Energieffektivisering i industrin fördel Sverige

Transkript

1 Energieffektivisering i industrin fördel Sverige

2

3 Teknik är en del av lösningen! Teknikföretagen har tagit fram förslag på åtgärder för energieffektivisering. Förslagen presenteras i denna skrift. Vi ger också några exempel på produkter/tekniker som kan bidra till effektivisering. Fler exempel hittar du på Inom energipolitiken i stort arbetar Teknikföretagen för: En säker energiförsörjning till konkurrenskraftiga villkor. Enklare etablering av ny klimatsnål elproduktion. En stabil energipolitik som ger långsiktiga spelregler för investeringar. Långsiktiga och teknikneutrala incitament för att öka spridningen av ny teknik. Energiforskning och demonstrationsanläggningar ska prioritera teknik där det finns en internationell marknad.

4 2

5 Energieffektivisering i industrin fördel Sverige Industrin har en självklar roll i energieffektiviseringsarbetet. Svenska teknikföretag erbjuder teknik och tjänster med stor potential till betydande energieffektiviseringar inom industrin. Genom sin export av effektiva produkter bidrar svenska teknikföretag också till betydande miljönytta över hela världen. För att nå ut med produkterna på världsmarknaden är det ofta avgörande att de först har tagits upp på den svenska hemmamarknaden. Med nationella satsningar som leder till utveckling och investeringar i ny teknik och effektiva produkter ökar möjligheten till svenska miljöteknikframgångar och export. Teknikföretagen vill därför se konkreta politiska initiativ som stimulerar företag och offentlig sektor att satsa på ny teknik och nya energieffektiva lösningar. Generella styrmedel och produktkrav har sina effekter, men effekterna av det nu avslutade programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) är ett bevis på att även andra styrmedel är avgörande. Internationellt finns flera exempel på länder som arbetar med liknande program för energiintensiv industri och ofta då i kombination med krav på energiledningssystem och finansiella morötter i form av skattereduktioner och fördelaktiga lån. Bland annat i Sydkorea, Nederländerna och Australien. En annan komponent som ofta återkommer är att aktivt arbeta med stöd för nätverk och informationsutbyte mellan företag. Även här har Sverige mycket att lära. Teknikföretagens förslag i korthet: Utveckla ett nytt PFE med möjlighet för fler företag att delta. Utveckla samverkan mellan samhällsaktörer för att hitta och ta tillvara systemnyttor. Utveckla den offentliga upphandlingen och förstärka upphandlingskompetensen. Utöka det svenska stödet till demonstration av ny teknik. Utveckla eko-designdirektivet mot ökad användning av tekniska standarder Teknikföretagens åtgärdsförslag leder till effek tivare energianvändning både i Sverige och globalt. Förslagen har utvecklats och förankrats i Teknikföretagens referensgrupp för teknik och klimat bestående av miljö- och utvecklingschefer i Teknikföretagens medlemsföretag. Som bakgrund har Teknikföretagen låtit Sweco ta fram en underlagsrapport 3

6 Teknik är en del av lösningen IEA pekar tydligt ut energieffektivisering som en mycket viktig faktor i det globala arbetet med att lösa klimat- och energiutmaningarna. 1 En ökad effektivisering av energianvändningen kan köpa oss viktig tid i kampen mot klimatförändringarna. Den politiska viljan, inte minst inom EU, är också mycket tydlig, men det behövs påtagliga åtgärder för att realisera såväl mål som potential. Det finns redan idag teknik som kan effektivisera energianvändningen och minska resursförbrukningen, men som inte fått spridning på marknaden. Teknikföretagen representerar ett stort antal stora och små företag som dagligen arbetar för att utveckla nya produkter och tjänster som effektiviserar energianvändningen, och därmed också hjälper sina kunder att stärka sin konkurrenskraft. Det är på det sättet teknikföretag bäst bidrar till lösningen på energi- och klimatproblemen. Samtidigt leder det till ökad sysselsättning och tillväxt inom svenskt näringsliv. Här presenteras ett par exempel på produkter som genom sin teknikutveckling bidrar till att lösa problemen. Uppgifterna om produkterna kommer från tillverkarna själva. Fler exempel finns på Teknikföretagens hemsida 1) IEA, World Energy Outlook

7 Företagsexempel 1 Alfa Laval Compabloc plattvärmeväxlare En värmeväxlare överför värme eller kyla mellan två olika medium (vätska/vätska eller vätska/ gas), och används i de flesta industriella processer för uppvärmning, kylning, frysning, etc. En Alfa Laval Compabloc är en svetsad kompakt värmeväxlare som används bland annat inom processindustrin, olja och gassektorn samt inom kraftindustrin. Den är i genomsnitt procent mer effektiv än en traditionell tubvärmeväxlare, och bidrar därmed till minskade energikostnader och lägre koldioxidutsläpp. Alfa Lavals Compabloc kan ta tillvara spillvärme som uppkommer i en fas av en industriprocess för att användas i en annan. Tack vare tekniken är det möjligt att återvinna upp till 95 procent av den energi som i normala fall bara skulle gå förlorad. En anläggning i Brasilien som producerar kumen installerade en Compabloc plattvärmeväxlare och minskade därmed sin energiförbrukning med kw. Installationen sparade därmed bränsle till ett värde av 1,2 miljoner USD per år och minskade de årliga koldioxidutsläppen med ton. Alfa Laval har anställda i världen och kunder i 100 länder. Huvudkontoret ligger i Lund. 5

8 Företagsexempel 2 Xylem Water Solutions Flygt Experior Flygt Experior är ett av de största framstegen inom avloppspumpning, sedan Flygt 1947 lanserade den första dränkbara pumpen. Flygt Experior är ett koncept där hydraulik, elmotor och styrning knyts ihop till en helhet. De högeffektiva N-pumparna har nu kompletterats med den patenterade Adaptive N funktionen som genom självrensning garanterar hög effektivitet även vid svårbemäst rat avloppsvatten. Hela sortimentet upp till 70 kw erbjuds nu också med högverkningsgradsmotorer (IE3). Dessutom har ett intelligent styrsystem (SmartRunTM) utvecklats, med ett antal unika och patenterade funktioner, bl.a. att pumpen i varje läge hittar driften som ger lägsta energiåtgång. Vid fälttester har energibesparingar på upp till 50% uppmätts med Flygt Experior jämfört med konventionella pumpar. Xylem har ca anställda i världen, varav ca i Sverige. Det svenska huvudkontoret ligger i Sundbyberg och från koncernens största fabrik i Emmaboda exporteras pumpar och omrörare till kunder i alla världsdelar. 6

9 Den samlade klimatnyttan av olika produkter med genomslag på världsmarknaden är i det närmaste oöverskådlig. Många insatser kan göras för att få teknikutvecklingen att både slå igenom i Sverige, och öka möjligheterna till export av svensk teknik. En utvecklad offentlig upphandling, förstärkt finansiellt stöd till teknikutveckling och demonstration, samt en utveckling av kraven på ekodesign baserat på globala standarder är några exempel. Teknikföretag effektivisering i den egna industrin Svenska teknikföretag har sedan lång tid arbetat aktivt med att effektivisera sin energianvändning. Det har gett resultat. Sedan 1990 har de halverat energiintensiteten per producerad enhet. 2 Samtidigt har det dessutom skett en övergång från fossila bränslen (olja, kol mm) till elenergi. Det har självklart även en positiv effekt på utsläppsnivåerna. I de intervjuer som Sweco har genomfört med representanter för både teknikföretag och tyngre industri är det tydligt att det viktigaste för en fortsatt effektivisering är att få upp frågan på företagsledningens både strategiska och operativa agenda. Det måste finnas en intern vilja till effektiviseringar för att komma längre. Därefter kommer åtgärder som införande av energiledningssystem, målsättningar och ökad energikompetens i företaget. Teknikföretagen arbetar aktivt med att i direkta möten med företagen visa på nyttan av att börja arbeta med energieffektivisering och hur det kan göras. Genom att sprida goda exempel på företag som går före, samt samarbeta med Energimyndigheten som har möjlighet att stödja företagen, stimuleras de att ta ytterligare steg mot ökad effektivisering. Förutsättningarna skulle kunna bli ännu bättre med politiska initiativ som exempelvis ett utvecklat och förnyat program för energieffektivisering i industrin, samt en tätare samverkan mellan länsstyrelser, kommuner och industri för att tillvarata systemnyttorna i samhället. Energianvändning per producerad enhet i Teknikföretag Användning inom metallvaru-, maskin, el-, optik- och transportmedelsindustri (SNI 28-35)/(SNI 25-30) SCB: Kvartalsvisa energibalanser (TJ efter tid, energiflöden och energibärare) samt Industriproduktionsindex (volum) 2) Statistik från SCB 7

10 Företagsexempel 3 Electrolux internt effektiviseringsarbete Inom Electrolux började man redan under mitten av 80-talet att följa upp energianvändningen i fabrikerna. År 2007 satte man ett mål om 15 procent minskning av energianvändningen till 2009 base rat på 2005 års nivå. Denna minskning skulle ske huvudsak utan investeringar. En energiansvarig per sektor/region utsågs och en green spirit-leader utsågs per fabrik med ansvar för att implementera den globala strategin, samt kvartalsvis rapportering av bland annat energianvändning och produktionsvolymer. Efter någon tid kom önskemål från fabrikerna om att rapporteringen skulle ske per månad för energianvändningen, så den blev synkroniserad med den övriga rapporteringen. Rapporteringen från fabrikerna sammanställs på sektornivå och en kommunikativ sammanställning á la trafiksignaler grönt, gult och rött rapporteras varje månad till företagsledningen. Målet om 15 procent minskning nåddes redan 2008, ett år innan target year och ett nytt mål sattes till 2012 om ytterligare 15 procent minskning. För 2012 finns nu ett ettårigt mål på ytterligare 3,5 procent minskning, för att under året ta fram en ny besparingsplan till 2015, som även blir kopplad till investeringar. Alla mål och strategiska vägval beslutas av företagsledningen. För att genomföra energieffektiviseringsarbetet utsågs processledare internt för att driva arbetet, utveckla en global strategi och bygga intern kompetens. Varje fabrik ska genomföra en förenklad energikartläggning samt ta fram ett åtgärdsprogram hur man ska uppfylla energimålet. Alla fabrikers åtgärdsprogram delas sedan mellan fabrikerna för att sprida best practice. Nästa steg är att involvera leverantörerna. Rätt verktyg och mallar för uppföljning testas först internt inom Electrolux och därefter introduceras programmet till underleverantörer. Implementeringen görs i steg egna enheter och sedan till leverantörer så att både den interna organisationen och leverantörer mäktar med arbetsinsatserna. Ett internt kvalificeringssystem har även införts i form av olika nivåer på energieffektiviseringsarbetet brons, silver och guld som varje fabrik kan kvalificera sig för. Belöningen består i en exponering inom koncernen i uppnådda resultat och är en stor trigger för den lokala fabriksledningen oavsett land. 8

11 4 9 3

12 Teknikföretagens förslag Företagen utvecklar modern teknik som runt om i världen leder till ökad effektivitet. Politiken kan skynda på denna utveckling genom olika styrmedel och incitament. Sådana styrmedel måste vara långsiktiga och i första hand underlätta för företag att göra det som politiskt önskas av dem. Myndigheter, länsstyrelser, och andra som har en roll i arbetet måste från sina uppdragsgivare få tillräckliga resurser och relevanta direktiv att arbeta utifrån. Teknikföretagen vill därför se tydligare och mer anpassade incitament för att dels bidra till effektivisering inom industrin, och dels för att stimulera utveckling och spridning av modern och effektiv teknik i Sverige och globalt. Energimyndigheten bör få i uppdrag att ta fram ett nytt energieffektiviseringsprogram, ett PFE 2, i samråd med industrin. Ett nytt program bör omfatta även mindre företag och icke energiintensiva industrier. Programmet bör innehålla energikartläggningar men inte ett obligatoriskt användande av tredjepartscertifierade ledningssystem. PFE 2 kan bestå av komponenter utifrån typ av deltagande företag. Exempelvis kan energikartläggningscheckarna vidareutvecklas och ingå som en del av PFE för mindre företag. Den administrativa hanteringen av checkarna kan samtidigt underlättas, och kopplingen till genomförande av åtgärder bli tydligare. En ny stimulans för deltagande i PFE 2 är nödvändig. Vi tror att en finansiell morot motsvarande tidigare skattenedsättning är rätt väg att gå. Det skapar ett extra manöverutrymme, och höjer frågan till ledningsnivån i företagen. En möjlighet som bör utvärderas är att skapa en investeringsfond där staten tar över en del av risken för de investeringar som görs för energieffektivisering. PFE 2 kan också med en bredare bas av företag i ännu större utsträckning även fungera som ett nätverk där företagen lär sig av varandra över sektorsgränserna. Energirådgivarna skulle också kunna användas mer som ett stöd för företagens arbete. Industrin har en stor kapacitet att låta restnyttor som exempelvis spillvärme komma samhället till gagn och öka systemeffektiviteten. Systemen behöver utvecklas både tekniskt, juridiskt och affärsmässigt för att vara redo att hantera tillförsel från industrin i det här specifika fallet. Länsstyrelserna bör ta initiativ till en tätare samverkan mellan Länsstyrelse, kommuner och industri för att i högre grad öka systemnyttan inom flera områden. Offentlig upphandling behöver anpassas och bli mer driven utifrån energiaspekten eftersom offentlig sektor har en viktig roll i att visa ny teknik i drift. Offentlig sektor behöver en gemensam metod för utgå från kostnader under en produkts livslängd i stället för utgiften vid investeringstillfället. Investeringsbesluten skulle då få ett helt annat resultat än idag. En sådan metod kan efter regeringsuppdrag utarbetas av Energimyndigheten. 10 5

13 Även kompetensmässigt krävs en utveckling inom upphandlingen, och de kommunala energirådgivarna bör ha en roll i att bistå kommunala verksamheter i upphandlingsprocessen. Genom katalytisk upphandling kan utvecklingen av mer effektiva produkter stimuleras ytterligare. Katalytisk upphandling innebär att den myndighet som initierar upphandlingen inte själv är i behov av produkten utan leder en process där brukare, tillverkare och eventuella andra intressenter deltar. Det finns lyckade exempel på det från Energimyndighetens tidigare arbete, exempelvis tappvattenarmaturer och solvärmesystem. En enklare metod för beräkning av en produkts kostnader över livslängden skulle underlätta investeringsbesluten för såväl offentlig sektor som många företag. Inte minst små och medelstora företag utan egen expertis skulle vara betjänta av ett sådant stöd. Möjligheten att ta fram ett sådant verktyg bör utredas av Energimyndigheten. Öka det svenska stödet till demonstration av ny teknik, nya produkter och tjänster samt affärsmodeller. Det är avgörande för att kunna ta steget från forskning till marknadsföring och försäljning. Det måste finnas en balans mellan medlen som satsas på forskning respektive demonstration, och inom energiområdet är det sista steget särskilt viktigt för att kunna visa effekterna på systemnivå. Här har Energimyndigheten ett tydligt ansvar. I Canada har ett särskilt program för finansiering av demonstration (STDC) utvecklats och varit framgångsrikt. Det skulle kunna stå som inspiration och modell för en svensk satsning. Regeringen bör skapa en kontaktpunkt där kunskap och information om pågående och planerade demonstrationsprojekt för ny teknik i referensanläggningar finns samlade. På så sätt kan satsningar på demonstration av ny teknik synliggöras nationellt och internationellt. Vi anser att forskningsinstituten i Sverige, RISE, ska ges uppgiften att vara kontaktpunkt. Direktivet för ekodesign behöver utvecklas med en ökad användning av tekniska standarder. Vi vill att politikerna ska identifiera vilka miljöparametrar, till exempel energieffektivitet, som bör regleras för en produkt men överlåter miljökraven på teknisk detaljnivå till standardiseringsorganisationerna. När de tekniska miljökraven utvecklas inom standardiseringen kan både myndigheter och företag delta i arbetet. Därmed säkras att miljökraven blir relevanta. Kommissionen ska också godkänna standarderna i samband med en process då de blir harmoniserade, vilket innebär att de anses vara förenliga med de politiska kraven. Standarder är globala och kan därmed tillämpas i länder utan specifika lagkrav vilket gynnar miljön globalt och underlättar spridningen av effektiva produkter. Kraven på motfinansiering vid demonstrationsprojekt skapar mycket administrativt arbete för främst små och medelstora företag. Möjligheten att minska dessa effekter bör utredas. Företagen upplever det också som mycket krångligt och tidsödande att söka demonstrationsmedel från EU. Det måste företagen kunna få hjälp med via Energimyndigheten. 11

14

15

16 Form: Tagg, Stockholm Tryck: Modintryckoffset, december 2012 Upplaga:? ex