell 2 ger en översikt över relationen mellan nyhetskonsumtion på olika plattformar. Här har de som tar del av kvällstidningar via mobilen delats upp i två kategorier de som uppgivit att de tar del av nyheter i mobilen minst en gång i veckan och de som uppgivit att de gör det mer sällan. Tabell 2 visar hur dessa två grupper konsumerar nyheter på Internet respektive papper. Några mönster, markerade med grå palett, är tydliga. De värmlänningar som konsumerar nyheter via mobilen gör det i hög utsträckning också via Internet medan de som skyr mobilen också i relativt hög utsträckning avstår kvällstidningarna på internet. De värmlänningar som konsumerar kvällstidningar via mobilen tar inte del av dessa via papper i lika hög utsträckning som på nätet. Men de konsumerar ändå mer papperstidningar än de värmlänningar som inte läser kvällstidningar i mobilen även om skillnaden inte är särskilt stor. Det ska också påpekas att en liten andel av de svarande som läser kvällstidningar på papper fler än 3 dagar i veckan. Bland mobilanvändarna är det 10 procent och bland icke användarna 15 procent (ej redovisat i tabell). Med andra ord är kvällstidningar i pappersform något som 452

7 Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon undviks i allmänhet medan nätet har starkare genomslagskraft. Resultatet speglar liknande siffror från riket (Färdigh & Westlund, 2010). Sammantaget illustrerar resultaten i tabell 2 att nyhetskonsumtion via mobilen är ett komplement, snarare än ersättning, till papper i viss utsträckning och webb i synnerhet. Om något verkar mobilen och internet stärka varandra som publiceringsplattformar. Vidare är det påtagligt att det är värmlänningarnas intresse för kvällstidningarna snarare än på vilken plattform de publiceras som avgör om de exponerar sig för dem. De som är ointresserade av kvällstidningsjournalistik i mobilen blir inte mer attraherade av att den distribueras på webben eller på papper och vice versa. Resultaten bör dock läsas med en viss försiktighet eftersom antalet personer som läser nyheter på mobilen är lågt och därmed kan generera skevhet i materialet. Diskussion Digitaliseringen hävdas förändra samhället på en rad plan bland annat produktion, distribution och konsumtion av nyheter (Bird, 2009; Boczkowski, 2005; Jenkins, 2006; Karlsson, 2006; Pavlik, 1999; Waisbord, 2001). Tidigare forskning visar att det visserligen sker förändringar men också att förändringarna tar tid, i regel får mindre genomslag än vad teknologin möjliggör samt att genomslaget varierar över tid och plats. Den här undersökningen om värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefonen återspeglar detta. Mobiltelefonen har, trots stor spridning och användning (Bolin, 2010), ett mycket ringa genomslag som nyhetsplattform så här långt. Processen är uppenbarligen mycket långsam och hastigheten med vilken värmlänningarna tar till sig mobilen som nyhetsmedium är avhängigt olika sociala dimensioner. Tidigare forskning (Dutta-Bergman, 2004; Skogerbo & Winsvold, 2011; Van Cauwenberge, Haenens, & Beentjes, 2010; Westlund, 2010) har visat att faktorer såsom ålder, kön, utbildning och inverkar på vilka som söker nya publiceringskanaler och detta visar även denna studie på värmlänningar. Ur demokratiperspektiv (Huang, 2009) pekar undersökningen på att mobiltelefonen snarare förstärker än försvagar den digitala klyfta som finns i nyhetskonsumtion. Analysen visar också, precis som tidigare forskning (Dutta-Bergman, 2004), att det inte är tekniken som styr exponeringen utan intresset för [olika typer av] nyheter. Därmed är det inte heller förvånande att de olika publiceringsplattformarna har en positiv inverkan på varandra de som konsumerar en viss typ nyheter på en plattform gör det i hög utsträckning även på andra (Althaus & Tewksbury, 2000; Van Cauwenberge, Haenens, & Beentjes, 2010; Chyi & Lasorsa, 2002; de Waal et al., 2005; Nguyen & Western, 2006; Skogerbo & Winsvold, 2011). Värmlänningarna använder mobilen som ett komplement till sin övriga konsumtion av kvällstidningsjournalistik. 453

8 Michael Karlsson Samtidigt är det ett faktum att människor tillbringar mindre tid med varje plattform och en logisk slutsats är att de i första hand väljer bort innehåll de inte är intresserade av oavsett plattform. De medieföretag som väljer att distribuera nyheter via mobilen kommer att nå få och i hög utsträckning samma läsare som de redan når via papper och nätupplagor. En närvaro på mobila plattformar ger sannolikt litet genomslag och liten avkastning på kort sikt. I och med att mobilen är ett komplement till de andra plattformarna kan det för medieföretagen vara bra att i viss utsträckning diversifiera innehållet mellan de olika plattformarna (Skogerbo & Winsvold, 2011). Sammantaget visar denna undersökning att nyhetskonsumtion via mobilen har påbörjats men inte så mycket mer. Givet hur användningen av nya medier brukar spridas i befolkningen över tid är det sannolikt att mobilen kommer bli en starkare nyhetsplattform framöver. Framtida forskning har en viktig roll att kartlägga hur den processen fortlöper. Referenser Althaus, S., & Tewksbury, D. (2000). Patterns of Internet and traditional news media use in a networked community. Political Communication, 17(1), Bird, S. E. (2009). The future of journalism in the digital environment. Journalism, 10(3), Bivens, R. K. (2008). the Internet, Mobile Phones and Blogging. Journalism Practice, 2(1), Boczkowski, P. (2005). Digitizing the News. Innovation in online newspapers. Cambridge: The MIT Press. Bolin, G. (2010). Ökande mobilkommunikation. I S. Holmberg & L. Weibull (red.), Nordiskt ljus. 37 kapitel om politik, medier och samhälle (s ). Göteborg: SOM-institutet. Van Cauwenberge, A., Haenens, L., & Beentjes, H. (2010). Emerging Consumption Patterns among Young People of Traditional and Internet News Platforms in the Low Countries. Observatorio, 4(3), Chyi, H. I., & Lasorsa, D. L. (2002). An Explorative Study on the Market Relation Between Online and Print Newspapers. The Journal of Media Economics, 15(2), De Waal, E., Schönbach, K., & Lauf, E. (2005). Online newspapers: A substitute or complement for print newspapers and other information channels? Communications: The European Journal of Communications Research, 30(1), De Waal, E., & Schoenbach, K. (2010). News sites position in the mediascape: uses, evaluations and media displacement effects over time. New Media & Society, 12(3),

9 Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon Dimmick, J., Chen, Y., & Li, Z. (2004). Competition Between the Internet and Traditional News Media. The Gratification-Opportunities Niche Dimension. pdf. The Journal of Media Economics, 17(1), Dimmick, J., Feaster, J. C., & Hoplamazian, G. J. (2010). News in the interstices: The niches of mobile media in space and time. New Media & Society, 13(1), Dutta-Bergman, M. J. (2004). Complementarity in Consumption of News Types Across Traditional and New Media Complementarity in Consumption of News Types Across Traditional and New Media. Electronic Media, 48(1), Huang, E. (2009). The Causes of Youths Low News Consumption and Strategies for Making Youths Happy News Consumers. Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies, 15(1), Färdigh, M. A., & Westlund, O. (2010). Kvällspress två punkt noll? I S. Holmberg & L. Weibull (red.), Nordiskt ljus. 37 kapitel om politik, medier och samhälle (s ). Göteborg: SOM-institutet. Jenkins, H. (2006). Convergence Culture. Where Old and New Media Collide. New York University Press. New York University Press. Karlsson, M. (2006). Nätjournalistik. En explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra svenska nyhetssajter. Lund: Lund studies in media and communication. Martyn, P. H. (2009). the Mojo in the Third Millennium. Journalism Practice, 3(2), Nguyen, A., & Western, M. (2006). The Complementary Relationship Between The Internet and Traditional Mass Media : The Case of Online News and Information. Information Research, 11(3). Nielsen, P., & Fjuk, A. (2010). The Reality beyond the Hype: Mobile Internet is Primarily an Extension of PC-Based Internet. The Information Society, 26(5), Pavlik, J. (1999). New Media and News: Implications for the Future of Journalism. New Media & Society, 1(1), Skogerbo, E., & Winsvold, M. (2011). Audiences on the move? Use and assessment of local print and online newspapers. European Journal of Communication, 26(3), Waisbord, S. (2001). Journalism and new technologies. Journalism. Theory, practice and critique, 2(2), Westlund, O. (2010). De mobilt uppkopplade svenskarna. I S. Holmberg & L. Weibull (red.), Nordiskt ljus. 37 kapitel om politik, medier och samhälle (s ). Göteborg: SOM-institutet. Westlund, O. (2010). New(s) functions for the mobile: a cross-cultural study. New Media & Society, 12(1), van der Wurff, R., & Schönbach, K. (2011). Between Profession and Audience. Journalism Studies, 12(4),

10